Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Vårdvetenskap
Självskattning av depression hos patienter med hjärtsjukdom
Validering av självskattningsformuläret ”Känsloläge”Författare:
Handledare/Ansvarig lärare:
Klara Anfält
Gunilla Burell
Karin Söderberg
Examinator:
Ewa Billing
SAMMANFATTNING
Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka de statistiska egenskaperna hos ett
självskattningsformulär för nedstämdhet/depression, Känsloläge, med avseende på validitet, reliabilitet och faktorstruktur. Metod: Vald datainsamlingsmetod för att besvara syftet var genom brevenkäter. Urvalet bestod av patienter som vårdats för hjärtsvikt, arytmisjukdom eller kranskärlssjukdom på ett sjukhus i Uppsala län. Sammanlagt deltog 53 patienter i studien. Självskattningsformuläret Känsloläges validitet analyserades genom att mäta
kriterium validiteten. Det innebar att Känsloläge jämfördes med ett redan validerat kriterium, i denna studie med the Montgomery-Åsberg depression rating scale (MADRS-S).
Reliabiliteten analyserades genom att mäta den interna konsistensen och faktorstrukturen genom en faktoranalys. Resultat: Känsloläge kunde med MADRS-S som kriterium anses ha validitet då en signifikant korrelation mellan formulären fanns (Spearman’s rho=0,789).
Känsloläge kunde även anses ha en hög reliabilitet, då den interna konsistensen var hög
(Cronbach’s alpha=0,867). Faktoranalysen av Känsloläge visade att formulärets påståenden kunde delas in i sex underliggande faktorer. Slutsats: Formuläret Känsloläge anses i denna studie ha hög reliabilitet och validitet, Känsloläge kan därför användas i framtida studier och i kliniken för att påvisa symtom på depression. För möjligheten att använda resultaten av faktoranalysen i syfte att utveckla formuläret rekommenderas ytterligare studier med större studie population.
Nyckelord
ABSTRACT
Objective: The aim of this study was to investigate the statistical properties of a
self-assessment instrument for depression, Känsloläge, with regard to validity, reliability and factor structure. Method: The data collection method used for the study was mail
questionnaires. The sample consisted of patients who had received treatment for heart failure, arrhythmic disorders or coronary heart disease at a hospital in Uppsala, Sweden. The study population consisted of 53 patients. The self assessment form’s validity was analyzed by measuring the criterion validity. This was accomplished by comparing Känsloläge with previously validated criterion from, the Montgomery-Åsberg depression rating scale (MADRS-S) . Reliability was analyzed by measuring the internal consistency and the factor structure by a factor analysis. Results: Känsloläge, could be considered valid using MADRS-S as a criterion, since a significant correlation between the instruments were found (Spearman’s rho=0,789). Känsloläge could also be considered to have high reliability, since the internal consistency was high (Cronbach’s alpha=0,867). The factor analysis of Känsloläge identified to six underlying factors. Conclusion: Känsloläge was considered in this study to have high reliability and validity. Känsloläge can therefore be used in future studies and in practice to detect symptoms of depression. Larger study populations are recommended if the results of the factor analysis are used to further develop the instrument.
Keywords
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 Bakgrund ... 1
1.1 Förekomst av hjärt-kärlsjukdomar ... 1
1.1.1Riskfaktorer ... 1
1.2 Förekomst av depression ... 1
1.3 Relationen mellan depression och hjärt-kärlsjukdomar ... 1
1.4 Depressionsdiagnostik enligt DSM-IV ... 4
1.5 Självskattning av depression ... 4 1.6 Problemformulering ... 5 1.7 Syfte ... 5 1.8 Frågeställningar ... 5 2 Metod ... 5 2.1 Design ... 5 2.2 Urval ... 5 2.2.1 Studiepopulationen ... 6 2.2.2 Bortfall ... 6 2.3 Datainsamlingsmetod ... 6 2.3.1 Känsloläge ... 6
2.3.2 MADRS-S som kriterium för validering av Känsloläge ... 6
2.4 Tillvägagångssätt ... 7
2.5 Bearbetning och analys ... 8
2.6 Projektets betydelse ... 11
2.7 Etiska överväganden ... 11
2 Resultat ... 12
2.1 Instrumentet Känsloläge validitet med MADRS-S som kriterium ... 12
2.2 Instrumentet Känsloläges reliabilitet mätt som intern konsistens ... 13
3 Diskussion ... 18 3.1 Resultatdiskussion ... 18 3.2 Metoddiskussion ... 19 3.2.1 Klinisk implikation ... 21 3.3 Slutsats ... 21 4 Referenser ... 22 Bilaga 1. Känsloläge ... 25 Bilaga 2. MADRS-S ... 26
Bilaga 3. Informationsbrev och samtycke ... 31
1
1 BAKGRUND
1.1 Förekomst av hjärt-kärlsjukdomar
Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken sett ur ett globalt perspektiv. År 2004 dog uppskattningsvis 17,1 miljoner människor i världen på grund av hjärt- och kärlsjukdomar (WHO, 2009). I Europa står hjärt- och kärlsjukdomarna för ca 40 procent av alla dödsfall, vilket motsvarar ca två miljoner människor per år (Hälso-EU, 2009). Varje år insjuknar ca 40 000 personer i Sverige i akut hjärtinfarkt och det är därmed enskilt största dödsorsaken i landet (Hjärt-Lungfonden, 2009). Cirka 12 procent av alla som får en hjärtinfarkt får inom ett år en ny infarkt. Den nya infarkten kan bero på en fortskridande kranskärlssjukdom men också på brist på sekundärpreventiva åtgärder (Hjärt-lungfonden, 2010).
1.1.1 Riskfaktorer
Kända riskfaktorer till hjärt-kärlsjukdomar är bland annat rökning, högt kolesterol, högt blodtryck och psykosocial stress. Uppskattningsvis orsakas 90 procent av alla hjärtinfarkter av påverkbara faktorer (Yusuf, et.al., 2004). Depression anses idag vara ytterligare en riskfaktor för att utveckla kranskärlssjukdom samt att förvärra prognosen när sjukdomen redan finns. Vissa studier har visat att depression är en riskfaktor för kranskärlssjukdom av samma magnitud som t.ex. rökning och högt kolesterol (Goldston & Baillie, 2008).
1.2 Förekomst av depression
Förekomsten av depression har ökat de senaste 50 åren och debuten sker allt längre ner i åldrarna. Det är framförallt depression av lindrig och måttlig form som ökat medan
förekomsten av svår depression verkar oförändrat. Sannolikheten för att någon gång under livet insjukna i depression, oavsett svårighetsgrad, är cirka 27 procent bland män och 45 procent bland kvinnor. Patienter med depression har ökad risk för att drabbas av olika somatiska sjukdomar och tillsammans med en depression är prognosen i den somatiska sjukdomen ofta sämre (SBU, 2004).
1.3 Relationen mellan depression och hjärt-kärlsjukdomar
2 Sambandet mellan depression och hjärtsjukdomar är inte enkelriktat. En depression kan i sig påverka hjärtats funktion samtidigt som en hjärtsjukdom kan påverka personens känsloläge (Grippo & Johnson, 2002; Kendler, Gardner, Fiske, & Gatz, 2009). Prevalensen av depression är högre hos hjärtsjuka patienter än hos normalbefolkningen, uppskattningsvis lider 2-9 procent av normalbefolkningen av depression, samma siffra är cirka 45 procent hos patienter som genomgått en hjärtinfarkt. Även inom andra medicinska tillstånd är prevalensen av depression högre än hos normalbefolkningen men där har inte samma samband påträffats (Grippo & Johnson, 2002).
