Examensarbete 15 hp – Journalistik
Död och plundring eller fredliga demonstrationer?
En innehållsanalys av hur CNN, MSNBC och Fox News gestaltade Black Lives Matter på Instagram.
Författare: Elsa Engvall Författare: Penellopé Ness Handledare: Kristoffer Holt Examinator: Ari Nykvist
Abstract
Author: Elsa Engvall & Penellopé Ness
Title: Death and looting or peaceful demonstrations?
Location: Linnaeus University Language: Swedish
Number of pages: 43
The aim of this study was to explore how the Black Lives Matter movement was
constructed on Instagram by American television channels the week after George Floyd was killed. The purpose was to answer the following questions; (1) What proportion of the posts were dedicated to the Black Lives Matter movement during the chosen week?
(2) How was George Floyd and Derek Chauvin portrayed on the media´s Instagram? (3) What words and images were used to describe the Black Lives Matter movement? (4) What similarities and differences can be found between the channels´ portrayals of the Black Lives Matter movement? The approach chosen was a multi-method research, thus using a both qualitative and quantitative design. Based on this method 112 Instagram posts uploaded between May 27th and June 2nd, 2020 were analyzed. CNN, Fox News and MSNBC are the largest news channels in the United States and therefore chosen for this study. Our study concluded that the overall presentation of the Black Lives Matter movement was positive, in terms of the total reporting from all three channels.
Observing the channels separately, CNN and MSNBC mostly portrayed it positively, while Fox News mostly negatively. According to our analysis, the reason why the posts could be perceived in this way was based on the words used and images displayed. The words death, looter, and violence provided a negative understanding of the situation.
Whereas the words such as loving, solidarity and freedom created a positive appearance.
Overall the study found that the proportion of reporting on Black Lives Matter was vast in comparison to other news stories on all three channels. However, one of the
substantial differences between them was the portrayal of the offender Derek Chauvin and the victim George Floyd.
Nyckelord
Black Lives Matter, BLM, Instagram, sociala medier, gestaltning, nyhetsvärdering, flermetodsforskning, nyhetskanaler, USA
Tack
Kajsa och Jimmy för att vi har hållit humöret uppe hela den här mörka hösten!Innehåll
1 Inledning ____________________________________________________________ 1 1.1 Bakgrund _______________________________________________________ 2 1.1.1 Black Lives Matter _____________________________________________ 2 1.1.2 Instagram ____________________________________________________ 3 1.1.3 CNN, MSNBC och Fox News ____________________________________ 3 1.2 Problembakgrund _________________________________________________ 4 1.2.1 Sociala medier ________________________________________________ 4 1.2.2 Medier & rasism ______________________________________________ 4 1.2.3 Black Lives Matter: två uppfattningar______________________________ 5 2 Syfte________________________________________________________________ 6 2.1 Frågeställningar __________________________________________________ 6 3 Litteraturgranskning__________________________________________________ 7 3.1 Gestaltnig av gestaltning ___________________________________________ 7 3.2 Bilden och värderingen av svarta liv på Instagram _______________________ 8 3.2.1 Medierepresentation ___________________________________________ 9 3.3 Nyhetsvärdering _________________________________________________ 10 3.3.1 Digital nyhetsvärdering ________________________________________ 11 3.4 Remediering i modern form ________________________________________ 12 3.5 Hyperrealism - en simulation av verkligheten __________________________ 13 3.6 Sammanfattning av litteraturgranskning ______________________________ 14 4 Metod _____________________________________________________________ 15 4.1 Flermetodsforskning ______________________________________________ 15 4.2 Kvantitativ metod ________________________________________________ 16 4.3 Kvalitativ metod _________________________________________________ 16 4.3.1 Hermeneutisk bildanalys _______________________________________ 17 4.4 Forskningsetiska överväganden _____________________________________ 18 5 Material och urval ___________________________________________________ 18 5.1 Material ________________________________________________________ 18 5.2 Insamlingsmetod _________________________________________________ 19 5.3 Tidsperiod ______________________________________________________ 19 5.4 Urval __________________________________________________________ 19 5.5 Metodkritik _____________________________________________________ 20 5.6 Reliabilitet och validitet ___________________________________________ 21 5.7 Kodningsschema och operationalisering ______________________________ 22 6 Resultat och analys __________________________________________________ 23 6.1 Resultat kvantitativ analys _________________________________________ 23 6.2 Resultat kvalitativ analys __________________________________________ 28 6.2.1 George Floyd (1973 – 2020) ____________________________________ 28 6.2.2 Analys George Floyd __________________________________________ 30 6.2.3 Derek Chauvin (1976 - ) _______________________________________ 31
6.2.4 Analys Derek Chauvin _________________________________________ 33 6.2.5 Ord och framställan av BLM ____________________________________ 33 6.3 Sammanfattning av analys och resultat _______________________________ 35 7 Diskussion och slutsats _______________________________________________ 36 7.1 Black Lives Matter-raporteringen dominerar ___________________________ 36 7.2 Död, våldsamheter och fredliga demonstrationer ________________________ 38 7.3 En personlig Floyd och en anonym Chauvin ___________________________ 39 7.4 Black Lives Matter på Instagram – en verklighet i en hyperrealistisk värd ____ 40 7.5 Svart, vitt och allt där emellan ______________________________________ 41 7.6 Slutsats ________________________________________________________ 41 7.6.1 Flermetodsval _______________________________________________ 42 7.7 Förslag på vidare forskning ________________________________________ 42 Referenser ___________________________________________________________ 44 Bilagor _______________________________________________________________ I Bilaga A Kodmall _____________________________________________________ I
1 Inledning
Den 25 maj 2020 dödades en man vid namn George Floyd av polis på öppen gata i Minneapolis, USA. Floyd misstänktes ha betalat med falska sedlar i en butik och när polis kallades till platsen gjordes ett våldsamt polisingripande mot honom. En video filmad av vittnen visar hur en polisman sätter sitt knä mot Floyds hals så att han inte kan andas. Han ber för sitt liv och säger upprepade gånger ”I can’t breath”. George Floyd dödförklarades senare samma dag på sjukhus. Den här händelsen fick Black Lives Matter-rörelsen att explodera och kan därmed ses som ett startskott för rörelsen 2020.
Protester och kampanjer för att uppmärksamma den strukturella rasismen uppstod världen över.
Den här studien ämnar att undersöka och jämföra hur tre olika amerikanska
nyhetsmedier framställde Black Lives Matter-rörelsen på Instagram genom att titta närmare på tre av de största tv-kanalerna i USA – CNN, MSNBC och Fox News.
Studien kommer genom en kvantitativ metod att koda material från respektive medias Instagramkonto som publicerats under en veckas tid. Ett förstoringsglas kommer sedan att läggas på visst material och med hjälp av en kvalitativ metod studera det närmare.
Den kvalitativa delen innehåller även en hermeneutisk bildanalys. Den kombinerade metoden anses nödvändig för att resultatet ska bli så övergripande och tydligt som möjligt.
Schroeder (2018) skriver i boken Social Theory after the Internet att de senaste decenniernas enorma utveckling och ökning av sociala medier har gjort att människor idag kommunicerar och erhåller information på ett annorlunda sätt än tidigare. Han menar att även om sociala medier till en början skapades för att umgås och socialisera sig digitalt är numera syftet att sprida information lika viktig. Sociala medier har sedan de skapades ständigt utvecklats och är idag något som anses vara en självklarhet i vardagen för väldigt många (Ling, 2012). Människor som har tillgång till en smartphone uppger ofta att de tittar på den det sista de gör innan de somnar på kvällen och det första de gör när de vaknar på morgonen, och utan telefonen som sin ständige kompanjon känner de sig vilsna (Baron, 2008).
Sedan Instagram skapades 2010 har det vuxit till världens sjätte största sociala medie med över 1,1 miljarder användare varje månad (Statista, 2020a). Instagram har blivit en
plattform där nyhetskanaler etablerar sig mer och mer (Khalisah & Anjarningsih, 2020) och därmed en allt vanligare nyhetskälla för många, framförallt unga. Eftersom unga tenderar att vända sig allt mer till sociala medier för att hämta information har
nyhetsmedierna mer eller mindre tvingats till att etablera sig på dessa plattformar för att möta sina läsares behov (Vázquez-Herrero et al., 2019).
