Erfarenheter och uppfattningar om hälsoundersökningen bland asylsökande i Uppsala län -‐ Sociodemografiska skillnader

(1)

Erfarenheter och uppfattningar om

hälsoundersökningen bland asylsökande i Uppsala län

-‐ Sociodemografiska skillnader

Feben Birhane

Självständigt arbete 30 hp Läkarprogrammet

Uppsala Universitet

Handledare: Ragnar Westerling Bihandledare: Josefin Wångdahl

Institutionen för folkhälso-‐ och vårdvetenskap

(2)

Innehållsförteckning

FörkortningarǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥͶ

1. Abstractǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥͷ

ʹǤǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǤͷ

3. BakgrundǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǤ͹

3.1. Flyktingar och asylsökande: Definitioner, lagar och statistikǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǤ͹

3.2. Ett europeiskt perspektivǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǤǤ͹

3.3. Hälsoundersökningen för asylsökande: Ett internationellt perspektiv på tillgänglig forskning, lagar och statistikǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǤͺ

3.3.1. Asylsökandes hälsaǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǤͺ 3.3.2. Aktuella konventioner och direktiv...9

3.4. Hälsoundersökning för asylsökande: Ett svenskt perspektivǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǤͻ

3.4.1. Lagar och ersättningǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǤǤͻ 3.4.2. Hälsoundersökningens syfteǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥͳͲ 3.4.3. Hälsoundersökningens komponenterǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǤͳͲ 3.4.4. Samverkan mellan migrationsverket, landstinget och vårdcentraler avseende HUǥǥǥǥǤǤͳͲ 3.4.5. Asylsökandes informationsbehovǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǤͳͳ 3.4.6. Tolkens roll i informationsöverföring till asylsökandeǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥͳͳ 3.4.7. Kunskapsluckanǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥͳʹ

3.5. Hypotesǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥͳʹ

4. MetodǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǤǤͳ͵

4.1. Studiedesignǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥͳ͵

4.2. StudiepopulationǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǤͳ͵

4.3. DatainsamlingǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥͳͶ 4.4. Statistisk analysǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥͳͶ 4.5. Etiska övervägningarǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥͳͶ

5. ResultatǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǤͳͷ

5.1. Gruppens generella karakteristikaǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥͳͷ

5.2. Sociodemografiska skillnader i erfarenheter och uppfattningar om

hälsoundersökningen för asylsökande i Uppsala länǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǤ17

(3)

5.2.2. Hur tycker asylsökande att man ska få information om HU för AS?...17

5.2.3. Har studiens informanter blivit erbjudna en HU för AS?...18

5.2.4. Förstod de AS innehållet i kallelsen?...19

5.2.5. Vilka förkunskaper har de AS när de ska ta ställning till att göra HU?...19

5.2.6. Hur tycker de AS att man ska bli inbjuden till HU?...20

5.2.7. Varför deltog de asylsökande i HU?...21

5.2.8. Varför deltog de asylsökande inte i HU?...21

5.2.9. Hur fungerade kommunikationen under HU?...22

5.2.10. Vad har de AS för uppfattningar om kommunikationen via tolk under HU?...23

5.2.11. Hur uppfattade de asylsökande HU i stort?...23

6. DiskussionǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǤʹͶ

6.1. Sammanfattning av studiens huvudresultatǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǤǤʹͶ 6.2. Hur förhåller sig studiens resultat till befintlig forskning?...26

6.3. Hur förhåller sig studiens resultat till hypotesen?...27 6.4. Metoddiskussionǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥʹ͹

6.5. ReflektionerǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǤǤʹ͹

6.6. TackǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǤǤǤǤʹ͹

7. Referenserǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥǥʹͺ

Bilaga 1: Land Bilaga 2: Utbildning Bilaga 3: Ålder Bilaga 4: Kön

(4)

Förkortningar

AS Ȃ Asylsökande

HU Ȃ Hälsoundersökning MM-‐ Modersmål

MV Ȃ Migrationsverket

PUT Ȃ Permanent uppehållstillstånd SFI -‐ Svenska för invandrare

SMI Ȃ Smittskyddsinstitutet

UNHCR Ȃ United Nations High Commissioer for Refugees WHO Ȃ World health organisation

(5)

1. Abstract

Background: Around 50 % of asylum seekers in Sweden participate in the free health examination for asylum seekers, thus there is room for improvement. The aim of this study is to gain more knowledge in general about the asylum seekers experiences and opinions with the health examination and also research whether or not there are sociodemographic differences in their experiences and opinions of the health examination for asylum seekers. The sociodemographic diffrences that we examined in this study were education levels, country of origin, age and gender.

Methods: This study is based on a survey with questions regarding the health examination. We visited six SFI (swedish for immigrants) schools in Uppsala län where a total of 93 former asylum seekers participated in the survey.

Results: 90 % of the study population had participated in the health examination. Overall, people were pleased with the health examination but the asylum seekers pre-‐knowledge before deciding to participate was low. Amongst other findings, sociodemographic differences where found regarding both with how the asylum seekers recieved information and knowledge before participating, as well as the communication and help recieved during the health examination.