Depression har uppskattats till tre gånger vanligare hos patienter som genomgått en
hjärtinfarkt jämfört med normalbefolkningen. Cirka 15 till 20 procent av patienter som var inlagda på sjukhus på grund av hjärtinfarkt uppnådde kriterierna för svår depression (Lichtman, et al., 2008).
Risken för att drabbas av depression efter insjuknande i kranskärlsjukdom visade sig i en svensk tvillingstudie vara tre gånger så stor jämfört med normalbefolkningen samma år och de följande åren efter insjuknandet var risken att insjukna i depression dubbelt så stor. Största risken för att utveckla hjärtsjukdomar verkade de personer som haft svårare depressioner under längre perioder ha. Risken att samma år efter insjuknade i depression också insjukna i en kranskärlssjukdom var dubbelt så stort. Dock påvisades ingen ökad risk åren efter
insjuknandet (Kendler, Gardner, Fiske, & Gatz, 2009).
Depression är associerat med en sämre prognos för en patient med kardiovaskulär sjukdom. Det har framkommit att ju svårare grad av depression desto sämre prognos för den
kardiovaskulära sjukdomen (Lichtman, et al., 2008). Vidare drar Lichtman et al (2008) slutsatsen att förekomst av depression efter en kardiovaskulär händelse fördubblar risken för att drabbas av ytterligare kardiovaskulära händelser.
Hoen, Whooley, Martens, Na, van Melle, & Jongel (2010) undersökte sambandet mellan specifika depressiva symtom och utveckling av kardiovaskulära händelser. Det visade sig att kroppsliga symtom för depression ökade risken kardiovaskulära händelser mer än de
kognitiva symtomen. De kroppsliga symtomen som främst var förknippade med
3 Tecken på att depression föregår hjärtsjukdom har visats i fler studier, 20-50 procent,
beroende på studie, av de som dör i en hjärtinfarkt har varit deprimerade innan infarkten. Hälften av de patienter som känner sig deprimerade en kort tid efter att de diagnostiserats med kranskärlssjukdom, har en eller flera gånger tidigare i livet haft depressiva perioder (Grippo & Johnson, 2002).
Depression kan leda till psykisk och social sjuklighet och är en riskfaktor för fortsatt hjärtsjuklighet eller död. Trots detta och den inverkan depression kan ha på patienternas livskvalitet sker det sällan någon utredning. Att identifiera patienter med depression kan vara svårt, då många patienter kan uppleva mildare grad av de depressiva symtomen. Några av symtomen för allvarligare depression såsom viktförändringar, trötthet, sömnproblem kan också bero på den underliggande hjärtsjukdomen (Carney & Freedland, 2008).
4
1.4 Depressionsdiagnostik enligt DSM-IV
DSM – systemet, Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders, är utarbetat av American Psychiatric Association. År 1994 publicerades den senaste versionen kallad DSM-IV (Svanberg & Åsberg, 1995). DSM- DSM-IV är en klassifikation av olika psykiatriska diagnoser. Individens tillstånd bedöms utifrån fem axlar som inte enbart ser till de kliniska symtomen hos patienten, utan även med hänsyn till andra aspekter som kan påverka människan. Axel ett innefattar symtomdiagnos som till exempel egentlig depression eller paniksyndrom. På axel två beskrivs förekomst av personlighetsstörning och axel tre eventuell befintlig
kroppssjukdom som till exempel diabetes. Axel fyra innefattar livspåfrestningar såsom mobbning, arbetslöshet, skilsmässa och den femte och sista axeln berör individens funktionsnivå under senaste året, till exempel social isolering, dålig hygien, obetalda räkningar. För att en diagnos ska kunna sättas måste vissa av dessa kriterier vara uppfyllda (Allgulander, 2008).
Enligt DSM-IV är typiska tecken för egentlig depression nedstämdhet och/eller minskat intresse eller glädje som pågått i minst ett par veckor under större delen av tiden. Patienten ska också haft minst fyra av följande symtom: viktnedgång eller viktuppgång, sömnstörning, agitation eller hämning, svaghetskänsla, skuldkänslor, minskad tanke- eller
koncentrationsförmåga samt tankar på döden. Dessa symtom ska ha lett till
funktionsnedsättning för personen eller till att denna uthärdar vardagen med påtaglig ansträngning (Allgulander, 2008).
1.5 Självskattning av depression
Idag finns olika skattningsskalor för att diagnostisera patienter med depression. Det finns både skattningsskalor som används av experter och så kallade självskattningsskalor, där patienten själv skattar sitt mående. Självskattningsskalorna anses vara en mer ekonomisk metod jämfört med expertbedömningar. Ingen expert behöver närvara vid skattandet av skalan och
formulären kan användas för att mäta depression på en större grupp, t.ex. som
5 Självskattning anses ha ett kvalitetshöjande kliniskt värde, framför allt i sammanhang där psykiska tillstånd inte är läkarens huvudsakliga område. Genom dessa formulär kan tecken på depression lättare upptäckas och behandlas (Persson, 2009).
1.6 Problemformulering
För att förbättra vården och omsorgen på en avdelning med hjärtsjuka patienter är det viktigt att kartlägga prevalensen av depression hos patienterna. Tillgång till enkla och validerade självskattningsformulär underlättar för personalen att upptäcka symtom på depression.
1.7 Syfte
Syftet med denna studie är att undersöka de statistiska egenskaperna hos ett
självskattningsformulär för nedstämdhet/depression, Känsloläge, med avseende på validitet, reliabilitet och faktorstruktur. Känsloläge som är ett kortare och mindre beprövat
självskattningsformulär ska jämföras med MADRS-S, The Montgomery-Åsberg depression rating scale, som är ett validerat och välkänt självskattningsformulär för depression. Detta kommer att studeras på tre olika patientgrupper, hjärtsviktspatienter, kranskärlssjuka patienter samt arytmipatienter.
1.8 Frågeställningar
1. Vilken validitet har instrumentet Känsloläge då MADRS-S används som kriterium? 2. Vilken reliabilitet har instrumentet Känsloläge mätt som intern konsistens?
3. Kan påståendena i instrumentet Känsloläge kategoriseras i ett mindre antal faktorer?
2 METOD
2.1 DesignEmpirisk kvantitativ studie av icke experimentell form.
2.2 Urval
Inklusionskriterier var patienter som vårdas för hjärtsvikt, arytmisjukdom och
kranskärlssjukdom på ett sjukhus Uppsala län. Med kranskärlspatienter avsågs patienter som genomgått en hjärtinfarkt och/eller PCI-behandling och/eller bypassoperation. Både män och kvinnor inkluderades i studien och det fanns ingen åldersgräns. Patienter som inte var
6
2.2.1 Studiepopulationen
Sammanlagt deltog 53 deltagare i studien, 16 hjärtsviktspatienter, 19 arytmipatienter och 18 kranskärlspatienter. Totalt 41 män och 12 kvinnor.
2.2.2 Bortfall
Enkäter delades ut till 60 deltagare, varav 53 deltagare fullföljde studien vilket resulterade i sju bortfall.
2.3 Datainsamlingsmetod
Vald datainsamlingsmetod som skulle besvara frågeställningarna var brevenkäter. Patienterna tilldelades två självskattningsformulär som behandlade depression, Känsloläge och
MADRS-S. 2.3.1 Känsloläge
Känsloläge är ett mindre beprövat självskattningsformulär som tidigare använts i den så
kallade SUPRIM-studien (Secondary Prevention in Uppsala Primary Health Care Project).
Känsloläge är ett självskattningsinstrument för att påvisa förekomst av depression och
nedstämdhet. Formuläret består av 20 påståenden. Deltagaren får på varje påstående möjlighet att svara på huruvida det angivna påståendet stämmer; ”inte alls” (0), ”inte riktigt” (1),
”ganska bra” (2) och ”helt och hållet” (3), (se bilaga 1). Påståendena i Känsloläge är valda från the Hamilton Depression Scale och från Beck Depression Inventory, båda välanvända och validerade instrument för mätning av depression (Gulliksson, Burell, Lundin, Toss, & Svärdsudd, 2007).