1.1 Bakgrund
I kapitlet som följer presenteras den samhälleliga relevansen samt en bakgrund som berör uppsatsens ämnen. Sociala medier och Instagram förklaras ingående och även en upplysning kring Black Lives Matter och rasism i media.
I studien innefattar begreppet BLM Black Lives Matter och nyhetskanaler/na CNN, MSNBC och Fox News.
1.1.1 Black Lives Matter
Black Lives Matter är en opinionsrörelse som startade i USA 2013 som svar på frikännandet av förövaren i mordet på Trayvon Martin i Florida, USA
(blacklivesmatter.com, 2020). Enligt Lebron (2017) uppfattades frikännandet av den vita gärningsmannen som en nedvärdering av afroamerikanska liv och påvisade rasismen i det amerikanska rättssystemet. Black Lives Matter Global Network
Foundation, Inc. är en världsomfattande organisation som anser sitt uppdrag att vara att eliminera den vita högerextremisten och synliggöra den rasism och våld som det svarta samhället får utstå (blacklivesmatter.com, 2020). 2013 när rörelsen startade spred den sig till sociala medier där hashtagen #BlackLivesMatter uppkom. Rörelsen har sedan dess fått ytterligare uppmärksamhet vid flera tillfällen när afroamerikaner avlidit på grund av dödsskjutningar eller polisbrutalitet runt om i USA (Lebron, 2017). Även i relation till det amerikanska presidentvalet 2016 fick Black Lives Matter ytterligare uppståndelse då flera kändisar uppmärksammade rörelsen.
Under 2020 fick Black Lives Matter global observans när 47-årige George Floyd kvävdes till döds av polisen in Minneapolis den 25 maj (blacklivesmatter.com, 2020).
Som följd av detta inleddes stora demonstrationer mot rasism både på sociala medier och runt om i världen under sommaren samma år. Protester som i en del fall ledde till våldsamma upplopp och bröt mot restriktioner som infördes på grund av den rådande
Corona-pandemin. Hashtags som #BlackLivesMatter och #blackouttuesday trendade på flera sociala medier, bland annat Instagram. #BlackLivesMatter har i skrivande stund 25.7 miljoner inlägg på Instagram och #blackouttuesday 21.7 miljoner inlägg.
1.1.2 Instagram
Plattformen Instagram grundades 2010 av amerikanerna Kevin Systrom och Mike Krieger. Redan under sitt första år nådde de över 1 miljon användare och blev på så sätt en succé på marknaden. Två år senare, 2012, köptes Instagram av Facebook för 1 miljard dollar. Den 6 oktober 2020 fyllde Instagram 10 år och är idag världens sjätte största sociala nätverk med sina drygt 1,1 miljard användare varje månad, och omkring 600 miljoner användare dagligen (Statista, 2020a). Det är tydligt att Instagram är en plattform som lockar främst unga, då närmare 70 procent av användarna är mellan 13 och 34 år. Enligt Statista (2020c) är Instagram, efter YouTube, det sociala nätverk som används mest av unga. Instagram är i första hand en bilddelande plattform, men har under åren utvecklats. Idag går det att använda upp till 2 200 tecken, ungefär lika mycket som en vanlig tidningsartikel. Instagram är ändock en plattform med störst fokus på det visuella och de flesta användare läser inte texterna om de är allt för långa, enligt optimeringsplattformen Sproutsocial (2020).
1.1.3 CNN, MSNBC och Fox News
Fox News Channel är en del av Fox Entertainment Group och grundades år 1996 av Roger Ailes och Rupert Murdoch (Fox News, 2020). Nyhetskanalen som sänder dygnet runt är den största i USA med nästintill 4 miljoner tittare dagligen under sin bästa sändningstid mellan klockan 20.00 och 23.00 (Statista, 2020e).
Tv-bolaget CNN, Cable News Network, är flera kanaler med nyhetsorientering som ägs av WarnerMedia (CNN, 2020). Bolaget grundades år 1980 i Atlanta av Ted Turner och är idag en av de största kanalerna i USA. Det är det första tv-bolaget med 24-timmars nyhetssändning i landet (Erickson, 2020). CNN associeras ofta till sensationella och överdrivna nyhetsrapporteringar och har tappat många tittare de senaste åren, men under 2020 steg siffrorna då många höll sig uppdaterade om nyheter som Coronaviruset (Statista, 2020e). CNN har enligt Statista (2020e) under sin så kallade primetime eller bästa sändningstid i snitt 2,5 miljoner tittare dagligen. Detta gör bolaget till det näst största i USA efter Fox News.
MSNBC (Microsoft/National Broadcasting Company) grundades år 1996 och är en av de dygnet runt-sändande nyhetskanalerna i USA (NBCUniversal). Kanalen ägs av NBCUniversal och tillhör en av de största nyhetskanalerna i landet. Kanalen har enligt Statista (2020e) 2,3 miljoner tittare dagligen under sin bästa sändningstid.
1.2 Problembakgrund
1.2.1 Sociala medier
Sociala medier är idag en stor och viktig del för många, man skulle till och med kunna säga att det är det moderna livet. Under 2020 användes sociala medier av fler än 246 miljoner amerikaner och 70 procent av befolkningen hade ett konto på sociala medier (Statista, 2020b). Detta är siffror som ständigt ökar världen över och med detta är det även allt fler som får sina nyheter från sociala medier. Det blir dessutom ett verktyg för nyhetskanaler att växa och sprida information.
1.2.1.1 Instagram
Den här studien vill skapa en förståelse kring vilken uppfattning publiken får om Black Lives Matter från de tre största nyhetsmedierna i USA genom deras Instagramkonton.
Instagram som fotodelningsplattform var den första sociala mediekanalen som skapades för användning av smarttelefonen, i motsats till de flesta andra sociala medier som utformades för webben i första hand och sedan övergått till användning av smarttelefon (Miles 2013). Enligt Statista (2020d) beräknas antalet smarttelefonanvändare nå 3,8 miljarder år 2021. Det motsvarar omkring hälften av hela världens befolkning, och majoriteten av användarna finns i USA, Kina och Indien (statista, 2020d). Då Instagram främst har ett starkt visuellt fokus får de få ord som används i bildtexterna stor
betydelse, i och med att de inte ges lika mycket utrymme som i till exempel Facebook (Miles 2013). Därför ämnar den här studien undersöka inläggen i sin helhet, det vill säga både bilderna och de tillhörande texterna. Detta för att få en så heltäckande bild av gestaltningen av BLM som möjligt.
1.2.2 Medier & rasism
Rasism i USA har varit ett ständigt samhällsproblem sedan landet blev till. Från slaveri, Jim Crow- och segregationslagar till polisbrutalitet och systematisk rasism. Även i medier har rasismen visat sig mot afroamerikaner. Tv-serier som Cops har anklagats för
rasism och polisbrutalitet efter att rörelser som Black Lives Matter uppmärksammats under 2020 (Molofsky, 2020, 11 juni).
Påverkan av mediers framställan av personer med olika ursprung i situationer har förmågan att skapa en verklighetsbild för mediekonsumenterna. Brooks och Hébert (2006) diskuterar bland annat framställan av svarta män i medier. De menar att
framställan av svarta män i dokusåpor som syns på tv under bästa sändningstid bidragit till en förnedrande och avhumaniserande uppfattning. Unga svarta män som blivit framställda som kriminella i prime time tv-program, men som i själva verket är offer för en girig industri som offrar dem för högre tittarsiffror och högre betyg (Brooks och Hébert, 2006).
1.2.3 Black Lives Matter: två uppfattningar
Black Lives Matter, likt många andra aktuella ämnen i medierna, får rörelsen olika framställan. En del visar ett klart stöd till Black Lives Matter, medan andra ett missnöje och en misstro. Framställan av exempelvis offer för rasism kan ge något som
mediekonsumenterna kan relatera till och därigenom finns det en sannolikhet till att det skapar ett stöd till rörelser som BLM. Detta är något Hodges (2015) menar är
nödvändigt i arbetet mot rasism. Detta är något som kan hittas i en del av CNNs artiklar.
I artikeln How Black Lives Matter went from a hashtag to a global rallying cry av Leah Asmelash (2020) beskrivs det hur rörelsen började när George Zimmerman, en vit man som förföljde och sköt ihjäl den 17-årige Trayvon Martin, frisläpptes i rätten. Asmelash (2020) skildrar även tillväxten till Black Lives Matter och talar om systematiska
samhälleliga problem och rasism i USA.
