Examensarbete 15 hp – kandidatnivå
Medie- och kommunikationsvetenskap
En låtsasvärld?
Sophie Wikman Johanna Wretmark
Medie- och kommunikations- vetenskap 61-90 hp.
Vårterminen 2011
Abstract
Title: Facebook – a fantasy world? Number of pages: 52
Authors: Sophie Wikman and Johanna Wretmark Tutor: Jens Cavallin
Course: Media and Communications Studies C Period: VT 2011
University: School of Social Sciences, Linnaeus University
Purpose: This study aimed to answer whether Facebook is a fantasy world, and if so why? Method: Through quantitative structured interviews and qualitative interviews this study aimed to answer whether Facebook is a fantasy world, and if so why? In the interviews we used two different age groups, young people 15-25 and middle-aged 35-55. The interview form was used since the paper also seeks to answer how the users of Facebook are influenced by the medium's structure such as the image forums, profile pages and the daily updates. The interview form enables us to get these answers.
Theoretical platform: The theoretical part is taken from sociology, where three scientists in particular are more prominent. Erving Goffman´s thoughts on social interaction as an inter-play between the words and views. How internet use changes our views on time and space and also the perception of our selves by the Swedish media professor Peter Dahlgren. Wal-ther´s survey on how signals are transferred between humans own profiles in an online net-work.
on the capabilities that strengthen the outer self-esteem. This is supposed to strengthen a so-cial discourse that focuses on "the successful individual."
Innehåll
1. Inledning ... 6 1.1 Bakgrund ... 7 1.2 Problemformulering ... 8 1.3 Syfte ... 8 1.4 Avgränsningar ... 8 1.5 Disposition ... 9 1.6 Frågeställningar ... 9 1.7 Begreppsdefinition ... 102. Teori och tidigare forskning ... 11
2.1 Sociala medier och identitetskonstruktion ... 11
2.2 Hermeneutisk teori ... 12 2.3 Social Interaktion ... 12 2.4 Profilägarens vänner ... 14 2.5 Gemenskap ... 15 2.6 Reflexiv modernisering ... 15 2.7 Tidigare forskning ... 16 3. Metod ... 18 3.1 Enkätundersökning ... 18 3.2 Ostrukturerad intervju ... 19
3.3 Metodens förtjänster och brister ... 20
3.4 Urval ... 21
3.5 Förfarande ... 22
3.6 Etiska överväganden ... 22
3.7 Studiens trovärdighet ... 22
4. Empiri ... 24
4.1 Kvantitativ undersökning – skriftliga enkäter ... 24
4.2 Kvalitativ undersökning – intervjuer ... 35
5. Analys ... 39
5.1 Sammanfattande analys av kvantitativa och kvalitativa undersökningen ... 39
6. Diskussion och slutsats ... 47
Referenser ... 51 Bilaga 1 -‐ enkät, kvantitativ undersökning ... 53 Bilaga 2 – intervjufrågor, kvalitativ undersökning ... 54
1. Inledning
Facebook kom till Sverige 2007 och inte många insåg innebörden av detta nya sociala nät-verk. Facebook skulle innebära en helt ny form av socialt umgänge. På Facebook publiceras människans liv i vardagen på ett sätt som tidigare enbart drabbat kända personer i samhället.
Facebook är idag det största sociala nätverket i världen och har en fortsatt stor tillökning av medlemmar. I april 2009 uppskattades antalet medlemmar till ungefär 200 miljoner och i juli 2010 hade siffran mer än dubblats till runt 500 miljoner användare världen över. I Sverige, som för övrigt ligger i topp vad gäller antalet användare per antal invånare, deltar 3,5 miljoner människor aktivt i detta sociala nätverk. De mest aktiva användarna återfinns i åldrarna 15-25. En intressant utveckling är att även den äldre målgruppen har börjat använda sociala nätverk, där ökningen av medlemmar på Facebook över 45 år mer än fördubblats bara under det sen-aste året. På Facebook delar folk med sig av så kallade användare genererat innehåll i form av kommentarer, bilder, filmer, ljud och länkar (Solin 2010:10).
Det har gjorts ett flertal undersökningar om hur Facebook används under de senaste åren, om såväl det faktiska användandet som om hur Facebook upplevs. Enligt Peter Dahlgren, pro-fessor i Media och Kommunikationsvetenskap, gör Facebook att man känner gemenskap fast det är en virtuell värld som alla inte behöver vara i samtidigt. Man kan göra ett inlägg i status-raden och sedan få svar en timme senare och ändå känna ”närhet”. Det uppstår ändrade förut-sättningar när mötena sker via datorer istället för ansikte mot ansikte enligt Dahlgren
(2002:89). När vi sitter framför datorskärmen och gör våra inlägg i den virtuella världen är vi fortfarande en del av en fysisk plats. Internet har ändrat vår syn på kroppen och erbjudit nya banor för identitetsutveckling och gemenskap enligt Dahlgren (Dahlgren 2002:30). Att så många människor fascineras av detta sätt att umgås är något helt nytt, historiskt sett, och en ”ny värld” håller förmodligen på att formas.
1.1 Bakgrund
Facebook startades som en digital fotokatalog för studenter på Harvard i USA och sajten växte snabbt. En viktig anledning var att man kunde hålla kontakten med andra deltagare, men det handlade också om möjligheten att ersätta den tryckta fotokatalogens sällan smick-rande foto med ett eget val. Facebook har sedan länge varit öppen för alla och profilbilden har inte minskat i betydelse. Användandet av professionella bilder är vanligt där många utav bil-derna kommer från samma kedja av fotostudior, där sloganen är ”modell för en dag”. Fa-cebook är en retuscherad verklighet enligtpsykologiforskaren Alex Jordan i Slate Magazine (som vid denna tid var en Ph:D i Stanford's psychology department).
Facebook har en mängd olika funktioner som bygger på interaktion med olika vänner som facebookmedlemmen väljer att dela information med. En facebookmedlem blir vän med en annan facebookmedlem genom att skicka en vänskapsförfrågan (friends request) där den andre medlemmen har valet att antingen acceptera eller ignorera inbjudan. Varje medlem har en profilsida där hon har möjlighet att lägga upp en bild på sig själv och presentera sig själv genom att såväl svara på olika frågor om sitt civilstånd, sin politiska ideologi, sina intressen och så vidare, samt att fritt skriva en kort presentation om sig själv. Enligt nätverkets regler är det obligatoriskt att på Facebook registrera sig som medlem med sitt korrekta för- och efter-namn, vilket majoriteten också gör (Blissnation 2009). På profilsidan finns en slags anslags-tavla (wall) där alla medlemmens vänner kan skriva korta meddelanden som ses av alla som har tillträde till medlemmens profil, vanligtvis de som medlemmen accepterat som vänner. Medlemmen kan även välja att skriva privata meddelanden till en eller flera vänner. En av de nyaste funktionerna är en chatt där medlemmen i realtid kan chatta med de vänner som samti-digt är inloggade på forumet.
1.2 Problemformulering
Vår undersökning ska handla om i vilken värld man lever i när man umgås på Facebook? Är det en spegling av den verklighet vi befinner oss i eller går man in i annan värld, där man själv avgör vad andra ska få veta om ens person? Är det upp till var och en på Facebook att bestämma över vilken bild, falsk eller sann, som andra användare ska få tillgång till, utan att behöva ta ansvar för eventuella följder?
Problemet som vi ser det, är om Facebook är en ”låtsasvärld”. Att användarna hellre är inne på Facebook istället för att umgås med sina vänner i verkliga livet. Ett annat problem är om användarna upplever sig vara beroende av Facebook och om Facebook ställer krav på dem. Vi funderar också på om användarna anser att ”vännerna” på Facebook är deras ”rik-tiga” vänner.
1.3 Syfte
Syftet med undersökningen är att ta reda på om Facebook är en så kallad ”låtsasvärld”, där användarna ger en förskönad bild av sina liv, genom sin profil, dagliga uppdateringar, bilder och kommentarer. Syftet är också att ta reda på om vännerna på Facebook är riktiga vänner även utanför Facebook samt hur Facebook påverkar sina användare. .
