Hjältar med låg lön

C-UPPSATSER FRÅN PEDAGOGISKA INSTITUTIONEN Box 2109, 750 02 Uppsala

Hjältar med låg lön

En studie om en ”yrkessåpas” påverkan på personalens motivation

av Diana Sköld

C-uppsats nr 2008:25 Handledare: John Davies

Sammanfattning

Omfattningen av TV-underhållning av så kallad ”realityserie”-karaktär ökar ständigt i svensk TV. På grund av detta kan det anses att TV-underhållningen är inne i realityseriernas tidevarv.

På senare år har så kallade ”yrkessåpor” blivit populära. Det är TV-serier där vi genom TV- rutan får möjlighet att beskåda vanliga människor i deras vardagliga och ofta dramatiska arbete. Uppsala kan stoltsera med TV-serien Sjukhuset, där människor med olika professioner och befattningar på sjukhuset följs i sin verksamhet av TV-kamerorna. Jag sökte i den här uppsatsen utröna hur personalen på det uppmärksammade sjukhuset påverkas av att deras yrkeskår och arbetsplats uppmärksammas i TV. Jag har i uppsatsen främst riktat mitt intresse mot att få veta om detta har påverkat personalens motivation för arbetet. Syftet med den här uppsatsen är således att undersöka hur sjuksköterskornas motivation påverkas av att deras yrkeskår och arbetsplats uppmärksammas i TV 3-serien Sjukhuset. Mitt intresse har riktat sig mot såväl personal som har medverkat som mot personal som inte har medverkat i TV-serien.

För att uppnå syftet har åtta sjuksköterskor på det uppmärksammade sjukhuset intervjuats, varav två har varit huvudfiguranter i TV-serien under en säsong vardera. Uppsatsarbetet har utgått från följande frågeställningar:

• Hur upplever sjuksköterskorna att TV-serien påverkar dem?

• I vilken utsträckning upplever sjuksköterskorna att deras motivation för arbetet påverkats av den uppmärksamhet deras yrkeskategori har fått av TV-serien?

• I vilken utsträckning upplever sjuksköterskorna att deras motivation för arbetet påverkats av den uppmärksamhet deras arbetsplats har fått av TV-serien?

Intervjuernas resultat gav för handen att respondenterna påverkats i en ytterst begränsad omfattning. Jag har heller inte kunnat påvisa något klart samband mellan de intervjuades motivation och den uppmärksamhet som TV-serien ger deras yrkeskår och deras arbetsplats.

Trots att intervjuerna inte visade ett klart samband mellan motivation och TV-serien så har jag genom de svar jag har fått av respondenterna kunnat konstatera att personalens motivation har påverkats, främst åt det negativa hållet. I samtalen med respondenterna har det vuxit fram en bild av hur de uppfattar sin arbetssituation, och slutligen kom en stor del av uppsatsen att handla om just det, trots att det inte var min primära avsikt. Det visade sig att de anställda trivs med sitt yrke som sådant, men att de anser att deras arbetssituation och deras villkor som anställda lämnar mycket kvar att önska. Oron över besparingar, besvikelse över den dåliga lönen och känslan av att vara en kugge i ett stort hjul var återkommande aspekter i de intervjuades berättelser. TV-seriens påverkan kom i viss mån att hamna i skymundan, och kontentan av respondenternas berättelser var att de upplevde att den bild som visas i TV är en friserad bild av den verklighet de upplever i sitt dagliga arbete. Min slutsats av det resultat som har framkommit är att TV-serien kanske i högre grad hade påverkat personalen och deras motivation i en positiv riktning om inte de negativa aspekter som personalen upplever i sin arbetssituation varit så explicita som de visade sig vara.

Förord

Jag vill rikta mitt varmaste tack till de personer som har varit vänliga och tagit sig tid till att bli intervjuade. Jag vill även rikta ett stort tack till följande människor som på olika sätt har hjälpt mig framåt i mitt uppsatsarbete:

• Mina kurskamrater och mina vänner, som jag har diskuterat och ventilerat mina tankar med under uppsatsarbetets gång.

• Anna Nygren, Deborah Peters, Karin Tagesson Holm och Camilla Berger för er hjälp med att finna respondenter till mina intervjuer.

• Anne-Marie Cronqvist och Anki Setterwall, för att ni tog er tid att läsa igenom min uppsats när den var färdig, och hittade ”tokigheter” i den som jag själv inte hade sett.

• Sist, men absolut inte minst så vill jag tacka min handledare John Davies som har varit ett suveränt stöd under uppsatsarbetet, och som har gett mig många goda tips och råd under arbetets gång.

Vattholma januari 2009

Diana Sköld

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning ... 1

1. Genom kamerans ögon ... 3

1.1 Korta fakta om Akademiska sjukhuset... 4

2. Syfte och frågeställningar ... 5

2.1 Problemdiskussion ... 5

3. Metod... 5

3.1 Uppsatsens utgångspunkt ... 5

3.2 Med den abduktiva ansatsen som inspiration... 6

3.2.1 Avgränsningar ... 6

3.2.2 Litteratursökning ... 7

3.2.3 Anteckningsbok... 7

3.2.4 Val av metod ... 7

3.2.5 Val av respondenter... 8

3.2.6 Genomförande av intervjuerna... 9

3.3 Etiskt förhållningssätt... 9

3.4 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet ... 10

4. Teori... 11

4.1 Kultur ... 11

4.1.1 Motivation ... 11

4.1.2 Motivationsteorier ... 12

4.2 Behavioristiskt perspektiv på motivation ... 13

4.2.1 Skinners operanta betingning ... 13

4.3 Behovsstyrda perspektiv på motivation ... 15

4.3.1 Maslows behovshierarki... 15

4.3.2 Herzbergs tvåfaktorteori... 17

4.3.3 Björklund – Studies of determinants and outcomes... 17

4.4 Kognitiva perspektiv på motivation ... 18

4.4.1 Vrooms förväntningsteori ... 18

4.4.2 Deci och Ryans Self-determination theory ... 18

4.5 Kulturellt och socialt perspektiv på motivation ... 19

4.5.1 D´Andrade - Human motives and cultural models... 19

4.5.2 Hofstede – Interkulturell förståelse ... 20

4.5.3 Goffmans dramaturgiska teori... 22

4.6 Avslutande kommentar till de olika teorierna ... 25

5. Resultat och analys... 25

5.1 Respondenternas bakgrund ... 25

5.1.1 Respondenternas egna definitioner av begreppet motivation ... 26

5.1.2 Känslan för yrket ... 27

5.1.3 Känslan för arbetsplatsen ... 28

Sammanfattning och analys ... 29

5.2 TV-serien... 31

5.2.1 Respondentens eget deltagande i TV-serien Sjukhuset... 32

5.2.2 Respondenternas känslor inför att deras arbetsplats medverkar i TV-serien. ... 33

5.2.3 Visas verkligheten på sjukhuset i TV-rutan? ... 34

Sammanfattning och analys ... 35

5.3 Påverkan ... 37

5.3.1 Hur har respondenterna påverkats av att delta i TV-serien? ... 37

5.3.2 Hur har respondentens motivation påverkats av TV-serien? ... 37

5.3.3 Hur har respondenterna påverkats av att titta på TV-serien? ... 38

5.3.4 Respondenternas åsikter om vad TV-serien kan ”ge” deras arbetsplats och deras yrkesroll... 38

5.3.5 Respondenternas åsikter om huruvida sammanhållningen har påverkats av den

uppmärksamhet TV-serien ger ... 40

5.3.6 Respons från utomstående och patienter ... 40

Sammanfattning och analys ... 41

6. Sammanfattande diskussion... 43

6.1 Utgångspunkterna och syftet ... 43

6.2 Metoddiskussion... 44

6.3 Förslag till fortsatt forskning... 45

7 Referenser ... 46

7.1 Böcker ... 46

7.2 Doktorsavhandlingar ... 47

7.3 Elektroniska referenser... 47

7.4 Tidningsartiklar ... 47 Bilaga 1 Informationsbrev

Bilaga 2 Intervjuguide

1. Genom kamerans ögon

Många tankar kan frodas framför TV:n i hemmets lugna sfär, när barnen har somnat och mörkret lägger sig utanför fönstret…

Intresset för så kallade ”realityserier” och ”dokusåpor” i TV tycks ha ökat stadigt sedan 1990- talet. Det är serier där människor låter sig exponeras inför kameran, och vi ”Svensson” kan sitta uppkrupna i våra soffor framför TV:n och ta del av allsköns privatliv, tragedier eller kamper och dispyter människor emellan. En uppsjö av den här typen av serier gör ständigt entré i TV-tablån trots de många kritiska röster som har höjts genom åren gällande den här formen av TV-underhållning. Denna genre av serier skulle kunna beskrivas som en blandning mellan dokumentär och såpopera. Skillnaden mellan verklighet och fiktion kan vara svår att avgöra för oss hemma i TV-sofforna.