Conclusion: There are sociodemographic differences with regard to the experiences and opinions about the health examination for asylum seekers. Most of these differences were found when studying education levels and country of origin.

2. Sammanfattning

Det övergripande syftet med denna studie har varit att öka genomförandegraden av den kostnadsfria hälsoundersökningen för nyanlända asylsökande genom att få ökad kunskap om deras erfarenheter och uppfattningar om hälsoundersökningen. Dels har fokus legat på att få fram en helhetsbild av samtliga enkätdeltagares erfarenheter och uppfattningar om HU för AS. Dels har en fördjupad kunskap erhållits genom att pröva studiens hypotes, nämligen Ȃ det finns

sociodemografiska skillnader bland de asylsökandes uppfattningar och erfarenheter av HU för asylsökande.

Av resultatet framgår att hypotesen kan besvaras jakande på ett flertal punkter. Nedan följer en sammanfattning av studiens huvudresultat.

I resultatet framkommer det att det finns ett samband mellan studiepopulationens ursprungsland och de asylsökandes uppfattningar och erfarenheter av HU i nästan samtliga uppställda

frågeställningar. Några av de mest intressanta resultaten när just denna parameter studerades är skillnader i hur man önskar få information om HU samt varifrån man de facto har fått information.

Nästan samtliga syrier hade fått information av Migrationsverket, medan detta gällde för endast 60

% av somalierna och personer från annat land och ännu färre av afghanerna och irakierna. (V g se bilaga 1) Informationen till de asylsökande borde rimligtvis vara likvärdig så att man med samma förkunskaper ska kunna ta ställning till huruvida man vill delta. I resultatet framgår dock att förkunskaperna inte var riktigt jämbördiga. Syrier och personer från annat land hade bäst

(6)

förkunskaper kring varför dem blev kallade till en HU och personer från övriga länder sämre kunskap om detta. Något förvånande och nedslående vad gäller de asylsökandes förkunskaper var att 65 % inte kände till att resultaten från HU ej skulle skickas till Migrationsverket (tabell 6). Detta får anses vara oroväckande då det skulle kunna påverka både deltagandegraden i sig, men kanske framför allt de asylsökandes tillit till vården. Även skälen till att delta skiljde sig åt bland länderna.

Det faktum att HU var gratis var ett viktigt skäl endast för somalierna. (V g se bilaga 1)

Hälsoundersökningens grundläggande syfte, nämligen att förbättra individens hälsa med ökad kunskap och förhindra smittspridning i samhället är även de enkätsvarandes främsta skäl till att delta (tabell 8).

Utbildningslängd är ytterligare en viktig parameter som i studien har visats ha ett samband med hur enkätdeltagarna har besvarat ett flertal frågeställningar. Ju högre utbildning som de

enkätsvarande hade desto fler hade fått information om HU från Migrationsverket. De med ingen utbildning hade den absolut största andelen som inte hade fått någon information alls om HU från någon aktör. Samma mönster kunde ses när det gällde frågan om de enkätsvarande hade fått ett erbjudande om att delta i HU. (V g se bilaga 2)

För att uppnå målet att öka få en ökad kunskap om asylsökandes erfarenheter och uppfattningar om HU, är det högst relevant att undersöka orsakerna till varför vissa inte har deltagit.

Riksgenomsnittet på antalet AS som deltar i HU ligger på ca 50 %, vilket är en siffra som i denna studie inte alls är aktuell, då det endast var 9 personer (10 %) som inte hade deltagit i HU (tabell 9). Eftersom antalet var så litet gjordes endast en frekvensanalys på gruppen som visade att 8 av 9 antingen inte visste vad än HU för AS var för något eller angav att de inte hade fått information om HU. Eftersom vi även har sett att det är personerna utan utbildning som har högst andel som inte har fått någon information om HU och som inte har fått en kallelse om att delta är det ett rimligt antagande att de utgör en väsentlig del av gruppen som inte deltog i HU. (V g se bilaga 2)

Av resultatet framgår även att ju lägre utbildning man har desto mer ny kunskap som kan bidra till en bättre hälsa upplever man sig ha fått under HU. Överlag kunde man se att de flesta var nöjda med både kommunikationen via tolk och tilliten till tolken. Trots det kunde en viss skillnad skönjas då de lägst utbildade kände större tillit till tolken än de med högre utbildning. (V g se bilaga 2)

Ålder och kön är de parametrar som påverkade erfarenheter och uppfattningar om HU minst. Vissa skillnader kunde dock påvisas. I frågan om man kände att man kunde berätta om sina

hälsoproblem under HU var de äldsta minst nöjda, följt av de yngsta medan de i medelåldern var mest nöjda. Dessutom fanns viss skillnad i frågan huruvida man önskade sig information om HU via lokal TV-‐kanal på modersmål, där vi kunde se att detta alternativ var klart populärast i den äldsta ålderkategorin. (V g se bilaga 3) När det gäller skillnader i könstillhörighet framgick i resultatet att fler män än kvinnor kände sig kränkta av HU. (V g se bilaga 4)

(7)

3. Bakgrund

3.1. Flyktingar och asylsökande: Definitioner, lagar och statistik

I en situation då miljontals människor befann sig på flykt i Europa som en konsekvens av andra världskriget antogs år 1951 FN-‐konventionen angående flyktingars rättigheter.

