Ärende ON/2020:91

Ärende ON/2020:91

Handlingen publiceras ej med hänvisning till sekretesskänsligt innehåll.

Om du önskar ta del av handlingen kontaktar du omvårdnadsnämnden som

gör en prövning enligt offentlighets- och sekretesslagen (OSL).

SID 1 (1)

Omvårdnadsförvaltningen Tjänsteskrivelse 2021-03-29

ON/2021:7

Omvårdnadsnämndens patientsäkerhetsberättelse 2020

Förslag till beslut

Omvårdnadsnämnden godkänner patientsäkerhetsberättelsen för 2020.

Sammanfattning

Syftet med patientsäkerhetsberättelsen är att beskriva patientsäkerhetsarbetet och ge

Vårdgivaren och huvudmannen bättre kontroll över verksamhetens patientsäkerhetsarbete. Detta genom att verksamheterna får redovisa resultat och åtgärder som genomförts under året för att minska riskerna i vården. Patientsäkerhetsberättelsen kan också underlätta för Inspektionen för vård och omsorg (IVO) att utföra sin tillsyn av verksamheten samt att ge andra intressenter tillgång till information, exempelvis allmänheten, patienter, andra vårdgivare och

patientorganisationer.

I patientsäkerhetsberättelsen redovisas och analyseras Solnas och verksamheternas resultat för 2020. Patientsäkerhetsarbetet har under 2020 i verksamheterna och på förvaltningen dominerats av den pågående pandemin. Det gånga året har varit en utmaning och tidvis har det varit ett mycket ansträngt läge i verksamheterna. Planerade åtgärder och förbättringsområden som fanns för 2020 har inte kunnat genomföras i den utsträckning som planerats. Resultaten som redovisas har påverkats av det gångna årets utmaningar. Under 2020 har systematiken och registreringarna gällande riskbedömningar i Senior alert fortskridit i de flesta verksamheter trots pandemin.

Kvalitetsindikatorer från Svenska palliativregistret har försämrats främst under våren 2020. Målet att fortsätta öka antalet smärtskattningar sista levnadsveckan har inte nåtts under året. Några verksamheter har haft rekryteringsutmaningar när sjuksköterskor har slutat och Hälso- och sjukvårdsteamet LSS har haft en lägre sjuksköterskebemanning under delar av året. Antalet specialistsjuksköterskor har ökat från 11 under 2019 till 15 under 2020. Verksamheterna har intensifierat sitt arbete gällande följsamhet till basala hygienrutiner. Utbildningsinsatser och uppföljningar i form av egenkontroller och självskattningar inom området har skett regelbundet i verksamheterna. Under 2021 är målet att fortsätta utveckla den palliativa vården, följa

riskbedömningar och BPSD-registreringar. För Hälso- och sjukvårdsteamet LSS behöver en mer regelbunden kontakt med vissa vårdcentraler förstärkas. Utbildningsinsatser för att möta framtida behov planeras bland annan via Kliniskt träningscentrum, KTC som kommer starta under 2021.

Handlingar

Omvårdnadsnämndens patiensäkerhetsberättelse 2020

Elisabet Sundelin Cecilia Linde

Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

I ^SOLNASTAD

O m vå rdna dsnä m nde n - P at ien tsä ker het sb er ät telse 2 02 0

Patientsäkerhetsberättelse 2020

OMVÅRDNADSNÄMNDEN

O m vå rdna dsnä m nde n - P at ien tsä ker het sb er ät telse 2 02 0

Innehållsförteckning

Inledning ... 3

Övergripande mål och strategier ... 4

Ansvar för patientsäkerhetsarbetet ... 4

Samverkan ... 5

Klagomål och synpunkter ... 5

Egenkontroll ... 6

Vård- och omsorgsboende resultat och analys ... 6

Hälso- och sjukvårdsteam LSS resultat och analys ... 22

Riskanalys ... 27

Utbildning ... 27

Mål och strategier för kommande år ... 28

O m vå rdna dsnä m nde n - P at ien tsä ker het sb er ät telse 2 02 0

Inledning

Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL, ska vårdgivare dokumentera sitt patientsäkerhetsarbete i en patientsäkerhetsberättelse. Berättelsen ska skrivas senast den 1 mars varje år och hållas tillgänglig för den som önskar ta del av den.

Det finns flera syften med patientsäkerhetsberättelsen:

• Vårdgivaren får bättre kontroll över verksamhetens patientsäkerhetsarbete

• Inspektionen för vård och omsorg (IVO) kan lättare utföra sin tillsyn av verksamheten

• Det blir enklare att ge andra intressenter tillgång till information, exempelvis allmänheten, patienter, andra vårdgivare och patientorganisationer

Patientsäkerhetsberättelsen ska beskriva patientsäkerhetsarbete under föregående kalenderår, vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten och vilka resultat som uppnåtts.

Pandemin

Patientsäkerhetsarbetet har under 2020 i verksamheterna och på förvaltningen till allra största del handlat om pandemin och åtgärder kopplade till att minska risk för smittspridning.

Det har under det gångna året varit ett ansträngt läge för verksamheterna och fullt fokus har varit på att hantera pandemin. Planerade åtgärder och förbättringsområden som fanns för 2020 både på verksamhetsnivå och förvaltningsnivå har fått stå tillbaka under året och många resultat har under 2020 påverkats.

Arbetet i verksamheterna har anpassats utifrån den nya situationen och fokus har många gånger främst under våren handlat om att lösa akuta situationer som ingen tidigare ställts inför. Det har handlat om att på mycket kort tid tänka om, ställa om och anpassa arbete utifrån en helt ny situation. Åtgärder som vidtagits har varit utifrån det kunskapsläge som för tillfälligt funnits. Arbetssätt och riktlinjer har förändrats ibland med mycket kort varsel utifrån ett förändrat kunskapsläge. Regionens beslut har också påverkat den hälso- och sjukvård som kommunen bedriver och ansvarar för. I början av pandemin var provtagning till viss del begränsad och smittspårning inte möjlig, vilket försvårade för verksamheterna. Kommunernas önskemål om att patienter skulle provtas innan utskrivning från sjukhus lyftes vid flertalet tillfällen innan beslut togs som möjliggjorde detta.

Tillgång till skyddsutrustning blev tidigt på året en stor fråga för förvaltningen och verksamheterna att hantera.

Förvaltningens Förebyggande verksamhet växlade om och blev ansvarig för att hantera, förvara och lämna ut skyddsutrustning till verksamheterna utifrån behov. Det var inte möjligt för staden att beställa skyddsutrustning från sedan tidigare upphandlade kanaler utan Upphandlingsenheten fick ställa om sitt arbete och eftersöka material hos alternativa leverantörer för att täcka behovet. Under våren byggdes ett centralt beredskapslager upp som nu finns tillgängligt även för kommande behov. Verksamheterna har även egna beredskapslager att tillgå.

En lärdom staden tar med sig från det gångna året är behovet av det finns ett centralt lager om bristsituation uppstår i verksamheterna samt att verksamheterna har lager i sina egna lokaler för att vid behov snabbt få tillgång till skyddsutrustning.

I börja av mars fick verksamheterna i uppdrag att göra riskanalyser och handlingsplaner med anledning av det uppkomna läget. Trots detta arbete kunde inte alla situationer förutses såsom ett mycket stort personalbortfall som bland annat drabbade Berga.

Förvaltningen startade tidigt en bemanningspool och höll i samverkan med FOU introduktion för personal som sedan kunde stärka upp i verksamheterna om behov av personal uppstod. Verksamheterna själva såg också över sitt behov av vikarier och rekrytering påbörjades. När en verksamhet drabbades av stort bortfall av ordinarie personal fick detta effekter trots att vikarier fanns på plats. Att på kort tid introducera personal i hantering av skyddsutrustning, gällande riktlinjer och rutiner i ett redan ansträngt läge var en utmaning att hantera.

