AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI
Avdelningen för ekonomi
Gemene mans definition av fastighetsmäklare
En studie om hur gemene man definierar fastighetsmäklares personlighetsdrag utifrån The Big Five
Kelly Ståhl 931202 Moa Englund 930702
2019
Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Företagsekonomi
Fastighetsmäklarprogrammet
Handledare: Jonas Kågström Examinator: Lars-Johan Åge
Sammanfattning
Titel: Gemene mans definition av fastighetsmäklare Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi
Författare: Moa Englund & Kelly Ståhl Handledare: Jonas Kågström
Datum: 2019 juni
Syfte: Syftet med studien är att undersöka gemene mans definition av fastighetsmäklares personlighetstyper utifrån The Big Five.
Metod: Vi har valt att använda en “mix-metod” av kvantitativ och kvalitativ studie baserat på ett deduktivt tillvägagångssätt genom surveyenkäter, primärt webbaserat.
Resultatet analyserades sedan genom programmet Jamovi där vi valde att utföra en deskriptiv analys, bivariat korrelationsanalys och en faktoranalys. Vi valde dessa typer av analyser för att få en klarare bild av hur gemene man uppfattar och beskriver fastighetsmäklares beteenden kopplat till The Big Five.
Resultat och slutsats: Resultatet visar att gemene mans definiering av The Big Five dimensionerna gällande fastighetsmäklare till viss del överensstämmer med forskarnas definiering, däremot finns skilda åsikter inom vissa egenskaper. Dessutom visar resultatet att gemene man tenderar att definiera The Big Five med samma adjektiv i flera av de olika dimensionerna. Studiens resultat tyder på att gemene mans
självuppskattade kunskap av Big Five dimensionerna inte påverkar deras svar nämnvärt.
Uppsatsens bidrag: Studien bidrar på ett teoretiskt perspektiv till stärkt forskning inom gemene mans uppfattning av Big Five dimensionerna. Det praktiska bidraget studien tillför är förstå gemene mans uppfattning av fastighetsmäklare utifrån Big Five dimensionerna.
Förslag till fortsatt forskning: Fortsatt forskning kan förslagsvis genomföras inom andra branscher, för att således skapa en förståelse för gemene mans uppfattning av den valda yrkesgruppen. Vidare forskning kan genomföras där fastighetsmäklare får
definiera sig själva utifrån The Big Five. Att låta gemene man beskriva
fastighetsmäklare i andra länder, där fastighetsmäklarens arbetsuppgifter och arbetssätt skiljer sig från det svenska, är ytterligare förslag på fortsatt forskning.
Nyckelord: “The Big Five”, gemene man, gemene mans beteende, personlighetsbeteende, personlighetsdrag och personlighetsuppfattningar.
Abstract
Title: Laypeople's description of real estate agents
Level: Final assignment for Bachelor Degrees in Business Administration Author: Moa Englund and Kelly Ståhl
Supervisor: Jonas Kågström Date: 2019 – june
Aim: The purpose of the study is to examine the laypeople´s definition of real estate agent's personality types based on The Big Five.
Method: We chose to implement a mix method of a quantitative and qualitative study based on a deductive approach through surveys, primarily web-based. The results from these was then analyzed through the program Jamovi where we chose to conduct a descriptive analysis, correlation analysis and a factor analysis. We chose to do this type of analysis to get a clearer picture of how lay people comprehend real estate agents behaviors linked to The Big Five.
Result and conclusion: The result shows that the lay people’s definition of The Big Five dimensions for real estate agents partially consistent with the scientistdefinition, On the other hand, there are different views within certain characteristics. In addition, the result shows that the lay people tends to define the Big Five dimensions with the same adjective in several of the different dimensions. The study's results indicate that the lay people self-appreciated knowledge of the Big Five dimensions does not significantly affect their response.
Contribution of the thesis: The study contributes on a theoretical perspective to starch science within lay people's comprehension of The Big Five dimensions. The practical contribution the study adds is understand the lay people’s perception of real estate agents based on the Big Five dimensions.
Suggestions for future research: Continued research can be implemented in other sectors and thereby create an understanding of the chosen profession. Further research can be carried out where real estate agents may define themselves based on The Big Five. To let the laypeople describe real estate agents in other countries, where the real estate agent's tasks and working methods differ from the Swedish one, are further suggestions for continued research.
Keywords: “The Big Five”, laypeople, “laypeople behavior”, “personality behavior”,
“personality traits” och “personality perceptions”
Förord
Vi vill börja med att tacka alla respondenter som har deltagit i undersökningen och som gjort det möjligt för oss att kunna genomföra denna studie. Utan era tankar och åsikter hade vi aldrig kunnat genomföra detta och vi hade inte kunnat besvara studiens syfte.
Vi vill även rikta ett stort tack till vår handledare Jonas Kågström som genom studiens gång gett oss vägledning, feedback och synpunkter. Det finns en tacksamhet från oss till Jonas för den stöttning och engagemang som visats under arbetet.
Slutligen, sist men inte minst, vill vi tacka vår examinator Lars-Johan Åge för goda råd och synpunkter. Tack!
Gävle, Maj, 2019
_______________________________ ______________________________
Moa Englund Kelly Ståhl
Innehållsförteckning
1.Introduktion ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Problematisering ... 2
1.3 Syfte ... 5
1.4 Frågeställningar ... 5
1.5 Avgränsning... 5
1.6 Disposition ... 5
1.7 Nyckelord ... 6
1.8 Begreppsförklaring ... 6
2. Teoretisk referensram ... 7
2.1 Gemene mans uppfattning och agerande ... 7
2.2 Personlighetsbedömningar... 7
2.3 The Big Five ... 9
2.3.1 Öppenhet ... 10
2.3.1.1 Egenskapen öppenhet i yrkesrollen ... 11
2.3.2 Samvetsgrannhet ... 12
2.3.2.1 Egenskapen samvetsgrann i yrkesrollen ... 12
2.3.3 Extrovert ... 13
2.3.3.1 Egenskapen extrovert i yrkesrollen ... 13
2.3.4 Vänlighet ... 14
2.3.4.1 Egenskapen vänlighet i yrkesrollen ... 14
2.3.5 Neuroticism ... 15
2.3.5.1 Egenskapen neuroticism i yrkesrollen ... 15
3. Metod ... 17
3.1 Litteratursökning och litteraturinsamling ... 17
3.2 Val av forskningsmetod ... 17
3.3 Forskningsfilosofi ... 18
3.4 Forskningsansats ... 19
3.5 Forskningsdesign ... 19
3.6 Datainsamlingsmetod ... 20
3.6.1 Population ... 20
3.7 Enkäten ... 20
3.7.1 Utformning av enkäten ... 21
3.7.2 Replikeringsstudie ... 21
3.7.3 Formulering av frågor ... 21
3.7.4 Pilotstudie ... 22
3.7.5 Bortfallsanalys ... 23
3.8 Anonymitet och etiska principer... 23
3.9 Omkodning ... 24