Flyktingdefinitionen begränsade sig då enkom till personer som hade tvingats fly till följd av händelser som hade skett innan 1951. Ett tilläggsprotokoll från 1967 fastslår dock att

flyktingkonventionen ska vara tillämpbar för alla världens flyktingar, oavsett tid och plats (1).

ͳ ǣ¡ǳǥi anledning av välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sin ras, religion, nationalitet, tillhörighet till viss samhällsgrupp eller politiska åskådning befinner sig utanför det land, vari han är medborgare, samt är ur stånd att eller på grund av sådan fruktan som nyss sagts, icke önskar att begagna sig av sagda lands skyddǤǤǤǳȋͳȌǤ

Som en konsekvens av krig, konflikter och förföljelse befann sig enligt FN:s flyktingorgans, UNHCR, årliga rapport 45,2 miljoner människor på flykt i slutet av 2012, jämfört med 42,5 miljoner i slutet av 2011. Av dem som flydde från krig, konflikter eller förföljelse under 2012 var 15,4 miljoner flyktingar (varav 10,5 miljoner under UNHCR:s mandat och 4,9 miljoner som registrerade

palestinska flyktingar under UNRWA:s mandat), 937 000 personer asylsökande och 28,8 miljoner människor på flykt i sitt eget land, s.k. internflyktingar (2).

Antalet människor på flykt var år 2012 den högsta registrerade siffran sedan år 1994. Under samma år befann sig 80 % av världens flyktingar i s.k. utvecklingsländer, vilket är att jämföra med 70 % år 2002. De länder som tar emot flest flyktingar är Pakistan (1,6 miljoner), följt av Iran (868,000) och Tyskland (589,700). I förhållande till landets ekonomiska kapacitet är Pakistan fortsatt det land som tar emot flest flyktingar, följt av Etiopien och Kenya (2). Barn under 18 år utgör 46 % av alla flyktingar. Dessutom sökte 21 300 ensamkommande barn asyl under 2012. Det är det högsta antalet som UNHCR någonsin har registrerat (2).

Krig är den största anledningen till att människor flyr. Afghanistan, Somalia, Irak, Syrien and Sudan var de fem största ursprungsländerna för flyktingar i slutet av år 2012 och utgjorde tillsammans över hälften av världens flyktingar (2).

Definitionen av en asylsökande är en individ som söker internationellt skydd som flykting men vars ansökan ej ännu är avgjord. I artikel 14:1 i FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter stadgas tydligt varje människas rätt att söka skydd från förföljelse, ǳEnvar har rätt att i andra länder söka och åtnjuta fristad från förföljelseǤǳȋ͵ȌǤ

3.2. Ett europeiskt perspektiv

Europeiska Unionen, och därmed även Sverige, har ratificerat FN:s flyktingkonvention

(Genèvekonventionen). Detta innebär att en person som är flykting enligt Genèvekonventionens definition, ska beviljas asyl, oavsett i vilket EU-‐land personen söker asyl (4). Enligt

(8)

Dublinförordningen som reglerar vilket EU-‐land som ansvarar för asylprocessen stadgas det att det är det första landet inom EU som en individ söker asyl i, som ska ansvara för asylprocessen (5).

EU-‐medlemmar har utöver Genèvekonventionens definition av flykting ytterligare gemensamma regler för vilka som ska definieras som flyktingar och därmed ha rätt att söka asyl, s.k. alternativt skyddsbehövande. Som alternativt skyddsbehövande bedöms den som löper risk att straffas med döden, löper risk att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig behandling (4). Den gemensamma EU-‐lagstiftningen angående flykting-‐ och asylrätt ska ses som en gemensam lägsta nivå.

EU-‐länderna gav år 2012 tillsammans uppehållstillstånd till 102,700 asylsökande. De största mottagarländerna var i ordningsföljden Tyskland, Sverige, Storbritannien och Frankrike. De största flyktinggrupperna kom från Syrien, Afghanistan och Somalia (6).

Utöver FN:s flyktingkonvention och EU:s gemensamma regler för alternativt skyddsbehövande har Sverige i utlänningslagen stadgat att uppehållstillstånd även ska ges till övriga skyddsbehövande.

En asylsökande kan bli bedömd som övrigt skyddsbehövande om han eller hon inte kan återvända till landet p.g.a. väpnad konflikt eller p.g.a. svåra motsättningar i landet, känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp eller inte kan återvända till hemlandet p.g.a. miljökatastrof (7).

Om en asylsökande person får statusförklaring som flykting, alternativt skyddsbehövande eller övrig skyddsbehövande så är det vanligaste utfallet att personen får ett uppehållstillstånd utan tidsbegränsning, ett s.k. PUT, permanent uppehållstillstånd.

År 2012 sökte 43887 personer asyl i Sverige och de tre största grupperna var då syrier, afghaner och somalier. År 2013 skedde en ökning till 54259 asylsökande. Den med marginal största gruppen var syrier, följt av statslösa, eritreaner, afghaner och somalier (8).

