Vem jobbade hos Göteborgs idrottsnämnd?

(1)

Vem jobbade hos Göteborgs

idrottsnämnd?

En analys av idrottsnämndens styrelse och personal mellan 1956 och 1975

Who worked for Gothenburg’s municipal sports authority?

An analysis of the sports authority’s board and personnel between 1956 and 1975

Geert Tuinstra

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Ämneslärarprogrammet: Gymnasieskolan: Historia lII 15 HP

Handledare: Martin Åberg Examinator: Mikael Svanberg 2021-01-28

(2)

Abstract

This study explores the structure of Gothenburg’s sports authority (Göteborgs idrottsnämnd) between 1956 and 1975 and aims to explain why certain persons were hired by this organization and why others were not, as well as explain why certain persons could took take place in the board why others could not.

By looking at the recruitment procedures that took place during these years and Gothenburg’s official yearbooks, this paper first presents an overview of the characteristics and backgrounds of the board members, those who applied for a job and those who were recruited by the city’s sports authority in the end. The results have then been analyzed with the help of Weber’s and Bourdieu’s theories regarding status, class and capital to create a better understanding for the recruitment processes.

The outcome of the analysis shows that the interplay between characteristics such as gender, age, education, additional courses, work experience and previous employment with Gothenburg’s sports authority all influenced a candidate’s opportunities and chances of being handed a specific role. For those who wanted to be part of the board it was also important to belong to one of the parties that governed the city.

(3)

Sammandrag

Den här undersökningen handlar om Göteborg idrottsnämnd och utforskar nämndens struktur mellan 1956 och 1975. Studien förklarar varför vissa blev anställda av idrottsnämnden och varför andra inte blev anställda samt varför vissa personer kunde ta plats i nämndens styrelse. Den besvarar alltså två frågor:

- Vilka egenskaper och bakgrund hade de som blev anställda och sökte anställning hos Göteborgs idrottsnämnd?

- Hur kan Göteborgs idrottsnämnds urvalsprocess förstås i relation till kategorierna klass, status och kapital?

Genom att undersöka Göteborg Kommunalkalendrar och alla rekryteringsprocesser som kan hittas i idrottsnämndens protokoll presenterar jag en översikt av olika roller och tjänster och vilka egenskaper krävdes för att bli tilldelad så en roll eller tjänst. Efter den här översikten har presenterats följer en innehållsanalys där dessa resultat förklaras med hjälp av tidigare forskning kring idrott i Sverige samt Bourdieus och Webers teorier om status, klass och kapital. Den här analysen visar att det inte var enstaka faktorer som påverkade en persons chanser och möjligheter att bli tilldelad en tjänst eller en roll i styrelsen, utan att det var ett samspel mellan en rad egenskaper som kunde öka eller minska ens chanser. De viktigaste egenskaperna i det här samspelet var kön, ålder, utbildning, övriga kurser, arbetslivserfarenhet, tidigare anställning hos idrottsnämnden och, i styrelsens fall, politisk tillhörighet. Hur viktiga dessa egenskaper var verkar dock variera per tjänst/roll. Det står däremot fast att en arbetssökande måste ha ”rätt” kön, utbildning och bakgrund på arbetsmarknaden för att ens kunna söka vissa tjänster.

(4)

Innehållsförteckning

1. Inledning och problem ... 1

1.1 Bakgrund ... 1

1.1.1 Idrott i Sverige – en kort historisk översikt ... 1

1.1.2 Relationen mellan myndigheterna och idrott... 2

1.2 Problem och syfte ... 3

1.3 Begrepp ... 4

1.4 Forskningsläge... 4

1.4.1 RF:s hegemoni och politisk inblandning ... 4

1.4.2 Idrott – för vem? ... 5

1.4.3 Det politiska landskapet i Göteborg ... 6

1.4.4 Bidrag till forskningsläget ... 6

1.5 Teoretiska utgångspunkter ... 7

1.5.1. Pierre Bourdieu och klass ... 7

1.5.2 Max Weber – klass, statusgrupp och parti ... 8

1.6 Material & metod ... 9

1.6.1 Källor ... 9

1.6.2 Tillvägagångssätt: Granskning av källmaterialet ... 9

1.6.3 Tillvägagångssätt: Metod ... 10

1.7 Avgränsningar ... 12

2. Undersökning - Vilka egenskaper och bakgrund hade nämndens styrelse och de som blev anställda och sökte anställning hos Göteborgs idrottsnämnd? ... 13

2.1 Styrelse ... 13

2.2 De ”vanliga” anställda ... 15

3. Analys - Hur kan Göteborgs idrottsnämnds urvalsprocess förstås i relation till kategorierna klass, status och kapital? ... 20

3.1 Analys: Hur kan Göteborgs idrottsnämnds urvalsprocess förstås i relation till kategorierna klass, status och kapital? ... 20

3.2 Slutsats: Hur kan Göteborgs idrottsnämnds urvalsprocess förstås i relation till kategorierna klass, status och kapital? ... 24

(5)

1

1. Inledning och problem

Enligt historikern Jan Lindroth professionaliserades ledarskapet inom idrottsrörelsen under och efter 1950-talet. En konsekvens av den här professionaliseringen var att rörelsens ledare fick dela sin makt med myndigheterna och tjänstemän. En process som, enligt Lindroth, är ”alldeles otillräckligt studerad.”1

Under samma 1950-tal, nämligen 1956, grundades Göteborgs idrottsnämnd, som efter 1969 skulle ändra sitt namn till Göteborgs idrotts- och friluftsnämnd. Idrottsnämnden tog över alla uppdrag som tidigare utfördes av Styrelsen för Göteborgs Stads Idrottsplatser. Dessutom skulle den ta över förvaltningen av Göteborgs simhallar och vissa friluftsområden fram till 1976, året Fritidsnämnden bildades och tog över idrottsnämndens verksamheter.2

Med andra ord: Göteborgs idrottsnämnd hade ansvar för stadens idrottsanläggningar och kommunicerade aktiv med idrottsföreningar- och därmed idrottsrörelsen- under de decennierna som var startskottet för maktdelningen mellan idrottsrörelsen och myndigheterna. Genom att analysera organisationens styrelse och personal bidrar den här studien till en bredare förståelse för den här relativ outforskade episoden i svensk idrottshistoria.

1.1 Bakgrund

Sveriges demokratiseringsprocess under 1800-talet och 1900-talet kännetecknas inte “bara” av rikspolitiska utvecklingar. Den begränsade rösträtten gjorde att folket även organiserades utanför parlamentet och riksdagen i så kallade folkrörelser. Dessa folkrörelser initierades privat, utan statligt stöd, var öppna för alla, hade en demokratisk struktur, täckte hela Sverige, var ideella och syftade ofta mot någon förändring i samhället.3

1.1.1 Idrott i Sverige – en kort historisk översikt

Idrottsrörelsen är en av dessa folkrörelser, även om den inte syftade med någon politisk förändring från början. Idrott och idrottsrörelsen skulle dock bli viktiga faktorer i politiska förändringar under 1800- och 1900-talet ändå. Under den här perioden växte nämligen intresset för natur, hälsan och den manliga kroppen. Nya idrottsinriktande organisationer samlades -trots olika mål- under ett motto: ”en sund själ i en sund kropp”. Andra folkrörelser insåg att det gynnade dem om deras medlemmar betedde sig ordentliga, medan det var viktigt för konservativa parter att underklassen hade någon form av sysselsättning, istället för att fokusera på saker som demonstrationer, strejk osv. Med andra ord: Idrott hade en viktig andel i relationen mellan arbete och fritid.4

1_{Lindroth, Jan (2003). Hundra år med idrottsrörelsen. Svensk idrottsforskning, 2, 14-20. s. 18} 2_{Göteborgs Kommunalkalender 1975, s. 127, Göteborgs Kommunalkalender 1976, s. 3}

3_{Hedenborg, Susanna & Kvarnström, Lars (2015). Det svenska samhället: Böndernas och arbetarnas tid. 5.}

uppl. Lund: Studentlitteratur, s. 193

(6)

