Malmfjärden - vatten och biologi 2011

Full text

(1)Institutionen för biologi och miljö. Malmfjärden -vatten och biologi 2011. Roland Engkvist & Jonas Nilsson April 2013 ISSN 1402-6198 Rapport 2013:6.

(2) Malmfjärden -vatten och biologi 2011. Analys och rapport. Roland Engkvist Jonas Nilsson Fältarbete. Roland Engkvist Stefan Tobiasson På uppdrag av. Kalmar kommun Granskad av. Susanna Andersson Stefan Tobiasson Foto. Roland Engkvist Kalmar, april 2013.

(3) Sammanfattning De styrande politikerna i Kalmar kommun har en framtidsvision till 2020 om ett badbart Malmfjärden i centrala Kalmar. För att kunna förverkliga denna vision måste det lösa sedimentet eventuellt muddras bort. På uppdrag av Kalmar kommun genomförde kustvattengruppen vid Linnéuniversitet 2011 och 2012 en kartläggning av vattenkvalitén samt undervattensvegetation och smådjur i vegetation och sediment. Fiskbeståndet i fjärden undersöktes vid ett provfiske. Vattenkvalitén i Malmfjärden påverkas både av landavrinning och av inflödande brackvatten från Kalmarsund. Förhöjda värden av nitrat och framför allt av fosfat noterades i undersökningarna. Båda dessa växttillgängliga närsaltfraktioner har sannolikt sitt ursprung från landavrinning och sedimentläckage. Fosfathalterna var så höga att det rimligen var förekomsten av kväve som begränsade tillväxten av alger och fröväxter i Malmfjärden. Kvävefraktionen ammonium visade lägre värden i Malmfjärden än i Kalmarsund vilket troligen förklaras av att makroalger och undervattenslevande växter i fjärden snabbt tar upp kväve i denna form, och därmed fungerar som ett reningsverk under växtsäsongen. Undervattensvegetationen täckte mer än 50 procent av bottnarna under hösten 2011. Vegetationssamhället dominerades av kärlväxterna borstnate (Potamogeton pectinatus) och axslinga (Myriophyllum spicatum) samt den fintrådiga grönalgen krullig borsttråd (Chaetomorpha linum). Alla dessa tre arter betecknas som näringsgynnade vilket tyder på att området är näringsbelastat. Ingen av de övriga arter som hittades i fjärden betecknas som näringskänslig. Där det fanns stenbottnar förekom blåstång (Fucus vesiculosus) som hade en måttlig påväxt av fintrådiga alger. Makrofaunasamhället dominerades av rovborstmasken Hediste diversicolor vilket är vanligt på grunda näringsbelastade bottnar. Den kan ses som ett positivt inslag då den genom sitt grävande beteende underlättar nedbrytning av organiskt material och syresättning av sedimenten. Östersjömussla (Macoma baltica) som normalt förekommer på mjuka bottnar i Östersjön fanns i mycket låga tätheter, i likhet med på många andra grunda, växtklädda, näringsbelastade bottnar. Resultatet från provfisket i Malmfjärden visar att fisksamhället avvek från det förväntade och vad som kan betraktas som normalt för denna del av Östersjön. Diversiteten, dvs antalet arter i fångsten var låg, och karpfiskarna dominerade stort. Det relativt låga antalet abborrar och den uteblivna fångsten av gädda tyder på en svag rekrytering i området. Den stora dominansen av karpfiskar och då främst sarv tyder på att det råder näringsrika förhållanden i Malmfjärden. Det finns alltså flera tecken på att Malmfjärden är näringsbelastad.Tack vare att fjärden är så grund hämtar sig bottnarna relativt snabbt från syrebristsituationer och under växtsäsongen hålls vattenkvalitén, åtminstone med avseende på ammoniumkväve på en acceptabel nivå. Vid eventuella muddringsarbeten bör växtsamhällena sparas i vissa områden för att bibehålla och kanske förbättra vattenkvalitén samt möjliggöra fisklek. Åtgärder bör också vidtas för att minimera en nedslamning av blåstångsbestånden..

(4)

(5) Innehåll. Inledning. 1. Vatten. 2. Materiel och metod Resultat och diskussion Effekter av nederbörd Jämförelser med recipientkontrolldata Variationer över tid inom Malmfjärden Begränsande ämnen. Växter och makroalger. 5. Materiel och metod Resultat och diskussion. Mjukbotten, fauna och sediment. 8. Materiel och metod Resultat och diskussion. Fisk. 11 Materiel och metod Resultat och diskussion Storleksfördelning Fisksamhällets funktion. Referenser. 14. Bilagor. 15.

(6) Figur 1. Flygfoto över området runt Malmfjärden. Inledning Kalmar kommun planerar att förbättra miljön i Malmfjärden (figur 1), ett grunt vattenområde som domineras av mjuka, gyttjiga bottnar med hög organisk halt. Ett viktigt mål med förändringen är att få ett badbart Malmfjärden med fastare sediment som inte grumlas upp vid t ex bad och andra vattenaktiviteter. Fjärden skulle därmed kunna fungera som ett lättillgängligt fritidsområde med en centralt belägen badplats. Den planerade förändringen kräver att man tar bort mjukt sediment från en ännu inte specificerad del av Malmfjärdens botten, kanske i första hand utefter stränderna och på längre sikt även från mer centralt belägna ytor ute i viken. Vanligtvis täcks stora delar av bottnen av kärlväxter och makroalger under sommaren. Dessa växter är effektiva ”reningsverk”, som bland annat tar sin näring ur omgivande vatten, stabiliserar sedimenten 1. och därmed bidrar till att hålla vattnet klart. Växtsamhällena utgör en viktig livsmiljö för en mängd ryggradslösa djur såsom kräftdjur och snäckor, och för flera fiskarter som t ex abborre och gädda. Växterna själva används som föda av betande fåglar, t ex svanar och sothöns. I sedimentet lever ryggradslösa djur som till exempel havsborstmaskar, kräftdjur och musslor. På öar och holmar i Malmfärden häckar, förutom svanar och sothöns, bland annat skrattmås och svarthakedopping. Det är av stor vikt att den tänkta förändringen av Malmfjärden sker på ett sätt som garanterar att biodiversiteten bevaras på sikt. Man måste säkerställa att ytor som tömts på mjuka sediment kan återkoloniseras av växter och djur på ett sätt som går att förena med planerna i övrigt. När sedimenten muddras bort är det viktigt att läckage av näringsämnen och miljögifter minimeras. Muddermassorna bör renas för att kunna återanvändas som jordförbättringsmedel..

(7) Ra p. 8V. 9t. ! (. 7t. ! (. ! (. 13t 5t. gata. Ha m. ! ( 15t. ! ( 4V. ! (. ! ( ! (. ta n. 3t. ga. n St ra. nd. ga ta. ! ( Ängöleden. ! (. ! (. 11t. ! (. 14t 12V 6V. ! (. 1V. ed Fr n ka ss rik. ! (. at sg an. För att åstadkomma ett badbart Malmfjärden krävs låga halter av näringsämnen även under sommaren. Höga halter kan medföra blomning av planktonalger med åtföljande grumling av vattnet. Det blir då mindre attraktivt att bada och ljusinsläppet till bottenlevande växter minskar. Den huvudsakliga tillförseln av näringsämnen till kusten sker under vinterhalvåret i samband med stora utflöden från kustvattendragen. Dessa flöden bidrar till Östersjöns allmänna närsaltspol, men också till vårens stora algblomning någon gång under mars-april. Under vår och sommar minskar tillrinningen från vattendrag och näringshalterna i kustzonen sjunker normalt. Lokal tillförsel av näring genom dagvattentillflöden från hårdgjorda ytor och läckage av lagrad näring från grunda bottnar kan då få stor betydelse för vattenkvalitén under sommaren i tex Malmfjärden. Hur om-. 10t. tan. Vatten. väge n. Jutega. För att få kunskap om Malmfjärdens vattenkvalité, dess växt- och djursamhällen före förändringen, genomfördes under 2011 och 2012 ett flertal biologiska undersökningar i fjärden. Kustvattengruppen vid Linnéuniversitetet samlade in data om fjärdens sediment- och vattenkvalité, sedimentets infauna, växtsamhällets täckningsgrad och artsammansättning. Dessutom gjordes en kvalitativ uppskattning av växtsamhällets djurbestånd samt ett nätprovfiske. Våren 2011 inventerades häckande fåglar. Under 2012 gjordes också en studie av eventuell abborrlek. I denna rapport redovisas resultaten från undersökningarna av biologi och vattenkemi. Häckfågelinventeringen samt sedimentets innehåll av tungmetaller och organiska ämnen redovisas i separata rapporter.. Ma lmb rog. Figur 2. a Norr. a Kan. lgata. 2t n. ! (. ra Söd. Kan. alg. n ata. Lokaler för provtagning av vatten. Vid lokaler med V i namnet provtogs både fysiska och kemiska variabler. Vid övriga lokaler (t) provtogs endast fysiska variabler.. fattande genomströmningen av vatten är genom Malmfjärden är inte känd, men då öppningarna mot Kalmarsund är smala och fjärden är grund kan man förvänta sig att vattenkvalitén åtminstone påverkas av dagvattenutsläpp och läckage av näring från bottensedimentet. Under sommaren kan även en kortvarig höjning av närsalthalterna orsaka blomning av fintrådiga alger (Worm and Sommer, 2000). Som underlag för eventuella framtida åtgärder mot närsalttillförsel under sommaren genomfördes vattenprovtagning under augusti 2011. Materiel och metod. Vid fyra tillfällen, med en veckas mellanrum, i augusti 2011 togs vattenprover vid 15 lokaler i Malmfjärden. Vid alla lokaler mättes fysiska variabler och vid fem av dem mättes också kemiska variabler (figur 2) 2.