1.4 Avgränsningar
1.5 Disposition
Studiens bakgrund, problemformulering och syfte har nu presenterats, därefter följer fråge-ställningar och begreppsdefinition. Avsnitt två utgörs av en redogörelse för de vetenskapliga perspektiv som är av vikt för studien. Här tas Hermeneutisk teori upp, som har betydelse för att få förståelsen av olika individers livsvärld. Även sociologen Erving Goffmans tankar kring social interaktion och Peter Dahlgrens tankar kring hur internetanvändning omstrukturerar våra uppfattningar av tid och rum, vår uppfattning om oss själva och vår identitet tas upp i teori avsnittet. I avsnitt tre kommer undersökningen in på den metodologiska ansatsen, där en beskrivning kring valet av kvantitativ metod i form av strukturerade skriftliga enkäter tas upp, samt valet av en kvalitativ ansats i form av intervjuer förklaras.
I avsnitt fem sammanvävs resultat och teori i en analys som således knyter ihop undersök-ningens olika delar. Till sist förs en diskussion och slutsats som baseras på att studiens kon-klusion sätts till en större kontext. I slutet av uppsatsen har vi ett avslutande stycke med för-slag och tankar till vidare undersökningar.
1.6 Frågeställningar
Följande frågor söks svar på:
• Är man ärlig i sin personbeskrivning eller presenterar man en konstruerad identitet på Facebook?
• Hur varierar värderingarna mellan de olika köns- och åldersgrupperna? • Tycker facebookanvändarna att Facebook är en verklighetsflykt och upplever
användarna att deras jaguppfattning förändras?
• Är facebookanvändarna ärliga i sina inlägg och kommentarer?
1.7 Begreppsdefinition
• Låtsasvärld, betyder att Facebook är en värld där man roas av andras dagliga inlägg och själv enbart tillför det man tror att andra roas av. Att facebookanvändaren gör sig till och är någon man tror att andra vill att man ska vara. Facebook är en virtuell värld där det oftast skrivs bra saker som användarna har varit med om. Det finns en gilla knapp, men ingen ogilla knapp. Att man kanske inte är ärliga i sina inlägg och ger en förskönad bild av sina liv genom sina dagliga uppdateringar, bilder och kommentarer.
• Verklighetsflykt, betyder att facebookanvändarna hellre är uppkopplade och läser eller skriver med sina ”vänner” på Facebook istället för att vara med dem på riktigt och umgås ansikte mot ansikte. Facebookanvändarna kan uppträda på ett annat sätt än vid fysiska relationer.
• Jaguppfattning (identitetsformering) betyder att facebookanvändarna har skapat sig en image utifrån hur de själva uppfattar sig eller hur de vill bli uppfattade av andra män-niskor.
• Gruppfunktionen, är en funktion där man på ett enkelt sätt kan skapa forum kring olika teman och bjuda in andra deltagare att närvara.
2. Teori och tidigare forskning
2.1 Sociala medier och identitetskonstruktion
I tidskriften ”Journal of Youth Studies” skriver forskaren Tara Chittenden om hur Internet möjliggör för användarna att utforska sin identitet tillsammans med andra likasinnade och jämnåriga (Chittenden 2010: 505). Även Patrik Hernwall, lektor vid institutionen för kommu-nikation på Södertörns högskola, beskriver att personer som använder sig av Internet kan skapa en alternativ självpresentation. Genom att individer kan interagera med andra utan att uppvisa yttre attribut, var de bor eller annat som framkommer vid fysiska möten, skapas andra förutsättningar för hur användarna presenterar sin identitet (Hernwall 2001: 37).
Den iranskfödde författarinnan Farzaneh Moinian, som utförde en studie på barn och ung-domars dagböcker i det svenska mediesamhället, kom fram till att människor tenderar att kon-struera och exponera vissa delar av sina identiteter utifrån förväntningar och reaktioner som de får från den sociala miljön. Chittenden menar, att valet av bilder och uttryck av personliga tankar på nätet, tillåter personerna att uppvisa meningsfulla aspekter av sig själva (Chittenden 2010: 506).
I boken ”Alone together” (Basic Books) tar författaren Shery Turkle upp att sociala nät-verkssajter alienerar oss snarare än för oss samman. Facebook är som en pjäs där du själv skapar din egen rollfigur och alla har sitt eget skyltfönster (Turkle 1996: 47).
På Facebook är alltid andan positiv: du kan gilla allt med en enkel knapptryckning men inte ogilla något. Andras lycka är en grundmekanism av vår egen olycka enligt forskaren Alex Jordan. Om vi bara ville bli lyckliga vore det lätt; men vi vill vara lyckligare än andra männi-skor och det är nästan alltid svårt, eftersom vi ofta tror att de är lyckligare än de i själva verket är (2011-05-10, http://www.slate.com/id/2282620).
om ens liv samt valet av bilder välja hur andra ska uppfatta en. Är man en partytjej eller plugghäst? Är man äventyrlig eller lever man familjeliv med sina barn?
2.2 Hermeneutisk teori
(Gilje och Grimen 2006:178) beskriver hermeneutisk teori på följande sätt: Vad förståelsen och tolkningen är, hur förståelsen är möjlig och vilka problem som uppstår vid tolkning av meningsfulla fenomen är hermeneutik. I en aktörs förståelse kan ingå många komponenter, språkbegrepp, trosuppfattningar och även individuella personliga erfarenheter. Den herme-neutiska teorin är intresserad av hur människor föreställer sig olika företeelser i världen, inte hur världen faktiskt är utan hur den upplevs. Den är dessutom intresserad av samband. Den försöker ge en förståelse för hela människan genom att visa hur hans/hennes föreställningar om olika företeelser som tillsammans kommer att utgöra dennes livsvärld, det vill säga den mening individer knyter till sig själva och sin situation. Med hjälp av en hermeneutisk teori kan vi få förståelse för individers livsvärld. Vi kan med hjälp av denna teori förklara varför en människa handlar som han/hon gör genom tolkning. En stor del av det som hermeneutiken försöker förklara är dessutom en del meningsfulla fenomen, och det är här hermeneutiken kommer in i vår studie då den exempelvis försöker förklara beteendemönster, normer, regler, värderingar och förväntningsmönster vilket är av största vikt för att förklara beteendet på Fa-cebook och göra vår studie möjlig.
Hermeneutiken som är en verklighetsteoretisk hållning ska även hjälpa oss i vårt arbete att få fram hur facebookanvändarna uppfattar sig själva och andra användare. Om de är ärliga i sina statusuppdateringar och kommentarer. Vilka beteendemönster som går att urskilja på Facebook.
2.3 Social Interaktion
Erving Goffman är en sociologisk forskare och teoretiker som beskrivit hur individer intar
olika roller utefter hur hon upplever olika sociala sammanhang (Goffman 2006:15). Goffman ser
indi-
viden har om sig själv genom andra och individen strävar efter att nå upp till rollen. Till slut blir individens uppfattning om sin roll till en integrerad del av dennes personlighet. I samband med att individer spelar sina roller talar Goffman om främre och bakre regioner. Det är i de främre regionerna som medvetenheten finns om att andra i omgivningen ser och hör hur denne agerar, vilket då även styr hur individen väljer att visa upp sig. När en individ agerar utifrån den främre regionen görs det ett försök att ge intryck genom sättet att tala och visa sig engagerad i ett socialt utbyte med andra. Individer övar ständigt på hur de vill framställa sig själva och göra intryck och söker därför ofta respons på sina handlingar. Det är i de bakre regionerna som individer är mer intima och personliga och det är även i dessa regioner som individer kan tänka över och forma sitt uppträdande (Goffman 1995:49).
Traditionell kommunikation som på Facebook innefattas av den information individen delger i sin profil angående arbete, resor, studier, familjen och så vidare. Det inkluderar även det agerande som personen uttrycker via statusrader, bilder och andra aktiviteter inom foru-met. Det andra slaget inbegriper de uttryck hon överför. Denna kommunikation inbegriper all kommunikation som kan betecknas som situationsbunden, icke-verbal och symptomatiska för den agerande individen. Människor spelar roller eller framträder genom ett specifikt agerande, därför att de tror att det kommer att framkalla en viss reaktion hos betraktarna som de är måna om att uppnå. Enligt Goffman handlar det om ett spel där deltagarna förväntas undertrycka sina uppriktiga åsikter och lägga fram en syn på situationen, som de tror att de andra kommer att anse vara, åtminstone tillfälligt, acceptabla (Goffman 1995: 18).
vän-
ner. På grund av den svenska formuleringen, som till skillnad från den engelska och den spanska formuleringen fokuserar individens handlingar snarare än hennes tankar, skriver med-lemmen här ofta något hon gör. Då individen skrivit meddelandet och klickat på ”dela” (share) hamnar det skrivna omedelbart på startsidan hos alla hennes Facebook vänner. En statusuppdatering har skrivits.
