Linköpings universitet | Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Kandidatuppsats, 15 hp | Statsvetenskap Höstterminen 2020 | ISRN-nummer:LIU-IEI-FIL-G--21/02412--SE
Black Lives Matter och
Trumpregimen
– En diskursanalys om Donald Trumps regering och dess uttalanden
om aktuella proteströrelser
_____________________________________________________
Black Lives Matter and the Trump Regime
–
A discourse analysis about the administration of Donald Trump and it’s
statements on current protest movements
Erik Järnland
Linköpings universitet SE-581 83 Linköping, Sweden 013-28 10 00, www.liu.se
FÖRORD
Jag vill tacka min handledare Charlotte Fridolfsson för ovärderlig feedback och stöd i denna uppsatsprocess.
Abstract
During the last decade the Black Lives Matter (BLM) movement has brought increased attention to the issues pertaining to police brutality and the systemic discrimination of black Americans. At the same time as the movement has experienced growing support, its opposers have also consolidated. Among them president Donald Trump has proved to be one of the staunchest critics of Black Lives Matter. This has further strengthened the movement's oppositional role in relation to the US government. Therefore this bachelor's thesis examines what role the Trump-administration plays in the portrayal of Black Lives Matter. Using the Essex School of discourse analysis the statements of Trump and his administration towards the movement are examined, and through them discourses opposed to BLM are identified. Through the theoretical lenses of postcolonialism and post-marxism the Trump-administration’s statements can be shown to portray BLM as a violent and extremist socialist movement. The statements have the effect of rendering BLM as distinct from regular americans and as opposed to american values in various ways. This has the additional effect of creating division among the supporters of BLM themselves as they are torn between allegiance to the movement and the nation. The Trump-administration’s statements towards BLM are concluded to stem from the discourses of “American Exceptionalism”, “Neoliberalism” and “Law and Order”. This indicates that previously mentioned discourses are in opposition to BLM.
Keywords: Antifa, Black Lives Matter, Discourse Analysis, Donald Trump, Postcolonialism Nyckelord: Antifa, Black Lives Matter, Diskursanalys, Donald Trump, Postkolonialism Number of words/ Antal ord: 12404
INNEHÅLL
1. INLEDNING 1
1.1 Syfte och frågeställningar 1
1.2 Avgränsning 1 1.3 Forskningsläge 2 2. BAKGRUND 2 2.1 Historisk överblick 2 2.2 Systemisk rasism 3 2.3 Polisvåld i USA 4
2.4 Black Lives Matter 4
2.5 Opposition och kritik av BLM 5
2.6 Antifa 6 3. TEORETISK REFERENSRAM 7 3.1 Postkolonialism 7 3.2 Diskursteori 8 3.3 Hegemoni 8 3.4 Foucault: Makt 9 4. METOD 10 4.1 Forskningsansats 10 4.2 Insamlingsmetod 10 4.3 Analysmetod 10
4.3.1 Diskursanalys som metod 11
4.3.2 Sociala Logiker 12
4.4 Kvalitetskriterier 12
4.4.1 Författarens privilegierade position 13
5. ANALYS 14
5.1 Black Lives Matter: En grupp med många namn 14
5.2 Hur Trumpregimen återger BLM 16
5.2.1 Förståeligt missnöje men oacceptabla metoder 16
5.2.2 BLM som diskriminerande 18
5.2.4 BLM som oförenligt med kristna värderingar 20
5.2.5 BLM är ett hot mot kapitalism 21
5.2.6 BLM som ett hot mot rättsväsendet 22
5.3 Sociala logiker 24
5.3.1 Amerikansk exceptionalism 24
5.3.2 Nyliberalism 25
5.3.3 Law and Order 26
6. SLUTSATSER 28
7. REFLEKTION ÖVER RESULTAT 29
7.1 Möjligheter för mer forskning 29
1
1. INLEDNING
Black Lives Matter (BLM) har det senaste decenniet sprungit fram som ett svar på den diskriminering som genomsyrar det amerikanska samhället. Återkommande våldsdåd gentemot svarta amerikaner leder årligen till stora manifestationer i rörelsens namn. Under Donald Trumps fyra år som president har BLM blivit allt mer omtalade och omtvistade. Samtidigt har polariseringen hos den amerikanska befolkningen gentemot folkrörelsen förstärkts.1 Till synes ser hälften på BLM som en förkämpe för jämlikhet och rättvisa, medan den andra hälften ser en organisation vars ideologi är ett hot mot USAs existens. Bara att BLM associeras med den antifascistiska rörelsen Antifa har visat sig vara mycket kontroversiellt. Som president styr Donald Trump inte sitt land i tysthet, och han är inte rädd för att uttala sig om BLM. I egenskap av hans position hade det med säkerhet varit intressant att analysera Trumps uttalanden oavsett hans ställningstagande till rörelsen. Men att Trump med lätthet skulle kunna benämnas BLM:s främsta kritiker gör hans bidrag till diskursen särskilt viktiga att granska. I denna uppsats undersöks därför Trumpregimens framställning av BLM-rörelsen.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna uppsats är att genom diskursanalys undersöka hur Donald Trumps regering talar om och beskriver proteströrelsen Black Lives Matter. Detta innebär både ett kartläggande och kritiskt granskande arbete. Vidare är även syftet att genom Trumpregimens uttalanden identifiera de diskurser som står i konflikt med BLM.
● Vad är det för bild av BLM som reproduceras av Donald Trumps regering?
● Vilka diskurser kan utifrån Trumpregimens uttalanden identifieras vara i konflikt med BLM och hur kan dessa motsättningar tolkas?
1.2 Avgränsning
Denna uppsats ämnar undersöka den amerikanska diskursen kring Black Lives Matter men begränsar sig till att endast undersöka den officiella politiska delen av diskursen. Vidare avgränsas uppsatsen omfång till presidentämbetet under Donald Trump samt tillhörande stab. Detta innebär att uttalanden och annan diskursiv data endast kommer att inhämtas från de individer som utgör representanter för regeringen. Därmed exkluderas möjlig data från bland annat tidningsartiklar, nyhetssändningar och sociala medier om de ej innefattar ett uttalande från en person i offentlig tjänst. Den huvudsakliga anledningen till denna avgränsning är det begränsade omfånget som uppsatsen har.
2 Som tidigare nämndes avgränsas uppsatsen till Donald Trumps presidentskap och med det medföljer således en tidsmässig avgränsning eftersom Trump var USA:s president mellan januari 2017-2021. Dock så inkluderas även uttalanden från Donald Trumps valkampanj eftersom BLM blev ett hett debatterat ämne under valet 2016. Anledningen till att regeringen som föregick Trump inte är del i denna diskursiva analys är återigen studiens begränsade omfång. Diskursdata om BLM från Barack Obamas presidentskap kommer även från en kortare tid eftersom rörelsen uppkom först när hans andra mandatperiod redan påbörjats. Därtill var rörelsen inte lika uppmärksammad under Obamas tid som den kom att bli senare. För Donald Trumps presidentskap kan man observera diskursen under helheten av en mandatperiod och det finns också en större kvantitet av data att tillgå till följd av rörelsens tillväxt.
1.3 Forskningsläge
Det är konventionellt att i en sådan här uppsats redogöra för relevant samtida forskning. Dock är detta inte helt enkelt för denna studie till följd av metodvalet. Den specifika form av diskursanalys som brukas medför ett specifikt teoretiskt perspektiv som bör närvara i den redovisade forskningen. Tidigare diskursanalyser som genomförts på relevanta ämnen saknar dock denna teoretiska aspekt och det kan därför inte sägas att denna uppsats bygger vidare på dem. Dock inkluderas relevant forskning av annat slag i bakgrunden och tillsammans med analysens teoretiska anknytning är det härifrån denna uppsats hämtar sin inomvetenskapliga relevans. Slutligen bör det tilläggas att forskningsfältets avsaknad av material inom detta ämne i sig rättfärdigar uppsatsen.
2. BAKGRUND
Detta kapitel innefattas först av en historisk redogörelse för svarta amerikaners unika ställning i USA. Avsnittet ämnar inge läsaren en översiktligt förståelse av den kontext som Black Lives Matter-rörelsen är ett svar på. Denna kontext synliggörs ytterligare genom en redogörelse av statistik för polisvåld. Avslutningsvis finns information om aktörer som omnämns i uppsatsens analys.
