Myndighetssamverkan för stöd till personer utsatta för människohandel och prostitution i Västmanlands län

ENHETEN FÖR REGIONAL UTVECKLING

Myndighetssamverkan

för stöd till personer utsatta för människohandel och prostitution i Västmanlands län

Diarienr: 700-1744-09

Version 5, mars 2012

Innehåll

Inledning 2

Om människohandel för sexuella ändamål och prostitution 2 Förhållningssätt & riktlinjer för samverkan 4 Att se & upptäcka människohandel och prostitution 5

Polismyndigheten 6

Socialtjänsten 7

Åklagarmyndigheten 10

Migrationsverket 11

Länsstyrelsen 13

Nationellt metodstödsteam 13

Länkar & Litteratur 14

Bilaga Kontaktuppgifter 15

Inledning

Initiativet till den regionala samverkansplanen har tagits av Länsstyrelsen i

Västmanlands län inom regeringens uppdrag att stärka samverkan för att motverka människohandel för sexuella ändamål och prostitution. Den vänder sig till all personal som i sitt arbete kommer i kontakt med personer utsatta för människo- handel, prostitution och koppleri med förhoppning att skapa bättre förutsättningar i bemötande och omhändertagande. Ärenden som rör prostitution och människo- handel i Västmanlands län är få per år. Det är därför viktigt att det finns en beredskap, så att samverkan inte behöver etableras vid varje ärendes tillfälle.

I samverkansgruppen har det deltagit representanter från Länsstyrelsen, Polis- myndigheten, Migrationsverket, Åklagarmyndigheten, socialjouren samt socialtjänsten i länets alla kommuner. Samverkansplanen har anpassats till nationella riktlinjer framtagna av Nationellt Metodstödsteam (NMT) och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Om människohandel, prostitution och koppleri

Människohandel

Brottet människohandel är sedan 2002 straffbart i Sverige och regleras i brotts- balken. Det ger fängelse i lägst två år och högst tio år. Människohandelsbrottet består av tre olika delar. Alla de tre delarna måste vara uppfyllda för att en handling ska kunna dömas som människohandel. De tre delarna är:

1. Vad människohandelaren gör. Människohandlaren rekryterar, transporterar, överför, inhyser eller tar emot personen. De olika handlingarna kan göras av olika människohandlare och de behöver inte göras i den ordningen som står ovan. Det kan vara så att människohandlaren endast rekryterar personen.

2. Hur människohandlaren gör detta. Människohandlaren gör det genom att använda ett otillbörligt inflytande som han eller hon har över personens handlingar och som begränsar personens möjligheter att påverka sin situation.

Det kan ske genom våld, hot eller att vilseleda. Människohandlaren kan också utnyttja att personen är i en utsatt situation, t ex ekonomiskt och kanske också har en skuld till människohandlaren. Den också vara att personen är en flykting, har en funktionsnedsättning eller sjukdom, eller är beroende av narkotika.

När det handlar om ett barn, dvs en person under 18 år, behöver denna del inte vara uppfylld, eftersom det anses att barn behöver ett starkare skydd än en vuxen.

3. Varför människohandlaren gör detta. Det räcker inte med att

människohandlaren har rekryterat personen genom att t ex lura honom eller

henne. Människohandlaren måste göra det av en viss anledning i syfte att exploatera personen, t ex för sexuella ändamål i prostitution, för pornografi eller arbete på en strippklubb.

Det är viktigt att komma ihåg att det inte spelar någon roll om personen har samtyckt, eftersom denne inte kan samtycka till någonting om han eller hon är hotad eller befinner sig i utsatt situation.

Människohandel är en fråga om mänskliga rättigheter och innebär grova

kränkningar av människors värdighet och medför livslångt lidande för dem som utsätts, samt utgör ett allvarligt hinder för social jämlikhet och jämställdhet mellan könen. Framförallt kvinnor och barn rekryteras, transporteras och säljs för att utnyttjas i prostitution.

Människohandelslagen omfattar sedan juni 2004 även exploatering för andra ändamål än sexuella. Arbetskraftsexploatering - att en persons arbetskraft utnyttjas i en situation som den drabbade inte kan ta sig ur - handel med

mänskliga organ och en situation då en person blivit tvingad in i ett äktenskap kan vara människohandel. Det kan också handla om att tvingas begå brott eller tigga.

Prostitution

Prostitution är en situation där ett köp eller ett försök till köp av sexuell tjänst av en annan person förekommer. Det kan röra sig om människohandel för sexuella ändamål eller koppleri. Personer i prostitution syftar på dem som utför sexuella tjänster mot ersättning.

Att köpa sexuell tjänst är förbjudet sedan 1999. Den som skaffar sig en tillfällig sexuell förbindelse mot ersättning, dvs köper en sexuell tjänst, kan dömas till böter eller fängelse i upp till ett år. Med sexuell förbindelse avses samlag eller annat sexuellt umgänge. Ersättningen kan vara både ekonomisk eller i annan form, såsom narkotika, alkohol eller saker. Att försöka köpa sex är också straffbart.

Lagstiftaren har valt att förbjuda att köpa, men inte att sälja sexuella tjänster, eftersom det inte anses rimligt att också straffa personen i prostitution. De flesta som säljer sex är kvinnor och flickor uppväxta och bosatta i Sverige. En person som är prostituerad är ofta i en utsatt situation och missbruk och kriminalitet i olika former är inte ovanligt i sammanhanget.