2.4 Profilägarens vänner
I en experimentell studie av Joseph B. Walther, professor i kommunikation vid Michigan State University, undersöktes hur intryck skapas på Facebook och författarna menar att värde-ringen av en facebookprofil är relaterad till hur användarens beteende uppfattas även utanför Facebook. Individen väljer själv hur hon eller han vill presentera sig, men intrycket som för-medlas är även beroende av vad ens vänner har valt att lägga upp för bilder och vad de skriver i kommentarer som hamnar på den egna profilsidan. Med fokus på vännernas utseende menar författarna att bedömningen av hur attraktiv en viss användare är, påverkas av hur attraktiva dennes vänner är. Deras resultat stödjer antagandet att ju bättre utseende enprofil ägares vän-ner har desto mer socialt attraktiv uppfattas han eller hon vara. Ett mått för utseende togs fram för undersökningen genom att foton som värderats av en fokusgrupp sedan använts i studien som exempel på sämre, neutralt och bättre utseende för män respektive kvinnor (Walther m fl., 2008: 29).
I en annan forskningsrapport av Walther (2008) undersöktes hur signaler överförs mellan människors egna profiler på ett online-nätverk och hur dessa signaler påverkar observatörer-nas intryck av profilens ägare. Resultaten visar att positiva kommentarer från besökare på profilen får positiva konsekvenser för hur profilanvändarens sociala attraktivitet, kompetens-nivå och trovärdighet uppfattas. Omvänt gäller för negativa kommentarer men med ett sva-gare samband. I experimentet utfördes fokusgruppintervjuer där deltagarna fick värdera vilka slags kommentarer som uppfattades negativt eller positivt. Ett resultat visade på att kommen-tarer som reflekterade extravagant eller moraliskt tvivelaktigt beteende värderades negativt (Walther m fl., 2008: 26).
vänner man har och deras profiler. Dels utifrån vännernas utseende och bilder, men även uti-från deras kommentarer som speglar profilanvändarens uppfattade beteende. Med tanke på detta kan man anta att interaktionen på Facebook inte är fri från den verkliga samhällsstruk-turen i övrigt. Resultaten från denna studie visar på att den enskilde individen är oförmögen att helt på egen hand positionera sig i förhållande till andra. För att trovärdigheten i hur en användare väljer att presentera sig själv till viss del beror på hur andra uttrycker sig om den personen (Walther m fl., 2008: 27).
2.5 Gemenskap
Internetanvändning omstrukturerar även våra uppfattningar av tid och rum, den kan också inverka på vår uppfattning om oss själva, om vår identitet enligt den svenske medieforskaren Peter Dahlgren (2002:17). Facebook möjliggör nya konstellationer av grupptillhörighet och gemenskap, den omstuvar på många sätt de redan porösa gränserna mellan privata och offent-liga sfären i samhället. När vi sitter framför datorskärmen och gör våra inlägg i den virtuella världen är vi fortfarande en del av en fysisk plats. Internet har ändrat vår syn på kroppen ge-nom att vi kan kommunicera med personer som är geografiskt långt borta och inte under samma tidpunkt och erbjudit nya banor för identitetsutveckling och gemenskap, enligt Dahl-gren (2002:30).
Facebook gör att man känner gemenskap och att man är där samtidigt fast det är en virtuell värld där alla inte behöver vara i samtidigt. En användare kan göra ett inlägg i statusraden och sedan får svar en timme senare och ändå känna ”närhet”. Någon har sett och kommenterat ”mitt” inlägg. Det gör att man känner sig bekräftad och om man får många kommentarer kän-ner användaren sig nöjd och bekräftad för att du har ”vänkän-ner”. Det uppstår ändrade förutsätt-ningar när mötena sker via datorer istället för ansikte mot ansikte, påstår Dahlgren (2002:89). 2.6 Reflexiv modernisering
Han urskiljer den medierade kvasiinteraktionen från två andra interaktioner, nämligen an-sikte mot anan-sikte -interaktionen och den medierade interaktionen, som båda är dialogiska till sin natur. Kvasiinteraktionen däremot, är monologisk då kommunikationsflödet mestadels är enkelriktat. Den upprättar sociala relationer genom masskommunikationsmedier (Thompson 2001:229, 110). Vi ser här likheter med Facebook och dess upprätthållna kommunikations-form. Följaktligen kan Facebook beskrivas som en medierad kvasi interaktion. Den sociala aktiviteten på Facebook producerar situationer där individer binds samman i en kommunikat-ions och utbytesprocess av symbolisk natur. En naturlig följd av den medierade kvasi interakt-ionen är därför att jag bildningen, genom den moderna samhällsutvecklingen, blir mer öppen och reflexiv. Detta innebär att individen får tillträde till så kallad icke-lokal kunskap och som inte är möjlig att införskaffa via ansikte mot ansikte kommunikation.
Hur denna kunskap används och vad det leder till beror på individen och dess intressen. Utvecklingen av de moderna medierade kommunikationsformerna resulterar i att nya relat-ioner vidare berikar jag bildningens långa process (Thompson 2001:257). Man får möjlighet att ta distans från sitt vardagliga liv, se sitt liv i nytt ljus, leva ut sig i ett så kallat fantasiliv samt att ha ett dubbelliv där den levda erfarenheten blandas med den medierade.
Dessutom medför utvecklingen även en del negativa konsekvenser, det är svårt att skilja mellan medierad och levd erfarenhet (Thompson 2001:257). Facebook tillåter att gränsen mellan verklighet och fantasi suddas ut. En sådan sammanblandning kan skapa ett beroende, vilket Beck benämner som en individualiserings paradox. Beck menar att de olika kommuni-kationsformerna har ett stort inflytande på jag bildningens process. Därför kan problem uppstå när man inte längre har tillgång till olika medierade kommunikationsformer. Ju mer man an-vänder sig av medierna i sitt identitetsskapande desto mer känner man ett behov av att vara tillgänglig, vilket resulterar i ett för det moderna samhället tidstypiskt beroende (Thompson 2001:265ff). Denna teori anser vi vara av relevans för vår studie då den påvisar effekten av att verkligheten på Facebook suddas ut och styrker vår tes om att Facebook är en låtsasvärld. 2.7 Tidigare forskning
Utgångspunkten för vår studie ligger först och främst inte i tidigare forskning. Däremot lyfter vi fram ett par inspirerande exempel som kan styrka relevansen för vårt ämnesval. Ma-ria Bakardjievas, professor i kommunikation och kultur vid Calgary universitet, bok Internet
Society: The Internet in Everyday Life (2005) omfattar flera års studier av Internet i
kanaden-siska hushålls vardagsliv. Boken bygger på talrika empiriska exempel på hur man kan bear-beta sina data och omvandla dem till delar av analyserande
Tankegångar (Bakardjieva 2005).
Ulrika Sjöberg (2002), lektor vid Lunds universitet, behandlar i sin studie hur barn och ungdomar använder sig av dataspel, Internet och TV i vardagen. Hennes avhandling “Screen
rites: a study of Swedish young people’s use and meaning-making of screen-based media in everyday life”, fördjupar sig i hur nya medier används och sammanvävs i ungas liv. Genom
att studera ett sådant skeende menar Sjöberg att vi kan få en indikation om hur den framtida utvecklingen kommer att se ut. Exempelvis pekar hon på en beteendeändring, som helt och hållet kan komma att omvärdera våra moraliska uppfattningar. Det är vanligt förekommande att ljuga när man chattar. Frågan är vilken inverkan detta kan få senare i livet. Erfarenheter via bland annat Internet ger barn och ungdomar en inblick i hur vuxenvärlden fungerar, det vill säga hur man beter sig i olika situationer. Internet, tillsammans med TV och dataspel, skapar ett spelbräde som vi fritt kan placera ut våra egna önskade rollkaraktärer på, för att i en dra-matisk framställning av oss själva följa våra drömmar (Sjöberg 2002: 17ff).