2.3.2 MADRS-S som kriterium för validering av Känsloläge
MADRS-S har sitt ursprung i The Comprehensive Psychopathological rating scale (CPRS)
som skapades i syfte att konstruera ett instrument för skattning av ett antal psykopatologiska variabler som skulle vara känsliga för förändring i samband med psykiatrisk behandling. CPRS innehåller 67 variabler varav 40 är rapporterade och 25 observerade. Syftet var att CPRS skulle fungera självständigt och så heltäckande som möjligt med hänsyn till olika sjukdomstillstånd. Skalan skulle också användas som en bas av variabler eller påståenden, från vilken subskalor för specifika psykiatriska syndrom skulle kunna konstruerares. Den mest kända subskalan är Montgomery-Åsberg depression rating scale (MADRS). Syftet med MADRS är att mäta patientens sinnestillstånd och depressionsnivå.Från CRPS finns
7
MADRS-S är ett självskattningsformulär utformat efter formuläret MADRS (se bilaga 2).
Skattningsformuläret innehåller nio olika frågor som berör patientens matlust, sömn, sinnesstämning, oroskänslor, initiativförmåga, koncentrationsförmåga, känslomässiga engagemang, pessimism och livslust. Varje påstående kan rankas mellan noll och tre i sju skalsteg 0, 0.5, 1, 1.5, 2, 2.5 och 3. Ju högre poäng desto större risk för depression (Fantino & Moore, 2009). Enligt Fantino & Moore (2009) var korrelationen mellan MADRS-S och MADRS måttlig. Validiteten för MADRS-S var tillfredställande då alla nio frågorna i
formuläret bidrog till en gemensamt underliggande faktor. Detta indikerade att MADRS-S var kompletterande snarare än överflödig till MADRS.
I en studie undersöktes de psykometriska parametrarna av MADRS-S för att ta reda på om formuläret kunde komplettera MADRS. I studien framkom att alla patienter accepterade frågeformuläret MADRS-S. Studien visade att reliabiliteten och validiteten för MADRS-S var mycket god (Bondofli, et al., 2009). Korrelationen mellan de sammanlagda poängen i
MADRS och den självskattade MADRS-S har visat sig vara mycket hög (Svanberg & Åsberg, 1995).
De nio olika variablerna i MADRS-S är ungefär desamma som de kriterier som används för egentlig depression i DSM-IV, det enda undantaget är variabeln ångestkänslor. Patienten ska fylla i vilket påstående som stämmer in bäst utifrån hur de känt sig de tre senaste dagarna (Svanberg & Åsberg, 1995).
2.4 Tillvägagångssätt
Denna studie var en del av ett större projekt, innehållandes totalt fyra studier om depression, stress och hjärtsjukdom. För att besvara denna studies syfte och frågeställningar har data från de tre övriga studierna använts. Datainsamlingen av dessa tre studier utfördes konsekutivt under vecka 38-40, år 2010. Enkäter delades ut till tre olika patientgrupper;
hjärtsviktspatienter, arytmipatienter samt till patienter med kranskärlssjukdom.
På den avdelning där hjärtsvikt och hjärtarytmipatienter vårdades hölls regelbunden kontakt med ansvarig inskrivningskoordinator. Denna koordinator informerade om vilka patienter som uppfyllde studiens inklusionskriterier. Vidare togs kontakt med ansvarig sjuksköterska på avdelningen för att utesluta de patienter som uppfyllde exklusionskriterierna. De patienter som bedömdes aktuella för studien fick muntlig och skriftlig information om studiens syfte.
8 hon ville delta. Ville patienten delta skrevs ett informerat samtycke under (se bilaga 3). I samband med detta fick patienterna ett kuvert innehållande ett informationsbrev, enkäterna
Känsloläge och MADRS-S samt en tredje enkät som vi inte behandlar i denna studie.
Patienterna som vårdats för kranskärlssjukdom och som uppfyllde inklusionskriterna för studien fick vid återbesök till hjärtmottagningen muntlig och skriftlig information om studien och frågades samtidigt om de ville delta. De patienter som uppfyllde exklusionkriterierna uteslöts. De patienter som valde att delta skrev under ett informerat samtycke och tilldelades samma kuvert som hjärtsvikts- och arytmipatienterna. Hela proceduren utfördes av personal på hjärtmottagningen.
Samtliga deltagare fick tillsammans med enkäterna ett frankerat svarskuvert. Om patienten inte svarat inom 14 dagar skickades nya enkäter ut tillsammans med ett nytt frankerat svarskuvert och en påminnelse om att besvara enkäten (se bilaga 4). Varje enkät var kodad, koden skrevs upp på en lista tillsammans med deltagarens namn, personnummer, kön och datum för utdelning av enkät. Om patienten inte svarat efter påminnelsen räknades den som ett bortfall. Patientuppgifterna hanterades konfidentiellt.
Resultatet från enkäterna överfördes till en Excel-fil, där koden, kön, ålder och boende registrerades tillsammans med varje skattad poäng från MADRS-S och Känsloläge. Det interna och externa bortfallet registrerades i en Excel-fil. Denna information kunde senare föras över till Statistical Packages for the Social Sciences (SPSS) version 19.
2.5 Bearbetning och analys
Insamlad data från denna studie var på ordinalskala och analysmetoderna var därför icke parametriska. Tillförlitligheten hos ett självskattningsformulär bygger på dess validitet och reliabilitet (Polit, 2010).
Validitet är ett mått på hur väl man mäter det man avser att mäta. Det som mäts ska vara relevant för sammanhanget. I ett självskattningsformulär som syftar på att mäta graden av depression är det viktigt att det som framkommer av formuläret verkligen är symtom på depression och inte något annat. Ett sätt att mäta validiteten är genom att beräkna
kriteriumvaliditeten. Det innebär att det som ska studeras jämförs med ett redan validerat kriterium (Polit & Beck, 2008), i denna studies fall MADRS-S.
9 Sambandet utrycks genom rangkorrelationskoefficienten (Bjorndal & Hofoss, 1998).
Korrelationen uttrycks som ett värde mellan 1 och 1 där 1 står för en positiv korrelation och -1 för en negativ korrelation. Vid 0 finns inget samband. En korrelation säger ingenting om orsakssambandet (Polit, 2010).
Det finns två faktorer som kan påverka ett mätinstruments validitet. Instrumentet kan
påverkas av ”systematiska fel” vilket innebär att instrumentet påverkas av andra systematiska faktorer än av de som är av intresse att mäta. Validiteten kan också påverkas av en insnävad begreppsbestämning. Det innebär att innebörden av instrumentet bara tar upp vissa aspekter av ett begrepp (Djurfeldt & Barmark, 2009).
Reliabiliteten är ett mått på hur noggrann mätningen är och hur pålitlig mätmetoden är. Ett sätt att mäta reliabiliteten är genom intern konsistens. Intern konsistens kontrollerar att alla påståenden mäter det som avses mätas, det vill säga hur homogent formuläret är (Polit & Beck, 2008). Den vanligaste metoden för att beräkna intern konsistens reliabilitet är genom en reliabilitetskoefficient kallad Cronbach’s alpha. Reliabilitets koefficienter är viktiga
indikatorer på ett instruments kvalitet och en förutsättning för att ett instrument skall kunna användas för att testa en hypotes med (Polit, 2010).