3.3. Hälsoundersökningen för asylsökande: Ett internationellt perspektiv på tillgänglig forskning, lagar och statistik

3.3.1. Asylsökandes hälsa

Utlandsfödda personer i Sverige har generellt en sämre hälsa än majoritetsbefolkningen (9). Detta gäller i regel för asylsökande i alla länder (10-‐11) Asylsökande utgör generellt en sårbar grupp till följd av faktorer som härrör till den asylsökandes livssituation före, under och efter flykten, s.k.

pre-‐ och postmigrationriskfaktorer (12). Riskfaktorer som relaterar till tiden före migrationen handlar dels om att många asylsökande kommer från länder och konflikthärdar utan adekvata vårdinrättningar. Dels handlar det om att de asylsökande kan ha varit utsatta för tortyr, trauma, splittring av familj och skador vilket kan leda till fysisk och psykisk sjukdom (12-‐14). Till

postmigrationsfaktorer inkluderas bl.a. häktning, längden på asylsökningsprocessen, språkbarriärer, oro inför framtiden och kunskapsbrist i det nya landets hälso-‐ och sjukvårdssystem och dessa faktorer kan således inverka negativt på hälsan (12, 15-‐16).

I en stor litteraturgenomgång som gjordes år 2005 (17) kom man fram till att 1 av 6 asylsökande hade relativt allvarliga fysiska sjukdomar och att upp till 2 av 3 hade upplevt psykiska besvär.

(9)

Hepatit A och B, HIV/AIDS, tuberkulos, mag-‐tarmsjukdomar och icke-‐specifik kroppssmärta hörde till de relativt vanligt förekommande fysiska sjukdomarna. Vad gäller psykiska sjukdomar var depression, sömnsvårigheter och post-‐traumatisk stressyndrom till följd av tortyr och annat trauma vanligast (12,17).

3.3.2. Aktuella konventioner och direktiv

Sverige har tillträtt ett antal internationella konventioner som behandlar hälso-‐ och sjukvård. Varje

¡ǳ¡¤¡ǳ¤ͳʹ FN:s

konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter(18). I FN:s konvention om barnets rättigheter, artikel 24, stadgas att konventionsstaterna ska tillerkänna och sträva efter att uppnå varje barns rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa och rätt till sjukvård och rehabilitering (19).

Enligt den europeiska sociala stadgan, artikel 11, har varje individ rätt till alla åtgärder som kan bidra till en bättre hälsa. Rätten till hälsa utgör även en grundpelare WHO:s konstitution.

Europeiska unionens råd antog år 2003 ett direktiv med bestämmelser om vilka miniminormer som ska gälla för mottagande av asylsökande i medlemsstaterna och är tillämpligt på samtliga individer som söker asyl enligt Genèvekonventionen (20). Av det s.k. mottagandedirektivet, artikel 15, framgår att det är medlemsstaterna som har ansvaret för att de asylsökande får nödvändig hälso-‐ och sjukvård. Hur ordet nödvändig vård ska tolkas förklaras inte särskilt ingående men det ska som minst innefatta akut vård och nödvändig behandling av sjukdomar. Vidare anges att medlemsstaterna tidigt i asylprocessen ska identifiera individer med särskilda behov, t.ex. gravida och personer som har varit utsatta för tortyr eller sexuellt våld, så att nödvändig läkarhjälp eller rehabilitering kan sättas in.

Mottagandedirektivet ska ses som ett försök att harmonisera mottagandet av asylsökande inom EU. Direktivet som är bindande ska ses som en lägstanivå för varje EU-‐land (20).

I en komparativ studie från 2005 som syftade till att kartlägga den medicinska screeningen för asylsökande inom EU så fann man att det i alla länder inom, förutom Grekland, fanns någon form av medicinsk screening för nyanlända asylsökande (12). Det finns dock stora skillnader i både innehållet av undersökningen och systematiken mellan de olika länderna. I studien tillfrågas EU-‐

länderna om syftet med den medicinska screeningen för nyanlända, och det är huvudsakligen två perspektiv som lyfts fram. Dels vill man om möjligt, förbättra den asylsökandes hälsa, dels önskar man skydda mottagarlandets population från olika infektionssjukdomar. Innehållet i den

medicinska screeningen beror till viss mån på hur länderna prioriterar dessa två syften (12).

3.4. Hälsoundersökning för asylsökande: Ett svenskt perspektiv

3.4.1. Lagar och ersättning

Enligt lagen (2008:344) om hälso-‐ och ¤¤Úǡ

inte är uppenbart obehövligt erbjuda alla asylsökande en hälsoundersökning. Staten kan sedan, via Migrationsverket som myndighet, erbjuda ersättning till landstingen för varje genomförd

hälsoundersökning. I schablonersättningen som utgår för HU ingår bl.a. kostnader för hälso-‐ och sjukvård och tolk.

(10)

3.4.2. Hälsoundersökningens syfte

Avsikten med hälsoundersökningen utgår, som tidigare nämnts, ur två olika perspektiv.