2.1 Historisk överblick
Den transatlantiska slavhandeln pågick från 1500-talet och afrikanska individer försattes i slaveri och skickades för att arbeta i Nordamerika fram till 1808 då importen blev olaglig i USA. Svarta som redan befann sig i landet blev dock inte nödvändigtvis fria från slaveri förrän 1860-talet då slaveriet upphörde efter amerikanska inbördeskriget.2 Slaveriet var av särskild vikt för de amerikanska sydstaterna eftersom de till skillnad från nordstaterna till stor del var jordbruksekonomier.3 Detta är även av särskild vikt i förhållande till skapandet av den moderna
amerikanska poliskåren. Polisväsendet skapades av ekonomiska skäl och dess huvudsakliga funktion var att beskydda ekonomiska intressen. I södern innebar detta att det skapades så
2 McKay et al. 2012. Sid 752-753 3 McKay et al. 2012. Sid 827
3 kallade “slavpatruller” vars uppgift var att samla upp slavar som rymt och det var ur denna verksamhet som polisväsendet skapades.4 När slaveriet upphörde fick svarta män rösträtt men förtryck kvarstod och ekonomiska möjligheter var fortsatt begränsade.5
Trots att svarta män efter kriget hade teoretisk rösträtt var verkligheten mycket annorlunda. Framförallt i södern var påtryckningar och hot vanligt förekommande och hindrade den svarta populationen från att delta jämlikt i den demokratiska processen. De ekonomiska möjligheterna blev heller inte mycket bättre. I viss mån hade land givits till före detta slavar men inom ett par årtionden var denna mark åter i vita och statliga händer.6 Orättvisa arrenden blev en av de få inkomstkällor som var tillgängliga för före detta slavar och därmed ställdes afroamerikaner återigen i en beroendesituation. Orättvisorna blev juridiskt faktum i och med de så kallade Jim
Crow lagarna, som i praktisk bemärkelse innebar segregation och begränsning av rösträtt.7
Som ett resultat kom stora delar av den svarta sydstatsbefolkningen att migrera norrut. Trots att sydstaterna var mer segregerade än övriga stater förblev svarta andra klassens medborgare i hela USA på 1900-talet. Med policys såsom redlining blev förtrycket ytterligare systematiserat. Redlining var en federal policy som pågick till 1968 och innebar att områden med svart majoritet nekades möjligheter till bland annat bolån och andra möjligheter. Detta tillsammans med predatorisk mäklarverksamhet innebar att svarta tvingades bo i låginkomstområden.8 Även denna process har inneburit att relationen mellan svarta och polisväsendet har intensifierats. När dessa områden, som har sämre förutsättningar till följd av systematiska skillnader i förhållningssättet gentemot dem, påvisar högre nivåer av kriminalitet så involveras polisen allt mer. Rasprofilering har därmed blivit en vanlig förekomst. Ett exempel på detta är New Yorks “stop and frisk” policy som innebär att poliser har befogenheten att utfråga och visitera personer som de anser suspekta utan föreliggande fullmakt.9 I detta exempel har forskning visat att latinamerikaner och afroamerikaner har oproportionerligt hög sannolikhet att stoppas av polis i enlighet med denna policy. De är oproportionerligt högt representerade både ställt mot befolkningsmängden och brottsstatistiken.10
2.2 Systemisk rasism
I dagens USA har uppfattningen att rasism hör till det förflutna blivit allt mer vanlig. Detta kan ses som ett resultat av att rasism i dagens samhälle inte längre är lika omedelbart igenkännbar. “Critical Race Theory” och främst begreppet systemisk rasism belyser hur rasism kan gå bortom den mer klassiska aktörbaserade definitionen. Systemisk rasism kan ses som att rasism institutionaliseras, men utan språkbruk som benämner etniska minoriteter vid namn. Ett
4 Waxman 2017.
5 McKay et al. 2012. Sid 659 6 Lewan et al. 2001.
7 McKay et al. 2012. Sid 830 8 Coates, 2014.
9 New York State Senate. 10 Gelman et al. 2012
4 exempel på detta är den amerikanska statens initiativ “War on Drugs”. Initiativet rättfärdigas med hänvisning till att droger är negativt för samhället och att man därför måste ta krafttag mot både säljare, smugglare och användare. I realiteten har initiativet inneburit att oproportionerligt många minoriteter, främst afroamerikaner, har fått långa fängelsestraff för innehav av små mängder narkotika. Detta medför även indirekta konsekvenser såsom inskränkta möjligheter efter avtjänat fängelsestraff. Detta måste ses i korrelation till att den amerikanska fängelseindustrin privatiserades under samma tid.11
2.3 Polisvåld i USA
I relation till övriga länder i västvärlden har USA en förhållandevis stor mängd dödsfall som resulterat till följd av polisbrutalitet. Edwards, Lee och Esposito redogör för detta genom en statistisk studie. Övergripande löper amerikanska män 0,00052% (52 av 100000) risk att under sitt liv avlida till följd av våld åsamkat av poliser. Statistiken för amerikanska kvinnor är även den hög då de löper en genomsnittlig risk på 0,00003% (3 av 100000). Av de som omkommer till följd av polisvåld är en numerär majoritet av vit etnicitet, men när statistiken justeras efter populationsuppsättningen framgår det att afroamerikaner och andra minoriteter är oproportionerligt högt representerade. Enligt samma studie är risken för manliga afroamerikaner att avlida till följd av polisvåld 0,00096% (96 av 100000) vilket står i kontrast till vita män vars risk är 0,00039% (39 av 100000). Detta medför att nästintill 1 av 1000 afroamerikanska män kan förväntas avlida på grund av polisvåld enligt denna statistiska modell.12
2.4 Black Lives Matter
Black Lives Matter (BLM) är en samtida social rörelse utan tydlig organisatorisk struktur eller ledarskap. Rörelsen är decentraliserad och består av fragmenterade lokala grupper som anordnar manifestationer och till viss mån samordnar sina ansträngningar. Termens ursprung kan spåras till de manifestationer som ägde rum i USA år 2013 efter det uppmärksammade mordet på Trayvon Martin året dessförinnan. Martin, som var afroamerikan, blev vid 17 års ålder dödligt skjuten under omtvistade omständigheter av George Zimmerman. Det var först när Zimmerman friades från alla åtalspunkter som slagorden “Black Lives Matter” togs i bruk, ursprungligen i form av en hashtag på sociala medier men snart även vid fysiska manifestationer. Termen anspelade på att svarta individer till synes inte behandlas likvärdigt vita, främst i polisiär och rättslig kontext, och att detta reellt medför att de saknar betydelse jämfört med den vita populationen.13
Sedan 2013 har den fortsatta förekomsten av våld mot svarta amerikaner inneburit att rörelsen kontinuerligt växt sig större. Under 2014 skedde två uppmärksammade dödsfall där offren var afroamerikaner som avled till följd av polisvåld. Michael Brown och Eric Garners bortgång
11 Brewer & Heitzeg, 2008. Sid 627-629 12 Edwards & Lee & Esposito, 2019 13 Ruth, 2020
5 resulterade i att BLM-rörelsen började lägga allt mer vikt vid just våld och dödsfall åsamkat av poliser. Fysiska manifestationer resulterade efter dödsfallen och sammandrabbningar mellan BLM-demonstranter och poliser har sedan dess blivit allt vanligare under dessa. Sammandrabbningarna har varit särskilt iögonfallande eftersom polisen vid dessa tillfällen använt sig av tillnärmelsevis militära taktiker och hjälpmedel. Denna antagonism medför att rörelsen erhållit en drivande röst i debatten kring polisreform i USA och dess medlemmar har verkat för strukturell förändring i detta avseende. Slagorden “Defund the Police” eller ibland “Abolish the Police” anspelar på detta.14