Det stora informationsflödet har varit en annan utmaning att hantera på alla nivåer inom förvaltningen, dess

verksamheter och staden. Förvaltningen har haft täta möten med chefer inom vård- och omsorgsboende, LSS,

hemtjänst, Hemgångsteam och boendestöd för att stämma av Covidläget, informera om nya riktlinjer och beslut

samt svara på frågor och stötta med tillgång till instruktionsfilmer, utbildning, webbutbildningar, broschyrer,

O m vå rdna dsnä m nde n - P at ien tsä ker het sb er ät telse 2 02 0 Information som lämnades av Socialstyrelsen och regionen kom även att påverka vissa verksamheters

regelbundna tillgång till läkare på plats. Sjuksköterskor uppger att framförallt stödet och möjlighet till fysiska besök av läkare saknades en period under våren i vissa verksamheter. Mycket av ansvaret för bedömningar lades på sjuksköterskorna under denna period. Vissa verksamheter upplever dock att det har fungerat väl då ordinarie läkare som har kännedom om patienterna sedan tidigare funnits tillgänglig per telefon och bland annat stöttat vid kontakter med närstående. Andra verksamheter beskriver att det fungerat bra under vardagar då ordinarie läkare funnits tillgänglig per telefon men upplevt brister jourtid. Tillgängligheten till läkare på plats skiljer sig åt och vissa verksamheter har haft läkare på plats i stort sett som tidigare. Att medicinsk kompetens finns på plats är av stor vikt och flera verksamheter har, när det varit möjligt, bemannat upp med ökat antal sjuksköterskor vissa perioder och arbetspass under året.

Inför sommaren 2020 startades en Covidenhet på Skoga som på kort varsel kunde ta emot patienter med pågående covidinfektion som skrivits ut från sjukhus och som inte kunde skrivas ut till hemmet. Verksamheten har visat på stor flexibilitet i detta arbete och mött upp behoven som uppstått.

Alla vård- och omsorgsboende i Solna har haft smittspridning under första och/eller andra vågen men betydligt färre äldre drabbades av infektion under andra vågen hösten 2020. Under hösten fanns rutin för provtagning, smittspårning och en ökad strukturerad samverkan med Smittskydd Stockholm och Vårdhygien vid

smittspridning i en verksamhet. Rutiner och riktlinjer hade även fått ett annat fäste under den andra vågen.

På hälften av grupp-och servicebostäderna inom LSS har det funnits fall av covid-19. Vården av dessa patienter har skett i samverkan mellan personalen på boendet, HSL-teamet och ansvarig vårdcentral i de fall patienterna har vårdats i hemmet.

Kunskapen och erfarenheten som förvaltningen och verksamheterna fått under året, de insatser och insikter som gjorts under 2020 är viktiga att förvalta och dra lärdom av för att stå rustade inför framtiden.

Övergripande mål och strategier

Övergripande mål och strategier

Omvårdnadsnämndens mål för 2020 var att Solnabor som bor på vård- och omsorgsboende ska känna sig trygga, nöjda och få ett gott bemötande. Solnabor med funktionsnedsättning ska kunna leva och bo självständigt under trygga förhållande och ha en aktiv och meningsfull tillvaro.

I avtal som tecknas med Solna stad beskrivs vårdgivarens ansvar för patientsäkerhet, vikten av samverkan med andra vårdgivare och övriga krav som staden ställer för att övergripande mål ska uppnås.

Förvaltningen följer regelbundet upp avtal och överenskommelser som tecknas, använder mått från kvalitetsregister och följer verksamheternas resultat och arbete med att förebygga vårdskador.

Ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Omvårdnadsnämndens ansvar

Omvårdnadsnämnden ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård enligt hälso- och sjukvårdslagen upprätthålls. Nämnden ska fastställa övergripande mål för det systematiska kvalitetsarbetet samt följa upp och utvärdera målen.

Verksamhetschefens ansvar

Verksamhetschefen ska enligt hälso- och sjukvårdsförordningen 4 kap säkerställa att patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården tillgodoses. Inom ramen för ledningssystemet ska verksamhetschefen ta fram, fastställa och dokumentera rutiner för hur det systematiska kvalitetsarbetet kontinuerligt ska bedrivas för att kunna styra, följa upp och utveckla verksamheten.

Medicinskt ansvarig sjuksköterskas (MAS) ansvar

MAS ska tillsammans med verksamhetschefen upprätthålla och utveckla verksamhetens kvalitet och säkerhet

inom ramen för ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet som finns för den kommunala hälso- och

sjukvården. MAS utövar sitt ansvar genom att planera, styra, kontrollera, dokumentera och redovisa arbetet med

verksamhetens kvalitet och säkerhet. I MAS ansvar ingår bland annat att se till att författningar, bestämmelser

O m vå rdna dsnä m nde n - P at ien tsä ker het sb er ät telse 2 02 0 och andra regler är kända, efterlevs och att det finns direktiv och instruktioner för verksamheten.

Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar

Hälso- och sjukvårdspersonalen ansvarar för att medverka i det systematiska kvalitetsarbetet och utföra sitt arbete så att det stämmer med vetenskap och beprövad erfarenhet och ge patienterna en sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård.

Samverkan

En viktig del i patientsäkerhetsarbetet är hur samverkar sker med andra vårdgivare. Formerna för samverkan regleras i överenskommelser.

• Sammanhållen överenskommelse om vård och omsorg av äldre

• Överenskommelse om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

• Överenskommelse med Region Stockholm för uppsökande tandvård

• Överenskommelse om samverkan när enskilda/patienter behöver praktisk hjälp med egenvård

• Överenskommelse om rehabilitering och habilitering

• Överenskommelse med ansvariga läkarorganisationer

• Överenskommelse om samverkan mellan Solna stads MAS och entreprenörernas MAS

Under 2020 har som tidigare år samverkansmöte med Danderyds sjukhus och Danderyds geriatrik genomförts för att säkra in- och utskrivning, diskutera gemensamma beröringspunkter och avvikelser. Under 2020 har samverkan till stor del kommit att handla om covid-19 och gemensamma frågor kopplat till pandemin.

Samverkan med Danderyds sjukhus utökades redan under 2018 till att involvera sjukhuset och inte bara akuten som tidigare, vilket varit positivt.

För att underlätta informationsöverföring när en patient skickas från ett särskilt boende till sjukhus ska dokument som ska medföras till sjukhus från vård- och omsorgsboende, såsom vårdmeddelande samt läkemedelslista, skickas i en röd mapp märkt med namn och kontaktuppgifter till det aktuella vård- och

omsorgsboendet. Detta för att säkerställa att dokument når sjukhuset och underlätta för personal på sjukhus att kontakta ansvarig sjuksköterska på boendet vid behov. Norrortskommunerna i samverkan med Danderyds sjukhus har tidigare beslutat om ett enhetligt utseende av mapp och vårdmeddelande. Under 2020 har Danderyds sjukhus på nytt kommunicerat ut information om syftet med den röda mappen till sin personal då detta var ett identifierat förbättringsområde.

MAS samverkan med patienter/närstående och medborgare när det gäller hälso- och sjukvård inom kommunal verksamhet

• Informera vart man vänder sig för att framföra synpunkter och klagomål

• Skapa goda kontakter vid synpunkter och klagomål

• Medverka och informera vid utredning av avvikelser och vårdskador

• Medverkan vid information till brukarorganisationer och pensionärsorganisationer

Klagomål och synpunkter

Varje månad redovisar Patientnämnden i Stockholms län inkomna klagomål som rör den hälso- och sjukvård som Omvårdnadsnämnden ansvarar för. Denna redovisning skickas till Solna stads MAS som tar kontakt med berörd verksamhet om uppgift om verksamhet finns att tillgå.

Under 2020 har inga klagomål inkommit till förvaltningen via Patientnämnden.

Klagomål och synpunkter kommer också direkt till MAS oftast via telefon eller mejl. I dessa fall upprättas ett klagomålsärende som den berörda verksamheten skriftligen svarar på. De flesta klagomål hanteras direkt i verksamheterna.

Under 2020 har Inspektionen för vård och omsorg, IVO, genomfört tillsyn av vård- och omsorgsboenden i

Sverige med anledning av covid-19. Tillsynerna har fokuserat på smittspridningen av covid-19 och åtgärder som

O m vå rdna dsnä m nde n - P at ien tsä ker het sb er ät telse 2 02 0 IVO uppmärksammade inte några brister inom de områden som tillsynen omfattat på Polhemsgården och IVO

har avslutade ärendet. Gällande Berga så har IVO i sitt beslut om åtgärder avseende smittspridning inte

uppmärksammat några brister inom detta område. Gällande tillsynen om medicinsk vård och behandling redogör IVO i sin bedömning flertalet brister bland annat gällande bemanning och kompetens, delaktighet och

journalföring. Detta ärende är inte avslutat.

