En hjälpande hand för en tillgänglig utbildning Stödmaterial del 3, handledning

(1)

Stödmaterial del 3, handledning

Ett verktyg för att värdera tillgänglighet i skolan.

Redaktör

Catrin Tufvesson

(2)

En hjälpande hand för en tillgänglig utbildning – Stödmaterial del 3, hand- ledning. Ett verktyg för att värdera tillgänglighet i skolan.

Stödmaterialet är utgivet av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och kan hämtas från myndighetens webbplats www.spsm.se/tillganglighet. Det är till- låtet att kopiera och citera ur materialet. Ange gärna källan.

Ansvarig på SPSM: Catrin Tufvesson Utgiven: Augusti 2013

(3)

Innehåll

Förord ... 5

Inledning ... 6

Varför arbeta med tillgänglig utbildning? ... 7

Skollagstiftning ... 7

FN:s konventioner ... 8

Plan- och bygglagen ... 8

Funktionshinderspolitiken 2011 – 2016 ... 9

Vad är tillgänglighet? ... 11

Vad är tillgänglighet i skolan? ... 11

Tillgänglighetsmodellen ... 12

Tillgänglighetsmodellens utveckling ... 15

Strategiskt tillgänglighetsarbete – Hur börjar vi? ... 17

Verktygets användningsområde ... 17

Ett verktyg för att värdera tillgänglighet i skolan ... 18

Arbetsgång... 18

Kommunal nivå ... 19

Vid ny- och ombyggnation ... 21

I befintlig miljö ... 22

Organisationsnivå ... 23

Gruppnivå ... 24

Individnivå ... 25

Indikatorer för en tillgänglig utbildning ... 26

1. Förutsättningar för lärande ... 27

1.1 Rätten till lärande ... 27

1.2 Språk och kommunikation ... 29

1.3 Kunskaper och värden ... 33

1.4 Fysisk aktivitet ... 34

1.5 Motivation ... 35

2. Social miljö ... 37

2.1 Delaktighet ... 39

2.2 Jämlikhet ... 40

2.3 Mångfald ... 41

2.4 Demokrati ... 42

(4)

3. Pedagogisk miljö ... 44

3.1 Pedagogiska strategier och stödstrukturer ... 44

3.2 Lärsituationer ... 48

3.3 Lärstilar ... 49

3.4 Lärverktyg ... 50

3.5 Hjälpmedel ... 53

4. Fysisk miljö ... 54

4.1 Innemiljö ... 55

4.2 Utemiljö ... 65

Referenser... 69

(5)

Förord

Lärandet sker i en relationell process där samspelet mellan social, pedagogisk och fysisk miljö ger förutsättningar för en tillgänglig lärmiljö. Grunderna för detta perspektiv har vi samlat i en samspelsmodell för tillgänglig utbildning som vi nu- mera kallar tillgänglighetsmodellen. Utifrån tillgänglighetmodellen har vi tagit fram ett stödmaterial: kartläggning, handlingsplan och handledning.

I arbetet med att ta fram detta stödmaterial har diskussionerna varit många, ibland korta och intensiva, ibland långdragna och djupgående. Nu när vi står med ett fär- digt material som kan användas av skolan i exempelvis det systematiska kvalitetsarbetet, så är min förhoppning att diskussionerna runt tillgänglighet kommer att fortsätta och utvecklas ytterligare. Ska vi uppnå en utbildning som tar hänsyn till alla barns och elevers olika behov och som ger det stöd och den stimulans som de behöver för att de ska utvecklas så långt som möjligt, måste diskussionerna fort- sätta. Kan det framtagna materialet vara bidragande till det så har vårt uppdrag i så fall lyckats!

I detta arbete har det varit många involverade som ska ha ett stort tack: deltagarna i arbetsgruppen; Daniel Simonsson, Maude Wildow, Leif Näfver, Susanne Lohe- man, Tove Söderqvist Dunkers, Gunilla Fällman, Lena Hammar och Anna Sjö- lander, vårt kommunikationsstöd Sara Håkansson, webbredaktionen, deltagare från specialskolorna, Ingegerd Viktorin, våra samordnare: Håkan Bergkvist, Christina Dravins, Berit Engberg, Maria Hermanson och Elisabeth Norén, och ytterligare tack till Bella Danowsky och Eva Rydholm. Ett sent men ett varmt och välment tack till Ulla Sturaeus och arbetsgruppen runt regeringsuppdraget för ökad tillgänglighet i skolan. Ett extra tack till alla er i södra regionen som tålmo- digt svarat på mina frågor.

Till sist ett stort tack till Greger Bååth, Christer Fleur och Anders Nordin – som har varit med från början när arbetet med tillgänglighet startade som ett regerings- uppdrag i myndigheten – för ert förtroende och upprätthållande av intresse!

Catrin Tufvesson

samordnare tillgänglighet 2013-08-13

(6)

Inledning

En tillgänglig skola för alla är vårt mål. Detta stödmaterial, som består av en kart- läggning, en handlingsplan och en handledning, är en möjlig väg till att uppnå det.

En modell som inkluderar de delar - indikatorer - som behöver finnas i skolan för att undervisningen ska kunna anpassas efter elevernas förutsättningar, har legat till grund för detta stödmaterial. Modellen utgår från forskning, beprövad erfarenhet och lagar och riktlinjer, och omfattar alla elever. Samspelsmodellen för tillgänglig utbildning, hädanefter kallad tillgänglighetsmodellen, ger verksamheten och pedagogen en möjlighet till ökad kunskap att arbeta för en tillgänglig utbildning uti- från en helhetssyn på elevens lärande och kunskapsutveckling. Det kan ske på olika nivåer i organisationen, inom pedagogiken, i lokaler och med utrustning.

Med andra ord, en hjälpande hand för att strategiskt och medvetet utforma lärmil- jön.

Stödmaterialet är framtaget för verksamhet inom grundskola, grundsärskola, gymnasium, gymnasiesärskola, och specialskola och gäller för alla elever. Materi- alet fokuserar på möjligheter och det som generellt sätt är bra för alla, och inte på specifika funktionsnedsättningar eller funktionshinder. När skolan är organiserad så, att det finns en pedagogisk medvetenhet och pedagogerna är trygga i sina val av metoder och när de praktiska hindren är undanröjda, då finns mycket goda för- utsättningar för att alla elever - med eller utan funktionsnedsättning - får en gynn- sam och utvecklande skoltid¹.

Syftet med tillgänglighetsmodellen är att öka kunskapen om vad man kan göra i lärmiljön runt eleverna för att göra utbildningen tillgänglig för alla. Tillgänglig- hetsmodellen, och detta stödmaterial, kan ligga till grund för det utvecklingsarbete som behöver ske i skolan för att öka tillgängligheten. Fördelen med denna till- gänglighetsmodell är att den skapar ett helhetsgrepp runt inlärning och vilka krav det ställer på undervisningen och skolans utformning. Tillgänglighetsmodellens utgångsläge kan med fördel användas i det systematiska kvalitetsarbetet som bedrivs på skolorna, i det pedagogiska samtalet men också i en verksamhetsbeskrivning vid ny- eller ombyggnation. Denna handledning kan ge stöd i den självskatt- ning som verksamheten kan göra med hjälp av de övriga delarna av stödmateri- alet, för att nå målen med en skola tillgänglig för alla.

Att ta fram ett stödmaterial för skolors arbete med att göra utbildningen tillgänglig för alla är en fortsättning på Specialpedagogiska skolmyndighetens (SPSM) rege- ringsuppdrag², och i enlighet med funktionshinderspolitikens mål 2011-2016 inom utbildningspolitiken.

1Distanskurs 22, Elever med rörelsehinder. Modul: Pedagogisk medvetenhet och vardagspraktik

(7)

Varför arbeta med tillgänglig utbildning?

Vad säger lagen?

FN:s konvention om barnets rättigheter, artikel 29:

” … barnets utbildning skall syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter i fråga om personlighet, anlag och fysisk och psykisk förmåga.”

FN:s konvention om barnets rättigheter, artikel 28:

”… göra grundutbildningen obligatorisk och kostnadsfritt tillgänglig för alla.”