2 Från början fanns det visa inom arbetarrörelsen som menade att idrott var ett överklassnöje, men under 1900-talets lopp började den här inställningen mot idrott förändras. Istället visade till exempel ens val av idrott vilken klass man tillhörde. Idrott i sig ansågs alltså inte vara ett överklassnöje längre, utan några typer av sport ansågs vara överklassnöjen, medan andra ansågs vara idrotter för arbetare. Tennis och golf var till exempel överklassidrotter, medan kampsport var något för arbetare. Det fanns dock även sporter där folk från olika klasser tävlade mot varandra. I dessa fall var det klubbtillhörigheten som visade vilken klass de aktiva tillhörde. Att folk från olika klasser tävlade mot varandra bidrog dessutom till att rörelsens klassöverskridande karaktär blev starkare i slutet av 1900-talet.5

Det tog dessutom lång tid innan kvinnorna skulle ta plats idrottens värld. Kvinnorna fick i princip följa i männens spår under hela 1900-talets lopp: Männen var de som tog initiativet inom idrottsrörelsen. En konsekvens av den här strukturen var att det var nästan omöjligt för kvinnor att ta plats i RF:s ledande organ fram till 1970-talet. Även när dörrarna öppnade under 1970-talet var det fortfarande män som bestämde vilka möjligheter kvinnorna skulle få. Andelen kvinnor skulle till exempel fortfarande inte vara mer än cirka 2 % bland RF:s röstberättigade ombud.6 I slutet av 1900-talet skulle kvinnorna dock ta plats inom svensk idrott och idrottshistoria genom sina internationella framgångar.7

1.1.2 Relationen mellan myndigheterna och idrott

Statens finansiella stöd till idrottsrörelsen leder sina rötter tillbaka till 1877. Detta stöd beviljades med tanke på att idrottens föreningsliv bidrog till samhällets demokratisering och karaktärformning. Senare under 1900-talet blev jämställdhet också en viktig faktor. Dessutom har mottot ”en sund själ i en sund kropp” och tankar kring folkhälsan bidragit till statens positiva inställning gentemot idrott. Idrottsforskaren Johan R. Nordberg menar att idrottsrörelsen och staten hade en oskriven överenskommelse där idrottsrörelsens verksamheter skulle vara i linje med statens intressen, men där rörelsens föreningar hade friheten att organisera sig enligt medlemmarnas villkor så att idrottsrörelsen skulle förbli en självständig idrottsrörelse.8

Samarbetet mellan myndigheterna och idrottsrörelsen uttrycker sig bland annat i faktumet att det var de lokala myndigheterna som tog hand om idrottsanläggningar i visa städer. Göteborg

5_{Hedenborg, Susanna & Kvarnström, Lars (2015) , ss. 202-203}

6_{Olofsson, Eva (1989). Har kvinnorna en sportslig chans? Den svenska idrottsrörelsen och kvinnorna under}

1900-talet. Avhandling. Umeå: Umeå Universitet, s.41, ss. 56-57

7_{Hedenborg, Susanna & Kvarnström, Lars (2015), s. 203}

8_{Alsarve, Daniel (2014). I ständig strävan efter framgång? Föreningsdemokratins innehåll och villkor i Örebro}

Sportklubb 1908-89. Avhandling. Örebro: Örebro Universitet. s. 15, s. 17, Redelius, Karin (2016),

(7)

3 är ett exempel. Här fanns det nämligen Göteborgs idrottsnämnd, en organisation som tog hand om anläggningarna som stadens idrottsföreningar kunde hyra.9

1.2 Problem och syfte

Vi vet alltså att idrottsrörelsen byggdes på demokratiska strukturer, men att den från början mest fokuserade på män. Dessutom vet vi att klasstillhörighet spelade en viktig roll i svensk idrottshistoria. Vi vet också att staten och idrotten har samarbetat sedan slutet av 1800-talet och att idrottens ledare fick dela sin makt med tjänstemän och myndigheter från och med 1950-talet.10 Men vem var dessa personer som arbetade med idrott på myndigheternas sida? Hur strukturerades deras organisation? Och varför blev just de här personerna anställda av myndigheterna? Dessa frågor har inte besvarats än. Den här undersökningen tar reda på en del av dessa frågor med fokus på Göteborgs idrottsnämnd, eftersom den här organisationen grundades parallellt med 1950-talets professionalisering.11 Mer konkret, den här undersökningen besvarar först en ”stödfråga”:

- Vilka egenskaper och bakgrund hade de som blev anställda och sökte anställning hos Göteborgs idrottsnämnd?

För att sen svara på forskningsfrågan:

- Hur kan Göteborgs idrottsnämnds urvalsprocess förstås i relation till kategorierna klass, status och kapital?

Den första frågan kommer att besvaras i resultatkapitlet med hjälp av arkivmaterial om Göteborgs idrotts- och friluftsnämnd och Göteborgs Årskalendrar (1957-1976). I arkivet finns det protokoll med anteckningar kring olika rekryteringsprocesser; vem som deltog, vem som fick anställningen, vem som redan arbetade hos idrottsnämnden och dessa personers egenskaper. Med egenskaper menar jag egenskaper som kön, ålder, arbetslivserfarenhet och politisk tillhörighet.

Den sista frågan bygger på den första frågan och kommer att behandlas i undersökningens analyssektion. Här analyseras undersökningens resultat med hjälp av teorier kring sociala grupper och klass. För det syftet kommer jag att tillämpa delar av Max Webers samt Pierre Bourdieus resonemang om klass, status och socialt kapital. Syftet med den här studien är alltså att förstå varför vissa personer blev anställda och visa personer inte blev anställda hos Göteborgs Idrotts- och Friluftsnämnd och därmed ta första steget mot en bredare förståelse kring demokratiseringsprocessen i den här delen av svensk idrott.

9_{Göteborgs Kommunalkalender 1957, s. 265}

10_{Alsarve, Daniel (2014), s. 15, s. 17, Hedenborg, S. & Kvarnström, L. (2015) , s. 193, ss. 202-203, Redelius,}

Karin (2016), s. 109

(8)

4

1.3 Begrepp

I den här undersökningen finns det några återkommande begrepp:

Sveriges Riksidrottsförbund (RF), idrottsrörelse, svensk idrott: Dessa ord används nästan som synonymer i den här undersökningen. Anledningen är RF:s hegemoni/monopol under den undersökta perioden.12

Göteborgs idrottsnämnd, Göteborgs idrotts- och friluftsnämnd: Göteborgs organ för förvaltningen av idrottsanläggningar, simhallar och några friluftsområden mellan 1956 och 1975. Namnet ändrades 1969, men det var samma organisation.13

1.4 Forskningsläge

Den här sektionen är en kort översikt av dagens ’state of the art’ utifrån ett svensk och internationellt perspektiv. I första delen diskuteras litteratur angående Sveriges idrottsrörelse och rörelsens förhållande med politiken. Andra stycken tar en närmare titt på litteratur angående ”vem-frågor”: Vem var det som från början var inblandade i idrott? Vem var inte med? Dessutom presenterar det här stycket den svenska idrottsrörelsen i ett internationellt sammanhang. Till slut diskuteras även Göteborgs politiska landskap och den här studiens bidrag till forskningsläget.