Genom Cronbach’s alpha kan variansen för de enskilda uppgifterna ställas i relation till totalvariansen för testet. Denna analysmetod är lämplig att använda då ett och samma område ska mätas med flera testuppgifter (Löfgren, 2006). Cronbach’s alpha fokuserar på
10 Det finns olika typer av slumpmässiga faktorer som kan påverka instrumentets reliabilitet, det vill säga förmåga att ge pålitliga resultat. Ett instrument som är reliabelt behöver inte ha någon validitet, om det med stor precision mäter fel saker. Men om instrumentet saknar reliabilitet, saknas också validitet därför att den observerade variationen i detta fall är helt slumpmässig (Djurfeldt & Barmark, 2009).
För att undersöka de bakomliggande faktorer som egentligen mäts i ett
självskattningsformulär, faktorstrukturen, kan en faktoranalys utföras. Likheterna mellan olika påståenden/frågor undersöks och på så sätt kan eventuella delskalor skapas (Polit & Beck, 2008). För att ta reda på om instrumentet Känsloläge kan kategoriseras i ett mindre antal faktorer kommer en faktoranalys genomföras. En faktoranalys innebär att det insamlade datamaterialets bakomliggande faktorer undersöks. En faktoranalys undersöker om en stor mängd variabler egentligen är ett uttryck för en mindre mängd bakomliggande faktorer (Polit & Beck, 2008). En faktoranalys är en välanvänd metod för att vidareutveckla mätinstrument. Faktorerna kan bland annat ligga till grund för en datareduktion, till exempel en minskning i antalet påståenden i ett formulär (Polit, 2010).
För att genomföra en faktoranalys krävs ett relativt stort antal variabler, helst av kvantitativ form. Tre till fem variabler bör vara starkt korrelerade med varje identifierad faktor, men några exakta regler för antal variabler finns inte. Leder analysen fram till en faktorlösning med fyra faktorer så krävs alltså minst 12-20 variabler. Antalet observationer bör vara minst fem gånger så stort som mängden variabler (Djurfeldt & Barmark, 2009).
11
2.6 Projektets betydelse
Betydelse av att utforma ett förenklat självskattningsformulär med god överensstämmelse med det tidigare redan validerade MADRS-S kan göra att depressiva symtom hos
hjärtpatienter tidigare upptäcks vilket skulle förhindra mortaliteten hos dessa patienter. Självskattningsformuläret Känsloläge är för sjukvårdspersonalen ett enkelt formulär att administrera och dessutom ett kort och lättbegripligt formulär för patienten.
2.7 Etiska överväganden
I den lag om etiskprövning av forskning som avser människor är samtycke en grundregel. Detta innebär att forskningspersonen måste ge ett samtycke för sitt deltagande. Detta samtycke gäller endast om forskningspersonen fått information om forskningen, eventuella risker, ansvarig huvudperson samt att deltagandet är frivilligt att de när som helst kan avbryta deltagandet. Detta grundläggande etiska krav stämmer också väl överens med Hälso-
sjukvårdslagen 2 a § som tydligt menar att hälso- och sjukvården ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet och så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten (CODEX, 2010).
12
2 RESULTAT
2.1 Instrumentet Känsloläge validitet med MADRS-S som kriterium
Känsloläge kan med MADRS-S som kriterium anses ha validitet. Spearman’s rangkorrelation
visar en signifikant korrelation mellan instrumenten Känsloläge och MADRS-S. Spearman’s rangkorrelation ger en korrelationskoefficient på 0,789 (tabell 1) viket ger ett p-värde under 0,01, detta betyder att det är mindre än en procent chans att resultatet påverkats av slumpen. Vid en signifikansnivå på 0,01 med 53 undersökningsenheter är det kritiska värdet för korrelationskoefficienten 0.354 (Polit, 2010). Korrelationskoefficienten mellan Känsloläge och MADRS-S var starkare och noll hypotesen, att inget samband finns, avvisas.
Korrelationer
Känsloläge MADRS-S Spearman's rang
koefficient
Känsloläge Korrelations koefficient 1,000 ,789**
P-värde . ,000
N 53 53
MADRS-S Korrelations koefficient ,789** 1,000
P-värde ,000 .
N 53 53
**. Korrelationen är signifikant med ett p-värde under 0,01.
Tabell 1
13
2.2 Instrumentet Känsloläges reliabilitet mätt som intern konsistens
Instrumentet Känsloläge har en hög reliabilitet mätt som intern konsistens med Cronbach’s alpha, 0,867 (tabell 2).
I tabell 3 finns information om hur varje påstående är relaterat till hela instrumentet. I kolumn 4 framgår hur varje påstående korrelerar med de övriga påståendena. Den visar om det är något påstående som har en låg korrelation och därmed eventuellt kan tas bort. De påståenden som korrelerar lägst med de övriga påståendena är påstående 9 och 18. I kolumn 5 ”squared multiple correlation” visas ytterligare information om varje påstående, värdena baseras sig på huruvida ett svar på ett påstående går att förutspå utifrån värdena på de andra frågorna. Påstående 10 och 18 är de påståenden som har sämst värden i denna kolumn. I kolumn 6 kan man utläsa vilket Cronbach’s alpha instrumentet skulle få om ett visst påstående togs bort. Bland annat kan det utläsas att om påstående 18 tas bort från instrumentet skulle korrelations koefficient ligga på 0,871. Detta är den högsta korrelationskoefficient som instrumentet kan få genom att ta bort något av påståendena.
Reliabilitets statistik Cronbach's Alpha Cronbach's Alpha baserat på standardiserade påståenden Antal påståenden (N) ,867 ,868 20 Tabell 2
14
*Lämplig svensk översättning ej funnen.
Statistik per påstående
Instrumentets medelvärde om påståendet tas bort Instrumentets varians om påståendet tas bort Påståendets korrelation med de övriga påståenden Squared Multiple Correlation* Cronbach's Alpha om påståendet tas bort 1. Jag känner mig dyster eller
ledsen.
18,92 79,071 ,533 ,758 ,858
2. Jag känner mig orolig. 18,75 79,035 ,489 ,735 ,860
3. Jag känner att jag inte har något att se fram emot.
19,21 81,860 ,460 ,626 ,862
4. Jag uppskattar inte saker på samma sätt som jag gjort tidigare.
18,75 78,112 ,569 ,508 ,857
5. Jag är besviken på mig själv. 19,15 82,438 ,303 ,521 ,866
6. Jag har en känsla av att något negativt kan hända mig.
18,92 77,302 ,556 ,686 ,857
7. Jag känner att det vore bättre om jag var död.
19,53 83,408 ,360 ,512 ,864
8. Jag är mindre intresserad av människor nu än förr.
19,00 80,769 ,382 ,596 ,864
9. Jag har svårigheter att fatta beslut.
19,25 83,689 ,274 ,413 ,866
10. Det krävs extra ansträngning att komma igång och göra något.
18,55 79,406 ,402 ,537 ,863
11. Jag blir lättare trött nu än förut. 17,68 78,837 ,517 ,817 ,859
12. Jag känner mig trött nästan jämt. 18,32 76,337 ,567 ,722 ,856
13. Jag har svårt att somna. 19,04 77,422 ,591 ,714 ,856
14. Min sömn är störd och orolig. 18,70 76,792 ,599 ,706 ,855
15. Jag behöver sova mycket mer än förut.
18,30 75,907 ,578 ,759 ,856
16. Jag har svårt att koncentrera mig.
18,94 79,401 ,522 ,606 ,859
17. Jag tycker att mitt minne har blivit sämre.
18,36 81,811 ,279 ,592 ,868
18. Jag är mindre intresserad av sex än tidigare.
18,19 82,079 ,228 ,423 ,871
19. Jag har besvär med smärtor eller värk.
18,57 80,289 ,304 ,506 ,868
20. Jag är bekymrad för min hälsa. 18,13 72,694 ,756 ,770 ,848
Tabell 3
15
2.3 Faktoranalys av formuläret Känsloläge
Kaiser-Meyer-Olkin Measure of Sampling Adequacy, KMO-värdet, för formuläret
Känsloläge är 0,634 (tabell 4). Detta värde anses som godtagbart att en faktoranalys ska vara
möjlig att genomföra. Bartlett’s Test of Sphericity, Bartlett-värdet, visar att det finns minst en korrelation i materialet som är signifikant då p-värdet är 0,000. I den roterade faktormatrisen (tabell 5) syns vilka frågor som har gemensamma underliggande faktorer. Faktoranalysen består av 20 variabler och sex faktorer.