“Black Lives Matter is one of the most well-known organizations fighting for the well- being of Black people. Studies show that segregation persists in many American cities, leaving majority Black communities behind. (…) Scales referenced the data. Police officers are almost four times as likely to use force on Black people than White people.
Black people are also jailed at a disproportionate rate. Black Americans have lower access to health care and lack the same access to quality education.”
- Asmelash, 2020, stycke 12 & 15.
Motsatsen till detta är ett visat missnöje eller misstro till Black Lives Matters motiv.
Istället för att fokusera på det positiva med folkrörelsen, målas det i medierna som förstöring, våldsamhet och kaos. I åsiktsartikeln Rob Smith: Black Lives Matter doesn’t really care about Black lives lost unless group can blame police av Rob Smith (2020) diskuteras Black Lives Matter som en våldsam, kult-liknande rörelse. Genom
användningen av starka och negativa ord som violent riots, looting och hurts kan rörelsen uppfattas som något negativt för samhället.
“Black Lives Matter has become a major political force during this intense election year, getting favorable coverage in the left-wing media as its foot soldiers have been at the center of violent riots, looting, protests and other unrest breaking out in recent months. But while BLM claims to benefit Black Americans, the truth is that it actually hurts us.”
- Smith, 2020, stycke 1.
2 Syfte
Syftet med studien är att belysa hur händelserna kring Black Lives Matter gestaltades i amerikansk nyhetstelevision genom deras Instagramkonton. Black Lives Matter rörelsen har fått stor spridning över hela värden och eftersom det berör mänskliga rättigheter är det viktigt att studera närmare. Undersökningen ämnar att titta på och jämföra
nyhetsveckan efter Georges Floyds död, 27/5 – 2/6-2020. Studiens huvudfokus ligger på att undersöka gestaltningar i form av vilka starkt laddade ord som användes i texterna, vilka bilder som publicerades och hur offer och förövare porträtterats. Den övergripande forskningsfrågan är:
• Hur gestaltade amerikansk nyhetsmedia Black Lives Matter-rörelsen på Instagram veckan efter Georges Floyds död?
2.1 Frågeställningar
Med anledning av studiens syfte och med avstamp i tidigare forskning har följande frågeställningar formulerats:
1. Hur stor andel av inläggen tillägnades BLM-rörelsen den aktuella nyhetsveckan?
2. Hur porträtterades George Floyd och Derek Chauvin på mediernas Instagram?
3. Vilka ord och bilder användes för att beskriva BLM-rörelsen?
4. Vilka likheter och skillnader fanns det mellan kanalernas gestaltningar av BLM- rörelsen?
Genom frågeställning 1 vill vi se hur nyhetskanalerna värderade nyheterna kring BLM.
En större plats tillägnat ämnet tyder på att det ansågs vara ett viktigt ämne. Genom frågeställning 2 vill se skillnaden på skildringen av brottoffer jämfört med förövare.
Detta kan tänkas skilja baserat på etniskt ursprung och maktposition. Den tredje frågeställningen ska besvara vinklingen av nyheterna om BLM, genom att undersöka vilka ord som används och bilder som väljs. Den sista frågeställningen ämnar besvara om det skiljer sig eller inte mellan de tre nyhetskanalernas rapportering.
3 Litteraturgranskning
I följande kapitel presenteras litteraturgranskning i form av tidigare forskning som har gjorts på ämnet och som är av relevans för denna studie, men också de teoretiska utgångspunkter som den här studien kommer att använda sig av. Dessa kommer att förklaras löpande och även redogöras hur de är relevanta i förhållande till varandra såväl som till den här studien och dess syfte.
3.1 Gestaltnig av gestaltning
Grunden för den kvalitativa delen i den här studien är framing theory, eller
gestaltningsteorin som den kallas på svenska, och dess syn på kommunikation. To frame, eller att gestalta, innebär att framställa något på ett specifikt sätt. Studien kommer att använda Entmans citat som en utgångspunkt för att förklara hur de tre nyhetskanalerna gestaltade BLM-rörelsen på Instagram:
“Att gestalta är att välja vissa aspekter av upplevd verklighet och göra dem mer framträdande i en kommunicerad text, på ett sådant sätt som främjar en viss
problemdefinition, orsaksförklaring, moralisk värdering, och/eller problemlösning.”
(Entman, 1993 s. 52)
Enligt Entmans (1993) förklaring används alltså gestaltningsteorin som ett verktyg för att ta reda på vad som är mest centralt och synligt i specifika medieinnehåll.
Kommunikatören kan vara opartisk i sin nyhetstext men förmedlar ändå en gestaltning av händelsen som kommer att påverka en stor del av publiken på något sätt. Det kan göras genom upprepning, placering, specifika ordval eller genom att anknyta
informationen till kulturella referenser och det kan ske medvetet eller omedvetet. Detta är något som studien ämnar att undersöka genom frågeställningarna (2) Hur
porträtteras George Floyd och Derek Chauvin på mediernas Instagram? samt (3) Vilka ord och bilder används för att beskriva BLM-rörelsen?
Entman (1993) menar att gestaltning till stor del handlar om vad som som berättas och hur det framställs, men poängterar att det lika mycket handlar om vad som utelämnas.
Gestaltning uppstår egentligen genom all typ av kommunikation, sett ur det
sociologiska perspektivet (Strömbäck, 2009). En vanlig metafor som kan hjälpa till att tyda begreppet gestaltning är att de nyheter som publiceras i medierna endast är en spegelbild av verkligheten. Verkligheten är ju endast här och nu, en återberättning kan aldrig representera den riktiga verkligheten. Det vi läser om, ser på tv och hör på radio är därmed en gestaltning av den riktiga verkligheten (Strömbäck, 2009).
Gestaltningsteorin är ofta central inom journalistiken och enligt Shehata (2019) är gestaltningsteorin svår att ignorera för den som har för avsikt att skapa förståelse kring mediernas roll i att skapa, förmedla och upprätthålla bilder av vår omvärld, vilket också är ett starkt argument till att teorin får en betydande roll i denna studie.
Med hjälp av ovanstående förklaring av teorin kommer den att användas som ett ramverk för att studera det valda problemområdet. Då studiens syfte är att undersöka hur nyhetsmedier framställer BLM på Instagram blir det en typ av gestaltning av gestaltningen. Detta eftersom inläggen på Instagram är en gestaltning av en redan existerande nyhet på mediernas respektive kanaler. Det är också något som går hand i hand med remediering som presenteras längre fram i kapitlet.
3.2 Bilden och värderingen av svarta liv på Instagram
En studie av Hodges (2015) undersöker vilken roll rasism spelar i rapporteringen om mordet på 17-årige Trayvon Martin av de tre största nyhetskanalerna i USA; CNN, MSNBC och Fox News. Studien undersöker språk och samtal om rasism i ett försök att
avslöja dolda antaganden och agendor som hindrar en effektiv dialog kring frågan. Både vår och Hodges studie undersöker samma tre nyhetskanaler och rapporteringen kring liknande situationer. Dessutom var fallet Trayvon Martin startskottet för rörelsen som undersöks, Black Lives Matter.
Hodges (2015) menar att rasism utan tvekan var den mest kontroversiella aspekten i skildringen av mordet på Trayvon Martin redan från början av rapporteringen. Det första som diskuterades på bland annat kanalen CNN var Martins familj som vädjade om gripandet av gärningsmannen. Diskussioner uppstod om situationen sett annorlunda ut och det varit en svart man som varit skyldig och en vit pojke varit offret hade
situationen sett annorlunda ut och beskyddet ”självförsvar”, som Zimmerman hävdade, hade inte godtagits. Hodges (2015) menar att USA har en lång historik av icke-svarta personer som kommer undan med mord på grund av ett felaktigt systematiskt samhälle.
Trots många frågor och tvivel kring händelsen agerade polis partiskt till den misstänkte Zimmermans fördel och Hodges (2015) menar att det är just så systematisk rasism fungerar. Baserat på ursprung vinner den vita mannen fördelen och rättssystemet misslyckas. Bristen på rättvisa gör sig tydlig i situationer som denna och i flera andra fall. Precis som rasism spelade roll i det här fallet, spelar det en stor roll i fallet av George Floyd då det bland annat uppstod oroligheter att även hans mördare skulle gå straffri.