Individperspektivet: Att i ett tidigt skede upptäcka eventuella sjukdomar för att förbättra den asylsökandes hälsa samt att fastställa det sammantagna vårdbehovet. Möjlighet att ge preventiv hälsoinformation till samtliga nyanlända.

Samhällsperspektivet: Att uppmärksamma eventuellt behov utav smittskyddsåtgärder.

I den nationella strategin mot HIV/Aids och andra smittsamma sjukdomar spelar

hälsoundersökningen för asylsökande en viktig roll för målet att identifiera smittade asylsökande och anhöriginvandrare inom 2 månader efter att ha kommit till Sverige. Minst lika viktigt är dock att oavsett om den asylsökande är HIV-‐smittad eller ej så utgör hälsoundersökningen ett utmärkt tillfälle att informera om hur det smittar, dvs. en möjlighet till att verka preventivt (22).

3.4.3. Hälsoundersökningens komponenter

Hälsoundersökningen består av tre delar enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:11) om hälsoundersökning av asylsökande m.fl.

Individuellt hälsosamtal -‐ dels för att få information om personens bakgrund, eventuella symtom (fysiskt och psykiskt) och vaccinationshistorik, dels för att ge information om svensk hälso-‐ och sjukvård och preventiv hälsoinformation.

Provtagning Ȃ som är individuellt anpassad beroende på vad som framkommer under samtalet men ofta ingår en generell provtagning för alla.

Ȉ Kroppsundersökning (läkarundersökning)-‐ om det framkommer något under samtalet eller av provtagning som pekar på att en kroppsundersökning är av godo.

I övrigt ska landstingen erbjuda asylsökande barn hälso-‐ och sjukvård i samma utsträckning som barn som är bosatta inom landstinget. Landstingets skyldighet att erbjuda vård till asylsökande vuxna begränsas dock till vård som inte kan anstå (21). ǳ¤

¤ǳ ska tolkas framgår inte närmre av lagtexten.

Hälsoundersökningen är frivillig och lyder under hälso-‐ och sjukvårdens sekretess.

3.4.4. Samverkan mellan Migrationsverket, landstingen och vårdcentraler avseende hälsoundersökningen.

Kort efter att en ansökan om asyl kommer in till Migrationsverket ska de förmedla den

asylsökandes kontaktuppgifter till landstinget som har ansvaret för att en kallelse från aktuell vårdcentral skickas ut till den asylsökande (23). Innan kallelsen skickas ut ska dock de asylsökande ha fått information om hälsoundersökningens syfte och tillvägagångssätt. Hur den här

informationen förmedlas till de asylsökande varierar i olika län. I vissa län erbjuder

Migrationsverket gruppträffar för nyanlända asylsökande där bl.a. information om HU ges samt skickar ut ett informationsblad. I andra län är det landstingen som står för informationen. Oavsett

(11)

varifrån och på vilket sätt informationen om HU ges till de AS ska det framgå att vad syftet är, att det är frivilligt och kostnadsfritt (23).

Eftersom informationen om hälsoundersökning som ges ofta är en del av mycket annan information, både vad gäller introduktionerna samt det skriftliga informationsbladet finns eventuellt fog att tro att informationen om just hälsoundersökningen är svår att särskilja för de asylsökande (23)

3.4.5. Asylsökandes informationsbehov

I en intervjubaserad undersökning där man frågade asylsökande om deras informationsbehov var ett vanligt svar att man ville få mer information om sina rättigheter. Förvisso var det endast ett fåtal som efterfrågade mer information om just hälso-‐ och sjukvården, utan främst information om framför allt asylprocessen, lagar och regler och sysselsättning i form av arbete och undervisning.

Majoriteten efterfrågar muntlig information på ett personligt möte, dels p.g.a. att det är lättare att ta till sig informationen då eftersom man kan ställa frågor till informanten, dels p.g.a. att språkliga hinder gör sig gällande vid skriftlig information på svenska. Om skriftlig information skickas ut anser majoriteten av de asylsökande i undersökningen att den ska vara på modersmålet så att en översättare inte behöver eftersökas. Gruppinformationen som ges på Migrationsverket (där bl.a.

information om hälsoundersökningen ges) ställer sig de flesta positiva till (24).

I samma studie intervjuas även tjänstemän på Migrationsverket som överlag anser att mer information behöver ges om rätten till hälso-‐ och sjukvård trots att det inte alltid efterfrågas av asylsökande eftersom deras främsta fokus ligger på att erhålla ett PUT. Ett flertal anser även att vikten att av hälsoundersökningen kan betonas ytterligare av personalen. Dessutom är det enkelt att påminna om de kan förvänta sig en kallelse med posten (24).

Många asylsökande upplever asylprocessen som oerhört stressande vilket kan resultera i bristande förmåga att koncentrera sig och komma ihåg information som ges. Dessutom kan ev.

tidigare trauma, låg utbildningsnivå och hälsoproblem leda till en väldigt sårbar situation som gör det svårt att ta till sig information (25). Det är således viktigt att det görs en bedömning om

huruvida den asylsökande är receptiv för den information som ges. Tilltron till myndigheter är inte alltid hög bland asylsökande p.g.a. erfarenheter från hemlandet. Det är därför av vikt att

informationen om hälsoundersökningen tydliggör att det inte finns någon som helst koppling till själva asylprocessen och att den är sekretessbelagd (23).