3.9.1 Kategorisering ... 25
3.10 Analysmetod ... 26
3.10.1 Deskriptiv analys ... 26
3.10.2 Bivariat korrelationsanalys ... 26
3.10.2.1 Pearsons r ... 27
3.10.3 Faktoranalys... 28
3.11 Kvalitetskriterier ... 28
3.11.1 Reliabilitet ... 29
3.11.2 Validitet ... 30
3.11.3 Cronbachs alpha ... 30
3.11.4 Replikerbarhet ... 31
3.12 Metodkritik ... 32
4. Resultat/analys ... 34
4.1 Deskriptiv statistik ... 34
4.2 Bivariat korrelationsanalys ... 35
4.2.1 Gemene mans självuppskattade kunskap ... 36
4.2.2 Öppenhet ... 36
4.2.3 Samvetsgrannhet ... 37
4.2.4 Extrovert ... 38
4.2.5 Vänlighet ... 38
4.2.6 Neuroticism ... 39
4.3 Faktoranalys... 40
4.3.1 Faktor 1 - Engagerade fastighetsmäklaren ... 40
4.3.2 Faktor 2 - Envisa fastighetsmäklaren ... 41
4.3.3 Faktor 3 - Glada/snälla fastighetsmäklaren ... 42
4.3.4 Faktor 4 - Intresserade fastighetsmäklaren ... 43
4.3.5 Faktor 5 - Ambitiösa fastighetsmäklaren... 43
4.5 Gemene mans generella uppfattning av The Big Five ... 44
4.5.1 Gemene mans uppfattning av öppenhet... 44
4.5.2 Gemene mans uppfattning av samvetsgrannhet ... 46
4.5.3 Gemene mans uppfattning av extrovert ... 47
4.5.4 Gemene mans uppfattning av vänlighet ... 48
4.5.5 Gemene mans uppfattning av neuroticism ... 49
5. Diskussion ... 50
6. Sammanfattande slutsats, uppsatsens bidrag och vidare forskning ... 58
6.1 Sammanfattande slutsats... 58
6.2 Uppsatsens bidrag ... 58
6.2.1 Teoretiskt bidrag ... 58
6.2.3 Praktiskt bidrag ... 59
6.3 Vidare forskning ... 60
Bilagor ... 69
Bilaga 1 ... 70
Bilaga 2 ... 74
Bilaga 3 ... 78
Bilaga 4 ... 78
Bilaga 5 ... 79
Bilaga 6 ... 80
Bilaga 7 ... 81
Figurförteckning
Figur 1. Disposition över uppsatsen. ... 5
Figur 2. The Big Five dimensionerna sammankopplat... 10
Figur 3. Könsfördelning.. ... 33
Figur 4. Gemene mans definiering av öppenhet. ... 45
Figur 5. Gemene mans definiering av samvetsgrannhet... 46
Figur 6. Gemene mans definiering av extrovert. ... 47
Figur 7. Gemene mans definiering av vänlighet... 48
Figur 8. Gemene mans definiering av neuroticism... 49
Tabellförteckning Tabell 1. Del ur deskriptiv statistik ... 34
Tabell 2. Del av deskriptiv statistik över egenskaperna med maximal poäng. ... 35
Tabell 3. Gemene mans självskattning av den egna kunskapen av Big Five ... 36
Tabell 4. Visar procentuellvarians, samt kumulativ andel. ... 40
1
1.Introduktion
1.1 Bakgrund
Individer gör i sitt vardagliga liv rutinmässiga personlighetsbedömningar av främlingar, vilket påverkar deras förväntningar och beteende (Hirschmüller, Egloff, Nestler &
Back, 2013, s. 335). McCrae och Costa (2013, s. 15) anser att framsteg som uppkommit inom psykologin inte alltid nyttjas optimalt. Gamla teorier tenderar att, trots kritik i flera årtionden ändå nyttjas, istället för att ny forskning med kumulativa resultat belyses (McCrae & Costa, 2013, s. 15). Ett exempel på detta är boken “Omgiven av idioter”
skriven av Thomas Erikson som sålt mycket bra trots att den bygger på forskning som var inaktuell redan på 1930-talet, och trots att författaren 2018 utsågs till ”Årets Förvillare” (Vetenskap & Folkbildning, 2014). En annan gammal teori som inte stått sig i nyare replikeringar är Myers-Briggs. Ett test som är mycket populärt men som alltså inte heller står sig i jämförelse med nyare forskning (Stein & Swan, 2019, s. 1).
Under de senaste åren har det funnits en dominans av personlighetsmätningar från femfaktorteorin The Big Five (Hall, Schlegel, Castro & Back, 2019, s. 268; McCrae &
Costa, 2013, s. 15; Jang, Livesley & Vemon, 1996, s. 577; DeYoung, Quilty &
Peterson, 2007, s. 880). Enligt McCrae och Costa (1987) har Big Five modellen blivit validerad och bevisad som vetenskaplig. Med anledning att The Big Five
återkommande validerats i replikeringsstudier under de senaste 20 åren anser McCrae och Costa (2013, s. 15) det särskilt väsentligt att ytterligare ta hänsyn till ny forskning inom området. Hall et al. (2019, s. 268) och Tellegen (1993, s. 122) menar även att Big Five teorin numera även blivit betydligt vanligare utanför psykologin. McCrae och Costa (2013, s. 15) beskriver att Big Five teorin är effektiv då enkla medel endast behövs för att skapa en förståelse till relationer mellan egenskaper.
Sedan tidigare är det bevisat att många av egenskaperna som återfinns i Big Five dimensionerna överlappar varandra. McCrae och Costa (2013, s. 15) menar att en person som exempelvis beskrivs som nervös, med stor sannolikhet även skulle kunna beskrivas som skrämd och rädd, i alla fall av en annan individ som kan anses som gemene man. Psykologerna har med tiden insett att klasserna av dimensionerna på ytan kan vara nära besläktade och trots att tydliga skillnader finns mellan dimensionerna är det inte sällan de har samband till varandra (McCrae & Costa, 2013, s. 15).
2 1.2 Problematisering
Hur individer uppfattar andra individers personlighet för första gången påverkar hur relationen artar sig för framtiden, både i såväl affärsrelationer, såväl som i andra
sammanhang (Hall, Back, Nestler, Frauendorfer, Schmid, Mast & Ruben, 2018, s. 222).
Hur en individ uppfattar en personlighet varierar enligt Hall et al. (2018, s. 222)
beroende på individens förmåga att urskilja olika egenskaper. McCrae och Costa (2013, s. 19), samt Friestad och Wright (1995, s. 62) menar att kulturella och sociala miljöer finns som bakgrund hur uppfattningen skapas och ger grundförutsättningar för
bedömningen. Hirschmüller et al. (2013, s. 337) menar att somliga intryck som skapas har till syfte att ge intryck, medan somliga är mer naturliga, spontana och omöjliga att förändra. Individer tillgodoser dessutom olika tillvägagångssätt vid bedömningen, somliga förlitar sig på magkänslan som uppkommer och somliga tenderar att göra en mer grundlig analys (Hirschmüller et al., 2013, s. 335).
Vid det första mötet mellan främlingar är det ett stort antal signaler som bedöms, några av dessa är kläder, smink, hår och fysiskt utseende med kropps- och ansiktsform, samt symmetri (Hirschmüller et al., 2013, s. 337). De första 30 sekunderna är avgörande vid första mötet och avgör hur individen upplevs (Jingryd & Segergren, 2015, s. 157;
Demarais & White, 2006, s. 157).
Penton-Voak, Pound, Little och Perrett (2006, s. 607) beskriver att ansiktsuttryck vanligtvis utgör en grund för personlighetsuppfattning, andra aspekter som bedöms är även kön, ålder och individens känslomässiga tillstånd. Jackson, Wood, Bogg, Walton, Harms och Roberts (2010, s. 501) anser att beteende, känslor och tankar är grunden vid personlighetsbedömningar. McCrae och Costa (2013, s. 19) är ense Jackson et al. (2010, s. 501) och tillägger även vanor, intressen, värderingar och relationer som påverkande faktorer. Utifrån ovanstående forskning förefaller det alltså som att bedömningen av en ny bekantskaps personlighet sker alltså i flera steg och på flera nivåer.