Vi köp av sex av en person som är under 18 år, kan straffet bli ända upp till två års fängelse. Om personen är under 15 år kan köpet bedömas som våldtäkt.

Koppleri

Om en person främjar eller på ett otillbörligt sätt ekonomiskt utnyttjar att en annan person säljer sex, kan personen dömas för koppleri. Att främja är att aktivt bidra till att någon börjar eller fortsätter med att sälja sex. Det kan handla om att

hålla vakt eller meddela adresser, hyra ut en lägenhet eller att ordna skjuts. Även att psykiskt påverka någon kan vara att främja den personen. Vid ekonomiskt utnyttjande kan det handla om att kopplaren (hallicken) inte aktivt främjar att en person säljer sex, men ändå utnyttjar det genom att ta del av intäkterna.

För koppleri döms till fängelse i högst fyra år. Om brottet anses grovt, t ex för att det har inneburit ett hänsynslöst utnyttjande eller för att verksamheten varit i organiserad form, så döms till fängelse i lägst två år och högst åtta år.

Att se och upptäcka människohandel, prostitution och koppleri

Misstanke om att en person är utsatt för människohandel, prostitution eller koppleri lämnas in till polisen (via t ex telefon, fax eller e-post). Det är viktigt att polisen får tipsen så fort som möjligt, då de utsatta kanske bara är kvar på samma plats under en kort tidsperiod. Detta är inte detsamma som att göra en anmälan om brott. De uppgifter som lämnas till polisen för att diskutera en situation eller personer behandlas som underrättelseinformation. Det är polisen som avgör hur bearbetningen av den informationen ska ske. Det krävs inte någon särskilt hög misstankegrad för att inleda en förundersökning av brott. Ring och rådgör med polisen – alla omständigheter kan vara av betydelse. Det är bättre att ringa en gång för mycket än för lite. Det är polisen som bedömer om det rör sig om människohandel eller inte.

Indikatorer som kan ge misstanke om att en person är utsatt för människohandel, prostitution eller koppleri (obs! närvaro eller frånvaro av en eller flera indikatorer kan isig inte själv varken avfärda eller bekräfta något. Det krävs en bedömning av hela livssituationen, dialog med personen för mer information krävs):

 Har vänt på dygnet eller har oregelbunda tider

 Lider av ångest eller destruktivt beteende

 Har skador som kan vara orsakade av övergrepp

 Visar tecken på rädsla eller stress

 Visar misstro mot myndigheter/ myndighetspersoner

 Ger intryck av hans eller hennes rörelser är övervakade

 Har begränsad eller ingen möjlighet till socialt umgänge

 Får ingen eller mycket lite betalt för utfört arbete/tjänster

 Har begränsad eller ingen tillgång till nödvändig hälso- och sjukvård

 Är bunden av skulder, t ex för hyra, annonsering, mat och annat

 Kan inte själv ta sig ifrån situationen och hem

 Känner inte till adressen till det egna boendet

 Innehar falska id-handlingar eller resedokument eller saknar sådana

 Uppför sig som hon/han vore instruerad av andra

 Saknar frihet att kontakta familj och vänner

 Tillåter andra att föra sin talan när personen blir direkt tillfrågad

 Blir regelmässigt flyttad från en plats till en annan

 Är hotad att bli anmäld till myndighet  

När det gäller barn, tänk även på följande:

 Är engagerad i arbete/tjänster som inte är ämnade för barn

 Reser utan sällskap av föräldrar

 Reser i grupp av människor som inte är släkt med varandra

 Har ett telefonnummer som han/hon är instruerad att ringa vid kontakt med myndigheter

 Har pengar, mobiltelefoner, smycken, plånböcker eller andra värdesaker på sig, som han/hon inte kan redogöra för

 Har en ”fixare”- en vuxen - som aldrig är långt borta och som övervakar barnets verksamhet

 Berättar en historia som verkar påhittad och inlärd och har uppenbara fel

 Det finns ett stort glapp mellan angiven ålder och barnets beteende

 Har inte haft eller har inte normalt skolgång

 Verkar stressad, rädd, undvikande, tyst, apatisk

 Kan också vara utmattad, trött, undernärd – eller bekräftar det om någon frågar

 Har ingen möjlighet till lek eller fritid

 Är registrerad hos socialtjänst/polis i flera städer eller länder

 Bor under ovärdiga förhållanden

Individen i centrum och rättigheter

Den utsatta personens behov av stöd och skydd ska vara i centrum och detta ska genomsyra alla myndigheters arbete. Personer i prostitution, koppleri och

människohandel kan vara kvinnor, män, flickor och pojkar. De har ofta genomgått något traumatiskt. Den myndighet som först kommer i kontakt med den drabbade ska inledningsvis försöka fastställa personens akuta behov. Vad som känns akut och viktigt för en person kan vara mycket individuellt. Försök att så långt som möjligt tillmötesgå personens önskemål. Alla har olika förutsättningar, behov och möjligheter. Det är viktigt att inte fastna i fördomar. En person som behöver stöd kan uppträda på olika sätt och behöver inte uppfatta sig själv som utsatt och inte heller ge det intrycket, men har likväl rätt till stöd. Även om en person nekar stöd, är det bra att informera om vart personen kan vända sig för stöd, ifall personen ångrar sig.