En likvärdig utbildning är en demokratisk rättighet enligt de FN-konventioner som Sverige anslutit sig till. Olika rapporter³ visar dock att vi inte har en fullt till- gänglig skola, att elever med funktionsnedsättning har lägre måluppfyllelse⁴, upplever sig mer exkluderade än sina kamrater⁵ samt har sämre förutsättningar för att få ett arbete⁶. För att skapa förutsättningar för det arbetar kommuner och landsting med tillgänglighetsfrämjande åtgärder, men mer behöver göras i skolorna.

De viljeyttringar och lagar som finns ställer krav inom flera områden på att kunskapen utökas och inkluderar olika indikatorer som påverkar tillgänglighet i skolan utifrån elevernas behov och möjlighet till lärande. Indikatorer är de kriterier som anses behövas för att utbildningen ska kunna bli tillgänglig för alla elever.

Tyngdpunkten på kunskapen om lokalernas utformning har legat inom fysisk rör- lighet och nedsatt syn och hörsel och oftast utifrån byggteknik, framkomlighet och säkerhet. Nu måste krav utifrån alla elevers möjligheter till lärande och kunskapsutveckling inkluderas, annars skjuter vi målet på en utbildning för alla framför oss.

Skollagstiftning

Syftet med den svenska utbildningen idag är att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden, i lokaler och med den utrustning som behövs för att syftet med utbildningen ska uppfyllas. I enlighet med skollagen ska utbildningen ta hänsyn till barns och elevers olika behov⁷. Alla som arbetar i skolan ska främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kul- turella och fysiska skolmiljön⁸. Skolan är idag den största arbetsplatsen där både elever och personal är arbetstagare. Arbetsförhållandena ska anpassas till männi- skors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende enligt arbetsmiljöla-

3 Skolverket, 2008, Tillgänglighet till skolors lokaler och valfrihet för elever med funktionsned- sättning, Rädda Barnen, 2008, Får jag vara med? Om vardagen i skolan för elever med rörelsehin- der och RBU, 2011, Skolad eller spolad

4 Skolinspektionen, 2009:6, Skolsituationen för elever med funktionsnedsättning i grundskolan

5 SPSM, 2007a, Man vill ju vara som alla andra. Elevers röster om delaktighet och inkludering med fokus på elever med funktionsnedsättning och SPSM, 2008, Mot en inkluderande skola? Ele- vers syn på specialpedagogiska insatser

6 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognos för 2011/ 2012

7 SFS 2010:800, Skollagen

8 Läroplan för grundskolan 2011, kap 2.3

(8)

gen⁹. Utbildningsverksamheten får inte diskriminera något barn eller någon elev och ska bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möj- ligheter för alla enligt diskrimineringslagen¹⁰.

FN:s konventioner

Skollagen är grundad på alla barns lika värde och rätt till en tillgänglig utbildning där de ska få en kunskapsutveckling och personlig utveckling, så som det är ut- tryckt i FN-konventionen om barnets rättigheter och konventionen för personer med funktionsnedsättning¹¹.

I enlighet med rådande lagstiftning och politiska viljeyttringar ska utbildningen för barn och elever främja åtnjutandet av rättigheter, inte enbart i läroplanen utan också genom undervisningsmetoder och undervisningsmiljöer. Utbildningens vä- sentligaste syfte är att utveckla barnens personlighet, anlag och förmågor, vilket innebär ett erkännande av att varje enskild individ har unika egenskaper, intressen och behov av lärande¹².

Plan- och bygglagen

Vid en ny- och ombyggnation av en skola ska enligt plan- och bygglagen¹³ byggnaden utformas för att vara lämplig för sitt ändamål, ha en god form-, färg- och materialverkan, och vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rö- relse- eller orienteringsförmåga. Det är dock inte många skolor som byggs om eller byggs nya, även om förändringar och nybyggnation sker. I befintliga byggna- der, tomter och allmänna platser dit allmänheten har tillträde, ska hinder mot till- gänglighet och användbarhet avhjälpas¹⁴. Alla utrymmen i skolan anses inte vara publika dit allmänheten har tillträde exempelvis klassrummen. Publik miljö kan vara skolans entré, aula, idrottshall och matsal. I Boverkets byggregler¹⁵ finns fö- reskrifter och allmänna råd att följa om hur vi ska bygga generellt tillgängligt, men de är inte specifika för lärandet i skolan.

För att utbildningen ska bli tillgänglig för alla behövs kunskap om möjligheten till lärande på olika nivåer i skolan och vad det kan få för pedagogiska konsekvenser.

Den fysiska miljön i skolan behöver vara utformad för att ge det stöd som efter- frågas där eleven har en möjlighet till social delaktighet och trygghet, anpassad pedagogik och lärverktyg i en trygg och säker miljö.

9 SFS 1977:1160, Arbetsmiljölagen

10 SFS 2008:567, Diskrimineringslagen

11 FN:s konvention om barnets rättigheter och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

12 Unicef, 2008, Handbok om Barnkonventionen, sid 315

13 SFS 2010:900, Plan- och bygglagen

14 BFS 2011:13 HIN2 och BFS 2011:5 ALM2, Enkelt avhjälpta hinder

(9)

Funktionshinderspolitiken 2011 – 2016

Strategin för funktionshinderspolitiken¹⁶, som ligger till grund för de insatser som skolhuvudmän och statliga myndigheter ska utföra, bygger på delaktighet, jämlik- het och mångfald för alla i vårt samhälle. Funktionshinderspolitiken bygger även på de tidigare nämnda lagarna. Det understryks även att tillgänglighet sträcker sig utöver de fysiska förhållandena i skolan. Tillgänglighet för många elever är också en fråga om hur undervisningen är utformad, social samvaro, tillgång till alternativa läromedel och kommunikation samt alternativa sätt att visa sin kunskapsutveckling.

Bland inriktningsmålen för funktionshinderspolitiken finns tre prioriterade områ- den inom utbildningspolitiken¹⁷:

1. Varje barn, elev och vuxenstuderande ska ges förutsättningar att utveckla sina kunskaper så långt som möjligt.

Delmålen är:

– Förutsättningarna för alla barn, elever och vuxenstuderande oavsett funkt- ionsförmåga att utvecklas så långt som möjligt ska öka genom förbättring- ar av förskolors och skolors generella verksamhet.

– Förskolor och skolor ska förbättra sitt arbete med att göra anpassningar av verksamheten när så behövs för att undanröja hinder för barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning.

– Skolor ska genom ett kontinuerligt utvecklingsarbete se till att personalen har hög tilltro till alla elevers och vuxenstuderandes förmåga och visa höga förväntningar på deras skolprestationer. Detta måste i högre grad än hittills gälla även elever och vuxna med funktionsnedsättning.

2. Med utgångsläge i de förtydligade bestämmelserna i Plan- och bygglagen (PBL) och skollagen ska tillgängligheten samt uppföljningen av tillgängligheten för elever med funktionsnedsättning i förskola och samtliga skolformer förbättras.

Delmålen är:

– Möjligheterna för elever med funktionsnedsättning att välja skola liksom möjligheterna för vårdnadshavare till barn med funktionsnedsättning att välja förskola ska bli bättre genom en ökad tillgänglighet.

– Kunskapen om hur skolors och förskolors lokaler kan bli mer tillgängliga ska öka hos huvudmän, rektorer, lärare, förskollärare och övrig skolperso- nal.

16 S2010/4319/FST, En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016

17 S2011/8810/FST, Uppdrag om delmål, uppföljning och redovisning… och Dnr 2010:420 För- slag på delmål samt struktur för uppföljning inför en handikappolitisk strategi

(10)

3. Kunskaperna om funktionsnedsättningar och hur undervisningen kan utformas efter varje barns, elevs eller vuxenstuderandes behov ska förbättras.

Delmålen är:

– Kunskapen ska öka bland skolhuvudmän och personal i skola och förskola om de konsekvenser för barns, elevers och vuxnas lärande och kunskapsutveckling som en funktionsnedsättning kan medföra.