Castro och Isaacowitz (2018, s. 8) menar att gemene mans (laypeople, Hall et al., 2019) uppfattning skiljer sig åt då svar från olika ålderskategorier genomfört beskrivning av interpersonell uppfattning av individer. Redan 1996 visade McCrae och Costa (1996, s.
3
60) att gemene man i regel har en mer sofistikerad vetenskap gällande den mänskliga naturen än förväntat. Brown (2004, s. 51) beskriver den mänskliga naturen som människans förmåga att tänka och agera, till följd av samhället, historia, samt kultur.
Gemene man kan relativt enkelt genomföra en personlighetsbedömning som en vardaglig uppgift utifrån tillgänglig information som ges då en individ möts (Allik, 2018, s. 111).
Å ena sidan finns dessa grunder till personlighetsuppfattningar, å andra sidan finns det förutfattade meningar som bidrar till bedömningar. Enligt Barnes, Carpenter och Dickinson (2000, s. 568) skapar individer en yrkesidentitet som ger grund genom
kunskapsbas, värderingar och attityder. Segregation har senare bidragit till att stereotypa attityder finns mot yrkesverksamma individer (Barnes et al., 2000, s. 568). Kunda och Oleson (1995, s. 565) menar att individer som stöter på motsägelser mot dess
stereotypiska inställning, ändå ofta arbetar emot motsägelserna för att behålla sina tidigare stereotyper. Att olika förväntningar finns på individer inom olika yrkesroller är något som sitter djupt rotat i våra förväntningar. Människor förväntar sig att olika yrkesgrupper beter sig på ett vis, för hur skulle det vara om en läkare, som bör agera pålitligt och tryggt, agera och bete sig på samma vis som en bagare eller säljare?
Inom personlighetsbeskrivningar är modellen The Big Five den mest accepterade (Franic´, Borsboom, Dolan & Boomsma, 2014, s. 591). Detta stärks av Goldberg (1990, s. 1216), Jang, Livesley och Vemon (1996, s. 577), DeYoung et al. (2007, s. 880) samt McCrae och Costa (2013, s. 15). McCrae och Costa (2013, s. 15) menar även att The Big Five bidrar till att skapa förståelse genom relationen mellan egenskaper med ett enkelt och effektivt tillvägagångssätt.
Mehl, Gosling och Pennebaker (2006, s. 864) menar att människor associerar somliga specifika adjektiv till begreppen inom The Big Five, däremot är associationerna inte alltid korrekta. Redan 1998 granskade Sneed, McCrae och Funder (1998, s. 115)
gemene mans uppfattning av adjektiv som är vanliga inom The Big Five dimensionerna.
Sneed et al. (1998, s, 115) menar att de flesta individer har en förmåga att känna igen, förstå och kunna placera de mest typiska adjektiven för vardera Big Five dimension.
Den senaste studien inom området, av Hall et al. (2019, s. 268) visade däremot att
4
gemene man inte alltid definierar begreppen inom The Big Five likt forskarna. Här uppstår en intressant spänning mellan de olika forskarna som jobbar med The Big Five.
Å ena sidan klarar de flesta av att känna igen egenskaperna korrekt, men å andra sidan förekommer vissa systematiska fel.
Hur The Big Five dimensionerna uppfattas figurerar alltså sedan tidigare i en del
studier. Sneed et al. (1998, s. 115) granskade gemene mans koppling av adjektiv till The Big Five egenskaperna. Hall et al. (2019, s. 268) ser problem i att gemene man inte alltid definierar begreppen inom The Big Five likt forskarna. Hall et al. (2019, s. 268) fynd är ett problem då respondenter gör beskrivningar utifrån The Big Five
personlighetsdragen. Hall et al. (2019, s. 270) hävdar att det är väsentligt att gemene man får lyfta personlighetsdragen som anses särskilt relevanta för att skapa en övertygelse kring värderingar som ges i vardera dimensionen i The Big Five.
Ingen har tidigare studerat gemene mans definition av The Big Five dimensionerna kopplat till fastighetsmäklare. Forskningsgapet stärks av Hall et al. (2019, s. 283) bedömning, där önskemål av studier där gemene man definierar The Big Five dimensionerna inom andra länder och kulturer efterfrågas. Hall et al. (2019, s. 283) bedömning stärks av Mehl et al. (2006, s. 874) som anser att beteendemässiga
bedömningar av personlighet behövs i ett tvärkulturellt perspektiv. Detta med bakgrund i att dimensionerna i The Big Five med stor sannolikhet definieras annorlunda beroende på landet och kulturen (Mehl et al., 2006, s. 874). Vi vill med grund i det nämnda forskningsgapet därav skapa en förståelse för vilka kvalitéer eller beteendemönster gemene man associerar till The Big Five dimensionerna när de ska bedöma och beskriva en fastighetsmäklare.
Problematiseringen visar tydligt på vikten av att förstå hur gemene man förstår och bedömer andra individers Big Five dimensioner. Vi har visat att The Big Fives skapare (McCrae & Costa, 1996, s. 60) tidigt visade på hur skickliga gemene man är att korrekt identifiera personligheten hos de individer som möts. Men vi har också visat att nyare forskning inom området (Hall et al., 2019, s. 268) pekar på det finns subtila och viktiga skillnader. Dessa är dessutom kopplade till såväl land som kultur (Hall et al., 2019 &
Mehl et al., 2006), och vi tar i vårt arbete avstamp i detta forskningsgap för att analysera
5
om dessa skillnader i gemene mans bedömning av personlighetstyper kvarstår även i bedömningen av yrkesgrupper. Studien uppkommer från nyfikenheten hur individer uppfattar andra individer med grund i den specifika yrkesrollen fastighetsmäklare. Detta då vi anser att yrket är ett sådant, där många individer sedan tidigare skapat en bild av fastighetsmäklare genom förutfattade meningar och en stereotypisk bild.
1.3 Syfte
Syftet med studien är att undersöka gemene mans definition av fastighetsmäklares personlighetstyper utifrån The Big Five.
1.4 Frågeställningar
• Hur beskriver gemene man en fastighetsmäklare utifrån The Big Five dimensionerna?
• Skiljer gemene mans definiering av begreppen inom The Big Five mot forskarnas?
1.5 Avgränsning
Vi har valt att avgränsa denna studie till mäklarbranschen för att få en djupare förståelse för hur gemene man beskriver fastighetsmäklare utifrån The Big Five dimensionerna.
Vidare har vi valt att avgränsa oss till hur respondenterna definierar fastighetsmäklare i Sverige.
1.6 Disposition
Dispositionen över uppsatsen ger en övergripande bild över dess uppbyggnad.
Uppsatsens dispositionernas till en början med en inledning och därefter efterföljande delar inom teoretisk referensram, metod, resultat/analys, diskussion och till sist en avslutande slutsats.
Figur 1. Disposition över uppsatsen. Egen.
6 1.7 Nyckelord
“The Big Five”, laypeople, “laypeople behavior”, “personality behavior”, “personality traits” och “personality perceptions”.