Att ta sig ur prostitution innebär att genomgå en process som ställer stora krav på den enskilde individen. Stöd och hjälp behövs på flera nivåer samtidigt och under lång tid.

När det gäller barn (under 18 år) skall det alltid vara tydligt barnperspektiv. En lämplig utgångspunkt är principerna i barnkonventionen såsom; bemöt barnet respektfullt, låt barnets bästa komma i främsta rummet vid alla åtgärder som vidtas, lyssna på barnets egna önskemål och berätta för barnet vad som kommer att hända. Försök att samtala med barnet på en plats där han eller hon känner sig trygg.

Att barnet känner sig trygg och upplever att de vuxna i omgivningen är att lita på är av stor vikt då förövarna kan ha använt olika strategier för att binda barnet till sig. Beakta att ett barn kan ge svar på frågor om namn, ålder, anledningen till vistelsen i Sverige på det sätt som förövarna lärt barnet svara på.

Uppehållsrätt för EU-medborgare

EU-medborgare kan hos Migrationsverket ansöka om uppehållsrätt. Det innebär att man har rätt att vistas i Sverige, så länge man kan försörja sig. Uppehållsrätt ger endast rätt till nödbistånd enligt socialtjänstlagen. Har en person blivit beviljad uppehållsrätt, kan den få de 4 sista siffrorna i personnumret.

Tidsbegränsat uppehållstillstånd för bevispersoner – TUT

Om personen är utländsk medborgare finns det möjlighet för Migrationsverket att utfärda tidsbegränsat uppehållstillstånd för bevisperson, TUT , med syfte att är underlätta lagföring av brott. Förutsättningarna anges i Utlänningslagen (2005:716, 5 kap, 15§). TUT kan utfärdas om:

 Det behövs för att förundersökning eller huvudförhandling i brottmål ska kunna genomföras

 Personen klart visat sin vilja att samarbeta med de brottutredande myndigheterna

 Personen har brutit alla förbindelser med gärningsmännen

Det är förundersökningsledaren (åklagaren) som kan ansöka om TUT. Giltighets- tiden för tillståndet ska uppgå till minst sex månader och kan förlängas. Ett tillfälligt uppehållstillstånd kan återkallas om den brottsutsatte ej medverkar till utredning.

Tillfälligt uppehållstillstånd för betänketid

Då den brottsutsatte vill ha betänketid för om hon eller han vill samarbeta med de brottutredande myndigheterna, kan förundersökningsledaren ansökan om tids- begränsat uppehållstillstånd på 30 dagar. Detta kan göras vid misstanke om brott.

Detta kan förlängas om det finns särskilda skäl.

För bevisperson kan tillfälligt uppehållstillstånd beviljas även om personen ej kan styrka sin identitet med pass eller annan identitetshandling. Finns id-handling ska kopia bifogas ansökan.

Ansökan om tillfälligt uppehållstillstånd för bevispersoner, gällande

Västmanland, handläggs av Migrationsverket, Tillståndsenheten i Västerås.

Faxnr: 010-485 93 31

Kostnader för bistånd samt hälso- och sjukvård till s.k. bevispersoner De målsäganden och vittnen som har beviljats tidsbegränsade uppehållstillstånd för att närvara vid genomförandet av förundersökning eller huvudförhandling i brottmål, ska ha tillgång till samma hälso- och sjukvård samt bistånd enligt socialtjänstlagen som i Sverige bosatta personer. Bistånd enligt socialtjänstlagen utgår från och med det datum då ansökan inlämnas. Även tolkkostnader och ledsagande vid återvändande är kostnader som kan återsökas.

Bevispersonernas rätt till hälso- och sjukvård regleras genom en särskild överens- kommelse mellan staten och Landstingsförbundet. Kommuner och landsting skall ersättas av staten, genom Migrationsverket, för de faktiska kostnader som

uppkommit. Ersättningen betalas efter ansökan i efterskott. Ersättning beviljas från och med det datum då ansökan från förundersökningsledare inkommit till Migrationsverket.

Kommuner och landsting ska ersättas av staten – genom Migrationsverket – för de faktiska kostnader som uppkommit. Ersättningen betalas efter ansökan i efter- skott.

Ansökan skickas till:

Migrationsverket Kontaktperson

Återsökning Teresa Stenkilsson

Box 505 Tel 010-485 01 68

342 23 Alvesta

Att en utlänning har beviljats tidsbegränsat uppehållstillstånd på ansökan av förundersökningsledare hindrar inte att en ansökan om uppehållstillstånd som gjorts/eller senare görs av utlänningen själv prövas

Medföljande barn under 18 år

Även barn som medföljer en brottsutsatt vuxen, kan få tillfälligt uppehållstillstånd om de misstänks kunna vara eller bedöms som bevispersoner. Vill man utreda om barn kan vara utsatta som brottsoffer, räcker det som underlag för att söka och utfärda tillfälligt uppehållstillstånd. Det ger då möjlighet att återsöka alla kostnader för barnen.

Det finns också möjlighet att återsöka kostnader för medföljande barn via den brottutsatte föräldern, vilken har tilldelats tillfälligt uppehållstillstånd. Denne får försörjningsstöd för barnen och är vårdnadshavare.