I sin bok ”om dokumentärfilm” beskriver Leiser (1967:8) sin syn på vad en dokumentärfilm är: ”Om jag talar om en dokumentärfilm menar jag filmer som spelas in utan professionella skådespelare och som avser att ge en helt autentisk verklighetsskildring”. Giddens (2007:391) formulerar fenomenet såpopera på följande sätt: ”en såpopera tar upp universella aspekter av det personliga och emotionella livet. Den utforskar problem och dilemman som alla ställs inför; en del tv-tittare kanske till och med kan finna råd och tröst i det de ser och få en mer kreativ syn på sitt eget liv”. Den tyske filosofen och samhällsteoretikern Jürgen Habermas har analyserat medias utveckling från det tidiga 1800-talet fram till idag. Han ser offentlighetens strukturomvandling som ett gissel för den ”allmänna opinionen”, eftersom den inte längre formas genom öppna och rationella diskussioner utan genom massmediernas manipulation och kontroll (Giddens 2007).

Det må så vara att jag som TV-tittare, kanske omedvetet, på olika sätt berörs av det jag tar del av genom program av ”realityserie och dokusåpa karaktär”. Men mina funderingar hemma i TV-soffan har dock än mer kretsat kring hur de individer som, direkt eller indirekt, medverkar i dessa program påverkas. Framförallt har dessa funderingar rört de serier där människor filmas i sitt arbete. Den typen av ”yrkessåpor” där vi får följa vanliga människor i deras vardagliga arbetsliv har blivit alltmer vanliga. Vi TV-tittare får följa dramatiken när brandmän bekämpar rasande eldar, plockar ner katter ifrån träd och kommer först till plats vid olyckor.

Vi får följa kustbevakarna som arbetar med att hålla ordning på sjön och vi följer veterinärernas vardag i deras kamp för djuren. Uppsala kan stoltsera med serien ”Sjukhuset”, där TV-tittarna bjuds in bakom kulisserna på Akademiska sjukhuset. Där får vi tittare följa personalens viktiga och många gånger dramatiska arbete, i bland annat operationssalen, på förlossningen och på akuten. Att program som ”Sjukhuset” blir mycket populära kan man kanske förstå med tanke på den dramatik som ofta omgärdar dessa program och de känslor som väcks inom oss när vi beskådar såväl den djupaste sorg och misströstan som den oändliga glädjen hos personalen och patienterna på sjukhuset.

För en tid sedan läste jag en krönika i Uppsalatidningen (2008 nr. 43) som är skriven av en av deltagarna i programmet, Urban Säfwenberg som är chef för akutsjukvården på Akademiska sjukhuset. Han diskuterade hur lågkonjunkturen drabbade sjukvården med nerdragningar av verksamheten som följd. Han belyste dock att TV 3 inte har märkt av någon lågkonjunktur gällande programmets popularitet. Eller med hans egna ord: ”De har heller inte märkt av någon lågkonjunktur, snarare tvärtom, serien har blivit en av TV 3:s största succéer någonsin. Kopior på programmet spelas nu in från såväl norska som finska sjukhus.” Han fann till sin förvåning sig själv i tysk TV under ett besök i Tyskland, dubbad till tyska! Han skriver: ”Trött efter dagens diskussioner återvänder jag till mitt hotellrum och döm om min förvåning när jag slår på tv:n och möts av mig själv dubbad på tyska. Sjukhuset visas i Tyskland också, fast där är alla dubbade till tyska.” Jag tycker att detta är ett belysande

exempel på den popularitet ”yrkessåporna” har inte bara i Sverige. Det borde, enligt mig, vara en underlig men häftig känsla att finna sig själv i TV-rutan även i andra länder! I skrivande stund har en ny säsong, närmare bestämt säsong tre, startat av den populära TV-serien, där 56 nya avsnitt kommer att visas (www.uas.se). TV-serien Sjukhuset nominerades till årets program för det svenska TV-priset Kristallen, vinsten kammades dock hem av ett annat program (www.kristallen.tv) Sjukhusdirektör Marie Beckman Suurküla klargör på sjukhusets hemsida vad som är syftet med att spela in TV-serien på Akademiska sjukhuset: ”Vi vill gärna visa vår verksamhet och berätta hur det är att arbeta inom vården. Verksamheten är också offentlig och skattefinansierad och tv är en bra kanal att nå ut till allmänheten för att visa hur pengarna används”. Hon ger också uttryck åt tanken att det kan locka fler människor till att söka sig till ett vårdyrke: ”vi hoppas också att detta kan vara ett bra sätt att intressera fler ungdomar att arbeta inom sjukvården” (www.uas.se).

Några frågor infinner sig hos mig: Hur känner personalen, de som arbetar på det uppmärksammade sjukhuset? Jag personligen är övertygad om att de som filmas påverkas på olika sätt. Men hur påverkas även de som så att säga indirekt berörs av kamerans närvaro och dokumentation, det vill säga de som arbetar på sjukhuset men som inte personligen har blivit filmade? Påverkas de på något sätt av den uppmärksamhet som deras arbetsplats och yrkeskategori tilldragit sig? Är det något de överhuvudtaget själva har reflekterat över? Om de påverkas, hur påverkas de i så fall? Kan det vara så att uppmärksamheten leder till positiva följder för personalen, som kanske i slutänden även kommer patienterna och sjukhuset som helhet tillgodo? Eller leder uppmärksamheten till några negativa följder? Kanske kan det vara så att uppmärksamheten frambringar en stolthet hos personalen och att det förstärker ”vi- känslan”, det vill säga att stoltheten över att arbeta på Akademiska sjukhuset växer. Eller att stoltheten över den egna yrkesgruppen växer. Påverkar detta i sin tur personalens motivation?

Jag, som är en ganska nyfiken individ, bestämde mig för att undersöka hur personalen påverkas, främst ur motivationens synvinkel.

1.1 Korta fakta om Akademiska sjukhuset

I december 1708 köpte Uppsala universitet Oxenstiernska huset i Uppsala efter att Lars Roberg, professor i praktisk medicin, under många år hade drivit frågan om att inrätta ett undervisningssjukhus. Han ansåg att det var nödvändigt att de medicine studerande förutom teoretisk utbildning även fick praktisk övning. I och med att köpebrevet undertecknades så inrättades Nosocomium Academicum och Sverige hade fått det första akademiska sjukhuset.

Lars Roberg blev sjukhusets förste prefekt, och han efterträddes år 1741 av den inte helt okände Carl von Linné. Linné beskrev i ett utlåtande vad som skilde Nosocomium Academicum från de hospital som fanns runt om i landet: ”På hospitalen vårdades patienter av medömkan för dem själva men på Nosocomium Academicum också för det allmännas bästa, för att de medicine studerande vid de sjukas bädd skall inhämta kunskap om sjukdomarnas natur och medicinernas effekt i den levande kroppen.” År 1757 fanns det plats för sex patienter på sjukhuset. År 1867 byggs det nya akademiska sjukhuset och det var vid den tiden en av de förnämsta och största sjukhusbyggnaderna i hela Norden, med 150 vårdplatser. Mycket vatten har flutit under broarna sen dess, och år 2006 fanns det 1100 vårdplatser, och 7751 anställda på Akademiska sjukhuset. I år fyller Akademiska sjukhuset 300 år (www.uas.se).

2. Syfte och frågeställningar

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur sjuksköterskornas motivation påverkas av att deras yrkeskår och arbetsplats uppmärksammas i TV 3-serien Sjukhuset.

Mina frågeställningar är:

• Hur upplever sjuksköterskorna att TV-serien påverkar dem?

• I vilken utsträckning upplever sjuksköterskorna att deras motivation för arbetet påverkats av den uppmärksamhet deras yrkeskategori har fått av TV-serien?

• I vilken utsträckning upplever sjuksköterskorna att deras motivation för arbetet påverkats av den uppmärksamhet deras arbetsplats har fått av TV-serien?

2.1 Problemdiskussion

Jag ska genomföra en studie där jag ska undersöka om, och i så fall hur, sjuksköterskorna påverkas av att deras arbetsplats och yrkesgrupp uppmärksammas i TV, och fokus kommer att ligga inom motivationens sfär. Om det är så att det har lett till en ökad motivation så tror jag att det skulle kunna gynna såväl anställda, patienter och sjukhuset som organisation. En ökad motivation kan leda till gladare och mer engagerad personal, bättre vård för patienterna och en ökad arbetsprestation överlag.