3.4.6. Tolkens roll i informationsöverföring till asylsökande.

Tolkar spelar, icke förvånande, en viktig roll i informationsöverföring till de asylsökande (25).

Vissa asylsökande uttrycker en rädsla att berätta att dem inte förstår vad som sägs under HU. På grund av kunskapsbrist i svenska sekretessregler i vården oroar sig vissa att tolken skulle kunna bli förolämpad och att det i sig skulle kunna påverka asylprocessen på ett icke fördelaktigt sätt.

Etniska eller religiösa skillnader mellan tolk och asylsökande kan också leda till minskat förtroende, trots att de har samma ursprungsland (25).

Många, särskilt i den somaliska gemenskapen, är oerhört rädda för ett positivt HIV-‐resultat. På grund av rädsla för stigmatisering inom gruppen föredrar intervjuade HIV-‐positiva asylsökande telefontolkar för att de inte ska kunna identifieras av tolken (23).

(12)

3.4.7. Kunskapsluckan

Andelen asylsökande som deltog i HU för AS var år 2012 endast 46 % (26). Landstingen har

därmed, av olika skäl, inte lyckats med att i tillräcklig utsträckning nå ut till nyanlända asylsökande om sina erbjudanden om en kostnadsfri hälsoundersökning.

Varför är då genomförandegraden så låg?

För att besvara den frågan pågår vid Uppsala Universitet just nu ett forskningsprojekt inom ramen för smittskyddsinstitutets (SMI) projekt ǳFörbättrad struktur och samordning vid

hälsoundersöknÚÚǳǤ¤¤¡Ú

genomförandegraden av hälsoundersökningen för asylsökande och görs i samverkan med Migrationsverket, Sveriges kommuner och landsting (SKL), Socialstyrelsen, Stockholm läns landsting, Norrbottens läns landsting, landstinget i Östergötland, region Skåne, Umeå universitet och Uppsala universitet.

Ett av delprojekten syftar till att lyfta fram de asylsökandes perspektiv. Genom att utgå från deras egna erfarenheter och uppfattningar av hälsoundersökningen och hur denna svarar mot de behov som målgruppen upplever sig ha, kommer värdefull kunskap erhållas som förhoppningsvis kan leda till en ökad genomförandegrad.

Under våren 2013 samlade forskare från Uppsala universitet in enkätsvar från tidigare

asylsökande från ovanstående län. Då forskningen kring asylsökandes egna uppfattningar och erfarenheter kring den kostnadsfria hälsoundersökningen som nyanländ är i det närmaste obefintlig och i kombination med den låga genomförandegraden får man anse kunskapsluckan vara stor.

Det har i både nationella och internationella studier påvisats att det finns skillnader i både vårdutnyttjande och hälsa mellan kön, åldersgrupper och socioekonomiska grupper (27-‐30), däremot är dessa faktorer bristfälligt undersökta när det gäller just hälsoundersökningen för asylsökande. Det finns således en kunskapslucka här som denna studie avser att undersöka närmre.

Det övergripande syftet även med detta projektarbete är att öka genomförandegraden av den kostnadsfria hälsoundersökningen för nyanlända asylsökande genom att få ökad förståelse för deras uppfattningar och erfarenheter av hälsoundersökningen. Fokus ligger dock endast på informanter i Uppsala län.

3.5. Hypotes

Det finns sociodemografiska skillnader bland de asylsökandes uppfattningar och erfarenheter av hälsoundersökningen för asylsökande i Uppsala län.

De sociodemografiska skillnaderna som åsyftas i denna studie är kön, ålder, utbildningslängd och land.

(13)

4. METOD

4.1. Studiedesign

Uppsatsen är baserad på en enkätbaserad kvantitativ studie. Utformningen och tillvägagångssätten följer till stora delar den forskning i ämnet som pågår vid Uppsala Universitet.

Initialt skickades ett e-‐mail med information om projektet till samtliga SFI skolor i Uppsala län.

Åtta skolor var positivt inställda och följdes upp av projektansvarig läkarstudent med

telefonkontakt eller ett fysiskt möte med ansvarig studierektor för ytterligare information om projektet och för att kunna besvara eventuella frågor. Av dessa åtta skolor tackades det nej till två skolor pga. för liten studiepopulation. Skolor med under 10 elever som talade de aktuella språken för studien, besöktes inte. Resterande 6 SFI skolor besökte projektansvarig tillsammans med språkstödjare under perioden december 2013 till januari 2014. Tre skolor hörde till Uppsala kommun och resterande hörde till övriga Uppsala län -‐ Älvkarleby, Knivsta och Tierp. Samtliga av SFI:s studievägar, dvs. utbildningsnivåer för analfabeter till individer med universitetskompetens, var representerade i det totala antalet besökta skolor.

SFI skolor var utvalda som studiearena eftersom de erbjuder gratis svensk språkinlärning till alla nyanlända invandrare i åldersgruppen 18-‐65 år som omfattas av etableringslagen (31), dvs.

personer som har fått permanent uppehållstillstånd (PUT). Studenter tas in året runt och dessa innefattar många i målgruppen för studien.