För barn och ungdomar som inte är folkbokförda i Sverige och som vistas här enligt beslut om tidsbegränsat uppehållstillstånd, finns föreskrifter om utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i SFS 2001:976. Detta gäller såväl medföljande barn och utsatta personer under 18 år.

Samverkansaktörer

Operativ samverkan mellan myndigheter är en grundläggande förutsättning för att på bästa sätt kunna tillgodose personers stödbehov, men även för att möjliggöra en effektiv utredning av det eventuella brottet. Varje myndighet ansvarar i enlig- het med sitt mandat och uppdrag. I varje enskilt ärende bör respektive myndighet utse en ansvarig kontaktperson för att underlätta kontakten mellan myndigheter, samt med andra berörda aktörer, till exempel boende. Det är viktigt med återkopp- ling mellan berörda myndigheter, till exempel när beslut har tagits i gemensamma ärenden, kontaktpersonen har ändrats eller då nya omständigheter har uppstått och som kan vara betydelse för fortsatt handläggning.

Att tänka:

 Samtliga involverade aktörer tjänar på ett nära samarbete.

 Det är viktigt att upprätthålla tydlig ansvarsfördelning, kontinuerlig kontakt och återkoppling.

 Det förekommer att personer i prostitution, koppleri och människohandel i ett initialt skede, inte anser sig vara utsatta. Bemöt henne eller honom som individer och med respekt för att personer kan uppträda olika.

 Använd alltid tolk vid språksvårigheter. Helst ska samma tolk anlitas under hela förundersökningen. Den personen har då klart för sig hela problematiken.

 Rutiner för information till utsatta personer är mycket viktiga. Det kan vara så att personen inte vet var den befinner sig, inte kan språket eller känner till de svenska socialförsäkrings- eller samhällsstöden.

 I de fall sekretess föreligger, underlättar det processen om man kan få medgivande om att bryta sekretessen så snart som möjligt.

 Undvik att ge löften.

 Personen kan känns skuld över det han eller hon har varit med om.

 Den kan finnas en rädsla för myndigheter.

 Dokumentera de aktörer som finns runt personen, kontaktpersoner, kontaktuppgifter, samt datum för återkoppling.

 Om eventuell mobil beslagtas för förundersökningen, kan personen behöva hjälp att hålla kontakt med närstående.

 Stöd med små enkla, saker kan betyda mycket i en akut fas.

 Tillfällig uppehållstillstånd för utsatta bevispersoner ska sökas så fort som möjligt, så att kommuner och landsting får täckning för sina kostnader (se sid 7)

 Alla fall kommer inte att kunna lagföras. Det kan förekomma att en våldsutsatt inte heller vill medverka i förundersökningen. Det kan då underlätta för den brottsutsatte och utredningen, att denne då istället har kontakt med någon ideell organisation för att bearbeta rädslan för samarbete med myndigheter.

Polismyndigheten

Vid misstanke om prostitution, koppleri och människohandel bör man i första hand vända sig till polismyndighetens kontaktpersoner. Information om misstänkt prostitution och/eller människohandel kan även lämnas till polisen via 114 14. Via växeln begär man att få lämna sina uppgifter till Polismyndigheten i Västman- lands län. Det är viktigt att känna till att detta inte är detsamma som att göra en polisanmälan.

De uppgifter som kommer till polisen hanteras som underrättelseinformation. Det är polisen som avgör hur den fortsatta bearbetningen och analysen av informa- tionen skall ske. Därefter gör polis och åklagare en bedömning om det kan anses vara fråga om för brott i det enskilda fallet. Det krävs inte någon särskilt hög misstankegrad för att inleda en förundersökning om brott. Det är alltid en åklagare som är förundersökningsledare i ett ärende med misstänkt människohandel och som har att fatta beslut om någon ska anhållas eller om andra tvångsmedel, som exempelvis husrannsakan, ska vidtas.

I samband med prostitution är det viktigt att vara uppmärksam på att det alltid finns anledning att misstänka brott såsom koppleri och människohandel. I de fall där det rör sig om en utländsk person måste polisen först utreda omständigheterna kring varför personen befinner sig i Sverige och om någon person eller personer kan misstänkas ligga bakom att personen prostitueras här i landet.

Samordningsrutiner

 Polisen upprättar hot och riskbedömning i varje enskilt fall för att avgöra om den brottsdrabbade är i behov av särskilda skyddsåtgärder.  

 Berörda myndigheter skall hålla varandra underrättade under ärendets gång. Återkoppling är viktigt, då beslut fattats eller då nya omständigheter uppkommit som är av betydelse för annan myndighet.

 Kontakta socialtjänsten för att få hjälp när det gäller boende, ekonomiskt och socialt stöd för den utsatta.

 Polis och Migrationsverket bör inte fatta beslut om avvisning/utvisning då det finns misstanke om människohandel. Det är centralt att Migrations- verket och polisen håller varandra underrättade i denna process.

 Polisen kan sammankalla samrådsgruppen (se nedan) för hantering av specifika ärenden.

 Vilket är det bästa och lämpligaste sättet att kommunicera med personen på? Behövs tolk? Manlig eller kvinnlig tolk? Vilket språk? Vilka behov och önskemål har den utsatta?

 Då den utsatta är under 18 år ska socialtjänsten kontaktas omedelbart.