Svårigheten med begreppet motivation är att begreppet är subjektivt, och det är svårt att definiera vad som ingår i begreppet. Jag inser också att det kan vara besvärligt att utröna relationen mellan den uppmärksamhet TV-serien ger och hur den är kopplad till motivation, eftersom det kan vara svårt att reda ut exakt vad det är som påverkar sjuksköterskornas motivation. Det kan ju vara så många olika aspekter som påverkar motivationen och det konkreta sambandet kan vara svårt att hitta. På grund av komplexiteten så är det viktigt att jag först och främst klargör vad som menas med begreppet motivation. Jag tänker även redogöra för begreppet kultur, eftersom jag tycker att de båda begreppen motivation och kultur hör samman såtillvida att den kultur vi lever i formar oss som människor och det i sin tur påverkar vad vi är motiverade för. Genom att bringa klarhet i vad som menas med begreppen så kan jag fånga upp de aspekter som jag anser är nödvändiga i min studie. Mitt mål är sedan, att utifrån ett antal respondenters svar söka urskönja deras uppfattning kring om det finns ett samband eller inte mellan den uppmärksamhet TV-serien ger och motivation. Eftersom sambandet kan vara svårt att urskönja så kommer jag även att undersöka området motivation i ett bredare perspektiv. Detta för att jag om möjligt ska kunna se om andra, nära sammankopplade aspekter till motivation har påverkats. Jag kommer därför bland annat att beröra variabler som till exempel sjuksköterskornas känsla för yrket och arbetsplatsen. På så sätt kan jag förhoppningsvis dra relevanta slutsatser av studiens resultat även om sambandet mellan TV- serien och motivation blir svår att skönja.

3. Metod

I detta avsnitt beskriver jag hur jag har gått tillväga i min undersökning. Jag kommer att diskutera de avgränsningar jag har gjort, hur urvalsprocessen har gått till samt hur jag har genomfört intervjuerna.

3.1 Uppsatsens utgångspunkt

För att få svar på uppsatsens frågeställningar så krävs insamling av såväl teoretiskt som empiriskt material. Det teoretiska materialet omfattar områdena motivation och kultur. Det empiriska materialet består av åtta stycken kvalitativa intervjuer.

3.2 Med den abduktiva ansatsen som inspiration

I början av mitt uppsatsarbete funderade jag mycket på hur jag skulle gripa mig an uppgiften.

Hur ska jag på bästa sätt ta reda på om sjuksköterskornas motivation har påverkats av TV- serien? Andersen (1998) beskriver två tillvägagångssätt som jag skulle ha möjlighet att använda mig av, det deduktiva och det induktiva. Deduktion kan enligt Andersen kallas för bevisföringens väg, då forskaren arbetar med startpunkt i teorin. Induktion kan kallas för upptäcktens väg och det innebär att arbetets startpunkt istället är i empirin. Jag upplevde det som att jag stod och ”trampade vatten” och att jag inte riktigt visste hur jag skulle förhålla mig till att skapa en fast, teoretisk ram att utgå från. Jag kom efter mycket funderande fram till att jag inte ville låsa mig vid de teorier jag från början ansåg tillämpliga, utan att de snarare skulle vara min utgångspunkt i arbetet och att det var delvis utifrån dem som jag skulle formulera mina intervjufrågor. Men att jag sedan, utifrån vad som framkom i den empiriska undersökningen skulle kunna hitta andra infallsvinklar och teorier som jag inte från början hade reflekterat över. Jag upptäckte att det finns ett begrepp för detta, nämligen abduktion.

Enligt Jacobsen (2002) är det abduktiva tillvägagångssättet en kombination mellan induktion och deduktion. Jag tänker inte göra anspråk på att jag skall använda ett renodlat abduktivt angreppssätt. Men jag gör ändå anspråk på att jag med inspiration av det abduktiva tillvägagångssättet har arbetat med min uppsats, såtillvida att jag har formulerat mina intervjufrågor utifrån teorier, men den insamlade empirin har sedan även påverkat valet av teorier. Jag ser det här arbetssättet som en stor fördel då det öppnar upp möjligheten och viljan till att se något nytt, och att inte i det empiriska materialet enbart leta efter sådant som stämmer med det teoretiska materialet. Eller för den delen tvärtom, att inte enbart leta efter teorier som passar till de empiriska data som är insamlade. Tillvägagångssättet gör att jag under hela processen är reflekterande kring såväl teori som empiri. Emellertid tror jag också att det innebär arbete och krav på engagemang, eftersom jag inte kan luta mig tillbaka förrän jag känner mig helt nöjd. I gengäld upplever jag att jag verkligen har lärt mig enormt mycket under resans gång, och att jag vid uppsatsarbetets ändpunkt känner att uppsatsen rakt igenom är min lilla ”baby”, som jag personligen har format till att vara just det den är.

3.2.1 Avgränsningar

Studien avser i första hand att undersöka hur sjuksköterskorna på Akademiska sjukhuset uppfattar att deras motivation för arbetet kan ha påverkats, dels av den uppmärksamhet TV- serien har medfört för Akademiska Sjukhuset som arbetsplats, dels för den uppmärksamhet som sjuksköterskornas yrkeskategori har fått. Eftersom det skulle ha blivit svårt att genomföra intervjuer med alla typer av yrkeskategorier på Akademiska sjukhuset och respondenternas svar skulle kunna påverkas av vad de innehar för profession så valde jag att begränsa min studie till att enbart beröra sjuksköterskor. Att mitt val föll på just sjuksköterskor beror på att de innehar en slags mellanposition på sjukhuset, i såväl utbildningsnivå som ansvar jämfört med undersköterskor och läkare. Ytterligare en avgränsning ligger i valet av litteratur till uppsatsen. Det finns så oändligt många teorier som berör såväl motivation som kultur. Jag har engagerat läst en stor mängd av dessa och jag har bland dem valt ut de teorier jag tycker bäst kan tillämpas i min uppsats. Jag skall även passa på att här göra läsaren uppmärksam på att jag, vid redovisandet av olika teorier, i vissa fall har valt att inte använda mig av originalkällan till teorin. Orsakerna till detta är flera. Dels är det så att jag inte alltid har haft möjlighet att få tag på den litteratur som är skriven av upphovsmannen eller -kvinnan till teorin. Dels är det också så att jag vid genomläsningen av all litteratur på området upplevde att jag ibland kunde få en bättre förklaring och en bredare bild av de olika teorierna genom att även vända mig till andrahandskällor. Detta gällde främst i de fall där teorierna enbart fanns att finna i engelskspråkiga texter. Därför kommer jag i redovisningen av de olika teorierna att utgå från såväl första- som andrahandskällor, men med fokus på förstahandskällor.

3.2.2 Litteratursökning

Till en början hade jag svårt att avgränsa mig i litteratursökningen. Jag började arbetet med att läsa äldre C- och D-uppsatser för att få inspiration och uppslag till lämplig litteratur. Jag sökte främst bland uppsatser på internetsajten Uppsatser.se, men jag läste även många av de uppsatser som finns att hämta på Pedagogiska Institutionen. Eftersom fokus i uppsatsen ligger inom motivationens sfär, så utgick jag från begreppet motivation när jag sökte och jag hittade mycket matnyttigt som jag hade stor användning av. Jag sökte även på begreppet kultur och funderade på hur begreppet kultur sammanhänger med begreppet motivation. Sökningen efter litteratur skedde i Disa. Libris, Google scholar och Artikelsök, med sökorden ”motivation”

och ”kultur” och jag insåg ganska snart att jag skulle drunkna i litteratur som berörde dessa områden. Det kändes svårt att begränsa sig, och jag lade inledningsvis ner en hel del tid på att sätta mig in i vad begreppen motivation och kultur stod för, så att jag skulle få en bred kunskapsbas att utgå ifrån.

3.2.3 Anteckningsbok

Initialt under mitt uppsatsarbete antecknade jag allt jag kom att tänka på under arbetets gång på lösa papper. Min handledare tipsade mig om att jag skulle kunna använda mig av en anteckningsbok som kunde bli som ett slags dagbok där jag skrev in allt jag kom att tänka på.

