Upplevelser av att leva med Kronisk
Obstruktiv Lungsjukdom
- en litteraturstudie
Experiences of living with chronic obstructive pulmonary disease
- a literature study
Malin Thunander
Camilla Zetterberg
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskaper Omvårdnad / Sjuksköterskeprogrammet
Grundnivå / 15 hp
Handledare: Berit Berggren och Ulla Wrangstål Examinerande lärare: Gunilla Borglin
SAMMANFATTNING
Titel: Upplevelser av att leva med Kronisk Obstruktiv
Lungsjukdom – en litteraturstudie.
Experiences of living with chronic obstructive pulmonary disease – a literature study.
Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskaper
Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper
Ämne: Omvårdnad
Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå
Författare: Malin Thunander och Camilla Zetterberg
Handledare: Berit Berggren och Ulla Wrangstål
Sidor: 23
Nyckelord: KOL, omvårdnad, upplevelser, sjuksköterska
Godkänd Datum
__________________ Examinerande lärare Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom är den fjärde största ledande dödsorsaken i världen. Omvårdnaden utgår från en humanistisk människosyn där människan är unik och ses som en helhet. Det ingår i sjuksköterskans profession att främja hälsa och lindra lidande och eftersom patienter med KOL kan se friskare ut än vad de är, är det av intresse att undersöka hur de upplever livet med sjukdomen och därmed kunna förbättra omvårdnaden. Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser av att leva med Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom. Metoden var en litteraturstudie där sökningar gjordes via databaserna CINAHL och PubMed vilket resulterade i elva vetenskapliga artiklar som granskats och analyserats. Resultatet utgörs av fyra kategorier fysiska begränsningar, emotioner, sociala relationer samt ett
föränderligt liv, med sex tillhörande underkategorier. Symtom som andnöd och
Innehållsförteckning
INTRODUKTION ... 4
Etiologi och orsak ... 4
Omvårdnad ... 5
Problemavgränsning ... 6
Syfte ... 6
METOD ... 7
Litteratursökning ... 8
Inklusions – och exklusionskriterier ... 8
Urval ... 10 Databearbetning ... 10 Etiska överväganden ... 10 RESULTAT ... 11 Fysiska begränsningar ... 12 Förändrad livsstil ... 12 Anpassning ... 12 Emotioner ... 13
Skuld och skam ... 13
Förlorad kontroll... 13
Sociala relationer ... 14
Ett föränderligt liv ... 14
Förväntningar ... 14 Hanterbarhet ... 15 DISKUSSION ... 16 Resultatdiskussion ... 16 Metoddiskussion ... 17 Klinisk betydelse ... 19
Förslag till fortsatt forskning ... 19
Slutsats ... 19
4
INTRODUKTION
Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) uppskattas vara den fjärde störst ledande dödsorsaken i världen (Global Initiative for Chronic Obstructive Pulmonary Disease [GOLD] 2013). Sjukdomen kännetecknas av kronisk luftvägsobstruktion och har ett långsamt, utvecklande förlopp där symtomen uppträder i intervaller med bättre och
sämre perioder (Ericson & Ericson 2009). Diagnosen ställs utifrån
lungfunktionsnedsättningen (Skoogh & Larsson 2006) och eftersom den utvecklas långsamt så diagnostiseras främst individer över 40 års ålder (World Health Organization [WHO] 2013). Omvårdnaden utgår från att människan är unik och ska
därefter mötas individuellt efter sina unika förutsättningar (Svensk
Sjuksköterskeförening [SSF] 2010a) där kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska (Socialstyrelsen 2005) skriver att sjuksköterskan bör möta patientens upplevelse av sjukdom och lidande för att tillämpa lämpliga åtgärder.
Etiologi och orsak
Riskfaktorer för sjukdomen är främst rökning och stigande ålder (Lundbäck 2006), där Riksförbundet HjärtLung (2013) skriver att nio av tio fall är orsakade av rökning och en halv miljon människor i Sverige är drabbade av KOL. Ericson och Ericson (2009) skriver att andra anledningar till uppkomst av sjukdomen kan vara luftföroreningar, upprepade luftvägsinfektioner som barn, passiv rökning samt genetiska orsaker. Exponering av skadliga partiklar, som tobaksrökning, aktiverar mastcellerna i lungans slemhinna vilket utlöser en inflammation och efter en längre tids exponering så blir inflammationen kronisk. Efter hand förstörs de ciliebärande cellerna på slemhinnan vilket leder till att transporten av sekret försämras och ansamlas därmed i lungorna. Hosta och ökad slemproduktion är enligt Hansson (2006) i regel de första symtomen vid KOL. Ericson och Ericson (2009) skriver att den kroniska inflammationen medför att lungans elasticitet reduceras, alveolerna brister och det bildas större luftblåsor. Emfysemet som då utvecklats ger en sämre fungerande lungvävnad och en minskad andningsyta som leder till ett nedsatt gasutbyte. Den försämrade utandningen ger upphov till andnöd, som enligt Hansson (2006) utlöses vid ansträngning och sägs vara den främsta anledningen till att patienten söker vård. Willgoss et al. (2012) skriver att för patienter med KOL ger andnöden ofta upphov till känslor av panik och ångest och där andnöden anses vara ett hinder för att leva ett normalt liv (Willgoss et al. 2012). Andra karakteristiska symtom är även viktnedgång, muskelsvaghet och trötthet (Hansson 2006). Clancy et al. (2009) skriver att symtomen, som sjukdomen medför, påverkar livet till den grad att den sjuke finner svårigheter med att klara av vardagliga sysslor där också Hjärt- och Lungfonden (2013) menar att det är svårt att leva på samma villkor som andra människor.
Lundbäck och Larsson (2006) skriver att utvecklad KOL involverar flera organsystem där rökningen är en bidragande orsak till andra sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, lungcancer och andra cancerformer. Ericson och Ericson (2009) menar att den främsta delen av behandlingen består av att sluta röka, vilket oftast förbättrar prognosen, men som också kräver motivation från patienten och stöd från omgivningen (Ericson & Ericson 2009). För att hantera andnöden fokuserar patienterna på
andningstekniker som bland annat diafragmaandning, läppandning och
5
2012). Livet med KOL kan för många patienter vara handikappande och inverka negativt på livskvaliteten (Ericson & Ericson 2009), vilket medför behov av psykosocialt stöd för dessa patienter (Ericson & Ericson 2009; Hjärt- och Lungfonden 2013).