 Kontakta även överförmyndarnämnden för god man.

Samrådsgrupp

Många av de ärenden som polisen arbetar med på detta område är spanings- ärenden där tidpunkten för ett polisingripande kan planeras. I sådana aktuella operativa ärenden kan polisen kontakta företrädare för ansvariga myndigheter till ett samrådsmöte med syfte att gemensamt planera insatsen utifrån respektive myndighets ansvar. Det gäller särskilt när misstanke finns om att minderåriga är inblandade.

Till samrådsmötena kallar polisen berörda representanter från Åklaga- rmyndigheten, Migrationsverket, socialtjänst i berörd kommun, Socialjour/

Kvinnocentrum, ev överförmyndaren i berörd kommun, ev landstinget (sjukvården). Respektive myndighet anmäler kontaktperson till polisen.

I de ärenden där det förekommer barn under 18 år handläggs ärendet i den aktuella kommunen enligt vistelsebegreppet och socialjouren/Kvinnocentrum bistår med kompetens.

Åklagarmyndigheten

Åklagarkammaren i Västerås handlägger brott som begåtts i Skinnskatteberg, Surahammar, Kungsör, Hallstahammar, Norberg, Köping. Sala, Fagersta, Arboga och Västerås kommuner. Kammaren arbetar mot Västmanlands tingsrätt.

Förundersökningsledare

När det gäller ärenden gällande människohandel är alltid åklagaren förunder- sökningsledare. Det operativa ansvaret ligger på de internationella åklagar- kamrarna i dessa ärenden. Det är åklagaren som fattar beslut om någon ska anhållas eller om andra tvångsmedel som husrannsakan skall vidtas etc. Då förundersökningen är färdigställd kan åklagaren väcka åtal och för sedan talan mot den misstänkte i domstolen.

Tidsbegränsat uppehållstillstånd, TUT

Redan samma dag då ett tillslag genomförs, är det viktigt att Åklagaren begär tids- begränsat uppehållstillstånd (TUT) till Migrationsverket för eventuella

målsäganden och andra bevispersoner. 

Samordningsrutiner

 Det är viktigt att förundersökningsledaren återkopplar till Migrationsverket vid förändringar i ärendet som kan påverka Migrationsverkets handläggning, som till exempel då bevispersonen har lämnat landet.

 En nära samverkan med polisen är central. 

Socialtjänsten

Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver (Socialtjänstlagen). Socialnämnden har i uppgift att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp.

Enligt Socialtjänstlagen ska socialnämnden dessutom särskild beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående och barn som bevittnat våld eller andra övergrepp, av eller mot närstående vuxna, kan vara i behov av stöd eller hjälp.

Grundprincipen är att den kommun där den enskilde vistas, vistelsekommunen, har det yttersta ansvaret. Men en annan kommun än vistelsekommunen, kan ha ansvar för stöd och hjälp. Om det står klart att en annan kommun har ansvaret, ska vistelsekommunens ansvar vara begränsat till akuta situationer. Om den enskilde är bosatt i en annan kommun än vistelsekommunen, ska bosättningskommunen ansvara för det stöd och den hjälp som den enskilde behöver. Det är inte accepta- belt att den enskilde nekas stöd och hjälp med hänvisning till att en annan kommun har ansvaret. Bosättningskommunen ha det huvudsakliga ansvaret för den enskilde, även om han eller hon vistas i en annan kommun. Vistelse- kommunen är dock alltid skyldig att genomföra de insatser som den akuta

situationen kräver, t ex skyddat boende och ekonomiskt bistånd, i avvaktan på att bosättningskommunen erbjuder behövliga insatser.

Med bosättningskommun avses:

1. Den kommun där den enskilde är stadigvarande bosatt, eller

2. Den kommun som de den enskilde har sin starkaste anknytning till, om det är en annan kommun än den där han eller hon är stadigvarande bosatt, eller om den enskilde inte har någon stadigvarande bostad.

I ärenden som rör människohandel är alltid den länstäckande socialjouren, som är den mottagande enheten. Efter akutsituationen kommer ärendet att lämnas över till socialtjänsten i aktuell kommun.

I ärenden som rör personer som härrör från andra länder och där tillfälligt uppe- hållstillstånd (TUT) kan bli aktuellt, ansvarar socialjouren, ev assisterad av Kvinnocentrum, för handläggningen av ärendet och deltar i polisens samråd. I de ärenden där det förekommer barn under 18 år, handläggs ärendet i den aktuella kommunen enligt vistelsebegreppet. Socialjouren/kvinnocentrum består med råd och kompetens.

I ärenden som rör personer vilka är skrivna i någon av kommunerna i Väst- manland (främst prostitution och koppleriärenden), är ansvaret respektive

kommuns och vistelsebegreppet är styrande. I akuta ärenden kvällstid och helger ansvarar socialjouren, samt bistår med konsultation i den fortsatta handlägg- ningen. I dessa ärenden kallas kommunens kontaktperson av polisen till ett ev samrådsmöte.

Anmäla brott

Socialtjänsten kan utan hinder av sekretesslagen anmäla brott eller lämna upp- lysningar till polis eller åklagare om straffet för brottet är fängelse i minst två år.

När det gäller brott som rör personer under 18 år har socialtjänsten skyldighet att anmäla brott. Människohandel är ett sådant brott.