3. Metod
I undersökningen kombineras en kvantitativ och en kvalitativ metod. Den kvantitativa me-toden består av en strukturerad skriftlig enkät med frågor till en grupp på fyrtiomedlemmar på Facebook. Den kvalitativa undersökningen består av en intervju med flera ostrukturerade frågor till en kvinna och en man från vardera åldersgrupp.
3.1 Enkätundersökning
Kvantitativ metod är en forskningsmetod där statistiska, kvantifierbara, resultat eftersöks. Utgångspunkten är att det finns en objektiv verklighet som man genom kvantitativ forskning på olika sätt försöker mäta för att få information om denna verklighet. Den strukturerade en-käten innebär ja- och nej frågor för att resultaten ska kunna sammanställas i tabeller. När man använder strukturerade enkäter kan våra insamlade data lätt presenteras i tabeller (Östbye m fl. 2004:103).
Som metod valdes enkätundersökning till studien, där deltagarna fick vara anonyma.
Enligt Göran Ejlertsson (2005), professor i folkhälsovetenskap, väger fördelarna med en enkätundersökning tyngre än nackdelarna, då enkäter är ett billigt sätt att nå ut till många per-soner samtidigt, då endast kopior av frågeformuläret kostar pengar. Normalt sett kan enkäter användas inom ett stort geografiskt område. Den så kallade ”intervjueffekten” (påverkas ej av intervjuarens sätt att ställa frågor och följdfrågor) minskar. Vid en enkätundersökning kan ”känsliga” frågor om till exempel inkomst, alkohol och droganvändning besvaras (Ejlertsson 2005: 127). Cedergren (1995) instämmer med att enkätundersökning är ett bra sätt att samla in information som är känslig, eftersom metoden garanterar anonymiteten.
Vi valde fasta svarsalternativ i vår enkätundersökning och utformade frågorna med ja, nej och vet ej svar. Frågornas ordningsföljd sorterades efter innehåll till exempel alla frågor som handlade om samma ämne var ställda efter varandra. Fasta svarsalternativ valdes på merpar-ten av frågorna. Anledningen till denna struktur är enligt Cedergren (1995) att öppna frågor är arbetskrävande för personen som fyller i svaren samt tar tid att bearbeta enligt Jan-Axel Ky-léns bok Att få svar: intervju, enkät, observation (Kylén 1994: 44). Öppna frågor ger delta-garna större frihet, men kräver också att de ska kunna formulera sig, medan fasta svarsalterna-tiv gör enkäten lättare att besvara genom att bara sätta ett eller flera kryss (Kylén, 1994). 3.2 Ostrukturerad intervju
Utifrån svaren i den strukturerade enkäten kan vi vidareutveckla ett antal frågor vid en ostrukturerad intervju, som är den kvalitativa delen, i form av en intervju av fyra personer som är medlemmar på Facebook. I boken Metodbok för medievetenskap av Östbye m fl. kan man läsa om att kvalitativa intervjuer är centrala när det gäller att samla in och analysera data som är knutna till människors uppfattningar, värderingar och handlande (Östbye m fl. 2004: 99). Det är dock själva problemställningen och de forskningsmässiga möjligheterna som av-gjort metodvalet.
Kvalitativa intervjuer har fått en central plats i publikforskningen och så kallad recept-ionsanalys och det är en av metoderna vi använt. Enligt Kristen Ringdahl, professor i socio-logi vid Norges Universitet av Science och Teknosocio-logisom kallar kvalitativa intervjuer för samtals intervjuer, är avsikten med dessa intervjuer att hämta information eller att bli informe-rad av intervjuobjektet, istället för att mäta på förhand definieinforme-rade variabler (Östbye m fl. 2004:102).
som anser den alltför subjektiv eftersom resultatet påverkas av vem som har gjort tolkningen (Stukát 2005: 49).
Det finns olika sätt att utföra forskningsintervjuer på. Stukát (2005) beskriver former ifrån hårt strukturerade intervjuer där frågorna är entydiga, förbestämda och kan liknas vid en en-kätstudie där svarsalternativen är tydliga, till de mer ostrukturerade intervjuerna där intervju-aren utgår från ett antal huvudfrågor som kan ställas i den ordning situationen inbjuder till. Genom ostrukturerade intervjuer kan man ta hjälp av det samspel som uppstår mellan inter-vjuaren och den intervjuade vilket även är skälet till vårt val av ostrukturerad intervju till vår studie (Stukát 2005: 73).
3.3 Metodens förtjänster och brister
En brist i metodvalet är att personliga frågor kan få intervjupersonerna att känna sig obe-kväma och kanske då ge svar som de tror att forskaren söker efter. För att undvika detta har vi försökt hantera sådana frågor på ett varsamt sätt.
Vid bedömningen av kvalitén i en kvalitativ studie omfattas hela forskningsprocessen. Den kvalitativa metoden som forskningsmetod har ansetts nödvändig för att besvara studiens forskningsfrågor då författarna har kunnat skapa sig en djupare förståelse för enskilda feno-men. Nackdelen med den kvalitativa metoden är att den ger lägre grad av generaliserbarhet än den kvantitativa metoden. Därför har vi använt oss av båden kvalitativ och kvantitativ metod. För att ge läsarna möjlighet att göra en rättvis bedömning har författarna försökt återge in-formation med både diagram och texter. Genom dessa beskrivningar ges läsaren själv en möj-lighet att bedöma studiens kvalitet och trovärdighet (Davidson, B; Patel, R 2003: 149).
Till vår kvantitativa undersökning skickade vi ut förskrivna enkäter till våra vänner på Fa-cebook, som i sin tur skickade dem till sina vänner och på så sätt har vi inte själva valt ut vilka som svarar. Bara att de är i en viss ålder, kön och är medlemmar på Facebook.
i åldersgruppen 30-55 år. Enkäten är kvantitativ och svaren ger en relativt ytlig information om Facebook.
Till undersökningar som söker svar på faktafrågor fungerar en skriftlig enkät bra, men för att lyfta fram djupare frågor krävs en kvalitativ undersökning. Den kvalitativa undersökningen passade det allra bäst med att använda strategiskt utvalda personer, eftersom vi önskade ha en genomtänkt fördelning av ålder och kön på de intervjuade.
I den kvalitativa undersökningen finns alltid en risk att intervjuaren påverkar informanter-na under intervjun. Vi utformade därför en mall med frågor i förväg för att vi skulle hålla oss till vissa grundfrågor som sedan kunde utvecklas till fler frågor. Vidare försöker vi hålla oss så neutrala som möjligt vid intervjutillfällena.
3.4 Urval
Vårt urval i den kvantitativa undersökningen med strukturerade enkäter är baserat på fyrtio individer, som är aktiva medlemmar på Facebook. Vi delade upprespondenterna i två ålders-grupper på 15-25 år och 35-55 år. Det är ett urval av tjugo personer mellan 15 – 25 år och 20 personer mellan 35 – 55 år. Tio kvinnor och tio män i vardera åldersgruppen. Vi har valt dessa åldersgrupper, för att vi vill jämföra den yngre gruppen som ofta är väldigt aktiv på Facebook med en åldersgrupp som oftast inte är lika aktiv, för att se vilka skillnader och likheter som finns.
3.5 Förfarande
För att komma i kontakt med vårt valda urval använde vi oss av våra vänner på Facebook som skickade ut förskrivna enkäter med strukturerade frågor till sina vänner på Facebook. Vi var bundna vid att respondenterna skulle vara medlemmar på Facebook och ingå i en av ål-dersgrupperna och att det blev jämt fördelat mellan könen.
Efter den skriftliga enkätundersökningen transkriberades all insamlad data. Materialet sammanställdes därefter och kodades. De olika teman eller huvudämnen som utgjorde frå-gorna i den kvantitativa undersökningen har fått tabeller (diagram)som redovisas i empiri av-snittet härefter. De kvantitativa respondenternas data redovisas även i förklarande diagramtex-ter.
Den kvalitativa undersökningen bestod av flera ostrukturerade frågor, som ställdes till fyra informanter. En kvinna och en man i vardera åldersgruppen 15- 25 år och 35 – 55 år. Under-sökningen utfördes på ett café med en informant i taget. Informanternas svar skrevs ner och intervjuerna tog ca 30 minuter var.