Omvårdnad
Svensk Sjuksköterskeförening (2010b) menar att omvårdnad är ett av sjuksköterskans ansvarsområden där ett av målen är att patienten inom omvårdnaden ska uppleva hälsa, känna trygghet och respekt. Omvårdnaden utgår från en etisk dimension vilket innefattar en humanistisk människosyn där människan ses som en helhet. För att kunna ge en god vård och omvårdnad under både utbildning och verksamhet är det viktigt att sjuksköterskan relaterar till sex kärnkompetenserna:
Personcentrerad vård. Upplevelsen av omvårdnadsinsatserna utgörs av ett gott
bemötande som grundar sig i en fungerande relation mellan patient och sjuksköterska, där patienten betraktas som en unik individ.
Samverkan i team – För att patientens omvårdnad ska uppmärksammas och tillgodoses
ansvarar sjuksköterskan för att teamarbetet sker personcentrerat, där samarbetet mellan de olika professionerna medför de främsta resultaten för patienten gällande välbefinnande, symtomlindring samt överlevnad.
Evidensbaserad vård – för att omvårdnaden ska bli trygg och säker för både patient och
närstående sammanförs bästa vetenskapliga kunskap med beprövad kunskap och erfarenhet om patienternas situation och upplevelser.
Förbättringskunskap för kvalitetsutveckling – handlar om förbättra omvårdnaden samt
utveckla och förbättra olika vårdprocesser genom att kombinera förbättringskunskap med den professionella kunskapen.
Säker vård – för att kunna skapa en säker vård och omvårdnad måste sjuksköterskan
inneha kunskap om säkerhetsarbete och därmed förhindra att patienterna kommer till skada.
Informatik – sjuksköterskan bör ha engagemang i utvecklingsarbetet av informations-
och kommunikationssystem som stöd för omvårdnad, utbildning samt forskning (SSF 2010b).
De fyra grundläggande ansvarsområden för sjuksköterskan består av: ”att främja hälsa,
att förebygga sjukdom, att återställa hälsa samt lindra lidande” (International Council
of Nurses [ICN] 2012, s. 1). Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska en god vård och hälsa ges på lika villkor där omvårdnaden ska bygga på respekt för människans lika värde. Omvårdnaden ska därför inte begränsas av ålder, hudfärg, trosuppfattning, kultur, funktionsnedsättning eller sjukdom, kön, sexuell läggning, nationalitet, politisk åsikt, etnisk tillhörighet eller social status (SFS 1982:763; ICN 2012).
6
människan uppleva tro, hopp och kärlek som utgör vårdandets kärna (Eriksson 1987). God omvårdnad innebär att kunna visa omsorg och associeras bland annat med välbefinnande, medkännande, kärlek och delaktighet där patientens behov av omvårdnad grundas på patientens egna upplevelser (Norberg et al. 1994).
Lidandet ses som en oundviklig del i av att vara mänsklig och är förknippat med sjukdom, minskad känsla av egenvärde samt olika typer av förluster där lidandet ofta är förenat med vad som är betydelsefullt för individen (Travelbee 1971). Eriksson (1994) beskriver lidandet som ett flerdimensionellt begrepp, något negativt eller ont, något som människan måste leva med men också som en försoning. Begreppet patient kommer ursprungligen från ”den lidande”, den som uthärdar något där Clancy et al. (2009) beskriver att många patienter med KOL dagligen får kämpa med andnöden.
Målet med omvårdnaden enligt Travelbee (1971) är för sjuksköterskan att hjälpa patienten med att finna en mening i livet genom att skapa en förståelse för dennes upplevelse av sin sjukdom och sitt lidande. Förståelsen uppnås genom att en ömsesidig relation etableras där patienten sedan kan finna meningen som gör livet värt att leva.
Problemavgränsning
Eftersom KOL anses vara den fjärde största dödsorsaken i världen innebär detta att det är en stor patientgrupp. Sjukdomen involverar inte bara lungorna utan även andra organsystem, därav återfinns dessa patienter på andra avdelningar än de lungmedicinska, och möts sannolikt av många sjuksköterskor inom sjukvården. Leva med en kronisk sjukdom kan påverka livet på flera olika sätt och Clancy et al. (2009) menar att denna patientgrupp ser friskare ut än vad de är, vilket medför att sjukdomen kan ses som ett dolt funktionshinder.
Enligt kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska så ska sjuksköterskan möta och uppmärksamma patientens upplevelse av sjukdom och lidande samt tillämpa adekvata åtgärder för att så långt som möjligt lindra detta (Socialstyrelsen 2005). Eftersom patienterna måste kunna lära sig att leva med och hantera sitt liv med KOL, behöver sjuksköterskan få förståelse och kunskap för hur det är att leva med sjukdomen och på så vis kunna ge stöd till patienterna.
Syfte
7
METOD
Metoden som användes var en litteraturstudie. Enligt Forsberg och Wengström (2013) innebär detta att det sker en systematisk sökning där litteraturen sedan kritiskt granskas och sammanställs efter det valda problemområdet. För att genomföra litteraturstudien användes Polit och Becks (2012) modell med de nio steg som ingår i processen. Dessa redovisas i figur 1.
Figur 1 – Litteraturstudiens nio steg enligt Polit och Beck (2012). 1. Formulera och
förfina syfte och eventuella frågeställningar. 2. Utforma sökstrategier (välja databaser och identifiera sökord). 3. Sök efter,
identifiera och hämta potentiellt sökmaterial från primära källor.
Dokumentera
sökningarna. Identifiera nya
8
Litteratursökning
Artiklarna som ingick i litteraturstudien är publicerade forskningsartiklar där studierna hade genomförts med en kvalitativ design. Karakteristiskt för studier med kvalitativ design enligt Polit och Beck (2012) är att de är subjektiva, beskrivande samt tolkande.
Inklusions – och exklusionskriterier
Inklusionskriterierna för litteraturstudien var att artiklarna skulle vara peer reviewed vilket beskrivs i Polit och Beck (2012) som vetenskapligt granskade, samt att de skulle vara baserade på studier med kvalitativ design. De skulle vara publicerade mellan tidsperioden år 2003-2013 och där fokus låg på patienter med Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom. Artiklar skrivna på svenska och engelska inkluderades samt de som svarade på studiens syfte. Exklusionskriterierna för litteraturstudien var review-artiklar. Inklusion- och exklusionskriterierna valdes inte som automatisk filtrering.