1.4.1 RF:s hegemoni och politisk inblandning

I artikeln Hundra år med idrottsrörelsen beskriver Jan Lindroth idrottsrörelsens frammarsch och strukturer i mer detalj. Den här frammarschen beskrivs i bakgrundskapitlet. Lindroths konkreta bidrag till det nuvarande forskningsläget är att han beskriver hur Sveriges Riksidrottsförbund kunde ta en hegemonisk ställning och bli ett rikstäckande organ. Han skapar en bredare förståelse för hur ett kaotiskt svenskt idrottslandskap och ett behov för tydliga tävlingsregler gjorde att RF kunde växa fram som landets de facto enda idrottsorganisation. Lindroth beskriver dessutom hur tävlingsidrottens ”motståndare” utmanövrerades och hur dessa sedan sökte ett samarbete med rörelsen. Tänk till exempel på socialdemokraternas/arbetarrörelsens närmande till idrotten. Dessutom är hans kommentar att det saknas forskning kring 1950-talets växande samarbete mellan myndigheterna och idrotten ett högst relevant bidrag utifrån den här studiens perspektiv. Lindroths kommentar är nämligen anledningen till den här undersökningen.14

Idrottens väg till folkhemmet:s bidrag till forskningsläget diskuteras i en rad artiklar och avhandlingar kring till demokratisering och idrott. Det står därför klart att Johan R. Norbergs studie om statlig idrottspolitisk och idrottsrörelsen också bör nämnas i den här undersökningen. Nordberg drar i stort sett slutsatsen att RF och staten hade gemensamma intressen, men att staten även kunde styra idrottsrörelsen i den önskade riktningen genom

12_{Lindroth, Jan (2003), ss. 14-15}

(9)

5 politiska beslut och lagstiftning.15 Idrottspedagogen Karin Redelius diskuterar Norbergs bidrag i Elitsatsningar för barn – ett demokratiskt dilemma och lägger till att det här samarbetet inte är ologiskt, eftersom idrotten behövde statens finansiella stöd, men att statens stöd även betydde att idrottens frihet begränsades. Nordbergs avhandling visar alltså att det gynnade såväl idrotten som politiken att samarbeta.16

När det gäller statens inblandning i idrott vet vi alltså genom tidigare forskning att finansiellt stöd erbjöds med syftet att styra idrottsrörelsens verksamheter, så att dessa verksamheter skulle passa statens intressen. Det här begränsade idrottsrörelsens frihet. Gränsen mellan staten och rörelsen blev dessutom allt svagare under 1950-talet, när dessa parter började dela makten.17

1.4.2 Idrott – för vem?

Eva Olofssons doktorsavhandling vid Umeå Universitets pedagogiska institution, Har kvinnor en sportlig chans?, är en bra summering av vem som var med i idrottsrörelsen och vem som inte var med utifrån ett könsperspektiv. Olofssons studie handlar nämligen om relationen mellan kvinnor och idrott. En av hennes slutsatser är att det inte finns någon kvinnlig idrott, förutom gymnastik. Olofsson konkluderar dessutom att idrottsrörelsen menar att män och kvinnor är olika, men att idrottsrörelsen även menar att idrottens reglar grundar sig i jämställdhet. Olofsson menar dock att det tydligen syns en hierarki inom svensk idrott där manlig idrott värderas högre än kvinnlig idrott.18 I kapitel 2 i sitt arbete, Den svenska idrottsrörelsens framväxt och utveckling, diskuterar Olofsson idrottens framväxt i Sverige och försöker hon att korrigera den bilden som finns/fanns utifrån ett kvinnligt perspektiv. Olofsson drar slutsatsen att de flesta ledare inom idrottsrörelsen var borgerliga män och att idrotten riktade sig främst mot pojkar och män. Olofsson kallar därför idrottsrörelsen för en mansrörelse snarare än en folkrörelse.19

Professor i historia Robert F. Wheeler svarar även på ”vem-frågan”, men gör det utifrån ett klassperspektiv. I Organized sport and organized labour: the workers’ sports movement beskriver han idrottens växande popularitet bland arbetarklassen, hur arbetare började engagera sig i föreningslivet samt hur arbetarrörelsen arrangerade sina egna idrottsturneringar. Men Wheeler konkluderar även att idrott användes som ett slags borgerlig redskap i striden mot strejker och från början.20 Wheelers viktigaste bidrag till forskningsläget utifrån den här studiens perspektiv är alltså att han skapar en djupare förståelse för den komplexa relationen mellan arbetarrörelsen ledning och den borgerliga idrottsrörelsen.

15_{Redelius, Karin (2016), s. 109, Zethrin, Nils-Olof (2015). Mellan masskonsumtion och folkrörelse. Idrottens}

kommersialisering under mellankrigstiden. Avhandling. Örebro: Örebro Universitet. s. 29

16

Redelius, Karin (2016), s. 109

17_{Lindroth, Jan (2003), s. 18, Redelius, Karin (2016), s. 109, Zethrin, Nils-Olof (2015), s. 29} 18

Olofsson, Eva (1989), abstract

19_{Olofsson, Eva (1989), ss. 38-41, ss. 56-57} 20

Wheeler, Robert F. (1978). Organized sport and organized labour: the workers' sports movement. Journal of

(10)

6 André Gounot beskriver även arbetarrörelsens förhållande till idrott i Social Democratic and Communist influences on Workers’ Sport across Europe (1893-1939). Idrottshistorikern Gounot jämför dock till skillnad från Wheeler en rad olika länder. Dessutom beskriver han hur organisationer som ’Red Sport International’, ’Lucerne Sport International’ och ’Socialist Workers International’ växte fram i en del av dessa länder och varför de inte överlevde den borgerliga konkurrensen: 1.) De grundades när det redan fanns borgerliga organisationer och föreningar. 2.) Arbetarrörelsen lyckades inte att locka arbetare till sina egna idrottsföreningar; arbetarna trivdes lika bra i de borgerliga föreningarna. Gounot skriver till exempel hur Sveriges socialdemokrater, till skillnad från socialdemokrater i andra länder, inte organiserade någon form av idrott, utan att det bara fanns en kommunistisk idrottsorganisation som anslöt sig till den borgerliga idrottsrörelsen år 1935.21 Med andra ord: Gounot placerar Sverige i en internationell kontext.

Kort sammanfattad visar tidigare forskning att idrott från början var något för borgerliga män. Manliga arbetare gick med i de bestående borgerliga föreningarna och arbetarrörelsens egna föreningar och arrangemang kom aldrig ikapp. Dessutom visar tidigare studier att kvinnor hade en lägre hierarkisk position i idrottsrörelsen än män.22

1.4.3 Det politiska landskapet i Göteborg

Eftersom den här studien handlar om ett myndighetsorgan i Göteborg är det även relevant att beskriva stadens politiska landskap under de cirka 20 åren att Göteborgs Idrotts- och Friluftsnämnden fanns. Michael Ivarssons Masteruppsats Tjäna staden -Göteborgsandan i politik och pressdebatt beskriver detta politiska landskap och fenomenet Göteborgsandan. Historiestudenten Ivarsson presenterar en översikt av tidigare forskning som visar att inte alla forskare är överens om fenomenets innehåll. Det vill säga: Vissa forskare som Gunnar Falkemark menar att Göteborgsandan var en ”samförståndsanda” där politiken och näringslivets topp samarbetade för ett gemensamt syfte, nämligen stadens intresse, medan andra forskare som Martin Åberg nyansera den här bilden och påpekar att det fanns skillnader mellan de olika partierna, trots samarbetet.23 Dock verkar det finnas en konsensus kring faktumet att Göteborgs politiska landskap kännetecknades av ett samarbete mellan socialdemokraterna (S) och folkpartiet (FP) som byggdes på en splittring mellan de borgerliga partier fram till 1966, när den här splittringen upphörde.24

1.4.4 Bidrag till forskningsläget

Som kan synas i ovanstående text finns det redan en mängd forskning kring både den svenska och den internationella idrottsrörelsen, vem som var med och vem som inte var med och varför. Dessutom finns det studier kring det politiska landskapet i Göteborg. Det finns dock

21

Gounot, André (2015). Social Democratic and Communist Influences on Workers' Sport across Europe (1893– 1939). Labour History Review, 80(1), 1-29. s. 1, s. 21, ss. 15-17, ss. 26-28

22_{Gounot, André (2015), s. 1, ss. 15-17, s. 21, s.26, Olofsson, Eva (1989), abstract, s. 41}

23_{Ivarsson, Michael (2020). Tjäna staden -Göteborgsandan i politik och pressdebatt. Masteruppsats. Göteborg:}

Göteborgs Universitet. s. 15

(11)

7 ingen litteratur kring myndigheternas sida med en specifik inriktning på idrott, trots att myndigheterna blev alltmer inblandad i idrottsrörelsen från och med 1950-talet.25 Med den här undersökningen bidrar jag genom att lägga den göteborgska pusselbiten i frågan kring vem som representerades på myndigheternas sida inom svensk idrott och kartlägger jag paralleller eller/och skillnader.