Efter de kvantitativa diagrammen med diagramtexter följer avsnittet om den kvalitativa undersökningen.
3.6 Etiska överväganden
Det etiska rådets forskningsprinciper (2004) delas in i fyra följande huvudkrav;
informations-kravet, samtyckesinformations-kravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Vi har förhållit oss till
dessa krav genom att inledningsvis informera om vårt syfte med studien, hur datainsamlingen skulle komma att ske samt att vi tydliggjort vederbörande om att de när som helst kan avbryta sin medverkan, denna information har skett genom mail. Alla namn på respondenterna och de intervjuade är borttagna och vi refererar till exempelvis ”kvinna 25 år” vid svar på frågor. Enskilda personer kommer därmed inte kunna identifieras i studien. Slutligen har vi beaktat nyttjandekravet om att insamlade uppgifter endast kommer användas för detta forskningsän-damål.
3.7 Studiens trovärdighet
4. Empiri
I detta kapitel presenteras resultaten av de undersökningar som genomförts. De skriftliga enkätsvaren från den kvantitativa undersökningen redovisas under rubrik 4.1 och intervjuerna från den kvalitativa undersökningen redovisas under rubrik 4.2.
4.1 Kvantitativ undersökning – skriftliga enkäter
Den kvantitativa undersökningen bestod av en skriftlig enkätundersökning med 28 struktu-rerade frågor, som vi skickade till våra vänner på Facebook som i sin tur skickade vidare frå-gorna till sina vänner. Alla som fick den skriftliga enkäten svarade på en gång och vi behövde inte påminna dem eller be andra om hjälp.Respondenterna som var med i undersökningen var i två åldersgrupper 15- 25 år och 35 – 55 år, varav 10 kvinnor och 10 män i vardera ålders- grupp.
4.1.1 Händer det att du tar bort kontakter? Har du fler än 100 kontakter?
5 10 5 0 7 7 3 3 4 3 6 7 8 3 2 7 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Kvinnor Män Kvinnor Män
Ålder 15-25 Ålder 35-55 1 Händer det att du tar bort kontakter? 2 Har du fler än 100 kontakter?
Figur 4.1.1 – fråga 1 i enkäten: ”Händer det att du tar bort kontakter? Fråga 2 Har du fler än 100 kontakter?
4.1.2 Är du uppkopplad på Facebook varje dag och är du i snitt inne på Facebook mer än 1 timma per dag? 8 8 2 2 9 6 1 4 6 0 4 10 1 0 9 10 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Kvinnor Män Kvinnor Män
Ålder 15-25 Ålder 35-55
3 Är du uppkopplad på Facebook varje dag? 4 Är du i snitt inne på Facebook mer än 1 timma per dag?
Figur 4.1.2 – Fråga 3 ”Är du uppkopplad på Facebook varje dag, fråga 4 är du inne i snitt på Facebook mer än 1 timma per dag?”
4.1.3 Läser du andras dagliga inlägg och finns det inlägg som du inte tycker är okej?
9 9 1 1 8 6 2 4 4 7 6 3 1 3 9 7 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9
Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej
Kvinnor Män Kvinnor Män
Ålder 15-25 Ålder 35-55
8 Läser du andras dagliga inlägg? 9 Finns det inlägg som du inte tycker är okej?
4.1.4 Har du ett behov av Facebook och styr Facebook dig i vardagslivet?
8 3 2 7 3 2 7 8 0 0 10 10 0 0 10 10 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Kvinnor Män Kvinnor Män
Ålder 15-25 Ålder 35-55
10 Har du ett behov av FB? 11 Styr FB dig i vardagslivet?
4.1.5 Har du funnit nya vänner via Facebook som du umgås med i vardagslivet och dina vänner på Facebook är det dina riktiga vänner?
7 7 3 3 5 7 5 3 3 4 7 6 1 9 9 1 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9
Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Kvinnor Män Kvinnor Män
Ålder 15-25 Ålder 35-55
13 Har du funnit nya vänner via FB som du umgås med i vardagslivet? 14 Dina vänner på FB är de dina riktiga vänner?
Figur 4.1.5 – Frågan 13 ”Har du funnit nya vänner via Facebook som du umgås med i vardagslivet och fråga 14 Dina vänner på Facebook är de dina riktiga vänner”?
4.1.6 Har du många nätverk på Facebook och anser du att Facebook är ett bra kommunikations-medel? 6 9 4 1 6 8 4 2 0 6 10 4 2 4 8 6 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Kvinnor Män Kvinnor Män
Ålder 15-25 Ålder 35-55
15 Har du många nätverk på FB? 16 Anser du att Facebook är ett bra kommunikationsmedel?
Figur 4.1.6 – Frågan 15 ”Har du många nätverk på Facebook, fråga 16 Anser du att Facebook är ett bra kommunikationsmedel?
4.1.7 Tycker du att Facebookanvändarnas identiteter stämmer överens med verkligheten?
0 10 6 4 7 3 5 5 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Kvinnor Män Kvinnor Män
Ålder 15-25 Ålder 35-55
18 Tycker du att användarnas identiteter på Facebook stämmer överens med verkligheten?
4.1.8 Tror du på allt som allt som står på Facebook och är du själv alltid ärlig på Facebook?
0 0 10 10 0 6 10 4 2 6 8 4 0 10 10 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej
Kvinnor Män Kvinnor Män
Ålder 15-25 Ålder 35-55
25 Tror du på allt som står på Facebook? 26 Är du själv alltid ärlig på Facebook?
Figur 4.1.8 – Fråga 25 ”Tror du på allt som står på Facebook? fråga 26 Är du själv alltid ärlig på Fa-cebook”?
4.1.9 Är du rädd för att någon ska ta dina bilder och är du orolig för att någon ska kapa din identi-tet? 4 2 6 8 2 2 8 8 6 4 4 6 2 0 8 10 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej
Kvinnor Män Kvinnor Män
Ålder 15-25 Ålder 35-55
27 Är du rädd för att någon ska ta dina bilder? 28 Är du orolig för att någon ska kapa din identitet?
Figur 4.1.9 – Fråga 27 ”Är du rädd för att någon ska ta dina bilder, fråga 28 är du orolig för att någon ska kapa din identitet”?
Diagram 4.1.9 visar att det inte är många som oroas av att deras bilder ska användas av andra. Något fler kvinnor än män är rädda för det, med en viss majoritet i den äldre kvinno-gruppen. Ingen av männen i åldersgruppen 35 – 55 år är oroliga för att deras identitet ska ka-pas, och endast ett fåtal i de övriga grupperna oroas över det.
Här presenteras respondenternas svar på enkätfrågorna som inte är presenterade i diagram. På fråga (5)”Gör du inlägg på Facebook varje dag?” Både kvinnor och män i den yngre åldersgruppen svarade 7 av 10 att de gjorde inlägg varje dag, medan i den äldre åldersgruppen svarade samtliga tio kvinnor och män nej.
På fråga (11) ”Har du funnit nya vänner via Facebook som du umgås med i vardagslivet?” Svarade i den yngre åldersgruppen följande 7 av 10 kvinnor och häften av männen svarade att de hade funnit nya vänner via Facebook.
På fråga (13) ”Umgås du fysiskt med dina vänner på Facebook?” Samtliga respondenter svarade i den yngre åldersgruppen att de gör det och i den äldre åldersgruppen var det 8 av 10 kvinnor som gjorde det och 7 av 10 av männen.
På fråga (17) ”Upplevs umgänget på Facebook som en verklighetsflykt? I den yngre ål-dersgruppen svarade 4 av 10 kvinnor ja och 8 av 10 ja av männen. I den äldre ålål-dersgruppen svarade bara 1 av kvinnorna ja och ingen av männen svarade ja.
På fråga (19) ”Har Facebook skapat ett mer socialt liv och kan Facebook ersätta fysiska
umgänget?” Det var nästan hälften av respondenterna i den yngre åldersgruppen som
upplev-de ett mer socialt liv av Facebook och att upplev-det kunupplev-de ersätta fysiska umgänget och nästan hälf-ten av den äldre åldersgruppen tyckte också det. Samtliga män svarade nej.
På fråga (20) ”Ställer Facebook krav på dig?” svarade respondenterna i den yngre ålders-gruppen 8 ja av kvinnorna och samtliga män svarade nej. I den äldre åldersålders-gruppen kvinnor svarade 4 ja och 6 nej och av männen var det 2 som svarade ja och 8 nej.