(8) Vattenprover togs med ruttnerhämtare på en halv meters djup. Secciskiva användes för bestämning av vattendjup och siktdjup. Salthalt och temperatur mättes med WTW LF 191. Klassning av värdena enligt befintliga bedömningsgrunder (Naturvårdsverkets Handbok 2007:4) har inte gjorts då denna korta tidsserie inte passar in i bedömningsgrundernas krav på fleråriga mätningar. Jämförelser har i stället gjorts med resultat från aktuella mätningar från den regionala recipientkontrollen som genomfördes samtidigt med mätningarna i Malmfjärden den 22 augusti. De lokaler som användes för jämförelse var RefV2 och K11VM i Kalmarsund, K3V i Kläckebergaviken och K15MV i Västra Sjön (för provtagningsprogram se hemsida för Kalmar Läns Kustvattenkommitté). Resultat och diskussion. Samtliga mätvärden från Malmfjärden är redovisade i bilaga 1 utom siktdjupet som var större än vattendjupet vid samtliga mätningar. Närsalthalterna varierade både inom och mellan mätningarna (figur 3, figur 4) Det fanns en tendens till att. Jämförelse av växttillgängliga närsaltfraktioner vid lokalerna i Malmfjärden och kringliggande recipientlokaler i Kalmarsund (RefV2 och K11MV), i Kläckebergaviken (K3V) och Västra Sjön (K15MV). Alla prover är tagna 2011-08-22. Lokal PO4ͲP 1v 1,162 4v 1,647 6v 2,002 8v 1,970 12v 1,970 RefV2yta 0,161 RefV2botten 0,355 K11VMyta 0,420 K11VMbotten 0,549 K15MVyta 0,969 K15MVbotten 0,839 K3V 0,323. NO3ͲN NH4ͲN 0,571 0,100 0,428 0,093 0,857 0,092 1,071 0,163 0,428 0,120 <0,36 <0,21 0,571 1,285 0,643 1,000 0,785 1,642 <0,36 0,286 0,643 0,714 <0,36 0,286. koncentrationen av de växttillgängliga fraktionerna fosfat och nitrat var högre i fjärdens nordvästra del och lägre vid fjärdens kontakt med Kalmarsund i sydost. Genomgående höga fosfathalter antyder läckage från sedimenten. Effekter av nederbörd. Ra pp. ata n. ägen. Gri p. Lindö. e-. B. Öh nell sg. Bje lk. Lindöv atsgatan. Gri pg. Lindö. ega. tan. Ra. I slutet av juli och fram till och med den 8 augusti, dagen innan första vattenprovtagningen, föll totalt 80 mm regn vid SMHI:s mätstation söder om Kalmar. Detta av-. Ba. Öh nell sg. Magistrat. ata n. sgatan. dövä gen. Tabell 1. n. 12V. en. ta. gå. rds ga. tan. 1V. at sg an. tg Pos. Figur 3. en. ta n. n. n ka ss rik. Trä d. 4V. ga. ga ta. n ata. öm Str. g. n ata n Lå eg. ata. n. gg. n ata rg Sto. ata. Ma lmb rog. n. öd. ra. Ma. lmg. lds g. ed Fr. ra Söd. alg Kan. rsk jö. nd. an. n. ma. Malmfjärden. n. Sveaplan. 3. lgata. NO3. s-. 1V. at sg. ata. ana aK Norr. Fredriksskans. St ra. tan. Ma lmb rog lmg. S:ta G ertruds ga. We r ns kjö ld. e-. Sjö gån g. Sjö gån g. ta n ga. nd. St ra. n. Ha m. 6v. tan. Malmfjärden n ka ss rik. Ma. 12V. 4V. s-. ed Fr. ra. 8v lds g. Jutega. S:ta G ertruds ga. ta. s-. tan. Sö d. rsk jö. Fredriksskans. ga ta. rds ga. ma. 6v. PO4 gå. Ha m. gatan. Jutega. We rns kjö ld. Trä d. Bje lk. Ängöleden. gatan. an. Ängöleden. 8v. a Norr. a Kan. lgata. n. ra K Söd. lg ana. n ata. a. Växtillgängliga närsaltfraktionerna fosfat och nitrat (PO4, NO3)vid fem lokaler i Malmfjärden vid fyra mätningar i augusti 2011..

(9) . . . . . . . . .

(10)

(11)

(12) . . . . . . . . . . . . . . . . Figur 4. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kemiska vattenvariabler i Malmfjärden under fyra provtagningar i augusti 2011. I figuren redovisas medelvärden av samtidiga mätningar vid fem lokaler med spridningsmåttet Standard Error. Samtliga halter redovisas i enheten μmol/l.. speglas sannolikt i salthaltsmätningarna där salthalten den 9 augusti var lägre än vid övriga mätningar (figur 5). Även närsaltmätningarna hade sina lägsta värden vid denna mätning. Resultatet antyder att landavrinningen inte höjde närsalthalterna. Till nästa mätning den 16 augusti steg salthalten i hela bassängen varvid närsalthalterna totalt sett ökade något (figur 4). Inför mätningen den 22 augusti föll 16 mm regn, salthalten sjönk något och närsalterna ökade, vilket antyder en påverkan av nederbörd och landavrinning.. recipientkontrollen i Kalmarsund (tabell 1), med undantag för lokalen K11MV. För ammoniumkväve var dock halterna i fjärden något lägre. Det kan förefalla märkligt att det är högre ammoniumhalter i Kalmarsund än i en instängd fjärd men det är sannolikt kopplat till det samhälle av undervattenslevande fröväxter och makroalger som finns i Malmfjärden. Där fanns till exempel stora förekomster av den fintrådiga grönalgen krullig borsttråd (Chaetomorpha linum) (figur 6) vilken visats ha förmåga att snabbt ta upp ammonium (McGlathery et al., 1997). Ammonium är den kvävefrakJämförelser med recipientkontrolldata tion som snabbast tas upp av alger (Romero Ytvattenhalterna av fosfatfosfor och nitrat- et al., 2012) vilket kan förklara att just kväve var genomgående högre i fjärden än ammoniumkoncentrationerna var lägre i i omkringliggande jämförelselokaler från Malmfjärden än i Kalmarsund. 4.

(13) Figur 5. Temperatur och salthalt vid fem lokaler vid provtagningar den 9:e, 16:e, 22:a och 30 augusti 2011. Temperatur i grader Celsius och salthalt i promille. Lokalerna ligger i tidsmässig ordning från vänster till höger.. Variationer över tid inom Malmfjärden. Inom Malmfjärden var det skillnader i flera variabler över tid. Till exempel var det signifikant högre värden den 22/8 jämfört med den 9/8 för de växttillgängliga fraktionerna fosfat (p=0,041, parat t-test) och nitrat (p= 0,035, parat t-test). Det är uppenbart att dessa skillnader inte är kopplade till inflödande vatten från Kalmarsund. Trots förhållandevis höga närsalthalter visar mätningarna av klorofyll på måttlig planktonblomning (bilaga 1). Begränsande ämnen. Vid balanserad tillgång av växttillgängliga fraktioner är kvävefosforkvoten 16. I Malmfjärden låg kvoten mellan 0,2 och 0,8 vid samtliga mätningar, vilket visar att kväve var det begränsande ämnet för algblomning i fjärden. Möjligen var det sedimenten som lämnade ifrån sig fosfat till vattenmassan. Som det såg ut 2011 och som det sannolikt ser ut även nu, var det alltså tillgången 5. på kväve som avgjorde blomningsstatus i fjärden. Därför är det viktigt att hålla ner tillförseln av växttillgängligt kväve. Tilltänkta åtgärder mot dagvattentillflöde och muddring kan komma att förändra ovan beskrivna variationer, koncentrationer och förhållanden mellan olika fraktioner. Muddring ger ett större vattendjup, vilket kan minska läckaget från sediment genom att vind och vågor inte kan påverka lika mycket som nu. Beroende på hur mycket sediment som tas bort kommer ytnära delar av kvarvarande sediment sannolikt att innehålla andra halter av näringsämnen än idag. Växter och makroalger Malmfjärden är ett grunt brackvattenområde skyddat mot vind och vågor men med genomströmning av vatten via fyra smala öppningar mot Kalmarsund. Denna typ av instängda, grunda vatten har oftast ett växtsamhälle dominerat av submersa kärlväxter och kransalger (Chara spp) (Munsterhjelm, 1997). Den litteratur som beskriver vegetationen i grunda östersjövikar berör ofta mer eller mindre instängda områden utan direkt genomströmning (Rosqvist et al., 2010; Hansen, 2012), varför växtsamhället i Malmfjärden inte fullt ut kan förväntas följa de mönster som beskrivs där. De undervattenslevande växterna sätter sin prägel på det biologiska systemet. Skifte mellan stadier med bottenlevande växter och stadier med dominans av planktonalger kan ge dramatiska förändringar i både fysiska och biologiska förhållanden. Bottenfasta växter bromsar upp vattenströmmar och ökar sedimentationen av lätta partiklar som växtplankton och slampartiklar. Växterna ger också ett klarare vatten då de binder sedimentet och förbrukar en del av den nä-.