Utifrån litteraturstudiens syfte valdes relevanta databaser och sökord enligt Polit och Becks (2012) andra steg. Sökningarna har gjorts i databaserna CINAHL och PubMed. De sökord som användes var: Pulmonary Disease, Chronic Obstructive, Everyday Life och Life Experiences. De sökorden valdes ut för att de överensstämmer med litteraturstudiens syfte. I CINAHL användes det CINAHL Subject Headings och i Pubmed användes det Medical Subject Headings, så kallade MeSH-termer. En sådan sökning visar olika ämnen som har att göra med samma begrepp (Polit & Beck 2012). Det användes samma sökord i båda databaserna. I CINAHL söktes Pulmonary Disease,
Chronic Obstructive och Life Experiences som MeSH-termer medan Everyday Life
söktes som ett nyckelord. I Pubmed söktes ordet Pulmonary Disease, Chronic
Obstructive som en MeSH-term medan Everyday Life och Life Experiences söktes i
9
Tabell 1. Databassökning samt urval i databasen CINAHL.
Sökord Databas Antal
träffar
Urval 1 Urval 2 Urval 3
1 Pulmonary Disease,
Chronic Obstructive
CINAHL 6614
2 Everyday Life CINAHL 1610
3 Life Experiences CINAHL 9355
4 1 AND 2 CINAHL 8 3 3 3
5 1 AND 3 CINAHL 23 10 3 3
6 1 AND 2 AND 3 CINAHL 3 0 0 0
Totalt 13 6 6
Tabell 2. Databassökning samt urval i databasen PubMed.
*Antal dubbletter som sedan exkluderats då de förekommit i tidigare sökning.
Sökord Databas Antal
träffar
Urval 1 Urval 2 Urval 3
1 Pulmonary Disease,
Chronic Obstructive
PubMed 36 972
2 Everyday Life PubMed 7096
3 Life Experiences PubMed 34 988
4 1 AND 2 PubMed 51 5(4*) 1 1
5 1 AND 3 PubMed 97 11(3*) 2 2
6 1 AND 2 AND 3 PubMed 9 0 0 0
10
Urval
Efter primärgranskning av abstrakt och titel i urval 1 valdes det ut artiklar som hade relevans för litteraturstudiens syfte enligt Polit och Becks (2012) fjärde steg i processen. Det material som inte stämde överens med inklusionskriterierna förkastades. I CINAHL primärgranskades 34 artiklar totalt från kombinationssökningarna och 13 artiklar valdes.
I sökbasen PubMed primärgranskades 157 artiklar sammanlagt från
kombinationssökningarna och nio artiklar valdes.
Inför urval 2 granskades artiklarna mer ingående för att se om de svarade på litteraturstudiens syfte. I sökbasen CINAHL lästes 13 artiklar sammanlagt och sex av dem valdes ut. I sökbasen PubMed lästes det nio artiklar totalt och det resulterade i tre utvalda artiklar. Efter att materialet undersökts i urval 2 så exkluderades 13 artiklar på grund av att de inte motsvarade litteraturstudiens syfte.
Urval 3 bestod av att granska artiklarna efter den kvalitativa granskningsmallen Guide
to an Overall Critique of a Qualitative Research Report i Polit och Beck (2012). Det
exkluderades inte någon artikel efter detta, alla bedömdes vara av god kvalitet för litteraturstudien. Efter granskningen av referenslistorna gjordes det manuella sökningar som resulterade i ytterligare två artiklar av god kvalitet. Slutligen återstod 11 artiklar som användes i litteraturstudien.
Databearbetning
Artiklarna som ingick i litteraturstudien skrevs ut på papper och lästes i sin helhet enskilt av författarna. Därefter lästes studiernas resultat gemensamt och viktiga delar som svarade mot litteraturstudiens syfte markerades samt anteckningar gjordes i marginalerna. Resultatet från de olika studierna jämfördes, analyserades och kategoriserades sedan in i olika teman enligt Polit och Becks (2012) åttonde steg. Därefter sammanställdes resultatet till litteraturstudien enligt Polit och Becks (2012) nionde steg. En matris innehållande artiklarnas författare, land, årtal, titel, syfte, metod samt resultat utarbetades. Detta för att sammanställa och redovisa resultatet av granskningen, se bilaga 1.
Etiska överväganden
11
RESULTAT
Resultatet baserades på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Under analysen identifierades fyra kategorier samt sex underkategorier. De fyra kategorierna var fysiska begränsningar, emotioner, sociala relationer samt ett föränderligt liv. Under kategorin fysiska begränsningar fanns underkategorierna förändrad livsstil samt
anpassning. Under kategorin emotioner framträdde underkategorierna skuld och skam
samt förlorad kontroll. Vid kategorin ett föränderligt liv fanns underkategorierna
förväntningar samt hanterbarhet. Dessa kategorier presenteras i figur 2.
Figur 2. Översikt av resultatets kategorier samt underkategorier.
Fysiska begränsningar
- Förändrad livsstil. - Anpassning.
Emotioner
- Skuld och skam.
- Förlorad kontroll.
Sociala relationer
Ett föränderligt liv
- Förväntningar.12
Fysiska begränsningar
Andnöden var den största orsaken till att deltagarna hade svårigheter med att utföra vissa aktiviteter (Avşar & Kaşikҫi 2011; Barnett 2005; Chen et al. 2008; Cicutto et al. 2004; Ek et al. 2011; Elofsson & Öhlén 2004; Kanervisto et al. 2007; Lindqvist & Hallberg 2010). Andnöden och muskelsvagheten som sjukdomen medförde innebar specifika prioriteringar samt en förändrad livsstil (Ek & Ternestedt 2008).
