Vem där?: Extraversion, narcissism och Facebook-aktivitet hos unga vuxna

Psykologi, 2PS600, 61-90 hp HT 2011

VEM DÄR?

Extraversion, narcissism och Facebook-aktivitet hos unga vuxna

Författare:

Frida Björklund Johanna Eriksson Handledare:

Yvonne Terjestam Examinator:

Siegbert Warkentin

The aim of this study was to examine the relationship between the level of extraversion and narcissism, and Facebook usage. In the study 114 adolescents participated, 70 women and 44 men. One part of the NEO-FFI was used to estimate the level of extraversion. Parts of the NPI were used to estimate the level of narcissism. A new test was constructed for Facebook usage.

ANCOVA and correlational tests were used. There was a significant correlation between extraversion and high level of Facebook usage. Extrovert individuals had more friends and photos, and used the functions for chat and events more frequently. Narcissistic individuals estimated their profile picture as more attractive.

Key words: Extraversion, narcissism, Facebook, social networks, personality, adolescents, NEO-FFI, NPI

Sammanfattning

Syftet med studien var att undersöka om det finns något samband mellan graden av extraversion och narcissism, och hur man använder Facebook. I studien deltog 114 ungdomar, varav 70 kvinnor och 44 män. För skattning av extraversion användes en del av NEO-FFI. För skattning av narcissism användes delar av NPI. Ett eget instrument konstruerades för skattning av aktivitet på Facebook. Statistisk metod var ANCOVA och korrelationstest.

Signifikanta samband uppvisades mellan extraversion och hög grad av aktivitet på Facebook.

Extroverta personer hade fler vänner och foton, samt använde chatt- och evenemangsfunktionen mer. Narcissistiska personer skattade den egna profilbild som mer attraktiv.

Nyckelord: Extraversion, narcissism, Facebook, sociala nätverk, personlighet, ungdomar,

NEO-FFI, NPI

Introduktion

Den tid vi nu lever i definieras ofta som informationsåldern. Internet med sitt öppna format har hastigt blivit något som människor varken kan eller vill vara utan. Manuel Castells, professor i sociologi och samhällsplanering, har i flera verk beskrivit informationsåldern som nutida samhällsfenomen och han menar att:

”den typ av kommunikation som frodas på Internet är släkt med yttrandefriheten i alla dess former […]. Det är fri tillgång, allmän affischering, decentraliserad sändning, slumpartad interaktion, målmedveten kommunikation och gemensamt skapande som finner sitt uttryck på Internet”. Castells, 2002:207

Under vår tid har Internet därmed utvecklats till att bli både en arbetsplats och en fritidsaktivitet med en i princip oändlig kapacitet, och den digitala utvecklingen går i rasande fart. I den nyligen utkomna rapporten ”Svenskarna och Internet 2011” (Findahl, 2011) sammanställs svenska folkets Internetvanor. Där rapporteras att Internetanvändningen i Sverige ökar, främst hos de yngsta och äldsta i befolkningen, och det finns nu i genomsnitt fler datorer i de svenska hemmen än vad det finns människor. Hela 88 % av befolkningen har tillgång till Internet, och Findahl menar att det idag är synonymt att ha en dator och att ha Internet (2011). I takt med att användningen ökar, ökar även olika typer av kommunikationsmöjligheter på Internet. Det finns forum för att träffa nya bekantskaper, men även sociala nätverkssidor där band med människor man känner både ytligt och nära bevaras och förstärks. Av alla Internetanvändare i Sverige är 62 % aktiva på olika sociala nätverk.

Hela 96 % av 17-18-åringar besöker dem (varav 75 % gör det dagligen), och av dem som besöker sociala nätverk är samtliga medlemmar på Facebook (Findahl, 2011). Det är till skillnad från många tidigare sociala nätverk kutym på Facebook att uppge den ”riktiga”

identiteten, vilket gör att människor förblir sig själva i större utsträckning än vad som är brukligt på anonyma forum (Zhao, Grasmuck & Martin, 2008).

Internet (och Facebook) som social plattform ger oss oändliga möjligheter att både visa

upp oss själva och kommunicera med andra. Frågan är då vilka som attraheras av denna

umgängesform och varför? Man kan till exempel undra hur det kommer sig att vissa

Facebook-medlemmar skriver statusuppdateringar flera gånger om dagen, och byter profilbild

nästan lika ofta, medan andra nästan aldrig syns i nyhetsflödet. Hur förhåller sig olika

personer till de många funktionerna som Facebook erbjuder? Tidigare forskning som behandlar Facebook ur ett psykologiskt perspektiv har mestadels inriktats på identitet, det vill säga att undersöka skillnader och likheter i verklig och nätverksbaserad identitet (Back et al., 2010). Färre är de studier som undersöker Facebook ur ett personlighetspsykologiskt perspektiv, med fokus på vilka personlighetsdrag som korrelerar på ett eller annat sätt med användningen (Ross et al., 2009). I de studier som ändå har gjorts i ämnet förekommer vissa personlighetsdrag mer frekvent i samband med Facebook-aktivitet, bland annat extraversion och narcissism (Ong et al., 2011). Eftersom de två personlighetsdragen typiskt karaktäriseras av social drivkraft respektive stort egenintresse, kanske Facebook kan vara den ultimata arenan för individer med dessa personlighetsdrag.

Varför Internet och sociala medier, och i synnerhet Facebook, har blivit ett så stort fenomen i vår tid är intressant, inte minst ur ett psykologiskt perspektiv. Svaret som krävs är flervetenskapligt och komplext. Vi vill dock med vår studie försöka få en inblick i varför vissa personlighetstyper i högre utsträckning än andra attraheras av det sociala nätverket, och vad detta kan bero på. Syftet med följande studie är därmed att undersöka om det finns något samband mellan personer som är extroverta och narcissistiska, och deras aktivitet på Facebook.

Facebook

Under det knappa decenniet som fenomenet Facebook har funnits, så har det sociala nätverket successivt växt och utvecklats till att bli en självklar del av vardagen hos människor i varierande åldrar världen över. Facebook grundades 2004 av Harvardstuderande Mark Zuckerberg, och var från början tänkt som en webbplats för kontakt mellan studenter i området. Nätverket var först avgränsat för studenterna, men medlemsantalet ökade och 2006 expanderade nätverket och blev disponibelt även för utomstående. Facebook ligger nu i topp över världens största webbplatser (NE, 2011). Facebook har idag över 800 miljoner aktiva användare världen över (med aktiva räknas dem som loggat in den senaste månaden), och finns tillgängligt på över 70 språk. Trots att nätverket föddes i USA finns över 75 % av användarna i andra länder (Facebook Statistics, 2011).

Facebook utgörs av användarnas profilsidor och kommunikation. Den genomsnittliga

medlemmen har ca 130 vänner (Facebook Statistics, 2011). Det har även tidigare funnits

sociala nätverk och communities, där främst ungdomar har skapat profiler och socialiserat

med andra, men då oftast via anonyma profilsidor och smeknamn. Det unika för just

Facebook och det som tycks öka dess popularitet är att medlemmarna oftast använder sina

riktiga namn. Det står skrivet i Facebooks användarvillkor att det inte är tillåtet att uppge några falska personlighetsuppgifter, alltså att man ska uppge sitt riktiga namn (Facebook Terms, 2011). Eftersom det till största del är personer som man redan har en relation till i verkligheten som man håller kontakt med via Facebook, blir det också naturligt att man presenterar sig som den man är (Zhao et al., 2008). Detta bekräftas även i en personlighetsstudie gjord bland ungdomar i USA och Tyskland, vilken visar att vi presenterar oss på Facebook som dem vi faktiskt är. En anledning är att vi i annat fall ändå blir avslöjade via vänners profiler och inlägg (Back et al., 2010). Användningen av Facebook har idag blivit en förlängning av, och ett komplement till, vårt verkliga sociala liv. Nätverket är en naturlig del av många människors relationer och kontakt med andra.