2020 blev Black Lives Matter allt mer relevant och kom att få både mer erkännande såväl som kritik än tidigare. Protester resulterade bland annat av att George Floyd kvävdes till döds av poliser i Minneapolis, att Breonna Taylor dödades av poliser i sitt hem och att Ahmaud Arbery sköts till döds av före detta poliser.15 Dessa demonstrationer är särskilt utmärkande eftersom de skedde på en skala som inte uppnåtts tidigare för rörelsen. BLM blev mer omtalad i såväl nyhetsmedia som sociala medier, både nationellt som internationellt. Ett resultat av detta är att rörelsen erhöll både fler sympatisörer såväl som motståndare. Med andra ord skedde en förstärkning av den polarisering som existerat kring BLM sedan dess uppkomst. Stödet för BLM växte framför allt bland grupper som inte är afroamerikaner, vilket indikerar att rörelsen fick ett allt bredare stöd i den amerikanska populationen under 2020. Det bör dock noteras att specifikt bland vita amerikaner så ökade motståndet mot rörelsen mer än stödet.16 Stödet för BLM har sjunkit sedan de höga värdena som observerades under sommaren 2020 i anknytning till Floyds död, men trots det stödjer en majoritet av den amerikanska befolkningen fortfarande rörelsen.17
En aspekt av rörelsen som bör nämnas är hur vissa professionella atleter har protesterat mot polisvåld. De har vägrat stå upp när nationalsången spelas under idrottsevenemang och har istället stått på knä. Detta har av kritiker benämnts som respektlöst gentemot nationen och militären. En annan uppmärksammad aspekt av manifestationer är hur monument och statyer tillägnade historiska slavägare och sydstadskonfederationen har vandaliserats. Det har väckt en nationell debatt kring huruvida det är lämpligt att hylla sådana individer på offentliga platser. Detta har lett till att flera monument har tagits bort av regionala myndigheter, i vissa fall för att undvika vandalisering av dem men ibland även för att de anses olämpliga. Kritiker har hävdat att detta är ett sätt att gömma undan amerikansk kultur och glömma historien.18
2.5 Opposition och kritik av BLM
Vad gäller oppositionen mot Black Lives Matter kan det konstateras att det finns ett antal faktorer och karaktärsdrag som indikerar en kritisk inställning till rörelsen. Den första av dessa
14 Ruth, 2020 15 Ruth, 2020
16 Civiqs.com, 2017-2020 17 Pew Research Center, 2020. 18 Ruth, 2020
6 är om personen i fråga identifierar sig som etniskt vit. Trots att det är en relativt jämn fördelning mellan stöd och opposition för BLM bland vita amerikaner förblir det en ledande indikator för opposition. Detta beror på att övriga grupper är mer sannolika att visa demografiskt stöd för rörelsen. En något tydligare uppdelning är den mellan män och kvinnor. Män tenderar att motsätta sig BLM i en högre grad än kvinnor gör. En än tydligare indikator är individens politiska åskådning. Opposition mot BLM är påtagligt starkare bland republikanska väljare än de som tenderar att rösta på det demokratiska partiet.19 Donald Trumps inflammatoriska uttalanden om rörelsen har med säkerhet påverkat detta utfall men det finns även långtgående motsättningar mellan det republikanska partiet och afroamerikaner.
Oppositionen mot BLM verbaliseras ofta i form av kritik mot rörelsens namn och slagord. Kritiker menar att frasen “Black Lives Matter” är rasistisk mot vita eftersom de anser att den bör tolkas som “Only Black Lives Matter”. Som svar har fraserna “All Lives Matter” och “Blue Lives Matter” tagits i bruk av politiska motståndare. Den första av dessa anspelar på den ovan nämnda uppfattningen att den ursprungliga frasen exkluderar vita. Just denna mot-fras har använts av många politiker som vill ställa sig neutrala till rörelsen, men bland rörelsens supporters tenderar detta att uppfattas som att de motsätter sig BLM.20 Blue Lives Matter
anspelar istället på motsättningen mellan BLM och polisen. Med andra ord kan denna fras översättas till “polisers liv har betydelse”. Därmed kan det fastställas att motståndet mot BLM åtminstone delvis stämmer från tolkningar av orden “Black Lives Matter”.21 Rörelsens
medlemmar hävdar istället att orden inte alls innebär att endast svarta liv har betydelse, utan att innebörden snarare är “Black Lives Matter Too”. Man menar att alla liv självklart har betydelse, oberoende av hudfärg och etnisk tillhörighet, men att det finns ett särskilt behov av att säga det om svarta liv. Detta till följd av att svarta livs betydelse inte varit en självklarhet.
2.6 Antifa
Antifa är en decentraliserad social rörelse som består av självständiga celler med gemensamt mål att motverka högerextremism. Detta sker främst genom egna manifestationer samt aktiv konfrontation vid manifestationer som hålls av rörelser och organisationer som Antifa motsätter sig. Rörelsen har på senare tid medverkat vid de protester som kommit att associeras med Black Lives Matter.22 2020 hävdade president Donald Trump att han ämnade stämpla
Antifa som Terroristorganisation, ett hot som inte införlivats i skrivande stund.23
19 Civics.com, 2017-2020 20 Carney, 2016.
21 Mason, 2020. 22 Lafree, 2018
7
3. TEORETISK REFERENSRAM
I detta kapitel redovisas de teorier och teoretiska begrepp som används för att tolka analysmaterialet. Eftersom BLMs huvudsakliga sakfrågor berör rasism och diskriminering ansågs Postkolonialism vara ett lämpligt teoretiskt perspektiv. Diskursteori används eftersom det är oskiljbart från diskursanalys som metod och Hegemoni bör även det ses som integrerat i tillvägagångssättet. Det ansågs också nödvändigt att utgå från en specifik definition av makt för att möjliggöra ett tydligt synliggörande av denna specifika aspekt. Foucaults maktsyn, specifikt relationen mellan makt och kunskap, ansågs lämpligt till följd av uppsatsens poststrukturalistiska natur.
3.1 Postkolonialism
Postkolonial teori kan ses som en samlingsgrupp av flera relativt liknande teoribildningar. Deras främsta gemensamma nämnare är en fundamental uppfattning om att det mänskliga samhället inte kan förstås utan den koloniala och imperialistiska kontexten. Postkoloniala tänkare fokuserar inte främst på kolonialtiden utan identifierar istället ett kolonialt arv som fortsätter att forma dagens samhällen och dess invånare. Kolonialismen gav västerländska samhällen en hegemonisk ställning gentemot resten av världen och detta har resulterat i att Europa, och på senare tid även Nordamerika, blivit utgångspunkten för all förståelse av historia, kultur, vetenskap. Det västerländska har blivit normen, och allt som inte stämmer överens ses därför som avvikande och annorlunda. Medan den västerländska människan framställs som logisk och kultiverad har de koloniserade kommit att framställas som “närmare människans sanna natur”, mer emotionella och exotiska. Exakt hur detta ter sig beror på regionen i fråga och det specifika kulturella arvet som kommit att uppstå i relation till kolonialismen. Den gemensamma nämnaren är att dessa regioner och dess folk på något vis målats upp som annorlunda och som en sorts motpol till väst.24 I boken “Orientalism” påvisar Edward Said hur
detta konstituerande av det icke-västerländska som “de andra” kan identifieras som en diskurs som är essentiell för västerlandets dominans.25 I sin text “Can the Subaltern Speak?” illustrerar Gayatri Spivak hur vissa grupper är så marginaliserade att de inte kan anses besitta en röst, åtminstone inte en som uppmärksammas. Detta kan inte tänkas avse svarta amerikaner då bland annat medborgarrättsrörelsen och Black Lives Matter måste ses som tydliga yttranden. Dock så nyttjar denna uppsats konceptet att en grupps kollektiva röst kan fråntas dem.26
För många postkoloniala tänkare är identitet ett centralt begrepp. En framstående teoretiker inom fältet som formulerade grunden för den postkoloniala debatten kring identitet var Frantz Fanon. Han menade att den vita etniciteten blivit normen och även den givna associationen för förträfflighet inom kultur, vetenskap och ekonomi. Från detta teoretiserande Fanon att den
24 Eriksson et al. Sid 38-39 25 Eriksson et al. 2005. Sid 20-21
8 svarta identiteten alltid ses utifrån, och skapas i relation till, den vita identiteten. Samtidigt menade Fanon att processen även pågår i motsatt riktning. Om den vita identiteten ska fortsätta att ses som logisk och kultiverad behövs en stereotypt barbarisk svart identitet för att synliggöra denna imaginära kontrast.27 Enligt Fanon var denna distinktion mellan kolonisatören och den koloniserade en nödvändighet för att det koloniala projektet ens skulle kunna rättfärdigas under dess tid.28 Vidare menade Fanon att processen av identitetsformering som härstammar från