– Skolors kännedom om var de kan få råd och stöd i frågor rörande konsekvenserna för skolarbetet av en funktionsnedsättning ska öka.

– Tillgången till och kännedomen om olika lärverktyg, som till exempel anpassade läromedel och digitala lärverktyg ska öka.

– Skolors och skolhuvudmäns kännedom om hur it-stöd ska utformas för att vara tillgängliga för alla ska öka.

För att uppnå målen inom funktionshinderspolitiken och utbildningspolitiken be- hövs ökad kunskap om sociala (genomgående riktlinjer), pedagogiska (mål 3) och fysiska kriterier (mål 2) utifrån möjligheten till lärande (mål 1).

Det finns en tydlig viljeyttring och alla förutsättningar för att genomföra åtgärder genom de lagar och föreskrifter som antagits om att utbildningen ska vara till för alla. Tillgänglighetsmodellen som denna handledning presenterar, kan användas för att förmedla en förståelse för helheten runt eleven och dess möjligheter till lä- rande i skolan. Den kan även användas vid ny-och ombyggnation och vid åtgärder av enkelt avhjälpta hinder för att öka tillgängligheten i skolan ända in i klassrummet.

Figur 1. Figuren visar samspelet mellan målen inom funktions- och utbildningspolitiken.

(11)

Vad är tillgänglighet?

Tillgänglighet är de förutsättningar som krävs för att alla elever ska kunna vara delaktiga och inkluderade i skolverksamheten utifrån sina egna möjligheter.

Tillgänglighet är ett begrepp som används för att beskriva hur väl en organisation, verksamhet, lokal eller plats fungerar för personer med funktionsnedsättning.

Tillgänglighet kan definieras som den grund som behövs och är en förutsättning för full delaktighet och inkludering. Ett tillgängligt samhälle är ekonomiskt, poli- tiskt, kulturellt, socialt och fysiskt tillgängligt för alla, där utbildning utgör en av förutsättningarna för att möjliggöra ett aktivt deltagande i samhällslivet¹⁸. Vad är tillgänglighet i skolan?

Tillgänglighet i skolan innebär att elevernas lärande måste ses i relation till skolans tillgänglighetsförmåga: att anpassa den pedagogiska, sociala och fysiska mil- jön utifrån elevernas behov¹⁹. Tillgänglighet i skolan innebär för eleverna både åt- komlighet och användbarhet i och av verksamheten. Ur elevens perspektiv är det både stort som smått som behöver vara tillgängligt under hela skoldagen. I skolan är tillgänglighet en förutsättning för lärande och kunskapsutveckling.

I begreppet en tillgänglig utbildning måste hänsyn tas till barns och elevers olika behov²⁰, där en väl fungerande utbildning är tillgänglig för alla elever oavsett för- utsättningar. En tillgänglig utbildning blir då ett begrepp som visar hur väl skolan fungerar som lärmiljö för alla berörda elever, med eller utan funktionsnedsättning.

Tillgänglighetsmodellen består av de delar som samspelar och som alla behövs för att elevens uppsatta mål i skolan ska uppnås:

– förutsättningar för lärande – social miljö

– pedagogisk miljö – fysisk miljö.

18 Prop. 1999/2000:79, Från patient till medborgare - En nationell handlingsplan för handikappoli- tiken

19 Dnr 9-2013:215, Rapportering om utvecklingen av funktionshinderspolitiken år 2012 för Skol- verket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska skolmyndigheten

20 SFS 2010:800, 1 kap 4 §, Skollagen

(12)

Tillgänglighetsmodellen

För att göra utbildningen tillgänglig i enlighet med antagna lagar och viljeinriktningar behövs ett helhetsperspektiv. Tillgänglighetsmodellen tar ett helhetsgrepp på tillgänglighet under hela dagen i skolan utifrån lärandet. Den har ett övergri- pande perspektiv och är en samordningsmodell för olika insatser och tillväga- gångssätt.

Tillgänglighetsmodellen ger en bild av de huvudindikatorer som måste ingå i diskussionerna för en tillgänglig utbildning. Den förenklar förhållandet samtidigt som den förtydligar elevens lärmiljö. I verkligheten finns ingen så strikt uppdel- ning. Där interagerar alla indikatorerna med varandra, därav diskussionerna om samspelet mellan den sociala, pedagogiska och fysiska miljön utifrån lärandet.

Tillgänglighet i skolan handlar inte enbart om fysisk framkomlighet, utan också om de krav som sociala och pedagogiska indikatorer ställer på den fysiska miljöns utformning²¹. En likvärdig skola där hänsyn ska tas till allas lika värde innebär, utöver fysisk tillgänglighet, att arbetet med den sociala och den pedagogiska till- gängligheten alltid behöver fortgå.

Figur 2. Samspelet i tillgänglighetsmodellen.

(13)

Tillgänglighetsmodellen består av tre hörnstenar, som utgår ifrån möjligheten till lärande och som bildar modellens fyra huvudindikatorer. De bör samspela för att eleven ska ges goda möjligheter till lärande. Huvudindikatorerna består av ett antal undergrupper. Några av undergrupperna har ytterligare underliggande indikatorer.

1. Förutsättningar för lärandet innehåller indikatorer för övergripande förutsätt- ningar för elevens lärande: Hur utformas undervisning och lärmiljö utifrån alla elevers möjligheter och rätten till en likvärdig utbildning?

2. Den sociala miljön innehåller sociala indikatorer: Hur arbetar vi för ett socialt deltagande och utbyte mellan barn, elever och vuxna utifrån allas lika värde?

3. Den pedagogiska miljön innehåller pedagogiska indikatorer: Hur ska undervisningen vara utformad så att alla elever kan tillgodogöra sig den?

4. Den fysiska miljön innehåller fysiska indikatorer: Hur ska skolans fysiska miljö vara utformad och användas för att ge det stöd som alla elever behöver?

När de tre hörnen i tillgänglighetsmodellen – social, pedagogisk och fysisk miljö – samspelar så optimeras elevens möjligheter till lärande. Utbildningen kan då sä- gas vara tillgänglig och leda till en positiv kunskapsutveckling hos eleven. Det är ett mäktigt samspel mellan hörnstenarna, där vi behöver generalisera samtidigt som vi bevakar individuella förutsättningar. Relationen mellan de olika delarna i

Tabell1. De fyra huvudindikatorerna i tillgänglighetsmodellen med undergrupper.

(14)

samspelet är föränderlig och kan ha olika inverkan över tid²². Målet är att alla elever ska erbjudas vara delaktiga i skolans undervisningssituationer och undervis- ningsmiljöer på sina egna villkor.

När man ska planera och organisera utbildning eller verksamhet i en skola behö- ver man beakta på vilka nivåer det kan finnas behov av insatser:

– Organisationsnivå – insatser genom prioriteringar i resurstilldelning, flexibel organisation, kompetensutveckling, samverkan och tillgång till specialistkunskap.

– Gruppnivå – insatser genom yttre, materiella förutsättningar till exempel tillgängliga lokaler, en social miljö som främjar samspel, ett positivt klassrumsklimat, positiva attityder till olikheter, flexibla pedagogiska strategier och anpassning av lärverktyg.

– Individnivå – insatser genom ytterligare specifika stöd för lärandet uti- från elevens möjligheter.

Det kan ske kontinuerliga uppdateringar, eller vid en förändring, av vilka behov som finns i verksamheten inom alla nivåer. Detta för att undvika ett utanförskap på grund av otillgänglig lärmiljö.

Ett samspel för ökad tillgänglighet i skolan förutsätter att organisationen inom alla nivåer arbetar för alla elevers delaktighet, allas lika värde och bejakar mångfald.

Att pedagogiken är tillgänglig genom att alternativa och anpassade pedagogiska strategier, lärstilar och lärverktyg finns att tillgå. Att akustik, visuella intryck, luftkvalité och inne- och utemiljö är strategiskt utformade och medvetet används så att de ger det stöd som barn och elever behöver. Att allt arbete bedrivs utifrån elevernas möjlighet till lärande där det finns förutsättningar för kommunikation, fysisk aktivitet och motivation. Ett resultat av att arbeta utifrån elevernas och verksamhetens olika behov är att ingen skola kommer vara den andra lik, men kommer att innehålla begrepp och indikatorer som är gemsamma för en ända- målsenlig och tillgänglig skola.