Som medlem på Facebook har man en profilsida, vilken man via sekretessinställningar kan välja vem eller vilka som kan se. Information om ens vänner får man genom nyhetsflödet på startsidan som visas när man loggar in. Där visas vänners statusuppdateringar och andra händelser i realtid eller efter popularitet. Den egna profilsidan utgörs utöver textinlägg av en profilbild, olika fotoalbum, samt uppgifter om till exempel var man kommer ifrån, ålder, civilstatus, arbetsplats, utbildning, intressen, kontaktuppgifter och annan information som man själv väljer om man vill lägga upp. Det är genom profilsidan eller i nyhetsflödet som man delar med sig av sina statusuppdateringar, och dessa skiftar både innehålls- och frekvensmässigt från person till person. Kommunikation mellan medlemmarna sker ofta öppet via profilsidorna, men kan även ske dolt via e-postliknande meddelanden, eller direkt via chatt-funktionen.

Förutom att kommunicera skriftligt så är bilder det stora informationsverktyget på nätverket. Det laddas upp över 250 miljoner foton per dag på Facebook (Facebook Statistics, 2011). De läggs upp av användaren i olika album och man kan då även tagga de medlemsvänner som finns med på fotot. Att bli taggad innebär att du blir märkt på fotografiet (engelskans tag = märka, etikettera). Ditt namn finns då kopplat till bilden och den blir tillagd i din profils samling av bilder på dig. Det finns möjlighet att ta bort en taggning som man inte vill ska finnas kvar, och det finns även möjlighet att då be personen som laddade upp fotot att helt ta bort det från Facebook om så önskas.

Foton som läggs upp, inlägg på vänners profilsidor samt alla statusuppdateringar går för

övriga medlemmar att antingen kommentera eller gilla. För funktionen att gilla något finns en

knapp att trycka på intill inlägget eller fotot, och det är ett sätt att bekräfta att man sett och

uppskattar vad personen har lagt upp. Med kommentarer skapas istället en mer konkret

kommunikation mellan den som har lagt ut posten och den som skriver, och där kan även

andra personer skriva sina kommentarer. Det finns därtill en funktion för evenemang där medlemmarna kan skapa egna och välja vilka som ska bjudas in, eller svara på inbjudningar från andra. Det går att skapa och delta i evenemang för stora som små saker. De kan vara öppna att se och delta i för alla på Facebook, för bara vissa i ett nätverk, eller endast för de personer som skaparen av evenemanget har bjudit in.

Enligt tidigare undersökningar är det vanligare att kvinnor använder Facebook mer aktivt än män. De loggar in på Facebook oftare och ägnar mer tid åt olika sociala nätverk och bloggar med start i tonåren (Findahl, 2011; Lauruschkus, 2011). Skillnaden mellan pojkar och flickor visar sig redan efter 10-års ålder (Findahl, 2011). Forskning har visat att ämnen är varierande svåra att dela med sig av via Facebook, beroende på hur känslig informationen är (Pernemalm & Lindgren, 2011). Alla använder alltså nätverket olika mycket och med olika syften, eftersom värderingar av vad som är godtagbart att dela med sig av skiljer sig åt.

Sammanfattningsvis finns det ett flertal olika funktioner att ägna sig åt på Facebook, och det finns många olika sätt att bete sig på, och förhålla sig till nätverket.

Femfaktormodellen – the Big Five

Det som definierar personlighet är att en individs beteende tycks bestå över tid och oberoende av situation. Utifrån detta antas att vi har olika inneboende karaktärsdrag eller egenskaper, så kallade traits. Enligt Passer och Smith definieras personlighet som ”the distinctive and relatively enduring ways of thinking, feeling, and acting that characterize a person’s responses to life situations” (2011:460). Individen behöver alltså enligt personlighetspsykologin studeras utifrån olika situationer och kontexter för att förstås (Passer & Smith, 2011). Fahlke och Johansson (2007) skriver att man inom personlighets- och egenskapspsykologin finner att de vanligaste orden för att beskriva någon är introvert eller extrovert. Redan i början av 1900- talet fick begreppen betydelse inom personlighetspsykologin tack vare Carl Gustav Jungs modell för personlighetstyper. Ur hans modell mynnade sedan en ”trefaktormodell” skapad av Hans Eysenck, som utifrån 3 egenskapsdimensioner skulle beskriva personlighet. Bland annat extraversion och introversion mättes. Den extroverta personligheten menades vara socialt inriktad, livlig, impulsiv, dominant och nyfiken på nya erfarenheter och upplevelser (Fahlke

& Johansson, 2007).

Som en följd av trefaktormodellen, och av annan personlighets- och egenskapsforskning,

utvecklade Costa och McCrae ”femfaktormodellen”, ”the Big Five”, som därefter använts

otaliga gånger (Fahlke & Johansson, 2007). Tilläggas kan ändå, att efter trefaktor- och

femfaktormodellen, utvecklade Robert Cloninger ”sjufaktormodellen”, som utgår ifrån fyra

temperamentsegenskaper samt tre karaktärsegenskaper, vilka enligt honom skulle ligga till grund för personligheten (Fahlke & Johansson, 2007). Dock har varken trefaktor- eller sjufaktormodellen blivit lika etablerade som femfaktormodellen, vilken är den som kommer att användas i denna studie.

De fem dimensionerna inom femfaktormodellen är: neuroticism, extraversion, öppenhet (openness to experience), vänlighet (agreeableness) och målmedvetenhet (conscientiousness) (Fahlke & Johansson, 2007; McCrae & Costa, 2002). Grunden till modellen kommer till stor del ur trait-forskningen. Trait beskrivs av femfaktormodellens grundare som ”dimensions of individual differences in tendencies to show consistent patterns of thoughts, feelings, and actions” (McCrae & Costa, 2002:25), alltså som individuella mönster i hur vi agerar, känner och tänker. Trait används i regel när vi vill beskriva en annan människa och dessa termer är centrala inom alla språk, varför McCrae och Costa fann det lämpligt att grunda femfaktormodellen i just dessa (McCrae & Costa, 2002). När det gäller stabiliteten i modellens egenskaper, samt för personlighet i övrigt, går meningarna isär hos forskarna huruvida personligheten är stabil genom livet, eller om den förändras med åldern. Det finns studier som tyder på både och, men McCrae och Costa framhåller att de har utvecklat sin teori för att tillgodose dem som anser att personlighetsdrag är något stabilt, och för att övertyga dem som tvivlar (McCrae & Costa, 2002).

McCrae och Costa anser följaktligen att egenskaperna i the Big Five är biologiska och relativt stabila, och att de utgör grunden till personligheten. Hur egenskaperna sedan tar sig uttryck beror på i vilket sammanhang som individen befinner sig. Detta kallas för

”karaktäristisk anpassning” (Fahlke & Johansson, 2007). Förenklat kan det förklaras som att egenskaperna i femfaktormodellen är biologiskt stabila men uttrycks individuellt, mestadels beroende på individens självuppfattning, men även till viss del beroende på kontext (Fahlke &

Johansson, 2007). Utifrån femfaktormodellen har McCrae och Costa utvecklat det idag mest använda testet för att mäta personlighet: Neuroticism Extraversion Openness Personality Inventory (NEO-PI) (McCrae & Costa, 2002). Testet har visat på hög validitet och reliabilitet, samt bidragit till att det idag konstaterats att de fem egenskaperna tycks vara stabila över tid, bland annat just extraversion (Fahlke & Johansson, 2007).

Extraversion

Extraversion är ett uttryck för i vilken grad man föredrar social interaktion och livliga

aktiviteter (McCrae & Costa, 2002). Enligt femfaktormodellen ses personer med låg grad av

extraversion som reserverade, tillbakadragna, lugna, passiva, tysta och kyliga. De som

däremot har hög grad av extraversion beskrivs konträrt, och i likhet med Eysencks tidigare teori, som sällskapliga, pratsamma, optimistiska, tillgivna, aktiva och levnadsglada samt benägna till risktagande och impulsivitet (McCrae & Costa, 2002; Fahlke & Johansson, 2007). Extroverta personer agerar energiskt och pratar fort, samt föredrar miljöer som ger spänning och stimulerar dem. De imponeras lätt av snabba bilar, häftiga kläder och riskfyllda åtaganden. En person som är extrovert anses fungera väl tillsammans med andra tack vara dennes utåtriktade sida, vilket skapar en positiv utgångspunkt för en ledarskapsposition (McCrae & Costa, 2002).