KMO och Bartlett's Test
Kaiser-Meyer-Olkin Measure of Sampling Adequacy. ,634 Bartlett's Test of Sphericity Approx. Chi-Square 497,780
Frihetsgrader (Df) 190
P-värde ,000
Tabell 4
16
Roterad faktormatris
Faktor
1 2 3 4 5 6
1. Jag har en känsla av att något negativt kan hända mig.
,795 ,229 ,008 ,124 -,072 ,149
2. Jag är besviken på mig själv. ,739 -,132 -,003 -,082 ,153 ,045
3. Jag är bekymrad för min hälsa. ,702 ,286 ,170 ,316 ,206 ,067
4. Jag känner mig orolig. ,572 -,086 ,258 ,549 -,125 ,104
5. Jag uppsakttar inte saker på samma sätt som jag gjort tidigare.
,553 ,345 ,041 ,262 ,101 -,038
6. Jag känner mig dyster eller ledsen. ,552 ,141 ,258 ,384 -,278 ,269 7. Jag blir lättare trött nu än förut. ,102 ,829 ,346 ,023 -,015 -,101
8. Jag känner mig trött nästan jämt. ,273 ,811 ,032 -,068 ,181 ,119
9. Jag behöver sova mycket mer än förut. ,009 ,804 ,043 ,162 ,279 ,262 10. Det krävs extra ansträngning att komm igång
och göra något.
-,154 ,516 ,257 ,381 -,056 ,264
11. Jag har besvär med smärtor eller värk. ,223 ,480 -,235 ,390 -,079 -,290 12. Jag tycker att mitt minne har blivit sämre. ,112 ,159 ,789 -,090 ,052 -,062
13. Jag har svårt att koncentrera mig. ,252 ,159 ,735 ,124 ,092 ,207
14. Jag har svårigheter att fatta beslut. -,153 -,022 ,597 ,459 ,163 -,025
15. Min sömn är störd och orolig. ,350 ,137 ,060 ,633 ,305 ,152
16. Jag har svårt att somna. ,270 ,239 -,023 ,544 ,435 ,178
17. Jag är mindre intresserad av människor nu än förr.
,224 ,108 ,033 ,159 ,787 -,129
18. Jag är mindre intresserad av sex än tidigare. -,097 ,102 ,157 ,023 ,763 ,085 19. Jag känner att det vore bäötter om jag var död. ,148 ,180 -,028 ,223 -,098 ,843
20. Jag känner att jag inte har något att se fram emot.
,487 -,009 ,191 -,104 ,349 ,587
Extraktions Metod: Principal Component Analysis. Rotations Metod: Varimax med Kaiser Normalization.
Tabell 5
17 I tabell sex visas vilka frågor som hör till vilken faktor. På de frågor som har höga värden på två faktorer har det högsta värdet fått bestämma faktor.
Tabell 6
Känsloläge indelat i de sex faktorer som faktoranalysen resulterade i.
Faktor 1 Jag har en känsla av att något negativt kan hända mig. Jag är besviken på mig själv.
Jag är bekymrad för min hälsa.
Jag känner mig orolig
Jag uppskattar inte saker som jag gjort tidigare. Jag känner mig dyster eller ledsen.
Faktor 2 Jag blir lättare trött nu än förut. Jag känner mig trött nästan jämt. Jag behöver sova mycket mer än förut.
Det krävs en extra ansträngning att komma igång och göra något. Jag har besvär med smärtor eller värk
Faktor 3 Jag tycker att mitt minne har blivit sämre Jag har svårt att koncentrera mig. Jag har svårigheter att fatta beslut Faktor 4 Min sömn är störd och orolig. Jag har svårt att somna,
Faktor 5 Jag är mindre intresserad av människor nu än förr. Jag är mindre intresserad av sex än tidigare. Faktor 6 Jag känner att det vore bättre om jag var död. Jag känner att jag inte har något att se fram emot.
Genom att namnge de olika faktorerna blir det lättare att uppfatta vad de olika variablerna har gemensamt. En variabel som har en hög korrelation med en faktor bör ges större tyngd i benämningen av faktorn (Djurfeldt & Barmark, 2009).
Valda namn som beskriver faktorerna: 1. Känsloreaktioner (Affectivity) 2. Trötthet (Fatigue)
18
3 DISKUSSION
Formuläret Känsloläges validitet bekräftades med MADRS-S som kriterium, då formulären visades ha en stark korrelation. Känsloläges interna konsistens mätt som Cronbach’s Alpha är hög, vilket talar för att instrumentet är reliabelt. En faktoranalys av Känsloläge visade att instrumentets frågor kan delas upp i ett mindre antal underliggande faktorer, i detta fall sex stycken.
3.1 Resultatdiskussion
Då studien av formuläret Känsloläge visade på både hög validitet och reliabilitet kan
formuläret användas för att kartlägga symtom på depression. Huruvida formuläret är optimalt för just hjärtsjuka patienter kan dock ifrågasättas. Hoen et al (2010) kommer fram till att det är de kroppsliga symtomen för depression som framför allt ökade risken kardiovaskulära händelser i jämfört med kognitiva symtomen. De kroppsliga symtomen som främst var
förknippade med kardiovaskulära biverkningar var trötthet, aptitproblem och sömnsvårigheter (Hoen, Whooley, Martens, Na, van Melle, & Jonge, 2010). Detta bör beaktas då Känsloläge används på en patient med hjärtsjukdom. Om resultatet av självskattningen talar för hög grad av depressiva symtom bör det uteslutas att symtomen beror av den underliggande sjukdomen, innan åtgärder vidtas.
Patienter med ett positivt screeningresultat för depression bör utredas vidare av en expert för att få en säker diagnos. Därefter ska behandlingsmetod väljas utifrån patientens behov (Lichtman, et al., 2008). Då en självskattning med formuläret Känsloläge visar att patienten lider av depressionssymtom, som antas bero av ytterligare faktorer än just den bakomliggande hjärtsjukdomen bör därför en psykiatrisk expert konsulteras. Fördelen med att använda ett själskattningsformulär som Känsloläge är att det med minimala resurser lyfter fram de patienter som ligger i riskzonen och som bör utredas vidare för depression. Precis som att
MADRS-S är kompletterande snarare än överflödig till MADRS (Fantino & Moore, 2009), bör Känsloläge ses på samma sätt, att det är kompletterande till en expertbedömning. Känsloläge
bör i det syftet föregå en expertbedömning och användas som till exempel ett
screeninginstrument, vilket innebär att riskpatienter kan upptäckas och vidare utredas av en expert.
19 delas in i sex underliggande faktorer. Det finns därför anledning att tro att formuläret
Känsloläge kan optimeras ytterligare, med färre frågor som ger samma resultat, detta för att få
ett enkelt och lätt använt instrument. En mer djupgående faktoranalys av Känsloläge med ett större urval av patienter skulle därför kunna bidra till att utveckla formuläret ytterligare.