3.2.1 Medierepresentation
Fallen som morden på Trayvon Martin och George Floyd blir representation för samhällsproblemet systematisk rasism. De blir enskilda fall och specifika exempel på helhetsproblemet. Representation finns enligt Nationalencyklopedin (2020a) i två olika former, den inre och yttre representationen. Representation är att skildra eller
symbolisera något, i yttre form kan det vara exempelvis en karta och i inre form kan det vara exempelvis minnen.
Det första systemet är mentala representationer eller koncept. Detta är de föreställningar vi har som korrelerar ord och objekt. Om någon exempelvis skulle säga ”äpple”
korrelerar man det till frukten och förställning av ett äpple dyker upp mentalt (Hall, 2013). Ordet äpple är en representation av frukten som man kan föreställa sig, utan att ha den i fysisk form vet man vad det innebär. Till detta systemet tillhör klassificeringar av var de olika objekten och föreställningarna, som en sorts mental karta (Hall, 2013).
Vi särskiljer på olika objekt baserat på deras egenskaper. Dessa klassificeringar av representationer är något man kan dela med andra. Det andra systemet av representation är språk. Hall (2013) menar att de mentala representationerna vi har inte räcker för att vi ska kunna kommunicera med varandra och därför finns språk. Genom språk kan idéer, tankar, åsikter och koncept istället skrivas ner, talas om eller visas genom bilder och symboler (Hall, 2013). Detta skapar uppfattningar om världen som slutligen blir till en kultur som vi delar med andra.
Symboler och bilder är representationer som har olika meningar som man i sin tur tolkar. Till den här studien används just bilder och text för att tolka deras mening och representation. När vi ser en bild på George Floyd eller demonstrationer, vad
representerar detta och hur kan det tolkas? Om ord som looter, violence och death skrivs i bildtexten, vad associeras detta till? Dessa representationer skapar olika uppfattningar om människor och händelser och nyhetsmedierna har möjlighet att påverka detta genom de bilder och texter de väljer att publicera. Hodges (2015) menar att nyckeln i frågan om rasism i USA är att upplysa om och fokusera på specifika rasistiska handlingar som sker, alltså representationer. Han menar på att det är enklare för människor att förstå dessa nutida situationer än det historiska mönstret av ett institutionellt och systematiskt rasistiskt samhälle.
3.3 Nyhetsvärdering
Enligt Hodges kan nyhetskanalerna bidra med kunskap genom att kritiskt reflektera och rapportera, och se det höga nyhetsvärdet i dessa händelser. Hodges (2015) menar att det inte kommer att vara en enkel process då rasism är ett svårt ämne för många, framförallt vita amerikaner, att diskutera. Dessutom komplicerat att införa för nyhetskanaler som strävar efter att vara mer underhållande än informativa. Den här reflektionen är mycket intressant i vårt fall, då vi vill se hur de olika kanalerna arbetar med att framställa Black Lives Matter och fallet George Floyd åtta år efter fallet Trayvon Martin.
För enkelhetens skull kan nyhetsvärdering beskrivas med vad som gör en händelse till en nyhet (Johansson, 2008). Viktigt är ändock att inte förväxla nyhetsvärdering med begreppet nyhetsurval där andra omständigheter än just värderingen spelar roll. Vidare förklarar Johansson (2008) att det finns två olika aspekter inom nyhetsvärdering som är centrala för det journalistiska nyhetsurvalet – vilka nyheter som journalisterna tror att
publiken efterfrågar, samt vilka nyheter som journalisterna anser att publiken bör ta del av (samt vad som bör uteslutas). Dessa aspekter blir intressanta att ha i åtanke då uppsatsen har för avsikt att undersöka nyhetsvärderingen genom frågeställningen (1) Hur stor andel av inläggen tillägnas BLM-rörelsen den aktuella nyhetsveckan?
Det är som bekant inte möjligt för världens journalister att bevaka och rapportera om precis allting som sker. Därför tvingas de sålla och välja vad för slags nyheter som allmänheten ska få ta del av. I en studie av Galtung och Ruge (1965) listas tolv kriterier för vad som gör att en nyhet blir en nyhet.
1. Frekvens, 2. Tröskel, 3. Entydighet, 4. Meningsfullhet, 5. Konsonans, 6. Oväntat, 7.
Kontinuitet, 8. Komposition, 9. Referens till elitnation, 10. Referens till elitperson, 11.
Referens till person, 12. Negativt
Dessa kriterier är beroende av varandra och ju fler kriterier en nyhet innehåller desto högre värderad blir den. Den här uppsatsen använder kriterierna som ett stöd för att kunna förstå varför BLM-rörelsen får den uppmärksamhet den får i media och social media, i det här fallet Instagram. I studiens kodschema har även variabler utifrån dessa kriterier skapats, som exempelvis berör elitpersoner och negativitet.
Även Östgaard (1968) beskriver i sin studie några parametrar som har betydelse för en nyhet; förståelse, identifikation och sensation. En nyhets värde ökar om den är enkel att förstå och publiken har förståelse för den. Om publiken kan identifiera sig med och har kunskap om ämnet kommer den vara lättare att ta till sig. Det kan röra sig om en
kulturell identifikation, geografisk identifikation eller en identifikation utifrån sin samhällsklass. Sensation värderas också högt och definierar något som är oväntat eller häpnadsväckande. Även ovanliga händelser kan anses vara sensationella. Desto fler av dessa komponenter en nyhet innehåller desto mer ökar dess värde. Dessa parametrar kommer att återupptas i kapitlet som berör slutdiskussion.
3.3.1 Digital nyhetsvärdering
Som tidigare nämnt kan sociala medier fungera som en plats för kommunikation mellan redaktion och läsare. Det kan hjälpa reportrarna att identifiera vad som går hem hos och uppskattas av läsarna, men används också som ett verktyg för att förstå vad som trendar
och intresserar människor just nu (Lindquist, 2010). Eftersom nyheter på webben enkelt kan varieras och placeras utifrån vad som är relevant för stunden kan nyhetsvärdering på webben liknas med sociala medier. Det är lätt att se vilka nyheter som har ett högt läsarvärde genom mätningar online, vilket i sin tur gör att man kan anta att de nyheter som trendar på webben också är de som får ta plats i sociala medier (Lindquist, 2010).
På sociala medier går det dessutom att mäta interaktionen från läsarna i form av likes, kommentarer och delningar. Det här relevans i studien då den undersöker inlägg på Instagram.
3.4 Remediering i modern form
Journalistiken har genomgått en enorm omstrukturering i form av digitalisering de senaste decennierna och därmed mer eller mindre tvingat medierna att använda sig av sociala medier för att ha en chans att behålla sina läsare och möta deras behov
(Vázquez-Herrero et al., 2019). Den nya mediekulturen kräver att journalistiken förflyttas från ett nyhetsrumsperspektiv till ett nätverksperspektiv, där avsändare och mottagare förväntas arbeta tillsammans.
Den norske medieforskaren Larsson (2018) undersöker i sin studie med hjälp av en jämförande design hur norska medieorganisationer utnyttjar sina plattformar Facebook och Instagram, och till vilken utsträckning mediekonsumenterna interagerar med innehållet. I undersökningen definieras kommentarer och likes på Facebook- och Instagraminlägg som interaktioner. Jämförelsen gjordes mellan de fyra största
medieorganisationerna: Aftenposten, VG, NRK och TV2. Larsson (2018) analyserar sitt material med hjälp av en kvantitativ metod, men använder också en kvalitativ metod för att få fram mer detaljerade och nyanserade resultat.
Det Larsson undersöker är remediering, eftersom materialet som de norska
nyhetsmedierna använder på sina sociala medier ursprungligen kommer från tidningar samt tv. Remediering är när ett medium lånar innehåll från ett annat medium (Bolter &
Grusin, 1999). Något vi ser ske i samband med modernisering, som när materia konverterats från traditionell form till digital form. Exempelvis från fysiska konstverk till digitala avbildningar, böcker blir till filmer eller nyheter från television visas på internet. Bolter och Grusin (1999) argumenterar att innehållet i alla medier är remediering i någon form, från talat språk till text eller från text till böcker och så
vidare. Detta skapar i många fall en tävling mellan medierna om vilken av dem som blir mest använd och dominering av marknaden (Bolter & Grusin, 1999).