(14) 2729 tan Arkitektga. 2735 2734 2733. 2736 2737. 2738. 2731 2730 2725. 2728 2726. 2732 2740. 2727. 2724 2741 2723. 2739. 2742 2722. Lindö v. ägen. 2721. 2720 2719 2788. 2718. 2710 2711. 2789. 2714 2717 2713 2715 2716. 2790 2791. 2792. 2783 2750. 2743 2744 2745 2746. 2747. 2785 2749 2782. 2748 2751. Jutega. 2757. 2793. 2752 2753. tan. 2758. s gata. 2761. 2764. 2754. 2762. 2765 2766. 2780 2781. s-. 2767. 2779 2777. ga. St ra. nd. 2770. an sk. n. 2775. 2778 2773 2774. s rik. a ta. 2768 2769. ed Fr. rds g. 2776. 2763. ta n. ga Täckningsgrad % tan. gå. 2759 2760. 2755 2756. S:ta G ertrud. We r ns kjö ld. 2786. Ängöleden. 2712. 2787 2784. norra Kalmar län som muddrades 20012003, tog det cirka 5 år att återgå till ett samhälle likt det som fanns i referensvikarna. Viken försämrades sedan åter till ett mer växtfattigt och grumligt stadium under ytterligare år (Andersson, 2012). Andra undersökningar (Borja et al. 2010) anger en återetableringstid från 3 till mer än 10 år för fröväxter. Som redan nämnts kan man inte avgöra återhämtning med enstaka mätningar utan det krävs mätningar under flera år för att avgöra växtsamhällets status (Hansen, 2012). Tidigare erfarenheter antyder att återetablering underlättas om man lämnar kvar delar av de befintliga växt- och djursamhällena (Andersson 2012). Dessa refuger medför att det muddrade området snabbare kan återkoloniseras.. at sg. 2771 2772. an. a Kan. Figur 6. lgata. n. Förekomst av dominerande kärlväxter och makroalger. Av kartan framgår vilka lokaler som besöktes vid växtinventeringen.. ring som annars skulle medföra blomning av planktonalger (Andersson et al., 1985). Biodiversiteten i växtsamhället kan vara stor då evertebrater och fisk finner substrat för skydd, fortplantning och föda (Andersson, 2010). Om de bottenfasta växterna skulle försvinna kommer växtplankton att dominera primärproduktionen och leda till ett grumligare vatten (Andersson et al., 1985). Under vinterhalvåret vissnar de bottenfasta växterna delvis ner och tillsammans med döda fintrådiga alger kan de täcka delar av bottnen. Djuren som lever i sedimentet kan då drabbas av syrebrist varför man kan förvänta sig ett mindre diverst djursamhälle av infauna i växtklädda än i icke växtklädda mjukbottnar (Bonsdorff, 1992). Hur lång tid kan det ta att återskapa ett växtsamhälle efter muddring? För vegetationen i Örserumsviken, en grund vik i. Materiel och metoder. Växtsamhällena i Malmfjärden inventerades från båt med vattenkikare och kratta 1 september 2011. Totalt besöktes 87 lokaler (figur 6) och vid varje lokal uppskattades den totala täckningen av växter i procent, samt täckningsgraden för varje enskild växt (bilaga 2). På varje lokal gjordes också en enkel uppskattning av det växtanknutna djursamhället genom att uppsamlade växter skakades ur i en vanna, artbestämdes och räknades. Total täckning och utbredning av undervattenslevande växter dokumenterades även genom flygfotografering vid två tillfällen, i augusti 2011 och 2012. Flygfoton från augusti 2011 över Malmfjärden och omgivande vattenområden levereras separat som jpg-bilder, som powerpoint-presentation och som pdf (flygfoto, separat bilaga). De kan bland annat användas som referens till utvecklingen av vattenområdet i samband med eventuella framtida arbeten. 6.

(15) 19 tan Arkitektga. 20. 24. 15. 21. 18. 23 26. 22. 30. 27. 28. 16 31. 17. 14 13. 29. 32 tan. 25. Ra pp. ega. 12 dövä. 11. gen. 10 9 78 79. 0 4. 1. 3. 5. 7. 6. 74. 80 81. 82. 2. 77. 8. 75. 76. 73. 36 35. 34. 37. 39. Ha m. Jutega. 83. tan. 43 42 45 44. s gata. 72. 38 41. ertrud. Ängöleden. 40. 33. 48. 49. 50. 47. 46. 51 53 54. 55. 52 70. 56 71. 66. 57 ga. Täckningsgrad % nd. n. ed Fr. St ra. ga ta. 69 68. ta n. -. 58. 59. s rik an sk at sg. 60 61. 67 65 64 63. 62. an. Figur 7. Förekomst av några viktiga men mer sällan förekommande kärlväxter. Av kartan framgår vilka lokaler som besöktes vid inventeringen. Resultat och diskussion. Den totala täckningen av alger och växter varierade mellan noll och hundra procent (se flygfoto, separat bilaga)”. Erfarenheter, bland annat från Kläckebergaviken i Kalmar (egna observationer) men också från andra håll (Hansen, 2012) visar att täckningen av rotade växter inom samma område kan variera från nära 0% täckning ett år till nästan100% täckning nästkommande år. Växtsamhället dominerades av borstnate (Potamogeton pectinatus), axslinga (Myriophyllum spicatum) och krullig borsttråd (Chaetomorpha linum) (figur 6). Borsttråden var koncentrerad i lösliggande ”mattor” runt ön med skrattmåskolonin i östra delen av fjärden och i strandnära lägen (flygfoto, 7. separat bilaga). Förekomsten av krullig borsttråd är sannolikt ett tecken på riklig tillgång till näring (Hansen, 2012). Dess täta förekomst kan förorsaka sänkningar av syrehalten i vattnet under natten och kan alltså även under pågående växtsäsong påverka djurlivet (Krause-Jensen et al., 1996). Den kan också sänka halterna av växttillgängligt kväve, till exempel ammonium i vattenmassan (Krause-Jensen et al., 1999; McGlathery et al., 1997), vilket kan vara fallet enligt de mätningar av ammonium som gjorts i detta projekt (se stycket om vatten). Borstnate och axslinga är mycket vanliga i liknande vattenområden i hela Kalmar län och båda arterna anses vara näringsgynnade (Hansen, 2012). Den under hösten flytande tarmtången Ulva sp (tidigare Enteromorpha) fanns vid provtagningstillfället men var inte dominerande. Den mer sällsynta hårsärven, Zannichellia palustris förekom som väntat glest. Dess förekomst visas, tillsammans med två andra mer sällsynta arter, ålnate (Potamogeton perfoliatus) och Ruppia spp, i figur 7. Genomgående förekom fastsittande blåstång där det fanns lämpligt substrat, dvs på stengrynnor och stenskodda strandkanter. Tången var måttligt påvuxen av fintrådiga alger. Hade det varit starkt övergödda förhållanden hade tången sannolikt också varit täckt av havstulpaner (Balanus improvisus). Inga kransalger (Chara spp. ) påträffades under inventeringen. De anses vara känsliga för övergödning (Hansen, 2012) och deras frånvaro skulle därför kunna vara en indikation på övergödda förhållanden. Det är samtidigt känt att förekomsten av denna alggrupp kan variera stort mellan olika år (Andersson, 2012; Hansen, 2012). Det går därför inte att uttala sig säkert om denna alggrupps status i området runt Malmfjärden..