1.8 Begreppsförklaring
För att underlätta för läsaren av denna uppsats har vi valt att förklara ett väsentligt och återkommande begrepp som används i studien.
Gemene man (laypeople, Hall et al., 2019) - synonym till folk i allmänhet, mängden, massan.
7
2. Teoretisk referensram
2.1 Gemene mans uppfattning och agerande
McCrae och Costas (1996, s. 60) menar att gemene man i regel har en större och mer korrekt förståelse för den mänskliga naturen än vad denna grupp ofta blir erkända för.
Den mänskliga naturen menar Brown (2004, s. 51) beskriver förmågan att tänka och agera, till resultat följt av samhället, historia och kultur. Zhang, Wang, Mannan, Qian, och Wang (2017, s. 101) menar att gemene mans uppfattning spelar en viktig roll i kommunikationen mellan olika grupper av individer. Friestad och Wright (1995, s. 62), i enighet med McCrae och Costa (2013, s. 19) menar att gemene mans uppfattning skapas olika beroende på individens kultur. Hall et al. (2019, s. 283) beskriver att gemene man exempelvis tenderar att beskriva den neurotiska individen som mer dysfunktionell och obehagliga än teorin beskriver.
Zhang et al. (2017, s. 101) förklarar att olika typer av individers agerande är individuellt och varierar mellan individen och situationen. Zhang et al. (2017, s. 102) menar vidare att variationen primärt beror på individens tidigare personliga erfarenheter och
bakgrund. Greenhalgh et al. (2017, s. 530) påpekar att gemene man har en genomgående god förmåga att observera det som sker i omgivningen, baserat på individens egna referensramar. Hur gemene mans personlighet avspeglar sig menar Rothmann och Coetzer (2003, s. 69) ger en betydande roll i yrkeslivet. Något som vi kommer förklara vidare senare, under respektive Big Five dimension.
2.2 Personlighetsbedömningar
Hirschmüller et al. (2013, s. 335) menar att mängder med tidigare studier som påvisar att personlighetsbedömningar av främlingar ofta bedöms med grund utifrån den egna synen och likheter från sig själv finns. Hall et al. (2018, s. 221) menar att
personlighetsbedömningen utförs beroende på hur de olika personlighetsegenskaperna ställs i förhållande till varandra. Hirschmüller et al. (2013, s. 335) är enig med Hall et al.
(2018, s. 221). Jackson et al. (2010, s. 501) menar att brister finns vid identifiering av beteenden med mer specifika karaktärer i personlighetsdragen. Detta menar Jackson et al. (2010, s. 501) är olyckligt då dessa specifika personlighetsdrag delvis definieras genom beteende.
8
Hur en individ uppfattas för första gången påverkar hur relationen artar sig för
framtiden, såväl i affärsrelationer, såväl som i andra sammanhang (Hall et al., 2018, s.
222). Allik (2018, s. 111) menar att genomföra en personlighetsbedömning av en annan individ är något som uppnås relativt enkelt och anses för en människa vara en vardaglig uppgift. Allik (2018, s. 111) menar vidare att gemene man enkelt kan basera sin
bedömning på den tillgängliga informationen som finns utan att någon särskild kompetens behövs.
När personlighetsbedömningar genomförs avser det förmågan att kunna förstå skillnaderna på nivåerna av den bedömda individen (Hall et al., 2018, s. 221). Hur en individ uppfattar en personlighet varierar beroende på hur väl individen kan urskilja olika egenskaper (Hall et al., 2018, s. 222). En del individer kan vara bättre på att skilja mellan egenskaper inom en viss personlighetsdimension medan en annan individ kan vara bättre på att skilja mellan andra dimensioner inom Big Five modellen (Hall et al., 2018, s. 222). Däremot menar Allik (2018, s. 118) att det inte har någon betydelse för hur gammal individen som genomför bedömningen är eller vilken typ av utbildning denne har. En person som innehar en grundskoleutbildning kan vara bättre på att göra en personlighetsbedömning än en individ med en universitetsexamen (Allik, 2018, s.
118).
Beteende är inte den enda grunden till personlighetsbedömning, utan Allik (2018, s.
119) belyser att det går att göra personlighetsbedömning utifrån hur en individ talar och kommunicerar. Jackson et al. (2010, s. 501) är enig med Allik (2018, s. 119) och tillägger känslor och återkommande mönster av tankar som en del vid bedömningen.
Enligt Penton-Voak et al. (2006, s. 607) är ansiktsuttryck en grund för
personlighetsuppfattning. Penton-Voak et al. (2006, s. 607) menar vidare att aspekter som kön, ålder och individens känslomässiga tillstånd påverkar hur uppfattningen görs.
För att en personlighetsbedömning ska kunna utföras korrekt finns en rad kriterier som måste uppnås (Allik, 2018, s. 110). Kriterierna innefattar att individen som ska bli granskad visar upp relevant information för att visa sina egenskaper, detta för att skapa en utgångspunkt att utgå från (Allik, 2018, s. 110). Vidare måste respondenten känna
9
igen egenskapsbeteendet, samt beteendet som visas ska anses relevant till personlighetsdraget (Allik, 2018, s. 110).
2.3 The Big Five
Den personlighetsbeskrivande Big Five modellen har under en lång tid varit en av de mest inflytelserika som funnits (Franic´ et al., 2014, s. 591; Jang, Livesley & Vemon, 1996, s. 577; DeYoung et al. 2007, s. 880). Även Goldberg (1990, s. 1216) nämner The Big Five som en av de mest inflytelserika forskningarna inom det berörda ämnet.
Skillnader i personlighetsdragen kan uppmärksammas av The Big Five, vilket är ett av de grundläggande åliggandena för Big Five teorin (Bäckström, Björklund & Larsson, 2009, s. 338). Goldberg (1992, s. 26), i överensstämmelse med Jang et al. (1996, s. 578) benämner de fem faktorerna som öppenhet, samvetsgrannhet, extrovert, vänlighet och neuroticism.
Jang et al. (1996, s. 578) nämner att innan Big Five teorin utvecklades saknades två dimensioner. De två dimensionerna som senare lades till var vänlighet och
samvetsgrannhet (Jang et al., 1996, s. 578). Costa, McCrae och Dye (1991, s. 888) menar att tillägget av de två dimensionerna gjorde Big Five modellen mer utvecklad och då kunde anses komplett. Formuleringen för beskrivningen av personligheterna, som senare skulle bli Big Five teorin, uppkom efter mängder av studier som vidare formades och generaliseras i The Big Five dimensionerna (Goldberg, 1990, s. 1210).
Modellen The Big Five kommer ursprungligen från en rad olika studier av
egenskapsbeskrivande adjektiv (Costa & McCrae, 1997b, s. 509). Enligt DeYoung et al.
(2007, s. 880) har modellen visat sig vara ett mycket effektivt verktyg där förklaringar av olika personlighetsbeskrivningarna från forskning presenteras. DeYoung et al. (2007, s. 880) anser att The Big Five fungerar väl eftersom det är ett gemensamt språk för alla forskare, oberoende vart studien genomförs. McCrae och Costa (1997a, s. 587) samt DeYoung et al. (2007, s. 880) belyser fördelen med en enhetlig modell världen över.
Kajonius och Johnson (2018, s. 127) menar dessutom att Big Five modellen inte visar nämnvärda skillnader mellan könen.