3.2 Metoddiskussion
Vald datainsamlingsmetod för att besvara denna studies frågeställningar var brevenkäter. Välinformerade deltagare kan vid denna typ av datainsamlingsmetod vara betydelsefullt för studiens tillförlitlighet. Deltagaren kan ha svårt att förstå instruktionerna gällande hur enkäterna skulle besvaras. Den specifika situationen, i samband med att informationen gavs, kan påverka deltagarens förmåga att ta till sig informationen och även patientens
kommunikativa förmåga i form av, läskunnighet, nedsatt syn eller hörsel kan spela in. Därför fick deltagarna både muntliga och skriftliga instruktioner om hur självskattningsformulären skulle fyllas i. Deltagaren fick även ett informationsbrev om studiens syfte och uppmanades att fylla i formulären i hemmet. Det innebar att deltagaren själv fick posta enkäterna i det bifogade svarskuvertet. Detta kan ha bidragit till bortfall då mycket ansvar lämnas på
patienten. Även deltagarens möjlighet att ta sig till närmaste brevlåda samt hur betydelsefull deltagaren fann studien kan påverkat bortfallet. För att minska bortfall skickades därför en påminnelse ut per post till de patienter som inte svarat.
Validitet är ett mått på hur väl man mäter det man avser att mäta. Det som mäts ska vara relevant för sammanhanget. Ett sätt att mäta validiteten är genom att beräkna kriterium validiteten som innebär att det som ska studeras jämförs med ett tidigare validerat kriterium (Polit & Beck, 2008) För att validera formuläret Känsloläge har denna studie använt sig av ett redan tidigare validerat självskattningsformulär MADRS-S. MADRS-S har i tidigare studier visat sig vara ett validerat forumlär och bygger på DSM-IV. Reliabiliteten och validiteten för
MADRS-S är mycket god (Bondofli, et al., 2009). Att validera Känsloläge med ett tidigare
validerat och väl använt forumlär och kan anses stärka Känsloläge validitet och kan betyda att formuläret mäter symtomen på depressionen.
20 med hjärtsjukdom. Dessa patientgruppers symtom behöver inte vara ett tecken på klinisk depression utan kan istället vara sekundärt till deras kroppsliga sjukdom.
Reliabiliteten är ett mått på hur noggrann mätningen är och hur pålitlig mätmetoden är. Detta kan mätas genom intern konsistens. Intern konsistens kontrollerar att alla frågor mäter det som avses mätas och svarar för hur homogent formuläret är (Polit & Beck, 2008). Ett formulärs interna konsistens kan påvisas genom Cronbach’s alpha. I denna studie fick
Känsloläge ett Cronbach’s alpha på 0,867. Detta betyder att Känsloläge har en mycket hög
intern konsisten. Reliabiliteten kan påverkas av mätmetoden, till exempel om ett
frågeformulär är otydligt formulerat (Djurfeldt & Barmark, 2009). Detta kan därmed innebära att Känsloläge är enkelt och tydligt formulerat forumlär vilket stärker dess pålitlighet samt minskar risken för att slumpmässiga faktorer påverkar.
En studies reliabilitet talar om huruvida studiens resultat går att upprepa och är tillförlitliga för fortsatt forskning (Polit, 2010). I denna studie undersöks formuläret Känsloläges reliabilitet, det vill säga att formuläret mäter depression på ett noggrant och tillförlitligtsätt. Reliabiliteten i denna studie kan anses som god då studien analyserat Känsloläge genom intern konsistens som påvisade ett homogent instrument, med 20 olika påståenden som korrelerade med varandra. Detta kan betyda att Känsloläge i framtiden kan vara ett tillförlitligtsätt instrument att använda i fortsatta studier. Dock kan fler studier behöva genomföras för att styrka denna studies resultat som därmed stärker Känsloläges reliabilitet och validitet som enskilt forumlär. Tillförlitligheten hos ett självskattningsformulär bygger på dess reliabilitet och validitet. Dels för att instrument ska kunna användas och rekommenderas för fortsatt forskning och dels för att formuläret i framtiden kan komma användas som ett komplement i klinisk vårdverksamhet.
För att undersöka om Känsloläge kan delas in i flera underliggande faktorer har en
faktoranalys genomförts. Variabler som inte samvarierar med andra variabler kan inte bidra till en identifiering av faktorer och KMO-testet talar om detta (Djurfeldt & Barmark, 2009). Denna studies KMO-värde var 0,634. Ju närmare KMO-värdet ligger siffran 1 desto bättre förutsättning för att göra en faktoranalys. KMO-värden på 0.80 eller högre anses bra, ett värde runt 0.70 anses godtagbart och alla värden under 0.50 är inte förenat med en faktoranalys (Polit, 2010) Antalet deltagare i denna studie kan ha påverkat KMO-värdet. Antalet observationer bör vara minst fem gånger så stort som mängden variabler (Djurfeldt &
21 påverka rotationen i faktoranalysen och gör den mindre tillförlitlig och mindre säker att dela in olika faktorer i. En faktoranalys kan vara en viktig metod för att utveckla och förbättra ett instrument och därför kan det behövas mer forskning kring detta då ett större antal deltagare inkluderas.
3.2.1 Klinisk implikation
Ett självskattningsformulär bör inte ersätta kommunikationen mellan läkaren och patienten utan fungera som ett komplement av den kliniska bedömningen. Ett självskattningsforumlär kan bidra till att patienter med risk för depression upptäcks tidigare och i det syftet kan formuläret Känsloläge användas i klinisk verksamhet.
3.3 Slutsats
Formuläret Känsloläge anses i denna studie ha hög reliabilitet och validitet, Känsloläge kan därför användas i framtida studier och i klinisk verksamhet för att påvisa symtom på
22
4 REFERENSER
Allgulander, C. (2008). Introduktion till klinisk psykiatri. Poland: Christer Allgulander och Studentlitteratur.
Bjorndal, A., & Hofoss, D. (1998). Statistik för hälso- och sjukvårdspersonal. Stockholm: Universitetsförlaget.
Bondofli, G., Jermann, F., Weber Rouget, B., Gex-Fabry, M., Mcqullian, A.,
Dupont-Willemin, A.,…Nguyen, C. (2009). Self- and clinician-reted Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale: Evaluation in clnical practice. Jounal of affective disorders, 121(2010), 268-272.
Brorsson, B., Bernstein, S. J., Brook, R. H., & Werkö, L. (2002). Quality of life of patients whith chronic stable sngina before and four years after coronary revascularisation compared with a normal population. Heart (87), ss. 140-145.
Bunker, S. J., Colquhoun, D. M., Esler, M. D., Hickie, I. B., Hunt, D., Jelinek, M.
V.,…Tonkin, A. M. (den 17 Mars 2003). “Stress” and coronary heart disease: psychosocial risk factors. The Medical Journal of Australia, 178(6), ss. 272-276.
Carney, R. M., & Freedland, K. E. (2008). Depression in Patinets with Coronary Heart Disease. The American Journal if Medicine (121), ss. 20-27.
CODEX. (den 9 Mars 2010). Informerat samtycke. Hämtat från CODEX-webbplats: http://www.codex.vr.se/manniska2.shtml den 27 Maj 2010
Davidson, K. W., & Korin, M. R. (2010). Depression and cardiovascular disease: Selected findings, controversies, and clinical implications from 2009. Cleveland Clinic Journal of
Medicine, 77(3), 20-26.
Djurfeldt, G., & Barmark, M. (2009). Statistisk verktygslåda - multivariant analys (Vol. 2). Lund: Studentlitteratur AB.