Jag tyckte att förslaget var bra, men jag tog det inte riktigt till mig förrän jag under ett uppsatsseminarium läste i en uppsats om en student som hade använt sig av en anteckningsbok. Sagt och gjort, jag började att skriva ner allt jag kom att tänka på rörande uppsatsen i en anteckningsbok av A5-format, och det visade sig vara ett smart drag. Jag slapp alla lösa papper och jag kunde alltid ha boken nära till hands närhelst jag kom på något som jag ansåg var värt att komma ihåg och tänka på rörande uppsatsen.

3.2.4 Val av metod

Uppsatsen har en kvalitativ ansats, eftersom det jag vill komma åt i uppsatsen är sjuksköterskornas känslor och tankar kring sin motivation och försöka belysa om motivationen eller andra närstående aspekter har påverkats eller förändrats av den uppmärksamhet som sjuksköterskornas yrkeskategori och arbetsplats har fått. Med den kvalitativa intervjun sker ett utbyte av kunskap genom samtal, där de intervjuade får delge forskaren sina tankar, åsikter och uppfattningar, den kvalitativa forskningsintervjun söker således förstå världen ur de intervjuades synvinkel (Kvale 2007).

Formen för de intervjuer jag genomfört kan betecknas som halvstrukturerade, eftersom jag ville att intervjuerna skulle vara flexibla och lämna öppet för nya infallsvinklar. Mina intervjuer utgick från en intervjuguide med en rad teman och förslag till relevanta frågor, men jag anpassade frågorna beroende på hur samtalet utvecklades. Jag upptäckte under intervjuernas fortskridande att detta var en bra metod, eftersom jag fick svar som jag inte hade förväntat mig att få. En stor fördel är också att samtalen blev flexibla och avspända på ett sätt som det kanske inte skulle ha blivit med detaljerade och fasta frågor.

Inspiration till hur intervjuguiden (bilaga 2) skulle utformas fick jag från Metodpraktikan av Esaiasson m.fl. (2007). Där fick jag många matnyttiga tips om intervjuguidens innehåll och form. Jag följde inte intervjuguiden slaviskt utan det fanns möjlighet för respondenterna att berätta fritt och lägga till ytterligare aspekter, men med varsam styrning från min sida om jag märkte att de gled bort alltför mycket från ämnet. När jag ansåg att det behövdes följde jag upp respondentens svar med följdfrågor så att respondenten fick möjlighet att fördjupa och tänka över sina svar ytterligare. I vissa fall gjorde jag en kort sammanfattning av det som respondenten just sagt för att vara säker på att jag hade förstått henne rätt. Intervjuerna utvecklades till öppna samtal där flera av frågorna besvarades utan att jag direkt hade ställt dem till respondenten och frågorna ställdes i den ordning det föll sig bäst. Det flexibla

tillvägagångssättet till trots så krävdes det en grundlig planering av vilka ämnen som skulle beröras och vilken typ av frågor och följdfrågor som kunde bli aktuella. Jag upplevde det sannerligen inte som enkelt att författa lämpliga frågor, eftersom jag tycker det är svårt att forma frågor som ger svar på det jag vill veta utan att de är ledande.

3.2.5 Val av respondenter

Initialt var min tanke att jag skulle genomföra intervjuer med olika typer av arbetsgrupper på sjukhuset, men jag insåg snart att det skulle finnas en risk för att svaren kunde bli olikartade beroende på vad de intervjuade hade för yrke och position på sjukhuset, och att det då skulle kunna vara svårt att avgöra om det var detta de eventuella skillnaderna i upplevelser och åsikter berodde på. Därför bestämde jag i ett tidigt skede att jag skulle genomföra intervjuerna med enbart sjuksköterskor.

Till en början visste jag inte riktigt hur jag skulle gå tillväga för att få möjlighet till att genomföra studien, eftersom Akademiska sjukhuset är en stor organisation med många avdelningar. Det kändes svårt och omfattande att hitta lämpliga respondenter på de olika avdelningarna. Men så fick jag kännedom om att personalvetarföreningen Dynamicus har en kontaktperson som är personalstrateg på Akademiska sjukhuset, och via Dynamicus fick jag hennes kontaktuppgifter och jag kontaktade henne omgående. Vi träffades för ett inledande möte, där vi diskuterade syftet med uppsatsen och vilka respondenter jag var intresserad av att genomföra mina intervjuer med samt hur jag i stort skulle gå tillväga. Jag mejlade sedan ett informationsbrev (bilaga 1) till min kontaktperson, som hon i sin tur vidarebefordrade till de ansvariga på de olika avdelningarna på sjukhuset. I informationsbrevet informerade jag om syftet med min studie samt hur man kunde nå mig med eventuella frågor rörande studien eller intervjuerna.

Jag var tacksam för den hjälp jag kunde få genom personalstrategen och jag trodde att möjligheten att få tag på respondenter skulle öka markant med detta förfarande, eftersom de anställda arbetar på mycket skiftande och obekväma arbetstider och dessa aspekter har de avdelningsansvariga överblick över på ett sätt som jag inte har. Tyvärr visade det sig att det inte var så enkelt att få in namn på respondenter, eftersom det med detta tillvägagångssätt endast var två respondenter som anmälde sitt intresse till att delta i studien. Jag insåg att jag skulle vara tvungen att ändra strategi för att få möjlighet att komma i kontakt med ett lämpligt antal respondenter. Jag började helt sonika ringa runt till vänner och bekanta och förhöra mig om de känner någon som arbetar på Akademiska sjukhuset. På detta sätt fick jag kontakt med människor som är anställda på Akademiska, och via dem spred jag sedan informationen om studien. Detta ledde till att jag fick kontakt med respondenter som ville bistå mig i mitt arbete med att genomföra studien, och jag hade till slut åtta respondenter som ville delta i studien.

Det ska dock tilläggas att det inte gick automatiskt, det krävdes många samtal och mejl från min sida. Jag tror att den personliga kontakt jag skapade med respondenterna gav en bra förutsättning för att få möjlighet till att genomföra intervjuerna. Mitt första samtal med respondenterna var givande eftersom jag på ett tydligt sätt kunde klargöra för dem vad syftet med min studie var och vi kunde tillsammans bestämma en tid som passade dem att bli intervjuade. Jag tror att det inledande samtalet ger respondenten en möjlighet att bli trygg inför intervjun eftersom denne då får ett hum om vem jag är samt får svar på det som eventuellt är oklart. Vad som var lite förbryllande tycker jag var att det endast var fyra av de åtta respondenterna som hade hört talas om studien. Två av dem som hade hört talas om studien erbjöd sig att delta. De två övriga som hade hört talas om studien hade av en eller annan anledning inte nappat på att delta. Eller som en av dem sa till mig: ”jag har hört om uppsatsen, men tänkte nog att någon annan säkert ställer upp, alltid är det någon liksom”.

Men som sagt, när jag pratade med dem personligen ställde de gärna upp på att bli intervjuade. De respondenter som ingår i min studie är alla kvinnor. Eftersom jag inte har för avsikt att beskriva några könsskillnader anser jag inte att det faktum att alla respondenter är kvinnor påverkar resultatet.

3.2.6 Genomförande av intervjuerna

Totalt genomfördes således åtta intervjuer. Jag inledde varje intervju med att upprepa syftet med intervjuerna och jag informerade respondenterna om de forskningsetiska reglerna kring frivillighet och samtycke. Jag tillfrågade även respondenterna om det gick bra att jag spelade in intervjuerna på band och jag fick jakande svar i samtliga fall på den frågan. Jag valde att spela in intervjuerna på band eftersom min koncentration då till fullo kunde läggas på vad respondenterna sa och att få intervjuerna att flyta på med lämpliga frågor och följdfrågor.

Trots att intervjuerna spelades in så antecknade jag sådant som kunde vara bra för mig att tänka på vid utskrivandet och analysen av materialet. Det kunde till exempel vara sådant som kanske inte skulle kunna uppfattas på bandet, till exempel om vi blev störda på något sätt under intervjun. Det visade sig sedan att jag faktiskt fick användning av dessa anteckningar eftersom jag vid en intervju antecknade ett avbrott som enligt min uppfattning verkar ha påverkat respondentens svar på några av de följande frågorna såtillvida att de blev kortfattade på ett sätt som de tidigare svaren inte hade varit.

Intervjuerna skedde på flera olika platser. Enligt Repstad (2006) kan platsen där intervjun genomförs vara avgörande för om resultatet av intervjun blir bra eller dåligt. Platsen för intervjun skall vara neutral och ostörd, gärna ett ställe där respondenten känner sig hemma.