10
McCrae och Costas (2013, s. 16) beskriver att motsatser av egenskaper kan visa på motsatt dimension i The Big Five dimensionerna. Exempelvis, en individ som beskrivs med adjektiven ledsen och rädd kan beskrivas som neurotisk och motsatsorden glad och stabil definierar istället en individ som anses extrovert (McCrae & Costas, 2013, s. 16).
Figur 2. The Big Five dimensionerna sammankopplat. Egen.
2.3.1 Öppenhet
Individer som beskrivs med personlighetsdraget öppenhet beskrivs som fantasifulla, nyfikna och öppna för nya erfarenheter (Khan, Ahmed & Abid, 2016, s. 182; Mehl et al., 2006, s. 871; McCrae & Costa, 1999, s. 164; Judge et al., 1999, s. 625). Rothmann och Coetzer (2003, s. 69) beskriver att individer med hög öppenhet ofta förverkliga sina idéer, både på det sociala och icke sociala planet. McCrae och Costa (2013, s. 16) tillägger att den öppna individen ofta tillgodoser sina tidigare erfarenheter för att försöka förbättra omvärlden. Rothmann och Coetzer (2003, s. 69) beskriver individen med hög öppenhet med egenskapen självständig.
McCrae och Costa (1999, s. 164) menar att individer med hög öppenhet är intresserade och aktiva. Rothmann och Coetzer (2003, s. 63), samt McCrae och Costa (1999, s. 164)
11
tillägger att de öppna individerna ofta har en livlig fantasi och uppmärksammar sina inre känslor. De öppna individerna är vanligtvis oberoende av vad andra tycker och föredrar variation i det mesta (Rothmann & Coetzer, 2003, s. 69).
Individerna med hög öppenhet beskrivs av Judge et al. (1999, s. 625) som personer med förmåga att skapa förtroende för andra. Genom förtroende samt dess glada drag utstrålar individerna en förmåga att vårda relationer (Judge et al., 1999, s. 625). McCrae och Costa (1997a, s. 829) beskriver den öppna individen likt någon som är särskilt reflekterande och tankfull när nya idéer kommer dem tillhanda. Individer med låga värden av öppenhet tenderar istället ett beteende som är konventionellt och kan anses konservativa. Vidare förklaras att låga nivåerna av öppenhet leder till att individerna kan ses försiktiga och formella. (Rothmann & Coetzer, 2003, s. 69)
2.3.1.1 Egenskapen öppenhet i yrkesrollen
I den akademiska världen anses individer med hög öppenhet inneha en ökad kognitiv förmåga (Giluk & Postlethwaite, 2015, s. 61). Giluk och Postlethwaite (2015, s. 61) beskriver vidare att de relaterar individerna med högre kognitiv förmåga till de som är mindre benägna att fuska, delta med oärlighet eller medvetet väljer genvägar i arbete.
Individer som anses öppna har med stor sannolikhet arbeten där de får utlopp för att använda sin kreativitet och innovation (McCrae & Costa, 1987, s. 82). Judge et al.
(1999, s. 625) menar att den öppna individen är kreativ och fantasifull, vilket bekräftar McCrae och Costa (1987, s. 82). I yrken där lagarbete eller kundservice är centrala delar presterar individer med hög öppenhet bättre än genomsnittet (Judge et al., 1999, s. 625).
Deras generella samarbetsvilja är en egenskap som kännetecknar många framgångsrika individer som har högt värde av öppenhet (Judge et al., 1999, s. 625).
Kraimer och Siebert (2001, s. 13) anser att den öppna individens egenskaper ofta kan relateras till ledarpositioner och menar att det grundar sig i att individens emotionella stabilitet lämpar sig för denna typ av position. Kraimer och Siebert (2001, s. 13)
beskriver vidare att den öppna individens fantasifullhet och öppenhet till nya idéer samt synvinklar lämpar sig för en position som ledare. Kraimer och Siebert (2001, s. 13) ser däremot en negativ koppling till den öppna individen som arbetar i yrken med
12
provisionsbaserad lön. Kraimer och Seibert (2001, s. 13) menar att individerna tenderar att visa en lägre lön inom yrken med denna typ av lönesystem.
2.3.2 Samvetsgrannhet
Personer som är samvetsgranna föredrar att vara organiserade, pålitliga, ha självkontroll och att vara aktiva med planering i detalj (Rothmann & Coetzer, 2003, s. 69). Jackson et al. (2010, s. 501) är enig med Rothmann och Coetzer (2003, s. 69) och tillägger att de samvetsgranna individerna i större utsträckning tenderar vara målinriktade, samt följa regler och sociala normer. John, Naumann och Soto (2008, s. 119) tillägger att den samvetsgranna vanligtvis tänker före en genomförd handling. Mehl et al. (2006, s. 868) beskriver dimensionen med adjektiven noggrann, ansvarsfull och självdisciplinerad.
Jackson et al. (2010, s. 502), samt Giluk och Postlethwaite (2015, s. 61) menar att associationer till personens bättre hälsa, lägre kriminalitet, samt bättre arbetsprestationer kan göras till individer med hög samvetsgrannhet. Den samvetsgranna individen är enligt Rothmann och Coetzer (2003, s. 69) försiktig och ansvarstagande. McCrae och Costa (1997a, s. 304) beskriver att en individ med hög samvetsgrannhet förknippas med en person med högre kompetens och självdisciplin än genomsnittet.
2.3.2.1 Egenskapen samvetsgrann i yrkesrollen
Att individer som är samvetsgranna kan liknas med arbetsnarkomaner är något som Judge et al. (1999, s. 621) likt McCrae och Costa (1997a, s. 304) belyser. Typiska drag är att individen har lättare att fokusera mot uppsatta mål och arbeta på ett organiserat sätt (McCrae & Costa, 1997b, s. 315). Individerna med hög samvetsgrannhet är mer konsekventa och lojala till deras arbetsrelaterade uppgifter, är hårt arbetande,
målmedvetna och disciplinerade (McCrae & Costa, 2013, s. 16; Judge et al., 1999, s.
621). Rothmann och Coetzer (2003, s. 70) beskriver att den samvetsgranna generellt arbetar med högre produktivitet än genomsnittet.
Den samvetsgranna individen tenderar att genom sina arbetsprestationer skapa framgångar på arbetsplatsen (Judge et al., 1999, s. 621). Enligt Furnham och Fudge (2008, s. 11) är den samvetsgranna individen, den som tenderar att passa inom flest
13
yrkesgrupper. Salgado (1997, s. 30) i enighet med Furnham och Fudge (2008, s. 11) menar att den samvetsgranna individen har bäst arbetsprestanda i både Europa och USA.
2.3.3 Extrovert
Mehl et al. (2006, s. 867) beskriver extroverta individer som sällskapliga, sociala och som uttrycker positiva känslor. Rothmann och Coetzer (2003, s. 69), Giluk och Postlethwaite (2015, s. 60) i enighet med Mehl et al. (2006, s. 867) tillägger att den positiva känslan de extroverta individerna skapar påverkar omgivningen positivt.
Individer som är mycket extroverta utstrålande en aktiv och impulsiv anda (Judge et al., 1999, s. 624; Rothmann & Coetzer, 2003, s. 69; Mehl et al., 2006, s. 867).
Enligt Allik (2018, s. 113) avslöjas den extroverta direkt i sociala sammanhang, då beteendet visas i sådana situationer och därför lättare kan bedömas av respondenten.
Personer med personlighetsdraget extrovert relateras till individer med stort kontaktnät som bearbetas kontinuerligt (Judge et al., 1999, s. 624). Vidare beskriver Judge et al.