Fantino, B., & Moore, N. (2009). The self-reported Montgomery-Åsberg depression rating scale is a useful evaluative tool in major depressive disorder. BMC Psychiatry, 9(26), 1-6. Goldston, K., & Baillie, A. J. (2008). Depression and coronary heart disease: A review of the epidemiological evidence, explanatory mechanisms and management approaches. Clinical
23 Grippo, A. J., & Johnson, A. K. (2002). Biological mechanisms in the relationship between depression and heart disease. Neuroscience and biobehavioral reviews, 26(8), ss. 941-962. Gulliksson, M., Burell, G., Lundin, L., Toss, H., & Svardsudd, K. (2007). Psychosocial factors during the first year after a coronary heart disease event in cases and referents. Secondary Prevention in Uppsala Primary Health Care Project (SUPRIM). BMC
Cardiovascular Disorders, 7(36).
Hjärt-Lungfonden. (2009). Hjärtrapporten 2009. Stockholm: Hjärt-Lungfonden. Hjärt-lungfonden. (2010). Hjärtrapporten 2010. Stockholm: Hjärt-Lungfonden.
Hoen, P. W., Whooley, M. A., Martens, E. J., Na, B., van Melle, J. P., & Jonge, P. d. (2010). Differential Associations Between Specific Depressive Symptoms and Cariovascular
Prognosis in Patients With Stable Coronary Heart Disease. Journal of American College of
Cardiology, 56 (11), 838-44.
Hälso-EU. (den 23 November 2009). Hjärt- och kärlsjukdomar. Hämtat från Europeiska unionens folkhälsoportal:
http://ec.europa.eu/health-eu/health_problems/cardiovascular_diseases/index_sv.htm den 25 Maj 2010
Kendler, K. S., Gardner, C. O., Fiske, A., & Gatz, M. (2009). Major Depression and Coronary Artery Disease in the Swedish Twin Registry. Archives of General Psychiatry 66(8), ss. 857-863.
Lichtman, J. H., Brigger, J. T., Blumenthal, J. A., Frasure-Smith, N., Kaufmann, P. G., Lespérance, F.,… Sivarajan Froelicher, E. (2008). Depression and Coronary Heart Disease; Recomendations for Screening, Referral and Treatment. Circulation, (118), 1768-1775. Löfgren, H. (2006). Grundläggande statistik för analys av kvanitativ data. Malmö: Lärarautbildingen, högskolan.
Möller, H. (2000). Rating depressed patients: observer- vs selfassessment. European
psychiatry, 15 (3), 160-72.
24 Polit, D. F., & Beck, C. T. (2008). Nursing Research. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
SBU. (2004). Behandling av depressionssjukdomar, volym 1. En systematisk
litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU).
Svanberg, P., & Åsberg, M. (1995). Psykiatrisk egenbedömning (CPRS-S-A) en
självskattningsskala för ångest-depressions-syndrom. Helsingborg: H. Lundbeck AB.
Svanborg, P., & Asberg, M. (1994). A new self-rating scale for depression and anxiety states based on the Comprehensive Psychopathological Rating Scale. Acta Psychiatr Scand, 89, 21-28.
Thombs, B. D., Jonge, d. P., & Coyne, J. C. (2008). Depressive Screening and Patient Outcomes in Cardiovascular Care: A Systematic Review. JAMA, 300 (18), 2161-2171. WHO. (September 2009). Cardiovascular diseases (CVDs). Hämtat från World health organisation-webbplats: http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs317/en/index.html den 25 Maj 2010
25
BILAGA 1. KÄNSLOLÄGE
Påstående stämmer
--- inte inte ganska helt och alls riktigt bra hållet
1. Jag känner mig dyster eller ledsen. 0 • 1 • 2 • 3 • 2. Jag känner mig orolig. 0 • 1 • 2 • 3 • 3. Jag känner att jag inte har något att se 0 • 1 • 2 • 3 • fram emot.
4. Jag uppskattar inte saker på samma sätt
som jag gjort tidigare. 0 • 1 • 2 • 3 • 5. Jag är besviken på mig själv. 0 • 1 • 2 • 3 • 6. Jag har en känsla av att något negativt
kan hända mig 0 • 1 • 2 • 3 •
7. Jag känner att det vore bättre om jag vore
död 0 • 1 • 2 • 3 •
8. Jag är mindre intresserad av människor nu
än förr 0 • 1 • 2 • 3 •
9. Jag har svårigheter att fatta beslut 0 • 1 • 2 • 3 • 10. Det krävs extra ansträngning för att komma
igång och göra något 0 • 1 • 2 • 3 • 11. Jag blir lättare trött nu än förut 0 • 1 • 2 • 3 • 12. Jag känner mig trött nästan jämt 0 • 1 • 2 • 3 • 13. Jag har svårt att somna 0 • 1 • 2 • 3 • 14. Min sömn är störd och orolig 0 • 1 • 2 • 3 • 15. Jag behöver sova mycket mer än förut 0 • 1 • 2 • 3 • 16. Jag har svårt att koncentrera mig 0 • 1 • 2 • 3 • 17. Jag tycker att mitt minne har blivit sämre 0 • 1 • 2 • 3 • 18. Jag är mindre intresserad av sex än
tidigare 0 • 1 • 2 • 3
19. Jag har besvär med smärtor eller värk 0 • 1 • 2 • 3 •
26 20. Jag är bekymrad för min hälsa 0 • 1 • 2 • 3 •
BILAGA 2. MADRS-S
1. Sinnesstämning
Här ber vi dig beskriva din sinnesstämning, om du känner dig ledsen, tungsint eller dyster till mods. Tänk efter hur du känt dig de senaste dagarna, om du har skiftat i humöret eller om det varit i stort sett detsamma hela tiden, och försök särskilt komma ihåg om du har känt dig lättare till sinnes om det har hänt något positivt.
0 __ Jag kan känna mig glad eller ledsen, allt efter omständigheterna. 0,5 __
1 __ Jag känner mig nedstämd för det mesta, men ibland kan det kännas lättare. 1,5 __
2 __ Jag känner mig genomgående nedstämd och dyster. Jag kan inte glädja mig åt sådant som vanligen skulle göra mig glad.
2,5 __
3 __ Jag är så totalt nedstämd och olycklig att jag inte kan tänka mig värre.
2. Oroskänslor
Här ber vi dig markera i vilken utsträckning du haft känslor av inre spänning, olust och ångest eller odefinierad rädsla under de senaste dagarna. Tänk särskilt på hur intensiva känslorna varit, och om de kommit och gått eller funnits nästan hela tiden.
0 __ Jag känner mig mestadels lugn. 0,5 __
1 __ Ibland har jag obehagliga känslor av inre oro. 1,5 __
2 __ Jag har ofta en känsla av inre oro, som ibland kan bli mycket stark, och som jag måste anstränga mig för att bemästra.
KOM IHÅG!
27 2,5 __
3 __ Jag har fruktansvärda, långvariga eller outhärdliga ångestkänslor.
3. Sömn
Här ber vi dig beskriva hur bra du sover. Tänk efter hur länge du sovit och hur god sömnen varit under de senaste tre nätterna. Bedömningen skall avse hur du faktiskt sovit, oavsett om
du tagit sömnmedel eller ej. Om du sover mer än vanligt, sätt din markering vid 0.
0 __ Jag sover lugnt och bra, och tillräckligt länge för mina behov. Jag har inga särskilda svårigheter att somna.
0,5 __
1 __ Jag har vissa sömnsvårigheter. Ibland har jag svårt att somna, eller sover ytligare eller oroligare än vanligt.
1,5 __
2 __ Jag sover minst två timmar mindre per natt än normalt. Jag vaknar ofta under natten, även om jag inte blir störd. 2,5 __
3 __ Jag sover mycket dåligt, inte mer än 2-3 timmar per natt.
4. Matlust
Här ber vi dig ta ställning till hur din aptit är, och tänk efter om den på något sätt skilt sig från vad som är normalt för dig. Om du skulle ha bättre aptit än normalt, markerar du det på 0.