På fråga (21) ”Använder du Facebook på jobbet?” svarade hälften av kvinnorna i den yngre åldersgruppen att de gjorde det och av männen var det 6 som svarade ja och 4 nej. I den äldre åldersgruppen kvinnor svarade 3 ja och 7 nej och bara en av de äldre männen som sva-rade ja.
På fråga (22) ”Känner sig informanterna kontrollerade på Facebook?” svarade i den yngre åldersgruppen kvinnor 4 ja och 6 nej och av männen 4 ja och 6 nej i den äldre ålders-gruppen svarade kvinnorna 2 ja och 8 nej och av männen 2 ja och 8 nej.
På fråga (23) ”Åker du hellre hem till Facebook än att göra annat?” svarade åldersgruppen 6 ja och 4 nej av kvinnorna i den yngre åldersgruppen och av männen 2 ja och 8 nej och samt-liga svarade nej i den äldre åldersgruppen.
4.2 Kvalitativ undersökning – intervjuer
Den kvalitativa undersökningen utfördes genom att vi intervjuade fyra informanter med en man och en kvinna i vardera åldersgrupp 15- 25 år och 35 – 55 år. Intervjuerna utfördes med en informant åt gången på ett café och tog ca 30 minuter var. Den kvalitativa undersökningen innehåller frågor som ska ge möjlighet till mer än bara ja och nej svar. Samtliga av informan-terna är medlemmar och har regelbunden användning av Facebook. Nedanför följer en sam-manfattande bild av informanternas svar. Frågorna finns specificerade i bilaga 2.
4.2.1 Varför är du medlem på Facebook?
När vi bad dem förklara varför de valt att bli medlemmar på Facebook fick vi några olika svar. Vissa blev det för att deras vänner var medlemmar och för att de ville hålla kontakt med sina gamla vänner och klasskamrater.
Den yngre manliga informanten svarade: ”Det är en kul grej. Gick med 2007, då det var
nytt och spännande. Nu är det en grej som hängt med och man är såklart lite nyfiken på vad som händer”. Alla tar det alltså inte så seriöst, men man vill ändå hålla sig informerad om vad
som sker bland vänner och bekanta (trots att många inte tror på allt som skrivs).
Alla fyra svarade att de går in på Facebook för att läsa vad andra skriver, men att de inte skriver så mycket själva.
Den äldre manliga informanten valde att ansluta sig till Facebook för att ”vännerna tja-tade”, så han kände sig tvungen att gå med. Grupptrycket kan tydligen också vara en anled-ning till medlemskap.
Den äldre kvinnliga informantensade att det var för att hålla kontakten med vänner och för att inte missa några ”events” och även för att dela med mig och ta del av intressanta bilder, filmer etc. på Internet.
4.2.2 Vilka funktioner använder du på Facebook?
Informanterna svarade att de inte använder sig så mycket av gruppfunktionen (där man på ett enkelt sätt kan skapa forum kring olika teman), det var bara den äldre manliga informanten som sade att han använder sig av gruppfunktionen. Samtliga informanter använde sig av funktionen att skriva korta inlägg, titta på nyupplagda bilder och ”chatta”, med enskilda an-vändare. Den yngre manliga informanten sade att han använder sig mycket av ”events” (events är ett uttryck på Internet för händelser som är ”på gång”).
4.2.3 Vad har du för information på din profilsida på Facebook? Utelämnar du något med-vetet?
Det var bara den yngre kvinnliga informanten, som sade att hon inte trodde att hon uteläm-nade någon information. De övriga informanterna var noga med att inte lämna ut för mycket information om sig själva. De lade ut ålder, hemstad, och relationsstatus. Alltså inte så mycket närgången personlig information, den ville de endast visa för de allra närmsta vännerna. Fler-talet har också en bild av sig själva som de tycker är ”häftig eller snygg” (de vill visa sig från sin bästa sida). Den äldre manliga informanten ville inte visa sin relationsstatus, eftersom han tycker att det tillhör den alltför personliga sfären.
Den yngre manliga informanten sade att han använder sig av funktionen att de som har Fa-cebook i sina telefoner får upp hans mobilnummer automatisk i sina mobiler, för att han har lagt det på sin profilsida på Facebook. Han utelämnar politisk och religiös åskådning eftersom det är för privat. Han utelämnar även sin födelsedag för att han tycker att gratulationer från människor som man inte träffar i verkliga livet känns oriktiga.
Flera informanter säger att andra användare skriver om vad de t.ex. äter till middag. Det ter sig tämligen ointressant, för dem som deltagit i denna undersökning. Ingen av informanterna svarade att de lägger ut så triviala upplysningar. Informanterna sade att de inte lämnar ut på Facebook om de ska resa bort. Den informationen vill man inte lämna på en så öppen kom-munikationskanal som Facebook.
4.2.4 Vilken sorts bilder lägger du ut på Facebook?
från sin bästa sida. Den äldre kvinnliga informanten tillägger ”bilder som inte skadar någon”. Här ser man ett visst mått av hänsynstagande, man väljer alltså aktivt vad andra ska kunna ta del av. Även bilder på olika husdjur är populärt. Den manliga äldre informanten är med i en grupp för fascinerande bilder, där lägger han upp allt möjligt, som man kan få tag på via In-ternet.
Utifrån svaren kan man se en röd tråd, nämligen att informanterna lägger ut bilder på roliga händelser och inte på prosaiska saker som händer i deras liv och att det också oftast är bilder på händelser där de själva finns med.
4.2.5 Tillåter du att alla ser din profilsida och i så fall varför?
Samtliga svarade att de endast tillåter sina vänner att se deras profilsida, eftersom de inte vill lämna ut för många uppgifter om sig själva till ”vem som helst”. De vet att de kan miss-brukas och vill inte utsätta sig för det. Informanterna vill inte exponera sig helt okontrollerat, utan väljer att hålla den mest personliga informationen inom en snävare grupp. Även de flesta bilderna man lägger ut, särskilt de bilder man själv är med på, väljer man att endast visa för de närmsta Facebook vännerna.
Den manliga äldre informanten tillåter inte alla att se hans Facebook sida, dels för att hans privata telefonnummer finns med, och dels för att han inte vill att människor ska kunna bilda sig en uppfattning om honom genom Facebook utan att ha träffat honom innan.
4.2.6 Utelämnar du något medvetet på Facebook och i så fall varför?
Flera av informanterna var noga med att poängtera att de inte skriver något som har med känslor att göra.
Den äldre kvinnliga informanten svarade: ”Jag utelämnar vem jag är som person, all form
av känslor i princip. Känner man mig inte väl kan man inte heller utläsa hur jag mår”.
Den äldre manliga informanten svarade att ”Om jag har haft en jobbig dag på jobbet eller
jobbigt hemma, då vill jag gärna hålla det för mig själv”.
vännerna. Politiska och religiösa åskådningar utelämnades av flera informanter. Den manliga äldre informanten berättade att han inte berättade när han fyllde år på grund av att han inte ville ha ”falska” gratulationer.
4.2.7 Saknar du något med Facebook?
Det var bara den yngre manliga informanten som saknade någon användbar funktion, nämli-gen en funktion som garanterade att man inte blir spionerad på. En av informanterna svarade t.o.m. ”Hinner man sakna något?”, en nog så relevant fråga. Samtliga av de övriga tyckte att de nuvarande funktionerna på Facebook täcker allt som de har behov av att kunna göra, åt-minstone i dagsläget.
4.2.8 Hur märker du i vardagslivet om du har blivit mer social av Facebook?
Av de fyra informanterna var det bara den yngre kvinnliga informanten som upplevde att hon hade blivit mer social av Facebook. För att hon kunde hålla kontakten med fler vänner, både nära och geografiskt längre bort. Hon tyckte att hon hade mer att prata om för att hon kunde ta upp ämnen med personer hon träffade i verkliga livet hade skrivit om på Facebook. De övriga informanterna tyckte inte att deras förbindelser över Facebook hade gjort någon inverkan på deras sociala liv över huvud taget. Det är roligt att kolla vad andra skriver och göra lite inlägg själv, men det ska mer ses som ett komplement till det vanliga sociala livet tycker några av de informanterna.