(1999, s. 624) att den extroverta individen ofta har ett större antal vänner och brett kontaktnät, mycket på grund av deras utåtriktade och sociala beteende. Individen med högt värde av extrovert är ofta den som tenderar vara närmast sin egen självskattning och andra personers skattning av dem själva (Hirschmüller et al., 2013, s. 336). Det grundar sig vidare i att dessa individer i större grad anses observera sin omgivning och i mindre grad utvärderande den.
2.3.3.1 Egenskapen extrovert i yrkesrollen
Både Rothmann och Coetzer (2003, s. 69), samt Judge et al. (1999, s. 624) belyser att personer som är extroverta ofta återfinns i yrken som säljare eller innehar en chefs- eller ledarroll. Furnham och Fudge (2008, s. 11) menar att dessa individer passar bra i
ledarroller och försäljning då arbetena tenderar att ha stor betydelse av egenskaper som sällskaplig, social och pratsam. Enligt Rothmann och Coetzer (2003, s. 70) visar den extroverta individen högre pålitlighet än genomsnittet i yrkesmässiga sammanhang.
14
Giluk och Postlethwaite (2015, s. 61) beskriver vidare att söka spänning, ha höga
ambitioner och att sträva efter högt uppsatta mål kännetecknar den extroverta individen.
Den sociala dominansen ger den extroverta individen, enligt DeYoung et al. (2007, s.
885) en njutning i en ledarroll och ytterligare kraft, samt styrka att uppnå uppsatta mål.
Däremot menar Yakasai och Jan (2015, s.15) att höga nivåer av extroverthet kan skapa negativ effekt på̊ prestationen, detta med grund i att individen blir alltför upptagen med att fokusera på att vara exalterad och insatt i sociala händelser.
2.3.4 Vänlighet
Individer med hög dos vänlighet, anser vanligtvis att de kommer få tillbaka lika mycket av deras omgivning, som de själva ger (Rothmann & Coetzer, 2003, s. 69). Den vänliga individen anses vara bra på att samarbeta, samt vara mer medgörliga och finnas andra till hands genom att hjälpa andra människor (McCrae & Costa, 1997a, s. 304).
Individer med höga värden vänlighet menar Giluk och Postlethwaite (2015, s. 61) samt Mehl (2006, s. 867) indikeras av ett beteende som genomsyras av sympati, lyhördhet, värme, samt förtroende. Personerna med höga nivåer av vänlighet undviker att
framkalla konflikter med andra i sin omgivning (Giluk & Postlethwaite, 2015, s. 61).
Individerna upplevs i färre fall ingå i konflikter, än individer med högre värden av de andra Big Five dimensionerna generellt (Giluk & Postlethwaite, 2015, s. 61).
2.3.4.1 Egenskapen vänlighet i yrkesrollen
Judge och Zapata (2015, s. 1155) belyser att individen med hög vänlighet lämpar sig väl i yrkeskategorier där samarbete och kundservice är av betydande del. Furnham och Fudge (2008, s. 11) i enighet med Judge och Zapata (2015, s. 1155) tillägger att arbeten inom vård och undervisning är vanliga arbeten för dessa individer. Individer med hög vänlighet tenderar enligt Furnham och Fudge (2008, s. 11) att lyckas sämre inom försäljningsbaserade yrken.
15 2.3.5 Neuroticism
Individer med hög grad neuroticism upplever problem i en högre utsträckning (Judge et al., 1999, s. 624). Rothmann och Coetzer (2003, s. 69) är enig med Judge et al. (1999, s.
624) och tillägger att den neurotiska individen oftare upplever rädsla, sorg, förlägenhet, ilska, skuld och avsky än andra. Det negativa uppfattningar dessa individerna gör, bidrar vanligtvis till ett humör och beteende som upplevs osäkert (Giluk & Postlethwaite, 2015, s. 60). Känslomässiga termer likt ängslig, nervös och förvirrad är egenskaper Tellegen (1993, s. 122) anser beskriver den neurotiska individen väl. Tellegen (1993, s.
122) poängterar att den neurotiska individen tenderar att inte vara lika impulsiv som andra.
Individer med hög dos av neuroticism kan anses befinna sig i riskzonen gällande förmåga att hantera stress, kontrollera impulser, högre risker för psykiatriska problem, samt inneha irrationella idéer (Rothmann & Coetzer, 2003, s. 69). Giluk och
Postlethwaite (2015, s. 60) menar att vid tillfället den neurotiska individen upplever situationer som hotande eller trängda blir individen mer mottaglig för psykisk stress och upplever en känsla av hopplöshet.
2.3.5.1 Egenskapen neuroticism i yrkesrollen
Furnham och Fudge (2008, s. 11) menar att den neurotiska individens egenskaper som osäker, orolig, fientlig och deprimerad med högst sannolikhet leder till försämrad prestanda inom jobbrelaterade situationer. Giluk och Postlethwaite (2015, s. 60) menar däremot att de negativa egenskaperna kan vändas till positiva, då individen har mycket tid och ingen press. Vid dessa tillfällen slutförs uppgifter och åtaganden framgångsrikt.
Detta beror enligt Giluk och Postlethwaite (2015, s. 60) på att i situationer där en tidplan tillhandahålls läggs arbetet upp på ett relevant och anpassat sätt där prestationsförmågan ökar, vilket ger en stark kraft att orientera sig där individen kan undvika att lägga vikt i negativa bedömningar (Giluk & Postlethwaite, 2015, s. 60).
Rothmann och Coetzer (2003, s. 72) menar att förhållandet mellan neuroticism och ledarskapsförmåga hos chefer och ledare kan vara negativt, detta påverkas bland annat av individernas egen förmåga att hantera stress. Judge et al. (1999, s. 626) menar att om den neurotiska individen upplevt negativa känslor frekvent, tenderar denne att skjuta
16
bort medarbetare och tydligt visa på misslyckanden. Ledarens beteende kan vidare bidra till att den anställda upplever ett dysfunktionellt arbetssätt, vilket leder till lägre
arbetsnöjdhet (Judge et al., 1999, s. 626). Chefer och ledare som har ett högt värde av neuroticism påverkar deras prestationsförmåga till att individen kan ha irrationella idéer (Rothmann & Coetzer, 2003, s. 72)
17
3. Metod
3.1 Litteratursökning och litteraturinsamling
Vid sökandet av vetenskapliga artiklar använde vi främst “Academic Search Elite” och
“Discovery at University of Gävle”, dessa databaser tillhandahålls av Högskolan i Gävle. Vi har även genomfört sökningar av vetenskapliga artiklar genom “Google Scholar”, vilket är en databas som tillhandahålls av Google. Vid sökande av
vetenskapliga artiklar har sökorden: “The Big Five”, laypeople, “laypeople behavior”,
“personality behavior”, “personality traits” och “personality perceptions” använts. De valda sökorden användes främst då vår huvudartikel Hall et al. (2019) nyttjat dessa. Av denna anledning ansåg vi dessa sökord som relevanta och användbara för studien.
Till vår undersökning har sekundärdata inhämtats genom vetenskapliga artiklar från Google Scholar och från Academic Search Elite från Högskolan i Gävles bibliotek. Vid sökning av artiklar utgick vi främst från vår huvudartikel Hall et al. (2019) och använde primärt artiklar denna refererade till. Vi är väl medvetna om att urvalet av artiklarna måste väljas med noggrannhet och omsorg. Detta bekräftas av Bryman och Bell (2017, s. 117) som menar att det är viktigt att förhålla sig kritiskt till tidigare studier. Vidare har vi samlat in primärdata till studien genom en enkätundersökning.