Egenkontroll

Egenkontroll Omfattning Källa

Följsamhet basala hygienrutiner och

klädregler En till två gånger per år PPM-databasen

Trycksår En gång per år PPM-databas

Hygienrond Minst två gånger per år Månadsenkät

Avvikelser Varje månad Månadsenkät

Fall Varje månad Månadsenkät

Trycksår Varje månad Månadsenkät

Läkemedel Varje månad Månadsenkät

MTP Varje månad Månadsenkät

Besiktning MTP En gång per år Uppföljningsenkät

Nattfasta En till två gånger per år Uppföljningsenkät

Kvalitetsindikatorer palliativ vård,

smärtskattning Tre -fyra gånger per år Svenska palliativregistret

Riskbedömning, åtgärder,

uppföljningar Tre-fyra gånger per år Senior alert

BPSD registreringar Tre-fyra gånger per år BPSD registret

Förebyggande insatser Legionella En gång per år Uppföljningsenkät

Dokumentationsgranskning En gång per år Uppföljningsenkät

Obehörig åtkomst journal En gång per år Uppföljningsenkät

Aktuella delegeringar En gång per år Uppföljningsenkät

Patientens klagomål och synpunkter En gång per år Patientnämnden, IVO,

avvikelsehanteringssystemet

Vård- och omsorgsboende resultat och analys Hälso- och sjukvård Vård- och Omsorgsboende

Vård- och omsorgsboende för äldre

I avtalen med entreprenörerna ingår att verksamheterna ska ha en medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) som ansvarar enligt hälso- och sjukvårdslagens 11 kap. samt hälso- och sjukvårdsförordningen 4 kap. 6 §.

Entreprenörens MAS ska informera Solna stads MAS om allvarliga avvikelser, förändringar i organisationen samt händelser och riskanalyser. Solna stads MAS beslutar om vad som ska följas upp och inom vilka områden uppföljning ska ske.

Utmaningar har funnits i vissa verksamheter under året kopplat till rekrytering av sjuksköterskor. Trots detta har verksamheterna ökat antalet anställda sjuksköterskor med specialistkompetens. Idag finns 15

specialistsjuksköterskor på vård- och omsorgsboende i Solna i jämförelse med 11 under 2019. Sju av nio vård- och omsorgsboende har nu specialistutbildade sjuksköterskor i sina verksamheter vilket är en mycket positiv utveckling.

Antalet platser på vård- och omsorgsboende har dragits ner under året till följd av pandemin som givit minskad

efterfrågan. Korttidsplatser finns på Skoga och Polhemsgården.

O m vå rdna dsnä m nde n - P at ien tsä ker het sb er ät telse 2 02 0

Vård- och omsorgsboende Antal boende Drivs av företag

Ametisten 80 Vardaga

Berga 64 Ansvar och omsorg

Björkgården 48 Förenade Care

Frösunda 44 Attendo Care

Hallen 52 Förenade Care

Oskarsro 34 Vardaga

Polhemsgården 68 Vardaga

Skoga 90 Humaniora vård och omsorg

Tryggheten 31 Ansvar och omsorg

Avvikelser HSL

Syftet med avvikelserapportering är att undvika att händelser upprepas och att rutiner förbättras för att höja kvaliteten inom hälso- och sjukvården. Med en avvikelse menas en icke förväntad händelse som medfört eller skulle kunna medföra risk eller skada.

Avvikelserapport ska skrivas på alla händelser som inneburit vårdskada eller risk för vårdskada.

Internutredning

Internutredning genomförs:

• Efter kontakt med anhörig/närstående som inkommit med klagomål

• Vid vårdskada och vid risk för vårdskada Lex Maria anmälan

Vid allvarliga avvikelser ska en risk- och händelseanalys göras. MAS anmäler allvarliga avvikelser/vårdskada, lex Maria, till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Entreprenörens MAS ska alltid skicka kopia av anmälan till Solna stads MAS.

Vid anmälan om allvarlig vårdskada sker följande:

• Rapport och utredning skickas till IVO

• Omvårdnadsnämndens ordförande och förvaltningschef informeras om anmälan

• Patient och närstående informeras om händelsen

• Anmälan diarieförs

• Svar från IVO återkopplas till verksamhetschef som informerar berörd personal, patient och närstående

• Svar från IVO återkopplas till Omvårdnadsnämnden

Rapporteringsskyldighet (lex Maria)

Genom att utreda avvikelser arbetar verksamheten för att öka kvaliteten och förbättra patientsäkerheten för att försöka förhindra att avvikelsen upprepas i verksamheten.

2020 har en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg, IVO om allvarlig vårdskada skett, lex Maria.

Anmälan gällde en händelse på Skoga. Ärendet är avslutat av IVO och har redovisats till Omvårdnadsnämnden.

Mått Utfall

Antal anmälningar om vårdskada till IVO 1 -

O m vå rdna dsnä m nde n - P at ien tsä ker het sb er ät telse 2 02 0

Läkemedel

Läkemedelshantering

Alla vård- och omsorgsboenden har aktuella rutiner för läkemedelshantering.

Uppföljningen visar att fyra av nio verksamheter haft kvalitetsgranskning från Apoteket gällande

läkemedelshanteringen under 2020. Av de fem verksamheter som inte hade granskning under 2020 hade tre verksamheter granskning i slutet av 2019 och en hade granskning bokad till januari 2021. Polhemsgården hade granskning senast februari 2019 och brister som uppkom under denna granskning är åtgärdade. Genomförandet av granskningarna har försvårats med anledning av pandemin.

Rutiner gällande hantering av läkemedel i det kommunala akutläkemedelsförrådet finns i varje verksamhet.

Rutiner för kontroll av narkotiska preparat finns i alla verksamheter. Svinn har förekommit i olika grad i fem verksamheter under 2020. I två verksamheter har polisanmälning skett efter internutredning. Åtgärder såsom byte av lås och koder har genomförts i samband med detta.

För att säkra upp hantering och tillgång till läkemedel påbörjade förvaltningen under 2019 ett arbete med att byta till annat låssystem i verksamheterna. Systemet monteras på läkemedelsskåp inne i lägenheterna samt i andra utrymmen där läkemedel förvaras. Systemet gör det lätt för ansvariga att se över behörigheter och spärra tillgång.

Arbetet sker succesivt men stannade av i samband med pandemin. Arbetet kommer återupptas under 2021.

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgång genomförs i samband med inflyttning till vård- och omsorgsboende. Därefter genomförs läkemedelsgenomgång en gång per år samt vid behov till exempel efter sjukhusvistelse. Läkaren ansvarar för genomgången men planeringen och förberedelser sker tillsammans med ansvarig sjuksköterska.

I läkarorganisationernas avtal med Regionen ingår att utföra läkemedelsgenomgångar. I överenskommelsen mellan läkarorganisationerna och vård- och omsorgsboenden finns gemensamma rutiner för detta.

Vaccination mot influensa

Varje år erbjuds alla som bor på vård- och omsorgsboende vaccination mot influensa vilket också skett under 2020. Vaccination sker när ansvarig läkare är på plats på boendet. Registrering sker i Regionens program Vaccinera.

I slutet av året påbörjades en efterlängtad vaccination mot covid-19 på vård- och omsorgsboenden i Solna.

Läkemedelsavvikelser

Alla vård- och omsorgsboenden har aktuella rutiner för läkemedelshantering och läkemedelsavvikelser.

Resultat från månadsenkäter under 2020 är svåra att jämföra med tidigare år. Detta med anledning av det ansträngda läget, vilket har påverkat inrapporteringen från verksamheterna främst under våren. Under 2020 har 875 missade signeringar av läkemedel rapporterats in. Detta kan jämföras med 1443 avvikelser som

rapporterades in gällande läkemedel 2019. Björkgården, Hallen och Polhemsgården har infört digital signering under 2020. Tekniken innebär att omsorgspersonalen blir påmind via en app i mobilen om de läkemedel som ska administreras och sjuksköterskan larmas inom en bestämd tidsram om ett läkemedel inte signerats av delegerad personal. Digital signering har i studier visat leda till minskade läkemedelsavvikelser. Uppföljning av införandet sker under 2021.

Under 2020 har alla verksamheterna fortsatt att använda webbutbildningen "Jobba säkert med läkemedel " som en del av delegeringsförfarandet där även ett kunskapstest inkluderas. Att kunskapstest ingår i delegering går i linje med föreskriften gällande läkemedelshantering som trädde i kraft 2018 och där det framgår att

dokumentation av kunskap ska finnas.

O m vå rdna dsnä m nde n - P at ien tsä ker het sb er ät telse 2 02 0

Delegering

Delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter

Alla vård- och omsorgsboenden har rutiner för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter. De flesta delegeringar gäller läkemedelsadministrering.