(16) dövä. Ra pp. ega. tan. tan Arkitektga. gen. Ängöleden. Ha m Jutega ruds ga. ta. tan. nd. ed Fr. St ra. n. ga. ta n. (m) ga ta. s rik an sk at sg an. Figur 8. Vattendjup i Malmfjärden uppmätt av Kalmar Kommun våren och sommaren 2011.. I områden med påverkan av genomströmmande vatten verkar de undervattenslevande växterna ha en glesare förekomst (flygfoto, separat bilaga). Snickars et. al.(2009) framhåller just att växtlighet på grunda skyddade sedimentbottnar är känsliga för strömmande vatten, vilket man bör ha i åtanke i samband med kommande muddringsarbeten. Djursamhället i växterna överensstämde generellt med vad som kan förväntas i denna typ av miljö. Kräftdjur, snäckor och musslor förekom. Den vanligaste djurgruppen var snäckor av taxa Radix sp, Theodoxus fluviatilis och Bithynia tentaculata. Alla dessa snäckor är sötvattensarter som förekommer strandnära i Östersjön och de är kända som betare på undervattensväxter. Bithynia. kan dock förekomma även på slambottnar. Tätheten av hjärtmusslor (Cerastoderma sp) och blåmusslor (Mytilus edulis/trossulus) var låg. Kräftdjuren dominerades av den i skyddade, sötvattenspåverkade områden vanliga tånggråsuggan Idotea chelipes. Sötvattensgråsuggan Asellus aquaticus förekom liksom tångmärla (Gammarus sp) sparsamt I anslutning till vegetationen förekom ytterligare arter vilka redovisas i resultatet från de kvantitativa mjukbottenundersökningarna (bilaga 4). Sammanfattningsvis kan sägas att växtsamhället i Malmfjärden håller ett rikt djursamhälle. Makroalger och undervattenslevande fröväxter sänker sannolikt närsalthalterna i vattenmassan, minskar blomning av grumlande planktonalger och binder sedimentet. Med hänsyn till den betydelse som ett bottenfast växtsamhälle har för den biologiska mångfalden borde man vid en eventuell muddring av Malmfjärden göra arbetet i etapper så att delar av växt- och djursamhällena får möjlighet att finnas kvar. Stor del av återetableringen av växter sker sannolikt genom fragmentering, frösådd, groddknoppar och ägg från befintliga organismer. De kan därmed bidra till att upprätthålla och återetablera biologisk mångfald, liksom till god fysisk och kemisk kvalité i vattenmassan. Mjukbotten, fauna och sediment Malmfjärden är som tidigare konstaterats en grund, innesluten fjärd (figur 8, flygfoto, separat bilaga) med viss genomströmning av vatten från intilliggande Kalmarsund. Fjärden har små öppningar mot sundet både i norr och söder. Nittio procent av fjärdens yta har vattendjup kring en meter eller mindre. I dess västra del finns en 8.

(17) Lindö MF10. MF13. MF8. Ängöleden. MF12. Jutega. MF9. Ha m. MF6 MF7. tan. MF5. gata. Fredriksskans MF11 MF4 MF2 MF3. ta n. Malmfjärden. ga. n St ra. nd. ga ta. MF1. ed Fr n ka ss rik at sg an. nordsydlig muddrad ränna med vattendjup kring 2 meter. Ett område likt Malmfjärden, som under växtsäsong kan täckas till mer än hälften av submersa växter, kan drabbas av syrefria bottnar under höst och vinter då döda växter delvis täcker bottnen med åtföljande syrebrist (Tallqvist, 2001; Berglund et al., 2003). Det djursamhälle som normalt förekommer i icke växtklädda mjuka bottnar kan här komma att variera, förutom genom födotillgång, generationsskiften, reproduktionsframgång och predation också genom varierande syretillgång. Ett infaunasamhälle (djursamhälle i sedimentet) är dock en förutsättning för omsättning och omrörning av sedimentet. Utan detta samhälle skulle nedbrytningen av organiskt material minska och syrebrist nå högt upp nära sedimentytan.. 2 n Macoma baltica, Kantal/m lgata ana Ma lmb rog. a Norr. Biomassa bottendjur totalt, g/m2. Figur 9. ra Söd. Kan. alg. n ata. Mjukbottenlokaler i Malmfjärden. I kartan visas också förekomsten av östersjömussla som stapeldiagram samt totalbiomassan av bottendjur per lokal.. Material och metoder. Resultat och diskussion. Den 22 juni 2011 genomfördes provtagning av sediment och bottenfauna på 13 lokaler (figur 9). Ett hugg per lokal togs med Van Veen-huggare med en provtagningsyta på 0,12 kvadratmeter. Sedimentprover för analys av ytsedimentets vattenhalt och organiska halt (glödförlust) togs ur huggaren. Proverna sållades i fält genom ett nät med maskvidden 1 mm. Sållresterna konserverades i 80 % etanol, 3 % glycerol samt färgades med bengalrosa. På laboratoriet bestämdes djuren till art eller högre taxa, räknades och våtvikten bestämdes. I litteraturen saknas mestadels uppgifter om djursamhällen i växtklädda, mjuka bottnar. Därför jämförs Malmfjärden med data från andra liknande fjärdar som undersökts inom Linnéuniversitetets arbetsområde i Kalmar län.. Vid vattendjup större än ca en halv meter (figur 8) förekom huvudsakligen mjuka, organiskt berikade sediment (bilaga 3). Samtliga provtagna lokaler hade en organisk halt över 10 % och betecknas därmed som ackumulationsbottnar. Denna bottentyp utgör normalt substrat för infauna, dvs djur som lever nere i och precis ovanpå sedimentet (bilaga 4). Djursamhället i och på Malmfjärdens ytsediment hade 10 ± 2,9 (SD) arter per prov, men då inkluderas också vissa arter som är knutna till bottenlevande vegetation (markerade med gult i bilaga 4) och som inte skulle funnits där om inte växterna hade funnits. Deras förekomst i proverna visar att växtmaterial fanns även på botten. Artantalet var lågt, men i nivå med andra grunda lokaler i Kalmar och Blekinge län där förhållandena är sådana att syrebrist. 9.

(18) MF8. 1. 2,7. 2. 2. 2,4. MF10. 4,1 4,1. MF2. 1. MF4 MF1 MF5. 3. 4,1 4,1. MF12 MF6. 2,1. 2,1. 2,1 1,9 1,9 1,1. MF7 MF11. 3,1 3,1. 1,4 1,5 1,5 1,5 1,1 1,4. 1,1. MF3. MF9. 4. 1,4. MF13. a Figur 10. 1,2. 1,4 2,1 1. 1,1. 3 2 2. 1,2. 1,1. 1.8. b a: Djursamhällen vid mjukbottenlokalerna i Malmfjärden grupperade efter hur lika de är i sin artsammansättning. Djursamhällen vid lokaler inringade med gröna ellipser är lika varandra till minst 60%. b: Djursamhällena i Malmfjärden jämförda med några andra grunda lokaler i Kalmar län. Siffrorna anger vattendjup vid respektive lokal. Djursamhällen inom en inringad grupp är lika varandra till minst 40%. Malmfjärdens lokaler ligger i grupp 3 (jämför figur 10A). Gröna cirklar anger förekomst av stora östersjömusslor. Antalet per lokal är proportionellt mot cirkelns diameter. Notera hur antalet musslor ökar när vattendjupet ökar och mängden bottenlevande vegetation därmed minskar.. kan uppstå. Djursamhället styrs, förutom av syretillgång, bland annat av näringstillgång, sedimentstruktur, vattendjup och predation. Proverna var ganska jämna i sin artsammansättning, speciellt i de grundare områdena. Detta visas i grupp två i figur10 a, där dessa lokaler ligger tätt ihop. Bakom figuren ligger en analys som placerar lokaler med likartat djursamhälle tätt tillsammans medan lokaler som inte har så många gemensamma arter placeras långt ifrån varandra. Djur som inte kan förflytta sig annat än korta sträckor, som till exempel östersjömusslan (Macoma baltica) och fåborstmaskar (Oligochaeta) är känsliga för syrebrist. Dessa grupper har låg eller ingen förekomst vid MF8, MF3, MF7, MF11och på lokal MF 10 (figur 9, bilaga 4). De fyra första lokalerna ligger ”djupt” (2 m) längs med fastlandet vid västra stranden, där den muddrade farleden går (figur 8). Trots den lilla skillnaden i djup mellan lokalerna (bilaga 3) räcker det sannolikt med denna ”djupfåra” för att dött växtmaterial skall ansamlas och förorsaka syrebrist under vinterhalvåret. Speciellt östersjömusslor kan. man i andra områden hitta från nära ytan ner till 100 meters djup bara det finns syre i vattnet ovanför bottnen. Lokalen MF10 är grund, men har ändå hög organisk halt (bilaga 3), vilket antyder att platsen täckts av döda växter som vid nedbrytningen minskat tillgången till syre i botten. Östersjömusslan var över huvud taget fåtalig i Malmfjärden och unga individ, dvs storlekar mindre än 5 mm saknades helt. De djupa lokalerna hade hög abundans av fjädermygglarver (Chironomidae) som är tåliga mot syrebrist. Rovborstmasken Hediste diversicolor verkar vara framgångsrik i Malmfjärden med mycket höga tätheter på nästan alla lokaler, även på de djupa. På de senare lokalerna var dock individerna små (jämför tabellerna för abundans och biomassa i bilaga 4) vilket antyder att de stora individerna inte kunnat bli kvar, sannolikt på grund av säsongsbunden syrebrist. De höga förekomster som syntes i Malmfjärden har noterats vid andra, liknande lokaler i Kalmar och Blekinge län. Maskens grävande beteende gör den till en ”ecosystem engineer” som syresätter sedimentet och underlättar ned10.