I studien Ephemeral Journalism: News Distribution through Instagram stories av Vázquez-Herrero et al. (2019) undersöks om och i så fall hur 17 internationella medier använder sig av Instagram stories. Genom en kvalitativ innehållsanalys ställer de frågor kring hur mediernas Instagram stories är utformade, vilka resurser som används för att skapa dem, vad deras syfte är och vilka ämnen som är mest populära att informera om.
Undersökningens resultat visar att majoriteten av de 17 utvalda medierna använde sig av Instagram stories varje vardag och att det huvudsakliga syftet är att leda publiken vidare till deras hemsida. Det är ett resultat som kan tolkas som ett bevis till att vår studie, som ämnar att ta reda på hur en viss nyhetshändelse framförs på Instagram, behövs. Om majoriteten av medierna delar sitt nyhetsinnehåll på Instagram dagligen betyder det att många unga kommer att ta del av det. Innehållet behöver därför granskas för att ta reda på hur de nyheter som framförallt unga konsumerar via sociala medier framställs. Även om Instagram stories och vanliga Instagraminlägg i flödet inte är samma sak går det att anta att innehållet ser relativt lika ut. En story kan exempelvis leda läsaren in till ett inlägg i flödet, som i sin tur leder läsaren vidare till hemsidan. Båda kan betraktas som kortvarig journalistik då det efter att ha vistats oftast inte återses igen. Båda är också en gestaltning av något som redan har gestaltats en gång tidigare, det vill säga i
ursprungsnyheten på hemsidan.
Det som kommer att analyseras i vår studie, precis som Larsson (2018) och Vázquez- Herrero et al. (2019), är material som är remedierat från nyhetskanaler till sociala medier, mer specifikt Instagram. Allt material har anpassats till plattformen Instagram med ett stort bildfokus och ofta begränsad mängd text. Vi kommer inte i någon större utsträckning att undersöka remedieringen och dess eventuella påverkan, men det är en faktor som är värd att nämna med tanke på att det är forumet Instagram som valts till analysen.
3.5 Hyperrealism - en simulation av verkligheten
Resultaten från Larssons studie visar att medieorganisationerna i tre av fyra fall valde att prioritera Facebook före Instagram, med TV2 som undantag. Förklaring till detta anses kunna vara att TV2 har en yngre målgrupp som är enklare att nå ut till genom
Instagram och att de har ambitioner att öka sin popularitet genom plattformen (Larsson, 2018). Vår studie undersöker just nyhetsframställan för sociala medieanvändare och påverkan det kan ha på yngre generationer, av den anledning valdes Instagram som plattform med stöd från Larssons undersökning. Larssons studie är relevant för oss då vi också vill undersöka hur medieorganisationer väljer utnyttja sina sociala medier. Precis som den tidigare forskningen kommer vår studie att bidra med en insikt i hur
medieorganisationer väljer att utnyttja sin plattformar och hur nyheter presenteras på sociala medier. Här kan Baudrillards teori hyperrealism appliceras då sociala medier blir en verklighet som konkurrerar med den verklighet vi faktiskt lever i.
Hyperrealism är en del av Jean Baudrillards teori Simulacra och Simulation. Den bygger på att människan skapar en simulation av verkligheten som kan vara svår eller omöjlig att urskilja från den riktiga. Det inte finns någon tydlig gräns var
hyperrealiteten slutar och verkligheten börjar, de två världarna smälter samman (Baudrillard, 1983; Baudrillard, 2006). Detta är något som kan anses vanligt idag på grund av sociala medier och världen de skapar i samband med den riktiga världen vi lever i. För många kan det vara svårt att urskilja vad som är den riktiga världen och vad som är hypervärlden som skapas på sociala medier. I flera aspekter är till och med världen på sociala medier viktigare eller har större påverkan än den faktiska verkligheten.
Teorin är relevant för studien då människor uppfattar att det är verkligheten de ser när de kommer i kontakt med bilder och texter på sociala medier. På Instagram delas mängder av bilder och texter som kanske inte alltid ger en korrekt bild av verkligheten.
Utifrån detta uppfattas världen och händelserna på ett visst sätt. Bilden på Black Lives Matter-rörelsen som nyhetsmedierna framställer påverkar publikens uppfattning av verkligheten. Detta är en sorts simulation av den riktiga verklighet där gränserna för vart den ena slutar och andra börjar är otydliga.
3.6 Sammanfattning av litteraturgranskning
Studiens huvudsakliga utgångspunkt är gestaltningsteorin som handlar om hur medierna gestaltar sitt innehåll. Den är av stor betydelse för studien då den har en central roll i studiens kvalitativa analysdel. Nyhetsvärdering spelar också en viktig roll då studien undersöker hur stor del av nyhetsrapporteringen som tillägnas BLM. Detta anses
väsentligt med tanke på att det var flera stora händelser som var högaktuella världen över våren 2020. Vidare presenterades också tre teorier med anledning av studiens val att undersöka innehållet i ett socialt medie. Eftersom studien undersöker en plattform som Instagram är det betydande att inkludera en teori om representation. Hyperrealism handlar om hur en upplevd verklighet, exempelvis genom Instagram, kan vara svår att urskilja från den riktiga. Remediering berör hur ett innehåll går igenom ett media till ett annat, exempelvis från en nyhetshemsida till ett Instagraminlägg.
Mycket av den tidigare forskningen om sociala medier koncentrerar sig främst på mediaplattformerna Twitter och Facebook och forskningen är begränsad gällande nyheter kopplat till Instagram (Larsson, 2018). Instagram skiljer sig från de andra plattformarna då det framförallt är en bilddelande applikation med kortare texter, till skillnad från Twitter som främst består av korta texter och Facebook med möjlighet till längre textinlägg tillsammans med bilder. Därför kommer den här studien att tillföra en inblick i nyhetsrapportering och dess gestaltning på Instagram.
4 Metod
I kapitlet som följer presenteras studiens metod och tillvägagångssätt. Då studien använder sig av både kvalitativ och kvantitativ metod presenteras först ett avsnitt om flermetodsforskning. Sedan följer en beskrivning av det kvantitativa, kvalitativa samt hermeneutisk bildanalys.
4.1 Flermetodsforskning
Den här studien är en flermetodsforskning, vilket innebär att den använder sig både av ett kvantitativt och kvalitativt tillvägagångssätt. Det talas om två beslut som måste fattas vid flermetodsforskning; prioriteringsbeslut - om det är den kvalitativa eller kvantitativa som styr eller väger tyngre, och sekvensbeslut - vilken metod som kommer först
(Bryman, 2018). Här har vi beslutat oss för att göra den kvantitativa analysen först för att skapa en statistisk överblick, för att sedan göra en kvalitativ djupdykning i det empiriska resultatet för att skapa en ännu begripligare uppfattning av hur BLM-rörelsen gestaltas på Instagram.
Bryman (2018) förklarar att det finns olika sätt och olika anledningar till att en
flermetodsforskning väljs. Det kan handla om att få en mer översiktlig bild över det som studeras och därför använder man sig utav flera metoder. Det kan också baseras på att frågeställningarna besvaras bäst med olika metoder, eller att den ena metoden
kompletterar den andra med information av resultaten som man inte kan se genom den andra metoden (Bryman, 2018). Båda dessa anledningar faller in i den här studien och vi anser att både den kvantitativa och kvalitativa delen väger lika tungt eftersom de kompletterar varandra och besvarar olika frågeställningar.
4.2 Kvantitativ metod
En kvantitativ analys är en utvärdering av vad innehållet faktiskt säger. Kvantitet syftar på att se över en tillräckligt stor mängd material att det går att översätta till siffror. Det är ett sätt att translatera resultaten till jämförbara siffror och statistik som skapar en mer översiktlig bild av vad som visas (Karlsson & Johansson, 2019).
“Kvantitativa innehållsanalyser kan delas in i tre övergripande kategorier: beskrivande, jämförande och förklarande.” (Karlsson & Johansson, 2019 s.173) De menar att den beskrivande berättar om innehållet och dess egenskaper. Detta är något som kan ha betydelse när man analyserar stora händelser som katastrofer eller nödsituationer. I den jämförande delen görs en likhetsgranskning av materialet på olika sätt, exempelvis mellan olika medier eller innehållet. Den sista kategorin är den förklarande delen, här menar Karlsson och Johansson (2019) att analysen kan tillämpas för att förstå sig på av vilket eller vilka skäl innehållet ser ut som det gör. I vårt fall är det en lämplig metod att använda eftersom vi jämför de tre olika nyhetskanalernas Instagramkonton och inlägg.