1.5 Teoretiska utgångspunkter

För att kunna svara på frågan Hur kan Göteborgs idrottsnämnds urvalsprocess förstås i relation till kategorierna klass, status och kapital? använde jag ett ramverk som grundar sig i Max Webers och Pierre Bourdieus teorier kring makt och sociala strukturer i samhället. Dessa teorier och varför just dessa teorier valdes förklaras i detta kapitel.

1.5.1. Pierre Bourdieu och klass

Bourdieu beskriver att det är sociologens uppgift är att ”blottlägga det system av relevanta egenskaper som verkligen legat grund för hur varje enskild klass av agenter bestäms”.26

Med andra ord: En klass byggs upp av ett samspel mellan olika egenskaper som dess agenter delar. Dessa egenskaper består av så kallade produktionsförhållanden som yrke, inkomst och utbildningsnivå, men även sekundära egenskaper som kön, plats i det geografiska rummet och övriga kompletterande egenskaper.27

Dessa egenskaper uttrycker sig i olika variabler, oberoende och beroende variabler. Enligt Bourdieu är det viktigt att analysera dessa variabler som en helhet; en sociolog borde utforska hur de olika sekundära variablerna påverkar huvudvariabeln. Det är viktigt att notera att oberoende variabler även kan påverka varandra. Bourdieu illustrerar det här med två exempel: 1) Titeln fått efter en avrundad utbildning påverkar innehavarens värde, eller kulturella kapital, men vilket yrke innehavaren sen väljer påverkar även dess kulturella kapital: En social degradering (déclassé) betyder att kapitalet minskar. 2) Utbildning och ålder båda påverkar inkomster: I första hand är det åldern som bestämmer hur höga inkomsterna är, men det är utbildningskapitalet som avgör hur starkt det här sambandet är.28

Dessutom kan enstaka variabler uttrycka en klass nuvarande situation eller dess framtid. Kön är sånt exempel: De flesta lågavlönade arbeten innehavs av kvinnor, medan arbeten där andelen kvinnor växer brukar minska i värde. Det är dock inte möjligt att ”bara” tillskrivna ett yrkets minskade värde till kön. Det kan finnas andra faktorer som påverkar ett yrkets minskade värde. Till exempel: Yrken med en högre andel äldre anställda tenderar även att

25_{Lindroth, Jan (2003), ss. 17-18}

26_{Bourdieu, Pierre (1994). Distinktionen. Det sociala rummet och dess omvandlingar. I}

Kultursociologiska Texter. 4. Uppl. Stockholm: Brutus Östlings bokförlag Symposion. ss. 247-310.

27

Bourdieu, Pierre (1994), ss. 250-252

(12)

8 tappa värde.29 Återigen är det relationen mellan de olika egenskaperna och vilken värde dessa egenskaper blir tilldelade som avgör vad och vem som bildar en klass.30

Bourdieus teori var alltså ett bra ramverk för att upptäcka olika klasser inom Göteborgs Idrotts- och Friluftsnämnd baserade på anställning och vilka egenskaper dessa klassers medlemmar delade, samt hur samspelet mellan dessa egenskaper påverkade medlemmarnas och klassernas värde.

1.5.2 Max Weber – klass, statusgrupp och parti

För att förstå hur dessa värden kom till och för att utforska om det fanns fler egenskaper än de som Bourdieu nämner har jag använt Max Webers teori kring makt baserad på klass, statusgrupp och parti.

Weber menar att makt (power) och ekonomisk makt är två olika saker, trots att de ofta bygger på varandra. Människan strävar nämligen inte bara efter makt på grund av ekonomisk vinst, utan prestigen (social honor) som följer med makten är även en viktig faktor i människans strävande. Det är just den här prestigen som faktiskt kan leda till ekonomisk makt.31

Samhällets ekonomiska ordning (economic order) uttrycker sig i olika klasser enligt Weber. Enligt Weber består dessa klasser nämligen av personer som har samma livschanser baserad på deras egendom, samma möjligheter till inkomster och samma tillgång till resurser och arbete. Det är alltså viktigt att ha i åtanke att Webers definition av klass inte är samma som Bourdieus.32

Den icke-materiella maktordningen, eller sociala ordningen (social order) manifesterar sig i skillnaden mellan de så kallade statusgrupperna. En statusgrupp bygger inte på dess medlemmars ekonomiska situation, trots att klass och egendom är en faktor som kan ledda till att en viss grupp har mer status än en andra grupp. Istället bygger den på prestige. Den här prestigen kan vara medfödd, bero på ens arbete, titel eller boplats. En viss prestige/status medför exklusivitet och privilegier; det vill säga att specifika statusgrupper har ett monopol gällande några specifika saker och möjligheter. Det är just dessa privilegier och den här exklusiviteten som indikerar distansen mellan olika statusgrupper.33

Utöver klass och statusgrupp finns det även en tredje kategori i Webers teori, som anger rättsordningen (legal order) i samhället: Parti (party). Ett parti strävar efter social makt, för att kunna påverka social handling och har alltid ett syfte. Partiets medlemmar associerar sig alltid med partiet just på grund av det här syftet. Med andra ord. De delar ett gemensamt mål.34

29

Bourdieu, Pierre (1994), ss. 257-258, ss. 261-262

30_{Bourdieu, Pierre (1994), s. 258}

31_{Weber, Max (1999), Essays in Economic Sociology. 1. Uppl. Princeton: Princeton University Press. s. 83} 32_{Weber, Max (1999), s. 84}

33

Weber, Max (1999), s. 83, ss. 89-91

(13)

9 Ergo: De olika typer av ordning inom samhället i form av ekonomiska tillgångar, exklusivitet, privilegier och partitillhörighet visar vissa värden som samhället tilldelar olika grupper och egenskaper och lägger en länk mellan Webers och Bourdieus teorier.

1.6 Material & metod

Den här forskningen bygger på två källor: Göteborgs Kommunalkalendrar (1956-1976) och alla rekryteringsprocesser som finns i idrottsnämndens protokoll. I det här kapitlet beskriver jag dessa källor och hur de granskades.

1.6.1 Källor

Protokollen finns hos Regionarkivet för Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad i Göteborg, närmare bestämt i Göteborgs Stadsarkiv (GSA). I dessa protokoll hittar man något som jag kallar för rekryteringsprocesser i den här undersökningen. Dessa processer brukar börja med en omskrivning av tjänsten som redan hade blivit tilldelad, vem som blev tilldelad tjänsten, och vilken lön den här personen skulle få. Efter den här omskrivningen följer i de flesta fallen en översikt av alla kandidater. Här syns deras namn, ålder, boplats utbildningsbakgrund, tidigare arbeten och eventuellt övriga detaljer, som potentiell tillträdedatum eller om ansökan kom in för sent till exempel. Gäller det interna rekryteringsprocesser då saknas den här översikten i några enstaka fall.

Även en motion angående jämställdhet hittas i de här protokollen. I den här texten skriver Idrottnämndens direktör att kvinnlig personal behövs, med tanke på det växande antalet kvinnor som deltar i idrottsaktiviteter.35

Göteborgs Kommunalkalendrarna finns även hos Regionarkivet. Dessa kalendrar utgavs varje år och innehåller information om kommunens organisation och struktur. Varje nämnd har sitt eget kapitel i kalendrarna. Ett kapitel inleds alltid med en kort sammanfattning av nämndens historia och sen presenteras nämndens styrelse och medarbetare. Informationen som presenteras varierar dock från år till år. År 1956 syns det fortfarande vilka arbeten idrottsnämndens styrelsemedlemmar hade och deras födelseår. Den här informationen försvinner dock året efter. Däremot visas medlemmarnas politiska tillhörighet i varje kalender. Politisk tillhörighet visas inte för de ”vanliga” medarbetare, utan det är bara deras namn och roll som visas i kalendrarna.