Detta försökte jag ha i åtanke och jag var flexibel med såväl tider för intervjuerna som med vilka platser intervjuerna skulle genomföras på. Jag lät i stor utsträckning respondenterna själva avgöra var och när intervjuerna skulle genomföras, så att det skulle vara så enkelt som möjligt för dem. Sex av intervjuerna genomfördes på en lugn och avskild plats i anslutning till respondenternas arbetsplats. Detta var lyckat eftersom vi kunde prata ostört i respondentens

”naturliga” miljö. En intervju genomfördes hemma hos respondenten och jag tror att det kan vara bra på flera sätt för respondenten, eftersom det är en plats där hon kan känna sig trygg samt att hon kan intervjuas närhelst det passar henne. Dock hade vi kunnat bli störda av att respondentens familj var hemmavarande vid intervjutillfället, men jag tycker ändå inte att det i speciellt hög grad påverkade intervjusituationen eftersom vi inte blev direkt störda under samtalet. Den sista intervjun genomfördes i mitt hem, även det enligt respondentens önskan, och jag upplevde att även detta fungerade bra. Jag hade avsatt en till en och en halv timme till var och en av intervjuerna och det visade sig att den avsatta tiden räckte gott och väl.

Intervjuerna tog 30-60 minuter i anspråk att genomföra.

Varje intervju skrevs ut. Citaten som används i uppsatsen har i viss mån omarbetats såtillvida att de har gjorts om från talspråk till mer korrekt svenska. Med detta menar jag att jag har reducerat antalet utfyllnadsord och upprepningar. Jag anser dock inte att innebörden har påverkats av detta.

3.3 Etiskt förhållningssätt

Jag har i min studie lagt mig vinn om att följa de forskningsetiska principer som Vetenskapsrådet (2002) rekommenderar. De fyra huvudprinciperna är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Enligt informationskravet så ska forskaren informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte.

Innan intervjuerna genomfördes skickade jag ut ett informationsbrev (bilaga 1) där jag informerade om mitt syfte med studien. Men eftersom jag senare kom i kontakt med respondenter som inte alls hade hört talas om min studie, så var jag noga med att före intervjuerna informera var och en av respondenterna mitt syfte med studien samt hur jag tänkte lägga upp intervjun. Enligt samtyckeskravet har deltagarna i en studie själva rätt att bestämma över sin medverkan. Genom den personliga kontakt jag tog med var och en av respondenterna före intervjuerna så fick jag klart för mig att de ville vara med i studien. De informerades också om att de när som helst kunde välja att avsluta sitt deltagande i studien.

Jag fick även respondenternas samtycke till att spela in intervjuerna på band och jag informerade dem om min avsikt med att göra det. Konfidentialitetskravet innebär att de uppgifter som framkommer i studien skall ges största möjliga konfidentialitet och

personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. Jag informerade respondenterna om att de är anonyma i studien och att inga namn eller uppgifter kommer att nämnas i uppsatsen som gör det möjligt att känna igen någon individ. Vad som däremot nämns är namnet på deras arbetsplats. Men eftersom Akademiska sjukhuset har så många anställda anser jag att det inte finns någon som helst möjlighet att lista ut vilka de olika respondenterna i studien är. Jag informerade respondenterna om att jag inledningsvis i uppsatsen tänkte ställa några bakgrundsfrågor om exempelvis utbildning, ansvarsområde och hur lång tid respondenten har arbetat på Akademiska, men att dessa bakgrundsfrågor till stor del var för min egen del för att jag skulle få en uppfattning om respondenten. Inga av de uppgifter som framkommer i dessa bakgrundsfrågor och som kan kopplas till en enskild respondent, exempelvis respondentens avdelningstillhörighet, nämns i uppsatsen. Slutligen så informerade jag respondenterna om nyttjandekravet, det vill säga att uppgifterna som framkommer under intervjuerna enbart skall användas för min uppsats och ingenting annat.

3.4 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet

Jag tror att det är nödvändigt att skapa sig en teoretisk grundförståelse för att få en uppfattning om vad det är man vill få fram i sin studie, och jag la ner mycket tid, engagemang och energi på att få en ordentlig kunskapsgrund att utgå ifrån. Min teoretiska grundförståelse har utvecklats under arbetets gång. Jag har försökt att bearbeta och rent av nagelfara de teorier som var aktuella för mig för att först i uppsatsens analysskede slutligen fastställda det teoretiska fundament som jag anser passar bäst för mitt syfte med uppsatsen. Även de empiriska data som framkommit under intervjuerna har jag vänt ut och in på i mina försök att se på empirin från alla håll. Detta har medfört att hela arbetet har genomsyrats av ett reflekterande förhållningssätt där jag har försökt att såväl bredda min synvinkel, som att vara beredd på att kanske få byta synvinkel.

När det gäller uppsatsens reliabilitet så anser jag att det är viktigt att man som intervjuare är medveten om den så kallade intervjuareffekten. Rosengren & Arvidsson (2002:145) klargör det på följande sätt: ”genom ömsesidiga, varandra förstärkande förväntningar på motpartens beteende och reaktioner kan intervjuare och intervjuad gemensamt åstadkomma att svaren på en intervju eller delar av den blir snedvridna”. Jag kan kanske inte som intervjuare alla gånger kan förhindra påverkan eller vara medveten om den påverkan som sker, men insikten om och förståelsen för att en påverkan kan ske ger i alla fall möjlighet att minska risken för att svaren på något sätt påverkats genom intervjuareffekten.

Mina frågor har varit av en öppen karaktär för att främja möjligheten till att få omfångsrik och varierad information från respondenterna, men jag anser att reliabiliteten förstärkts av att jag har använt mig av samma intervjuguide vid varje intervju. Jag har lagt mig vinn om att inte ställa ledande frågor utom i de fall då jag ansåg att det var nödvändigt med sådana frågor, exempelvis för att klargöra att jag hade förstått respondenternas tidigare svar rätt. Dock upptäckte jag vid utskrivandet av intervjuerna att jag ibland hade missat att följa upp respondenternas svar med en följdfråga. Om jag hade gjort det kanske jag hade fått fram mer information eller fler åsikter än vad jag fick. Då det var endast åtta stycken av de ca 8000 anställda på Akademiska sjukhuset som blev intervjuade anser jag inte att jag kan göra anspråk på att resultatet skall vara generaliserbart för hela sjukhuset, men jag vill ändå göra anspråk på att det mycket väl kan spegla hur uppfattningarna kan se ut generellt bland de anställda på Akademiska sjukhuset.

4. Teori

I det här avsnittet kommer jag att redogöra för de två begrepp som genomsyrar min undersökning: Kultur och motivation. Här presenteras också den teoretiska referensram som ligger till grund för den kommande analysen.

4.1 Kultur

När jag söker på ordet kultur i Nationalencyklopedin (NE) får jag följande definition av begreppet:

”kultur (franska culture, av latin cultu´ra ´bearbetning´, ódling´, ´bildning´ av co ´lo ódla´m.m., se vidare kult), odling, bildning. Cicero talade om själsodling, renässansens humanister om att odla intellektet. Samuel von Pufendorf konstaterade – i anslutning till Hobbes – kulturtillstånd mot naturtillstånd och vidgade begreppet kultur från individen till att gälla gruppen (1686). Kant definierade kultur som ”något högre än vad naturen själv kan åstadkomma”, Herder använde termerna kultur och kultiverad om den historiska utvecklingen – han talade om ett folks tilltagande kultur – och Spengler slutligen ansåg att kultur är en organisk livsyttring som föds, utvecklas, fulländas och dör inom nationer, folk och samhällsgrupper.”

Det konstnärligt orienterade kulturbegreppet avser främst kvalitativa uttryck av underhållning och konstnärligt skapande. Kultur i det samhällsvetenskapliga kulturbegreppet avser något annat, eftersom det då är frågan om socialt överförda levnadsmönster. Giddens (2003) menar att kulturen handlar om de aspekter av samhället som är inlärda och inte nedärvda.

Socialisation är en process där barn eller nya medlemmar av samhället formas kontinuerligt utifrån det sociala samspelet och på så sätt lär sig den livsstil som råder i samhället. Kultur kan även vara biologiskt och avser då en odling av mikroorganismer eller celler. Det kulturbegreppet jag ämnar använda i min uppsats är det samhällsvetenskapliga kulturbegreppet. Begreppet kultur avser då de mänskliga beteenden som beror på socialisation.