För de tre ursprungliga egenskaperna i NEO-PI (neuroticism, extraversion och openness) finns det underliggande nyanser och dessa ger ytterligare dimensioner till egenskaperna och förklarar dem mer på djupet. För extraversion delas nyanserna in i tre mellanmänskliga och tre temperamentsfulla karaktärsdrag. De mellanmänskliga är värme (warmth), sällskaplighet (gregariousness) och bestämdhet (assertiveness), medan de temperamentsfulla nyanserna hos extroverta personer är aktivitet (activity), spänningssökande (excitement seeking) och glädje (positive emotions) (McCrae & Costa, 2002). Det finns sedermera forskning som visar att personlighet och individuella behov hänger samman. Genom jämförelser mellan Murrays bok Explorations in personality från 1938 och egenskaperna i femfaktormodellen har man kunnat påvisa hur bland annat extroverta personer i högre grad tycks vara i behov av social kontakt och uppmärksamhet, samt lättsamma och lekfulla aktiviteter (McCrae & Costa, 2002), vilket stämmer väl överens med hur den extroverta personen beskrivs.

Eftersom NEO-PI är ett så pass väletablerat verktyg så finns det en del tidigare forskning på extraversion att tillgå. Skillnader i hur extroverta personer och andra individer använder Internet och sociala medier enligt tidigare forskning återkommer mer utförligt längre fram, men klart står att den extroverta personens behov av social kontakt och aktivitet speglas även på Internet. På Facebook har de visat sig vara mer aktiva, ha fler vänner samt använda sig av de direkta kommunikationsmöjligheterna på nätverket i högre utsträckning (Amichai- Hamburger & Vinitzky, 2010). I McCrae och Costas undersökningar har det visats att just studenter har högre värde av extraversion än vuxna (även i neuroticism och openness).

Huruvida 18-åringar räknas till ungdomar eller vuxna är omtvistat. Det finns antydan till

vuxna egenskaper redan vid 18 års ålder, men McCrae och Costa räknar inte individer som

fullt vuxna förrän mellan 20 och 30 års ålder, då den största delen av personligheten formas

och som sedan i regel inte ändras nämnvärt (2002).

Narcissism

I Nationalencyklopedin beskrivs narcissismen med ord som ”självbeundran” och ”överdriven självupptagenhet”, och det står även att termen narcissism används ”mer allmänt om en självspeglande livsstil med egoism och förakt för andra, hänsynslöshet och ytlighet” (NE, 2011). Ursprungligen kommer begreppet narcissism från den grekiska myten om Narkissos som förälskade sig i sig själv (NE, 2011). När det gäller begreppets psykologiska ursprung var det psykoanalysens fader, Sigmund Freud, som år 1914 utvecklade konceptet narcissism som en del av den personlighetsutveckling som barn genomgår när de, från att enbart ha kunnat känna kärlek till sig själva, utvecklar förmågan att även kunna älska någon annan. Freud menar att denna primära narcissism, när barnet riktar kärleken mot den egna individen, är en naturlig del av utvecklingen, men den kan också utvecklas till en störning (Fahlke &

Johansson, 2007). Portalfigurerna för narcissismen inom den nutida psykologin är också hemmahörande i den psykoanalytiska eller psykodynamiska skolan. Två personer av betydelse för både teoretisk utveckling och behandling av narcissism är psykoanalytikerna Heinz Kohut och Otto Kernberg. Deras behandlingstekniker av narcissism är mycket använda (Emmelkamp & Kamphuis, 2007). Kohut utvecklade Freuds teorier. Han understryker att spegling, alter ego och idealisering är viktigt under barnets uppväxt för att kunna utveckla en hälsosam narcissism, och betonar vikten av att barnet blir speglat för dess egen skull av andra, främst föräldrarna. Om de brister i förmåga att kunna ge barnet en förutsättningslös spegling kan konsekvensen bli en splittrad självbild som även kan utvecklas till en narcissistisk störning, vilket Kohut menar är ett stopp i utvecklingen. Barnet utsätts då för en så kallad

”narcissistisk kränkning”. Otto Kernberg riktar främst in sig på personlighetsstörningar och behandling av dem (Fahlke & Johansson, 2007). Kernberg menar att narcissism kan uppstå då ett barn har växt upp i en känslokall miljö med oempatiska föräldrar. Barnet utvecklar då ett grandiost jag för att skydda sig mot känslan av att vara oälskad och värdelös (Emmelkamp &

Kamphuis, 2007). Kernbergs verksamhet har bidragit till ny förståelse för olika typer av narcissism eftersom han har gjort skillnad på normal och patologisk narcissism (Andersson, 2011).

Narcissism är ett komplicerat och mångfacetterat begrepp, eftersom det i ena änden finns patologisk narcissism som är en personlighetsstörning, och i andra änden finns ”normal”

narcissism. Därmed kan narcissism inom psykologi ”syfta på allt från sunda mekanismer för att bevara sin självkänsla och ingå i den normala uppsättningen av personlighetsdrag till att beteckna extrem självöverskattning och en avvikande personlighet” (Emmelkamp &

Kamphuis, 2007:179). Människor kan med detta sagt ha drag som är narcissistiska utan att

för den sakens skull lida av en personlighetsstörning (Andersson, 2011). Graden av narcissism kan dock mellan de befintliga ytterligheterna variera beroende på bland annat individens uppväxt, kultur och personlighet. Foster, Campbell och Twenge har funnit att narcissism varierar både mellan och inom olika kulturer. Till exempel har kineser högre grad och japaner har lägre grad av narcissim än amerikaner. Dessutom har man funnit att graden av narcissism förändras under en människas levnadstid. Ungdomar har i allmänhet högre grad av narcissism än vuxna och äldre, liksom män oberoende av inkomst och ursprung (2003).

Det finns också idag en motstridig diskussion bland forskare huruvida narcissism som fenomen har ökat under de senaste decennierna. Lasch, Kohut och Ziehe (i Sigrell, 1994) menar att den västerländska människan har blivit mer narcissistisk till sin läggning, vilket enligt dem beror på omstruktureringen av samhället (främst industrialiseringen), och att fokus därmed har flyttats från familjen till individen. Studier i ämnet har visat på olika resultat. Twenge hävdar att de som är födda under 1970-, 1980- och 1990-talet i grunden har högre grad av narcissism och han har även givit dem (ök)namnet ”Generation Me” (i Trzesniewski, Donnellan, Robins & Ames, 2008). Trzesniewski et al. menar att detta inte är fallet, och att det egentligen är självförverkligande som har ökat - inte narcissism (2008).

Denna diskussion visar att narcissism både som begrepp, samhällsfenomen och diagnos är komplicerat. I denna studie har vi valt att studera och mäta ickepatologisk narcissism. Dock bygger den ”normala” narcissismen på samma principer som den ohälsosamma men i mindre skala, varför en beskrivning av den patologiska narcissismen och dess grunder och följder kommer att tas upp.

Narcissistisk personlighetsstörning

För att kunna diagnostisera en individ med narcissistisk personlighetsstörning krävs fastställande av följande drag enligt den senaste revideringen av Diagnostic and statistical manual of mental disorders, DSM-5. För individen gäller att denne har en uppblåst självbild och därmed överdrivet behov av att få andras uppmärksamhet och beundran för reglering av självkänslan, samt en övervärdering av den egna personens betydelse och därigenom upplevelsen av att vara berättigad till tjänster av andra. Målsättningen kan även vara att bli godkänd av andra, eller ha orealistiska förväntningar på dem eftersom narcissisten ser sig själv som exceptionell (APA, 2011).

För mellanmänskliga situationer gäller att personen har svårt att fungera i sociala

sammanhang på grund av nedsatt förmåga att känna empati, eller att förstå andra människors

behov. Anpassning till andra sker endast om det innebär egen vinning och narcissisten underskattar eller överskattar den inverkan denne har på andra människor. Det krävs även svårigheter med intimitet eftersom relationer till stor del bygger på ytlighet, och andra används främst för självreglering. Personlighetsdrag som känslan av att vara berättigad, självcentrering, överlägsenhet, nedlåtande behandling av andra samt känslan av grandiositet, uppmärksamhetssökande, överdriven önskan om att stå i centrum, och viljan att bli beundrad, ska vara bestående över tid och i olika situationer. För att betraktas som störning skall denna typ av drag inte heller vara ett uttryck för en normal fas i utvecklingen eller normativ för den egna sociokulturella miljön (APA, 2011).