4.2.9 Känner du dig beroende av Facebook? På vilket sätt?
Det var bara den yngre kvinnliga informanten som upplevde att hon var beroende av Fa-cebook. Hon svarade att hon vill hålla sig uppdaterad på vad andra håller på med och sade: ”Det vore ju att ljuga att säga att det inte alls är kul att surfa in för att se vad som händer ”. De övriga informanterna svarade att de inte är inne på Facebook varje dag, utan mer när de har tid och lust. ”Man kan absolut inte tala om beroende”, svarar den äldre manliga informan-ten, ”men visst är det kul att se vad andra användare sysslar med på nätet”.
hon inte skulle kunna gå ur Facebook för att alla hennes vänner är med och då skulle hon känna sig utanför, så beroende är man, även om man inte vill vara det, menar hon.
5. Analys
Resultatet av den skriftliga enkätdelen belystes i föregående kapitel med hjälp av diagram med förklarande text. Den kvalitativa undersökningen analyseras och resultatet beskrivs i re-lation till tidigare forskning och teoretiska perspektiv.
I denna del av rapporten genomförs en mer ingående analys av studiens resultat med syftet att ta reda på om Facebook är en ”låtsasvärld”.Upplevs umgänget på Facebook som en till-flyktsort, en kravlös plats för samvaro? Förändrar användandet av Facebook förmågan att samspela med andra individer? Är man ärlig i sin personbeskrivning eller presenterar man en konstruerad identitet? Hur varierar värderingarna mellan de olika köns- och åldersgrupperna?
Analysen omfattar jämförelser mellan den kvantitativa och kvalitativa undersökningen. Men också jämförelser mot de tendenser som beskrivs under rubriken ”Tidigare forskning”. Genom den hermeneutiska tolkningen, där vi har strävat efter att förstå svaren på våra frågor förutsättningslöst, och genom bearbetningen av empirin har vi tyckt oss skapa en djupare för-ståelse kring användarnas beteende på Facebook.
5.1 Sammanfattande analys av kvantitativa och kvalitativa undersökningen
5.1.1 Umgänget på Facebook
Informanterna i den kvalitativa undersökningen visar på en integritet, genom att de inte vill berätta om sig själva för okända personer utan håller sig till sina ”vänner” på Facebook. De tillåter bara sina ”vänner” som de har lagt till på sin sida att läsa deras statusrader, kommenta-rer och bilder. En av informanterna ville inte berätta om sina politiska eller religiösa åsikter för andra än för sina vänner. De vill inte heller att personer som inte känner dem i riktiga livet ska kunna få en uppfattning om dem genom den virtuella världen som finns på Facebook.
5.1.2 Verklighetsflykt
”Upplevs umgänget på Facebook som en verklighetsflykt?” ”Nej”, svarade flertalet. De tycker att Facebook är en del av livet. Respondenterna upplever alltså Facebook som en inte-grerad del av det vardagliga livet. Ett flertal av respondenterna som svarade på den skriftliga enkätundersökningen hade många vänner och var inne länge på Facebook varje dag, men det var dock inte särskilt många som menade att de själva kunde anses som beroende. Av respon-denterna var det 6 av 10 kvinnor i den yngre gruppen och 2 av 8 män i den yngre gruppen, som valde att åka hem till Facebook istället för att göra något annat. Här ser man stor skillnad mellan åldersgrupperna, då den äldre gruppen inte valde Facebook framför annat.
5.1.3 Ställer Facebook krav på dig och känner sig användarna beroende och kontrol-‐ lerad av Facebook?
På frågan om Facebook ställer krav på dig, var det 8 av 10 kvinnor i den yngre åldersgrup-pen som upplevde att Facebook ställer krav på dem, medan samtliga av de yngre männen sva-rade nej på den frågan. Här ser man en tydlig skillnad mellan könen. Att det bara var kvinnor som upplevde att Facebook ställde krav, kan bero på att kvinnorna har ett större behov att vara inne på Facebook och att de inte vill missa något som skrivs.
På frågan, tänker du ofta på Facebook, kan man enligt svaren se att det finns ett beroende av Facebook i form av att alla yngre kvinnor tänkte ofta på Facebook och att det var ganska stor (hälften) av de yngre männen som ofta tänkte på Facebook.
Om respondenter använder Facebook på jobbet var det ungefär hälften av den yngre ål-dersgruppen som svarade ja och det kan bero på att den yngre ålål-dersgruppen är mer aktiv och har ett större behov av Facebook.
Det var nästan hälften i den yngre åldersgruppen som upplevde att de var kontrollerade på Facebook, men det kanske beror på att de skriver mer och är oftare uppkopplade på Facebook.
Att det var mer än hälften (i den kvantitativa undersökningen) av respondenterna i den yngre åldersgruppen som hellre skulle åka hem till Facebook istället för att göra annat är för-vånande.
2 av kvinnorna som blev inte det. Antagligen för att de inte är lika beroende och ofta inne på Facebook.
”Gör du inlägg på Facebook varje dag,Svaren visar att de i den yngre åldersgruppen (7 av 10) är betydligt mer aktiva i sina inlägg än respondenterna i den äldre åldersgruppen.
Att det var fler än hälften av respondenterna i den yngre åldersgruppen som hellre skulle åka hem till Facebook istället för att göra annat är förvånande och beror antagligen på att re-spondenterna upplever ett behov av Facebook.
5.1.4 Värderingar
Av den kvantitativa undersökningen framgår det ganska klart att de flesta som använder Facebook inte tror på det som skrivs och inte heller själva är ärliga i sina inlägg. De flesta lägger till eller drar ifrån, allt efter tycke och smak. Redan där får vi svar på vår övergripande fråga, nämligen om användarna rör sig i en låtsasvärld eller inte. En värld, där man roas av andras dagliga inlägg och själv enbart tillför det man tror att andra roas av.
Med de dagliga uppdateringarna på ”väggen” vill Facebook användarna roa och väcka tan-kar hos andra samt själva få positiv feedback på sina egna inlägg. De uppdaterade vardaglig information genom roliga omskrivningar och tonade ner sina negativa känslor. Genom detta intar de identitetspositioner som framställer dem som mer intressanta, positiva och omtyckta än de kanske i själva verket är. Detta innebär alltså att de konstruerar sin identitet baserat på önskvärda egenskaper, som stärker den yttre självkänslan och på så sätt påverkar användarens egen uppfattning om sig själv. Detta kan man anta förstärker den samhällsdiskurs som fokuse-rar på ”den lyckade individen”,vilket har gett oss ett litet svar på vår fråga: Anser användarna att bruket av Facebook förändrar förmågan att samspela med andra individer? Här kan vi, som Gilje och Grimen skriver i sin beskrivning av den hermeneutiska teorin, förstå varför användarnas intressanta beskrivningar av sig själva har en positiv effekt på deras självkänsla.
Hur varierar värderingarna i de olika åldersgrupperna? Finns det några skillnader mellan unga och äldre, eller mellan kvinnor och män? Javisst, det finns det. De unga kvinnorna, vi-sade det sig, är inte alls ärliga i sina inlägg, medan samtliga i den äldre gruppen av män, anser att de är det. Kvinnor är också generellt mer aktiva användare än män, och unga män är mer aktiva än de äldre männen. Den yngre åldersgruppen har fler kontakter än de äldre och de har således fler kontakter att hålla kontroll på och kommunicera med. De lägger ner mer tid på denna ”låtsasvärld” än vad de äldre användarna gör.
5.1.5 Ärlighet på Facebook.
På frågan om man själv alltid är ärlig på Facebook, var det många som svarade att de inte var det. Men den manliga äldre gruppen ansåg att de alltid var ärliga på Facebook. Vi tror att det kan bero på att man vill visa en så bra och positiv sida av sig själv som möjligt. Man an-stränger sig alltså för att visa upp en förbättrad bild av sig själv och detta görs kanske oftast av de som i verkligheten har ett sämre självförtroende. Man vill inte dela med sig av det som andra kan uppfatta som negativt, alltför överdrivet, eller moraliskt tvivelaktigt. Man undan-håller hur man egentligen mår och känner, för att upprätthålla en fasad. Detta behöver emel-lertid inte vara något unikt för Facebook och de flesta svarar ju ”bra” på frågan om hur man mår, även om man träffas fysiskt. Hur man vill bli uppfattad som person på Facebook be-stämmer man förmodligen i stort sett själv, genom att bestämma vad man vill uppnå med sitt medlemskap på Facebook. Man kan dock inte helt på egen hand positionera sig i förhållande till andra (Walther 2001). Vill man lämna ut hur mycket som helst om sig själv, eller vill man bara kommentera andras statusrader och hålla uppsikt över andras liv? Enligt Goffman (1995:49) handlar det om ett spel där deltagarna förväntas undertrycka sina uppriktiga åsikter och lägga fram en syn på situationen, som de tror att de andra kommer att anse vara, åt-minstone tillfälligt, acceptabla.