(19) 35. 30. antal per nät och natt. 25. Övriga arter Mört Löja Id Björkna Sarv Abborre. 20. 15. 10. 5. grund av syrebrist under ett multnande växttäcke, men kanske också brist på mussellarver i den grunda vattenmassan. Lokalerna i grupp ett, vilka är lika grunda som Malmfjärdens, domineras av syrebristtåliga fjädermygglarver. I grupp två, vars lokaler är något djupare än Malmfjärdens lokaler, dominerar östersjömusslor och fåborstmaskar (Oligochaeta). Malmfjärdslokalerna bildar grupp tre. De har färre musslor än grupp 2, och domineras av den relativt syrebristtåliga rovborstmasken Hediste diversicolor.. 0 Malmfjärden. Figur 11. Ödängla. Svartö. Vållö. Fördelningen av olika fiskarter vid provfiske i augusti 2011. I diagrammet jämförs fångsten vid Malmfjärden med tre grunda områden norr om Mönsterås som fiskades under samma period.. brytningen av organiskt material. Den är också en potent predator, vilket kan vara en bidragande orsak till att små östersjömusslor saknades (Hiddink et al., 2002). Även en annan vanligt förekommande art, slammärlan (Corophium volutator) är känd som predator på små östersjömusslor Den avvikande lokalen MF2 saknar av någon anledning slammärlor och fjädermygglarver (Chironomidae). Dessa arter förekommer annars rikligt vid de flesta av de grunda lokalerna. Just fjädermygglarver är kända för att tåla låga syrehalter och finns följaktligen även på de djupa lokalerna. Som jämförelse visas i figur 10b ett antal andra grunda lokaler i Kalmar län tillsammans med Malmfjärdens lokaler. Lokalerna representeras av sina vattendjup. Här visas också var det förekommer stora östersjömusslor på lokalerna i form av gröna cirklar. Cirklarnas storlek är proportionell mot antalet musslor. Figuren visar att det inte är ovanligt med avsaknad av östersjömusslor vid grunda, gyttjiga lokaler, sannolikt på 11. Fisk Grunda vegetationsklädda brackvattenvikar är viktiga lek och uppväxthabitat för flera av Östersjöns fiskarter. Den relativt snabba uppvärmningen av vattnet under våren/försommaren samt den ofta rikliga förekomsten av undervattensvegetation eller glesa vassar är två faktorer som gynnar flertalet av våra sötvattensarter, däribland abborre, gädda, björkna, mört och sarv. Samtliga dessa arter är starkt beroende av undervattensvegetation för att kunna fästa sin rom under leken. Vegetationen erbjuder ett habitat med hög komplexitet som fungerar som ett utmärkt skydd för alla nya yngel. Vuxna individer kan i sin tur för sitt födosök utnyttja de stora områdena med hög produktion av bytesdjur (t ex kräftdjur och snäckor) och mindre fiskar (t ex spigg och karpfiskyngel). I många grunda vikar längs med fastlandssidan av Kalmarsund har man noterat minskad rekrytering av gädda, abborre och mört under de senaste femton åren. Samtidigt verkar andra arter som t ex storspigg och sarv ha ökat. Dessa förändringar i fisksamhället beror sannolikt på en fortsatt övergödning av våra kustvatten även om andra orsaker inte kan uteslutas..

(20) Material och metoder. Storleksfördelning. Ett nätprovfiske med länkar utfördes i Malmfjärden den 16-18 augusti 2011. Under tre nätter fiskades tre stationer med vardera en nätlänk. Varje nätlänk bestod av fyra sammankopplade 27 m långa nät av spunnen nylon med maskstorlekarna 17; 21,5; 25 och 30 mm. Fångsten bokfördes artvis för varje enskilt nät, och varje fisk registrerades i längdgrupper med 1 cm intervall. Även vikten för varje fiskart registrerades. Resultatet redovisas genom ett urval av indikatorer som till exempel trofisk nivå, andel fiskätande fisk och kvot abborre/karpfiskar (Söderberg m fl., 2004; Forsgren m fl., 2005). Resultatet jämförs också med ett provfiske som utfördes ett par veckor tidigare vid Vållö, Svartö och Ödängla i norra Kalmarsund. För att fastställa om abborren leker i Malmfjärden gjordes en kartering av romsträngar med en veckas mellanrum under perioden 23 april – 30 maj 2012. Vid varje besök gjordes ett aktivt letande vid alla stränder samt ute i fjärden.. Sarv förekom i längder mellan 10 och 24 cm och fångsten dominerades av fiskar mellan 10 – 20 cm. Fångsten av abborre dominerades av två storleksklasser. Den minsta storleksklassen utgjordes av individer mellan 12 och 17 cm och nästa storleksklass utgjordes av individer mellan 20 och 27 cm.. Resultat och diskussion. Fångstens sammansättning redovisas i figur 11 och bilaga 5. Väderförhållandena var goda under fisket och vattentemperaturen varierade mellan 18,0 och 19,5 °C. Salthalten var 6,8 ‰. Antalet fångade fiskar varierade mellan 11 och 38 fiskar per nät och natt. Den totala fångsten uppgick till 768 fiskar fördelade på 8 arter (bilaga 5). Inga rödlistade arter påträffades (Gärdenfors 2005). Det var en klar dominans av sarv i Malmfjärden. Antalsmässigt stod arten för mer än 80 % av totalfångsten. Viktmässigt svarade sarv för 30 % och abborre för 13 % av fångsten.. Fisksamhällets funktion. Fisksamhällets diversitet, utryckt som antal arter, kan anses som låg för denna del av Östersjön. Artsammansättningen i Malmfjärden avviker från den som observerats i andra kustområden i Kalmarsund. Den stora fångsten och tydliga dominansen av sarv och de samtidigt låga fångsterna av abborre och mört är anmärkningsvärd. Den aktuella redskapstypen är visserligen inte optimal för att skatta mängden gädda i ett område men den uteblivna fångsten av gädda indikerar att arten inte är frekvent förekommande i området. Det har dock observerats lekande gäddor Malmfjärdens nordöstra del under många år (Nilsson, egna observationer) i samband med andra undersökningar, vilket visar att området används av gädda åtminstone under leken. Jämför man fisksamhällets kvantitet i form av totalfångst per ansträngning och totalfångst av enskilda arter med provfisket som genomfördes ett par veckor tidigare i norra Kalmarsund finns både skillnader och likheter (figur 11). Totalfångsten i Malmfjärden var både antalsmässigt och viktmässigt lägre än i de andra områdena. Jämför man fångsten av abborre var även den lägst i Malmfjärden. Vid Svartö, Vållö och Ödängla har man under de senaste femton åren sett en minskning av andelen mört i fångsterna samtidigt som björkna och sarv ökat. Fångsterna av dessa karpfiskar utgjorde under 2011 mellan 53 och 82 % 12.

(21) av totalfångsten. I Malmfjärden stod dessa arter för 89 % av fångsten. Abborrfångsten i Malmfjärden dominerades av små och medelstora individer. Resultaten visar att det sker en rekrytering till området men att den förmodligen är svag. Inga romsträngar från abborre påträffades vid lekinventeringen. Fisksamhällets ekologiska funktion kan beskrivas med indikatorerna trofisk nivå, andelen fiskätande fisk samt kvoten mellan abborre och karpfiskar. Dessa indikatorer kan användas vid utvärderingen av provfiskeresultat för att på ett överskådligt sätt få en bild av tillståndet hos det studerade fisksamhället (Forsgren m fl., 2005). Värdet på trofisk nivå för fisksamhället var 3,15 och andel fiskätande fisk var 13 %. Viktmässigt var det en tydlig dominans av karpfiskar (sarv, sutare och björkna) i totalfångsten. Det fångades 34,7 kg karpfiskar. 13. jämfört med 5,0 kg abborre, vilket ger en kvot (abborre/karpfiskar) på 0,15. Vid en jämförelse med de andra provfiskade områdena i norra Kalmarsund var värden på samtliga indikatorer lägre i Malmfjärden. Detta kan tyda på att det råder mer näringsrika förhållanden i området och/eller att fisketrycket efter rovfiskar som abborre och gädda är högre i Malmfjärden. Det kan också tyda på att rekryteringen av rovfiskar i och till området är liten, vilket styrks av resultatet från lekinventeringen. Sammanfattningsvis tyder resultatet från provfisket i Malmfjärden på att fisksamhället avviker från det förväntade. Det relativt låga antalet abborrar och den uteblivna fångsten av gädda tyder på en svag rekrytering i området. Den samtidigt höga förekomsten av karpfiskar och då främst sarv tyder på att det råder näringsrika förhållanden i Malmfjärden..