Indikatorerna baserade på tillgänglighetsmodellen bygger på teorier om samspelet mellan individ, pedagogik och lärmiljö utifrån specialpedagogik, pedagogik och miljöpsykologi och den beprövande erfarenheten runt elever med funktionsned- sättning som finns inom SPSM. Indikatorerna för en tillgänglig utbildning visar inte bara på den bredd och de överskridande kunskapsområden som behövs, utan också på att åtgärder behöver göras på organisations-, skol- och klassrumsnivå, för att vi ska uppnå en skola för alla.

22 Sambanden mellan faktorerna har sammanställts i en modell, ”the Human Environment Inte-

(15)

Tillgänglighetsmodellens utveckling

Steg 1: SPSM utvecklar en samspelsmodell för tillgänglig utbildning utifrån forskning och beprövad erfarenhet. Faktorerna i modellen utgår från en generali- sering så långt som möjligt när det gäller de pedagogiska konsekvenserna av olika funktionsnedsättningar (det som är bra för väldigt många), innan specifika åtgär- der behöver utföras²³. Fokus är på att finna de faktorer inom den sociala, pedagogiska och fysiska miljön som är bra för lärandet, för att kunna ge råd och stöd om hur skolan kan bli tillgänglig för alla elever.

Modellen innefattar interaktionen mellan barn och miljö och bygger på hur barnets emotionella status påverkas av sin omgivning, vilken kan variera över tid²⁴. I lärsituationen finns det både positiva som negativa faktorer att ta hänsyn till som kan påverka koncentrationsnivån²⁵. Modellen har sitt ursprung inom miljöpsyko- logi, där syftet är att öka förståelsen för samspelet mellan människa och miljö. Det handlar om beteende, tankar, känslor och samspel med andra, i relation till den omgivande miljön; både den byggda och den sociala²⁶.

Steg 2: SPSM fördjupar och strukturerar samspelsmodellen för tillgänglig utbild- ning utifrån regler, lagar och funktionshinderspolitiken²⁷. Myndigheten tar fram

23 U2009/4876/S, Uppdrag till Specialpedagogiska skolmyndigheten om fysisk tillgänglighet

24 Küller, 1991

25 Tufvesson, 2007

26 Johansson och Küller, 2005, sid 17, 23 och 27-28

27 ALL 2011/416, Beslut om myndighetsgemensam samordning och myndighetsgemensamma verksamheter

Figur 3. Tillgänglighetssymbolen symboliserar samspelet mellan de tre hörnen utifrån lärandet.

(16)

ett antal indikatorer för en tillgänglig utbildning, som modellen ligger till grund för. Indikatorerna bygger även på nationella mål inom:

– FN:s konvention om mänskliga rättigheter – FN:s konvention om barnets rättigheter

– FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning – skollagen

– arbetsmiljölagen – diskrimineringslagen – plan- och bygglagen

– nationell handlingsplan ”Från patient …” (2010) – funktionshinderspolitisk strategi 2011 – 2016.

Steg 3: SPSM tar fram ett verktyg för att värdera tillgänglighet i skolan och består av tre delar; ett kartläggningsmaterial, en mall för handlingsplan och en handledning. Sju statliga specialskolor provar indikatorerna innan myndigheten fastställer dem samt utformningen av de tre delarna av stödmaterialet. Tanken var att stöd- materialet ska kunna användas i skolans systematiska kvalitetsarbete, vara ett komplement till kvalitetssäkringsprogram och vara ett stöd i skolans tillgänglig- hetsarbete. Tanken var också att stödmaterialet skulle kunna användas på flera olika nivåer inom skolans organisation.

(17)

Strategiskt tillgänglighetsarbete – Hur börjar vi?

Om allting fungerar för eleverna i skolan så pratar vi inte om tillgänglighet, utan det är först när målen inte nås som vi blir medvetandegjorda om skolans brister.

Skolan kan undvika att hamna i den situationen så långt som det är möjligt genom ett förebyggande och strategiskt tillgänglighetsarbete inom skolans systematiska kvalitetsarbete²⁸, i likabehandlingsarbetet²⁹ och i det pedagogiska samtalet.

Verktygets användningsområde

Verktyget för värdera tillgänglighet i skolan kan användas som

– Del av systematiskt kvalitetsarbete - för att säkerställa att de nationella målen uppnås genom systematiskt och kontinuerligt följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen³⁰.

– Komplement till olika kvalitetssäkringsprogram, exempelvis Qualis.

– En del av budgetprocessen.

– Underlag för kompetensutveckling.

– Handledning för strategiskt tillgänglighetsarbete:

– i befintlig miljö och verksamhet – vid omorganisation

– vid ny- och ombyggnation.

– Underlag för att skapa diskussion om skolans arbete med tillgänglig utbildning utifrån vad vi har för kunskap om vår möjlighet till lärande, samvaro, former och rum för lärande och (se nedan).

1. Vår möjlighet till lärande – rätten till lärande

– språk och kommunikation – AKK

– tvåspråkighet; svenska och teckenspråk – kunskaper och värden

– fysisk aktivitet – motivation 2. Samvaro för lärande

– delaktighet – jämlikhet – mångfald – demokrati.

28 Skolverkets allmänna råd om systematiskt kvalitétsarbete, 12:1305

29 Skolverkets allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, 12:1274

30 SFS 2010:800, 4 kap 3-4 §, Skollagen

(18)

3. Former för lärande

– pedagogiska strategier och stödstrukturer – arbetslag

– elevhälsa – lärsituationer

– lärstilar – lärverktyg

– it i lärandet – hjälpmedel

4. Rum för lärande – innemiljö

– auditiv miljö – visuell miljö – luftmiljö – rumsfunktion – rumsutformning – utemiljö

– skolgården

Ett verktyg för att värdera tillgänglighet i skolan

Stödmaterialet för en tillgänglig utbildning består av tre delar, del 1 kartläggning, del 2 mall för en handlingsplan och denna handledning. I del 1, kartläggning, kan en självskattning av den egna verksamheten göras med stöd av denna handledning. I del 2, handlingsplan, finns ett underlag för vidare åtgärder. Materialet vän- der sig till grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gym- nasiesärskolan. Materialet är tänkt att användas av skolledningen tillsammans med arbetsgrupperna i verksamheten. Det handlar om att utveckla skolans tillgänglig- hetsförmåga; att anpassa den pedagogiska, fysiska och sociala miljön i relation till elevernas lärande.

Arbetsgång

I del 1, kartläggning, gör du en inventering av hur väl din ansvarsdel i verksamheten stämmer överens med kriterierna som belyser indikatorn. Längre fram i denna handledning kan du läsa hur du ska tolka kriterierna. Varje avsnitt har en färgmarkering för att underlätta sökningar. Läs igenom alla nivåerna inom varje indikator innan du gör en självskattning. Fyll sedan i din poäng för varje indikator. För att uppnå högsta nivån (1) måste verksamheten ha tagit sig från lägstanivå (-1) och förbi mellannivån (0) först.

Högstanivå (1) = Utbildningen har hög tillgänglighet. Verksamheten arbetar ak- tivt genom att stimulera och ge förutsättningar för att utbildningen ska vara till- gänglig för alla elever. För att behålla standarden behöver verksamheten göra kontinuerligt underhåll och uppdatering.

(19)

Mellannivå (0) = Utbildningen är tillgänglig för de flesta elever, men inte för alla.

Vissa delar behöver verksamheten förbättra för att utbildningen ska vara tillgäng- lig för alla elever.

Lägstanivå (-1) = Verksamheten saknar kunskap eller bedriver inget strategiskt arbete för att utbildningen ska vara tillgänglig för alla elever. Verksamheten be- höver göra en insats för att utbildningen ska bli tillgänglig för alla elever.

Om du anser att verksamheten delvis når upp till kriterierna inom respektive po- ängnivå, kan du räkna halva poäng. Högstanivån gäller för alla elever, med eller utan funktionsnedsättning. När alla indikatorer är värderade kan ni diskutera i arbetslag och ge förslag på åtgärder som i samarbete med skolledning beslutas och verkställs.

