Författare:
Richard Plåt Eric Cardell Handledare:
Gudrun Rundberg Margaretha Borgström
Halmstad Högskola Examensarbete, 15p Sektionen för ekonomi och teknik (SET) Byggingenjörsprogrammet
Våren 2009
Passivhus – En undersökning om varför det
inte byggs fler passivhus i Sverige
Abstract
This thesis tries to clarify why more houses such as passive houses is not built and at the same time the differences is described with the conventional construction as a starting point. Sweden has set environmental objectives to reduce energy consumption in buildings by 50 percent by the year 2050 compared to 1995. The passivehouse concept could have a significant role, particularly in the reconstruction of buildings with high energy consumption. For sustainable building the passivehouse technology is an economically viable concept while benefiting the environment.
Initially an introduction is given of the background to the problem, purpose and objective of the thesis. This highlights the Swedish energy objectives and energy consumption as well as the residential sector consumption until today. Competitive advantages of passive houses are highlighted while attitude, information, knowledge and willingness of
different actors in the construction industry are analyzed. To obtain information, literature studies and in-depth interviews with the actors involved that have the knowledge and experience required, were made.
The results of this work has resulted in a number of conclusions which summarizes the reasons why the market at the moment looks like it does and therefore why more passive houses in Sweden are not built.
Sammanfattning
Detta examensarbete försöker klargöra varför det inte byggs fler hus av typen passivhus samtidigt som skillnaden beskrivs med konventionellt byggande som utgångspunkt.
Sverige har som miljömål att minska energianvändningen i byggnader med 50 procent till år 2050 i förhållande till år 1995. Här kan passivhuskonceptet ha en betydande roll
framförallt vid ombyggnation av byggnader med hög energiförbrukning. För ett hållbart byggande är passivhustekniken ett ekonomisk försvarbart koncept samtidigt som miljön gynnas.
Inledningsvis ges en introduktion av bakgrunden till problemet samt syftet och målsättningen med examensarbetet. Här framhävs Sveriges energimål och
energianvändning samt bostadssektorns förbrukning fram tills idag. Passivhusens konkurrensmässiga fördelar framhävs samtidigt som inställning, information, kunskap och vilja hos olika aktörer i byggbranschen analyseras. För att få fram information gjordes litteraturstudier och djupgående intervjuer med inblandade aktörer som antogs besitta de kunskaper och erfarenheter som krävdes.
Det gjordes även en jämförelse mellan de olika byggnadsdelarna; grund, vägg och tak hos ett typiskt passivhus och ett konventionellt hus (Boktryckaren 7 i Halmstad).
Resultatet av detta arbete har mynnat ut i ett antal slutsatser som sammanfattar varför marknaden i nuläget ser ut som den gör och i sin tur varför det inte byggs fler passivhus i Sverige.
Förord
Detta examensarbete på 15 poäng har pågått mellan januari 2009 till och med maj 2009 på sektionen för ekonomi och teknik vid högskolan i Halmstad. Initiativet till
examensarbetet har tagits av oss examensjobbare i samband med våra handledare.
Vi vill tacka Per Riihiaho på Wingårdhs arkitektkontor i Göteborg för konsultation och visat intresse, Gudrun Rundberg och Margaretha Borgström även dem för handledning och vägledning under arbetets gång. Vi vill avslutningsvis tacka våra intervjupersoner för deras medverkan och mycket intressanta diskussioner som ligger till grund för större delen av vårt arbete.
Halmstad, maj 2009 Richard Plåt
Eric Cardell
Terminologi
λ-värde Lambdavärdet (λ-värdet) visar hur bra ett material isolerar. Ju lägre lambdavärde desto bättre isoleringsförmåga. Enheten uttrycks i W/m°C
BBR Boverkets byggregler
FTX-system Från- och tilluftsvärmesystem med värmeväxlare som återvinner värme från inomhusluften.
Jordvärmeväxlare En värmeväxlare som utnyttjar markens jämna temperatur året om, värmer på vintern och kyler på sommaren.
R-värde R-värdet anger motståndet mot värmetransmission genom 1 m2 av ett materialslag. R-värdet mäts i m2 K/W. Ju högre R-värde desto bättre isoleringsvärde.
U-värde U-värdet uttrycks i W/m2K och är ett mått på värmeläckaget genom en konstruktion.
Verkningsgrad En dimensionslös variabel som visar hur effektivt ett system omvandlar energi. Anges ofta i procent.