3.2 Val av forskningsmetod
Denscombe (2017, s. 23) menar att en strategi måste övervägas huruvida studien är kvantitativ eller kvalitativ, alternativt en kombination av båda metodvalen. För att angripa studiens syfte har vi använt en mixed methods, där både kvalitativ och kvantitativ metod tillämpats. Studien använder denna metodkombination då ord från text granskas och analyseras, likt den kvalitativa forskningsmetoden, samtidigt som kvantitativa mätvariabler används. Den kvantitativa metoden används då liknande svar räknats ihop, grupperats och därefter analyserats likt kodade data, innan den sedan analyserats i analysverktyget Jamovi.
Skillnader mellan den kvalitativa och kvantitativa forskningen finns genom storleken på undersökningen, där Denscombe (2017, s. 23) beskriver att den kvantitativa forskningen tenderar att föredra mer storskaliga studier, då de statistiska resultaten med större
mängd respondenter anses mer tillförlitliga. Lund (2012, s. 156) menar att de kvalitativa
18
metoderna skapar en djupare studie, medan de kvantitativa istället leder till mer objektiva och generaliserbara studier. Den kvantitativa forskningen använder siffror som analysenhet (Denscombe, 2017, s. 23). Kvalitativa studier anses av Bryman och Bell (2013, s. 391) vara mer inriktade på tolkning och har en tyngdpunkt vid att skapa förståelse för den verklighet som ligger till grund för respondenternas verklighet.
Fördel med den mixade metoden anser Lund (2012, s. 156) ses då båda metodernas styrkor kan kombineras och metodernas nackdelar kan bortses. Den data som primärt insamlats är genom ord, vilket beskriver en kvalitativ studie (Bryman & Bell, 2013, s.
390; Denscombe, 2017, s. 23; Alvesson & Sköldberg, 2017, s. 17). Däremot anses studien i större utsträckning likna en kvantitativ studie, detta då data i stor mån analyserats genom kodning av siffror, insamlat genom enkätundersökning.
Syftet med en använd kombination av metoderna ligger enligt Denscombe (2017, s.
225) i att kunna bygga upp fynd, där de olika metodkomponenterna bygger upp en grund för att skapa en mer fullständig bild till den andra. Enligt Denscombe (2017, s.
220) kan en kombinerad metod användas för att skapa möjlighet till en mer komplett bild av det som studerats och en mer fullständig blick kan därmed skapas. En studie med mixad metod kan inneha en grund av data som antingen är insamlad samtidigt alternativt i en följd och uppbyggnad med grund i tidigare insamlade data (Lund, 2012, s. 156).
3.3 Forskningsfilosofi
Utifrån vårt syfte där en tolkning ska göras utifrån gemene mans åsikter och mänskliga tolkningar, skapar vi en förståelse utifrån studien med ett hermeneutiskt synsätt.
Bryman och Bell (2013, s. 38) beskriver att hermeneutiken skapar förståelse för det mänskliga beteendet. Synsättet hermeneutik utformades i grunden från att tolka och förstå texter och har numera en central grund i att försöka få fram meningen som textens upphovsman haft avseende med (Bryman & Bell, 2013, s. 567).
19 3.4 Forskningsansats
Det finns olika forskningsansatser där de vanligaste metoderna är av deduktivt och induktivt slag. Vi har valt en deduktiv forskningsansats då dess utgångspunkt är belägen i den tidigare teorin och den befintliga forskning som redan förekommer inom det aktuella området, vilket utgör grunden för forskarens kommande empiriska
granskningar (Bryman & Bell, 2013, s. 31). Den deduktiva forskningsansatsen ger de logiska slutsatserna och tänkandet en större vikt än vad observationer gör (Sohlberg &
Sohlberg, 2013, s. 75). Med tanke på att ett deduktivt synsätt bygger på tidigare
forskning och teori som senare byggts vidare på anser vi det passande att utgå från den deduktiva metoden. Med grund i att vår studie bygger på en delvis replikering av Hall et al. (2019) studie och den befintliga forskningen som finns inom området avser studien alltså denna forskningsansats.
3.5 Forskningsdesign
I studien har vi använt oss av enkätundersökning. Bryman och Bell (2017, s. 238) beskriver enkäter som en uppsättning av olika frågor till respondenter som de svarar på efter respondentens egna erfarenheter och reaktioner. Vi har i studien använt en
tvärsnittsdesign, vilket enligt Bryman och Bell (2013, s. 76) vanligtvis likställer bland annat surveyundersökningar med enkätundersökning. När en tvärsnittsdesign används menar Bryman och Bell (2013, s. 77) att forskarna är intresserade av en mätning med variation av exempelvis organisationer och individer. Syftet med en tvärsnittsdesign är att genom koppling mellan flera variabler se olika sorters samband. Vid undersökningen samlas information om de aktuella variablerna in vid i princip samma tidpunkt (Bryman
& Bell, 2013, s. 77). Vid en enkätundersökning är tillämpning av en surveyenkät en av de vanligaste formerna av kunskapsinsamling där enkäterna bidrar till att ett bredare spann av faktorer kan samlas in än vid experiment, menar Sohlberg och Sohlberg (2013, s. 156).
20 3.6 Datainsamlingsmetod
Datainsamlingsmetoden är den metod som används i studien för att samla in empiriska data, denna data har vidare analyserats genom att tillämpa en deskriptiv analys, en bivariabel korrelationsanalys och en faktoranalys. Den empiriska data vi samlade in var, som tidigare nämnt genom en enkät, upprättad i Google Forms. Google Forms
tillhandahålls av Google. Enkäten sändes ut på Facebook och delades på författarnas Facebooksidor och i lämpliga Facebookgrupper för att nå ut till ett så stort antal respondenter som möjligt, samt delades ut i klasser och i biblioteket på Högskolan i Gävle.
3.6.1 Population
Beståndet av en population består av de enheter som ingår i urvalet som sker (Bryman
& Bell, 2013, s. 190). Urvalet kommer bestå av ett icke-sannolikhetsurval för att kunna generalisera resultaten. Vi har kontaktat respondenterna främst genom sociala medier genom Facebook men även vid besök i klasser och i biblioteket på Högskolan i Gävle.
Enligt Bryman och Bell (2013, s. 185) kan icke-sannolikhetsurval användas då det inte tar lika lång tid och inte kostar lika mycket pengar som ett sannolikhetsurval gör. Ett icke-sannolikhetsurval innebär att vissa delar av populationen har större chans att komma med i urvalet än andra delar av den (Bryman & Bell, 2013, s. 190). Denscombe (2017, s. 67) menar däremot att urvalet ändå kan vara lämpat för undersökningen, trots att respondenterna befann sig på en plats vid ett visst tillfälle, utan att vara
slumpmässiga från en känd population. Undersökning via sociala medier är enligt Denscombe (2017, s. 36) lättanvänt då människor som normalt kan vara svåra att få tag i går att identifiera och lokalisera.
3.7 Enkäten
Enkäten är baserad på att ta reda på hur väl gemene man är bekant med Big Five dimensionerna openness, conscientiousness, extraversion, agreeableness och neuroticism, en delvis replikering av Hall et al. (2019). För att underlätta för våra respondenter valde vi att översätta begreppen till svenska termerna öppenhet,
samvetsgrannhet, extrovert, vänlighet och neuroticism. Vidare valde vi, för att undvika missförstånd att använda de svenska begreppen genomgående i hela uppsatsen.