1.6.2 Tillvägagångssätt: Granskning av källmaterialet

Historieprofessorer Anders Florén och Henrik Ågren beskriver hur man stegvis granskar sina källor, med hjälp av en rad kriterier: Äkthet, representativitet, sanningshalten, närhet, källans tendens, oberoendekriteriet, enkelhet och rimlighet.36 Jag har använt två olika typer av källor: Protokoll och årskalendrar som skrevs oberoende av varandra: Det var till exempel inte

35_{Protokoll med bilagor (A1) 1975, (GSA-713)} 36

(14)

10 idrottsnämnden som låg bakom kalendrarna. Eftersom det handlar om officiella årskalendrar och protokoll finns det ingen anledning att ifrågasätta källornas äkthet. Dessutom är de representativa, eftersom de handlar om en längre tidsperiod (1956-1975), som gör att eventuella incidenter/avvikelser tydligen syns. Det var under den här tidsperioden att kalendrarna och protokollen sammanställdes i Göteborg och därför kan vi även säga att källorna uppfyller närhetskriteriet. Det finns dessutom ingen anledning att tro att kommunen skulle ljuga om sin struktur eller överdriva. På det där sättet är källorna inte tendensiösa eller orimliga, utan innehållet verkar besitta en stor sanningshalt. När det gäller översikterna av de arbetssökanden kan det visst vara så att en/några personer har ljugit när de skrev idrottsnämnden, men i så fall påverkar det inte denna undersökning: Det syns fortfarande vilka egenskaper tycktes var essentiella/önskvärda för att vara del av idrottsnämnden. Det är dock viktigt att ha i åtanke att alla individuella protokoll och översikter innehåller sammanfattningar av dessa egenskaper, så de kan presentera en förenklad version av verkligheten; kombinationen av dessa källor är alltså en väg runt till exempel en årskalenders enkelhet.37

Det finns även två praktiska synpunkter som behöver lyftas fram: 1.) Såväl kalendrarnas som protokollens struktur förändras några gånger till exempel. Genom att skapa en översikt i en Excelfil blev det dock möjligt att jämföra innehållet och se tendenser. 2.) Det saknas saker som jobbannonser och transkriberade arbetsintervjuer i materialet, så även om källorna ger oss en bra inblick i rekryteringsprocesserna visar materialet inte alla faktorer som ledde till att någon blev tilldelad en viss specifik tjänst. Genom att analysera innehållet av alla processer kunde jag dock få ihop tillräckligt mycket data för att få en bra bild av vilka egenskaper var viktiga. I kommande kapitlet beskriver jag hur jag har genomfört den här innehållsanalysen.

1.6.3 Tillvägagångssätt: Metod

Den här undersökningen är en blandning mellan en kvantitativ och en kvalitativ innehållsanalys. Delar av texten kunde räknas och mätas och de här delarna samt de övriga har sedan kategoriserats med hjälp av olika koder. På det här sättet blev det möjligt att upptäcka mönster i texten, som tillät mig att jämföra hur olika egenskaper påverkade urvalsprocessen och kunde jag även se hur vissa egenskaper värderades.38

Även om den här metoden är lämplig för att hitta ett svar på den här studiens undersökningsfrågor, är den inte perfekt. En relativ ofta hört form av kritik mot den här metoden är att olika personer tolkar texter på olika sätt. En annan svaghet med innehållsanalyser är dessutom att inte alla relevanta faktorer alltid uppmärksammas eller att vissa inte ens syns i de undersökta texterna.39 Genom att vara medvetna om dessa utmaningar och synpunkter har jag försökt att undvika trampa i dessa fällor.

37

Florén, Anders & Ågren, Henrik (2006), ss. 73-76

38_{Boréus, Karin & Kohl, Sebastian. (2018). Innehållsanalys. I Boréus, Karin, & Bergström Göran (red.). Textens}

mening och makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursalys. Lund: Studentlitteratur. ss. 49-89

(15)

11 Innehållsanalysen har genomförts enligt de stegen som Kristina Boréus och Sebastian Kohl beskriver i Textens mening och makt. De första två stegen, valet av material och valet av källor beskrivs i detalj i det förra kapitlet. Analysenheterna är alltså kalendrarnas översikt av nämndens styrelse, översikten av nämndens övriga personal och rekryteringsprocesserna som hittas i protokollen. Med andra ord: De olika yrken, rollen och tjänsterna som blev tilldelade hos Göteborgs Frilufts – och idrottsnämnd. Eftersom en del har varit relativ lika har dessa roller och tjänster sammanfattad i olika klasser (lånat från Bourdieus koncept kring sociala klasser).40

- Ordföranden (styrelse) - Viceordföranden (styrelse) - Övriga medlemmar (styrelse) - Chefer

- Kontorsanställda

- Övrig personal som skötte anläggningar

Enheternas innehåll har kodat manuellt genom att skapa ett kodschema. Här har jag tittat på återkommande ord, men även på till exempel manliga och kvinnliga namn för att bestämma kön som tydligen hörde tillsammans och dessutom vilka variabler tillhörde koden. Materialet var relativt tydligt och konsekvent i det här fallet, eftersom saker som utbildning, tidigare yrke, ålder, födelseår osv. redan fanns med som separata kategorier i materialet. Koderna och deras tillhörande variabler blev alltså41:

- Ålder/födelseår. Den här koden talar för sig. I undersökningen använder jag oftast intervaller tonåring, 20-årslådern, 30-årsåldern och så vidare, eller om det är relevant mer detaljerade intervaller.

- Kön. För att determinera könet har jag använt personernas förnamn. Koden består av variablerna “man” eller “kvinna”

- Tidigare yrke. Rekryteringsprocesserna samt den tidigaste kommunalkalender visar vilka yrken de arbetssökande hade och dessutom vad som ansågs vara viktig eller relevant arbetslivserfarenhet.

- Potentiell tidigare anställning hos idrottsnämnden. Den här koden är en separat kod eftersom den här anställningen behandlades på ett annat sätt än tidigare erfarenhet hos andra arbetsgivare.

- Formell utbildning. Med det här menar jag fleråriga program, till exempel utbildningar på realskolor, gymnasium eller (folk)högskolor. Den här koden visar vilka utbildningar krävdes för ett specifikt yrke.

40

Bourdieu, Pierre (1994), s. 258

41_{A1 1956 (GSA-713), A1 1957 (GSA-713), A1 1958 (GSA-713), A1 1959 (GSA-713), A1 1960 (GSA-713),}

(16)

12 - Extra/övriga kurser. Alla övriga kurser som en arbetssökande har följt hamnar under den här kategorin. Med den här informationen går det att identifiera vilka kurser ökade arbetssökandens chanser att bli tilldelad en tjänst.

- Politisk tillhörighet. I kommunalkalendrarna syns det även vilka partier styrelsen tillhörde och vilka partier/ideologier representerades.

I varje analysenhet har jag räknat ovanstående variablerna. Rent praktiskt såg den här processen ut som i följande exempel: I en rekryteringsprocess gällande en tjänst som kontorsbiträdande har jag räknat antalet män och kvinnor, efter det räknade jag antalet sökanden som hade en utbildning i till exempel en folkhögskola, sen tittade jag om det fanns sökanden med en bakgrund i en realskola, och om så, hur många, och så vidare. För att kunna svara på forskningsfrågan har jag först tittat hur variablerna påverkade koden och hur detta i sin tur påverkade eller blev påverkade av bland annat status privilegier och parti som omskrivs i Webers teori. Till slut har jag analyserat korrelationen/samspelet mellan dessa variabler och koder enligt Bourdieus teori för att visa hur dessa koder och dess variabler har påverkat varje klass och sammanfattad resultatet i en översikt där Weber och Bourdieu kombineras.42

1.7 Avgränsningar

Det finns tre anledningar av valet för att välja Göteborgs idrotts- och friluftsnämnd mellan år 1956 och 1975:

1) 1956 grundades Göteborgs idrottsnämnd, parallellt med professionaliseringen inom svensk idrott som gjorde att idrottsrörelsen och myndigheterna började dela makt. 43 2) Från och med 1976 tog Fritidsnämnden över Göteborgs idrotts- och friluftsnämndens

uppgifter

3) RF:s historia, dess makthavare och strukturer har studerats (se forskningsläget), men det saknas forskning som lägger fokus på myndigheternas sida när det gäller svensk idrott. Därför har jag valt att just fokusera på ett myndighetsorgan i den här undersökningen

Med andra ord: Göteborgs idrotts- och friluftsnämnd fanns ”bara” i 20 år, men just under den här tiden har samarbetet och maktdelningen mellan idrottsrörelsen och myndigheterna intensifieras. Det gör just att den här avgränsningen är en lämplig ”pusselbit” i svensk idrottshistoria.