Den ger en statistisk bild över vad som konkret visas hos respektive kanal. Utifrån den kvantitativa delen studerar vi sedan det empiriska materialet närmare med en kvalitativ metod.
4.3 Kvalitativ metod
En kvalitativ innehållsanalys är en djupare undersökning och tolkning av innehållet där man kan analysera en större eller mindre del av materialet (Esaiasson et al., 2017). Det är en granskning av innehållet som är i antingen muntlig, skriftlig eller bildmässig konstruktion och är en väsentlig del inom medie- och kommunikationsvetenskap (Esaiasson et al., 2017). Den här studien analyserar både bild och tillhörande text i
Instagraminläggen för att utreda vad som anses träder fram extra mycket och hur det framställs av de olika nyhetskanalerna. Den kvalitativa metoden appliceras efter materialet kodats genom kvantitativ analys, men tillämpas inte på all empirisk data.
Istället plockas det mest intressanta ut från den kvantitativa delen och analyseras mer djupgående med hjälp av kvalitativ metod.
4.3.1 Hermeneutisk bildanalys
Hermeneutik är en del av semiotisk bildanalys som på grekiska betyder läran om tolkning och utgör en modell för hur man kan tolka och analysera framförallt text. Till skillnad från semiotiken som endast analyserar bildens detaljer och symboler sätter man i hermeneutiken bilder både i detalj och i en kontext (Eriksson & Göthlund, 2012;
Nationalencyklopedin, 2020b). Eriksson och Göthlund (2012) anser att betydelsen av perspektivmedvetenhet spelar en stor roll när det gäller bildanalys. De menar att man i en och samma bild kan se flera olika saker och att det endast beror på vilket perspektiv man som betraktare har och vilka frågor man ställer. Visuell kommunikation är något som för oss i västvärlden utgör en stor del av vår vardag. För att inte bara förstå vad vi ser utan också den djupare betydelsen måste vi även lära oss att tyda bilderna. Att analysera bilder och visuell kommunikation handlar enligt hermeneutiken om att tolka dem utifrån ett kulturellt perspektiv, men också till en viss del om personliga
erfarenheter och uppfattningar (Eriksson & Göthlund, 2012). Det talas ofta om en spiralgång i samband med hermeneutiken. Detta innebär att man först tolkar materialet från detalj till helheten och sedan från helheten till detalj. Efter det gör man en tolkning baserat på personliga referenser till verket (Nationalencyklopedin, 2020b). Man vill alltså beskriva företeelser genom att sätta dem i ett större sammanhang och förstå kulturella anmärkningar.
Till den här studien används den hermeneutiska metoden för att besvara
frågeställningarna genom en analys av bilderna från varje nyhetskanals instagram.
Genom denna metod är syftet att utreda framställan av offret och förövaren, och Black Lives Matter-rörelsen och hur de kan uppfattas av mediekonsumenten. Metoden möjliggör detta eftersom det tillåter en tydning av bilderna och deras innebörd.
4.4 Forskningsetiska överväganden
Inom forskningsfältet finns det ett antal etiska faktorer att ta hänsyn till, även kallat forskningsetik. Enligt vetenskapsrådets hemsida Codex (2020) är det forskarens egna etiska ansvar som står som grund för detta. För att presentera en studie med hög kvalité är det viktigt att följa de nationella och lokala bestämmelserna när det gäller moral och yrkesetik (Codex, 2020). Det som kan anses viktigt att ställa oss till är hur vi använder oss av studien och etiska överväganden i det som skrivits. En stor del av regler rör sig om respekt för människor, såsom hantering av personuppgifter eller diskriminering.
Gällande detta har vår studie inte till någon större utsträckning hanterat sådan data.
Förutom gällande visuellt ursprung, där vi utgått ifrån United States Census Bureaus (2020) riktlinjer för klassificeringar av ursprung och etnicitet för att undvika
missuppfattningar. Detta är en variabel i kodningsschemat som vi har utgått från under vår undersökning. Genom användningen av United States Census Bureaus (2020) riktlinjer har vi visat en god forskningssed och kritisk aspekt har använts under arbetets gång. Utöver detta har vårt empiriska material utav allmänna handlingar i form av Instagraminlägg från stora nyhetskanaler.
5 Material och urval
I följande kapitel kommer det empiriska materialet och urvalet att presenteras. Här presenteras även fakta om Black Lives Matter, Instagram, CNN, MSNBC och Fox News, Kapitlet kommer också att redovisa vald tidsperiod, insamlingsmetod samt metodkritik.
5.1 Material
Materialet är insamlat genom skärmdumpar från Instagram och hämtat den 17 november 2020. Alla inlägg som berör Black Lives Matter-rörelsen på något sätt har sparats för analys. Totalt samlades 112 inlägg om Black Lives Matter in mellan den 27 maj - 2 juni 2020. Det bör dock tilläggas att endast den första bilden eller filmen i inlägget sparades för analys, en mer motiverande förklaring till detta följer längre fram i detta kapitel. De inlägg som berör andra nyheter än BLM den nyhetsveckan analyseras inte, men räknas med i viss statistik enbart för att få en bild av hur stor plats som tilldelades BLM.
5.2 Insamlingsmetod
Det empiriska materialet samlades in genom skärmdumpar från Instagram under samma dag, tid och från samma telefon. Alla bilder som lagts upp under veckan kontrollerades.
Sammanlagt lade de tre kanalerna upp 203 inlägg, varav 112 berörde BLM- rörelsen och ansågs lämpliga till undersökningen.
5.3 Tidsperiod
Tidsperioden som valts till undersökningen är sju dagar, 27 maj - 2 juni 2020. Den valda perioden baseras på att Georges Floyds död anses ha varit startskottet för BLM- rörelsen under 2020. Trots att Floyd avled den 25 maj 2020 kom de första rapporterna och inläggen om händelsen först den 27 maj 2020 på de valda nyhetskanalernas
instagramkonton. Tidsperioden på en vecka valdes med hänsyn till studiens omfång och förbestämda tidsram.
5.4 Urval
Den här studien har valt att analysera material hämtat från Instagram från tre olika amerikanska nyhetskanaler; CNN, MSNBC och Fox News. Den aktuella tidsperioden är 27 maj - 2 juni 2020. De tre nyhetskanalerna CNN, MSNBC och Fox News valdes med anledning av att de är USA:s tre största kabelkanaler (Statista, 2020e). Materialurvalet är gjort genom ett så kallat ändamålsenligt urval. Det innebär att vi har handplockat materialet med anledning av dess relevans för studien (Eriksson-Zetterquist & Ahrne).
Metoden är inte baserad på sannolikhet utan vi har valt det material som vi anser kan ge störst värde till studien med hänsyn till omfattning och tidsbegränsning.
Alla inlägg mellan 27 maj - 2 juni 2020 som på något sätt rör Black Lives Matter- rörelsen har samlats in för analys. På Instagram är det dock möjligt att publicera upp till 10 bilder och filmer per inlägg. Avgränsningen som gjorts är att om fler än en bild lagts upp i samma inlägg har endast den första analyserats. Samma sak gäller för filmer. När det kommer till filmerna har inte hela innehållet analyserats, utan enbart en stillbild som har skapats genom skärmdump så tidigt i filmen som möjligt. Även om innehållet i filmerna inte har analyserats på ett djupare plan ansågs det viktigt att ha med dem i någon form då de tillför en viktig del i statistiken. Vissa avgränsningar har även gjorts i texterna. Texten “Link in our bio” som förekom i många texter har inte analyserats, inte
heller text som gav heder åt fotografen. Detsamma gäller hashtags, likes, kommentarer och emojis.
Vi är medvetna om att dessa avgränsningar kan påverka resultatet, i och med att en hel del material utesluts. Det är emellertid den första bilden som fångar användarens uppmärksamhet och det är inte ens säkert att användaren kommer att bläddra vidare för att titta på de andra, eller se en hel film. Även om 10 bilder läggs upp i ett inlägg visas samma text till alla. Avgränsningarna är därmed relevanta för att studien ska kunna genomföras enligt tidsramen.
5.5 Metodkritik
Enligt Bryman (2018) finns det en del kritiker som påstår att kvantitativ och kvalitativ metod är oförenliga. De menar att de två metoderna har två skilda värderingar och synsätt och därav är inkompatibla. Ett exempel som ges på detta är att man inte skulle kunna kombinera en deltagande observation med en enkätundersökning. Däremot menar Bryman (2018) att metoderna i vissa fall överlappar varandra och går att kombinera, och att det inte påvisats att metoderna utgår ifrån olika synsätt.