Förändrad livsstil
I studien av Barnett (2005) framkom det att ju längre sjukdomen fortskred desto mer ökade andfåddheten hos patienterna och det påverkade de dagliga aktiviteterna där sysslor som att tvätta sig, äta mat, knyta skosnören samt att klä på sig blev en ansträngning. Elofsson och Öhlén (2004) påvisade att morgonbestyren var mest påfrestande och tidskrävande för deltagarna då andnöden blev för påtaglig. Även Ek och Ternestedt (2008) samt Lindqvist och Hallberg (2010) skrev att sjukdomen medförde fysiska begränsningar som försvårade aktiviteter som att exempelvis förbereda mat, klippa gräset samt att gå promenader. ”I postpone everything to prevent gasping for
breath. Housework, cooking, going out…” (Avşar & Kaşikҫi 2011, s. 48).
Förutom andnöd påverkade även muskelsvagheten de fysiska begränsningarna, något som Ek och Ternestedt (2008) påvisade i sin studie där deltagarna avstod från betydelsefulla aktiviteter på grund av sviktande styrka. Avşar och Kaşikҫi (2011), Cicutto et al. (2004), Ek och Ternestedt (2008) samt Fraser et al. (2006) visade att den fysiska förlusten medförde att deltagarna anpassades till en ny livsstil.
Anpassning
13
Emotioner
KOL gav också en del känslomässiga reaktioner, bland annat förnekelse, ånger samt skuld (Fraser et al. 2006). I det dagliga livet så balanserade de mellan att bevara kontrollen över sitt liv och upprätthålla självständigheten samtidigt som det fanns behov av att få hjälp från andra människor (Ek et al. 2011; Elofsson & Öhlén 2004).
Skuld och skam
Då KOL ofta förknippades med att vara en självförvållad sjukdom var känslor av skam, skuld och ånger vanliga (Elofsson & Öhlén 2004; Fraser et al. 2006; Halding et al. 2011; Lindqvist & Hallberg 2010). Deltagarna upplevde att de blev skuldbelagda och utpekade av omgivningen bland annat av människor i deras sociala nätverk och av sjukvårdspersonal, speciellt när de inte kunnat sluta upp med rökningen (Halding et al. 2011; Lindqvist & Hallberg 2010). I studien av Lindqvist och Hallberg (2010) upplevde deltagarna att rökningen, som varit självförvållad, medfört att de inte hade rätt till klagomål och därmed tog de sina konsekvenser. Halding et al. (2011) skrev att deltagarna ofta undvek att söka hjälp på grund av rädslan av att bli klandrad.
Of course, if you have been smoking and you get COPD, you get a terrible feeling of guilt, at least in the beginning. You feel that some doctors think it is simply self-inflicted. My smoking gave me a sense of guilt because it was considered the only reason for my COPD. That is what you hear, and that is what you read. It sounds like, “How could you expect anything different?”. (Halding et al. 2011, s. 103)
Förlorad kontroll
Andnöden som uppstod gav upphov till rädsla och hjälplöshet (Avşar & Kaşikҫi 2011; Barnett 2005; Ek & Ternestedt 2008; Fraser et al. 2006). Ek et al. (2011) beskrev att deltagarna upplevde att kroppen var okontrollerbar vid andnöd, ”It is nasty, it is an
unpleasant feeling. It is something I did not have control over.” (Ek et al. 2011, s.
1484).
Det fanns också känslor av irritabilitet och frustration över den nedsatta funktionsförmågan (Barnett 2005; Ek et al. 2011) där många deltagare upplevde att de hade svårt att acceptera att de var beroende av andra människor (Avşar & Kaşikҫi 2011; Barnett 2005; Elofsson & Öhlén 2004; Ek et al. 2011; Ek & Ternestedt 2008; Fraser et al. 2006; Kanervisto et al. 2007; Lindqvist & Hallberg 2010). Beroendet av hjälp ingav känslor av maktlöshet och hopplöshet, deltagarna uppgav att de kände att sjukdomen berövade deras självständighet (Lindqvist & Hallberg 2010). Ek och Ternestedt (2008) påvisade att det också skapade en känsla av brist på frihet medan Ek et al. (2011) visade i sin studie att det var en balansgång mellan att ha kontroll över sitt eget liv och att vara i behov av hjälp (Ek et al. 2011). Fraser et al. (2006) menade att ett sätt att återfå känslan av kontroll i sitt liv var att kunna slutföra hushållssysslor trots sin nedsatta kroppsfunktion. Deltagarna i studien av Ek et al. (2011) upplevde även att det var till en nackdel att vara beroende av hjälp från andra, speciellt i de intima situationerna.
14
Sociala relationer
KOL påverkade deltagarnas sociala relationer negativt vilket beskrevs i studierna av Avşar och Kaşikҫi (2011), Barnett (2005), Ek et al. (2011), Ek och Ternestedt (2008), Elofsson och Öhlén (2004), Halding et al. (2011), Fraser et al. (2006) samt Lindqvist och Hallberg (2010). Barnett (2005) visade att effekterna av den fysiska inaktiviteten påverkade de sociala relationerna med familj och vänner genom att patienterna inte hade energin till att umgås samt att kunna åka på semester.
Funktionsnedsättningen och rädslan för infektioner påverkade deltagarnas möjligheter till att kunna träffa andra människor där upplevelsen av social isolation var särskilt påtaglig vintertid (Ek et al. 2011). Enligt Ek och Ternestedt (2008) upplevde deltagarna ensamhet trots ett rikt socialt liv eftersom de inte hade förmågan att delta i sociala sammanhang och därmed upplevde en känsla av förlorad gemenskap.
And if you lose the social aspect, when everyone else comes home from work, I have nothing new to share. I have nothing to talk about – I don’t get to hear about how a coworker’s washing machine breaks down or about children who kept them awake all night. (Ek & Ternestedt 2008, s. 474)
Under sjukdomens sämre perioder var familjemedlemmar och nära vänner mycket viktiga (Fraser et al. 2006), där Kanervisto et al. (2007) samt Lindqvist och Hallberg (2010) i sina studier påvisade att det saknades förståelse och respekt från utomstående eftersom patienterna såg friskare ut än vad de var. Barnett (2005) skrev att de upplevde att deras familj och nära vänner hade insikt i deras sjukdom där också Ek och Ternestedt (2008) visade att tillhörighet med andra samt delade erfarenheter med människor i samma situation var betydelsefullt. Kärleken till familj och vänner var enligt Cicutto et al. (2004) en av drivkrafterna till att fortsätta att leva.