För den patologiske narcissisten finns inte någon god självkänsla, utan mer troligt är att denne är i behov av bekräftelse, uppmärksamhet och beundran från omgivningen för att den grandiosa självbilden ska behållas intakt, vilket har kommit att kallas ”den narcissistiska paradoxen”. Bakom den egenkära attityden ligger nämligen ofta en låg självkänsla och sårbarhet i botten. Narcissister saknar ofta empati och har en tendens att utnyttja människor för att få sina egna behov tillfredställda, vilket gör att människorna i deras omgivning blir lidande (Emmelkamp & Kamphuis, 2007).

För att lida av en personlighetsstörning krävs att individen har svårigheter att fungera i vardagen, och därför innebär inte enstaka av ovannämnda drag att denne har en narcissistisk personlighetsstörning. Man kan vara mer eller mindre narcissistisk till sin läggning och det är möjligt att endast ligga högt på en eller ett par av delskalorna som utgör narcissism, exempelvis exhibitionism. Foster et al. (2003) framhäver dock att det finns positiva egenskaper som har kopplats till narcissism, som hög grad av extraversion och social kompetens, samt lägre grad av depression och social ångest.

Forskning om narcissism

När narcissism togs med som diagnos i DSM-3 insåg man att det fanns mycket litteratur i

ämnet, men desto färre empiriska mätningar (Emmelkamp & Kamphuis, 2007). Därför

utvecklade Raskin och Hall 1971 Narcissistic Personality Inventory (NPI) som senare kom i

en reviderad version 1981 (Raskin & Hall, 1979). Detta är det mest använda testet för att

mäta individuella skillnader i narcissism i icke-kliniska populationer och många studier visar

på testets validitet (Kubarych, Deary, Austin, 2004; Ong et al., 2011; Raskin & Novacek,

1989; Trzesniewski et al., 2008). Studier som använt sig av NPI har visat att högre grad av

narcissim korrelerar med extraversion, upplevelsesökande, självsäkerhet och självförtroende,

men man har även hittat korrelationer med tävlings- och prestationsinriktning, aggressivitet,

exhibitionism, självfokus, manipulativitet och avsaknad av sympati i sociala sammanhang.

Individer med höga poäng på NPI kan av andra upplevas som egoistiska (Raskin & Novacek, 1989).

I och med att narcissister vill bli beundrade ingår de ofta romantiska förhållanden med individer som avgudar dem till skillnad från gemene man som söker efter omhändertagande partners (Pervin & John, 2001). De vill genom sina förhållanden, både romantiska och vänskapliga, framhäva sig själva, för självreglering och för att upprätthålla sin positiva självbild. Narcissister fokuserar därmed inte på långvariga förhållanden byggda på intimitet utan söker sig ofta till attraktiva personer med hög status. Dock kan narcissistiska individer vara skickliga på att inleda nya relationer och uppfattas också ofta av omgivningen som populära hos det motsatta könet, spännande, socialt självsäkra och underhållande (Buffardi &

Campbell, 2008). Sociala nätverk (som Facebook), där man kan ha hundra- och kanske tusentals vänner kan därför enligt Buffardi & Campbell (2008) vara en samlingsplats för narcissister, eftersom det finns stora möjligheter att bilda ytliga kontakter.

Ett annat drag som är utmärkande hos narcissister är att de tycker om att visa upp sig då det finns möjlighet till offentlig ära. Den personliga information som ges ut på Facebook kan till stor del styras av individen själv, och kan därigenom få narcissisten att framstå i bättre dager (Buffardi & Campbell, 2008). Bilder och filmer kan läggas upp och statusuppdateringar kan göras i ett obegränsat antal. En studie av Robins and John visar att narcissister tycker om att se sig själva på film och i spegeln (1997), vilket även skulle kunna gälla för fotografier. Ytterligare en studie genomförd av Raskin och Shaw (i Pervin & John, 2001) visar att de som ligger högt på NPI ofta använder sig av självreferenser som jag, mig och min, vilket borde innebära att narcissistens statusuppdateringar i hög grad handlar om dem själva.

Extraversion, narcissism och Facebook

Sociala nätverk är ett område som under de senare åren har genererat forskning i ansenlig

omfattning. Fokus har till stor del legat på identitetskonstruktion, samt vem man väljer att

vara när man interagerar med andra på Internet. I tidigare undersökningar har man visat att

man ofta då man har möjligheten att vara anonym i Internetinteraktion, antar en roll. Man blir

den man ”vill” vara, eller den man inte har möjlighet att vara i verkligheten. Facebook är ett

icke-anonymt socialt nätverk och forskning har visat att man i större utsträckning visar den

verkliga personligheten där, eftersom man i högre grad än på andra sociala forum interagerar

med människor som man har träffat utanför nätverket. Dessutom använder man sitt eget namn

och lägger ut bilder på sig själv i olika sociala sammanhang (Zhao et al., 2008). Detta har lett till ökad forskning på sambandet mellan personlighet och Facebook. Det personlighetsdrag som genomgående har blivit kopplat till frekvent Facebook-användning är extraversion. Det verkar som om Facebooks sociala möjligheter attraherar extroverta individer, vilka använder det som ett komplement till verklig social samvaro. Introverta individer använder också sociala nätverk, men det tenderar då att bli ett substitut för social kontakt utanför Internet (Ross et al., 2009). I många studier har femfaktormodellen använts som teori för att undersöka vilket samband som finns mellan personlighet och Facebook-användning, men Ross et al.

föreslår smalare forskning, eftersom de menar att femfaktormodellen kan vara för bred för att ge korrekta resultat, och ett alternativ som förslagits som forskningsämne är narcissism (2009), vilket vi i denna studie har anammat.

Man har i tidigare studier funnit att extraversion är den starkaste prediktorn för frekvent användning av sociala nätverk och Facebook, särskilt bland unga människor (Amichai- Hamburger & Vinitzky, 2010; Correa, Willard Hinsley & Gil de Zúñiga, 2010; Ong et al., 2011; Ross et al., 2009). Man har även funnit att extroverta lägger ner större engagemang på sina profilsidor (Ong et al., 2011), samt att det finns en korrelation mellan hög grad av extraversion och antalet bilder som individen lägger upp på sig själv från sociala sammanhang (Buffardi & Campbell, 2008). Ryan och Xenos (2011) fann att extroverta använder chatt- funktionen oftare och dessutom skriver på sin egen och andras profilsidor i högre grad.

Amichai-Hamburger och Vinitzky (2010) har funnit att det finns ett samband mellan antalet Facebook-vänner och extraversion, medan Ross et al. (2009) inte fann några belägg i sin studie på att extroverta individer skulle ha fler Facebook-vänner eller att de kommunicerar mer över Facebook än icke-extroverta (dock kan detta vara ett resultat av att chatt-funktionen inte fanns på Facebook när deras studie genomfördes).

Klart är att användare av Facebook verkar ha högre grad av narcissism och extraversion

än de som inte använder Facebook (Ryan & Xenos, 2011). Sambandet mellan narcissism och

Facebook-aktivitet har dock i olika studier givit varierande resultat, delvis på grund av att

narcissister tenderar att vara just extroverta (Ong et al., 2011). Man har i vissa studier

kontrollerat för extraversion, i andra inte. Forskningsresultat gällande sambandet mellan

narcissism och storleken på individens sociala nätverk på Facebook går isär. Ong et al. (2011)

fann inga samband mellan antalet Facebook-vänner och narcissism, och inte heller något

samband för antalet foton som man fanns ”taggad” i, medan Buffardi och Campbell (2008)

hittade ett samband. Vidare fann Ong et al. (2011) att narcissister gjorde statusuppdateringar

oftare, vilket även styrktes i Ryan och Xenos studie (2011). Individer som i deras

undersökning hade högre poäng på delskalan exhibitionism tyckte om att göra statusuppdateringar och lägga upp foton på sig själva i högre grad. Just foton verkar överlag vara något som narcissister ägnar större uppmärksamhet åt. Gabriel, Critelli och Ee (1994) menar att de som har högre grad av narcissism är mer intresserade av sitt utseende, och Bleske-Rechek, Remiker och Baker (2008) menar att de är benägna att överskatta sin attraktivitet. Detta går i linje med studier som visar att individer med högre grad av narcissism skattar sina profilbilder som mer attraktiva (Buffardi & Campbell, 2008; Ong et al., 2011).