Med delegering avses att en arbetsuppgift som tillhör legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som är formellt och reellt kompetent för uppgiften, genom beslut kan överlåta en enklare hälso- och sjukvårdsuppgift till en annan personal som besitter reell kompetens. Delegering ska dras in om arbetsuppgiften inte utförs enligt rutin och om den inte utförs på ett patientsäkert sätt. Delegering kan åter bli aktuellt efter förnyad utbildning, kontroll av genomförandet av uppgiften så att den utförs patientsäkert.

Oskarsro har under året arbetat med delegeringsprocessen som utvecklingsområden och har nått uppsatta mål.

Behov och lämplighet att delegera i det enskilda fallet kräver alltid en professionell bedömning. För detta svarar sjuksköterska, arbetsterapeut eller fysioterapeut. Det är verksamhetschefens ansvar att det finns en lokal rutin som är känd av personalen och att delegeringar är aktuella.

Mått Utfall

Antal indragna delegeringar 0

Dokumentation Journalgranskning

Granskning av dokumentationen 2020 inriktade sig på nyinflyttade patienter, precis som föregående år.

Det sammanslagna resultatet från journalgranskningen 2020 visar generellt försämrade resultat gällande dokumenterade riskbedömningar inom sju dagar från inflytt. Med anledning av det försämrade resultatet kommer journalgranskning av nyinflyttade patienter ingå i MAS månadsenkät 2021 och vara inriktad på riskbedömning vid inflytt.

Flera verksamheter har dokumentation som förbättringsområde. Hallen är en verksamhet som identifierat behovet av förbättrat dokumentation och har tagit fram en plan för detta arbete som kommer utföras under 2021.

Resultat som markant förbättrats är att det i 66 % av journalerna som granskats 2020 finns dokumentation gällande patientens förmåga att sköta sin läkemedelshantering och eventuellt övertagande av läkemedelsansvar.

Resultat från 2019 gällande denna parameter var 31 %. Resultat som också förbättrats från föregående års granskning är att det i 88 % av journaler nu finns dokumentation gällande hjälpmedel. Resultaten från 2019 var 60 %. En ADL bedömning finns dokumenterat i 72 % av journalerna.

Tidigare journalgranskningar har visat brister gällande dokumenterad screening för resistenta bakterier i samband med inflytt. Screening i form av provtagning sker för patienter som flyttar in eller kommer åter från sjukhus och som har riskfaktorer såsom exempelvis urinkateter, stomi eller andra infarter. Med anledning av brister infördes uppföljning av dokumenterade screening vid inflytt till MAS månadsenkät. Uppföljning under året visar att 90 % av de som flyttade in med ökad risk för bärarskap under 2020 hade screening dokumenterad i journal.

Vidare visar granskningen att i 52 % av journalerna finns det dokumenterat åtgärdsplan kopplad till en riskbedömning vilket också är en parameter som kommer följas upp under 2021.

Samtycke till informationsöverföring till andra vårdgivare finns dokumenterat i majoriteten av journalerna, 72 % precis som tidigare år vilket är positivt.

-

O m vå rdna dsnä m nde n - P at ien tsä ker het sb er ät telse 2 02 0 NPÖ och Take Care - sammanhållen journalföring

Nationell patientöversikt, NPÖ, gör det möjligt för behörig vårdpersonal att med patientens samtycke ta del av utvald journalinformation som registrerats hos andra vårdgivare. Take Care är journalsystemet som används i de flesta av de regionfinansierade verksamheter i Stockholms län. Under 2019 hade endast Skoga tillgång till NPÖ då entreprenörerna haft tekniska problem att nå systemet. Under 2020 har sju av nio verksamheter fått tillgång till NPÖ. Polhemsgården och Frösunda har inte tillgång till NPÖ vid tid för uppföljningen men lösning kommer ske under 2021. Under 2020 har Polhemsgården, Oskarsro, Tryggheten och Berga fått läsbehörighet till Take Care vilket kan jämföras med 2019 då endast Skoga och Ametisten hade läsbehörighet. Möjligheten att ta del av andra vårdgivares journalanteckningar sker efter samtycke från patient, att flertalet verksamheten nu har den möjlighet stärker patientsäkerheten.

Informationssäkerhet

Informationssäkerhet inom vård och omsorg innefattar att tillgodose patientens säkerhet och integritet kopplat till personuppgifter och att struktur och åtgärder finns för att uppnå detta i verksamheten.

Årlig rapportering av informationssäkerhetsinsatser ska ske enligt Socialstyrelsens föreskrift om informationshantering (2008:12). Verksamheterna ska under punkt Informationssäkerhet i

patientsäkerhetsberättelsen beskriva hur säkerhetsarbetet bedrivits. Skriftligt informationsdokument för personal finns framtaget för att förtydliga informationen kring loggkontroller.

Loggkontroll av dokumentationen

Enligt MAS riktlinjer ska systematisk stickprovskontroll genomföras i verksamheterna. Lokala rutiner för loggkontroller finns i alla verksamheter. Alla verksamheter har genomfört loggkontroller under 2020 och i en verksamhet har obehörig åtkomst rapporterats vid ett tillfälle. Denna obehöriga tillkomst skedde av misstag i samband med test av systemet och rapporterades direkt till verksamhetschef.

Hygien och smittskydd

Arbetet med basala hygienrutiner har intensifierats under 2020 med anledning av pandemin. Alla verksamheter har arbetat aktivt med utbildning till medarbetare, vilket skett på olika sätt via webbutbildningar, filmer, på möten, via dokument och genom praktiska övningar. Verksamheterna har också haft täta uppföljningar av följsamhet både via observationer och självskattningar.

Alla verksamheter har rutiner för introduktion av ny personal gällande basala hygienrutiner och har återkommande utbildningar för tillsvidareanställda och timanställda i verksamheten.

Under senare delen av året fick verksamheterna även tillgång till hygienboxar som på ett pedagogiskt sätt påvisar hur väl medarbetare lyckats med handhygienen.

För att underlätta och tydliggöra hantering av skyddsutrustning i samband med vård av patienter med misstänkt eller konstaterad covid tog förvaltningen fram broschyrer under våren som med text och bilder beskrev de olika stegen i handhavandet. Broschyren översattes även till fler språk. Samverkan har även skett med Regionen gällande framtagande av instruktionsfilmer som riktar sig till personal inom kommunal vård och omsorg.

Förvaltningen har under året haft ett nära samarbete med Smittskydd Stockholm och Vårdhygien. I mitten av mars kom de första riktlinjerna från Smittskydd för särskilt boende gällande hanteringen av patienter med covid eller misstänkt covid. Under våren skedde flera uppdateringar av riktlinjer och samarbetet utökades då

provtagning blev möjlig. Smittskydd Stockholm tog under hösten fram en struktur för kontakt mellan verksamheterna och Smittskydd Stockholm vilket användes under andra vågen senare på hösten.

Alla vård- och omsorgsboenden har avtal med Vårdhygien Stockholms län.

Spoldesinfektor samt diskdesinfektor rengör material som används i vården och omsorgen såsom urinflaskor, spannar och instrument. Att maskinerna används och att detta sker på rätt sätt är viktigt för att godset ska bli tillräckligt rent vilket minskar risken för smittspridning.

Diskdesinfektor finns nu på sju av nio verksamheter. På Oskarsro och Frösunda har det installerat desinfektor under 2020. Björkgården och Polhemsgården saknar fortfarande diskdesinfektor vilket behöver ses över.

Spoldesinfektorer finns i alla verksamheter men antalet behöver öka och bytas ut i vissa verksamheter. Vid

O m vå rdna dsnä m nde n - P at ien tsä ker het sb er ät telse 2 02 0 tidigare hygienronder med Vårdhygien och efterföljande protokoll har detta tagits upp som ett

förbättringsområde.

Egenkontroll gällande följsamhet till rutin för daglig rengöring och förebyggande åtgärder Legionella har tidigare varit ett förbättringsområde. Uppföljning 2020 visar att alla verksamheter har lokala rutiner. Tryggheten har uppföljning av rutiner och åtgärder för att förebygga Legionella som ett förbättringsområde under 2021. På grund av pandemin har den förebyggande åtgärden att årligen byta duschslangar i alla lägenheter påverkats.

Hallen är den verksamhet som genomfört åtgärden under 2020. MAS har haft kontakt med Smittskydd Stockholm och Vårdhygien och åtgärden har skjutits fram till 2021 i övriga verksamheter då fall av smitta i verksamheterna hindrat byte.