4.1.1 Motivation

Det finns många olika sätt att definiera begreppet motivation på. Abrahamsson & Andersen (2005:141) definierar det på följande sätt ”Motivation handlar om hur människors beteende upprätthålls, styrs och avslutas”. Kaufmann & Kaufmann (2005:51) i sin tur definierar begreppet motivation som ”de biologiska, psykologiska och sociala faktorer som aktiverar, ger riktning åt och upprätthåller beteende i olika intensitetsgrader i förhållande till måluppfyllelse”. Larson (2005:86) menar att ”motivation bygger på en inre drivkraft och kan sällan styras. Den inre processen aktiverar och styr människors beteenden.” Den bästa begreppsdefinitionen anser jag dock att jag fick av en av mina respondenter, hon sa följande

”motivation är moroten jag måste äta för att orka arbeta, den ger energi och lust och utan den står jag still”.

Ovanstående försök till att reda ut vad begreppet motivation står för är några i mängden av oerhört många försök till detsamma. Schou (1991) menar att det inte finns någon generellt accepterad definition av begreppet motivation. En del forskare menar att motivation är olika inre tillstånd såsom behov, drivkrafter och psykisk energi, medan andra menar att dessa inre tillstånd har antagits först efter det att vissa beteendemönster observerats och motivation kan därför studeras genom att analysera motiverade individers handlingar. Jag sökte på ordet motivation i Nationalencyklopedin (NE), och där gavs följande beskrivning av begreppet:

”Motivation, sammanfattande psykologisk term för de processer som sätter igång, upprätthåller och riktar beteende.” Vidare står i nationalencyklopedin (NE) att läsa följande åtskillnad mellan primär och sekundär motivation, där man börjar med att definiera primär motivation på följande sätt:

”Vanligen skiljer man mellan primär och sekundär motivation, där den förra ofta antas vara biologiskt betingad och den senare formad av en social och kulturell inlärningshistoria. Primära motivationsprocesser gäller behov som måste tillfredsställas för individens och artens fortlevnad, t.ex. hunger, smärtundvikande och sex. De underliggande neurobiologiska mekanismerna är numera relativt väl kartlagda. Till de grundläggande biologiska behoven brukar man såväl räkna "nyfikenhet", dvs. behov av att undersöka sin omgivning, som sociala bindningar till vårdare och andra individer av arten. Behov av makt eller självförverkligande är andra motivationsprocesser som ibland betraktas som primära, trots att kunskaper om deras biologiska grund saknas.”

Den sekundära motivationen definieras enligt Nationalencyklopedin (NE) så här: ”Sekundär eller förvärvad motivation antas grunda sig på de primära motivationsprocesserna, som modifieras genom socialisationen.”

Begreppet motivation är som framgår ett subjektivt och komplext begrepp, men jag skall i nedanstående avsnitt göra ett försök till att guida läsaren av min uppsats genom några teorier som berör ämnet motivation. Jag hoppas att läsningen skall bringa klarhet i vad begreppet kan stå för. Det är inom den här begreppsliga och teoretiska ramen som den här uppsatsen hålls.

4.1.2 Motivationsteorier

Imsen (2006) menar att någon samlande motivationsteori som spänner över hela fältet inte finns, utan de olika motivationsteorierna är knutna till vissa psykologiska riktningar. Schou (1991) påpekar att motivationsteoriernas delvis olika inriktningar gör att de i stor omfattning kan betraktas som komplementära snarare än motsägande. Psykets triologi (Imsen 2006) ger en bra bild av tre dimensioner av det mänskliga psyket som sammanflätas när det gäller motivation. Trilogin innefattar den känslomässiga basen, det kognitiva systemet och motivationen. De tre komponenterna hänger nära samman. Vi människor drivs av våra känslor och de får oss att tänka, planera och besluta, det vill säga vi använder vårt förnuft.

Motivationen är det system som får oss att föra ut känslor och handlingsimpulser i livet, det som får oss att handla. De tre systemen hänger nära samman och det ena kan inte utesluta det andra. Utan känslor har vi ingen anledning att tänka, önska eller planera något, känslorna är ständigt närvarande i allt vi gör. Motivationen framspringer ur samspelet mellan förnuft och känslor. Eftersom människan inte lever i ett tomrum är den kulturella tillhörigheten en viktig grund som bidrar till att skapa referensramen för individens motivationssystem.

Figur 1: ”Psykets trilogi”. Samspelet mellan känslor, förnuft och motivation. (Källa: Imsen 2006:459).

En sökning på begreppet motivationsteori i Nationalencyklopedin (NE) ger för handen att fenomenet är följande:

”Teorier om motivation förklarar varför vi över huvud taget handlar och varför vi gör vissa saker snarare än andra. De behövs för att vi skall förstå det faktum att organismer konsekvent strävar mot bestämda mål med hjälp av flexibla beteenden. Motivationskällan kan antingen förläggas inom personen eller organismen, som i instinkts- eller drivkraftsteorier, eller i yttervärlden, som i s.k. incentivteori. I det förra fallet uppfattas människan som styrd av mer eller mindre primitiva inre drivkrafter som startar och ger energi åt handlandet.”

Jag har valt att ha ett ganska omfattande teoriavsnitt med olika typer av motivationsteorier, eftersom jag tycker att dessa teorier ger en bred bild av vad motivation kan vara. För att få en överskådlighet av de motivationsteorier som jag kommer att ta upp har jag valt att dela in motivationsteorierna i fyra kategorier: Behavioristiskt perspektiv på motivation, behovsstyrda perspektiv på motivation, kognitiva perspektiv på motivation samt kulturella perspektiv på motivation.

4.2 Behavioristiskt perspektiv på motivation

När människan studeras utifrån behavioristiska utgångspunkter är man intresserad hennes konkreta beteende, och de påverkande faktorer som föregår beteendet. Påverkan kallas stimuli och beteendet kallas respons. I enlighet med detta synsätt så formas människan genom piskans och morotens principer. Den behavioristiska synen på människan utgår från att vi från födseln närmast att betrakta som ett oskrivet blad och vårt beteende är resultatet av den inlärning som sker under livet. Kognitiva och emotionella processer, det vill säga tankar och känslor, kan man enligt det behavioristiska synsättet inte identifiera eller mäta, i vart fall inte med bibehållet krav på vetenskaplighet (Svedberg, 2003).

4.2.1 Skinners operanta betingning

Skinner var beteendepsykolog, vilket innebär att hans uppmärksamhet var inriktad på människors och djurs beteenden. Enligt Skinner är individens beteende primärt på så sätt att det är orsak till alla de psykologiska fenomen som man i allmänhet tillskriver människans karaktär, medvetande och psyke (Jerlang, Egeberg, Halse, Jonassen, Ringsted & Wedel - Brandt 2006). Skinner (1965:15) konstaterade att beteende är svårt att studera, eftersom det är så komplext:

”Behavior is a difficult subject matter, not because it is inaccessible, but because it is extremely complex. Since it is a process, rather than a thing, it cannot easily be held still for observation. It is changing, fluid, and evanescent, and for this reason it makes great technical demands upon the ingenuity and energy of the scientist. But there is nothing essentially insoluble about the problems which arise from this fact.”

Skinner var mycket inriktad på det han kallade för ”terminalbeteenden”, och med detta menas beteenden som uppnås genom beteendemodifikation, det vill säga ren betingning (Egidius 2003). Den grundläggande innebörden i Skinners teori är att det som belönas, det lärs också in, men det är en lärprocess som i hög grad är omedveten hos individen (Hermansen 2000).

Människan lär efter hand in en mängd saker genom sitt samspel med omgivningen, och det är genom belöningar och straff som individen förvärvar en beteenderepertoar (Jerlang m.fl.

2006:190). Skinners kanske mest kända experiment är den så kallade Skinner-boxen. Vad det hela gick ut på var att han placerade en hungrig råtta i en låda. Eftersom råttan var hungrig var den också motiverad för handling, det vill säga till att söka efter mat. Av en slump rörde råttan vid en spak, vilket medförde att den fick lite mat. I sitt fortsatta sökande efter mat råkade råttan återigen röra vid handtaget, vilket även denna gång resulterade i att den fick lite mat. På

detta sätt blev spaken ett stimulus, som vid beröring resulterade i belöning i form av mat.

Efterhand förändrades råttans beteende och i stället för att planlöst springa runt i boxen började den koncentrera sig på att vidröra spaken, vilket medförde att den fick mat som belöning. Till slut vidrörde råttan spaken varje gång den var hungrig och fick på så sätt sin belöning (mat). Experimentet visade att råttans förändrade beteende var en följd av operant betingning, det vill säga råttans beteende leder fram till ett önskvärt resultat och detta i sin tur ledde till att råttan skapade ett nytt beteendemönster som med all sannolikhet kommer att återupprepas (Jerlang m.fl. 2006:191).