42_{Boréus, Kristina & Kohl, Sebastian (2018), ss. 55-63, s. 73, s. 78, Bourdieu, Pierre (1994), s. 254, s. 258,}

Weber, ss. 91-94

(17)

13

2. Undersökning - Vilka egenskaper och bakgrund hade nämndens styrelse

och de som blev anställda och sökte anställning hos Göteborgs

idrottsnämnd?

Materialet visar en tydlig uppdelning mellan styrelsen och de ”vanliga” anställda. Med ”vanliga anställda” menar jag de som tog hand om stadens idrottsanläggningar, nämndens ekonomi och så vidare. Det är alltså rimligt att följa en liknande struktur i den här sektionen.

2.1 Styrelse

Fram till år 1960 bestod styrelsen av 1 ordförande, 1 vice ordförande, 5 ledamöter, 3 suppleanter, 3 revisorer och 3 suppleanter till dessa revisorer. Från och med 1961 försvann revisorerna och deras suppleanter ur styrelsen och reducerades styrelsen alltså från 16 till 10 medlemmar. År 1964 saknades det dessutom 1 ledamot.44

Från början syns en socialdemokratisk (S) dominans i styrelsen: 9 av de 16 medlemmar tillhörde S medan folkpartiet (FP) och högerpartiet (H) hade 5, respektive 2 medlemmar. Även efter organisationens omstrukturering skulle S inneha minst 50 % av alla positioner fram till 1967. FP hade 3 medlemmar under den här perioden, medan H representerades av 1-2 personer. 1968 minskade den här andelen dock till 40 %, som betydde att mittens och högerns andel ökade: S var fortfarande störst fram till 1970 med 4 styrelsemedlemmar, men FP och H (senare moderaterna, M) representerades båda av 3 personer nu. 1971 blev folkpartiets andel ännu större med 4 personer i styrelsen, lika många som S. Tillsammans med Centerpartiet (C) och M (både 1 medlem) fortsatte alltså mittens och högerns dominans. År 1974 och 1975 skulle dock fördelningen mellan C, M och FP blir jämnare med 2 medlemmar i styrelsen per parti.45

44_{Göteborgs Kommunalkalender 1957, s. 265, Göteborgs Kommunalkalender 1958 s. 148, Göteborgs}

Kommunalkalender 1959 s. 152, Göteborgs Kommunalkalender 1960, s. 153, Göteborgs Kommunalkalender 1961, s. 153, Göteborgs Kommunalkalender 1962, s. 154, Göteborgs Kommunalkalender 1963, s. 148, Göteborgs Kommunalkalender 1964, s. 149, Göteborgs Kommunalkalender 1965, s. 146, Göteborgs

Kommunalkalender 1966, s. 139, Göteborgs Kommunalkalender 1967, s. 103, Göteborgs Kommunalkalender 1968, ss. 99-100, Göteborgs Kommunalkalender 1969, s. 101, Göteborgs Kommunalkalender 1970, s. 105, Göteborgs Kommunalkalender 1971, s. 122, Göteborgs Kommunalkalender 1972, s. 128, Göteborgs

Kommunalkalender 1973, s. 127, Göteborgs Kommunalkalender 1974, s. 127, Göteborgs Kommunalkalender 1975, s. 127

(18)

14 Ovanstående maktskifte från en socialdemokratisk majoritet till en höger/mitten dominans i styrelsen återspeglas även i innehavandet av ordförande-, respektive viceordförandepositionen. Från början var det S som levererade ordföranden, medan FP eller H levererade nämndens viceordförande. Från och med 1968 till 1975 tillhörde ordföranden dock FP och viceordföranden S. Med andra ord: FP flyttade upp, medan S flyttade ned.46 Materialet visar inte bara politisk tillhörighet, utan även andra egenskaper som till exempel arbete. Vi vet vilket arbete de styrelsemedlemmarna som var med från början hade. Den socialdemokratiska majoriteten i styrelsen skapar kanske förväntningen att de flesta medlemmar hade en arbetarbakgrund. Det är dock inte så: Bara två S-medlemmar var metallarbetare. Dessa två var de enda arbetare i styrelsen. Dessutom visar materialet att medlemmar med en chefsbakgrund tillhörde FP. De övriga medlemmar -oavsett politisk tillhörighet- tillhörde arbetade som ombudsman (ordföranden), redaktör (viceordföranden), kamrer, köpman, bokhållare, adjunkt, uppbördsintendent, förste inspektör, posttjänsteman, ingenjör eller kontorist.47

Dessutom syns det en ganska detaljerad översikt av åldersfördelningen för idrottsnämndens första mandatperiod i kalendrarna. Snittet var mellan 44 och 47 år gamla och även ordföranden var i 40-års ålder. Det fanns dock även medlemmar under 30 år och över 50 år. Efter 1961 finns det ingen information om de nya medlemmar längre- det syns dock att en del av de första medlemmarna stannar kvar fram till en relativ hög ålder. Det vill säga 60+.48

46

Göteborgs Kommunalkalender 1957, s. 265, Göteborgs Kommunalkalender 1958 s. 148, Göteborgs Kommunalkalender 1959 s. 152, Göteborgs Kommunalkalender 1960, s. 153, Göteborgs Kommunalkalender 1961, s. 153, Göteborgs Kommunalkalender 1962, s. 154, Göteborgs Kommunalkalender 1963, s. 148, Göteborgs Kommunalkalender 1964, s. 149, Göteborgs Kommunalkalender 1965, s. 146, Göteborgs

(19)

15 Den sista egenskapen som syns i materialet är kön. Fram till 1973 har Göteborgs Idrotts- och friluftsnämnd bara manliga medlemmar, men år 1974 tillträder de första två kvinnor: En ledamot (C) och en suppleant (M). En förklaring till den här ändringen kan vara en motion från 1973 ”avseende åtgärder för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män på olika områden inom kommunen”.49

Från början handlar den här motionen om kommunens rationaliseringsarbete och hur detta arbete främst drabbas lågavlönad kvinnlig servicepersonal. Enligt Göteborgs Idrotts- och friluftsnämnd borde det inte spela någon roll vilken kön medarbetarna hade när nämnden skulle genomföra resursförändringar. Däremot erkände de att det faktiskt knappast rekryterades kvinnor. I ett pro memoriam förklarar idrottsdirektören B. Jeneryd att anledningen till den här ensidiga rekryteringsprocessen var att nämndens kundkrets i stort sett var manlig från början, men att de nyanlagda motionscentralerna hade ändrat det. Jeneryd menade att det därför kunde vara en positiv utveckling att även anställa kvinnliga medarbetare.50 Nu måste det sägas att Jeneryd mest pratar om personal och inte direkt om styrelsen, men motionen visar en förändrat syn på kvinnor inom idrottsnämnden på grund av ett större deltagande av kvinnor inom göteborgsk idrott. Den här förändringen kan förklara -eller återspeglas i alla fall i- faktum att Göteborgs Idrotts- och Friluftsnämnd fick två kvinnliga medlemmar.