Nationell punktprevalensstudie (PPM) av basala hygienrutiner och klädregler

Solna medverkar årligen i en nationell mätning via Sveriges kommuner och Regioner, SKR, gällande personalens följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler vid patientnära arbete. Mätningen baseras på ”Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjukvård m.m.” (SOSFS 2015:10). Mätningen 2020 genomfördes i februari.

Moment 2016 2017 2018 2019 2020 Deltagande

kommuner (162) Desinfektion

före patientnära arbete

67 % 74 % 90 % 75 % 83 % 78 %

Desinfektion efter patientnära arbete

91 % 94 % 95 % 87 % 96 % 94 %

Korrekt

arbetsdräkt 99 % 98 % 98 % 95 % 96 % 98 %

Andel fria från

ringar 97 % 97 % 97 % 97 % 97 % 97 %

PPM resultatet från 2020 visar på förbättrade resultat gällande den viktiga handdesinfektionen före och efter patientnära arbete. Handdesinfektion före patientnära arbete är ett fortsatt förbättringsområde vilket är lyft med cheferna under året.

Ny mätning kommer också genomföras via SKR 2021.

Antibiotikabehandling och resistenta bakterier

En genomgång på vård- och omsorgsboende i Solna visar att vid tid för uppföljning 2020 hade 11 patienter pågående antibiotikabehandling, motsvarande siffran för 2019 var 13 patienter.

Resistenta bakterier fortsätter att öka både nationellt och internationellt. Sambandet mellan antibiotikabehandling och resistensutveckling är väl belagt. Antibiotikabehandling sker restriktivt men för sköra äldre kan

antibiotikabehandling behöva ordineras något mer frikostigt än för övriga populationen.

O m vå rdna dsnä m nde n - P at ien tsä ker het sb er ät telse 2 02 0

MRSA: Stafylokocker som är motståndskraftiga mot flera olika sorters antibiotika.

ESBL: Ett enzym som tarmbakterier kan bilda och som kan bryta ner flera olika antibiotika.

VRE: Tarmbakterie som är motståndskraftig mot flera antibiotikasorter.

Beslutstöd - Visam

Beslutstödet Visam ska användas av sjuksköterskor inom kommunal vård och omsorg i Solna vid bedömning av försämrat allmäntillstånd. Beslutsstödet ska användas som ett underlag inför bedömning av behov av

akutsjukvård och inför kontakt med läkare. Beslutstödet ger ett strukturerat stöd vid bedömning samt stöd i att säkra informationsöverföringen. Om beslutstödet används i verksamheterna följs upp av MAS varje månad via månadsenkäten.

Alla verksamheter har använd stödet under 2020. Statistiken från månadsenkäten visar på en ökning av användandet av stödet under 2020 från 77 % 2019 till 88 % 2020. Ökningen kan möjligen kopplas ihop med pandemin då flera äldre insjuknat och bedömningar genomförts inför kontakt med läkare. Oskarsro har haft beslutstödet som förbättringsområde under 2020 och resultat från månadsenkät visar att verksamheten använt stödet främst under hösten 2020.

Då sjuksköterskor i flera verksamheter bytts ut under året genomfördes en utbildning i beslutsstödet Visam och klinisk bedömning i november 2020.

Vårdprevention Fall

Fallolyckorna bland äldre kan bland annat relateras till nedsatt muskelstyrka, balans, syn- och reaktionsförmåga samt gångsvårigheter och läkemedelsbehandling. Det förebyggande arbetet med träning, säkerhet i miljön, översyn av läkemedel och hjälpmedel kan förhindra fallskador.

Registrering av fall och frakturer rapporteras varje månad till MAS via enkät. Rapportering under 2020 har periodvis varit bristfällig från vissa verksamheter, vilket behöver tas i beaktning.

Alla vård- och omsorgsboenden har rutiner för att förebygga fall och fallskador. Sjuksköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter och omvårdnadspersonal är alla involverade i arbetet att förebygga och förhindra fallolyckor.

66 % av fallen på vård- och omsorgsboenden sker mellan kl. 7-21 och 2020 skedde 74 % i sovrummet vilken kan jämföras med 2019 då 70 % av fallen skedde i sovrummet. Ökningen av fallen i sovrummen kan möjligen förklaras med att fler äldre tillbringat mer tid i sina lägenheter under pandemin.

0 2 4 6 8 10 12 14 16

2016 2017 2018 2019 2020

Antal patienter med resistenta baketerier (kända fall)

MRSA ESBL VRE

-

~

O m vå rdna dsnä m nde n - P at ien tsä ker het sb er ät telse 2 02 0 Antalet fall de senaste åren:

• 2016 1322 fall

• 2017 1032 fall

• 2018 1218 fall

• 2019 1253 fall

• 2020 953 fall

Antalet rapporterade frakturer:

• 2016 48 st

• 2017 36 st

• 2018 36 st

• 2019 33 st

• 2020 20 st

Under 2020 har teamarbetet kring fall där läkare medverkat inte fungerat som önskat då fokus har legat på att hantera pandemin. Genomgång av fall ska ske vid regelbundna fallmöten där läkare medverkar. Vissa

verksamheter har också bytt läkare under 2020 och rutiner kring samverkan gällande det fallförebyggande arbetet har inte kommit på plats under 2020. MAS kommer tillsammans med ansvariga läkarorganisationer och

verksamheterna följa upp hur arbetet fortskrider under 2021. Uppföljning sker i samband med samverkansmöten som MAS regelbundet kallar till.

Nutrition

Sjuksköterskan ska göra en riskbedömning enligt MNA (Mini Nutritional Assessment) vid inflyttning, var 6:e månad samt vid behov. Åtgärder skall sättas in vid eventuella nutritionsproblem på grund av sjukdom, ät- och sväljsvårigheter, problem med munhälsa mm. Problem med nutritionen ska dokumenteras i en vårdplan. Alla verksamheter har tillgång till dietist.

Vid tid för uppföljning fick fyra patienter på vård- och omsorgsboenden i Solna sin näring via sond. 72 patienter var i behov av stöd vid matintag vilket kan jämföras med föregående år då 85 patienter behövde stöd.

Nattfasta 35 30 - 25 - 20 -

~

15 -

10 - 5 - 0

-

Höft

Frakturer 2016-2020

1-- - - - -

-

1 _ ... ^{- . - 1_ - _} _{- ■ - - -} ^{- _} 1 . 1 - . - -

Bäcken Överarm Revben Övriga frakturer

■

2016

2017

2018

2019

2020

O m vå rdna dsnä m nde n - P at ien tsä ker het sb er ät telse 2 02 0 patienter ingått. Mätningarna visar att av de 222 patienter som ingick hade 5,4 % ofrivillig nattfasta. Detta är en

förbättring från föregående års mätning. Mätningen 2019 innehöll dock underlag från 421 patienter och innefattade fler verksamheter. 2019 uppmättes att 9,5 % procent hade ofrivillig nattfasta.

Verksamheterna har både 2019 och 2020 lyft behov av nutritionsutbildning för sjuksköterskor och utbildning var planerad till 2020. På grund av pandemin genomfördes ingen utbildning i ämnet under året men planering finns för 2021. Kompetens krävs för att se behov, sätta in rätt åtgärd, följa upp samt konsultera andra kompetenser, så som dietist, när insatta åtgärder inte ger effekt.

Trycksår

Äldre personer med försämrad cirkulation och minskad rörlighet löper stor risk att utveckla trycksår.

Förebyggande insatser är därför av största vikt för att undvika de besvär som ett trycksår för med sig för en patient.

I Solna riskbedöms de boende regelbundet via kvalitetsregistret Senior Alert för att upptäcka individer som löper risk för att drabbas. Riskbedömning sker vid inflytt, var 6:e månad samt vid behov. Därefter sätts förebyggande åtgärder in, såsom tryckavlastande madrass, tillgodose näringsbehov, inspektion av hud regelbundet m.m.

Teamets samlade kunskaper är viktig för att lyckas förebygga uppkomsten av trycksår.

Statistiken som skickas månadsvis till Solna stads MAS visar att strax över en fjärdedel av såren 2020 uppkom på annan plats såsom sjukhus eller hemma.

Trycksår delas in i fyra olika kategorier:

Kategori 1: Rodnad hud som inte bleknar vid tryck Kategori 2: Delhudsskada, ytligt sår

Kategori 3: Fullhudsskada Kategori 4: Djup fullhudsskada

Resultat från punktprevalensmätning gällande trycksår visar att andel med trycksår på vård- och

omsorgsboenden i Solna uppmättes till 7,6 % vilket kan jämföras med 2019 då resultatet av mätningen visade 8,3 %.