Ett föränderligt liv
Livet med KOL upplevdes som oförutsägbart (Fraser et al. 2006) och ett flertal deltagare upplevde hopplöshet och meningslöshet (Ek & Ternestedt 2008; Elofsson & Öhlén 2004; Lindqvist & Hallberg 2011) och för att klara av livet med sjukdomen nämndes det olika förhållningssätt.
Förväntningar
15
There is no turning back. You can’t puzzle your head with what it would have been like otherwise. You have to take life as it comes. (Elofsson & Öhlén 2004, s. 613)
Hanterbarhet
För att kunna leva med sjukdomen var patienterna i behov av att få kunskap i vad den innebar, att lära sig att känna igen symtomen, få en acceptans i att det är en kronisk sjukdom samt att kunna skapa en relation till den (Cicutto et al. 2004; Chen et al. 2008; Lindqvist & Hallberg 2010). Det var betydelsefullt med lämplig information, en respektfull vård samt stöd från sjukvårdspersonal för att deltagarna skulle kunna förstå sin sjukdom, detta innebar inte att de fullt ut hade accepterat sjukdomen men att de klarar av att leva med den (Cicutto et al. 2004; Lindqvist & Hallberg 2010).
16
DISKUSSION
Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser av att leva med Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom. I resultatet framkom det att sjukdomen kunde innebära en förändrad livsstil som gav upphov till känslomässiga reaktioner, en påverkan på de sociala relationerna samt ett annat synsätt på livet.
Resultatdiskussion
Vid KOL är andnöden det dominerande kardinalsymtomet (GOLD 2013; Hansson 2006) och är starkt förknippat med ångest samt rädsla (Clancy et al. 2009; GOLD 2013; Willgoss et al. 2012) och bidrar till en funktionsnedsättning (GOLD 2013). Andningsfunktionen styrs inte viljemässigt (Sand et al. 2007) och författarna upplever att andningen först uppmärksammas när den inte fungerar, vilket tidigare nämns vara den främsta anledningen till att individer med KOL uppsöker vård (Hansson 2006). En intressant aspekt med detta, som tolkas utifrån resultatet, är att symtomet andnöd som sjukdomen medför är det som främst framkallar rädsla och ångest och inte sjukdomen i sig. Detta stärks till viss del av Willgoss et al. (2012) där ångest beskrivs som både ett symtom till sjukdomen och som en orsak av andnöd.
I resultatet så visades att andnöden, förutom att påverka de emotionella aspekterna, även påverkade de fysiska aspekterna vilket i sin tur inverkade på de sociala aspekterna negativt. Författarna upplever att förmågan att kunna andas är starkt förknippat med att leva och att andnöden medför att sjukdomen blir komplex, vilket skapar ett stort lidande för patienten. Detta stärks också av Clancy et al. (2009) som beskriver att sjukdomens respiratoriska symtom leder till en kroppslig funktionsnedsättning som innebär ett liv i ständig kamp. Författarna menar att ett liv i ständig kamp associeras med ett liv av lidande där både Eriksson (1994) och Travelbee (1971) menar i sina teorier att människan måste leva med sitt lidande då det är en oundviklig del i att vara mänsklig. Enligt kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska så bör sjuksköterskan så långt som möjligt lindra lidandet genom att möta patientens upplevelse av sjukdom och
lidande (Socialstyrelsen 2005), eftersom upplevelsen av lidandet bara är individens
egen (Travelbee 1971).
Främsta orsaken till KOL är rökning (Hjärt- och Lungfonden 2011), där resultatet visade att eftersom sjukdomen ofta var självförvållad medförde det känslor av skuld, skam samt ånger (Elofsson & Öhlén 2004; Halding et al. 2011). Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska en god vård ske på lika villkor för alla (SFS 1982:763) men det är enligt författarna anmärkningsvärt att detta inte synliggörs i studien av Lindqvist och Hallberg (2010) då patienter med KOL upplevde sig utpekade av sjukvårdspersonal. Detta stärks även av Berger et al. (2011) som visade att känslan av skam ibland förstärks i mötet med sjukvårdspersonalen. Författarna hävdar att vården ska genomsyras av ett humanistiskt förhållningssätt, vilket det inte gör då sjukvårdspersonalen upplevs som dömande enligt dessa patienter i studierna av Berger et al. (2011) samt Lindqvist och Hallberg (2010).
17
Författarna menar att genom att bara se ”rökaren” så brister den caritativa vården där Berggren (2010) menar att detta kan äventyra att patientens värdighet inte upprätthålls. Enligt kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska så upprätthålls patientens värdighet genom att sjuksköterskan visar omsorg och respekt (Socialstyrelsen 2005). I studien av Zakrisson och Hägglund (2010) inspirerades patienterna till egenvård genom att bemötas av stöd och respekt från sjuksköterskorna, vilket författarna tror kan vara en motiverande grund till rökavvänjning.
KOL är inte en fullt reversibel sjukdom (Skoogh & Larsson 2006) och författarna tror att vetskapen för patienterna om att den är kronisk och varar livet ut kan upplevas som en stor sorg då KOL gav känslor av meningslöshet och hopplöshet (Ek & Ternestedt 2008; Elofsson & Öhlén 2004; Lindqvist & Hallberg 2010) och livet med sjukdomen upplevdes oförutsägbart (Fraser et al. 2006). Detta synliggörs även i Cooney et al. (2013) där det uttrycks en oro för framtiden på grund av rädslan för att dö. Författarna tolkar även att livet med KOL och dess handikapp kan upplevas som omvälvande för patienterna då Aspring (2001) skriver att kroniska sjukdomar i många fall innebär ett uppbrott från det liv som tidigare varit, vilket kan resultera i en förändrad identitet, där Fraser et al. (2006) påvisade att den fysiska förlusten vid KOL medförde ett förändrat liv.
Antonovsky (2005) skriver att människans syn på hälsa och ohälsa grundar sig i känslan av sammanhang (KASAM) som utgår från begreppen begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet. Meningsfullheten anses som det mest betydelsefulla eftersom det utgör motivationskomponenten till i vilken utsträckning människan upplever att livet har en känslomässig innebörd. Författarna anser för att kunna leva med KOL och finna en mening krävs till viss del en acceptans som också nämndes i studierna av Cicutto et al. (2004), Chen et al. (2008) samt Lindqvist och Hallberg (2010). Även Eriksson (1994) anser att leva med sitt lidande kräver en försoning, där författarna tror att detta kan uppnås genom information, stöd och vägledning till patienten, vilket också synliggörs i Cicutto et al. (2004) samt Lindqvist och Hallberg (2010). Detta stärks även i studien av Cooney et al. (2013) där information och utbildning av hanteringsstrategier till patienter med KOL underlättar det fortsatta livet. Författarna anser också för att främja hälsa och motivera patienterna till ett fortsatt liv med sjukdomen bör sjuksköterskan enligt kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska (Socialstyrelsen 2005) ge stöd samt vägledning på ett respektfullt, lyhört och empatiskt sätt.