(22) Referenser ǡ ǤǡǤ Ǥ ǡǤǡǤǤͳͻͺͷǤ ¡ ÚǤLimnologiskainstitutionenLundsUniversitet,in Swedish ǡǤʹͲͳͲǤÚYǤ ǤInstitutionenförNaturvetenskap,LinnaeusUniversity,Report2010:3,In swedish, ǡǤʹͲͳʹǤ%YÚǤ InsitutionenförNaturvetenskap,LinnaeusUniversity,Report2011:8 ǡ Ǥǡ ǤǡǤǡ Ǥ ǡǤǤʹͲͲ͵Ǥ ǤEstuar.Coast.ShelfSci.ͷ͸ǣͳͳ͸͹Ǧͳͳ͹ͷǤ ǡǤͳͻͻʹǤǦǦ Ǥ NetherlandsJournalofSeaResearchʹ͸ǣ ǡǤǡǤǤǡǤǡǤǤǤʹͲͳͲǤǦǦ ǣǡ Ǥ EstuariesandCoasts͵͵ǣͳʹͶͻǦͳʹ͸ͲǤ ǡ Ǥǡ Ǥ ǤǤÚǡǤ ǤǤʹͲͲͷǤ ÚYÚǦÚǤFinfoʹͲͲͷǣͳ͵Ǥ. ¡ǡǤʹͲͲͷǤÚʹͲͲͷǤArtdatabankenSLUǤ ǡǤǡǤǡǤǡ%Ǥ ǤʹͲͲͻǤÚ Ǥ¤ͷͻͻͻǤ ǡ ǤʹͲͳʹǤ ǤDepartmentofBotany, StockholmUniversity, ʹͲͳʹȀʹǣͳͷͲǤ ǡ Ǥ ǤǡǤ ǡǤ ǤǤʹͲͲʹǤ ǤJOURNALOFSEARESEARCHͶ͹ǣͳͶͳǦͳͷͻǤ Ǧ ǡǤǡǤǤǡǤǤͳͻͻͻǤ ǤEstuariesʹʹǣ͵ͳǦ͵ͺǤ Ǧ ǡǤǡǤ ǡǤǡǤǤǤͳͻͻ͸Ǥ ǤMarineecologyprogressseriesͳ͵ͶǣʹͲ͹Ǧʹͳ͸Ǥ ǡǤ ǤǡǤǦ ǡǤǡǤǤǤͳͻͻ͹Ǥ ǤAquaticBotanyͷͻǣͻͻǦͳͳͷǤ ǡǤͳͻͻ͹Ǥ ǡ Ǥ ͸ͺǦ͸ͺǤ ǡǤǡ ǤǡǤǤʹͲͳʹǤ Ǧ ǤMarineecology progressseriesͶ͸Ͷǣ͸ͻǦͺ͹Ǥ ǡǤǡ ǤǡǤǡǤ ǡǤǤʹͲͳͲǤ ǤAquaticBotanyͻ͵ǣ͵ͻǦͶ͸Ǥ ÚǤǡ Ǥ ǤǤʹͲͲͶǤÚÚ ¡¤Ǧ Ú ǤFinfoʹͲͲͶǣ͹Ǥ ǡǤǡǤǡǤǡ ǤǡǤǡǤǤʹͲͲͻǤ Ǧ ǣ ǤEstuarineCoastalandShelfScienceͺͳǣʹͶ͹Ǧʹͷ͸Ǥ ǡǤʹͲͲͳǤ ǣ ǡ ǤMarEcolǦProgSerʹͳʹǣͳͺ͵ǦͳͻͳǤ ǡǤǡǤǤʹͲͲͲǤ ǤMar.Ecol.Prog.SerʹͲʹǣʹͺ͵ǦʹͺͺǤ. . 14.

(23) Bilaga 1 . Samtliga mätvärden från vattenprovtagningar vid 15 lokaler i Malmfjärden under augusti 2011. Positioner är angivna i SWEREF 99 TM. Lokal 1v 1v 1v 1v 2t 2t 2t 2t 3t 3t 3t 3t 4v 4v 4v 4v 5t 5t 5t 5t 6v 6v 6v 6v 7t 7t 7t 7t 8v 8v 8v 8v 9t 9t 9t 9t 10t 10t 10t 10t 11t 11t 11t 12v 12v 12v 12v 11t 13t 13t 13t 13t 14t 14t 14t 14t 15t 15t 15t 15t. 15. Datum 2011Ͳ08Ͳ09 2011Ͳ08Ͳ16 2011Ͳ08Ͳ22 2011Ͳ08Ͳ30 2011Ͳ08Ͳ09 2011Ͳ08Ͳ16 2011Ͳ08Ͳ22 2011Ͳ08Ͳ30 2011Ͳ08Ͳ09 2011Ͳ08Ͳ16 2011Ͳ08Ͳ22 2012Ͳ08Ͳ30 2011Ͳ08Ͳ09 2011Ͳ08Ͳ16 2011Ͳ08Ͳ22 2012Ͳ08Ͳ30 2011Ͳ08Ͳ09 2011Ͳ08Ͳ16 2011Ͳ08Ͳ22 2013Ͳ08Ͳ30 2011Ͳ08Ͳ09 2011Ͳ08Ͳ16 2011Ͳ08Ͳ22 2013Ͳ08Ͳ30 2011Ͳ08Ͳ09 2011Ͳ08Ͳ16 2011Ͳ08Ͳ22 2014Ͳ08Ͳ30 2011Ͳ08Ͳ09 2011Ͳ08Ͳ16 2011Ͳ08Ͳ22 2014Ͳ08Ͳ30 2011Ͳ08Ͳ09 2011Ͳ08Ͳ16 2011Ͳ08Ͳ22 2015Ͳ08Ͳ30 2011Ͳ08Ͳ09 2011Ͳ08Ͳ16 2011Ͳ08Ͳ22 2015Ͳ08Ͳ30 2011Ͳ08Ͳ09 2011Ͳ08Ͳ16 2011Ͳ08Ͳ22 2016Ͳ08Ͳ30 2011Ͳ08Ͳ09 2011Ͳ08Ͳ16 2011Ͳ08Ͳ22 2016Ͳ08Ͳ30 2011Ͳ08Ͳ09 2011Ͳ08Ͳ16 2011Ͳ08Ͳ22 2017Ͳ08Ͳ30 2011Ͳ08Ͳ09 2011Ͳ08Ͳ16 2011Ͳ08Ͳ22 2017Ͳ08Ͳ30 2011Ͳ08Ͳ09 2011Ͳ08Ͳ16 2011Ͳ08Ͳ22 2018Ͳ08Ͳ30. X Sweref99TM 583774 583774 583774 583774 583652 583652 583652 583652 583653 583653 583653 583653 583558 583558 583558 583558 583503 583503 583503 583503 583458 583458 583458 583458 583416 583416 583416 583416 583284 583284 583284 583284 583521 583521 583521 583521 583576 583576 583576 583576 583707 583707 583707 583578 583578 583578 583578 583707 583581 583581 583581 583581 583521 583521 583521 583521 583688 583688 583688 583688 Sweref99TM. Y 6281191 6281191 6281191 6281191 6281108 6281108 6281108 6281108 6281281 6281281 6281281 6281281 6281375 6281375 6281375 6281375 6281441 6281441 6281441 6281441 6281507 6281507 6281507 6281507 6281643 6281643 6281643 6281643 6281648 6281648 6281648 6281648 6281671 6281671 6281671 6281671 6281727 6281727 6281727 6281727 6281692 6281692 6281692 6281570 6281570 6281570 6281570 6281692 6281493 6281493 6281493 6281493 6281575 6281575 6281575 6281575 6281444 6281444 6281444 6281444. Turb djup Temp Sal Ptot PO4ͲP Ntot NO3ͲN NO2ͲN NH4N SiO4 TOC DOC Chlpha NTU m (°C) PSU ʅmol/l ʅmol/l ʅmol/l ʅmol/l ʅmol/l ʅmol/l ʅmol/l mg/l mg(l ʅg/l 2,54 1,8 19 6,7 2,58 1,19 22,13 0,50 0,07 0,11 22,08 5,1 5 1,6 1,8 19,2 6,8 2,26 1,16 22,85 0,64 0,14 0,16 23,86 5,4 4,7 1,05 1,8 18,9 6,7 2,26 1,16 22,13 0,57 0,07 0,10 24,57 5,3 4,9 2,3 2,17 1,8 17,2 6,7 1,94 0,84 22,85 0,43 0,07 0,11 21,01 5,2 4,9 2,3 1,6 2 19,1 6,6 1,6 2 19,3 6,8 1,26 2 19,2 6,7 1,39 2 17,1 6,7 1,9 1,8 19,31 6,6 1,33 1,8 19,5 6,8 1,33 1,8 18,9 6,7 1,83 1,8 17,2 6,7 1,29 2,25 19,1 6,6 2,58 1,39 22,85 0,21 0,07 0,05 20,30 5,5 4,8 0,9 2,25 19,5 6,8 2,91 1,65 23,56 0,36 0,07 0,02 25,99 4,8 4,6 1,29 2,25 19,3 6,7 2,91 1,65 24,27 0,43 0,07 0,09 34,89 5,5 4,9 3,4 1,75 2,25 17,2 6,7 1,94 0,90 22,13 0,36 0,07 0,12 22,43 5,4 4,9 1,9 2,1 1,8 19,4 6,5 1,5 1,8 19,7 6,8 1,64 1,8 19,4 6,7 1,56 1,8 17,1 6,7 1,91 1,8 19,6 6,5 2,58 1,45 23,56 0,29 0,07 0,06 21,72 5,4 4,9 1,37 1,8 19,5 6,8 2,91 1,65 23,56 0,21 0,07 0,07 25,99 5,4 4,7 1,8 1,8 19,5 6,7 3,55 2,00 26,42 0,86 0,14 0,09 42,73 5,8 5,2 4,4 1,68 1,8 17,1 6,7 2,26 1,07 22,85 0,43 0,14 0,15 23,86 5,4 4,6 2,1 2,01 0,8 19,1 6,5 2,3 0,8 19,6 6,8 2,29 0,8 19,6 6,7 2,92 0,8 16,7 6,7 2,1 0,8 19 6,5 2,91 1,26 24,27 0,36 0,07 0,10 21,36 5,6 4,7 2,4 0,8 19,4 6,8 2,91 1,65 27,13 0,43 0,14 0,20 28,84 5,6 5,2 1,9 0,8 19,4 6,7 3,55 1,97 24,27 1,07 0,14 0,16 42,73 5,8 5,3 3,8 2,05 0,8 16,9 6,7 2,26 1,13 23,56 0,29 0,14 0,15 22,79 5,5 5 2,7 1,14 0,8 18,9 6,6 1,3 0,8 19,6 6,8 1,34 0,8 19,6 6,7 1,3 0,8 16,5 6,7 1,3 0,9 19,2 6,6 1,9 0,9 19,6 6,8 2,07 0,9 19,6 6,7 1,26 0,9 16,4 6,7 1,62 1,25 19,2 6,6 1,43 1,25 19,2 6,8 1 1,25 19,8 6,7 1,69 0,8 16,5 6,7 2,26 1,23 22,13 0,21 0,07 0,09 25,64 5,4 5 2,1 1,81 0,8 19 6,6 2,91 1,31 23,56 0,14 0,07 0,08 27,77 5,6 4,9 3,49 0,8 19,5 6,8 2,91 1,71 24,99 0,43 0,14 0,14 28,84 5,4 5,1 1,95 0,8 19,4 6,7 3,23 1,97 22,85 0,43 0,14 0,12 46,29 5,5 5,1 3,9 1,07 1,25 16,5 6,6 1,14 0,75 18,9 6,6 2,55 0,75 19,6 6,8 2,57 0,75 19,3 6,7 1,99 0,75 16,8 6,7 1,3 0,75 18,7 6,6 2,3 0,75 19,8 6,8 1,93 0,75 19,4 6,7 5,94 0,75 16,7 6,7 2,1 0,75 18,7 6,6 2,4 0,75 19,6 6,8 1,64 0,75 19,4 6,7 1,38 0,75 16,3 6,7 NTU m (°C) PSU ʅmol/l ʅmol/l ʅmol/l ʅmol/l ʅmol/l ʅmol/l ʅmol/l mg/l mg(l ʅg/l.