kolonialismen med tiden medfört att både den vite och den svarte nu är fångar i sina respektive identiteter.29
3.2 Diskursteori
Diskursanalys bör ses som både metod och teori. Det är metod eftersom det är brukbart som ett tillvägagångssätt för att bedriva kvalitativ forskning, men samtidigt teoretiskt eftersom det belyser och för fokus till specifika aspekter av fenomenet som studeras. Bruket av diskursteori medför att denna uppsats får en poststrukturalistisk och socialkonstruktionistisk infallsvinkel och syn på kunskap. Med andra ord utgår den från en grundläggande uppfattning att verkligheten är socialt konstruerad, vilket medför att betydelser, definitioner och identitet inte är huggna i sten. Betydelse skapas genom sociala interaktioner och så länge dessa pågår kommer de kontinuerligt försättas i ett tillstånd av förändring. Därmed uppstår det möjligheter för olika sanningar att förkastas och ersättas av andra. Olika verklighetsuppfattningar är därför involverade i en konflikt där målet är att den egna uppfattningen kring exempelvis identitet eller samhället ska bli den accepterade otvetydiga sanningen. Det är i detta samband som diskursanalysen blir användbar eftersom den kan användas för att synliggöra och undersöka denna process. Själva diskurserna kan illustreras som ett skiftande nät av betydelser som hålls ihop av mer fixerade knutpunkter, vars komponenter beskrivs ingående i metodavsnittet.30
3.3 Hegemoni
Antonio Gramsci utgick från det marxistiska konceptet historiematerialism när han formulerade vad som kom att bli den dominerande akademiska definitionen av hegemoni. I kontrast till Marx menade Gramsci att samhällets ideologiska överbyggnad inte helt är en funktion av den ekonomiska basen.31 Här introducerar Gramsci hegemoni, vilket kan ses som ideologi och betydelsebildning som legitimerar status quo. Hegemoni resulterar i att underklassen villigt deltar i systemet och accepterar det som naturligt, utan tvång eller hot. Genom att bara leva sina liv utan att göra aktivt motstånd så legitimeras det rådande systemet. Enligt Gramsci är den hegemoniska aspekten av samhället inte fixerad utan består av en kontinuerlig kamp om betydelseproduktion. Hegemoniska processer sker i samhällets överbyggnad och har påverkan på den ekonomiska basen eftersom hegemoni kräver materiella
27 Fanon, 1995. Sid 33-51, 107-132 28 Eriksson et al. 2005 Sid 26 29 Eriksson et al. 2005 Sid 47 30 Winther Jørgensen, 2000. Sid 31 31 Winther Jørgensen, 2000. Sid 37-38
9 eftergifter för att accepteras. Med andra ord investerar överklassen materiella tillgångar för att genom hegemoniska medel minimera hot mot deras dominanta ställning.32 Eftersom Gramsci ansåg att samhällsklasser egentligen är abstraktioner av den myriad av viljor och intressen som finns i samhället rymmer denna tolkning av hegemoni inte bara ekonomiska klassrelationer utan även aspekter som kön, sexuell läggning, etnicitet och religion.33
3.4 Foucault: Makt
Innan Michel Foucault formulerade sitt synsätt på makt var den rådande uppfattningen att makt är något som ägs av vissa aktörer och som de brukar gentemot andra aktörer. Foucault förkastade denna hierarkiska uppfattning av makt, inte för att han ansåg den felaktig utan för att han ansåg att detta endast var en av flera maktformer. Han menade istället att makt inte alls behöver vara bundet till aktörer utan att det är något mer diffust och allomfattande. Makt existerar i alla sociala interaktioner utan undantag, bland annat i form av sociala normer.34 Oavsett subjektets position så är hen inte fri från att påverkas av maktstrukturer. Även om hen medvetande agerar mot rådande normer så sker det fortfarande till följd av just de normerna eftersom dessa var den instigerande faktorn. Foucault påvisade hur en analys av makt inte bör fokusera på aktörer utan istället på sociala interaktioner och den makt som resulterar av dem.35 Samtidigt poängterar han hur förståelse av stora maktstrukturer såsom nationella normer först kräver förståelse av maktrelationer på individnivå eftersom dessa samspelar och i sin tur samverkar i en makronivå.36
Ett centralt begrepp för Foucault var kunskap/makt. Som termen antyder har det att göra med relationen mellan makt och kunskap, men här menas ej kunskap i den akademiska bemärkelsen. Istället är det fråga om maktutövning som kommer ur mer folklig kunskap, sådant som av folket ses som självklart och tas för givet. Enligt Foucault leder sådan kunskap till att individer ständigt försöker vara i enlighet med den allmänt uppfattade bilden av hur de bör vara. Den subjektsposition individen innehar medför krav och förväntningar som individen måste vara i enlighet med för att undvika att benämnas som avvikande. Detta innebär att individer självmant korrigerar sitt beteende och hur de identifierar sig utan direkt tvång. Istället är den övergripande oron att bli dömd som avvikande av sina medmänniskor tillräcklig i detta syfte. Med andra ord är samhället uppgjort av normer som avgör huruvida individen är “normal” eller avvikande. Institutionaliseringen av normer kallade Foucault för normalisering och i denna process är individen själv instrumentell i sin egen underkastelse till rådande maktstrukturer och normer.
37
32 Winther Jørgensen, 2000. Sid 39-40 33 Laclau & Mouffe. 1985. Sid 67-68 34 Taylor, 2014. Sid 14-15
35 Taylor, 2014. Sid 20 36 Taylor, 2014. Sid 19 37 Taylor, 2014. Sid 55-62
10
4. METOD
I följande kapitel beskrivs tillvägagångssättet för studiens genomförande av insamling och analys. Kapitlet avslutas med en metodreflektion kring mitt ställningstagande i studien och vilka kvalitetskriterier som omfattas.
4.1 Forskningsansats
Till följd av diskursanalys som val av metod har denna uppsats en kvalitativ forskningsansats där kunskap ses som socialt konstruerad.
4.2 Insamlingsmetod
Alla individer som utgör Donald Trumps regering, samt Trumps pressekreterare, har fungerat som urval för denna studie. Dock är det långt ifrån dem alla som inkluderas vid namn i uppsatsen, vilket beror på att flera inte uttalar sig i större utsträckning om BLM-rörelsen. De som inkluderas i den färdiga uppsatsen är de vars uttalanden är mest illustrativa.
Datamaterialet består av intervjuer, tal och tweets vilka samtliga har samlats in via internet. Därmed har inget nytt analysmaterial producerats för denna uppsats. Insamlingen av data har skett på två vis. Dels har jag lyssnat igenom majoriteten av de tal som Donald Trump och Mike Pence hållit under sommaren och hösten 2020. Detta ansågs lämpligt till följd av proteströrelsens förhöjda relevans under denna period i korrelation med rådande valkampanj . Den andra insamlingsmetoden var att med hjälp av Google och “Twitter Advanced Search” finna relevanta uttalanden från alla medlemmar av Donald Trumps regering. En lista av söktermer preciserades och användes sedan i relation till alla personer i fråga. Denna lista utvidgades allteftersom artikulationer av intresse identifierades. Exempel på dessa termer är:
black lives matter, all lives matter, Antifa, protest, George Floyd, Breonna Taylor, marxist och kneeling. I den mån det varit möjligt har analysmaterial konsumerats i sin helhet, dock kunde
vissa artikulationer endast hittas i form av kortare videoklipp. Tweets är det enda textmaterial som tagits del av och för att bevara autenticiteten presenteras de precis som de skrevs. Detta är huvudsakligen relevant eftersom presidenten tenderar att understryka vissa ord med stora bokstäver.
4.3 Analysmetod
När relevant data samlats in genomfördes en kodning av datamaterialet. Kodningen var en process som innebar att uttalanden kategoriseras utefter olika teman som kunde identifieras. Rent konkret bestod detta steg av en genomgång av datamaterialet där uttalanden färgmarkeras för att illustrera tillhörighet till specifika teman. Därefter omstrukturerades analysschemat så
11 att varje tema stod var för sig. Teman specificerades utefter hur uttalanden målar upp BLM och vilken bild detta skapar av rörelsen hos åhöraren.