Diskutera de åtgärder som arbetslagen föreslagit efter att alla indikatorer är värde- rade. Skolledning i samarbete med arbetslagen beslutar om åtgärder som ska verkställas. Skolledningen behöver också besluta hur åtgärderna ska genomföras, vem som ansvarar och när åtgärderna ska genomföras och följas upp.

I del 2, handlingsplan, kan verksamheten dokumentera beslutade åtgärder. Rekto- rer kan använda materialet på organisationsnivå och pedagoger och annan skol- personal på gruppnivå.

Det är viktigt att komma ihåg att göra kontinuerliga uppdateringar av vilka behov som finns i verksamheten. Dessa kan göras med en viss regelbundenhet (årligen) eller vid behov eller förändring, till exempel när en ny elev med någon form av funktionsnedsättning kommer till skolan, eller gruppens sammansättning ändras.

Att göra utbildningen tillgänglig för alla innebär arbete på organisationsnivå, gruppnivå och individnivå, i både den kommunala verksamheten samt skolenhet- en.

Frågor att ta ställning till:

– Upplever alla elever delaktighet och trygghet i skolan?

– Erbjuds alla elever pedagogik och lärverktyg utifrån sina möjligheter?

– Ger den fysiska miljön det stöd som skolans elever behöver?

– Är lärandet anpassat efter elevernas rättigheter och behov?

Kommunal nivå

Skollagen 4 kap 3 §: Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

(20)

I kommuner finns möjlighet för politiker, förvaltning och rektorer att diskutera en tillgänglig utbildning på en övergripande nivå. Som en del av det strategiska till- gänglighetsarbetet i kommunen kan man utgå ifrån diskussion utifrån följande frågor:

– Vad innebär och omfattar en tillgänglig utbildning i vår kommun?

– Hur ser det ut i verksamheten där undervisningen bedrivs? Behöver vi inventera?

– Hur får vi in tillgänglighetsplanering i styrdokumenten?

– Hur förankrar vi tankarna hos ledning och bland medarbetare i verksamheten?

– Vilka prioriteringar måste vi göra?

– Har vi behov av kompetensutveckling?

– Vilket stöd av specialistkunskap behöver kommunen eller verksamheten?

– Finns behov av samverkan med andra?

– Vilka resursfördelningar behöver vi göra?

– Hur ska långsiktiga och kortsiktiga mål förverkligas?

– Ansvarsfördelning?

– Hur kan samarbetet mellan kommunens skolor, elevhälsa, utveckl- ingsenhet, inköpsansvarig och fastighetsförvaltning på bästa sätt stödja en tillgänglig utbildning?

På kommunal nivå finns styrdokument och politiska viljeinriktningar utöver de nationella som man kan utgå ifrån i diskussionen om tillgänglig utbildning. Vad står det i dokumenten? Vad betyder det för den kommunala verksamheten och budgeten? Hur och när ska beslutade åtgärder följas upp? Arbetar kommunen aktivt för att göra utbildningen tillgänglig för alla. Exempel på dokument:

– budget

– kommunal handikapplan eller tillgänglighetsplan – likabehandlingsplan

– investeringsplan eller fastighetsplan för skolans verksamhet – underhållsplaner

– verksamhetsutveckling – samverkansavtal.

Kommunen är ofta beställare vid en ny- eller ombyggnation och kan då ställa krav på hur byggnaden ska utformas tillsammans med den verksamhet som ska bruka byggnaden.

(21)

Vid ny- och ombyggnation

Plan- och bygglagen 8 kap 1 §: En byggnad ska vara lämplig för sitt ändamål, ha en god form-, färg- och materialverkan, och vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Vid en ny- och ombyggnation av en skola ska de lagar och riktlinjer som finns för tillgänglighet följas. Utöver det kan skolans verksamhet diskutera vad tillgänglig utbildning betyder för just dem när det gäller hur den fysiska lärmiljön ska utformas för att ge det bästa stödet utifrån verksamhetens behov.

Att ta fram en verksamhetsbeskrivning och låta den påverka utformningen är ett sätt att skapa en tillgänglig fysisk miljö. En verksamhetsbeskrivning berättar hur dagens verksamhet ser ut, och vilka förändringar man tror kommer att ske framö- ver och som verksamheten behöver ta hänsyn till. Den ska ge en så uttömmande bild som möjligt av till exempel antalet elever och personal, det dagliga arbetet och krav på utrymmen. En sådan verksamhetsbeskrivning bör följa med genom hela byggprocessen³¹.

Det är av yttersta vikt att viljeinriktningen följs, men även att någon utses att be- vaka verksamhetens intressen. I en verksamhetsbeskrivning kan skolan beskriva de fysiska behoven utifrån vilket stöd miljön ska ge för att optimera lärandet för dem som ska bruka byggnaden.

När en verksamhet får möjligheten att göra en ny- eller ombyggnation ska allas olikheter och likheter, tänkas in i verksamheten för att undvika senare särlösningar så långt det är möjligt. Med andra ord, generalisera behov samtidigt som individuella förutsättningar bevakas.

31 Tufvesson och Tufvesson, 2009b

(22)

I befintlig miljö

Arbetsmiljölagen 2 kap 1 §: Arbetsförhållandena skall anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende.

Befintliga lokaler är svåra att få ombyggda efter verksamhetens behov. Det kan bero på praktiska, ekonomiska eller organisatoriska orsaker. Men finns det kunskap om vad som påverkar möjligheten till lärande kan verksamheten använda sig av de befintliga lokalerna utifrån de förutsättningar som finns. Genom att vara medveten om vad som är bra eller mindre bra i den fysiska miljön kan verksamheten organisera hur de använder lokalerna och göra anpassningar där efter. Det kan verksamheten göra både övergripande och utifrån individuella behov.

Figur 4. Problematiseringstillfälle i för-projektsfasen i cyklisk modell av byggprocessen utifrån verksamhetens behov (Tufvesson och Tufvesson, 2009b).

(23)

När underhållsplaner, som är en mer eller mindre detaljerad plan för underhållet av en fastighet, tas fram för skollokaler kan det ske i samverkan med skolans verksamhet som då kan visa på sina behov.

Även i en befintlig miljö kan en verksamhetsbeskrivning ligga till grund för arbetet med det strategiska tillgänglighetsarbetet. I en befintlig miljö behöver samma frågor besvaras som vid ny- och ombyggnation. Det är hur man sedan går vidare, och vem som ansvarar för åtgärderna, som skiljer sig från en byggprocess.

Organisationsnivå

Skollagen 4 kap 3 §: Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbetet vid enheten genomförs …

Skolan som organisation behöver kunskap om internationella och nationella styrdokument, speciellt om elevers rättigheter till en tillgänglig utbildning, för att driva arbetet framåt. Organisationen behöver även kunskap om behovet av kompetensutveckling kring tillgänglighet, både generellt och specifikt utifrån enskilda elever. Omgivningens attityder och acceptans av olikheter har avgörande betydelse om eleven lyckas i sitt lärande.

Börja med en diskussion om och definition av vad tillgänglighet innebär för den egna verksamheten. Vad innebär tillgänglighet i skolan? Vilka rutiner för att planera och utforma den fysiska miljön i skolorna behöver vi skaffa oss?

Men även:

– Vad innebär tillgänglig utbildning för oss i vår verksamhet? Vad omfattar det?

– Inventera verksamhet och lokaler. Hur ser det ut i kommunens/skolans verksamhet? I klassrummet?

– Hur får vi in tillgänglighetsplanering i det systematiska arbetsmiljöar- betet?

– Hur förankrar vi tankarna hos ledning och bland medarbetare i verksamheten?

– Behövs kompetensutveckling? Vilka strategier behöver vi för det?

– Vilken tillgång av specialistkunskap behövs?

– Hur samarbetar vi och utbyter erfarenheter med andra?

– Kan eller behöver vi samverka med andra?

– Vilka prioriteringar måste vi göra?

– Vilka resursfördelningar behöver vi göra?