4.2. Studiepopulation

Inklusionskriterier:

18 år och äldre

Kommer från ett utomeuropeiskt land

Talar ett av följande språk: arabiska, dari, somaliska engelska.

Asylsökande som fått PUT

Om man stämmer in på ovanstående kriterier ska man svara på enkäten vare sig man har genomfört den kostnadsfria hälsoundersökningen eller ej.

Om man istället är en annan typ av invandrare, t.ex. anhöriginvandrare eller

arbetskraftsinvandrare ska man svara på enkäten endast om man har erbjudits den kostnadsfria hälsoundersökningen för asylsökande.

Exklusionskriterier:

Asylsökande som ej erhållit permanent uppehållstillstånd.

De som i övrigt ej uppfyller inklusionskriterierna.

(14)

4.3. Datainsamling

Inför datainsamlingen hade ett informationsblad om både studien i sig och hur den går till skickats ut till de aktuella skolorna så att personalen var väl insatta innan besöket. Detta gav dessutom lärarna möjlighet att kort informera eleverna om det kommande projektarbetet. Teamet bestod av en projektansvarig (Feben Birhane) och tre språkstödjare som talade antingen somaliska, arabiska eller dari. I 4 skolor var migranter som talade det aktuella språken redan samlade i ett klassrum och i övriga 2 fall fick projektansvarig gå till olika klassrum och ge mycket kort information och be de som talade de aktuella språken att samlas i ett utsett klassrum. Väl i klassrummen gavs efter en kort introduktion till samtliga på svenska. En mer utförlig genomgång gavs sedan av språkstödjare på modersmålet till de aktuella språkgrupperna. Således fick eleverna i mindre grupp information studiens syfte och om inklusionskriterierna passade den aktuella individen. Stor betoning gavs på att informanterna var helt anonyma samt att deltagande var frivilligt. De som därefter ville delta stannade kvar i klassrummet och fick börja fylla i enkäten på sitt modersmål. Vid behov fanns alltid en språkstödjare tillgänglig för frågor. I de fall som personer ej kunde läsa eller skriva, läste

språkstödjaren upp frågorna och svarsalternativen för deltagaren. Totalt 93 personer deltog i studien.

4.4. Statistisk analys

För den statistiska analysen har dataprogrammet SPSS, Statistical Programe of Social Science, använts. Till en början numrerades varje enkät för att kunna spåra eventuella fel i materialet. Varje svarsalternativ fick ett nummerkorrelat. Dessa nummerkorrelat, dvs. alla svar, lades sedan in i en databas.

Först togs det fram frekvensanalyser, fråga för fråga, för hela gruppen av enkätdeltagare för att få en helhetsbild av studiepopulationens erfarenheter och uppfattningar om HU för AS. De viktigaste frågorna i enkäten har sedan jämförts i förhållande till kön, utbildning, land och ålder. För

¡Ú¡ǡǡǡǳǳǤ

gäller parametern ålder delades jämfördes åldersgrupperna 18-‐24 år, 25-‐44 år och >44 år.

Utbildningslängderna som jämfördes var ingen, 1-‐6 år, 7-‐12 år och >12 år. Kön delades in i man och kvinna.

Signifikanta skillnader inom de olika grupperna har sedan lyfts fram i resultatet, fråga för fråga.

Huruvida signifikans föreligger eller inte har räknats ut med antingen Pearson Chi-‐square eller Fishers exact test, beroende på antalet personer som kryssat i ett specifikt svar. Signifikans föreligger om p-‐värdet är < 0,05. I bilagorna har resultatet fetmarkerats när det föreligger signifikans.

4.5. Etiska övervägningar

Enkäten som studiepopulationen fyllde i var helt anonym, dvs. inga personuppgifter samlades in.

Frivilligheten betonades starkt, man kunde helt eller delvis avstå från att fylla i enkäten.

Information om syftet med studien samt de aktuella inklusionskriterierna gavs på deltagarnas

(15)

modersmål med hjälp av språkstödjare. Dessutom fick alla informanter ett informationsblad om studien på sitt modersmål innan man började fylla i enkäten, vilket ju givetvis fr.a. riktade sig till de läskunniga. Här gavs även kontaktuppgifter till projektansvarig om det i efterhand skulle dyka upp några frågor hos informanterna. Ett av de viktigaste etiska beslutet var att endast personer som idag har fått permanent uppehållstillstånd, PUT, var aktuella att delta i studien. Det var nödvändigt eftersom de som ej har fått PUT inte skulle utsättas för ytterligare stress och att de inte på något sätt skulle tro att enkäten påverkade deras chans att få uppehållstillstånd.

Inför SMI-‐studien som gjordes i våras skrevs en etikansökan. Enligt etikprövningsnämnden i Uppsala län omfattades den studien ej av etikprövningslagen. Denna studie följer samma

utformning och för studentarbeten gäller vidare att etikprovning av etikprövningskommitté ej är aktuell.