I ärenden med misstänkt människosmuggling, kan det finnas skäl att i ett initialt skede vara uppmärksam på att även människohandelsliknande omständigheter kan förekomma. Även om de smugglade har kontakt med smugglaren på frivillig basis, så är offer för människosmuggling i en utsatt situation och riskerar att utnyttjas i sammanhanget, t ex i form av sexuellt utnyttjande eller tvångsarbete.

Människosmugglaren kan alltså ha gjort sig skyldig till människohandelsbrott.

Hur kommer Socialtjänsten i kontakt?

Socialtjänsten kan komma i kontakt med personer utsatta för människohandel eller prostitution antingen genom att personen själv tar kontakt, med hjälp av privatperson, har upptäckts av polisen eller uppmärksammats av Migrations- verket, skolan eller andra myndigheter.

Socialtjänsten kan komma i kontakt med prostitution på olika sätt. Oftast inte på grund av prostitution utan i samband med exempelvis ekonomiskt bistånd,

missbruk eller andra problem såsom destruktiva beteenden. Skammen och rädslan för myndigheter kan göra att personen inte självmant berättar om sina erfaren- heter. Detta betyder att personal inom socialtjänsten både bör ha grundläggande kunskap inom området och vara lyhörd. Det är viktigt att ställa frågor om sex mot ersättning på ett respektfullt sätt och att följa upp dem.

Återvändande

Alla åtgärder i en återvändarprocess ska efterstäva att återställa personens mänskliga rättigheter och förhindra att han eller hon utsätts för ytterligare kränk- ning och traumatisering. Ett väl genomfört återvändande där svenska aktörer samordnar sitt agerande tillsammans med sina motparter i personens hemland, kan öka möjligheterna för personen att ta sig ur den situation som från början var skälet till att hon eller han hamnade i prostitution, koppleri eller människohandel.

Dessutom kan det minska risken för att personen på nytt fångas upp av människo- handelare eller tidigare kontakter vid sin hemkomst.

Kontakter med det Nationella Metodstödsteamet, NMT, kan vara aktuellt för att få stöd om goda rutiner vid återvändande och också information om aktuellt land.

Kostnader för tolkning och ledsagning kan återsökas om personen har tillfälligt uppehållstillstånd, TUT.

Särskilda behov gällande personer under 18 år

Socialtjänsten skall ha ett tydligt barnperspektiv. Socialnämnden ska verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden. Ansvaret är detsamma för alla barn oavsett om de har uppehållstillstånd eller inte.

När det gäller brott som rör personer under 18 år har socialtjänsten skyldighet att anmäla brott till Polisen. Socialtjänsten har skyldighet att utreda ensamkommande barns livssituation och ska om nödvändigt omhänderta den unge enligt LVU (Lagen om vård av unga) Då skall både Migrationsverket och polisen informeras.

God man/förmyndare skall utses för ensamkommande barn. Socialtjänsten har skyldighet att undersöka och godkänna boenden för personer under 18 år.

Innan kontakt tas med ambassad eller beskickning bör socialtjänsten kontrollera med Migrationsverkets asylenhet så att personen inte är asylsökande. Om kontakt ska tas med myndigheter eller organisationer i ursprungsländer runt Östersjön bör den nationella koordinatorn för aktuellt land kontaktas (dessa koordinatorer har utsetts inom ramarna för Östersjöstaternas råds arbete).

Vid behov ska en god män utses som bevakar barnets rättigheter, såväl socialt, juridiskt som ekonomiskt och ansvarar för barnets vård och omsorg.

Kvinnocentrum

Kvinnocentrum är Västerås stads socialtjänsts mottagning för kvinnor som är eller varit utsatt för hot och våld i nära relation och för kvinnor som är eller varit utsatta för hedersrelaterat våld. Kvinnocentrum är en del av socialtjänstens råd- och stödverksamhet och specialiserad på att möta kvinnor som utsatts för fysiskt, psykiskt, sexuellt, materiellt och ekonomiskt våld. Målgruppen är kvinnor över 18 år folkbokförda i Västerås, Arboga och Köping kommun. Kvinnocentrum kan också assistera socialjouren vid behov.

Att tänka på:

o Vilket är det bästa och lämpligaste sättet att kommunicera med personen på? Behövs tolk? Manlig eller kvinnlig tolk? Vilket språk? Vilka behov och önskemål har den utsatta?

o Har polisanmälan gjorts? Polisens bedömning av eventuell hotbild, pågår polisutredning?

o Socialtjänsten ska vid behov, och ibland i samråd med andra aktörer, inventera lämpliga boenden som finns tillgängliga. Finns det boenden med speciell kompetens gällande denna problematik? Finns det en hotbild?

Behövs boende utanför kommunen? Kan flera personer i samma ärende placeras tillsammans eller inte?

o Har förundersökningsledare (åklagare) ansökt om tillfälligt uppehålls- tillstånd till Migrationsverket? Detta är en förutsättning för att få ersättning av staten för utgifter. Har åklagare fått ärendet? Har målsägarbiträde utsetts? Vilken status har personen hos Migrationsverket? Socialjouren kan ge råd om rutiner kring återsökning från Migrationsverket.

o Finns behöv av ekonomiskt och socialt stöd? Behövs mat/hygien/kläd- pengar? Behöver personen praktiskt stöd med inköp eller annat?

o Finns det behöv av psykosocialt stöd, krishantering eller sjukvård? Beakta självmordsrisken och självskadebeteende.

o Om personen är under 18 år – ta reda på vilken relation den minderårige har med sin vårdnadshavare. Finns det behov av god man? Är rekvisiten för LVU-omhändertagande uppfyllt?