– Vilka långsiktiga och kortsiktiga mål ska vi ha?

– Vem ansvarar för vad?

– Vad kostar det?

– Hur följer vi upp åtgärderna och får det till rutin?

(24)

Kartlägg verksamhet och lokaler utifrån vad en tillgänglig utbildning betyder för skolan som organisation:

– Hur ska den sociala miljön vara utformad för att alla elever ska ha möj- lighet till att känna trygghet och delaktighet?

– Vilka pedagogiska strategier behöver vi välja och använda oss av för att ge all elever det stöd de behöver i lärandeprocessen?

– Hur behöver den fysiska miljön användas för att ge alla elever det stöd som de behöver?

För att utbildningen ska vara tillgänglig för alla behöver verksamheten göra en ny kartläggning och handlinsplan när förutsättningarna ändras. I befintliga lokaler är det av intresse att de används på bästa sätt utifrån de behov som finns. Inte som man alltid har gjort. Var självkritisk. Kan lokalerna användas på ett annat sätt för att underlätta en inlärningssituation så är det en ändring som behöver göras. Var ute i god tid.

Gruppnivå

Skollagen 4 kap 3 §: Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medver- kan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever.

I en befintlig lokal, till exempel ett klassrum, måste pedagogen vara lyhörd för hur det fungerar för alla i klassen. Alla i gruppen behöver få stöd genom yttre, materiella förutsättningar till exempel tillgängliga lokaler och en social miljö som främ- jar samspel. Alla elever behöver ett positivt klassrumsklimat, med en öppenhet för olikheter. Pedagogen måste även vara villig att använda sig av flexibla pedagogiska strategier och stödstrukturer, för att tillgodose allas behov. Pedagogen kan även behöva anpassa lärverktyg som används i klassen för att alla ska känna delaktighet och utgå från samma material.

Kartlägg verksamhet och lokaler utifrån gruppen i klassrummet. Hur fungerar det för eleverna i klassrummet?

– Har vi utformat den sociala miljön så att alla elever har en möjlighet till att vara delaktiga och uppleva trygghet?

– Har vi valt pedagogik utifrån alla elevers möjligheter till lärande?

– Använder vi klassrummet på bästa sätt för att stödja alla elevers lä- rande?

Förändringar kan behöva göras under terminens gång för att det är något som inte fungerar. För att undvika oro är det bra att berätta i förväg om förändringar om det är möjligt. Gruppens dynamik kan ändra sig efter hur man placerar eleverna i rummet. Sitter alla på bästa plats för att optimera lärandet?

(25)

I skolan behöver vi generalisera samtidigt som vi bevakar individuella förutsätt- ningar. Generella lösningar ger ofta goda förutsättningar för många elever i klas- serna.

Individnivå

Vad säger lagen:

Skollagen 1 kap 10 §: Barn ska ha möjligheter att fritt uttrycka sina åsikter i alla frå- gor som rör honom eller henne.

Vad är bra för eleven? Ofta är det eleven själv som bäst kan besvara den frågan.

Alla barn är unika men ändå lika när det gäller mänskliga behov och rättigheter i skolan. Skolan som verksamhet har ansvaret för att alla barn får samma möjlig- heter till lärande och kunskapsutveckling. Skolan ska göra utbildningen tillgänglig för alla elever, vilket kan vara specifika åtgärder för vissa elever med funktions- nedsättning. För att lyckas behöver verksamheten kunskap om vilka indikatorer som krävs för att optimera en lärmiljö utifrån verksamhetens behov.

Verksamhetens och pedagogens utgångsläge bör vara att tillrättalägga hela lärmil- jön utifrån alla elevers behov, innan specifika lösningar tas fram. Elever kan be- höva individuella lösningar för att kunna delta i socialt umgänge, i inlärningssitu- ationer eller rent fysiskt. Behoven behöver då kartläggas.

Verksamheten behöver ha förutsättningar för att:

– en handlingsplan finns på skolan för att fånga upp elever i riskzonen – vid behov göra en pedagogisk utredning

– vid behov upprätta åtgärdsprogram med inplanerad uppföljning och utvärdering

– samarbete och diskussion sker med elevhälsan – samverkan sker med alla berörda pedagoger.

(26)

Indikatorer för en tillgänglig utbildning

Indikatorer för en tillgänglig utbildning är indelade i fyra huvudgrupper med ett antal undergrupper. Några av undergrupperna har ytterligare underliggande indikatorer. De följande indikatorerna är de som representanter från skolan kan göra en självskattning av genom att använda del 1, kartläggningsdelen från verktyget för att värdera en tillgänglig utbildning.

1 Förutsättningar för lärande 1.1 Rätten till lärande

1.2 Språk och kommunikation

1.2.1 Alternativ och kompletterande kommunikation 1.2.2 Tvåspråkighet; svenska och teckenspråk 1.3 Kunskaper och värden

1.4 Fysisk aktivitet 1.5 Motivation 2 Social miljö

2.1 Delaktighet 2.2 Jämlikhet 2.3 Mångfald 2.4 Demokrati 3 Pedagogisk miljö

3.1 Pedagogiska strategier och stödstrukturer 3.1.1 Arbetslag

3.1.2 Elevhälsa 3.2 Lärsituationer 3.3 Lärstilar 3.4 Lärverktyg

3.4.1 It i lärandet 3.5 Hjälpmedel

4 Fysisk miljö 4.1 Innemiljö

4.1.1 Auditiv miljö 4.1.2 Visuell miljö 4.1.3 Luftmiljö 4.1.4 Rumsfunktion 4.1.5 Rumsutformning 4.2 Utemiljö

(27)

1. Förutsättningar för lärande

Skollagen 3 kap 3 §: Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förut- sättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.

I enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter är utbildningens väsent- ligaste syfte att utveckla barnens personlighet, anlag och fysiska och psykiska förmåga. Det innebär ett erkännande av att varje enskild individ har unika egenskaper, intressen, förmågor och behov av lärande³².

För att utveckla alla barns fulla möjligheter måste:

– utbildningen vara tillgänglig och åtkomlig oberoende av förutsättning- ar

– utbildningen inspirera och motivera

– barn med funktionsnedsättning och inlärningssvårigheter få tillgång till lämplig utbildning³³.

Barnkonventionen innehåller inte bara rätten till utbildning utan också rätten till kunskap, vilket innebär att skolan ska ge varje barn möjligheter till optimal utveckling och varje barns kapacitet och särskilda gåvor skall tas tillvara³⁴.

Tänk på att:

– Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna³⁵.

1.1 Rätten till lärande

Sättet att lära sig och viljan att lära sig skiljer sig mellan elever, likväl som intressen varierar med ålder och mognad. Elevens förutsättningar för lärande förändras över tid. Så är det även med kraven som ställs på barn och elever, de ökar med ål- dern, men måste stämma överens med barnets och elevens förutsättningar.

Konventionen om barnets rättigheter och Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ligger till grund för vår skollag. I skolan ska vi ta hänsyn till varje barns och ungdoms likvärdiga villkor, och se till att de får ta del av sina rättigheter utan undantag³⁶. Barnets bästa ska sättas i första rummet vid alla beslut som rör barnet eller ungdomen³⁷. Barnets utveckling, och inte bara de-

32 Unicef, 2008, Handbok om Barnkonventionen, sid 315.

33 Unicef, 2008, Handbok om Barnkonventionen, sid 310.

34 Unicef, 2008, Handbok om Barnkonventionen, sid 292 och 294.

36 FN:s konvention om barnets rättigheter, artikel 2

(28)

ras överlevnad, ska säkerställas³⁸. Barnets åsikter ska också få komma fram och respekteras³⁹. Barn och elever ska även få utveckla kunskaper och värden i skolan om demokrati, naturmiljön och lägga grunden för att bli delaktiga samhällsmed- borgare⁴⁰.

I skolan ska vi arbeta för alla barns lika värde och rätten till en likvärdig utbildning, som ska ta hänsyn till barns och elevers olika behov och vara tillgänglig⁴¹. Barn och elever ska också ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Utbildningen syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden samt i samarbete med hemmen främja deras allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare⁴².