5.1.6 Identiteter
längre. Att det går att likna hela samhället vid en stor teaterscen där alla individer mer eller mindre medvetet och ständigt spelar en roll. De är inte heller själva ärliga i alla sina inlägg. Denna uppfattning är inte riktigt lika vanlig bland de äldre kvinnorna eller bland männen. När det gäller bilder kan man också se att användarna inte alltid är ärliga, utan vill visa upp en så bra bild av sig själva som möjligt och på roliga händelser, för att visa andra vad det har gjort eller varit med om.
Vad har du för information på din profilsida på Facebook? Utelämnar du något medvetet? Resultatet visar att våra informanter gärna utelämnar känslor och vilka de är som personer, det är som Hernwall (2001:37) skriver i sin bok, att människor huvudsakligen skriver ytliga saker på Facebook. Människor tenderar också att konstruera och exponera vissa delar av sina identi-teter, utifrån förväntningar och reflektioner från andra människor. En del människor vill visa upp meningsfulla aspekter av sig själva genom bilder, uttryck och personliga tankar. Den hermeneutiska teorin, försöker förklara beteenden, mönster, normer, regler, värderingar och förväntningar på hur man ska vara, genom tolkning av olika fenomen, och så har även vi gjort i vårt försök att förstå den virtuella världen på Facebook. Där skapas, utifrån de olika relation-erna användarna har, nya regler, normer och värderingar som likriktar användarnas beteenden. Det är, som Dahlgren (2002:89) skriver, att Internet erbjudit nya banor för identitetsutveckl-ing och gemenskap, vilket tydliggjorts i vår undersöknidentitetsutveckl-ing.
Oavsett om du visar upp dig i den riktiga världen eller i den virtuella världen på Facebook, vill man visa upp en så bra sida av sig själv som möjligt, genom att lägga ut fina bilder och skriva positiva kommentarer och inlägg. Tråkiga inlägg kan göra att du inte blir lika omtyckt som när du gör roliga inlägg eller trevliga kommentarer, vilket framkom i svaren från den kvalitativa undersökningen.
5.1.7 Vänner
värld och många upplever denna nya värld som mer kravlös och komfortabel, eftersom man, enligt Chittenden (2010:506), här kan visa upp mer meningsfulla aspekter av sig själv.
I den kvantitativa undersökningen ställde vi frågan ”Händer det att du tar bort kontakter?” Hälften av kvinnorna i både den yngre och äldre åldersgruppen tog bort ”vänner” från Fa-cebook och det var över hälften av männen som tog bort ”vänner”. Av svaret från responden-terna kan vi anta att det inte verkar vara status längre att ha så många ”vänner” som möjligt.
”Har du fler än hundra kontakter på Facebook?”. Av enkätundersökningens svar kunde vi tydligt se att i den yngre kvinnliga åldersgruppen svarade samtliga att de har fler än hundra vänner på Facebook och av männen i den yngre åldersgruppen hade 7 av 10 fler än hundra vänner. Det var inte lika många i den äldre åldersgruppen som hade över hundra vänner på Facebook. Nästan alla människor har ett behov av att bli sedda och omtyckta. Genom att ha många ”vänner” eller genom att få positiva kommentarer på Facebook, kan man få självför-troendet att växa. Enligt Thompson (2001:257) väljer individen själv hur hon eller han vill presentera sig, men intrycket som förmedlas är även beroende av vad ens vänner har valt att lägga upp för bilder och vad de skriver i kommentarer som hamnar på den egna profilsidan. Det är tydligt att relationerna på Facebook, fastän de kallas för ”vänner”, inte alls behöver handla om vänskap på samma sätt som man tänker sig i den fysiska världen. Facebook hjälper till att hålla vänskapsrelationen vid liv, men relationen skulle funnits i alla fall. Facebook ver-kar förenkla relationer, men inte förändra dem. Facebook förenklar alltså kommunikationen mellan ”vänner” och några av respondenterna ansåg även att de hade fått ytterligare några vänner via Facebook. Det är, som Thompson (2001:229) skriver, att utvecklingen av de mo-derna medierade kommunikationsformerna resulterar i att nya relationer vidare berikar bild-ningens process, genom att man får ta del av de olika användarnas annorlunda erfarenheter och sätt att uttrycka sig.
Det var flest respondenter i den yngre åldersgruppen som ansåg att de hade funnit nya vän-ner via Facebook. Vilket kan bero på att den yngre åldersgruppen är mer aktiv på Facebook och att de har ett större behov av att finna nya vänner.
facebooksvärlden. Mer än hälften av kvinnorna och männen ansåg att de var deras ”riktiga” vänner. Det var bara bland den äldre kvinnliga åldersgruppen som fler än hälften ansåg att de inte var ”riktiga” vänner. Bland de äldre männen var det nästan alla som ansåg att de var deras ”riktiga” vänner.
Det resultatet hade vi inte väntade oss. Vi trodde att om man hade över 100 vänner (kon-takter) att det skulle bli svårt att hålla kontakten med alla. Det som förvånade oss ännu mer var att nästan alla umgicks med sina ”vänner” i verkliga livet. På Facebook hinner man dock följa de vänner man accepterat, för att se vad de gör och hur deras liv fortlöper, vilket många ansåg som positivt. Facebookanvändarna i den kvalitativa undersökningen berättade att de mestadels använder Facebook för att kunna ha kontroll på vad som händer och sker i Fa-cebook vännernas liv. Flera av dem, av ren nyfikenhet.
5.1.8 Socialt samspel (individens förmåga att samspela med andra individer)
I den kvantitativa undersökningen ställde vi frågan ”Har du lärt känna nya människor via Facebook?” Vi fick fram att flertalet av respondenter svarade att de hade lärt känna nya kon-takter som de även umgås med i verkliga livet. Det var bara i den äldre åldersgruppen bland männen som det inte var så många som hade lärt känna nya människor via Facebook. En per-son i gruppen fick ta del av inbjudningar till events via Facebook och ansåg sig därmed bli mer social. Detta motsäger Shery Turkles tes om att sociala nätverkssajter tenderar att alienera oss (Turkle 1996:47). På frågan om de hade många nätverk på Facebook var det bara den äldre gruppen kvinnor som svarade nej på.
I den kvalitativa undersökningen var det bara en informant som upplevde att hon hade bli-vit mer social av Facebook.
I den kvantitativa undersökningen frågade vi ”Har du fler än 100 kontakter?”. Det märks i vår undersökning att den yngre åldersgruppen 15 – 25 år, oftare har fler kontakter än de äldre. Vad det beror på kan vi inte se utifrån våra frågor, men vi tror att det kan bero på att de yngre personerna har ett större behov av att skapa nya relationer, medan åldersgruppen 35 – 55 år vågar vara mer ärliga och behöver inte söka nya kontakter. De äldre verkar vara mer själv-säkra och behöver inte bevisa att de är någon annan än vad de egentligen är på Facebook.
Fa-
cebook kan skapa ett mer socialt liv för våra respondenter kan bero på att de får ta del av sina vänners information och att de har lärt känna nya vänner.
Undersökningen visar att det sociala samspelet (individens förmåga att samspela med andra individer) knappast minskar på grund av användandet av Facebook, tvärtom, eftersom här ges ytterligare tillfälle att utbyta information och samspela med andra människor Kom-munikationen via Internet bör ses som ett komplement till den fysiska komKom-munikationen. En av informanterna i den kvalitativa undersökningen tyckte att hon hade mer att prata om när hon träffade vänner som hon hade på Facebook, för då kunde hon ta upp saker som personen hade skrivit om på Facebook. I undersökningen framkom även att man skapade nya bekant-skaper som man också träffade i verkliga livet.