4.3.1 Diskursanalys som metod
Denna uppsats utgår från Essex Skolan av diskursanalys som utformades av Ernesto Laclau och Chantal Mouffe. De beskriver diskurs som en “strukturerad totalitet” av artikuleringar inom ett område. Denna totalitet har en rad komponenter som är av intresse för en diskursanalys. De minsta beståndsdelarna i en diskurs är de tecken (exempelvis ord eller bilder) som utgör den. Tecken är antingen fixerade, dvs de har en allmänt accepterad betydelse, eller tvetydiga i sin innebörd. Tecken med en fixerad betydelse benämns moment medan de som saknar en entydig betydelse kallas element. Det ska även understrykas att bara för att moment redan har en fixerad betydelse så betyder det inte att de inte kan tillskrivas nya då de förblir potentiellt mångtydiga.38
Inom en diskurs är vissa moment mer centrala, de binder samman andra moment och dessa kallas nodalpunkter. Exempelvis är momentet demokrati en nodalpunkt i den svenska politiska diskursen, dvs en term som andra tecken i diskursen organiseras gentemot. En artikulering sker i sin tur enligt Laclau och Mouffe när en handling eller uttalande “skapar en sådan relation mellan element att deras identitet förändras”, dvs när ett tecken utan fixerad betydelse tillskrivs en ny betydelse. Vid en artikulation tillskrivs elementet betydelse genom att det sätts i relation till och associeras med andra tecken som redan har en fixerad betydelse, med andra ord moment. Sådana artikulationer utgör tillsammans en diskurs, vars mål är att tillskriva en viss betydelse till tecken och avskaffa alla andra betydelser. Tecken som är särskilt benägna att tillskrivas nya betydelser kallas flytande signifikanter. Exempelvis är nodalpunkter flytande signifikanter eftersom de har en så central ställning inom en diskurs att andra diskurser därför önskar ta anspråk på dem och tillskriva dem sin egen innebörd. Eftersom artikuleringar kan förändra teckens betydelser finns det möjlighet för aktörer att nyttja dem för att forma diskursen i sin egen fördel. Detta kan liknas med en sorts diskursiv kamp som ständigt pågår, utan möjligheten för någon part att vinna permanent besittning av ett teckens betydelse.39 I detta
syfte försöker olika diskurser strukturera element och moment som om alla tecken har en entydig betydelse och därför inte går att ifrågasättas. För Mouffe och Laclau är formandet av samhället genom betydelsetillskrivningar på detta sätt det som konstituerar politik.40
De aktörer som deltar i denna diskursiva kamp ses inom diskursteorin inte som autonoma subjekt. Istället bör vi se det som att diskurser försätter dem i olika subjektspositioner, beroende på diskursen i fråga. En diskurs presenterar möjliga subjektspositioner och det är genom att inta dessa och identifiera med dem som aktören får sin identitet. De subjektspositioner som är av störst vikt för aktörens identitetsbildning benämns mästersignifikanter och kan liknas vid nodalpunkter. Subjektspositioner innebär begränsningar samt förutbestämda uppfattningar av
38 Winther Jørgensen, 2000. Sid 33-35 39 Winther Jørgensen, 2000. Sid 33-36 40 Winther Jørgensen, 2000. Sid 40-43
12 vad som är lämpliga handlingar och åsikter för positionen i fråga. Därför inbegriper identitet även att aktören uppfyller de krav och förväntningar som subjektspositionerna medför.41 Ett subjekt kan inneha flera subjektspositioner samtidigt om hen befinner sig inom flera diskursers domäner. Således kan subjektet utsättas för flera olika uppsättningar av krav från flera olika subjektspositioner. Därmed är det även möjligt för individen att utsättas för krav som är oförenliga med varandra. När ett subjekts identiteter kommer i konflikt på detta vis benämner Mouffe och Laclau det som antagonism.42
Gruppidentitet konstitueras på samma vis som individuell identitet men innebär reducerade identifikationsmöjligheter. Genom så kallade ekvivalenskedjor utesluts vissa identifikationsmöjligheter och andra framställs istället som mer relevanta. Med andra ord läggs fokus på aktörers likheter medan deras skillnader osynliggörs, och således kommer de att bli identifierade som en grupp istället för individer. Likheterna i fråga kan avgöras externt gentemot gruppen och detta innebär att det är möjligt att negativa aspekter, ibland utan belägg, kan komma att bli basen för en hel gruppidentitet. Eftersom identitet är socialt konstruerat finns det inga objektiva gruppidentiteter, de uppstår först när de genom artikulation identifieras och benämns som så. En artikulation som benämner en gruppidentitet kallas representation och kan utföras av någon inom gruppen eller av en utomstående på gruppens vägnar.43
4.3.2 Sociala Logiker
En del av syftet för denna uppsats är att identifiera de diskurser som står i konflikt med BLM. Därför inbegriper den metodologiska aspekten av analysen även en identifiering av de sociala
logiker som Trumpregimen tvingas förhålla sig till. Sociala logiker i denna bemärkelse
utvecklades av Laclau och Mouffe. Logiker är abstraktioner av en handlings essens, dock inte i essentialistisk mening utan snarare på så sätt att de visar handlingens karaktärsdrag och de möjligheter som finns vid verbalisering av den. Sociala logiker är mer specifikt de regler som finns för handlingar och artikulationer till följd av individens subjektsposition. Exempelvis kan en aktör som identifierar och associerar med den ekonomiska liberalismens logik inte förespråka höjda skatter utan att bryta mot reglerna som logiken medför. Detta illustrerar hur sociala logiker dikterar subjektets handlingsutrymme genom att exkludera vissa positionstaganden.44 De sociala logiker som dikterar Trumpregimens uttalanden vittnar även
om att dessa artikulationer är del av en korresponderande diskurs, och kan således användas för att identifiera dessa.
4.4 Kvalitetskriterier
Till följd av uppsatsens poststrukturalistiska kunskapssyn krävs kvalitetskriterier som tar hänsyn till verklighetens socialt konstruerade natur. De kriterier som jag valt att använda för uppsatsens yttre kvalitet är perspektivmedvetenhet och reflexivitet. Den första av dessa betonar
41 Winther Jørgensen, 2000. Sid 48-51 42 Winther Jørgensen, 2000. Sid 54-56 43Winther Jørgensen, 2000
. Sid 52-54
13 vikten av att synliggöra positionen man tolkar ifrån. Kravet uppfylls till följd av synliggörandet av de Postkoloniala och Postmarxistiska tolkningsteorier som jag har nyttjat. Reflexivitet kan ses som en utvidgning av föregående kriterium så att tolkningspositionen även avgörs av författarens identitet.45 I avsnitt 4.4.1 finns en redogörelse som ämnar uppfylla detta kvalitetskriterium. Jag har valt att använda innebördsrikedom och heuristisk kvalitet som kriterier för uppsatsens inre kvalitet. Innebördsrikedom dikterar att beskrivningar bör vara utförliga för att förebygga missuppfattningar och för att forskarens tolkningar ska fånga upp alla relevanta nyanser. Jag anser att i detta avseende har jag uppnått en fullgod balans mellan utförliga beskrivningar och uppsatsens begränsade omfång. Den heuristiska kvaliteten stipulerar att en uppsats genom sina gestaltningar och tolkningar bör inge läsaren med ett nytt sätt att se på någon aspekt av verkligheten.46 Därmed kan jag som författare inte hävda att detta
kriterium uppfylls och det är istället upp till läsaren att avgöra om hen har övertygats. 4.4.1 Författarens privilegierade position
Jag som skriver denna uppsats är till följd av min identitet som en vit svensk man personligt distanserad från ämnet i fråga. Detta är av särskild relevans till följd av nyttjandet av Postkolonialism. Därför anser jag det nödvändigt att förtydliga vissa saker. För det första är det problematiskt att skriva utifrån ett postkolonialt perspektiv när språket man har tillgång till är färgat av eurocentrism. Det språkbruk som tydligast artikulerar det jag vill förmedla är allt för ofta djupt essentialistiskt. Ett exempel på detta är min användning av “svart” i relation till de människor vars förfäder genom slaveri fördes till Amerika. Dock valde jag att primärt använda just den termen eftersom det huvudsakligen är med det ordet BLM-rörelsen benämner dessa individer. Jag vill även poängtera att denna uppsats helt saknar ett genusperspektiv. Ett sådant perspektiv hade säkerligen lett till en djupare analys och genom att applicera det finns goda förutsättningar för vidare forskning inom detta ämne.