Både resultat från månadsenkät och resultat från PPM mätningar visar att majoriteten av trycksåren är av kategori ett eller två.

Statistik från Svenska palliativregistret visar att av de dödsfall som registrerades 2020 så avled 86 % av

patienterna utan trycksår. Detta är en liten ökning från 2019 då 83 % avled utan trycksår. Socialstyrelsens mål är 90%.

Andel trycksår fortsätter att följas upp månadsvis av MAS under 2021. Uppföljning sker också via Svenska palliativregistret.

Munhälsa

Riskbedömning av munhälsa ska ske vid inflytt, var 6:e månad samt vid behov. Riskbedömningar från Senior alert visar att av de bedömningar som genomförts 2020 hade 53 % ohälsa eller risk för ohälsa i munnen vilket är en ökning från föregående år. Regionen har avtal med leverantör gällande uppsökande verksamhet. Företaget erbjuder årligen patienter en munhälsobedömning på plats på boendet. Via tandhygienist som besöker patienter på vård- och omsorgsboenden får personalen instruktioner hur den individuella munhälsan ska skötas. Under 2020 har den uppsökande verksamheten till stor del pausats i Stockholms län med anledning av pandemin.

Tillgång till nödvändig tandvård har funnits och skett i akuta fall. Möjlighet finns också för verksamheterna att boka utbildning via Distriktstandvården som har avtal gällande uppsökande verksamhet med Regionen. Under 2020 har utbildningar inte skett ute i verksamheterna.

I dödsfallsenkäten som fylls i efter dödsfall för att kvalitetsgranska vården den allra sista tiden finns frågan gällande om en bedömning av personens munhälsa finns dokumenterad sista levnadsveckan. Statistiken visar att bedömning av munhälsa finns dokumenterat i 69 % av fallen vilket kan jämföras med 79 % 2019.

Socialstyrelsens mål är 90 %. Riksgenomsnittet för kommuner gällande dokumenterad bedömning av munhälsan

O m vå rdna dsnä m nde n - P at ien tsä ker het sb er ät telse 2 02 0 sista levnadsveckan är 60 % 2020. Det försämrade resultat är troligen en effekt av det ansträngda läget till följd

av pandemin. Munhälsan är av stor vikt och vid livets slut en del av att känna välbefinnande de sista dagarna i livet. Resultaten kommer följas upp under 2021.

Senior alert

Senior Alert är ett nationellt kvalitetsregister för förebyggande vård och omsorg. Under 2020 har

riskbedömningar, åtgärdsplaner och uppföljningar genomförts för undernäring, trycksår, fall och munhälsa.

2020 registrerades 465 patienter och 749 riskbedömningar genomfördes. Detta kan jämföras med 2019 då 530 patienter och 833 riskbedömningar genomfördes vilket var i stort sätt samma antal som under 2018.

Registreringarna har minskat under 2020 men trots ett mycket ansträngt läge i verksamheterna har systematiken kring riskbedömning fortsatt. Det minskade antalet riskbedömningar kan även beror på att antalet boendeplatser på vissa verksamheter varit lägre under 2020.

Andel registreringar skiljer sig dock mellan verksamheterna. Polhemsgården var en av de verksamheter som registrerade en låg andel patienter under 2019. Verksamheten startade upp och intensifierat arbetet med

systematiken kring Senior alert under 2019. Arbetet påbörjades i samband med byte av utförare och under 2020 fördubblade Polhemsgårdens sina riskbedömningar. Hallen hade främst under första halvåret precis som under 2019 bristande kontinuitet av sjuksköterskor vilket påverkat registreringarna. Under 2020 har registreringarna på Hallen ökat från 13 till 25 och är beskrivet som ett förbättringsarbete under 2021. Björkgården har registrerat få riskbedömningar vilket kommer följas upp under 2021. Frösunda som brast i registreringar under 2019 har under 2020 genomfört 57 registreringar.

91 % av patienterna bedömdes ha en eller flera risker såsom fall, undernäring, trycksår eller risk för försämrad munhälsa.

Mått Utfall

Andel procent med åtgärdsplan vid risk 94

Andelen patienter med åtgärdsplan kopplad till risk har ökat några procent från föregående års resultat på 91 %.

Målvärdet i Senior alert är 75–100 %. Finns det risk för trycksår, fall, undernäring eller försämrad munhälsa ska dock en åtgärdsplan alltid finnas kopplad till identifierad risk. Uppföljning sker regelbundet av MAS.

Rehabilitering

Vid behov av rehabilitering ska en rehabiliteringsplan upprättas. Patienter som har behov av behandling av fysioterapeut eller arbetsterapeut ska erbjudas detta. Behandling kan ske individuellt eller i grupp. Hjälpmedel ska provas ut och förskrivas individuellt av fysioterapeut eller arbetsterapeut. Användningen av hjälpmedel ska följas upp. ADL-status ska utföras och dokumenteras i omvårdnadsjournalen.

Vid vårdplaneringar bör förutom sjuksköterska även fysioterapeut och arbetsterapeut delta.

Fysioterapeutens insatser

Fysioterapeuten ansvarar för sjukgymnastik, träning, rådgivning och utprovning av t.ex. gånghjälpmedel.

Träningen ska om möjligt leda till att behålla, förbättra eller återfå de fysiska funktioner som behövs i vardagen.

Viss träning kan delegeras vidare till omvårdnadspersonal.

Arbetsterapeutens insatser

Arbetsterapeuten bedömer, stödjer och tränar förmågor som behövs för att klara av vardagligt liv.

Det kan handla om att kunna klä sig, förflytta sig och att sköta vardagslivets rutiner i hemmet. Arbetsterapeuten förskriver hjälpmedel som kan underlätta rehabiliteringsprocessen.

Alla verksamheter har fysioterapeuter och arbetsterapeut dock i olika grad. De större verksamheterna har paramedicinsk personal på plats varje dag för att handleda personal och gör individuella bedömningar.

Berga har under 2020 arbetat med rekrytering av ny arbetsterapeut och har under period inte haft professionen på plats i verksamheten. Kompetens har funnits tillgänglig vid behov via Tryggheten.

Alla verksamheter har strukturer för teamarbete mellan professionerna men brister har funnits i vissa

-

O m vå rdna dsnä m nde n - P at ien tsä ker het sb er ät telse 2 02 0 Medicintekniska produkter - MTP

Medicintekniska produkter används på alla vård- och omsorgsboenden. Dessa ska användas på rätt sätt, på rätt indikation och av kunnig personal. Produkterna ska provas ut av fysioterapeut, arbetsterapeut eller sjuksköterska.

Omvårdnadspersonal ska utbildas och instrueras i hur produkterna används. Det ska finnas bruksanvisningar tillgängliga och kontroll ska ske regelbundet av formellt tekniskt utbildad personal. En inventarielista ska finnas där det bland annat anges hur ofta översyn/kontroll ska ske för att produkten ska vara säker. Verksamhetschefen ansvarar för att det finns en lokal rutin.

Uppföljningen 2020 visar att alla nio vård- och omsorgsboenden har lokala rutiner för kontroll och registrering av medicintekniska produkter. Vid uppföljningen 2019 saknades rutin på Oskarsro vilket har åtgärdats under 2020.

Personal instrueras och utbildas regelbundet i användandet av MTP.

Avvikelser som gäller medicintekniska produkter (MTP)

År 2020 har 25 avvikelser kopplat till MTP rapporterats. Ingen av dessa avvikelser har medfört personskada och ingen anmälan om allvarlig vårdskada till IVO har varit aktuell.

Fotsjukvård

Den vanligaste diagnosen för att vara berättigad till fotsjukvård är diabetespatienter med befintliga eller

begynnande fotproblem. Andra diagnoser är till exempel cirkulationsrubbningar som förorsakat eller riskerar att förorsaka sårbildningar, reumatiska och neurologiska sjukdomar med fotproblem. Vid inflyttning till vård- och omsorgsboende ska sjuksköterskan göra ett fotstatus vilket även ska ske årligen för patienter med diabetes. Är patienten i behov av fotsjukvård skriver sjuksköterska eller läkare en remiss till medicinsk fotsjukvårdare.

42 patienter har under 2020 fått medicinsk fotsjukvård vilket kan jämföras med 34 patienter 2019 och 40 patienter 2018.