Buffardi och Campbell (2008) menar också att det är möjligt att de med högre poäng på NPI har mindre strikta sekretessinställningar på Facebook, eftersom de gillar att visa upp sig, men detta har inte blivit undersökt i någon större utsträckning.

Korrelationen mellan narcissism och extraversion kan vara en orsak till att studier har visat på så olika resultat gällande Facebook-användning. Även det faktum att fler och fler ansluter sig till Facebook, vilket gör att variationen av personlighetstyper inom nätverket breddas, kan påverka resultaten i olika studier. Vidare kan även funktionsförändringar på Facebook påverka, exempelvis tillskottet av chatt-funktionen och modifikationer av sekretessinställningar.

Syfte och hypotes

Facebook som fenomen är relativt nytt men synnerligen aktuellt idag. Forskare inom området har i hög grad fokuserat på Facebook och identitetsskapande, men inte i samma utsträckning på vilka som faktiskt nyttjar nätverket och hur. Det känns angeläget att fortsätta utreda de samband som hittills funnits mellan användning av Facebook och personlighet, för att se vilka personer det är som lockas samt vad de är lockade av. Syftet med denna studie är därför att undersöka om det finns något samband mellan graden av extraversion och narcissism, och på vilket sätt man använder Facebook. Studiens hypoteser är följande:

H1: a) Det finns ett samband mellan graden av extraversion och narcissism och hur aktivt man använder Facebook.

b) Sambandet påverkas inte av kön.

H2: Det finns skillnader i hur individer med hög grad av extraversion och hur individer med hög grad av narcissism använder Facebook.

H3: Det finns ett samband mellan hög grad av narcissism och hög grad av redigering av

foton på Facebook-profilen.

Metod

Deltagare

Undersökningen utfördes bland 128 gymnasieelever i årskurs 3, vid tre olika gymnasieskolor i södra Sverige. Samtliga skolor var fristående, och deltagarna gick på studieförberedande program. Av deltagarna var det fem personer som angav att de inte har Facebook (3,9 %), varpå dessa räknas som internt bortfall. Det var även nio deltagare som inte angav giltiga svar, eller missade att fylla i svar, och därför också räknas som internt bortfall. Antal deltagare i undersökningen blev därför 114 personer. Antalet kvinnor i studien var övervägande, 70 kvinnor respektive 44 män. Medelåldern var 18 år.

Instrument

Studien utfördes med hjälp av tre olika instrument för att mäta var och en av våra variabler.

Med dessa följde ett missivbrev med information om undersökningen, instruktioner samt information om anonymitet och frivillighet (se bilaga).

För att mäta extraversion användes en del av instrumentet Neuroticism Extraversion Openness Five Factor Inventory (NEO-FFI), som är en kortversion av Revised Neuroticism Extraversion Openness Personality Inventory (NEO-PI-R) (McCrae & Costa, 2002). Båda versionerna av instrumentet är välanvända när det gäller att mäta personlighetsdrag och har i tidigare studier visat på god validitet och reliabilitet (Amichai-Hamburger & Vinitzky, 2010;

Correa et al., 2010; McCrae & Costa, 2002; Ong et al., 2011). Den svenska översättningen av NEO-FFI är gjord av Bo Hagberg i samarbete med McCrae och Costa (Rennemark &

Berggren, 2006). Fahlke och Johansson (2007) beskriver hur testet har visat sig särskilt passande för att mäta personlighet av ett antal olika forskare, både över tid och inom olika populationer.

NEO-FFI består av 60 items som mäter fem delskalor: neuroticism, extraversion,

öppenhet (openness to experience), vänlighet (agreeableness) och målmedvetenhet

(conscientiousness) (Fahlke & Johansson, 2007; McCrae & Costa, 2002). Deltagaren ombeds

att bedöma hur väl påståendena stämmer överens med den egna uppfattningen om sig själv,

genom att ringa in ett svar på en femgradig Likert-skala (1=Instämmer inte alls, 5=Instämmer

helt och hållet). I denna studie användes endast delskalan för extraversion, vilken består av 12

items, (ex. ”Jag har lätt för att skratta”). Cronbachs alfa för testet var 0,683. För

sammanställning av deltagarens poäng räknas svarets siffra i varje item samman till ett totalt

värde. Vissa item har då inverterats. Ju högre slutpoäng deltagaren får, desto högre grad av extraversion har denne.

För narcissism användes instrumentet Narcissism Personality Inventory 40 (NPI), utvecklat av Raskin och Hall (1979). Det använda instrumentet är en svensk översättning ¹ . NPI är välanvänt i tidigare forskning och har god validitet och reliabilitet (Kubarych et al., 2004; Ong et al., 2011; Raskin & Novacek, 1989; Trzesniewski et al., 2008). NPI består av 40 parvisa items, där deltagaren ombeds att välja det av två påståenden som stämmer bäst överens med deltagaren. Det ena av alternativen i varje par ger narcissistisk poäng. Ett exempel är ”A: Jag är mest som alla andra. B: Jag är en person utöver det vanliga”

(alternativ B ger narcissistisk poäng). Instrumentet mäter sju delskalor av narcissism:

auktoritet, exhibitionism, överlägsenhet, position, utnyttjande, självtillräcklighet och fåfänga.

I denna studie exkluderades delskalorna för auktoritet och position, på grund av utrymmesskäl och samstämmighet med Facebook-instrumentet. Cronbachs alfa för de fem delskalorna som användes var 0,740. Fortsättningsvis kommer vi att skriva narcissism som ett begrepp för de delskalor vi har använt. Vi har valt att omformulera vissa items för att underlätta för deltagaren. Ändringar gjordes på grund av ålderdomligt språk, eller komplicerad ordföljd.

Dock förblev innebörden densamma. Ett exempel på ändring var från ”Om jag får chansen visar jag mig gärna på styva linan”, till ”Om jag får chansen vill jag gärna briljera och utmärka mig inför andra”. För att sammanställa poäng för narcissism inom de använda delskalorna, räknas de alternativ som ger narcissistisk poäng samman. Vissa items inverterades. Poäng för narcissism sammanställdes som helhet, men även för varje delskala.

Ju högre poäng deltagaren får, desto högre grad av narcissism visar denne.

För att undersöka deltagarnas Facebook-aktivitet utvecklade vi ett eget instrument (se bilaga). Våra items utvecklades med utgångspunkt i nätverkets vanligaste funktioner, till exempel chatt och bildpublicering, samt med tidigare forskning om extraversion och narcissism som grund. Testet består av 18 items, varav 17 besvaras av deltagare som har Facebook och två besvaras av deltagare som inte har Facebook. Item 6-8 berör aktivitetsfrekvens, till exempel ”Hur ofta gör du statusuppdateringar?”, och besvaras enligt en femgradig skala (från ”Flera gånger om dagen” till ”Mer sällan eller aldrig”). Item 9-17 består av påståenden som deltagaren tar ställning till, exempelvis ”Jag ändrar min profilbild ofta”, och besvaras enligt en fyragradig Likert-skala (från ”Stämmer inte” till ”Stämmer

1

Översättaren av det svenska NPI-testet är okänd. Vi har dock jämfört den svenska översättningen med det

engelska originalet och funnit att dessa överensstämmer. Originalinstrumentet finns tillgängligt för granskning.

helt”). Instrumentet undersöker i övrigt antal vänner och foton på Facebook, samt sekretessinställningar.