45 Larsson, 2005. Sid 3-7 46 Larsson,2005. Sid 18-19
14
5. ANALYS
Analysen består av tre avsnitt. Det första redogör på ett övergripande sätt hur Trumpregimen associerar BLM med andra grupper och ideologier. Det andra avsnittet består av en djupare analys av de teman som identifierats. Slutligen diskuteras de sociala logiker som kännetecknar Trumpregimen och hur de synliggörs i relation till BLM.
5.1 Black Lives Matter: En grupp med många namn
Jag identifierade i ett tidigt stadie av datainsamlingsfasen en hel del otydligheter i analysobjektens uttalanden gentemot BLM samt protesterna i BLM:s namn. Därför är det nödvändigt att öppna denna analys med ett förtydligande om hur analysobjekten refererar till BLM både direkt och indirekt. Ofta nämns nämligen inte BLM specifikt utan istället poängteras bland annat grupper och termer som Antifa, looters, Anarkister eller Marxister, trots att man uttryckligen talar om de protester som uppstått i BLMs namn. Detta exemplifieras i följande citat där president Donald Trump håller tal om de vid tiden pågående protesterna som resulterade av George Floyds död. Efter att initialt uttrycka hur folkets upprördhet är berättigat och att fredliga protester bör uppmuntras fortsätter presidenten med:
“But in recent days, our nation has been gripped by professional anarchists, violent mobs, arsonists, looters, criminals, rioters, Antifa, and others.”47 - Donald Trump, 01-06-2020
Eftersom BLM inte specificeras här skulle det kunna tolkas som att presidenten inte anser att rörelsen hör till de negativa elementen av manifestationerna. Detta förefaller dock inte vara fallet vilket illustreras av följande citat från ett tal presidenten höll under sin återvalskampanj.
“Many of those who are spreading violence in our cities are supporters of an organization called Black Lives Matter or BLM.”48 - Donald Trump, 25-09-2020
Därmed står det klart att Donald Trump inte anser att BLM endast består av fredliga demonstranter. Samtidigt illustrerar det hur Trump (och även övriga personer som är föremål för analys) talar om alla dessa grupper på ett likartat sätt, något som kommer att kunna ses genomgående i denna analys och de uttalanden som inkluderas. Oavsett vilken grupp som uttryckligen nämns tenderar protesterna att beskrivas som bestående av våldsamma individer, men även tillhörande den vänstra sidan av det politiska spektrumet. Det förefaller att personerna vars uttalanden analyseras i denna uppsats ofta likställer alla dessa grupper i en
ekvivalenskedja, medvetet eller omedvetet, som ett och samma fenomen. Det är ibland inte helt
uppenbart exakt vem analysobjekten talar om, men de fall som inte rymmer några tvivel visar att skildringarna är snarlika oberoende av vilken grupp som nämns. Trots att flera olika grupper
47 Washington Post (a) 48 Fox5Atlanta
15 identifieras i rörelsen så är det deras uppfattade negativa aspekter som hamnar i fokus medan deras olikheter marginaliseras. Därmed är det dessa negativa karaktärsdrag som bildar basen för gruppidentiteten BLM, externt representerat av Trumpregimen. Detta leder till att ett uttalande som inte nämner BLM vid namn fortfarande kan vara av analytisk relevans för diskursen kring rörelsen, så länge det rör protesterna. Det som i denna uppsats benämns BLM i relation till de uttalanden som analyseras måste därför ses som en sort diskursiv amalgamering av ovan nämnda grupper.
Medan BLM ofta associeras med radikala vänstergrupper så bör det också sägas att dessa grupper i sig inte bara associeras med (en abstrakt tolkning av) vänsterideologi, utan även i vissa avseenden likställs med den. Det råder en viss diffushet om var gränsen mellan ideologi, partipolitik och våldsamma radikaler går. Kritik av våldsamma protester övergår ofta i en kritik av vänsterideologi i helhet och det är därför svårt att avgöra i vilken utsträckning dessa uttalanden är relevanta för BLM som proteströrelse. Under sitt tal på nationaldagen 2020 gör Trump en mycket konkret koppling mellan de (i hans ögon) extrema grupper som protesterar och en övergripande ideologisk agenda.
“The violent mayhem we have seen in the streets and cities, that are run by liberal democrats in every case, is the predictable result of years of extreme indoctrination and bias in education, journalism and other cultural institutions. Against every law of society and nature our children are taught in school to hate their own country and to believe that the men and women who build it are not heroes, but that they were villains. The radical view of American history is a web of lies. All perspective is removed, every virtue is obscured, every motive is twisted, every fact is distorted, and every flaw is magnified until the history is purged and the record is disfigured beyond all recognition.”49 - Donald Trump, 04-07-2020
Det är viktigt att komma ihåg att våldet han nämner här är referens till protesterna i Black Lives Matters namn. Alltså en rörelse bestående av flera olika politiska identiteter vars uttalade mål är att stoppa polisbrutalitet samt arbeta för att uppnå ett mindre rasistiskt samhälle. Det Trump ser, eller åtminstone återger här, är något helt annat. Han beskriver en diffus form av vänsterideologi som återfinns i alla skikt av det amerikanska samhället. Som Trump explicit uttrycker i följande citat ser han även det Demokratiska partiet som del av denna ideologi.
“The democrat party is now run by socialists and marxists who want to destroy our laws, our values and want to destroy your way of life.”50 Donald Trump, 25-09-2020
Detta citat illustrerar även ytterligare en aspekt som måste belysas i ett tidigt skede. Detta är en tendens hos Trump (men även i mindre utsträckning hans regeringsmedlemmar) att inte låta sig begränsas av reella fakta. Trots denna uppsats poststrukturalistiska kunskapssyn, som medför att termers betydelse inte är absoluta, måste det konstateras att det Demokratiska partiets toppskikt är påfallande liberalt och inte på något vis reflekterar marxistiska värderingar. Det faktum att Trumpregimen i sina uttalanden inte begränsas på detta sätt är i sig både intressant och värdefullt för denna analys.
49 Youtube (USA TODAY) 50 C-SPAN (a)
16
5.2 Hur Trumpregimen återger BLM
Ett antal teman för hur Trumpregimen återger BLM har identifierats. Dessa är: (1) Förståeligt missnöje men oacceptabla metoder
(2) BLM som diskriminerande
(3) BLM som oförenligt med amerikanska värderingar (4) BLM som oförenligt med kristna värderingar (5) BLM som ett hot mot kapitalism
(6) BLM som ett hot mot rättsväsendet.
Härefter följer redogörelser för dessa teman och de artikulationer som utgör dem. För varje avsnitt kommer endast aspekter som är relevant för det aktuella temat att belysas. Notera dock hur flera teman samspelar i uttalanden och hur olika artikulationer ibland motsäger varandra.
5.2.1 Förståeligt missnöje men oacceptabla metoder
Ett tema som kan identifieras i uttalanden gentemot BLM samt relaterade manifestationer från medlemmar av Trumps regering illustreras av rubriken ovan. De betonar att missnöjet och sorgen som resulterar efter uppmärksammade dödsfall är välgrundade samt att protester är en del av yttrandefriheten och således bör uppmuntras. Detta initiala sentiment åtföljs dock som regel med yttranden om att protester inte får övergå i våld eller stöld. Faktum är att denna kategori rymmer näst intill alla till synes positiva uttalanden gentemot rörelsen. Ett exempel är detta uttalande som jag delvis presenterade i analysens första avsnitt men som den här gången inkluderas i längre form.