Alla verksamheter förutom Frösunda uppger att fotstatus på diabetiker utförs årligen vilket kommer följas upp av MAS.

Inkontinens

Sjuksköterskan ansvarar för att utreda problem med inkontinens genom en basal inkontinensutredning och därefter förskriva inkontinenshjälpmedel.

Alla verksamheter uppger att det nu finns rutiner för att kartlägga inkontinens. Rutiner saknades på Hallen, Björkgården, Skoga och Tryggheten vid uppföljningen 2019 och verksamheterna hade beskrivit det som en del av mål och strategiarbetet för 2020.

Flera verksamheter har identifierat utbildningsbehov gällande inkontinensvård vilket förhoppningsvis kan möjliggöras via uppdragsutbildning på Sophiahemmets högskola under 2021 som en del av satsningen på God och nära vård. En sjuksköterska på Frösunda har redan påbörjat en högskoleutbildning i inkontinensvård.

Demens

Gruppboende för personer med demenssjukdom finns på alla vård- och omsorgsboenden utom på Tryggheten.

Ametisten, Berga, Björkgården, Hallen, Skoga, Oskarsro och Polhemsgården är Silviacertifierade verksamheter.

Polhemsgården och Skoga har Silviasköterska i sin verksamhet och specialistutbildade sjuksköterskor inom demens finns på Ametisten, Hallen och på Tryggheten. På Polhemsgården finns även två Silviasjuksköterskor.

Antalet specialistutbildade sjuksköterskor i verksamheten har ökat från 11 under 2019 till 15 under 2020 vilket är en positiv utveckling och flera är vidareutbildade inom demens. I stadens avtal finns beskrivet att

verksamheterna ska sträva efter att anställda specialistutbildade sjuksköterskor och möjliggöra för legitimerad personal att specialistutbilda sig inom verksamhetsområdet.

Registrering i BPSD

Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid demenssjukdom, BPSD drabbar 90 % av personer med

demenssjukdom. Symtomen kan vara oro, aggressivitet, hallucinationer, sömnstörningar m.m. Genom att

använda BPSD registret kan personalen arbeta strukturerat genom att observera, analysera, planera åtgärder och

O m vå rdna dsnä m nde n - P at ien tsä ker het sb er ät telse 2 02 0 följa upp insatser.

Under 2020 genomfördes 174 skattningar i Solna, vilket var färre än under 2019 då 201 skattningar genomfördes.

Skoga stod för hälften av registreringarna under 2019 och under 2020 har Skoga stått för 40 % av alla registreringar och har fortsatt att arbete strukturerat med BPSD.

Antalet registreringar har ökat på Ametisten, Berga,Björgården, Hallen, Polhemsgården och Frösunda som genomfört några fler registreringar än föregående år. Frösunda har beskrivit arbetet med strukturen och systematiken kring BPSD registret som ett utvecklingsområde för 2021.

Hallen identifierade BPSD som ett förbättringsområde inför 2020 och en markant ökning av registreringar har skett under året.

Palliativ vård

På vård - och omsorgsboenden i Solna finns sammanlagt 86 palliativa ombud med särskilt uppdrag att tillsammans med kollegor arbeta för att utveckla den palliativa vården.

Fem av nio verksamheter har trots ett ansträngt läge haft träffar för de palliativa ombuden.

Verksamheterna i Solna arbetar med Nationell vårdplan för palliativ vård, NVP, ett personcentrerat stöd för att identifiera, bedöma och åtgärda en enskild patients palliativa vårdbehov och kvalitetssäkra vården. Arbetet sker i samverkan med ansvarig läkare.

Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister som har till syfte att förbättra vården i livets slutskede.

Huvudsyftet är att på patientnivå mäta hur enheter lever upp till definierade kriterier för god vård i livets slutskede och därigenom stödja ett kontinuerligt förbättringsarbete.

120 100 80 60 40 20

0 1 1 1 I _{- • •}

BPSD registreringar

. I . ^I Il ^{I 111 I .Il}

■

2016

2017

2018

2019

2020

O m vå rdna dsnä m nde n - P at ien tsä ker het sb er ät telse 2 02 0 med det sammanslagna resultatet för kommunerna i Stockholms län under 2020 där resultatet visar att i 54 % av

dödsfallen fanns smärtskattning dokumenterad.

Personal i verksamheterna har under pandemin ställts inför att vårda flera svårt sjuka patienter samtidigt i en ny smittsam sjukdom. Detta i en tid med begränsad kunskap om sjukdomen, dess smittsamhet och vilka

behandlingar som kunde ges. Att hantera denna situation i vissa fall med färre ordinarie personal på plats, nya riktlinjer att följa och många gånger oro kring den egna hälsan avspeglar resultatet för 2020.

Resultatet för kvalitetsindikatorn närvaro vid dödsögonblicket har försämrats under året från 78 % 2019 till 67 % 2020. Detta kan jämföras med resultatet på 68 % för kommunerna i Stockholms län. De äldre som avlidit på sjukhus under året var närvaron vid dödsögonblicket 55 %. I statiken finns det markant skillnad mellan de dödsfall som registrerades under första halvåret 2020 där närvaro vid dödsögonblicken fanns vid 63 % av dödsfallen och under andra halvåret då närvaro fanns vid 82 % av dödsfallen.

Solna 2020

Solna 2019

Sp i11deldiagram över kvalitetsindikatorer

Penod 2020-01 - 2020-12

OQI(. mu11i,.,lsolllotdomnl g

s !S:".o liCVTJ,O,;fs,,·fik• n

Ord. nj se.ar 09i0id -.,id

~,.ger.

bron

Ord. I ångl!S!Oarnp•nd, ,,,d bc!""..ov

O m vå rdna dsnä m nde n - P at ien tsä ker het sb er ät telse 2 02 0

Kommunerna i Stockholms län 2020

Spinde ldiagram över kvali tetsindika torer

Period 2019-01 - 2019-12

Dok. mu'll'lalsobeltOmn SrSta ll!!VN!dsi!l!Ck.!ln

Dot bryt l:tsU mt,a

Ord. lltllr1>1 ,;,pio1d •M sml!r,:gtnom oct

S.m.!!rt5k.!ltull5 slso:a l~'l'-lldS'.-et:k.!ln

Spindeldiagram över kvalitetsind ikatorer

Period 2020-01 -2020-12

Mänsklig närvaro i dodsögonblicket Dok. brytpunktssamtal

Utan tryck.sår (kategori 2-4)

Dok. muiihalsobedomning sisca le11nadsvec.kan

Smärcskami rs sist.'! levnaclsveckan

e

e

Ord. in; stark opioid vid smä rcgenombron

Ord. inj ångestdampande vid behov

O m vå rdna dsnä m nde n - P at ien tsä ker het sb er ät telse 2 02 0

Utvecklingen av den palliativa vården och användandet av NVP, Nationell vårdplan, för palliativ vård fortsätter under 2021.

Palliativa registret

Mått Utfall

Andel dokumenterade utförda smärtskattningar sista levnadsveckan med validerat instrument 68 NVP

Vård- och omsorgsboenden använder Nationell vårdplan vid palliativ vård, NVP.

Den nationella vårdplanen är framtagen av Palliativt utbildningscentrum i Lund och är en strukturerad vårdplan för personcentrerade vårdåtgärder. Syftet är att kvalitetssäkra vården av personer med begränsad tid kvar i livet.

NVP består av tre delar och sex dokument, från tidig palliativ fas till efter dödsfallet.

Arbete med vårdplanen fortskrider i verksamheterna. Utbildningsbehov har lyfts för de sjuksköterskor som tillkommit i verksamheterna under året. Utbildning var planerad till 2020 men fick skjutas på framtiden likaså som det inplanerade mötet med Palliativt utvecklingscentrum i Lund. som är den enhet som tagit fram NVP.

Utbildning kommer erbjudas under 2021 och stöd erbjuds från MAS till de verksamheter som har behov av detta för att komma vidare i arbetet.

Nätverksträff Palliativa ombud

Solna har i samarbete med Palliativt kunskapscentrum, PKC, i flera omgångar utbildat palliativa ombud.

I januari 2020 fick 30 nya ombud från vård- och omsorgsboende sina diplom efter avslutad utbildning. I samband med ceremonin, som också var en nätverksträff för de palliativa ombud som redan finns i

verksamheterna, höll Peter Strang, professor i palliativ medicin, en föreläsning om ”Att känna mening - även i livets slutskede”.