Figur 3: Illustration över ”Skinner-boxen”. (Källa: Jerlang, 2003:191).

Beteenden hos människor och djur förstärks enligt Skinner (1965) på två sätt. Det ena kallar han för positiv förstärkning och den uppkommer när en handling leder till att ett positivt resultat frambringas, som exempelvis i fallet med råttan. Den får mat när den vidrör spaken.

Den andra typen av förstärkning kallar Skinner för negativ förstärkning och det innebär att en handling leder till att man tar bort något som är jobbigt eller obehagligt från en situation.

Skinner (1973) menar att negativa förstärkare skulle kunna kallas aversiva i den bemärkelsen att det är ting som organismen söker undgå och vända sig bort ifrån. Förstärkning, såväl positiv som negativ, ökar sannolikheten för att ett beteende skall upprepas. Skinner (1973) gör gällande att positiva förstärkare kan missbrukas om kvantiteten på förstärkningen inte står i proportion till dess inverkan på beteendet. Han tar upp lönen som ett exempel. Lönen är en positiv förstärkare, individen utför arbete och den positiva förstärkningen är lönen. Skinner (1973) menar dock att de fall där förstärkningen utnyttjas och företagsledningen kräver mer och mer av arbetaren och hon förmås till en stor mängd arbete mot en ringa ersättning slutligen kan bli en akut aversiv situation för arbetaren. Det vill säga, arbetaren flyr fältet, eftersom den positiva förstärkningen (lönen) inte är tillräcklig i förhållande till det arbete eller det ansvar som individen uppbringar. Straff är däremot enligt Skinner (1973) inte detsamma som negativ förstärkning, straff är något negativt och obehagligt för individen. Straff används för att förmå människor till att inte bete sig på ett visst sätt, till skillnad från positiv och negativ förstärkning som används för att förmå människor till att bete sig på ett visst sätt.

Människan kan i straffande syfte håna, kritisera, klandra och fysiskt attackera andra människor i syfte att undertrycka ett beteende som hon ogillar (Skinner 1973). Skinner hävdar att bestraffning inte är en lämplig metod för att förändra en individs beteenderepertoar, eftersom det enbart leder till ett temporärt undertryckande av den oönskade responsen (Imsen 2006).

Skinner menar att begreppet ”den självständiga människan” i grunden är ett påhitt. Individens frihet är resultatet av de förstärkande reaktioner hon möter i sin omgivning (Jerlang 2006).

Skinner (1973) kallar detta för beteendekontroll och han menar att det är alltjämt vanligare att människor kontrollerar varandra med hjälp av straffande medel såsom kritik och klander än

med hjälp av positiv förstärkning såsom beröm och erkännande. I nedanstående citat klargör Skinner (1973:56) sin syn på vad frihet är:

”Friheten definieras stundom som frånvaron av tvång. Ett hjul rullar fritt om friktionen i navet är obetydlig, en häst sliter sig fri från den stolpe han har tjudrats vid, och en människa gör sig fri från en gren som hon fastnat på när hon klättrat upp i ett träd. Fysiskt tvång är en lätt igenkänd situation, och det förefaller vara särdeles användbart när det gäller att definiera friheten, men i väsentliga avseenden rör det sig här om en metafor, som därtill inte är särskilt träffande. Visst förekommer det att människor är kontrollerade genom kedjor, handklovar och tvångströjor, och av fängelsers och koncentrationslägers murar, men det som skulle kunna kallas beteendekontroll – de inskränkningar som någon åsamkas genom förstärkande samband och omständigheter – det är i själva verket någonting helt annat.”

Skinner (1965) för en intressant diskussion kring hur människor i grupp skall studeras. Enligt honom är det självklart så att vissa fenomen aldrig skulle kunna observeras eller diskuteras eftersom de inte överhuvudtaget skulle uppstå om inte individer kom samman i gruppliknande formationer. Sådana fenomen skulle kunna vara exempelvis krig, kulturella handlingar och sociala sammankomster av olika slag. Individer kan bete sig på helt olika sätt när de kommer samman i en grupp än vad de skulle ha gjort om de vore ensamma. Trots detta anser Skinner att grunden till det mänskliga beteendet är detsamma oavsett om det rör sig om en enskild individ eller om en stor grupp av individer. Skinner (1965:298) uttrycker det på följande sätt

”It is always an individual who behaves, and he behaves with the same body and according to the same processes as in a nonsocial situation”. Det sociala beteendet uppstår enligt Skinner i grunden av att en organism (individ) är viktig för andra organismer (individer) i det omgivande samhället. När man studerar hur individer beter sig i en grupp är det således av hög grad att studera hur den sociala omgivningen runt individerna ser ut. Oerhört många förstärkningar som är viktiga för individen får hon av andra individer i det omgivande samhället. Det går inte att förklara förstärkningarna utan att referera till andra individer i det omgivande samhället (Skinner 1965).

4.3 Behovsstyrda perspektiv på motivation

Behovsteorier om motivation har enligt Kaufmann och Kaufmann (2005) en lång tradition inom psykologin. Det centrala målet med dessa teorier är att finna vilka de grundläggande behoven är som är orsaken till det mänskliga beteendet. Utvecklingen har gått från utpräglat mekaniska teorier med en uttalad biologisk förankring till teorier som knyter motivation till social tillhörighet, intellektuell utveckling och individuell jagupplevelse. Behovsforskarna har genom åren tvistat om vilka de viktigaste behoven hos människan egentligen är (Schou 1991).

Sammanfattande kan det i alla fall fastslås att det behovsstyrda perspektivet på motivation handlar om de underliggande motivationskrafter som medvetet eller omedvetet driver oss och får oss att handla som vi gör (Kaufmann & Kaufmann 2005).

4.3.1 Maslows behovshierarki

Med sin behovsmodell ”A theory of human motivation” förklarar Maslow (1987) de grundläggande gemensamma dragen i människors beteende. De behov individen har är inte isolerade från varandra utan de skall ses i ett sammanhang. Maslow menar att det typiska behovet är ett behov hos hela människan, inget behov eller drift kan isoleras eller lokaliseras till vissa delar av kroppen, allt hänger samman (Imsen 2006). Maslows (1987) modell bygger på att det finns en hierarki av olika behov, där uppfyllandet av det ena behovet är nödvändigt för att vi skall kunna gå vidare till nästa trappsteg.

Maslow ordnar de mänskliga behoven i en pyramid på följande sätt:

Figur 2. Figur över Maslows behovshierarki (Källa: Imsen, 2006:468).

På den lägsta nivån i Maslows (1987) behovshierarki finns grundläggande fysiologiska behov som är nödvändiga för att upprätthålla livet, såsom mat, dryck och sömn. På nästa nivå finns trygghetsbehovet, det handlar om behovet av att känna sig fri från rädsla och oro. Individen strävar efter ordning, stabilitet och säkerhet. På den tredje nivån gör behovet av kärlek och social tillhörighet sig gällande. Vi har en längtan efter att känna kärlek och tillhörighet i en grupp som vi strävar efter att tillgodose på den här nivån i hierarkin. Den fjärde nivån handlar om individens behov av att tillfredsställa sitt jag. Vi behöver känna erkännande och respekt av såväl oss själva som andra. Vi vill känna att vi behärskar en uppgift självständigt och att vi kan uträtta saker som uppskattas av andra. Vi behöver känna att vi ”är någon” i andras ögon, och söker prestige och status. På den översta nivån i hierarkin finns behovet av självförverkligande. Detta behov uppkommer först när alla behov på lägre nivåer är tillfredsställda. Människan är en sökande varelse, vilket medför att hon alltid kommer att sträva efter att tillfredställa högre behov när de lägre är tillfredsställda. Individens personliga strävan är avhängig av vilka behov som redan är tillfredsställda. För den individ som lever i svält och ständigt är hungrig är fokus inställt på mat och möjligheten att få äta sig mätt, och inte på att lära sig något eller att utvecklas. Här sker en utveckling av individen där hon kan ta tillvara de resurser som hon har och utvecklas i den riktning som passar henne bäst. Här kan hon skapa musik om hon har fallenhet för det, eller så kan hon få utlopp för sin poetiska begåvning och skriva en diktsamling. Maslow sammanfattar i Kermallys (2000:50) bok de mänskliga behoven på följande sätt:

“For the man who is extremely and dangerously hungry, no other interest exists but food. He dreams of food, he remembers food, he thinks

about food, he emotes about food, he perceives only food, and he wants only food….. For our chronically and extremely hungry man, Utopia can be defined as a place where there is plenty of food. He intends to think that, if only he is guaranteed food for the rest of his life, he will be perfectly happy and will never want anything more. Life itself tends

to be defined in terms of eating. Anything else will be defined as unimportant…

5. Behov av självförverkligande

4. Behov av erkännande och positiv självuppfattning

3. Behov av kärlek och social tillhörighet

2. Behov av säkerhet och trygghet

1. Fysiologiska behov

Such a man may fairly be said to live by bread alone… But

what happens to man’s desires when there is plenty of bread and when his belly is chronically filled? At once other (and ‘higher’) needs emerge and these, rather than physiological hunger, dominate the organism.”