Den kvantitativa och kvalitativa metoden i den här studien kombineras för att få fram ett mer omfattande resultat. Flermetodsforskning har valts att kunna besvara respektive frågeställningar som används som utgångspunkt, då det ansågs att en kvantitativ eller kvalitativ metod inte skulle vara tillräcklig på egen hand. Frågeställningarna gällande andel som tillägnas BLM bland rapporteringen och gestaltningen av
människorättsrörelsen ur ett större perspektiv ansågs lämplig att undersöka med en kvantitativ metod. Frågorna som kräver djupare analys, exempelvis framställan av offer och förövare eller ord och bilder som valdes, ansågs med det passade med en kvalitativ studie. I vårt fall kompletterar de två metoderna varandra.
Eftersom vi valt en relativt kort tidsperiod på endast en vecka är utsikterna för att resultatet kan se annorlunda ut vid en annan eller större tidsperiod hög. Vår studie undersöker som bekant veckan då startskottet för BLM-rörelsen tog vid 2020. Det finns givetvis en risk att nyhetskanalerna agerat annorlunda i sina publiceringar senare då den här nyheten är aktuell än idag. Å andra sidan är BLM-rörelsen inte ett nytt fenomen och nyhetskanalerna bör därför ha publicerat en hel del om händelserna vid tidigare
tillfällen. Det går också att kritisera att vårt resultat inte är generellt då vi enbart
undersöker tre nyhetskanaler och det finns många andra nyhetskanaler som inte är med i vår analys. Vi anser däremot att urvalet av nyhetskanaler är rimligt med tanke på att de är de tre största i USA. Samma sak gäller vårt val av socialt medie som nu föll på Instagram. Om vi valt fler nyhetskanaler och fler sociala medier hade omfånget på studien blivit alldeles för stor i förhållande till den förutbestämda tiden som givits studien.
Något annat som kan ses som en svaghet i studien är att vi enbart analyserat den första bilden i inläggen. Ett Instagram inlägg kan innehålla upp till 10 bilder i samma inlägg.
Det finns en risk att resultatet sett annorlunda ut om vi hade analyserat allt material den veckan. Även filmer, som vi valt att endast ta en skärmdump av och analysera utifrån det, kanske förmedlar något annat i sin helhet. Med anledning av forskning som tyder på att vi tappar intresset allt snabbare på internet anser vi det ändå rimligt att analysera det som fångar ögat allra först. Givetvis hänger det också ihop med studiens storlek.
Analysdelen som handlar om starkt laddade ord kan eventuellt också kritiseras. Ett negativt laddat ord i vår kodning är ord som har en pessimistisk klang. Liksom att ett positivt laddat ord i vår kodning är ord som har en optimistisk klang. Vår syn är personlig och kan därför inte anses vara helt tillförlitlig. Tolkningen kan variera
beroende på vem som gör den. Ordet “död” kan till exempel upplevas olika beroende på en individs eller kulturell uppfattning kring mortalitet. Här har vi valt att lita på vårt eget omdöme att fler skulle tolka orden på samma sätt som vi har gjort. I den här studien utgår vi från tolkningar som vi har gjort utifrån den kännedom och kunskap vi har om BLM-rörelsen. Vi är medvetna om att det kan tolkas på ett annorlunda sätt om analysen görs av någon annan. Vi har dock ansträngt oss för att göra en så rättvis tolkning som möjligt och vi anser att det resultat vi fått speglar något som liknar verkligheten.
5.6 Reliabilitet och validitet
För att öka vår reliabilitet har vi ansträngt oss för att skapa ett kodschema som endast innehåller de variabler som är intressanta för uppsatsens syfte. Något vi försökt att undvika är att inkludera för många variabler. Vi har därför utformat kodschemat utifrån
det resultat vi önskar få fram av den kvantitativa delen och varit noga med att endast inkludera det vi verkligen söker efter.
Reliabilitet handlar också om att undersökningen ska vara pålitlig (Eliasson, 2008). Om undersökningen utförs en andra eller tredje gång ska resultatet bli detsamma som den första gången. I delen som handlar om metodkritik har vi redogjort för vilka faktorer som skulle kunna påverka resultatet. För att öka reliabiliteten ytterligare har vi istället för att dela upp det empiriska materialet kodar och analyserat all data tillsammans. Om det har uppstått några frågetecken har vi istället för att riskera olika analyser diskuterat tillsammans och kommit fram till det som ansetts mest rimligt.
Validitet innebär att studien mäter det den utger sig att mäta (Eliasson, 2008). En hög reliabilitet också ökar chanserna för en hög validitet. Med rätt sorts metoder och verktyg till undersökningen ökar också trovärdigheten (Eliasson, 2008). I vårt fall ansågs
flermetodsforskning mycket lämplig då vi förutom en övergripande statistisk bild kunde plocka ut de mest intressanta delarna för en närmare analys och därmed få ett resultat med både högre reliabilitet och validitet.
5.7 Kodningsschema och operationalisering
Enligt Esaiasson et al. (2017) är det väsentligt göra en operationalisering för att garantera att studiens resultat går i linje med dess syfte och frågeställningar. För att genomföra undersökningen på hur CNN, MSNBC samt Fox News framställer Black Lives Matter-rörelsen på Instagram har vi därför tagit fram ett kodningsschema genom att operationalisera vårt syfte och våra frågeställningar. De åtta variabler som studien består av har diskuterats fram och systematiskt valts ut för att ha möjlighet att
undersöka det empiriska materialet och besvara frågeställningarna på ett optimalt sätt.
Variabler
V.1 Inläggets nummer V.2 Nyhetskanal V.3 Framställan av BLM V.4 Starka ord V.5 Vem får synas V.6 Stämning
V.7 Ursprung V.8 Vad händer
För en utförligare förklaring av respektive variabel se bilaga A i kodningsmanualen.
6 Resultat och analys
I följande kapitel presenteras resultatet från kodningen samt en närmare kvalitativ analys av några inlägg från CNN, MSNBC och Fox News Instagramkonton. Det empiriska resultatet presenteras först i cirkel- och stapeldiagram för en statistisk överblick, sedan med hjälp av skärmdumpar från Instagram för en djupare kvalitativ analys. Diagrammen redovisas i procent och är avrundade till närmaste heltal.
6.1 Resultat kvantitativ analys
För att ge en övergripande bild av de tre kanalernas nyhetsvecka har det totala antalet inlägg som publicerats mellan den 27 maj - 2 juni 2020 summerats och redovisas nedan i figur 1:1-1:3. Det är däremot enbart bilderna som handlar om BLM (112 stycken) som har analyserats. De övriga bilderna, som handlar om någonting annat än BLM (203 stycken), har alltså inte analyserats utan finns endast med som statistik för att sätta det hela i ett kontext samt för att ge ett svar på frågeställning (1) Hur stor andel av inläggen tillägnas BLM-rörelsen den aktuella nyhetsveckan?
Tabell 1:1 – Antal bilder
Nyhetsrapportering
Tv-kanal: CNN Fox News
MSNBC Total:
BLM Annat Totalt
20 23 43
55 65 115
37 8 45
112 96 203
Figur 1:1 Figur 1:2 Figur 1:3 Nyhetsrapportering
I figurerna 1:1, 1:2 samt 1:3 redovisas hur stor andel av respektive kanals inlägg som handlar om BLM. Det som går att urskilja vid en första anblick är att alla kanaler gav BLM mycket stort mediautrymme. CNN och Fox News har tillägnat nästintill hälften av sin rapportering till BLM den aktuella veckan, men MSNBC sticker ut från de andra två genom att tillägna mer än ⅘ av sin rapportering BLM. Resultatet är mycket
anmärkningsvärt med tanke på att den aktuella veckan var en tid då många stora händelser slogs om uppmärksamheten i media. Förutom vanlig nyhetsrapportering var spridningen av Covid-19 och dess konsekvenser extrem världen över. Utöver detta var också det kommande presidentvalet i USA med toppkandidaterna Donald Trump och Joe Biden ett aktuellt ämne i media. Bara det faktum att två av kanalerna tillägnade BLM nästan hälften av rapporteringen är mycket i sig, men MSNBC gav extremt mycket uppmärksamhet till BLM med sina 82 procent av den totala rapporteringen.