Från början syns det alltså en socialdemokratisk dominans fram till 1967, efter det lutar styrelsens medlemmar och, inte minst, ordföranden, mer mot mitten och högern. Trots socialdemokraternas stora dominans i början var arbetarna underrepresenterade. De flesta medlemmar var till exempel chefer, tjänstemän, ingenjör eller hade en bakgrund i någon annan form av kontorsarbete. Dessutom visar materialet att de flesta medlemmar var män mellan 44 och 47 år från början. Det skulle dröjas fram till 1974 tills de första kvinnorna tog plats i styrelsen.51

2.2 De ”vanliga” anställda

Med den här gruppen menar jag de som skötte idrottsnämndens dagliga verksamheter, det vill säga idrottsdirektören och -kamreren, sekreterare, kammarskrivare, kontorister, byråassistenter, kassörskor och avdelningschefer hos nämndens centrala enhet, samt Kommunalkalender 1973, s. 127, Göteborgs Kommunalkalender 1974, s. 127, Göteborgs Kommunalkalender 1975, s. 127

49_{A1 1975 (GSA-713), Göteborgs Kommunalkalender 1974, s. 127} 50_{A1 1975 (GSA-713)}

(20)

16 inspektörer, ingenjörer, vaktmästare och badmästare som tog hand om Göteborgs idrottsanläggningar.52

Till skillnad från styrelsens ordförande förändrar idrottsdirektören inte varje 4 år, istället är B. Jeneryd direktören under hela idrottsnämnden bestående och även när det gäller andra positioner syns en viss kontinuitet.53

När det gäller de ålder ser vi samma tendens som hos styrelsen i kommunalkalendern; det finns mycket data är början, men sen blir det mindre. Snittåldern under första de åren, när det fanns mycket data, är dock ganska lika jämfört med styrelsen, 42-46 år (mot 44-47 år). Det är dock inte så att det bara fanns medarbetare i den här åldersgruppen. Det fanns även en del medarbetare som var lite yngre (sena 30-årsåldern) eller äldre (över 50 år).54 Dessutom visar de protokollen även -framförallt kvinnliga- anställda som inte beskrivs i kalendern. I protokollen syns det att de flesta manliga medarbetare är omkring 40-årsåldern i snitt men att de flesta av dessa kvinnliga arbetare är yngre. De är cirka 20-30 år, ibland till och med under

52_{Göteborgs Kommunalkalender 1957, ss. 265-267, Göteborgs Kommunalkalender 1958 ss. 148-152, Göteborgs}

Kommunalkalender 1959 ss. 152-155, Göteborgs Kommunalkalender 1960, ss. 153-156, Göteborgs Kommunalkalender 1961, ss. 153-156, Göteborgs Kommunalkalender 1962, ss. 154-157, Göteborgs Kommunalkalender 1963, ss. 148-151, Göteborgs Kommunalkalender 1964, ss. 149-152, Göteborgs Kommunalkalender 1965, ss. 146-149, Göteborgs Kommunalkalender 1966, ss. 139-142, Göteborgs Kommunalkalender 1967, ss. 103-106, Göteborgs Kommunalkalender 1968, ss. 99-103, Göteborgs Kommunalkalender 1969, ss. 101-104, Göteborgs Kommunalkalender 1970, ss. 105-109, Göteborgs Kommunalkalender 1971, ss. 122-127, Göteborgs Kommunalkalender 1972, ss. 128-133, Göteborgs Kommunalkalender 1973, ss. 127-133 Göteborgs Kommunalkalender 1974, 127-133, Göteborgs Kommunalkalender 1975, ss. 127-129

(21)

17 20.55 År 1957 fick en 37-årig kvinna rollen som kammarskrivaren, efter dess skulle det dröja fram till 1963 att en kvinna över 35 år blev anställd hos Göteborgs idrottsnämnd.56 Gällande rekrytering av nya medarbetare verkar åldern spelar en roll på det sätt att de flesta som blev anställda ofta var lite äldre än de andra som sökte tjänsten. Till exempel: År 1958 var de flesta som sökte anställning som badföreståndare yngre än den som fick rollen (48 år) och 1963 blev en 40-åring tilldelad rollen som vaktmästare, även om de flesta sökanden var i 20- och 30-årsåldern. Det vill dock inte säga att det alltid var de i eller över snittåldern som blev anställda. 1958 gick jobbet som kontorsbiträdande till exempel till någon som var 20 år. Den här personen var yngre än de flesta sökanden, som var mellan 20 och 30 år gamla. Åldern verkar alltså vara meriterande, men inte alltid avgörande.57

Däremot visar materialet något annat när det gäller kön. Kommunalkalendrarna visar att det fanns en kvinnlig kammarskrivare år 1957 och att Göteborgs idrottsnämnd ett år senare även fick en kvinnlig kontorist. Efter det ändrar det dock inte så mycket i kalendrarna, förutom att dessa kvinnor får nya roller i organisationen: Kammarskrivaren Segram blev byråassistent år 1966, medan kontoristen Lindqvist blev kontorsskrivare under 1966, för att sen bli kammarskrivare fram till 1971, när hon även blev byråassistent.58 Protokollen visar dock att det faktiskt fanns fler kvinnor inom organisationen än vad visas i Göteborgs Kommunalkalendrar: Det fanns en telefonist som sen blev kontorsbiträdande, två till kontorsbiträdande, några kassörskor, 5 baderskor, tvättmästaren och en kanslibiträdande.59 En del av dessa roller var inte exklusive för kvinnorna; det fanns även manliga kontorister, kontorsskrivare, tvättmästare och byråassistenter. Däremot syns det tydliga skillnader inom rekryteringsprocesserna. Förutom år 1960, när en man hade intresse att bli kontorsbiträdande, finns det inga tillfällen där både män och kvinnor sökte samma anställning. Mannen som sökte tjänsten som kontorsbiträdande i 1960 blev dessutom inte anställd. En annan skillnad som också syns i dessa processer är att kvinnornas lön är lägre än männens. Det vill säga: Tjänsterna som lockade kvinnor avlönades lägre än de som lockade män.60

Dessutom syns det en viss homogenitet när det gäller utbildningsbakgrund av de arbetssökanden för några specifika roller. De som sökte ett kontorsarbete hade nästan alltid en realexamen med inriktning i handel om de var män. Var de kvinnor då hade de ofta en utbildningsbakgrund i en folkhögskola. När det gäller ingenjörsroller och chefsroller syns det dock mer variation än i de övriga rollen. Rekryteringsprocessen gällande tjänsten som ingenjör år 1962 var en ”tävling” mellan män med ett diplom från tekniska gymnasieskolor,

A1 1962 713), A1 1963 713), A1 1970 januari-maj 713), A1 1970 juni-december (GSA-713),

56

A1 1957 (GSA-713), A1 1963 (GSA-713)

57_{A1 1958 (GSA-713), A1 1963 (GSA-713)}

58_{Göteborgs Kommunalkalender 1957, s. 265, Göteborgs Kommunalkalender 1966, s. 139, Göteborgs}

Kommunalkalender 1971, s. 122, s. 124

59

A1 1957 (GSA-713), A1 1958 (GSA-713), A1 1960 (GSA-713), A1 1963 (GSA-713), A1 1963 (GSA-713)

(22)

18 realskolor och de som hade en ingenjörsexamen där skolan inte är specificerad. Den här tävlingen vanns av någon med en bakgrund i ett tekniskt gymnasium, men år 1963 gick en annan ingenjörsroll till exempel till någon som hade pluggat på en aftonskola. Rollerna som idrottsdirektör, avdelningschef personalchef och ekonomichef söktes av de som hade en handelsexamen, en bakgrund i realskolan, en ingenjörsexamen eller någon annan form av högskole- eller gymnasieexamen. Ekonomi- och personalschefstjänsterna blev tilldelada till personer med en handelsbakgrund, den nya avdelningschefen hade en arkitektexamen och en civilingenjör blev idrottsdirektör.61

Utöver utbildningsbakgrund delade de arbetssökanden -självklart- deras tidigare anställningar. Dessa tidigare anställningar ligger i nästan varje fall i linje med deras tidigare utbildning; de som sökte arbete som idrottskamrare i 1957 var redan kamrer hos en annan organisation, de som sökte anställning som utredningsinspektör samma år hade jobbat hos byggnadsfirmor och så vidare. Egentligen är det bara rollen som idrottsdirektör som verkligen sticker ut; här var det gymnasiedirektörer, militärer och ingenjörer som stred om anställningen- som gick till en ingenjör i slutet.62