(24) Lokal. X. Y. Total täckning (%). Fucus vesiculosus fast. Fucus vesiculosus lösliggande. Pilayella/Ectocarpus coll. Chorda filum. Potamogeton pectinatus. Potamogeton perfoliatus. Myriophyllum spicatum. Ruppia sp. Zannichellia palustris. Ranunculus peltatus ssp baudotii. Ulva sp.. Monostroma sp.. Ceratophyllum demersum. Chaetomorpha linum. Bilaga 2. Täckningsgrad i % för påträffade kärlväxter och makroalger vid inventering i Malmfjärden augusti 2011. Positioner är angivna i SWEREF 99 TM.. 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83. 583202 583221 583244 583282 583309 583337 583382 583432 583500 583567 583593 583616 583655 583599 583593 583593 583544 583495 583475 583503 583441 583402 583397 583380 583344 583301 583270 583254 583326 583365 583374 583551 583588 583371 583381 583409 583437 583474 583508 583577 583551 583487 583461 583459 583489 583494 583535 583573 583633 583692 583730 583701 583664 583607 583599 583568 583542 583546 583617 583644 583685 583711 583738 583775 583819 583813 583768 583745 583719 583705 583721 583614 583629 583642 583665 583678 583709 583692 583654 583600 583564 583498 583443 583574. 6281683 6281655 6281599 6281643 6281666 6281652 6281648 6281653 6281668 6281736 6281777 6281859 6281897 6281954 6282000 6282048 6282008 6282006 6282029 6282124 6282071 6282038 6282012 6282022 6282059 6282051 6281994 6281949 6281941 6281930 6281985 6281983 6281928 6281561 6281534 6281524 6281536 6281548 6281512 6281545 6281579 6281477 6281452 6281441 6281379 6281387 6281396 6281411 6281430 6281444 6281437 6281379 6281332 6281325 6281323 6281315 6281296 6281245 6281206 6281199 6281145 6281131 6281128 6281165 6281189 6281224 6281247 6281234 6281221 6281225 6281307 6281275 6281602 6281602 6281652 6281662 6281650 6281691 6281717 6281699 6281645 6281613 6281610 6281472. 75 25 100 25 75 35 75 75 75 75 50 25 50 25 75 25 25 50 37 25 100 75 50 50 75 100 25 50 50 25 75 75 50 10 75 100 100 75 50 75 75 75 75 80 100 62,5 75 75 50 10 87,5 100 100 75 100 50 100 100 100 75 100 75 50 25 75 50 75 100 50 100 25 100 100 20 25 100 100 100 50 100 75 100 50 75. 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 10 1 0 0 0 0 0 25 1 0 0 0 10 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 17,5 0 0 0 0 0 0 0 0 10 0 0 10 0 0 10 0 75 5 100 0 0 0 17,5 1 0 0 0 1 0 0 0 0 0. 1 1 1 0 5 1 1 1 1 0 0 0 0 5 5 1 10 0 0 1 0 5 5 10 5 0 1 1 1 0 0 5 10 87,5 25 0 0 10 10 1 1 0 50 75 100 25 5 5 0 0 0 0 0 1 1 0 5-75 5 25 0 5 50 0 5 0 0 0 0 0 0 5 5 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 5 5. 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 75 75 0 0 0 0 0 5 75 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0. 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0. 25 10 75 10 0 10 50 50 75 50 5 10 5 5 5 10 5 50 5 5 50 50 25 5 25 75 5 25 10 5 50 75 10 10 10 5 50 25 25 25 25 50 50 10 5 25 25 10 10 1 0 5 0 50 75 25 50 50 50 5 50 50 10 10 50 25 25 0 25 0 10 10 10 0 0 5 87,5 10 25 1 50 5 17,5 25. 5 1 1 0 0 0 0 0 0 0 5 25 0 0 0 0 0 0 0 5 0 0 0 0 0 0 0 5 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 5 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0. 20 1 0 0 1 0 25 10 5 1 0 0 25 10 50 5 5 5 0 0 0 25 20 5 10 0 10 10 10 5 25 5 1 1 25 5 10 5 50 50 50 5 10 1 1 5 5 50 25 5 0 75 50 5 0 10 1 1 0 0 25 0 0 0 0 5 0 0 0 0 10 10 10 0 0 5 5 10 0 5 5 75 25 50. 10 10 10 5 0 5 0 5 1 1 10 0 1 5 5 5 5 5 10 10 0 5 5 0 1 0 5 5 0 1 5 1 1 0 10 0 0 5 1 5 5 0 0 1 0 5 0 5 5 5 0 0 0 1 0 10 0 0 0 5 1 10 5 5 10 1 5 0 10 0 1 0 50 0 0 0 0 0 0 0 10 1 5 1. 10 0 0 0 0 0 0 0 1 1 25 1 0 1 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 1 0 0 0 0 5 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 5 1 0 0 0 0 0 5 0 1 5 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0. 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 5 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 5 0 0 0 1 0 0 0 0 5 0 0 0 0 1 1 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0. 50 1 25 0 5 0 1 1 1 1 0 0 5 1 1 0 1 1 10 0 0 0 0 1 5 0 1 1 0 10 5 10 25 5 5 0 0 10 1 1 1 0 10 5 10 5 1 10 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 1 5 0 0 0 0 25 1 25 0 10 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 1 0. 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0. 0 0 0 5 5 10 10 5 0 0 0 0 5 5 5 5 10 5 0 0 0 10 10 5 5 0 10 5 5 5 10 1 5 0 0 0 10 5 1 5 5 10 0 0 0 0 5 10 5 5 0 0 0 5 5 1 0 0 0 0 0 5 0 5 0 1 0 0 0 0 5 0 0 0 0 0 0 0 0 0 5 5 5 5. 1 1 100 0 5 10 5 0 10 25 0 0 1 5 5 10 0 5 10 5 100 0 5 1 50 25 0 0 25 0 0 0 0 5 0 100 25 10 5 5 5 25 0 0 0 1 50 1 5 0 75 25 75 10 25 0 50 50 0 0 10 25 10 0 5 0 0 0 5 0 1 75 75 0 0 100 0 100 25 100 5 25 0 10.