För att kunna sammanställa deltagarens poäng på Facebook-testet krävdes omvandling av vissa svarsskalor. Svarsskalan i item 6, 7 och 8 omvandlades till en fyragradig skala för att kunna räknas samman med skalan i item 9-17, genom att svarsalternativen ”Flera gånger om dagen” och ”Varje dag” slogs samman. Vidare har item 4 och 5 omvandlats till kategorivariabler. Svaren delades in i fyra kategorier. För vänner: 0-99=1, 100-299=2, 300- 499=3, 500-1500=4. För foton: 0-99=1, 100-199=2, 200-399=3, 400-800=4. Indelningen gjordes utifrån normalfördelningskurvor. Cronbachs alfa för instrumentet, utan item 1-3 och 10, var 0,635. Svarsalternativen i samtliga frågor med fyra svarskategorier fick poängvärde från 1 till 4. Vissa item inverterades (6, 7 och 8). Item 10 uteslöts helt ur testet eftersom det inte visade någon korrelation med övriga. Item 1-3 användes inte för sammanställning av totalpoäng, eftersom de inte tillhör samma skala som övriga items, och inte heller har relevans för aktivitet på Facebook. Följaktligen kunde item 4-17 (ej 10) användas för att sammanställa deltagarens totalpoäng för aktivitet på Facebook. Ju högre poäng på testet, desto högre Facebook-aktivitet antas deltagaren ha. För beräkning av hypotes 3 slogs item 11, 12, 13 och 15, vilka berör fotohantering, samman till en totalsumma för varje deltagare.

Procedur

Efter sammanställning av de tre instrumenten tog vi kontakt med tre gymnasieskolor för distribuering bland elever i årskurs 3. Undersökningarna genomfördes därefter vid fyra lektionstillfällen, där både muntliga och skriftliga instruktioner gavs tillsammans med information om anonymitet och frivillighet. Genomförandet av enkäten tog cirka 15 minuter.

Data behandlades med statistikprogrammet SPSS, där ANCOVA användes som statistisk

metod för att besvara hypotes 1. För att besvara hypotes 2 användes korrelationstesten

Pearsons r och Spearmans rho, och för att besvara hypotes 3 användes korrelationstestet

Persons r. I övrigt användes Mann-Whitney U och korrelationstesten Pearsons r och

Spearmans rho för att undersöka könsfördelning i våra data. Signifikansnivån sattes till α =

0,05 för samtliga beräkningar.

Resultat

Syftet med studien var att undersöka om det finns något samband mellan graden av extraversion och narcissism, och hur man använder Facebook. Före hypotestestning redovisas sammanställningar av data för en överblick. Medelvärden visar på vissa skillnader mellan könen i extraversion, narcissism och Facebook-aktivitet (se tabell 1). Den största skillnaden finner vi i Facebook-användning, i vilken kvinnor har ett signifikant högre värde än män (U = 1036,500, N 1 = 44, N 2 = 70, p = 0,003, two-tailed). Vidare har män ett signifikant högre värde i narcissism (U = 1084,000, N 1 = 44, N 2 = 70, p = 0,008, two-tailed), medan det i extraversion inte finns någon signifikant skillnad mellan könen (U = 1421,000, N 1 = 44, N 2 = 70, p = 0,487, two-tailed, N.S.).

Tabell 1.

Deskriptiv statistik för extraversion, narcissism och Facebook-aktivitet

N M SD N M SD N M SD

Totalt Män Kvinnor

Extraversion 114 43,2 5,5 44 43,0 5,1 70 43,3 5,7

Narcissism 114 11,5 4,5 44 12,9 3,9 70 10,7 4,6

Exhibitionism 114 2,6 1,7 44 2,9 1,7 70 2,5 1,8

Överlägsenhet 114 2,5 1,5 44 3,0 1,4 70 2,3 1,5

Utnyttjande 114 2,1 1,4 44 2,7 1,4 70 1,7 1,3

Självtillräcklighet 114 2,9 1,4 44 3,0 1,3 70 2,8 1,5

Fåfänga 114 1,4 1,1 44 1,4 1,0 70 1,5 1,1

Facebook- 114 33,3 4,9 44 31,6 4,5 70 34,4 4,8

användning

Det finns en signifikant korrelation mellan extraversion och Facebook-aktivitet (r s =

0,334, N = 114, p = <0,001, two-tailed) (se figur 1). Däremot finns det inte någon signifikant

korrelation mellan narcissism och Facebook-aktivitet (r = 0,040, N = 114, p = 0,670, two-

tailed, N.S.) (se figur 2). Extraversion och narcissism korrelerar signifikant (r s = 0,201, N =

114, p = 0,032, two-tailed) (se figur 3). En stor del av deltagarna har höga värden både i

extraversion och i Facebook-aktivitet (se figur 1).

Figur 1. Spridningsdiagram för samband mellan extraversion och Facebook-aktivitet för män och kvinnor, (p = <0,001).

Figur 2. Spridningsdiagram för samband mellan narcissism och Facebook-aktivitet för män

och kvinnor (p = N.S.).

Figur 3. Spridningsdiagram för samband mellan narcissism och extraversion för män och kvinnor (p = 0,032).

Eftersom det finns en signifikant korrelation mellan extraversion och narcissism, samt mellan extraversion och Facebook-aktivitet, ville vi undersöka om det fanns någon interaktionseffekt mellan extraversion, narcissism och Facebook-aktivitet, samt utesluta eventuell påverkan av kön. Vi utförde därför en ANCOVA, med kön som kovariat. Testet visade på en interaktionseffekt mellan extraversion och narcissism (F (50,18) = 2,150, p = 0,039, partial η² = 0,857). Det fanns också en signifikant huvudeffekt av extraversion (F (24,18) = 2,370, p = 0,032, partial η² = 0,760). Därmed bekräftas hypotes 1a angående samband mellan graden av extraversion och narcissism, och graden av aktiv användning av Facebook. Som tidigare nämnts förelåg dock inget samband mellan narcissism och aktivitet på Facebook (F _(20,18) = 1,435, p = 0,223, partial η² = 0,615, N.S.). Det fanns ingen signifikant effekt av kön (F _(1,18) = 1,506, p = 0,236, partial η² = 0,077, N.S.), varpå hypotes 1b bekräftas.

Genom föregående tester bekräftades även hypotes 2, att det finns skillnader i hur

individer med hög grad av extraversion och hur individer med hög grad av narcissism

använder Facebook. Det fanns ett signifikant samband mellan extraversion och aktivitet på

Facebook, men inte mellan narcissism och aktivitet på Facebook. För att se var skillnaderna

mellan de två personlighetsdragen och Facebook-aktivitet låg, utförde vi ett antal korrelationstest (Pearsons r och Spearmans rho) på enskilda items. Resultatet visade att det fanns en signifikant positiv korrelation mellan extraversion och antal Facebook-vänner (item 4) (r = 0,360, N = 114, p = <0,001, two-tailed), antal foton (item 5) (r s = 0,267, N = 114, p = 0,004, two-tailed), chatt-användning (item 8) (r s = 0,265, N = 114, p = 0,004, two-tailed) och evenemangs-användning (item 17) (r = 0,208, N = 114, p = 0,027, two-tailed) i Facebook- testet. Det innebär att de extroverta deltagarna har fler vänner och foton på sig själva på Facebook, och att de använder både chatt- och evenemangsfunktionerna i högre grad.

Resultatet visar även att det finns en signifikant positiv korrelation mellan narcissism och att skatta sig attraktiv på sin profilbild (item 14) (r s = 0,229, N = 114, p = 0,014, two-tailed) i Facebook-testet. De mer narcissistiska deltagarna tycker alltså i högre grad att de är attraktiva på sina profilbilder. Dock är korrelationerna svaga.

För att kontrollera hypotes 3, om det finns något samband mellan narcissism och

redigering av foton på Facebook-profilen, utfördes korrelationstestet Pearsons r. Det fanns

ingen signifikant korrelation mellan narcissism och graden av foto-redigering (r = -0,038, N =

114, p = 0,688, two-tailed, N.S.), och därmed förkastas hypotes 3.