Det verkar som extra kurser i till exempel maskinskrivning och stenografi nästan krävdes för att ens kunna söka de lediga kontorstjänsterna. Dessutom kunde de som blev anställda som kontorsbiträdande och personalchef båda amerikansk bokföring, och den sistnämnda kunde även flera språk. Det verkar alltså som extra kurser ökade chanserna att en arbetssökande fick en anställning. Dessutom syns det till exempel i Kommunalkalendrarna att de kvinnliga anställda som redan jobbade hos idrottsnämnden fick nya roller och i protokollen hittas det även rekryteringsprocesser där någon som redan var i tjänst hos Göteborgs idrottsnämnd fick en ledig tjänst. Det fanns alltså en tendens att tilldela tjänster till medarbetare om de hade intresse. I 1958 var den ”nya” sekreterare och den ”nya” badföreståndare till exempel redan anställt i en annan roll hos idrottsnämnden och år 1960 rekryterades den nya biträdande inspektorn intern.63

Kort sammanfattad visar materialet att det fanns en viss homogenitet bland de arbetssökanden gällande deras tidigare arbetsliv, kön och utbildning. Bara när det gäller chefsrollerna visar materialet lite mer variation i utbildningsbakgrund. Dessa egenskaper var dock avgörande för vilka tjänster någon kunde söka. Däremot verkar ålder, extra kurser och om den som sökte

A1 1962 (GSA-713), A1 1963 (GSA-713), A1 1970 januari-maj (GSA-713), A1 1970 juni-december (GSA-713)

62

A1 1956 (GSA-713), A1 1957 (GSA-713), A1 1958 (GSA-713), A1 1959 (GSA-713), A1 1960 (GSA-713), A1 1962 (GSA-713), A1 1963 (GSA-713), A1 1970 januari-maj (GSA-713), A1 1970 juni-december (GSA-713)

(23)

19 tjänsten redan arbetade hos idrottsnämnden vara viktiga faktorer när vi tittar på rekryteringsprocesser gällande en specifik roll eller tjänst.64

64

A1 1956 (GSA-713), A1 1957 (GSA-713), A1 1958 (GSA-713), A1 1959 (GSA-713), A1 1960 (GSA-713), A1 1962 713), A1 1963 713), A1 1970 januari-maj 713), A1 1970 juni-december (GSA-713), Göteborgs Kommunalkalender 1957, ss. 265-267, Göteborgs Kommunalkalender 1958 ss. 148-152, Göteborgs Kommunalkalender 1959 ss. 152-155, Göteborgs Kommunalkalender 1960, ss. 153-156, Göteborgs Kommunalkalender 1961, ss. 153-156, Göteborgs Kommunalkalender 1962, ss. 154-157, Göteborgs

(24)

20

3. Analys - Hur kan Göteborgs idrottsnämnds urvalsprocess förstås i

relation till kategorierna klass, status och kapital?

I det här kapitlet analyseras undersökningens resultat med hjälp av Max Weber och Pierre Bourdieu, samt tidigare forskning och besvaras den andra forskningsfrågan: Hur kan Göteborgs idrottsnämnds urvalsprocess förstås i relation till kategorierna klass, status och kapital?

3.1 Analys: Hur kan Göteborgs idrottsnämnds urvalsprocess förstås i relation till kategorierna klass, status och kapital?

Pierre Bourdieu skriver att det inte ”bara” är egenskaper som kön och ålder i sig som avgör vilken plats en grupp eller person har i det sociala rummet, utan att det är samspelet mellan dessa egenskaper som gör det; oavsett om dessa egenskaper är oberoende eller beroende variabler. Han menar att man därför borde utforska alla variationer inom de sekundära variabler som påverkar huvudvariabeln. Observera att den här huvudvariabeln är detta som jag har kallat för ”klass” i teorikapitlet.65 Max Webers teori kring ekonomisk klass, sociala grupper och parti hjälper i detta som ett slags manus för att förstå hur dessa klasser etablerade. Med andra ord: Teorin hjälper med att svara på de följande frågorna: Vem innehade/sökte vilken tjänst? Och vem fick vilken tjänst och varför?66

Ordföranden (styrelse). I kommunalkalendern är det en egenskap som sticker ut: Kön. Alla ordföranden var män; männen hade alltså status privilegier; de hade ett monopol på den här rollen. Att det var just män som hade dessa privilegier får inte komma som en överraskning när man tittar på tidigare forskning: Kvinnornas status inom idrott har i princip alltid varit lägre än männens.67

Dessutom syns det att den första ordförande ungefär var i styrelsens medelålder (40-årsålder) och att den hade en bakgrund som ombudsman. Det är dock svårt att dra en slutsats om hela perioden när det gäller ålder. Partitillhörighet verkar däremot vara en viktig faktor i vem som blev utsedd som ordförande: Den personen tillhörde i princip partiet/blocket som var störst: S var dominant från början, men efter 1968, när ett borgerligt block bestående av M/H, FP och senare även C fick en majoritet i styrelsen var det en FP-medlem som blev ordförande. Den här förändringen i styrelsen verkar hänga ihop med den borgerliga valsegern år 1966 som beskrivs i Michael Ivarssons arbete. Det här resultatet ledde alltså till ett skifte i idrottsnämndens maktfördelning68

65_{Bourdieu, Pierre (1994), s. 254, s. 258} 66_{Weber, Max (1999), ss. 83-94} 67

Olofsson, Eva (1989), abstract , Weber, Max (1999), ss. 91-92

(25)

21 Viceordföranden (styrelse). Här ser vi samma status privilegium gällande kön: Bara män kunde bli viceordförande. Dessutom hade även viceordföranden en ”tjänstebakgrund” som redaktör. Däremot verkar den här rollen tillhöra partiet/blocket som hade minst makt i styrelsen: Den första viceordföranden tillhörde FP eller H medan de efter 1968 tillhörde S. Det verkar som politisk makt i styrelsen hängde ihop med vem som levererade ordföranden, respektive viceordföranden. Den första rollen gick till partiet eller blocket som var störst, medan den sistnämnda rollen gick till minoriteten.69

Övriga medlemmar (styrelse). Styrelsemedlemmarnas partitillhörighet beskrivs under hela den utforskade perioden (se kapitel 2). Weber beskriver att alla partier har ett mål: Att påverka socialt agerande.70 Det är dock inte dessa specifika mål som beskriver vem som kunde ta plats i styrelsen, den här fördelningen visas istället genom partiernas andel och vilka partier inte är med i styrelsen. Tillhörde någon inte ett av de partierna som styrde staden i samband med Göteborgsandan, då kunde denna person inte bli medlem.71

Samhällsförändringar och socialt agerande kan samtidigt förklara varför det fanns en stor andel medlemmar med en liberal eller konservativ bakgrund (FP, C och M/H). Dessa styrelsemedlemmar representerade nämligen borgerliga partier. Genom tidigare forskning av till exempel Robert F. Wheeler och André Gounot vet vi att organiserad idrott har borgerliga rötter och att den användes för att kontrollera arbetarna. Med andra ord: idrotten var från början ett sätt att utöka makten utifrån de borgerliga partiernas perspektiv.72 Utöver detta vet vi genom Jan Lindroths artikel om idrottsrörelsen att S sökte samarbete med idrotten under 1900-talets lopp, samt att S var en av de samarbetsparter i Göteborgsandans politik, som förklarar varför deras medlemmar även tog plats i styrelsen.73

En annan egenskap som verkade medföra status privilegier är kön. Fram till 1974 var alla i styrelsen män. Från och med år 1973 uttalade idrottsnämnden sig dock emot det här 1968, ss. 99-100, Göteborgs Kommunalkalender 1969, s. 101, Göteborgs Kommunalkalender 1970, s. 105, Göteborgs Kommunalkalender 1971, s. 122, Göteborgs Kommunalkalender 1972, s. 128, Göteborgs

Kommunalkalender 1973, s. 127, Göteborgs Kommunalkalender 1974, s. 127, Göteborgs Kommunalkalender 1975, s. 127, Ivarsson, Michael (2020), s. 71

70_{Weber, Max (1999), s. 94} 71_{Ivarsson, Michael (2020), s. 71}

72_{Gounot, André (2015), s. 1, s. 26, Hedenborg, S. & Kvarnström, L. (2015), ss. 202-203, Wheeler, Robert F.}

(1978), s. 192, s. 194