0 __ Min aptit är som den brukar vara. 0,5 __
1 __ Min aptit är sämre än vanligt. 1,5 __
2 __ Min aptit har nästan helt försvunnit. Maten smakar inte och jag måste tvinga mig att äta.
2,5 __
3 __ Jag vill inte ha någon mat. Om jag skall få någonting i mig, måste jag övertalas att äta.
KOM IHÅG!
28 5. Koncentrationsförmåga
Här ber vi dig ta ställning till din förmåga att hålla tankarna samlade och koncentrera dig på olika aktiviteter. Tänk igenom hur du fungerar vid olika sysslor som kräver olika grad av koncentrationsförmåga, t ex läsning av komplicerad text, lätt tidningstext och TV-tittande
0 __ Jag har inga koncentrationssvårigheter. 0,5 __
1 __ Jag har tillfälligt svårt att hålla tankarna samlade på sådant som normalt skulle fånga min uppmärksamhet (t ex läsning eller TV-tittande). 1,5 __
2 __ Jag har påtagligt svårt att koncentrera mig på sådant som normalt inte kräver någon ansträngning från min sida (t ex läsning eller samtal med 2,5 __ andra människor)
3 __ Jag kan överhuvudtaget inte koncentrera mig på någonting.
6. Initiativförmåga
Här ber vid dig försöka värdera din handlingskraft. Frågan gäller om du har lätt eller svårt för att komma igång med sådant du tycker du bör göra, och i vilken utsträckning du måste övervinna ett inre motstånd när du skall ta itu med något.
0 __ Jag har inga svårigheter att ta itu med nya uppgifter. 0,5 __
1 __ När jag skall ta itu med något, tar det emot på ett sätt som inte är normalt för mig.
1,5 __
2 __ Det krävs en stor ansträngning för mig att ens komma igång med enkla uppgifter som jag vanligtvis utför mer eller mindre rutinmässigt. 2,5 __
3 __ Jag kan inte förmå mig att ta itu med de enklaste vardagssysslor. KOM IHÅG!
29 7. Känslomässigt engagemang
Här ber vid dig ta ställning till hur du upplever ditt intresse för omvärlden och för andra människor, och för sådana aktiviteter som brukar bereda dig nöje och glädje.
0 __ Jag är intresserad av omvärlden och engagerar mig i den, och det bereder mig både nöje och glädje.
0,5 __
1 __ Jag känner mindre starkt för sådant som brukar engagera mig. Jag har svårare än vanligt att bli glad eller svårare att bli arg när det är befogat. 1,5 __
2 __ Jag kan inte känna något intresse för omvärlden, inte ens för vänner och bekanta.
2,5 __
3 __ Jag har slutat uppleva några känslor. Jag känner mig smärtsamt likgiltig även för mina närmaste.
8. Pessimism
Frågan gäller hur du ser på din egen framtid och hur du uppfattar ditt eget värde. Tänk efter i vilken utsträckning du gör dig självförebråelser, om du plågas av skuldkänslor, och om du oroat dig oftare än vanligt för t ex din ekonomi eller din hälsa.
0 __ Jag ser på framtiden med tillförsikt. Jag är på det hela taget ganska nöjd med mig själv.
0,5 __
1 __ Ibland klandrar jag mig själv och tycker jag är mindre värd än andra. 1,5 __
2 __ Jag grubblar ofta över mina misslyckanden, och känner mig mindervärdig eller dålig, även om andra tycker annorlunda.
2,5 __
Jag ser allting i svart och kan inte se någon ljusning. Det känns som om jag 3 __ var en alltigenom dålig människa, och som om jag aldrig skulle kunna få
någon förlåtelse för det hemska jag gjort. KOM IHÅG!
30 9. Livslust
Frågan gäller din livslust, och om du känt livsleda. Har du tankar på självmord, och i så fall, i vilken utsträckning upplever du detta som en verklig utväg.
0 __ Jag har normal aptit på livet. 0,5 __
1 __ Livet känns inte särskilt meningsfullt, men jag önskar ändå inte att jag vore död.
1,5 __
2 __ Jag tycker ofta att det vore bättre att vara död, och trots att jag egentligen inte önskar det, kan självmord ibland kännas som en möjlig utväg. 2,5 __
3 __ Jag är egentligen övertygad om att min enda utväg är att dö, och jag tänker mycket på hur jag bäst skall gå tillväga för att ta mitt eget liv. KOM IHÅG!
31
BILAGA 3. INFORMATIONSBREV OCH SAMTYCKE
KARTLÄGGNING AV STRESS OCH NEDSTÄMDHET BLAND PATIENTER MED HJÄRTSJUKDOM
Du tillfrågas härmed om Du vill delta i ett forskningsprojekt där vi skall undersöka
förekomsten av stress och nedstämdhet bland patienter med förmaksflimmer, implanterbar defibrillator (ICD), kranskärlssjukdom och hjärtsvikt.
Varför görs studien?
Att drabbas av hjärtsjukdom innebär stor påfrestning både fysiskt och psykiskt. Tidigare forskning har visat att stress och nedstämdhet är vanligt förekommande bland patienter med
hjärtsjukdom. Syftet med detta projekt är att kartlägga förekomsten av depression bland patienter som drabbats av förmaksflimmer, implanterbar defibrillator (ICD),
kranskärlssjukdom och hjärtsvikt.
Vad innebär studien för mig?
Du kommer att få besvara tre olika enkäter. Vi kommer att ställa frågor till Dig som berör sinnesstämning, oroskänslor, sömn, matlust, koncentrationsförmåga, initiativförmåga, känslomässigt engagemang, pessimism och livslust. Du kommer att få ta enkäterna med Dig hem och besvara dem hemma och sedan ta med dem vid Ditt första återbesök på
mottagningen. Det tar cirka 20 minuter att besvara enkäterna.
Hur garanteras anonymiteten?
32 sådant önskemål kontakta projektansvarig, Gunilla Burell, telefonnummer 018/471 34 83. Ditt deltagande är frivilligt och Du har rätt att avbryta din medverkan när du vill.
Ansvariga för studien
Huvudansvarig för studien är Gunilla Burell, forskare vid Institutionen för Folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, tel 018/471 34 83, e-post: gunilla.burell@pubcare.uu.se. Du kan även kontakta Christine Leo Swenne, klinisk lektor vid Institutionen för Folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, telefon 018/471 66 19, e-post:
christine.leo.swenne@pubcare.uu.se.
*************************************************************************** JAG GER MITT SAMTYCKE TILL DELTAGANDE
I UNDERSÖKNINGEN OM STRESS OCH NEDSTÄMDHET
Du har enligt personuppgiftsslagen rätt att få ta del utav uppgifter om Dig som registreras i samband med studien. Vid behov kan Du få eventuella felaktigheter i de registrerade
uppgifterna korrigerade. Om Du har önskemål om detta, kontakta Gunilla Burell, forskare vid Institutionen för Folkhälso- och vårdvetenskap, telefonnummer 018/471 34 83 som är
huvudansvarig.
Uppgifter registrerade i samband med studien skyddas av gällande lagstiftning om sekretess. Ditt deltagande är helt frivilligt. Även om Du först tackar ja, kan Du när som helst avböja medverkan utan motivation varför. Deltagandet i forskningsstudien påverkar inte Din vanliga vård.
2010- ___ - ___
33
BILAGA 4. PÅMINNELSE
Påminnelse om enkätstudie
För ett par veckor sedan samtyckte du till att delta i en enkätstudie kallad Hjärtkänsla. Enligt våra noteringar har du ännu inte besvarat denna enkät. Vi hoppas att du vill besvara enkäten och skicka den i retur snarast möjligt. I detta brev får du en ny enkät om din har förkommit.