Metoddiskussion
Metoden som användes var en litteraturstudie som genomfördes enligt Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Studien startar med en frågeställning som leder till att en plan utformas för att samla in information som senare analyseras och tolkas (Polit & Beck 2012). Syftet med en litteraturstudie var att få en sammanfattning av tidigare utförda empiriska studier och för att eventuellt finna behov av ytterligare forskning inom området (Forsberg & Wengström 2013).
18
för att kunna förstå helheten (Forsberg & Wengström 2013; Polit och Beck 2012) där förståelsen för människans upplevelser av ett fenomen betonas (Forsberg & Wengström 2013). Författarna ansåg att studier med kvalitativ design gav ett beskrivande och tolkande resultat i litteraturstudien vilket var tanken med syftet.
Databaserna som användes till sökningarna var CINAHL och PubMed då de är de största inom omvårdnadsforskning (Polit & Beck 2012), dock kan sökningar från enbart två databaser ses som en svaghet, då ytterligare relevant material för studien kunde ha påträffats i fler databaser. Vid sökningarna valde författarna att manuellt sortera ut artiklar efter inklusion- och exlusionskriterier inför urvalen istället för att lägga till dessa som filter i de olika databaserna. Detta kan ses som en svaghet då det kan bli ett stort antal träffar vid sökningarna, vilket indikerar på att sökningen måste begränsas (Backman 2008), men i detta fall blev antalet träffar hanterbart att gå igenom inför urvalen. Artiklar publicerade mellan tidsperioden 2003-2013 begränsade sökningen och valdes för att finna den senaste forskningen inom området. Studier skrivna på svenska och engelska inkluderades då författarna inte behärskar andra språk.
19
Klinisk betydelse
Från resultatet framkom det att många av patienterna upplevde att det var betydelsefullt med stöd och respekt från sjukvårdspersonal. Eftersom patienter med KOL ofta kan uppfattas som friskare ut än vad de egentligen är så bör all sjukvårdspersonal inneha kunskap om vad det kan innebära att leva med sjukdomen, för att kunna förbättra omvårdnaden för dessa patienter och möta deras behov. Resultatet visade också att KOL kunde innebära stora förändringar i livet därmed är det av vikt att sjukvårdspersonalen hjälper patienterna med att främja hälsa och hantera sin sjukdom för att kunna lära sig att leva med den.
Förslag till fortsatt forskning
Det fanns ett flertal kvantitativa studier som undersökte patienternas upplevelser av att leva med KOL, där upplevelserna redovisades i statistiska data. Det fanns dock få kvalitativa studier, eftersom upplevelser är ett subjektivt begrepp så är det svårt att förstå utifrån mätningar i kvantitativa termer. Framtida forskning är i behov av mer kvalitativa studier och främst inom de områden som belyser strategier för hur patienter med KOL hanterar sin sjukdom, mer kunskap skulle kunna öka förståelsen hos sjukvårdspersonalen och leda till en förbättrad omvårdnad.
Slutsats
20
REFERENSER
* Artiklar inkluderade i litteraturstudiens resultat.
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur.
Aspring, P. (2001). Chronic illness – a disruption in life: identity-transformation among women with chronic fatigue syndrome and fibromyalgia. Journal of Advanced Nursing, 34 (3), 312-319.
*Avşar, G. & Kaşikҫi, M. (2011). Living with chronic obstructive pulmonary disease: a qualitative study. Australian Journal of Advanced Nursing, 28 (2), 46-52.
Backman, J. (2008). Rapporter och Uppsatser. Lund: Studentlitteratur AB.
*Barnett, M. (2005). Chronic obstructive pulmonary disease: a phenomenological study of patients’ experiences. Journal of Clinical Nursing, 14 (7), 805-812.
Berger, B.E., Kapella, M.C. & Larson, J.L. (2011). The Experience of Stigma in Chronic Obstructive Pulmonary Disease. Western Journal of Nursing Research, 33 (7), 916-932.
Berggren, I. (2010). Vårdandets etik. I Dahlborg-Lyckhage, E. (red.) Att bli
sjuksköterska – en introduktion till yrke och ämne. Lund: Studentlitteratur AB. s.
136-140.
*Chen, K.H., Chen, M.L., Lee, S., Cho, H.Y. & Weng, L.C. (2008). Self-management behaviours for patients with chronic obstructive pulmonary disease: a qualitative study.
Journal of Advanced Nursing, 64 (6), 595-604.
*Cicutto, L., Brooks, D. & Henderson, K. (2004). Self-care issues from the perspective of individuals with chronic obstructive pulmonary disease. Patient Education and
Counseling, 55 (2), 168-176.
Clancy, K., Hallet, C. & Caress, A. (2009). The meaning of living with chronic obstructive pulmonary disease. Journal of Nursing & Healthcare of Chronic Illnesses, 1 (1), 78-86.
Cooney, A., Mee, L., Casey, D., Murphy, K., Kirwan, C., Burke, E., Conway, Y., Healy, D., Mooney, B. & Murphy, J. (2013). Life with chronic obstructive pulmonary disease: striving for ‘controlled co-existence’. Journal of Clinical Nursing, 22 (7-8), 986-995.
*Ek, K., Sahlberg-Blom, E., Andershed, B. & Ternestedt, B.M. (2011). Struggling to retain living space: patients' stories about living with advanced chronic obstructive pulmonary disease. Journal of Advanced Nursing, 67 (7), 1480-1490.
21
*Elofsson, C.L. & Öhlén, J. (2004). Meanings of being old and living with chronic obstructive pulmonary disease. Palliative Medicine, 18 (7), 611-618.
Emtner, M. & Olséni, L. (2006). Sjukgymnastik vid KOL. I Larsson, K. (red.) KOL –
Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom. Lund: Studentlitteratur. s.309-310.