Innehållsförteckning Abstract
Sammanfattning Förord
Terminologi
1. Inledning 1
1.1 Bakgrund 1
1.2 Syfte och målsättning 1
1.3 Avgränsning 1
1.4 Metod 1
2. Vad är ett passivhus 3
2.1 Definitionen av ett passivhus 4
2.1.1 Primärenergi 5
2.2 För- och nackdelar 5
2.2.1 Fördelar 5
2.2.2 Nackdelar 6
2.3 Klimatskalet 7
2.3.1 Tak 8
2.3.2 Väggar 10
2.3.3 Golv och grund 11
2.3.4 Dörrar och fönster 12
3. Byggfysik 15
3.1 Täthet 15
3.1.1 Krav 15
3.1.3 Under- och övertryck 16
3.2 Övertemperatur 16
3.3 Kondens 17
4. Uppförande 18
4.1 Täthet 18
4.2 Krav på produktion 18
4.3 Väderskydd 18
4.4 Fönster 18
4.5 Dörrar och luftslussar 20
4.6 Ventilation med återvinning 20
4.7 Varmvattenberedning 20
5. Övriga energisparande åtgärder 22
5.1 Individuell mätning 22
6. Intervjuer 24
6.1 Beställarens inställning och information 24
6.1.1 Vad beställaren prioriterar 25
6.1.2 Går det att påverka beställaren 25
6.2 Entreprenörens vilja och kunskap 26
6.2.1 Utbildning 27
6.2.2 Hur NCC arbetar med utbildning 27
6.3 Marknaden 28
6.3.1 Varför är det låg efterfrågan på marknaden? 29
6.3.2 Marknaden och ekonomikrisen 30
6.3.3 En konservativ bransch 30
7. Avslutning 32
7.1 Resultat 32
7.2 Slutsatser 32
7.3 Diskussion 33
8. Källförteckning 34
Bilagor 36
Bilaga 1 Intervjuformulär 36
Bilaga 2 Temperatur- och fuktberäkning 37
1
1. Inledning
1.1 Bakgrund
40 procent av Sveriges energianvändning går till bostadssektorn, varav 70 procent går till uppvärmning. Med dagens konventionella bostadsbyggande har Sverige svårare att klara framtidens energi och miljömål. Här tror vi att ett ökat byggande av passivhus kan höja chanserna att klara målen. Det sparar inte bara på energin och ekonomin utan även miljön.
Sveriges riksdag har tagit beslut om 16 olika miljömål varav ett innefattar
energianvändning inom bostadssektorn. Ett av dessa delmål (delmål 6) innebär att energianvändningen i byggnader bör minska med 20 procent till år 2020 och med 50 procent till år 2050 i förhållande till användningen år 1995. Här tror vi att passivhusen kan bidra med en stor roll för att uppnå dessa mål. Delmål 7 innefattar god inomhusmiljö där det har påpekats år 2020 skall byggnader och deras egenskaper inte påverka hälsan negativt1.
Enligt energimyndigheten är dagens nybyggda småhus 25 procent mindre energikrävande än de som byggdes för 20 år sedan. Trots detta är dagens nybyggda flerbostadshus 16 procent mer energikrävande än de som byggdes för 10 år sedan. Ett passivt
flerbostadshus beräknas att förbruka endast en tredjedel av den energin som ett konventionellt flerbostadshus förbrukar.
1.2 Syfte och målsättning
Målet med detta examensarbete är att klargöra byggbranschens syn på passivhus, varför det inte byggs fler och ett delsyfte är att ge en inblick i hur olika yrken inom
byggnadssektorn ser på denna typ av byggande. Huvudfrågeställningen i detta
examensarbete är därmed: varför byggs det inte fler passivhus. Rapporten vill visa de huvudskillnader som förekommer ur ett byggtekniskt perspektiv med konventionellt byggande som utgångspunkt. Vidare analyseras beställarens inställning och information, entreprenörens kunskap och vilja att bygga passivhus, samt hur marknaden ser ut.
1.3 Avgränsning
Avgränsningar har gjorts till konceptet passivhus eftersom begreppet är definierbart.
Därför har delar som plusshus med solpaneler och lågenergihus medvetet valts bort. Detta på grund av att plusshus är såpass nytt att det bara finns ett sådant hus i Sverige samt att lågenergihus är ett alltför abstrakt begrepp. Vid temperatur och fuktberäkning samt U- värdes beräkningar har köldbryggor på intet vis räknas med.