Diskussion

Till viss del har vår studie bekräftat tidigare resultat, medan den på andra sätt har kontrasterat tidigare forskning. Syftet med vår studie var att undersöka om det fanns något samband mellan hög grad av extraversion och narcissism och hög grad av Facebook-aktivitet, samt att se var eventuella skillnader i aktivitet låg. Eftersom män generellt sett har högre grad av narcissism än kvinnor (Foster et al., 2003), och för att kvinnor använder sociala nätverk i tidigare ålder och i högre grad än män (Findahl, 2011), så ville vi kontrollera att det inte var kön som påverkade eventuella samband eller skillnader. Vi ville också undersöka om det fanns något samband mellan narcissism och fotohantering, eftersom narcissim har visat sig korrelera med fokusering på, och övervärdering av det egna utseendet (Bleske-Rechek et al., 2008). Resultaten visade på samband mellan extraversion och Facebook-aktivitet, och även samband mellan extraversion respektive narcissism och vissa Facebook-aktiviteter.

Hypotes 1, vår huvudhypotes, var att det finns ett samband mellan graden av extraversion och narcissim, och hur aktivt man använder Facebook, samt att sambandet inte påverkats av kön. Undersökningen visade att det fanns en interaktionseffekt mellan de två personlighetsdragen och Facebook-användning, men att det endast var extraversion som visade på signifikant huvudeffekt. Avsaknaden av signifikanta samband mellan narcissism och Facebook kan ha flera olika orsaker. Det skulle kunna vara en effekt av att två delskalor i NPI exkluderades, och därmed mäts inte narcissism i sin helhet. Dock fanns ingen korrelation mellan Facebook-aktivitet och någon av de delskalor som användes, varpå man kan anta att det inte har gjort någon skillnad att exkludera de två delskalorna. Det Facebook- test som användes är inte standardiserat, och risken finns att vi inte har ställt rätt frågor. Vårt urval av deltagare kan också upplevas homogent eftersom alla skolor var fristående, och eleverna dessutom befinner sig i samma ålderspann, vilket gör att det finns en risk för att åldern påverkar. Man hade kanske kunnat få ett annat resultat om samplet hade haft ett större åldersspann, eftersom narcissism tenderar att vara högre i unga år (Foster et al., 2003).

Dessutom är nätverksanvändandet störst i den undersökta åldern (Findahl, 2011).

De samband som framkommit är svaga, vilket kan vara en följd av att Facebook har blivit ett allmänt socialt redskap. Det är svårt att utläsa skillnader när ”alla” har Facebook. I denna studie hade 96 % av de tillfrågade ett konto, vilket går i linje med Findahls rapport (2011).

Detta innebär att så gott som alla personlighetstyper torde finnas representerade på Facebook,

vilket kan innebära att skillnaderna mellan hur mycket och på vilket sätt man interagerar på

nätverket kan komma att minska. Detta är dock enbart spekulationer.

Hypotes 2 bekräftade som tidigare nämnt att extraversion, men inte narcissism, visade ett signifikant samband med Facebook-aktivitet. Extroverta personer visade sig ha fler Facebook- vänner och foton på sig själva, samt använde chatt- och evenemangsfunktionen i högre grad.

Dessa resultat ligger i linje med vad som framkommit i tidigare studier om extraversion (Buffardi & Campbell, 2008; Ryan & Xenos, 2011). Gällande antal Facebook-vänner har tidigare studier bjudit på olika resultat, men resultaten i vår studie samstämmer med Amichai- Hamburger och Vinitzkys studie (2010), där extroverta visade sig ha fler vänner. Varierande resultat har även framkommit när det gäller sambandet mellan antal foton, narcissism och extraversion, men Buffardi & Campbell (2008) har funnit att extroverta individer faktiskt har fler foton på sig själva, i första hand från sociala sammanhang. I vår studie har utrymme inte funnits för att undersöka vilken typ av bilder som deltagarna har på sig själva, men de extroverta deltagarna har (i likhet med Buffardi och Campbells studie) signifikant fler foton än övriga.

Facebook som social arena attraherar helt klart extroverta personer. Både i tidigare studier och i vår studie använde extroverta personer oftare kommunikationsmöjligheterna på nätverket. Detta visades i tidigare studier av Ryan och Xenos (2011) genom högre frekvens av skrivna meddelanden till andra medlemmar från dessa personer. Nu när fler funktioner, som chatt och evenemang, har tillkommit visar även dessa på samma tendens. Kanske har de nya funktionerna för social gemenskap lockat fler extroverta personer till nätverket, eller så har funktionerna i sig gjort att medlemmar generellt antar ett mer extrovert mönster för att vara med i gemenskapen på Facebook.

Våra resultat visade att narcissistiska personer i högre grad anser sig attraktiva på sina profilbilder. Det bekräftar tidigare forskning och teorier om narcissism, vilka säger att narcissistiska personer tenderar att överskatta sig själva och sitt utseende (Bleske-Rechek et al., 2008). Tidigare studier av Buffardi och Campbell (2008) och Ong et al. (2011) har visat på samma resultat som i vår, det vill säga att narcissistiska personer tenderar att skatta sina profilbilder som mer attraktiva. Trots att korrelationen är svag bekräftar den ändå den narcissistiska personlighetens tendens till egenkärlek.

I vår studie framkom inga samband mellan statusuppdateringar och narcissism, vilket

tidigare studier har visat på (Ong et al., 2011). Inte heller hade de mer narcissistiska

deltagarna öppnare sekretessinställningar än övriga, vilket tidigare studier har spekulerat i

(Buffardi & Campbell, 2008). Varför det inte framkom ett sådant samband kan bero på

debatten som pågått angående sekretess och Facebooks negativa inverkan i arbetsrelaterade

sammanhang (Dwyer, 2011; Johansson, 2009). Debatten har sannolikt lett till att Facebook-

användare idag är mer medvetna om riskerna med att exponera sin profilsida i alltför hög grad, och därför kanske även narcissistiska personer väljer säkerhet före exponering.

Hypotes 3 förkastades då inga signifikanta samband mellan narcissism och graden av fotoredigering fanns. Orsaken kan till viss del bero på det faktum att våra fyra items för fotohantering visade på relativt låg homogenitet och alltså inte speglar det vi vill undersöka på ett giltigt sätt. Dock förelåg inga korrelationer mellan narcissism och något av dessa fyra items, varpå det icke-signifikanta resultatet av dem tillsammans inte borde påverkas av den låga homogeniteten. Samtliga resultat angående narcissism måste dock utläsas med försiktighet, och gäller enbart i vår undersökning. Det som vi i vår undersökning kallar för narcissism inte är, som tidigare förklarats, en fullständig mätning av narcissism enligt NPI- testet, utan endast av de fem delskalor som vi valt att använda. Detta skulle kunna ha inverkan på avsaknaden av signifikanta samband.

Vi ville titta på sambandet mellan narcissism och graden av fotoredigering på grund av tidigare forskning som visat att de som är narcissistiska tenderar att vara mer intresserade av sitt utseende (Bleske-Rechek et al., 2008), samt för att den narcissistiska personen i grunden tycker om att se sig själv på till exempel film och även vill se bra ut inför andra (Buffardi &

Campbell, 2008; Robins & John, 1997). Vi antog då att narcissistiska personer skulle vara mer intresserade av sin fotosamling på Facebook. Emellertid har tidigare forskning visat att extraverta personer är mer engagerade i sina profilsidor (Ong et al., 2011), och därför skulle även extroverta kunna visa samband med högre grad av fotoredigering. Extraversion och narcissism har ett signifikant samband och större hänsyn borde ha tagits till detta, istället för att fokusera på ett personlighetsdrag i taget.

Denna studie har vissa svagheter att redogöra för. Skolorna och klasserna som deltog i studien valdes ut efter så kallat bekvämlighetsurval, det vill säga att dessa skolor och klasser var lätta för oss att nå eftersom vi har bekanta som arbetar där. De tre skolor som vi kontaktade var samtliga friskolor och de deltagande eleverna gick på studieförberedande program, vilket gör att vårt sampel riskerar att ha blivit för homogent. Vi fick inte heller en jämn fördelning mellan män och kvinnor. Detta, i kombination med att antalet deltagare var relativt lågt, gör att inga generella slutsatser kan dras utifrån vår studie. Resultaten är inte representativa för populationen gymnasieelever i årskurs 3 i Sverige, utan endast för vårt sampel.