21 3.7.1 Utformning av enkäten
Studien har genomförts med en reducerad enkät från Hall et al. (2019) studie, där vi valt att genomföra en variant av studiens del 1 och 2. I vår variant av replikering använde vi de delar som var praktiskt genomförbara, samt tog hänsyn till Hall et al. (2019) egna metodkritik i vår studie. Enkäten utformades, som tidigare nämnt i Google Forms, som tillhandahålls av Google, vilket är ett hjälpmedel för att utforma och samla in
enkätundersökningar. För fullständig enkät, se bilaga 1.
3.7.2 Replikeringsstudie
Hunter (2001, s. 149) menar att replikeringstudier behövs av alla typer av studier.
Vidare anser Hunter (2001, s. 149) att forskare som menar att kreativiteten inte är ett lika stort kvalitetskrav vid replikering och därmed bortser från tidigare publicerade fakta har fel. Walker, Brewer, Lee, Petrovsky och van Witteloostuijn (2018, s. 1) menar å andra sidan att replikering står i centrum för den vetenskapliga utvecklingen. Vidare menar Hunter (2001, s. 149) att vetenskapliga framsteg till en del beror på sökandet efter nya idéer, men samtidigt krävs det emellertid tidigare studier som kan utvecklas till ny forskning genom replikering. Walker et al. (2018, s. 1) menar att replikering är en väsentlig del av den vetenskapliga processen, detta då en replikering kan bidra till att fastställa kunskapens externa validitet.
Hall et al. (2019, s. 283) nämner en begränsning i sin studie som bör tas hänsyn till i framtida forskning, det gäller huruvida respondenterna i studie 2 och 3 hade en
ordentlig förståelse för Big Five dimensionerna. Ett förslag för att åtgärda detta menar Hall et al. (2019, s. 283) är att låta respondenter svara på studie 1 och garantera att dessa är bekanta med egenskaperna. Hall et al. (2019, s. 283) menar vidare att åtgärden
troligtvis medfört en mindre rensning av definitioner som ansågs oväsentliga i senare studier. Vi har i vår studie tagit Hall et al. (2019) begränsning i åtanke och låtit samtliga respondenter besvarat frågan i studie 1 innan resterande delar av studiens fortlöpte.
3.7.3 Formulering av frågor
Enkäten introduceras med tre kontrollfrågor, där respondenterna får ange kön, ålder, samt om det varit i kontakt med en fastighetsmäklare under de senaste fem åren eller
22
inte. Vidare var enkäten uppbyggd med 26 frågor, där respondenterna i den första frågan fick gardera sin egen kompetens på en skala 1–9 (1 = inte alls självsäker/känner inte ordet till 9 = Vet exakta betydelsen) gällande kunskapen av The Big Five
dimensionerna (öppenhet, samvetsgrannhet, extrovert, vänlighet och neuroticism).
De resterande 25 frågorna, vilka ursprungligen är inspirerade från Hall et al. (2019), berör The Big Five dimensionerna där respondenterna med fria ord skulle ange fem kvaliteter eller beteendemönster till vardera dimensionen. Respektive Big Five
dimension första fråga inleds med instruktioner att det inte finns något rätt eller fel svar, ett svar per rad. Resterande frågor är uppbyggda likt: Jag ser framför mig att en
fastighetsmäklare som beskrivs som "öppen/samvetsgrann/extrovert/vänlig/neurotisk"
är:
3.7.4 Pilotstudie
Vi valde att genomföra en pilotstudie innan enkätundersökningen genomfördes. Detta gjorde vi då en pilotstudie försäkrar att undersökningen uppfattas som tänkt av
respondenterna, samt för att kunna inse huruvida studiens helhet blir bra (Bryman &
Bell, 2013, s. 276). Då vi använt en metod med enkätundersökning blir pilotstudien extra viktigt. Detta menar Bryman och Bell (2013, s. 276) beror på att vid en
enkätundersökning finns ingen möjlighet till en beskrivning vid tveksamheter, vilket är möjligt vid exempelvis en intervju.
Bryman och Bell (2013, s. 277) menar att fördelar finns med att hitta en mindre grupp respondenter till pilotstudien som kan jämföras med den population som
enkätundersökningen riktar sig till. I vår genomförda pilotstudie deltog sex personer. Vi har haft Bryman och Bell (2013) åsikter i åtanke när vi genomförde pilotstudien.
Respondenterna från pilotstudien är sådana respondenter vi anser skulle passa bra för att besvara enkätundersökningen. En av respondenterna i pilotstudien förslog att vi skulle göra ett förtydligande med att en skriva “ett svar per rad” i frågorna gällande Big Five egenskaperna och förklarade att respondenterna skulle beskriva en fastighetsmäklare med vardera egenskapen. Denna åsikt tog vi i beaktande och gjorde ett förtydligande kring, med förhoppning om större sannolikhet att få korrekt besvarade enkäter.
23 3.7.5 Bortfallsanalys
Ett bortfall kan minskas genom en pilotstudie eftersom frågor respondenterna inte vill besvara eller frågor som anses oklara kan omformuleras. Vid en pilotstudie finns möjligheten att rensa ut frågor som i ett stort sätt ger samma svar, detta eftersträvas då många likadana svar bidrar till mindre intressanta resultat. I vår studie upprepades dock samma fråga fem gånger, detta då vi efterfrågade fem kvalitéer eller beteendemönster per dimension. Denna rensning av frågor blev såldes inte aktuell för oss. Frågor som respondenterna uppfattar som svåra att förstå upptäcks även med denna metod, samt en passande ordningsföljd av frågorna kan upptäckas genom en pilotstudie. (Bryman &
Bell, 2013, s. 277)
Bortfall av enkäterna är något att ta hänsyn till. Bryman och Bell (2017, s. 203) förklarar att bortfall är de enkäter som inte är användbara eller besvarande.
Respondenter som är inte samarbetar, är oförmögna att lämna information samt inte kan svara på de frågor som ställs räknas även som bortfall (Bryman & Bell, 2017, s.192).
Mätningen ger oss ett resultat som vi kan utläsa och sedan beskriva skillnader mellan respondenterna samt hur de uppfattar olika variabler från olika perspektiv.
Bortfall beskriver Bryman och Bell (2013, s. 190) som en felkälla som inte berör urvalsprocessen, något som uppstår då personer väljs ut för undersökningen.
Respondent nr 44 sker som bortfall med grund i att denna personen valde att ange “Vill ej uppge” på kontrollfrågan gällande kön. Denna respondent räknar vi som ett bortfall då individen anses som en minoritet som inte kan utgöra en egen grupp respondenter.
Vidare fanns i vår studie bortfall av de svar som ansågs irrelevanta eller humoristiska, mer om detta i 3.9 Omkodning.
3.8 Anonymitet och etiska principer
För företagsekonomiska forskare finns det enligt Sohlberg och Sohlberg (2013, s. 136) etiska principer att ta hänsyn till. Sohlberg och Sohlberg (2013, s. 137) menar att det finns etiska regler som vanligtvis berör integritet, frivillighet, konfidentialitet och anonymitet. I vår studies enkät fanns instruktioner som beskrev att respondenternas svar skulle behandlas konfidentiellt och att deltagandet i studiens enkät är frivilligt, samt information om anledningen till studiens syfte.