Vid utformningen av undervisningen behöver varje barns behov och intresse, tidigare erfarenhet, känslomässigt krävande perioder exempelvis en längre tids sjuk- dom eller mobbing uppmärksammas. Finns det en funktionsnedsättning hos barnet eller eleven som kan påverka utvecklingen av inlärningsförmågan, så måste detta beaktas i lärsituationen och lärmiljön. Alla elever har rätt till stöd och anpassad undervisning utifrån sina möjligheter. Detta innebär att skolan måste utformas så att alla barn och elever kan delta fullt ut i skolan, och främja allas lika rättigheter och möjligheter⁴³. Utbildningen ska också vara likvärdig inom varje skolform oavsett var i landet den anordnas⁴⁴.

Tänk på att:

– Om eleven visar svårigheter i sin inlärning, bör detta omedelbart uppmärksam- mas och undervisningen anpassas.

– Skolan bör ha en handlingsplan över hur man tidigt kan fånga upp elever i riskzonen samt en beskrivning av vilka åtgärder som skolan erbjuder.

– Analys på organisations- och gruppnivå är nödvändig för att kunna göra undervisningen tillgänglig.

– Om svårigheterna kvarstår är det viktigt att en utredning görs. Skolan bör ha till- gång till speciallärare eller specialpedagog som kan genomföra såväl screening, som pedagogisk utredning. För att få bästa effekt av insatserna ska denna göras så tidigt som möjligt.

– Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilt stöd ska åtgärdsprogram upprättas och åtgärder sättas in. Detta görs i samverkan med föräldrar och elev.

Det är viktigt att åtgärdsprogrammet utvärderas kontinuerligt⁴⁵.

41 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, artikel 7, 9 och 24

43 SFS 2008:567, Diskrimineringslagen

(29)

– Diskussion bör även föras inom elevhälsan där de professionella besluten bör fattas angående utredningar, diagnoser med mera.

– Samverkan mellan alla berörda lärare är en förutsättning för att skapa trygghet för eleven.

1.2 Språk och kommunikation

Att kunna kommunicera är en grundläggande mänsklig rättighet⁴⁶ och en förut- sättning för inlärning – alla kan inte tala, men alla kan kommunicera⁴⁷. Kommu- nikation är en social process som innebär att dela tankar, känslor och erfarenheter med andra och bygger på ömsesidighet och gemenskap med omgivningen. Funge- rande kommunikation är en förutsättning för lärande och ett kommunikativt utvecklande arbetssätt är av stor betydelse. För att elever med olika kommunikationsformer ska kunna delta i undervisningen och få förutsättningar att nå skolans mål, behövs en kommunikativ miljö med tillgång till varierande sätt att kommunicera. Instruktioner och kommunikation i undervisningen behöver göras tillgäng- liga utifrån elevernas behov för att skapa förutsättningar för förståelse.

Det är viktigt att skolan skapar goda förutsättningar och möjligheter för alla elevers språk-, läs- och skrivutveckling. Ett systematiskt förebyggande arbete, både i förskola och skola, är avgörande för barns och elevers möjligheter att lyckas. I skolan måste språk-, läs- och skrivinlärningen prioriteras och få ta tid. Barn utvecklar ofta språk spontant genom socialt samspel. Språktillägnandet sker i all- mänhet snabbt och tillsynes också utan möda, men om språkutvecklingen inte sker spontant eller om förståelse eller bearbetningen av omgivande språk inte sker uti- från förväntad process måste stöd och förutsättningar ges för att utveckla språk och kommunikation.

Elevens kunskaper och färdigheter i språk påverkar möjligheten till att ta del av information, påverka sin omgivning genom information och själv bestämma över hur och vad man läser och skriver. Det är därför viktigt att alla barn omges från tidig ålder av bokstäver och text utifrån sina förutsättningar. Elever som är blinda eller har nedsatt synförmåga måste få tillgång till punktskrift lika tidigt som seende barn får tillgång till svartskrift⁴⁸. Kunskaperna hos dem som finns runt omkring blir viktiga i detta arbete⁴⁹. Punktskriftsläsande elever använder i allmänhet

46 FN:s konvention om barnets rättigheter, artikel 12 och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, artikel 19, 21 och 24

47 Kommunikation innefattar bland annat språk, textning, punktskrift, taktil kommunikation, stor- stil, tillgängliga multimedier, kompletterande och alternativa former, medel och format för kommunikation baserade på textstöd, uppläst text, lättläst språk och mänskligt tal, samt tillgänglig in- formations- och kommunikationsteknik (IT) i enlighet med artikel 2 i FN:s konvention om rättig- heter för personer med funktionsnedsättning.

48 Svensk punktskrift, 2004

49 SPSM, 2010, Att delta på lika villkor? – den punktskriftsläsande elevens möjligheter till delaktighet i klassrummet

(30)

samma läromedel som sina seende kamrater, men dessa är då överförda till punktskrift. Datorn används också i mycket hög grad i undervisningen och är ett viktigt alternativt verktyg.⁵⁰.

En viktig faktor för hur alla elevers språk, läsande och skrivande utvecklas är lära- rens kompetens, förhållningssätt och kunskap om olika metoder. Ibland är det de enkla förändringarna som ger goda resultat, exempelvis anpassningar i miljön och undervisningen.

Tänk på att:

– Underlätta så att eleven kan tillgodogöra sig den kunskap som ingår i undervisningen.

– Underlätta för eleven under lektionerna.

– Erbjuda alternativa verktyg.

– Erbjuda olika sätt för eleven att redovisa sina kunskaper.

Alla elever kan behöva

– stöd att planera och strukturera sitt skolarbete

– stöd att hitta strategier för läsförståelse

– tillgång att kunna lyssna till böcker

– tillgång att använda alternativa verktyg i lärandet

– träning i att läsa och skriva

– träna i att använda sitt språk och kommunicera

– arbeta för att bevara sitt självförtroende

– gott om tid.

1.2.1 Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK)

Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) är ett samlingsnamn för kommunikation som inte bygger på tal. Med alternativ menas att behovet är omfattande och ofta bestående, med kompletterande menas att stödet kan behövas under en tid i uppväxten eller i vissa situationer, t ex när barnets tal är svårt att förstå eller när barnet har svårt att förstå omgivningens tal.

AKK använder vi med elever som har svårigheter att själva använda och ofta också att förstå talat språk. Orsaken kan vara utvecklingsstörning, motorisk funkt- ionsnedsättning, förvärvad hjärnskada, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller grav tal- och språkstörning, ofta en kombination av svårigheter⁵¹.

50 Ekelius Örnblom, 2008

(31)

AKK innefattar:

– Eleven – som behöver AKK.

– Redskapen och metoder – som behövs som medel för att uttrycka el- ler förstå (kommunikationsformer eller -vägar).

– Omgivningen – runt eleven.

De pedagogiska insatserna varierar utifrån barnets förutsättningar. För vissa barn ska omgivningen i första hand anpassa sin kommunikation och läsa av de kommunikationsformer barnet redan använder spontant. Andra barn kan, med omgivningen som modell, lära sig att använda nya redskap. De flesta barn behöver AKK både för att bygga språk, för att uttrycka sig och för att förstå det andra uttrycker.

Vissa kommunikationsvägar använder vi alla, till exempel kroppsspråk, saker och bilder som finns runt omkring. Detta brukar vi benämna som naturliga AKK- former/ lågteknologi.

Andra kommunikationsvägar är särskilt utformade för att ge stöd åt kommunikation vid funktionsnedsättning, till exempel TAKK, tecken som AKK, pictogram, bliss och bokstäver. Detta brukar vi benämna som specifika AKK-

former/högteknologi. Kommunikationsstöd som ”pratapparater”, pekplattor och mobiler ingår även i denna grupp.

För att ge förutsättningar att nå skolans mål behövs en kommunikativ miljö där AKK används och där omgivningen anpassar kommunikationen efter behoven.

Det är vi i omgivningen som har ansvaret för att AKK-användaren ges möjlighet att utveckla hela sin kommunikativa kompetens. I det arbetet krävs omgivningens kunskap och engagemang.