“All Americans were rightly sickened and revolted by the brutal death of George Floyd. My administration is fully committed that, for George and his family, justice will be served. He will not have died in vain. But we cannot allow the righteous cries and peaceful protesters to be drowned out by an angry mob. The biggest victims of the rioting are peace-loving citizens in our poorest communities, and as their President, I will fight to keep them safe. I will fight to protect you. I am your President of law and order, and an ally of all peaceful protesters. But in recent days, our nation has been gripped by professional anarchists, violent mobs, arsonists, looters, criminals, rioters, Antifa, and others.”51 -Donald Trump
01-06-2020
Citatet ovan illustrerar hur det finns en medföljande association till våld och kriminalitet när BLM nämns av Trump. Denna benämning av en organisation med sin identitet djupt rotad i den svarta verkligheten som “våldsam” är iögonfallande. Fanon illustrerar hur detta är ett exempel på hur svart identitet måste framställas som ociviliserad för att vit identitet ska förbli sedd som civiliserad. Citatet exemplifierar även en vanligt använd term inom denna typ av uttalande, närmare bestämt “peaceful protest” eller “peaceful protesters”. Här grupperar han “peaceful protesters” med “all americans” genom att benämna dem på likartat vis; rättmätiga och rättfärdiga. På detta sätt målar Trump upp en bild av att “riktiga amerikaner” blir upprörda
17 av dessa dödsfall och med rätta gör sin röst hörd … på fredligt vis. Men han presenterar även en motpart och motståndare till dessa riktiga amerikaner. Dessa är våldsamma och kriminella som i fallet med “arsonists, looters, criminals”, men även ideologiskt avvikande som med “professional anarchists” och “antifa”. Detta binära synsätt skapar en situation där individer som deltar i manifestationerna antingen är dygdiga amerikaner, eller våldsamma och icke amerikanska. Detta kan ses som ett försök att splittra BLM-rörelsen genom att diskursivt knyta den till element som gemene amerikan inte vill associeras med. Det är av särskild relevans eftersom rörelsen vid tiden hade ett stort folkligt stöd. De “fredliga demonstranterna” blir i en sådan situation diskursivt uppmanade att distansera sig från de “våldsamma demonstranterna”, vilket skapar en uppdelning av rörelsen. Detta kan utifrån diskursteori ses som ett resultat av
antagonism och från en Foucauldiansk maktsyn som självövervakande och självkorrigerande
beteende till följd av att individernas identitet representeras som avvikande.
Ibland framförs argumentationen såsom att BLM:s metoder är fel eftersom de har en negativ inverkan på specifikt svarta personer och samfund.
“Many of those who are spreading violence in our cities are supporters of an organization called Black Lives Matter or BLM. It’s really hurting the black community, it’s hurting the black community. This is an unusual name for an organization whose ideology and tactics are right now destroying many black lives.”52 - Donald Trump 25-09-2020
“[...] And as a pro-life American I also believe that all lives matter, born and unborn. But what I see in the leaders of the Black Lives Matter movement is a political agenda of the radical left that would defund the police, that would tear down monuments, that would press a radical left agenda and would support calls for the kind of violence that has beset the very communities that they say they are advocating for.53” - Mike Pence (Intervju med CBS News. Sändes 28-06-2020)
Citaten ovan illustrerar denna specifika vinkel argumentationen kan ta. Både presidenten och vicepresidenten förefaller identifiera en ironi kopplat till namnet “Black Lives Matter” eftersom de anser att rörelsen eller organisationen är skadlig för just svarta liv. Citaten specificerar att både rörelsens ideologi och metoder (våld) ligger till grund för denna skadlighet. Vad gäller den ideologiska aspekten är det av särskilt intresse att rörelsens “radikala vänsterideologi” uttrycks som ett hot mot svarta amerikaner. Detta vittnar återigen om en diskurs som ämnar att splittra BLM, den här gången inte mellan fredlig och våldsam demonstrant, utan istället mellan BLM som rörelse och den svarta befolkningen i helhet. Denna jargong kan även tänkas ha en åtskiljande effekt på den svarta befolkningen och socialistiska värderingar, vilket är utmärkande utifrån ett hegemoniperspektiv.
Det finns i citaten ovan även en infantiliserande underton gentemot svarta personer. Om BLM är skadligt för svarta amerikaner, men majoriteten av denna grupp trots allt stöttar rörelsen, så följer att svarta människor inte är kapabla att själva se vad som är i deras eget intresse. Detta är samma uppfattning av icke-vita som historiskt använts för att rättfärdiga den västerländska
52 Fox5Atlanta
18 koloniseringen av kulturer som Said benämnde “de andra”. Vissa artikulationer framställs specifikt som att BLM lurar och manipulerar sina anhängare, inte minst svarta, för att dölja sin egentliga agenda. Justitieminister Barrs uttalande: “They’re not interested in black lives. They
are interested in props”54 alluderar på existensen av denna underliggande agenda.
5.2.2 BLM som diskriminerande
I citatet från Mike Pence i föregående avsnitt nämndes frasen “All Lives Matter.” På följdfrågan om han vägrade säga orden “Black Lives Matter” svarade vicepresidenten: “I really
believe that all lives matter”55. Detta understryker hur analysobjekten tolkar frasen “Black
Lives Matter” som exkluderande gentemot vita och illustrerar hur frasen möts med “All Lives Matter”. Ibland hänvisar Trumpregimen till Martin Luther King (MLK) för att illustrera denna exkludering. Bostadsministern Ben Carson sager i relation till BLM: “One of the heroes of
everybody, of our history, is Doctor Martin Luther King. And what did he advocate for? A colorblind society.”56 Genom att diskursivt framställa motsättning mellan BLM och
medborgarrättsrörelsens främsta ikon uppstår antagonism hos rörelsens anhängare. Både som amerikan och som förespråkare för svartas rättigheter är MLK någon som man förväntas se upp till. Därför leder Carsons artikulation till konflikt hos BLM-anhängares identiteter. Artikulationen alluderar även till att etnicitet inte är något som bör stå i fokus, något som initialt kan förefalla vara sunt förnuft. Detta tankesätt inskränker dock möjligheterna för grupper såsom BLM att ta upp frågor om rasism och diskriminering. Samtidigt kan det i användandet av “All Lives Matter” och referenser till MLK även identifieras en underton av att det egentligen är BLM som är rasistiskt. Trumpregimen “ser inte färg” (i enlighet med Carsons tolkning av MLK) och i kontrast till dem framställs BLM som exkluderande och rasistiska eftersom de poängterar hur etnicitet är en faktor i samhället.
Helhetsintrycket av Trumpregimens uttalanden gentemot BLM vittnar om hur de helst inte vill belysa etnicitet alls. Till följd av rörelsens uppkomst är det påfallande hur lite det talas om “det svarta” i Black Lives Matter och hur de hellre benämner rörelsen som ideologisk eller våldsam. Om svarta amerikaner nämns är det huvudsakligen för att poängtera hur BLM inte talar för alla svarta eller för att förneka att rörelsen är gynnsam för svarta människor överhuvudtaget. I både diskursteorins och Fanons anda ses svart identitet som huvudsakligen externt dikterad och i det ljuset kan BLM ses som ett uttryck av svart identitet som representeras internt. Med andra ord som ett försök att ge svart identitet en autentisk röst. Eftersom Fanon även menade att den vita identiteten kräver en svart motpart är denna svarta interna representation ett hot mot den rådande vita dominansen. BLM är således ett hot mot en hegemonisk diskurs som är till förmån för både den ekonomiska överklassen och den vita majoriteten. Därför bör dessa betyelsetillskrivningar ses som ett sätt att beröva BLM och svarta amerikaner deras röst. Detta förklarar varför Trumpregimen tillskriver BLM specifikt dessa våldsamma och till synes icke-amerikanska betydelser. På detta sätt rättfärdigas både försöken att tudela BLM på diverse vis samt förnekandet av den svarta identiteten i rörelsen.