Samordningsrutiner

 Socialtjänsten är ytterst ansvarig för samverkan. Tydlig ansvarsfördelning, kontinuerlig kontakt och återkoppling är centralt. Omständigheter som framkommer eller beslut som fattas som kan vara av vikt för inblandade myndigheter skall informeras vidare till dem, med hänsyn tagen till

sekretessen. När ärendet avslutas hos en myndighet skall vid behov överföring ske till annan myndighet.

 Polisen kontaktas vid misstanke om människohandel, eller andra brott.

Migrationsverket

Migrationsverket är ansvarigt för hela migrationskedjan, från gräns till med- borgarskap eller återvandring. Det innebär bland annat beslut om viseringar, asyl, uppehålls- och arbetstillstånd och medborgarskap.

Uppehållstillstånd

En utlänning som vill ha uppehållstillstånd i Sverige ska enligt huvudregeln ha ansökt om och beviljats tillståndet före inresan. En ansökan om uppehållstillstånd som gjorts efter inresan får endast bifallas i undantagssituationer enligt

utlänningslagen. Utlänningar som söker asyl är ett sådant undantag där ansökan sker och prövas efter inresan. Migrationsverket ansvarar under asylansökningens prövning för att den ansökande har någonstans att bo. Det är mottagningsenheten som ansvarar för de asylansökandes sociala och ekonomiska situation. Alla som skrivs in vid en mottagningsenhet får en handläggare som är ansvarig för att informera bland annat om rättigheter och skyldigheter, sjukvård, tandvård,

boende, ekonomi m.m. Mottagningsenheten är också ansvarig för att underrätta de asylsökande som får avslag på sin ansökan om detta samt att hjälpa utlänningen att resa hem under ordnande former.

Hur kommer Migrationsverket i kontakt?

Migrationsverket kan komma i kontakt med personer som misstänks vara utsatta för människohandel i sin dagliga verksamhet. Den utsatta kan berätta själv eller så kommer man i kontakt genom att exempelvis polis eller åklagare tar kontakt.

Informationsutbyte

Omständigheter som framkommer eller beslut som fattas, som kan vara av vikt för inblandade myndigheter ska informeras vidare till dem, med hänsyn tagen till sekretessen.

Migrationsverket har anmälningsplikt till sociala myndigheter vid kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd.

Särskilda behov för personer under 18 år

När det gäller barn och ungdomar som inte är folkbokförda i Sverige och som vistas här enligt beslut om tidsbegränsat uppehållstillstånd, finns föreskrifter om utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i SFS 2001:976.

Länsstyrelsen

Samordning

Länsstyrelsen har av regeringen uppdraget att samordna insatser som syftar till att motverka prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Länsstyrelsen i Västmanlands län ansvarar för att samordna regionala samverkan för de myndig- heter som kommer i kontakt med personer utsatta för prostitution och människo- handel.

Länsstyrelsen har också i detta uppdrag regelbunden kontakt med ideella organisationer i länet som arbetar för att motverka prostitution och människo- handel. Syftet är att informera om myndigheternas samverkan, fånga upp organisationernas erfarenheter och att samordna insatser där dessa deltar.

Samverkansgrupp

Minst två gånger per år samlas representanter för respektive myndighet som deltar i denna samverkan, för övergripande uppföljning av arbetet och samverkans- planen. Länsstyrelsen är sammankallande för denna samverkansgrupp.

(Denna grupp ska inte förväxlas med Samrådsgrupp, se sid 11, vilket är en operativ grupp som på polisens initiativ sammankallas i aktuella ärenden).

Information

Länsstyrelsen har också uppdraget att på annat sätt sprida information i länet kring dessa frågor.

Nationellt Metodstödsteam (NMT)

I samråd med de statliga aktörer som arbetat längst mot människohandel och prostitution, finns sedan 2009 ett Nationellt Metodstödsteam mot prostitution och människohandel (NMT) under ledning av Länsstyrelsen i Stockholms län.

Myndigheter har möjlighet att direkt kontakta NMT för råd och stöd i arbetet.

Avsikten är att detta team ska fungera som en strategisk resurs för myndigheter, handläggare och samverkansgrupper. Teamet består av representanter från

polismyndigheter, socialtjänster, Åklagarmyndigheten och Migrationsverket. Mer information om teamet finns på www.nmtsverige.se.

Kontakt med teamet tas via Patrik Cederlöf, nationell samordnare, patrik.cederlof@lansstyrelsen.se.