(25) Bilaga 3. Data från sedimentstationerna i Malmfjärden juni 2011.. station MF1 MF2 MF3 MF4 MF5 MF6 MF7 MF8 MF9 MF10 MF11 MF12 MF13. Vattendjup 1,5 1,2 1,8 1,4 1,1 1,5 2,0 2,1 1,1 1,0 2,0 1,5 1,2. Vattenhalt% 82,3 81,8 84,1 81,6 81,1 83,1 85,1 84,8 81,6 84,7 84,3 82,0 81,4. Glödförlust% 17,9 15,0 18,5 14,8 15,8 16,3 18,6 19,0 14,8 18,0 19,0 15,5 15,3.

(26) Bilaga 4. Mjukbottenfauna i Malmfjärden juni 2011. I övre tabellen redovisas antal individ per kvadratmeter. I undre tabellen djurens biomassa i gram per kvadratmeter. Gulmarkerade arter tillhör vegetationssamhället. Blåmarkerade arter är sötvattensarter som i östersjöns kustvatten främst förekommer i grunda sötvattenpåverkade vikar och fjärdar. BottenfaunaMalmfjärden.Enhuggsstationer Abundans x x x x MF1 MF2 MF3 MF4 MF5 MF6 MF7 MF8 MF9 MF10 MF11 MF12 MF13 11Ͳ06Ͳ22 11Ͳ06Ͳ22 11Ͳ06Ͳ22 11Ͳ06Ͳ22 11Ͳ06Ͳ22 11Ͳ06Ͳ22 11Ͳ06Ͳ22 11Ͳ06Ͳ22 11Ͳ06Ͳ22 11Ͳ06Ͳ22 11Ͳ06Ͳ22 11Ͳ06Ͳ22 11Ͳ06Ͳ22 Vattendjup 1,5 1,2 1,8 1,4 1,1 1,5 2 2,1 1,1 1 2 1,5 1,2 NEMATODA 8 17 383 1181 541 691 408 399 1190 125 516 599 890 449 724 Nereisdiversicolor OLIGOCHAETA 2321 3918 1622 1988 1547 25 42 2537 58 33 1897 100 MYSISSP. 8 Idoteabaltica 50 Idoteachelipes 17 58 33 50 8 358 25 333 133 25 241 17 JAERASP. 8 50 8 8 Asellusaquaticus 17 8 Gammarusoceanicus 8 8 Monoporeiaaffinis 33 67 8 358 33 4351 58 8 341 3286 Corophiumvolutator ODONATA 8 DONACIASP. 17 CHIRONOMIDAE 424 133 233 200 175 349 757 116 1822 200 266 175 8 8 133 92 266 408 150 25 Theodoxusfluviatilis HYDROBIASP. 150 42 33 125 8 Potamopyrgusantipodarum 25 8 8 Bithyniatentaculata 25 83 50 42 17 774 208 341 33 50 Radixperegra 42 33 8 225 25 67 8 25 8 8 399 Cerastodermaglaucum 8 8 17 Macomabaltica5Ͳ10mm 8 8 Macomabaltica>10mm 17 42 42 17 50 8 17 50 33 25 42 50 17 50 8 17 50 33 Macomabalticatot Myaarenaria 25 8 8 8 Gasterosterusaculeatus 25 8 17 42 SUMMAAbundans Antalarter. 3319 12. 5433 8. 824 7. 2953 9. 2754 10. 3211 16. 1705 7. 2404 12. 7537 5. 3411 12. 1564 10. 3985 12. 4426 10. BottenfaunaMalmfjärden.Enhuggsstationer Biomassa MF1 MF2 MF3 MF4 MF5 MF6 MF7 MF8 MF9 MF10 MF11 MF12 MF13 Vattendjup 1,5 1,2 1,8 1,4 1,1 1,5 2 2,1 1,1 1 2 1,5 1,2 NEMATODA 0,01 0,01 Nereisdiversicolor 52,01 60,46 6,21 94,74 65,05 36,16 2,15 13,25 74,99 9,68 5,06 57,55 16,63 OLIGOCHAETA 1,06 1,41 0,97 1,30 0,62 0,02 0,02 3,35 0,02 0,01 0,76 0,04 MYSISSP. 0,02 Idoteabaltica 1,45 Idoteachelipes 0,15 0,75 0,54 0,46 0,38 2,45 0,02 2,31 2,15 0,03 0,98 0,02 JAERASP. 0,01 0,04 0,01 0,01 Asellusaquaticus 0,16 0,01 Gammarusoceanicus 0,07 Monoporeiaaffinis 0,11 Corophiumvolutator 0,07 0,05 0,52 0,52 0,17 10,67 0,07 0,02 0,72 8,49 ODONATA 0,39 DONACIASP. 0,55 CHIRONOMIDAE 0,92 1,01 0,59 0,42 0,33 1,17 3,02 0,32 2,98 0,90 0,53 0,40 Theodoxusfluviatilis 0,07 0,27 2,80 1,69 5,61 5,88 3,95 0,19 HYDROBIASP. 0,90 0,18 0,20 0,97 0,04 Potamopyrgusantipodarum 0,21 0,11 0,02 Bithyniatentaculata 0,40 11,26 2,77 3,09 0,42 67,17 29,10 28,49 4,18 2,55 Radixperegra 2,80 0,41 0,17 6,19 0,11 3,66 0,72 1,55 0,16 0,71 2,48 Cerastodermaglaucum 8,58 3,63 16,25 Macomabaltica5Ͳ10mm 0,72 0,78 Macomabaltica>10mm 12,15 16,40 6,81 8,30 21,87 4,88 8,13 24,10 16,96 Macomabalticatot 12,88 16,40 7,60 8,30 21,87 4,88 8,13 24,10 16,96 Myaarenaria 2,14 1,09 1,81 0,55 Gasterosterusaculeatus 0,17 0,04 0,07 0,07 SUMMABiomassa Antalarter. 81,09 12. 80,70 19,81 111,95 8 7 9. 79,15 74,10 10 16. 6,18 101,85 7 12. 97,46 51,54 5 12. 35,85 112,49 10 12. 45,33 10.

(27) Bilaga 5. Fångst vid provfiske i augusti 2011, resultat från Malmfjärden jämförs med områdena Ödängla, Svartö och Vållö norr om Mönsterås. I tabellen anges olika arters antal och vikt per nät och natt (medelvärde av tre nätter).. art Abborre Gärs Ål Gädda Strömming Flundra Storspigg Björkna/Sarv Björkna Id Löja Mört Ruda Sarv Sutare Vimma Grand Total. Malmfjärden antal vikt(g) 1,3 139. 0,0. 0. 1,3. 32. 0,4 0,3 0,3 17,7 0,1. 8 10 1 820 94. 21,3. 1 104. Ödängla antal vikt(g) 9,7 982 0,1 2 0,0 25 0,1 3 0,3 7 0,2 16 0,1 0. Svartö antal vikt(g) 5,5 647. 7,9 1,9 0,2 1,9. 469 180 5 235. 8,4. 761. 0,2 0,0 0,0 10,0 2,6 0,5 0,4 0,1 6,9. 0,0 30,7. 1 2 685. 0,0 26,2. Vållö antal 2,8. vikt(g) 297. 0,0 0,1 0,1 0,1 0,0. 9 31 6 22 0. 3 0 2 637 384 15 69 3 577. 14,9 0,7 0,2 1,1 0,2 10,7. 983 85 4 162 4 599. 1 2 338. 0,1 31,1. 4 2 205.

(28)

(29) Kalmar Växjö 391 82 Kalmar Tel 0480-446200 roland.engkvist@lnu.se jonas.nilsson@lnu.se Lnu.se.

(30)

No results found