Många kan tycka att Maslows behovshierarki är förlegad och den skulle kunna kritiseras för att beskriva människan och hennes behov ur en alltför snäv synvinkel. Sjöberg (1999) har kritiserat Maslows hierarkiska modell därför att han anser att den har svagt empiriskt stöd. I artikeln Maslowmyten, publicerad i folkvett nr 2 1999 kritiserar han teorin ur många aspekter.

Han hävdar till exempel att det är oklart vad som egentligen menas med att ett behov är tillfredsställt och han menar att de fem nivåerna i behovshierarkin inte kan verifieras. De kan vara både fler och färre och se annorlunda ut, och att det inte finns några bevis för att de olika behoven tillfredställs i en bestämd ordning. Sjöberg (1999) hävdar att de flesta forskare för länge sedan har insett att teorin är omöjlig att försvara. Kermally (2005) påpekar att modellen har utvecklats genom åren och att den fortfarande används flitigt i bland annat ledarskapsutbildningar.

4.3.2 Herzbergs tvåfaktorteori

Frederick Herzberg byggde vidare på Maslows behovshierarki och översatte tankarna till att bli mer tillämpliga i arbetslivet (Schou 1991) Herzberg (1999) kom fram till att människor har två behov som behöver tillfredställas. Det första behovet benämner han ”hygienfaktorer”, och det är en form av yttre element som behöver tillfredställas. Dessa element relaterar till arbetet och kan exempelvis vara löneförhållanden, relationer till chefen och arbetskamraterna, status, arbetsmiljö och anställningstrygghet. Dessa behov tycker jag på många sätt motsvaras av de lägre behoven i Maslows behovshierarki. Herzberg menade att dessa element är viktiga för individen eftersom de skapar missnöje om de inte finns, men även om de finns är det inte så att de skapar motivation. Det andra behovet kallade Herzberg ”motivationsfaktorer”, och detta är inre element som relaterar till arbetets innehåll och som behöver tillfredställas för att jobbet skall vara intressant och meningsfullt. Det kan vara faktorer som exempelvis uppskattning, ansvar, personlig tillväxt och utveckling. Graden av dessa faktorer påverkar de anställdas känsla av att vara motiverade eller inte motiverade, men det behöver inte vara så att missnöje eller brist på motivation beror på att vi saknar motivationsfaktorer. Hertzbergs motivationsfaktorer motsvarar till stor del de behov som finns högre upp i Maslows behovshierarki. I artikeln One More Time: How Do You Motivate Employees? (2003) införd i Harvard Business Review så påpekar Herzberg att en lönehöjning eller någon annan typ av belöning motiverar endast mycket kortsiktigt och det finns risk för att utebliven belöning medför utebliven arbetsinsats. Företag som satsar på så kortsiktiga belöningar biter sig själva i svansen då det ständigt krävs nya belöningar för att motivationen skall kvarstå hos personalen. En mer långsiktig lösning är att gynna individens personliga tillväxt, eftersom det enligt Herzberg är däri som den främsta drivkraften för motivation ligger. Nedanstående citat ger en god bild av vad Herzberg anser vara motivation:

”If I kick my dog (from the front or the back), he will move. And when I want him to move again, what must I do? I must kick him again. Similary, I can charge a person´s battery, and than recharge it, and recharge it again. But it is only when one has a generator of one´s own that we can talk about motivation.

One then needs no outside stimulation. One wants to do it.” (Herzberg 2003:6) 4.3.3 Björklund – Studies of determinants and outcomes

I en kvantitativ studie har Christina Björklund (2001) försökt belysa vilka de avgörande faktorerna är för att individer skall vara motiverade för sitt arbete. I de studier hon genomförde framkom det att det var en mängd faktorer som påverkade motivationen och viljan till att arbeta. Vad hon kom fram till i sin studie är desamma som de slutsatser Herzberg drar, nämligen att lönen som motivationsfaktor är mycket begränsad och att det snarare är

intressanta och kreativa arbetsuppgifter som skapar arbetsmotivation samt även känslan av arbetets status. Enligt hennes studie är det således arbetet som sådant som motiverar individen till att arbeta och hon konstaterar att intresset för arbetet alltför sällan har belysts som en viktig faktor för motivation i tidigare forskning. Hon hoppas att hennes studie skall leda till att man i framtida studier och i praktiken tar större hänsyn till dessa viktiga faktorer för motivationen.

4.4 Kognitiva perspektiv på motivation

Kaufmann och Kaufmann (2005) betonar att när man ser på motivation ur det kognitiva perspektivet så understryks att människan gör medvetna och rationella val i sitt sätt att handla och att vara. Människor motiveras för att exempelvis arbeta när de tror sig kunna uppnå det de vill uppnå. Det speciella med kognitiva motivationsteorier är att handlingen betraktas som styrd av medvetna föreställningar och rationella kalkyler vad beträffar individens personliga måluppfyllelse. Kognitiva teorier berör enligt Schou (1991) interaktionen mellan individens tankemönster och omgivningen och forskningen har hittills fokuserat på två typer av tankar:

Individens tankar om sig själv och individens tankar om omgivningen. Enligt Imsen (2006) är en viktig aspekt av det mänskliga beteendet vår förmåga att bedöma situationer och planera vårt handlande. Vi kan ta tillvara på det vi har med oss i vår livsryggsäck i form av kunskaper och erfarenheter och vi kan utifrån vår förförståelse skapa oss förväntningar och mål för framtiden. Motivationen är avhängig av individens tankar om sig själv, och de förväntningar som individen har på framtida resultat och resultatens värde.

4.4.1 Vrooms förväntningsteori

Enligt Vroom (1995) kan arbetsprestation förklaras utifrån fyra variabler: motivationsstyrka, personlighet, kompetens och rolluppfattning. Styrkan i motivationen är avhängig av de förväntningar som individen har och individen handlar och beter sig på det sätt som hon tror leder till de belöningar hon söker. Förväntningsteorin understryker att mål är viktigt för individens motivation. Individer som har ett mål att sträva mot, och som finner målet värdefullt att uppnå, blir även motiverade till att sträva mot att uppnå målet. Målet kan i sig vara en individuell belöning, exempelvis en strävan efter att få berömmelse, uppmärksamhet, bättre kondition eller nya kunskaper om något. Målet kan även vara något som egentligen står utanför individen, exempelvis ett företags strävan efter en högre lönsamhet. Men när målet är bundet till en belöning som exempelvis höjd lön eller en bonusutbetalning så kan det vara värt att uppnå för individen.

Vroom lägger vikten vid att förstå sambandet mellan hur individens motivation och handling är kopplade till såväl organisationens mål som till individens egna mål. Genom att klargöra dessa samband kan man förstå varför individer gör som de gör (Vroom 1995). Han skiljer på två typer av förväntningar: handlingskonsekvens och ansträngningskonsekvens. Med handlingskonsekvens menas att det inom varje individ finns en upplevd koppling mellan beteendet och de konsekvenser detta leder till i form av belöningar och bestraffningar.

Ansträngningskonsekvens handlar om den förväntan som finns inom varje individ om huruvida ett mål kan uppnås eller inte (Schou 1991)

4.4.2 Deci och Ryans Self-determination theory

De amerikanska forskarna E.L. Deci och R.M. Ryan skiljer mellan två motivationssystem som de kallar för inre och yttre motivation. Yttre motivation är en drivkraft som inte finns i individen själv utan snarare handlar om att individen strävar efter en belöning i traditionell bemärkelse såsom exempelvis höjd lön, bonus eller andra förmåner. Den inre motivationen är en drivkraft som får individen till att prestera något genom sin egen vilja och den är inte påverkad av yttre faktorer. Den inre motivationsenergin har sin upprinnelse i två grundläggande behov: behovet av kompetensupplevelse och behovet av självbestämmande (Kaufmann & Kaufmann 2005). Kompetensupplevelsen förstärks avsevärt om individen får positiv feedback på det arbete hon utför, och självbestämmandet är viktigt för att individen