Ericson, E. & Ericson, T. (2009). Illustrerade medicinska sjukdomar – Specifik
omvårdnad, medicinsk behandling, patofysiologi. Lund: Studentlitteratur.
Eriksson, K. (1987) Vårdandets idé. Stockholm: Nordstedts Förlag.
Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Stockholm: Liber Utbildning.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier.
Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur &
Kultur.
*Fraser, D.D., Kee, C.C. & Minick, P. (2006). Living with chronic obstructive pulmonary disease: insiders’ perspectives. Journal of Advanced Nursing, 55 (5), 550-558.
Global Initiative for Chronic Obstructive Lung Disease [GOLD] (2013). Global
strategy for the diagnosis, management, and prevention of chronic obstructive pulmonary disease. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.goldcopd.org/uploads/users/files/GOLD_Report_2013_Feb20.pdf
[2013-09-18].
*Halding, A.G., Heggdal, K. & Wahl, A. (2011). Experiences of self-blame and stigmatisation for self-infliction among individuals living with COPD. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 25 (1), 100-107.
Hansson, L. (2006). Symtom och klinik vid KOL. I Larsson, K. (red.) KOL – Kronisk
Obstruktiv Lungsjukdom. Lund: Studentlitteratur. s. 113-117.
Hjärt- och Lungfonden (2011). Forskning om KOL. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.hjart-lungfonden.se/Forskning/Aktuell-forskning/Lungforskning/Forskning-om-KOL/ [2013-10-30].
Hjärt- och Lungfonden (2013). Leva med KOL. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.hjart-lungfonden.se/Sjukdomar/Lungsjukdomar/KOL/Leva-med-KOL/ [2013-10-31].
International Council of Nurses (2012). The ICN Code of Ethics for Nurses.
[Elektronisk]. Tillgänglig:
22
*Lindqvist, G. & Hallberg, L. (2010). Feelings of Guilt due to Self-inflicted Disease – A Grounded Theory of Suffering from Chronic Obstructive Pulmonary Disease (COPD). Journal of Health Psychology, 15 (3), 456-466.
Lundbäck, B. (2006). KOL- prevalens, incidens och riskfaktor. I Larsson, K. (red.) KOL
– Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom. Lund: Studentlitteratur. s. 28.
Lundbäck, B. & Larsson, K. (2006). Naturalförlopp vid KOL. I Larsson, K. (red.) KOL
– Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom. Lund: Studentlitteratur. s.41.
Norberg, A., Engström, B. & Nilsson, L. (1994). God omvårdnad: grundvärderingar. Stockholm: Bonnier Utbildning AB.
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2012). Nursing research: Generating and Assessing Evidence
for Nursing Practice. Ninth Edition. Philadelphia: J.B. Lippincott Company.
Riksförbundet HjärtLung (2013). Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.hjart-lung.se/subpageA.asp?nodeid=32944 [2013-10-31]. Sand, O., Sjaastad, Ø.V., Haug, E. & Bjålie, J.G. (2007). Människokroppen – fysiologi
och anatomi. Stockholm: Liber AB.
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet.
Skoogh, B.E. & Larsson, S. (2006). Definitioner, basal diagnostik och svårighetsgradering vid KOL. I Larsson, K. (red.) KOL – Kronisk Obstruktiv
Lungsjukdom. Lund: Studentlitteratur. s. 13.
Socialstyrelsen (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
[Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9879/2005-105-1_20051052.pdf [2013-10-06].
Svensk Sjuksköterskeförening [SSF] (2010b). Svensk Sjuksköterskeförenings strategi
för utbildningsfrågor. Stockholm: BrommaBrolins.
Svensk Sjuksköterskeförening [SSF] (2010a). Värdegrund för Omvårdnad. Stockholm: BrommaTryck och Brolins AB.
Travelbee, J. (1971). Interpersonal Aspects of Nursing. Second Edition. Philadelphia: F.A. Davis Company.
Vetenskapsrådet (2012). Oredlighet i forskningen. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.vr.se/etik/oredlighetiforskningen.4.9232df81081e742f7e800049.html
[2013-09-11].
23
World Health Organization [WHO] (2013). Chronic Respiratory Diseases. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.who.int/respiratory/copd/diagnosis/en/index.html [2013-09-18]
Zakrisson, A.B. & Hägglund, D. (2010). The asthma/COPD nurses’ experiences of educating patients with chronic obstructive pulmonary disease in primary health care.
Bilaga 1:A – Artikelmatris
Författare, land, årtal
Titel Syfte Metod Resultat
Avşar, G. & Kaşikҫi, M.
Turkiet 2011
Living with chronic obstructive pulmonary disease: a qualitative study.
Att undersöka erfarenheten av att leva med Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom, för att få en förståelse för hur sjukdomen inverkar på patienternas liv.
En kvalitativ design med en fenomenologisk metod. semistrukturerade intervjuer genomfördes med 14
deltagare som hade haft sjukdomen i minst ett års tid. Inget bortfall.
Data analyserade med en sjuskalig modell.
Andnöd fastställdes som det mest besvärande symtomet, vilket gav upphov till rädsla och panik. Känslor av frustration och att inte kunna delta i sociala aktiviteter ledde till förlusten av identiteten, vilket följdes av ett känslomässigt trauma. Barnett, M. Storbritannien 2005 Chronic obstructive pulmonary disease: a phenomenological study of patients’ experiences.
Att utforska upplevelsen av att leva med Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom genom att undersöka subjektiva fenomen beskrivna av patienterna.
En kvalitativ design med en fenomenologisk metod. 16 individer tillfrågades varav 10 deltog. Inget bortfall under studien. Ostrukturerade intervjuer genomfördes och data analyserades med en sjuskalig modell.
Andnöd var det mest besvärande symtomet, vilket gav upphov till ångest, panik och rädsla. Andnöden ledde också till trötthet och frustration och därmed isolering från sociala aktiviteter. Detta resulterade även i förlusten av den egna identiteten inom familjen och intimiteten i privata förhållanden.
Chen, K-H., Chen, M-L., Lee, S., Cho, H-Y. & Weng, L-C.
Taiwan 2008
Self-management behaviours for patients with chronic obstructive pulmonary disease: a qualitative study.
Att utforska hur patienter med Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom hanterar sin sjukdom.