54 Youtube (Global News) 55 Youtube (Face the Nation) 56 Fox News (a)
19 5.2.3 BLM som oförenligt med Amerikanska värderingar
Ett tema som kan identifieras är att BLM presenteras som ett hot mot amerikanska värderingar som frihet, demokrati och stolthet över amerikansk historia. I relation till att historiska monument som hedrar slavägare vandaliseras under demonstrationer, men även tas bort på legitimt vis, säger Trump detta under sitt tal på nationaldagen 2020:
“There is a growing danger that threatens every blessing our ancestors fought so hard for, struggled, they bled to secure. Our nation is witnessing a merciless campaign to wipe out our history, defame our heroes, erase our values and indoctrinate our children. Angry mobs are trying to tear down statues of our founders, deface our most sacred memorials and unleash a wave of violent crime in our cities. Many of these people have no idea why they are doing this, but some know exactly what they’re doing. They think the American people are weak and soft and submissive. But know the American people are strong and proud. And they will not allow our country and all of its values, history and culture to be taken from them.”57 - Donald Trump 04-07-2020
Här identifierar Trump en rörelse med målet att förstöra amerikansk historia och kultur. Genom Trumps språkbruk skapas återigen en distinkt dikotomi mellan de båda lägren han presenterar. Ord som “merciless”, “violent”, “indoctrinate” och “defame” bildar en ekvivalenskedja med “BLM” eller “demonstranter”. Dessa står i skarp kontrast med den ekvivalenskedja som skapas mellan “american people”, “heroes”, “sacred”, ”strong” och “proud.” Respekt för amerikansk historia och kultur framställs här som synonymt med att vara amerikan och motsatsen illustreras av: “No movement that seeks to dismantle these treasured american legacies can
possibly have a love of america at its heart. Can’t happen. No person who remains quiet at the destruction of this resplendent heritage can possibly lead us to a better future.”58 En tydlig bild skapas av att den arketypiska amerikanen motsätter sig denna rörelse och inte kommer tillåta dess fortgång.
Ofta försvaras Trumpregimens position angående borttagandet av statyer med sluttande planets argumentation. Med andra ord säger man att om monument till slavägare och konfederationen tas bort kommer det inte sluta där utan även fortsätta med exempelvis de tillägnade amerikanska presidenter.
“This week it’s Robert E. Lee, I noticed that Stonewall Jackson is coming down. I wonder is it George Washington next week and is it Thomas Jefferson the week after?”59- Donald
Trump 15-08-2017
Det framställs som att borttagandet av monument är ett sätt att glömma historien och förhindra att nästkommande generationer ska kunna ta lärdom från den. Detta presenteras som sunt förnuft och därmed reproduceras en kunskapsbild där BLM-anhängare ses som avvikande eftersom de vill ta bort vissa monument. Denna typ av reproduktion återfinns även i relation till andra amerikanska kulturella aspekter, exempelvis den folkkära amerikansk fotbollen. I
57 Youtube (USA TODAY) 58 Youtube (USA TODAY) 59 NBC News (a)
20 relation till att sportens tittarsiffror sjönk 2018 tweetade Trump “If the players stood proudly
for our Flag and Anthem, and it is all shown on broadcast, maybe ratings could come back?”60
Här skildras en helt annorlunda manifestation i BLM:s namn som icke-amerikansk på samma sätt som vandaliseringen av kulturarv. Detta kan ses som ytterligare ett sätt att tysta den svarta rösten eftersom det illustrerar hur ingen form av manifestation, våldsam eller fredlig, ses som acceptabel.
Sammantaget representerar värderingarna frihet, demokrati och stolthet över amerikansk historia subjektspositioner som tillsammans konstituerar vad Trumpregimen förefaller anse vara den amerikanska identiteten. I varierande grad kan dessa även ses som mästersignifikanter och är därmed av stor vikt för identitetsbildning. Genom att positionera BLM som motsatt och oförenligt med dessa värderingar uppstår en antagonism mellan de skilda identiteterna hos BLM:s anhängare. Identiteterna “BLM-anhängare” och “amerikan” hamnar i konflikt eftersom de ställer motstridiga krav på individen. Om den kunskapsbild som Trump och hans regering reproducerar skulle komma att fixeras, dvs bli entydig och sedd som sunt förnuft, blir det omöjligt att identifiera sig som både en amerikan och en anhängare till BLM-rörelsen. Om man applicerar Foucaults begrepp makt/kunskap på denna situation kan det ses som att BLM-anhängare distanserar sig från rörelsen, eller åtminstone från de våldsamma demonstranterna, eftersom de inte vill ses som avvikande. Eftersom individen är självkorrigerande i detta syfte och delaktig i sin egen underkastelse till det rådande maktsystemet kommer hen självmant att kapitulera inför den dominanta kunskapsbilden och korrigera sin identitet. Mer konkret betyder detta att om BLM associeras negativt kommer individer ta avstånd från rörelsen för att själva undgå negativa associationer.
5.2.4 BLM som oförenligt med kristna värderingar
BLM presenteras även som ett hot specifikt mot judeo-kristna värderingar. Till skillnad från de relativt direkta påståendena om hur rörelsen hotar amerikanska värderingar i allmänhet ter sig den religiösa aspekten dock på ett mer subtilt vis. Den består som regel inte av längre uttalanden utan snarare av inslag i andra diskursiva teman vilket exemplifieras nedan:
“These are not acts of peaceful protest. These are acts of domestic terror. The destruction of innocent life and the spilling of innocent blood is an offense to humanity and a crime against god.”61 - Donald Trump 01-06-2020
Detta är ett exempel på hur Trump åberopar Gud när han talar om våldsamheter vid protester och positionerar proteströrelsen som motsatt trosuppfattningar som majoriteten av amerikaner identifierar med. Uttalanden som “The stated goal of the BLM organization (people) is the
destruction of the nuclear family....”62 av Trump samt Mike Pences vägran att säga orden Black Lives Matter eftersom “As a pro-life American I also believe that all lives matter, born and
60 Trump, Donald (Twitterinlägg) (a) 61 Washington Post (a)
21
unborn”63 illustrerar även de detta tema. Vidare när presidenten talar om det övergripande
vänster-ideologiska angreppet på USA säger han om amerikaner att: “We stand tall, we stand
proud, and we only kneel to almighty God.”64 Utöver referensen till Gud finns här återigen en anspelning på de atleter som vägrar stå under nationalsången och istället knäböjer i protest mot polisvåld. Genom denna typ av artikulering förstärks distinktionen mellan BLM och gemene kristen eller judisk amerikan, samtidigt som ekvivalenskedjan mellan BLM och icke-amerikanskt beteende förstärks. Den judeo-kristna aspekten kan även synliggöras i analysobjektens ordval när de beskriver BLM:
“If you do not speak it’s language, perform it’s rituals, recite it’s mantras and follow it’s commandments then you will be censured, banished, blacklisted, persecuted and punished.”65 - Donald Trump 04-07-2020
Detta språkbruks religiösa konnotationer leder till att proteströrelsen tilldelas ett religiöst attribut, vilket i ett land såsom USA med en stor religiös befolkning leder till att rörelsen kan ses som ett hot och en rival till den dominanta religionen. Även detta har en särskiljande effekt på anhängare till BLM-rörelsen och de som är religiösa vilket kan resultera i antagonism.
5.2.5 BLM är ett hot mot kapitalism
Den främsta anledningen som framförs för att BLM skulle utgöra ett hot mot kapitalism är rörelsens socialistiska karaktär. Under ett tal anordnat av den till presidenten affilierade organisationen “Black Voices for Trump” yttrade han sig om BLM:s påstådda socialism:
“The stated goal of the BLM organization (people) is the destruction of the nuclear family, abolish the police, abolish prisons, abolish border security, abolish capitalism and abolish school choice. That’s what their stated goals are. This is not the agenda of the black community. This is the agenda of an extreme socialist, or worse / you know what the other word is, yeah marxist, communist. Heh, communist! But this is the extreme socialist left, but beyond that in my opinion.”66 - Donald Trump 25-09-2020
Citatet ovan illustrerar väl hur Trump inte räds att benämna BLM som inte bara socialistisk utan även kommunistisk. Diskursteoretiskt kan detta uttalande ses som en artikulering där ett
element grupperas och associeras med ett antal moment. Socialism, kommunism och marxism
har en fixerad betydelse och är därför momenten i fråga. BLM:s betydelse är dock inte fixerad till samma grad och är i denna diskurs ett element. Den diskursiva effekten av detta är att BLM tillskrivs en betydelse som överensstämmer med momenten, dvs socialistisk.
Trumps uttalanden “Black Lives Matter is a marxist organization”67, “It’s a revolution, you
understand that? It’s a revolution.”68 och tweets som “Interesting how ANTIFA and other Far 63 Youtube (Face the Nation)
64 Youtube (USA TODAY) 65 Youtube (USA TODAY) 66 Fox5Atlanta
67 Fox News (b) 68 Fox News (b)