Resultatet pekar på hur stor och viktig den här händelsen faktiskt var för den
amerikanska befolkningen. Det här resultaten är en grund att stå på och intressant att ha i åtanke när övriga resultat presenteras.
Figur 2:1
Figur 2:1 visar den övergripande framställan av Black Lives Matter-rörelsen på de tre nyhetskanalernas Instagram. Framställan definieras som antingen positiv, negativ, neutral eller övrigt, sett ur Black Lives Matters-rörelsens perspektiv.
75%
40%
54%
20%
51%
32%
0%
9%
20%
5%
0%
5%
CNN Fox News MSNBC
Framställan av Black Lives Matter
Positivt Negativt Neutralt Övrigt
Positivt karaktäriseras de inlägg som ger stöd åt eller framställer rörelsen på ett gynnsamt sätt, som någonting positivt. Negativt karaktäriseras de inlägg som inte gynnar rörelsen eller målar upp en kritisk bild av demonstranterna och inblandade - ofta med en framställan av våldsamhet, kaos och vandalisering. Neutrala klassas de inlägg som inte visar någon framställan som varken är en positiv eller negativ för rörelsen eller de inblandade. Dessa inlägg är ofta rent informativa, exempelvis allmänt om rörelsen eller konstverk. Bilder som är porträtt av politiker eller elitpersoner som uttalar sig om händelsen passar ofta in i den kategorin. Övrigt är de inlägg inte går att fastställa om de var positiva eller negativa gentemot rörelsen. Exempelvis om det var en bild som kunde uppfattas som negativ men med en tillhörande text som var positiv gentemot Black Lives Matter.
Diagrammet i figur 2:1 visar att CNN och MSNBC främst förmedlar en positiv bild av BLM-rörelsen, medan Fox News främst förmedlar en negativ bild. Av CNNs inlägg var 15 positiva, 4 negativa, ingen neutral och 1 övrigt. Fox News inlägg var 22 positiva, 28 negativa och 5 neutrala och ingen övrigt. Av MSNBCs inlägg var 20 positiva, 12 negativa, 9 neutrala och 2 övrigt.
Figur 3:1
I figur 3:1 ser vi visuellt ursprung på de personer som får synas i bild på respektive nyhetsmedies Instagram.
20%
15%
20% 22%
29%
16%
0% 0% 3%
40%
33%
43%
5%
20%
15% 14%
4% 3%
CNN Fox News MSNBC
Visuellt ursprung på personer i bild
Svart Vit Asiat Blandat Framgår ej Ingen
Alla variabelvärden är baserade på United States Census Bureau standarder och klassificeringar för ursprung och etnicitet (United States Census Bureau, 2020).
I variabelvärde 1 klassas personer med ursprung i någon av Afrikas svarta befolkningsgrupper. Variabelvärde 2 är människor med ursprung från
ursprungsbefolkningen i Europa, Mellanöstern eller Nordafrika. Variabelvärde 3 personer som har härkomst i något av ursprungsbefolkningarna i Fjärran Östern, Sydostasien eller den indiska subkontinenten. Variabelvärde 4 räknas människor som härstammar i något av ursprungsbefolkningarna i Nord-, Syd- och Centralamerika och som bibehåller någon typ av samhällelig anknytning. Variabelvärde 5 är personer som har härkomst i något av de ursprungliga folken på Hawaii, Guam, Samoa eller andra Stilla öar (United States Census Bureau, 2020). Variabelvärde 6 innebär att ett flertal personer syns i bild och att de har olika ursprung eller etniska tillhörigheter.
Variabelvärde 7 används då det inte går att se vilken hudfärg personen har, t.ex. vid en siluett eller från väldigt långt avstånd. Variabelvärde 8 används då det inte finns någon människa på bilden.
Diagrammet visar att majoriteten av bilderna hos alla nyhetskanaler visar personer med olika hudfärg, det vill säga blandat. Men vi ser också att Fox News har dubbelt så många vita personer i bild som svarta, medan CNN har lika många av varje av dessa två och MSNBC har fler svarta än vita personer. De allra flesta bilderna innehåller många personer och därmed olika hudfärg. Anledningen till att det är intressant i att veta vilken hudfärg de människor som syns i bild har är att BLM-rörelsen handlar om förtrycket mot just svarta. Därför vill vi veta vilka medierna väljer att visa i den här händelsen.
Om medierna hade valt att publicera bilder på främst vita människor hade det varit intressant att veta, ändock var så inte fallet. Det är däremot intressant att Fox News publicerar bilder med dubbelt så många vita som svarta när det handlar om en
antirasistisk människorörelse som kämpar för svartas rättigheter, vilket bör innebära att det är dem som får synas. Vi kan inte svara på varför de väljer att framställa så många vita personer, men en anledning till att statistiken ser ut som den gör är att Fox News publicerar många bilder på vita elitpersoner som uttalar sig angående det som händer.
Figur 4:1
Figur 4:1 redovisar om det används starkt laddade ord i inläggen och om de är positiva, negativa eller både och. Exempel på positivt laddade ord är “loving”, “solidarity”,
“peaceful”, “justice” och “freedom”. Negativt laddade ord är exempelvis ”violence”,
“looter”, “aggressive”, “brutality” och “death”. Om inläggen innehöll både positivt och negativt laddade ord tilldelades de svaret Ja, båda, eller om de inte fanns några laddade ord tilldelades de svaret Nej.
Figur 4:1 visar att de negativt laddade orden användes mest med sammanlagt 74 inlägg av totalt 112. En orsak till det är att ordet “death”, som klassas som ett negativt laddat ord, nämndes i väldigt många texter. Tabell 4:1 visar att Fox News använde sig av starkt laddade ord i flest inlägg, 36 stycken. Därefter kommer MSNBC med 25 inlägg och sist CNN med endast 13 inlägg. Detta i måste dock sättas i relation till antalet inlägg som lades upp av varje nyhetskanal. Det vill säga att Fox News lade upp flest antal inlägg och CNN minst antal inlägg, se i tabell 1:1 på sida 23. MSNBC var den kanal som använde sig av minst antal starkt laddade ord. Av sina totalt 37 inlägg uteslöts starkt laddade ord helt i 10 av dem. Det är förhållandevis många jämfört med Fox News 4 inlägg och CNN endast ett enda. En djupare analys av starkt laddade ord förekommer i den kvalitativa delen.
65% 65% 68%
0%
11%
3%
30%
16%
5% 7% 3%
27%
CNN Fox News MSNBC
Starkt laddade ord i texterna
Ja, negativt Ja, positivt Ja, båda Nej
6.2 Resultat kvalitativ analys
Efter att ha gjort den kvantitativa analysdelen har vi plockat ut vissa delar för att studera närmare. Här har vi utgått från den semiotiska analysens - hermeneutisk bildanalys.
Följande analyser är inlägg som ansågs relevant att studera på nära håll med hjälp av en kvalitativ metod, med anledning av studiens syfte och frågeställningar. När inläggen kodades och analyserades kvantitativt framkom det att de tre nyhetskanalerna gestaltar offret George Floyd och förövaren Derek Chauvin på väldigt olika sätt. Då detta är personer som båda fått mycket uppmärksamhet i media ansågs det relevant att titta närmare på hur respektive kanal porträtterade just dem. Det är också intressant med anledning av att en av studiens frågeställningar lyder (2) Hur porträtteras George Floyd och Derek Chauvin?
6.2.1 George Floyd (1973 – 2020) Bild 1
CNN
Floyds ansikte har ett avslappnat uttryck med en blick som tittar något nedåt, under
kameralinsen. Hans mun, som är aningen öppen, är neutral och gör ingen antydan till varken ett leende eller någon annan min. Floyd är klädd i vardagliga kläder, en svart hoodie med ett randigt mönster i guld, och glasögon.
Bilden är tagen något underifrån och i
spegelbilden av glasögonen går det att urskilja något som skulle kunna vara hans armar som håller i kameran, antingen på en dator eller i mobilen. Med detta sagt går det att dra slutsatsen att det troligtvis är Floyd själv som har tagit bilden. Bildkvalitén tyder också på att bilden är tagen med en så kallad selfiekamera.
Trots att bilden är tagen underifrån och Floyd uppfattas som stor, ger han inte ett intryck av att vara avskräckande eller överlägsen, utan mer rogivande och neutral (CNN, 2020a)