En kvalitativ design där 18 patienter valdes ut genom ett bekvämlighetsurval och intervjuades. Inget bortfall. Datainsamlingen pågick mellan november 2006 till april 2007 och analyserades med en trestegsmetod.
Bilaga 1:B - Artikelmatris Författare,
land, årtal
Titel Syfte Metod Resultat
Cicutto, L., Brooks, D. & Henderson, K.
Kanada 2004
Self-care issues from the perspective of individuals with chronic obstructive pulmonary disease.
Att undersöka faktorer som påverkar egenvården vid Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom.
En kvalitativ design där det var 42 deltagare indelade i sju fokusgrupper. Inget bortfall. Alla möten bandinspelades för att därefter transkriberas och kodas.
Deltagarna hade anpassat sin sjukdom efter vardagen och försökte skapa en egen sorts livskvalitet. Målet var att överleva sin sjukdom.
Ek, K., Sahlberg-Blom, E., Andershed, B. & Ternestedt, B.M. Sverige 2011 Struggling to retain living space: patients' stories about living with advanced chronic obstructive pulmonary disease.
En studie av upplevelsen att leva ensam med avancerad Kronisk Obstruktiv
Lungsjukdom och långsiktig syrgasbehandling.
En kvalitativ design med en fenomenologisk,
hermeneutisk metod med upprepade intervjuer. Åtta individer blev tillfrågade varav fyra deltog under en period av åtta månader. Inget bortfall. Data analyserades genom tre steg: naiv läsning, strukturell analys och
omfattande förståelse.
Det identifierades två stora huvudteman: att försöka leva med sjukdomen och behålla sin identitet.
Ek, K & Ternestedt, B.M.
Sverige 2008
Living with chronic obstructive pulmonary disease at the end of life: a
phenomenological study.
Att beskriva den
grundläggande strukturen av erfarenheterna av att leva med svår Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom.
En kvalitativ design med en fenomenologisk metod baserat på Husserl's teori om intentionalitet. Av nio tillfrågade individer
samlades det in data från åtta patienter under två månader. Inget bortfall. Data
analyserades med hjälp av fem steg.
Det dagliga livet för patienter med sjukdomen påverkas på flera olika sätt. Patienternas fysiska begränsningar tvingar dem att avstå från meningsfulla aktiviteter och de blev socialt isolerade. Patienternas humör växlade under en dag mellan att se livet som meningsfullt till en hopplöshet. Känslan av
Bilaga 1:C - Artikelmatris Författare,
land, årtal
Titel Syfte Metod Resultat
Elofsson, C.L. & Öhlén, J.
Sverige 2004
Meanings of being old and living with
chronic obstructive pulmonary disease.
Att uppnå en djupare förståelse för meningen av att leva med svår Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom vid hög ålder och att vara i behov av vård.
En kvalitativ design med en fenomenologisk,
hermeneutisk, undersökande metod. Sju patienter mellan 78-88 år tillfrågades varav sex deltog. Inget bortfall. Data analyserades genom naiv läsning, strukturell analys samt tolkning av helheten.
Den strukturella analysen visade allvarliga problem i det dagliga livet på grund av hög ålder och en förfallen kropp. Den visar också att livet, lidandet och trösten måste förstås som en
sammanflätad upplevelse där åldrandet är lika viktigt som upplevelsen av sjukdom. Fraser, D.D., Kee, C.C. & Minick, P. USA 2006
Living with chronic obstructive pulmonary disease: insiders’ perspectives.
Att undersöka äldre personers erfarenhet av att leva med svår Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom, för att få en förståelse för hur sjukdomen hade inverkat på deras liv.
En kvalitativ design med en hermeneutisk,
fenomenologisk metod, baserad på intervjuer med tio deltagare. Fem kvinnor och fem män deltog i studien i åldrarna 59-86 år. Inget bortfall. Data analyserades med en sjuskalig modell.
Förändringarna i samband med Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom beskrevs som allt mer utmanande och hotade även deltagarnas nuvarande livsstil.
Andnödens påverkan invaderade nästan varje aspekt av deras liv och deltagarna beskrev metoder för att kunna hantera detta i vardagen. Halding, A.G., Heggdal, K. & Wahl, A. Norge 2011 Experiences of self-blame and
stigmatisation for self-infliction among individuals living with COPD.
Att förstå hur patienter med Kronisk Obstruktiv
Lungsjukdom upplever det dagliga livet i ett samhälle med starkt fokus på rökavvänjning.
En kvalitativ, longitudinell, deskriptiv design. 33
patienter var tillfrågade varav 18 deltog. Datainsamlingen bestod av två intervjuer där tre deltagare inte kunde följas upp för en andra intervju. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.
Bilaga 1:D - Artikelmatris Författare,
land, årtal
Titel Syfte Metod Resultat
Kanervisto, M., Kaistila, T. & Paavilainen, E. Finland 2007 Severe chronic obstructive pulmonary disease in a family's everyday life in Finland: Perceptions of people with chronic obstructive pulmonary disease and their spouses.
Att beskriva upplevelser av det vardagliga livet för patienter med svår Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom genom att använda World Health Organization's International Classification of Functioning, Disability and Health.
En kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer. Fem patienter deltog varav fyra av dem hade med sig sina respektive. Inget bortfall. Data analyserades med en deduktiv innehållsanalys.
Beskrivandet av att patienter med Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom har nedsatt kroppsfunktion ger en kunskap om de faktorer som kan främja
välbefinnandet, hur de klarar av vardagen och hur betydelsefulla deras respektive är. Deltagarna fann det viktigt att ha stöd från omgivningen i sin sjukdom.
Lindqvist, G. & Hallberg, L.
Sverige 2010
Feelings of Guilt due to Self-inflicted Disease – A Grounded Theory of Suffering from Chronic Obstructive Pulmonary Disease (COPD).
Att belysa det största bekymret för patienter som lider av Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom och hur de hanterar sin vardag.
En kvalitativ design. Metoden Grounded Theory användes. 23 deltagare mellan 52-82 år intervjuades. Inget bortfall. Data analyserades med hjälp av öppen kodning och sedan kategorisering.
Patienterna upplevde skuldkänslor för att sjukdomen var självförvållad på grund av rökning. Strategier för att hantera sjukdomen var bland annat att anpassa sig efter de kroppsliga