Spindeldiagram över kvalitetsindikatorer

Period 2020-01 - 2020-12

Marisklig närvaro i dtidsögonbli,ke1 Dok. brytpunktli5amta

Utan tryc~r (ka egori 2-4)

Dok. munhiilsobedömning sista levnadsveckan

0

Smäruk,macs sista levnadsveckan

e

e

Ord. inj si:ark.opioid vid smartgenombrott

Ord. inj ångestdämpande vid behov

-

-

O m vå rdna dsnä m nde n - P at ien tsä ker het sb er ät telse 2 02 0 Med anledning av pandemin genomfördes inga fler nätverksträffar under 2020. Flera av ombuden i Solna deltog

dock på PKC-dagen som detta år var en digital eftermiddag med fokus på covid-19.

På vård - och omsorgsboenden i Solna finns nu sammanlagt 86 palliativa ombud med särskilt uppdrag att tillsammans med kollegor arbeta för att utveckla den palliativa vården.

Fem av nio verksamheter har trots ett ansträngt läge haft lokala träffar för de palliativa ombuden vilket ingår i avtalet med Solna stad. På Skoga har det palliativa forumet trots pandemin varit mycket aktivt och tio träffar har genomförts med de palliativa ombuden under året. Om struktur finns för träffar i verksamheterna följs årligen upp av MAS. Flera verksamheter har arbetet med de palliativa ombuden som ett utvecklingsområde för 2021.

Tryggheten ska fokusera på att ombuden ska göra smärtskattning via Abby Pain Scale som är ett validerat skattningsinstrument och Polhemsgården ska utveckla träffarna och arbeta med att ta fram en ny handlingsplan.

Palliativa ombudens uppdrag är att:

• Informera och sprida kunskap till medarbetare och ledning om det palliativa förhållningssättet

• I verksamheten arbeta tillsammans med ledningen för att utveckla omvårdnaden av den palliativa patienten och stödet till närstående utifrån det palliativa förhållningssättet

• Utveckla och uppdatera lokala rutiner vid palliativ vård och dödsfall

• Sammanställa information till närstående

• Vara drivande för reflektion efter dödsfall

• Gå på regelbundna träffar för palliativa ombud

Läkarmedverkan

Region Stockholm har ansvar och skriver avtal för läkarinsatserna i vård- och omsorgsboenden.

Överenskommelse finns mellan Solna stad och läkarorganisationerna Familjeläkarna i Saltsjöbaden och Capio Legevisitten. Överenskommelsen reglerar samarbetsformer. Under 2019 uppdaterades

samverkansöverenskommelsen och beskrivningar om bland annat riskbedömningar och palliativ vård sågs över.

Uppdateringarna sker i samråd med MAS och läkarorganisationerna.

Intentionen att påbörja ett ökat samarbete kring det förbyggande arbetet såsom fallronder och andra åtgärder har inte kunnat genomföras som planerat med anledning av pandemin. Under 2021 ska en ny genomgång av

överenskommelser ske och förhoppningen är att det proaktiva arbetet lyfts ytterligare, vilket går i linje med primärvårdsreformen God och nära vård.

Under en period våren 2020 fanns det i flera verksamheter inte läkarnärvaro på plats med regelbundenhet.

Information som lämnades av Socialstyrelsen, Regionen och smittrisken när läkare vistas i flera verksamheter kom att påverka tillgänglighet av fysisk läkarnärvaro inledningsvis i pandemin. Vid genomgång upplevs detta olika i verksamheterna. I vissa verksamheter upplevdes sjuksköterskornas belastning än högre då läkaren inte fanns på plats regelbundet, som i vanliga fall och sjuksköterskorna fick ta många av samtalen med anhöriga. Att bedömningar och ordinationer genomförs via telefon sker även vid vanliga omständigheter mellan rondtillfällen och om behov inte bedöms finnas för ett fysiskt besök. Avsaknaden av läkare på plats har förutom att

bedömningar i de flesta verksamheter skedde per telefon också upplevts som en brist i läkarstöd i den nya situationen som pandemin förde med sig och i kontakten med närstående. Tryggheten som var en av de verksamheter som inte hade läkare på plats en period beskriver att samverkan fungerat bra under denna period, Berga som hade en mycket ansträngd period i början av våren beskriver att sjuksköterskorna upplevde det stressande att inte ha läkare på plats.

Båda läkarorganisationerna har egen jour dygnet runt för akuta ärenden. Läkarorganisationerna har ökat läkartillgängligheten med fler läkare i tjänst jourtid och har bland annat inrättat covidjour under perioder som hanterat provsvar och ordinationer till patienter med positivt provsvar.

MAS, representanter från verksamheterna och läkarorganisationerna har haft digitala samverkansmöten under

året för att diskutera samverkansfrågor som i stort sett bara handlat om att hantera situationen med pandemin.

O m vå rdna dsnä m nde n - P at ien tsä ker het sb er ät telse 2 02 0 Sammanställning av läkarbesök och antal läkartimmar per vecka efter uppföljning 2020.

Vård- och

omsorgsboende Antal boende Läkarorganisation Antal besök/vecka och ca antal timmar per vecka 2019

Antal besök/vecka ca antal timmar per vecka 2020

Ametisten 80 Capio Legevisitten 2 dag/v ca 4 h 1 dag/v ca 4 h

Berga 64 Familjeläkarna i

Saltsjöbaden 2 dag/v ca 8 h 1 dag/v ca 7 h

Björkgården 48 Familjeläkarna i

Saltsjöbaden 1 dag/v ca 6 1 dag/v ca 8 h

Frösunda 44 Familjeläkarna i

Saltsjöbaden 1 dag/v ca 6 h 1 dag/v ca 3 h

Hallen 52 Capio Legevisitten 1 dag/v ca 3 h 1 dag/v ca 2 h

Oskarsro 34 Capio Legevisitten 1 dag/v ca 2 h 1 dag/v ca 3 h

Polhemsgården 68 Familjeläkarna i

Saltsjöbaden 1 dag/v ca 4 h 2 dag/v ca 8 h

Skoga 90 Capio Legevisitten 2 dag/v ca 6 h 2 dag/v ca 8 h

Tryggheten 31 Familjeläkarna i

Saltsjöbaden 1 dag/v ca 4 1 dag/v ca 5 h

Hälso- och sjukvård i dagverksamhet resultat och analys

Hälso- och sjukvård Dagverksamhet

Uppföljning av hälso- och sjukvården på dagverksamheter för funktionsbevarande träning samt social samvaro för personer med demenssjukdom har inte genomförts under 2020. Verksamheterna har med anledning av pandemin varit stängda större delen av året. Dagverksamheten har under 2020 ställt om sin verksamhet och under året istället erbjudit andra former av aktivitet såsom promenader och besök i hemmet.

Hälso- och sjukvårdsteam LSS resultat och analys Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvårdsteam LSS

Kommunen har ansvar för hälso- och sjukvårdsinsatser, rehabilitering och habilitering som sker i bostad med särskild service samt på daglig verksamhet. Verksamheten bedrivs i stadens egen regi av Humaniora hälso- och sjukvårdsteam LSS, HSL-teamet LSS.

Teamet består av två sjuksköterskor, en arbetsterapeut samt en fysioterapeut på konsultuppdrag. Jourtid ansvarar Bemanningsspecialisten för hälso-och sjukvårdsinsatser.

Humaniora hälso- och sjukvårdsteam LSS ansvarar för insatserna på daglig verksamhet samt på grupp- och servicebostäder. Majoriteten av insatserna sker på grupp- och servicebostäder.

Samverkansrutiner som finns framtagna:

• Samverkansrutin mellan Humaniora hälso- och sjukvårdsteam LSS och grupp- och servicebostad samt daglig verksamhet

• Samverkansrutin mellan Humaniora hälso- och sjukvårdsteam LSS och primärvården i Solna

• Samverkansrutin mellan Humaniora hälso- och sjukvårdsteam LSS och jourorganisationen Bemanningsspecialisten

Under 2020 har sjuksköterskebemanningen i perioder varit låg till följd av pandemin. Teamet har under 2020 fått förstärkning av en undersköterska för att stötta upp i verksamheten och som efter delegering arbetat med läkemedelshantering. Det ökade patientantalet som tillkommit till följd av att fler boenden har öppnats, har lett till att ytterligare en sjuksköterska kommer anställas under 2021.

Under uppföljning 2020 beskriver flera grupp-/servicebostäder brister i stödet från jourorganisationen

Bemanningsspecialisten. Sedan företaget fått flera kommuners ansvar för jourtid har kontinuiteten försämrats