Tänk på att:

– I manuell eller kroppsnära AKK använder vi barnets naturliga reaktioner, vårt och barnets kroppsspråk, mimik, signaler och gester för att kommunicera. En specifik AKK-form är tecken som AKK (TAKK).

– I grafisk AKK (GAKK) använder vi saker, olika bilder, eller symboler för att förstå varandra. Specifika former är t ex pictogram eller bliss.

– De flesta AKK-användare behöver olika kommunikationssätt som kompletterar varandra. För att kommunikationen ska kunna utvecklas behövs ett omfattande stöd och ett långt tidsperspektiv.

– Det som är viktigt för att utveckla kommunikationen är hur vi i omgivningen age- rar som modeller och samtalspartners.

1.2.2 Tvåspråkighet, svenska och teckenspråk

Många elever med nedsatt hörselfunktion kan uppleva begränsningar i delaktighet vad gäller undervisning samt vid lek och samspel med jämnåriga. Detta bland annat på grund av situationer som ofta är högljudda och bullriga. Användningen av

(32)

hörteknik kan inte kompensera funktionsnedsättningen helt och hållet. Det är an- strängande att hänga med i samtal och ofta missar eleven delar av det som sägs.

Det finns många sätt att stötta elever med nedsatt hörselfunktion för att säkra deras möjligheter till lärande, exempelvis anpassning i lärmiljön, pedagogiskt för- hållningssätt och kommunikativa praktiker.

En annan väg att stödja elever med nedsatt hörselfunktion är att säkra deras möj- ligheter att utveckla tvåspråkighet omfattande svenskt teckenspråk och svenska.

Det pedagogiska förhållningsättet och de kommunikativa vanor som råder i klassrummet ger förutsättningar för delaktighet och lärande. En elev som endast upp- fattar fragment av det sagda eller är döv, har andra förutsättningar som ska beaktas. Genom sin visuella karaktär är teckenspråket speciellt gynnsamt för personer med begränsad hörselfunktion.

En annan grund för tvåspråkighet finns hos döva elever som inte kan uppfatta det talade språket. Dessa barn måste få tillgång till teckenspråk för sin kommunikation men också beredas möjlighet att lära sig svenska i skriven form. Det är viktigt att framhålla att detta inte är läs- och skrivinlärning i traditionell mening. Det rör sig istället om inlärning av ett helt nytt språk i grafisk form.

Ständig närvaro av teckenspråk är en förutsättning för delaktighet. Eleverna behö- ver möta ett konstant flöde av teckenspråk, allt ifrån undervisning till vardagliga samtal med pedagoger och klasskamrater. De måste också få ta del av vuxnas samtal med varandra och få möjlighet att möta språket via nyheter i media och i berättelser samt via teater och film. I förekommande fall måste tolk anlitas för att säkra elevernas delaktighet.

Språklig och social kompetens utvecklas genom samspel, lek och konfliktlösning.

Teckenspråket behöver därför användas i varierande sammanhang som exempelvis på raster med jämnåriga. Eleverna måste få möta språket i alla dess tillämp- ningar, som till exempel för skvaller och i sociala media. Att skolans personal an- vänder tecken är en självklarhet. Vad gäller läromedel finns analoga källor exempelvis böcker och bilder, och i digital form finns applikationer för pekplattor och smarta telefoner, filmer och andra kommunikationsverktyg. Allt detta måste eleven få möjlighet att ta del av och lära sig behärska.

(33)

Tänk på att:

– Göra akustikmätning – åtgärda eventuella brister som framkommer.

– Sanera störande ljud i gruppen, exempelvis genom mindre grupper och arbeta med elevernas ljudmedvetenhet.

– Alltid använda hörtekniken.

– Etablera en fast rutin i det dagliga arbetet så att alla blir bekväma med utrust- ningen och lär sig hantera den.

– Skapa en god visuell undervisningsmiljö.

– Det som är bra för dem som tecknar, också är bra för dem som läser på läpparna och tvärtom.

– Ögonen är lika viktiga för en person som inte hör, som öronen är för en person som hör.

– Använda visuellt stöd men ge eleven tid att titta.

– Runda bord, eller att sitta i cirkelform, bidrar till att alla kan se varandras ansikten.

– Stolar och fåtöljer med höga karmar eller breda insvängda ryggstöd ofta kan vara obekväma för den som tecknar.

– Tapeter och gardiner med kraftigt mönster kan upplevas som tröttande, lika väl som väggar med mycket uppsatt material.

– Inget bör skymma sikten, till exempel pelare i rummet, höga blommor på borden, eller skärmar.

– Undvika motljus.

– Tydliggöra vem som pratar och vad som sagts genom upprepning.

– Alltid tala och teckna vänd mot klassen.

– Arbeta för en närvaro av teckenspråk under hela dagen.

1.3 Kunskaper och värden

För att kunna utveckla sin fulla potential måste barnet få möjlighet att ta in den information som är relevant, tolka och bearbeta den för att sedan göra den till sin egen kunskap och utveckla sina egna förmågor. Ny kunskap kan byggas genom att använda egna tidigare erfarenheter och egna intressen men också genom att ut- byta kunskap och erfarenhet med andra.

I enlighet med Barnkonventionen ska eleven utveckla kunskaper och värden i skolan utifrån sina egna förutsättningar, vilket ställer krav på att utbildningen måste erbjudas på olika sätt exempelvis i form av olika lärstilar, arbetsformer, hjälpme- del och lärverktyg så att eleven själv kan välja det sätt som passar bäst. Under ut- bildningstiden ska eleven få det stöd som behövs för att utveckla sin egen känne- dom om hur eleven själv omsätter utbildning till egna kunskaper och värden.

Kunskaper och värden är det som eleven behöver för att bland annat kunna delta som samhällsmedborgare.

(34)

Frågor att ta ställning till:

– Hur ger verksamheten eleven möjlighet till att omsätta utbildningen till sina egna kunskaper och färdigheter?

– Hur fångar verksamheten upp elevens intressen?

– Vilken omvärldsbevakning är av intresse för eleverna?

– Vad behöver eleverna kunna för att bli aktiva samhällsmedborgare?

1.4 Fysisk aktivitet

Utbildningssystemet ska säkerställa att barn med funktionsnedsättning har samma möjligheter som andra barn att delta i lek, rekreation, fritidsverksamhet och idrott⁵². Att tillsammans med andra röra sig i lek och aktiviteter skapar goda förut- sättningar till delaktighet i skolans vardag. Lek och rörelse är även ett sätt att kommunicera; en grundsten för lärande. Att självständigt kunna ta sig från en plats till en annan ger en grundläggande trygghet för individen och bidrar till ökad självkänsla.

Allt lärandet sker via kroppen. Motorik och perception är elevens verktyg i läran- det. För att varje elev ska få en så bra lärandesituation som möjligt är därför möj- ligheten till fysisk aktivitet och vardaglig rörelse av största betydelse. Barn lär i rörelse, om rörelse och genom rörelse. Genom att utveckla en god kroppsuppfatt- ning påverkas såväl lärsituationen som självbild, identitet och självkänsla.

Neurologisk forskning visar att fysisk aktivitet är en av de viktigaste faktorerna som påverkar hjärnans plasticitet positivt. Fysisk aktivitet och rörelse påverkar elevens hela utveckling och lärande och spelar dessutom en viktig roll för att må bra och utveckla en hälsosam livsstil. Daglig fysisk aktivitet är därför en angelä- genhet för hela skolan.

Att kunna ta sig in i, runt och ut ur skolan är en rättighet. Därför behöver skolans miljö och de aktiviteter den erbjuder vara tillgänglig ur alla aspekter, fysiska som pedagogiska och sociala⁵³.

Tänk på inom idrott och hälsa att:

– Alla elever ska få möjlighet att känna gemenskap och kunna vara delaktiga.

– Undervisningen förläggs i lokaler och miljöer där alla elever kan vistas.

– Lärarens instruktioner och sättet som undervisningen sker på, ska vara tillgänglig för alla elever.

– Skolans uppdrag är också att skapa möjligheter för alla elever att vara delaktiga på raster, friluftsdagar, skolresor och inom andra aktiviteter.

52 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, artikel 30