Vad gäller studiens instrument så finns en del synpunkter. Bortfallet bland deltagarna på

grund av missade eller ogiltiga svar var som störst i den första av de fyra klasserna som

utförde enkäten, men det förekom också några i efterföljande grupper. Deltagarna hade främst

bortsett från att välja antingen A eller B i NPI-testet, och skrev istället både och eller inget alls. Det förekom även obesvarade frågor i de andra två delarna av instrumentet men i lägre utsträckning. Eftersom vi tittade igenom enkäterna efter första undersökningen upptäckte vi problemet, och kunde informera nästkommande grupper mer noggrant om vikten att välja antingen A eller B i NPI-testet. De muntliga påminnelserna om detta gav högre andel giltiga svar.

En del svårigheter rörande NPI och NEO-FFI var inte möjliga för oss att påverka eftersom dessa tester är standardiserade. Inga större förändringar utöver de språkliga som tidigare togs upp i instrumentdelen kunde göras. Vissa formuleringar i testen var svåra att förstå eller ålderdomliga vilket genererade i att dessa förblev obesvarade i vissa fall.

Svarsskalan i NEO-FFI hade även kunnat utformas på annat sätt så att deltagarna inte kunde välja att vara neutrala genom att svara ”3 Varken eller”, utan var tvungna att ta ställning. Det är inte möjligt för oss att analysera utfallet av att narcissism endast undersöktes utifrån fem av sju delskalor. Däremot kan det åter påpekas att detta kan ha påverkat avsaknaden av signifikanta resultat för narcissism i studien, vilka ej låg i linje med tidigare forskning.

Det egna formuläret för att mäta Facebook-aktivitet (se bilaga) kunde med fördel ha pilottestats i större utsträckning innan undersökningen. Pilottest utfördes, men med för få deltagare och i en alltför homogen grupp, vilket inte resulterade i nödvändiga ändringar som istället upptäcktes efteråt. Med utökad pilottestning hade vi kunnat se att item 10 (som var tänkt att spegla item 9 inverterat) inte gav något relevant resultat för testet, samt att item 2 och 3 blev svåra att inkorporera i testets slutsumma. Via två av deltagarna fick vi reda på att vi hade missat ett fjärde svarsalternativ i item 3 gällande sekretess, ”Mina vänners vänner”, vilket är relativt nytt på Facebook.

För framtida studier kan det vara av intresse att utvidga undersökningen och fokusera på fler personlighetsdrag i femfaktormodellen, eftersom man har funnit samband även mellan neuroticism och facebook-aktivitet. Man skulle då kunna fokusera mer på kvalitativ användning istället för kvantitativ. Av intresse är också att undersöka på vilket sätt de olika personlighetsdragen kommer till uttryck. Finns det någon skillnad på vad man skriver i sina statusuppdateringar beroende på hur man är som person? Antagligen! Vad driver de olika personlighetstyperna till Facebook-aktivitet, bekräftelsebehov eller behov av att vara social?

Vilken sida av sig själv visar man upp? Ett annat spännande område för vidare forskning är

hur Facebook påverkar oss. Gör det oss glada och delaktiga i en gemenskap eller blir vi ledsna

av att läsa om andra människors till synes roliga, mysiga eller perfekta liv. Sällan ser man att

andra också kan ha en grå och trist vardag när bilder från fester, myskvällar eller resor läggs upp.

I denna studie var ungdomar i fokus och det är även en vanlig grupp då Internetvanor undersöks. Fascinerande, men i linje med Findahls rapport (2011), var att så stor del av deltagarna var medlemmar på Facebook. Endast fem personer (3,9 %) svarade att de inte hade konto på nätverket. Detta leder till en rad olika frågor. Har Facebook blivit ett ”måste”? Vilka är de individer som har gjort det aktiva valet att ställa sig ”utanför” och på vilka grunder har de valt det? Man kan också fundera över de konsekvenser som följer av att inte vara medlem.

Bjuds man in till samma fester? Finns risken att man missar sociala evenemang? Få man reda på vilka evenemang som finns tillgängliga? Frågan är även om och hur man breddar sitt sociala nätverk genom Facebook. Oftast har man lärt känna dem som läggs till som Facebok- vänner i verkligheten, men vad innebär vänskap på Facebook? Känner man varandra, eller hälsar man inte ens om man skulle stöta på varandra?

Eftersom vi fokuserade på ungdomar skulle man med fördel kunna bredda åldersspannet och undersöka hur användningen ser ut bland äldre medlemmar på Facebook. Vår gissning är att det finns större skillnader i aktivitetsfrekvensen hos en äldre befolkning, vilket i så fall skulle göra det möjligt att jämföra Facebook-användare med dem som inte är medlemmar. I en sådan studie skulle kanske skillnader i personlighet kunna utkristalliseras tydligare, eftersom det troligtvis inte finns lika högt tryck på att vara medlem på Facebook i den åldern.

Internet och Facebook har blivit en förlängning av det verkliga livet. Aktiviteter på

Internet både speglar och påverkar människor, vilket gör att möjligheterna till vidare

forskning inom ämnet är stora och varierande. Vår studie har visat att Facebooks sociala

funktion verkar stå över den exploativa, och därmed i högre utsträckning locka de personer

som är naturligt lagda åt det hållet. Det verkar som att Facebooks ursprungliga syfte att vara

en social plattform som underlättar för kommunikation och kontakt mellan människor

uppfylls. Att ”facebooka” är en alternativ form av umgänge idag. Det hjälper oss att hålla

kontakt med människor över hela världen, och i och med den utbredda användningen verkar

det ändå finnas något för alla personlighetstyper att hämta på nätverket.

Referenser

Amichai-Hamburger, Y., & Vinitzky, G. (2010). Social network use and personality.

Computers in Human Behavior, 26(6), 1289-1295.

Andersson, U. (2011). Fältets påverkan och narcissistiskt beteende. Hur reflekterar verksamma gestaltterapeuter? (Masteruppsats). Gestalt Akademin Skandinavien, University of Derby.

APA (2011). American psychological association. T 05 Narcissistic personality Disorder.

[Elektronisk]. Tillgänglig: <http://www.dsm5.org/>. Sökväg: Narcissistic.

[Hämtad 2011-12-06].

Back, M. D., Stopfer, J. M., Vazire, S., Gaddis, S., Schmukle, S. C., Egloff, B., & Gosling, S.

D. (2010). Facebook profiles reflect actual personality, not self-idealization.

Psychological Science, 21(3), 372-374.

Bleske-Rechek, A., Remiker, M. W., & Baker, J. P. (2008). Narssisistic men and women think they are so hot – But they are not. Personality and Individual Differences, 45(5), 420-424.

Buffardi, L. E., & Campbell, W. K. (2008). Narcissism and social networking web sites.

Personality and Social Psychology Bulletin, 34(10), 1303-1314.

Castells, M. (2002). Internetgalaxen: reflektioner om Internet, ekonomi och samhälle (G.

Sandin, övers.). Göteborg: Daidalos.

Correa, T., Willard Hinsley, A., & Gil de Zúñiga, H. (2010). Who interacts on the web? The intersection of users’ personality and social media use. Computers in Human Behavior, 26(2), 247-253.

Dwyer, C. (2011). Privacy in the age of Google and Facebook. IEEE Technology and Society Magazine, 30(3), 58-63.

Emmelkamp, P. M. G., & Kamphuis, J. H. (2007). Personlighetsstörningar. (B. Lindqvist, övers. 2009). Lund: Studentlitteratur.

Facebook (2011). Tillgänglig: <http://www.facebook.com/>. [Hämtad 2011-11-29].

Facebook Statistics (2011). Tillgänglig: <http://www.facebook.com/press/info.php?statistics>.

[Hämtad 2011-11-30].

Facebook Terms (2011). Tillgänglig: <http://www.facebook.com/terms.php?ref=pf >.

[Hämtad 2011-11-29].

Fahlke, C., & Johansson, P. M. (2007). Personlighetspsykologi. Stockholm: Natur och kultur.

Findahl, O. (2011). Svenskarna och Internet 2011. [Elektronisk]. Stockholm: .SE – Stiftelsen