5. Resultat

Följande resultat består av 93 ifyllda enkäter med frågor som huvudsakligen berör olika aspekter av hälsoundersökningen för asylsökande. De mest relevanta resultaten från enkätstudien har lyfts fram i detta avsnitt. Först ges generell information om gruppens karakteristika. För varje

enkätfråga presenteras därefter signifikanta svarsskillnader inom grupperna för de studerade parametrarna: ålder, utbildningslängd, ursprungsland och kön.

5.1. Gruppens generella karakteristika.

Majoriteten i gruppen (58 %) är mellan 25-‐44 år, följt av personer som är 45 år och äldre (29 %) och slutligen gruppen mellan 18-‐24 år (13 %). Fler kvinnor (64 %) än män (36 %) deltog i studien.

Det var relativt stora skillnader mellan ursprungsländernas antal. De största grupperna bestod av somalier (34 %) och syrier (27 %), följt av personer från annat land (23 %), afghaner (11 %) och irakier (5 %). Inget enskilt land inom gruppen personer från annat land var dock större än antalet irakier och afghaner. Islam var den klart dominerande religionen (80 %) jämfört med kristendom (13 %) och icke-‐religiösa (8 %).

När det gäller utbildningsnivån i studiepopulationen är 1-‐6 år (37 %) och 7-‐12 år (28 %) vanligast.

Vi fann att 21 % var universitetsutbildade och 14 % hade ingen utbildning alls. Eftersom det inte är säkert att man är läs-‐ och skrivkunnig om man befinner sig i det nedre spannet av 1-‐6 års

utbildning ställde vi även frågan hur man hade svarat på enkäten och det visar sig då att 28 % inte har kunnat läsa frågorna själv och därmed har fyllt i enkäten med hjälp av språkstödjare.

Endast drygt hälften av enkätdeltagarna hade gjort HU för AS i Uppsala län.

(16)

Tabell 1: Studiepopulationens generella karakteristika.

Variabler Antal Andel %

Hur gammal är du?

18-‐24 år 12 13

25-‐44 år 54 58

> 44 år 27 29

Är du kvinna eller man?

Kvinna 58 64

Man 33 36

I vilket land är du född?

Somalia 32 34

Syrien 25 27

Irak 5 5

Afghanistan 10 11

Annat land 21 23

Vilken är din religion?

Muslim 70 80

Kristen 11 13

Inte religiös 7 8

Vilken skolutbildning har du?

Ingen 13 14

1-‐6 år 33 37

7-‐12 år 25 28

> 12 år/universitetsutbildning 19 21

Hur har du svarat på enkäten?

Någon har läst frågorna för mig och fyllt i mina

muntliga svar 9 11

Någon har läst för mig och jag har själv fyllt i mina

svar 14 17

Jag har läst själv och fyllt i svaren skriftligt 62 73 Vilken är din religion?

Muslim 70 80

Kristen 11 13

Inte religiös 7 8

I vilket län gjorde du HU för AS?

Uppsala 43 52

Stockholm 11 13

Skåne 5 6

Annat 23 28

(17)

5.2. Sociodemografiska skillnader i erfarenheter och uppfattningar om hälsoundersökningen för asylsökande i Uppsala län.

5.2.1. Varifrån har asylsökande fått information om HU för AS?

Tabell 2: Studiepopulationens informationskällor om HU för AS.

Varifrån har du fått information om HU för AS?

Migrationsverket 59 66

Hälso-‐ och sjukvården 24 27

Familj, släkt eller vänner 11 12

Jag sökte själv upp info 1 1

Jag fick ingen info 6 7

Annat sätt 2 2

Informationen om hälsoundersökningen har för en klar majoritet av de enkätsvarande kommit från MV följt av hälso-‐ och sjukvården.

Land: Nästan alla syrier (96 %) har fått information om HU från Migrationsverket medan detta endast gäller för 20 % av irakierna och 33 % av afghanerna. Somalier och personer från annat land ligger på ca 60 % vardera. 50 % av somalierna och 60 % av irakierna anger hälso-‐ och sjukvården som informationskälla till skillnad från de övriga länder där endast mellan 0-‐20 % har fått

informationen från hälso-‐ och sjukvården. (V g se bilaga 1).

Utbildning: Av de universitetsutbildade har 84 % fått information från MV, följt av de med 7-‐12 års utbildning (75 %), 1-‐6 år (69 %) och slutligen de med ingen utbildning (30 %). Ett stort glapp mellan utbildningsnivåerna finns bland de som angett att de ej fått någon information om HU. Av de med ingen utbildning kryssar 31 % i rutan. Resterande utbildningsnivåer ligger mellan 0 Ȃ 4 %.

(V g se bilaga 2)

Kön och ålder: Inga signifikanta skillnader avseende kön och åldersgrupper fanns i denna frågeställning.

5.2.2. Hur tycker asylsökande att man ska få information om HU för AS?

Tabell 3: Studiepopulationens önskan om hur man bör få information om HU.

Hur tycker du att AS ska få info om HU?

Personligt möte på MV 44 49

Gruppmöte på MV 15 17

Informationsfilm 5 6

Skriftlig information 14 16

Hemsida på internet 13 15

Erfarenheter och uppfattningar om hälsoundersökningen bland asylsökande i Uppsala län -­‐ Sociodemografiska skillnader