Länkar & litteratur

Det nationella metodstödsteamet www.nmtsverige.se

Prostitutionsenheten i Stockholm www.stockholm.se/prostitutionsenheten Socialstyrelsen, Unicef, Kan det vara människohandel? (2008)

Beställes via unicef@unicef.se

Länsstyrelsen i Stockholms län/NMT/UNIFEM, Människohandel och prostitution ur ett svenskt perspektiv, (2009)

Ett tryggare återvändande för personer utsatta för prostitution och

människohandel i Sverige, Länsstyrelsen i Stockholms län, Rapport 2010:03 Rapporten kan laddas ned som pdf från Länsstyrelsens webbplats

www.lansstyrelsen.se/stockholm/publikationer

Caroline Engvall, 14 år till salu (2008) Kalla kulor förlag Eek Louise, Spelat liv (2002) Bokförlaget Atlas KB

Efron Vera & Natasja T, Såld (2006)Bokförlaget Efron & Dotter AB Roslund Anders, Box 21 (2006) Piratförlaget

Wennstam Katarina, Smuts (2007) Albert Bonniers Förlag

Bilaga Kontaktuppgifter

Kontaktperson för revidering av kontaktuppgifter är Eva-Karin Wedin, Länsstyrelsen i Västmanlands län.

Polismyndigheten i Västmanlands län

Postadress: Polismyndigheten i Västmanland Box 9

721 03 Västerås

Besöksadress: Västgötegatan 7, Västerås

Telefon: 114 14

Fax: 021 – 12 64 46

E-post: polismyndigheten.vastmanland@polisen.se

Hemsida: www.polisen.se

Socialtjänsten

Telefon: icke kontorstid 021 - 39 20 66 alt via polisen 114 14 Socialtjänst i respektive kommun Telefon:

Arboga kommun: 0589-870 00 Fagersta kommun: 0223-442 60 Hallstahammar kommun: 0220-240 00 Kungsör Kommun: 0227-600 000 Sala Kommun: 0224-550 00 Skinnskattebergs Kommun: 0222-450 00 Surahammar Kommun: 0220- 390 40 Norbergs Kommun: 0223-290 00 Köpings Kommun: 0221-250 00 Västerås Stad: 021-39 00 00 Kvinnocentrum

Telefon: 021-39 37 10

Besöksadress: Norra Källgatan 29C, Västerås

E-post: kvinnocentrum@vasteras.se

Åklagarmyndigheten

Postadress: Åklagarmyndigheten Mäster Ahls Gata 8

722 12 Västerås Besöksadress: Mäster Ahls Gata 8 Telefon: 010-562 50 000

E-post: registrator.ak-vasteras@aklagare.se Hemsida: www.aklagarmyndigheten.se

Migrationsverket

Tillståndsenheten Västerås Kontaktperson: Annika Sundqvist Telefon: 010-485 11 21 Fax: 010-485 54 66.

E-post: annika@sundqvist@migrationsverket.se Tillståndsenheten Västerås

Kontaktperson: Jonas Haglund Telefon: 010-485 61 40

Fax: 010-485 93 31

E-post: jonas.haglund@migrationsverket.se

Besöksadress: Kopparbergsvägen 6 våning G

Telefon: 0771-235 235

Hemsida: www.migrationsverket.se

Länsstyrelsen i Västmanlands län

Kontaktperson: Eva-Karin Wedin, Sakkunnig jämställdhet Telefon: 021-195079

E-post: eva-karin.wedin@lansstyrelsen.se Postadress: Länsstyrelsen i Västmanlands län

721 86 Västerås Besöksadress: Västra Ringvägen 1 Telefon: 021-19 50 00

Hemsida: www.lansstyrelsen.se\vastmanland

Frivilligorganisationer

De frivilliga organisationerna kan erbjuda stöd för den enskilde. De kan ge stöd på eget initiativ eller i samverkan med en myndighet. Organisationen avgör själv vid varje tillfälle vad den kan ge för stöd och på vilket sätt.

Följande organisationer har deltagit i Länsstyrelsens utbildning kring människo- handel och prostitution och kan erbjuda stöd till offer för prostitution, koppleri och människohandel.

Brottsofferjouren

Västerås inklusive Fagersta – Norberg – Skinnskatteberg. Erbjuder stöd till brottsdrabbade, vittnen och anhöriga

.

Hemsida www.vasteras.boj.se

Stöd till vuxna 20 >år Tel 021-41 32 60, 070-325 38 10

E-post info@vasteras.boj.se

Stödcentrum för unga Tel 021- 15 74 79, 070-312 85 34

E-post stodcentrum@vasteras.boj.se

Vittnesstöd Tel 021-31 04 26, 070-310 34 32

e-post vittnesstod@vasteras.boj.se

Svenska kyrkan, Västerås stift

Förmedlar kontakter till den lokala församlingen

Kontaktperson CeciliaAlsterlund

E-post cecilia.alsterlund@svenskakyrkan.se Kontaktperson SofiaHarrysson

E-post sofia.harryson@svenskakyrkan.se

Frälsningsarmén, Västerås

Kontaktperson Kremena Yakimova

E-post kremena@sahumaid.com

Kvinnojouren, Västerås

Hemsida http://web.comhem.se/~u21129803/jouren.htm

Tel 021-12 67 80. 021-12 76 60

E-post kvinnohuset-vasteras@comhem.se

Tjejjouren Ronja, Västerås

Hemsida www.tjejjourenronja.se

Tel 021-12 70 10

E-post tjejjouren.ronja@comhem.se

Tjejjouren Athena, Fagersta

Erbjuder stöd till tjejer i de norra länsdelarna

Hemsida www.fagersta.tjejjouren.se

Tel 0223-713 09

E-post tjejjourenathena@hotmail.com