1.4 Metod
Faktainsamling har skett kvalitativt genom personliga intervjuer med personer insatta i ämnet samt kvantitativt genom litteraturstudier. Litteratursökning har skett genom främst internet eftersom ämnet är så pass nytt och därför förekommer inte uppdaterad
boklitteratur. Vid litteraturstudien har vi använt oss av databaserna Compendex, Ebrary
1 Regeringskansliet ”Proposition 2005/06:145”
http://www.regeringen.se/content/1/c6/06/07/74/ffa4e648.pdf 20 mars 2009
2
och även Halmstad högskolas egna databas HUSA. Energimyndighetens och Passivhuscentrums hemsidor har även använts.
En föreläsning om passivhus besöktes i Göteborg, detta för att få en inblick i ämnet samt för att få ökad kännedom om vilka problem som förekommer. Föreläsningen handlade bl.a. om myter som förekommer samt kommande och redan genomförda passivhusprojekt och hölls av Hans Eek som är insatt i ämnet passivhus.
Energi och bostadsmässan (ENBO09) i Alingsås har besökts. Där fick vi ytterligare information om olika passivhusprojekt i Sverige och vilka aktörer som varit inblandade.
Intervjuer har skett med Ulla Jansson som doktorerar om passivhus på Lunds tekniska högskola. Ulf Johansson som är VVS- och energisamordnare på HFAB. Svante Wijk, energisamordnare på NCC Construction samt Hans Eek, arkitekt och passivhusexpert på Passivhuscentrum i Alingsås. Svaren har sedan jämförts för att se vilka likheter och olikheter som förekommer mellan dessa aktörer. Syftet med att ha intervjuer var att få en direkt inblick i branschens syn på konceptet.
Vidare har fukt- och temperaturfördelning i väggen samt U-värdes beräkningar för grund, vägg och tak genomförts. Detta för att visa skillnaden på ett passivhus och ett
konventionellt hus.
3
2. Vad är ett passivhus
Genom att bygga med passivhustekniken kan kostnaderna för energi på ett
kostnadseffektivt sätt minimeras och samtidigt skapas en sund innemiljö för de boende.
Vad som gör passivhustekniken kostnadseffektivt, är att redan existerande komponenter såsom dörrar och fönster optimeras2. Ytterhöljet konstrueras på ett tjockare och tätare sätt än i konventionella hus. Dörrar och fönster med lågt U-värde väljs samt FTX-system med hög återvinningsgrad krävs(se figur 2.1). Intäkter skapas i form av minskade
driftkostnader i energi vilket i sin tur täcker de extra kostnaderna för den ökade effektiviteten på dessa komponenter1.
Figur 2.1 Principen för hur ett passivhus fungerar Källa: Passivhuscentrum
Ett passivhus består framförallt av fyra viktiga faktorer:
1. Extra isolering – Med en isolering som är tjockare än i konventionella hus, behålls den uppvärmda inneluften lättare. Vid bättre värmeisolering i ett hus är det viktigt med en hög täthet för att motverka att fukt tränger in i konstruktionen. En nackdel med tjock isolering är att stommen förlorar sin värmelagringskapacitet och risk för fuktproblem, som i sin tur leder till svampangrepp.
2. Täthet – En hög täthet är viktig för att motverka att fukt kondenseras inne i väggen vilket leder till fuktskador och ger en ökad värmeledningsförmåga.
Dessutom förhindrar en hög täthet att kall luft läcker in utifrån.
3. Värmeåtervinning – Genom att återvinna den uppvärmda inomhusluften med hjälp av ett från- och tilluftssystem med värmeväxlare (FTX-system) sparas
2 Schnieders, J. (2003). CEPHEUS – measurement results from more than 100 dwelling units in passive houses. Passive House Institute, Darmstadt
4
energi. Verkningsgraden på värmeåtervinningen bör vara minst 80 %, dock helst 85-90%3
4. Utnyttjande av solenergi – Fönster med lågt U-värde stänger inne solvärmen och värmer upp byggnaden.
För att fullt ut minimera miljöpåverkan är det också viktigt med effektiv elanvändning (A-klassade vitvaror, lågenergilampor) samt att möta det resterande energibehovet med förnybara energikällor3. Solfångare på taket kan vintertid ersätta upp till 40-60% av varmvattenbehovet i ett passivhus3.
2.1 Definitionen av ett passivhus
Definitionen utgörs av ett antal krav. Kraven måste uppfyllas för att det ska få kallas
”passivhus”. Sverige är nu indelat i tre klimatzoner istället för tidigare två:
Klimatzon 1: Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län.
Klimatzon 2: Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län.
Klimatzon 3: Västra Götalands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Östergötlands, Södermanlands, Örebro, Västmanlands, Stockholms, Uppsala, Skåne, Hallands, Blekinge och Gotlands län.
Energikrav för konventionella hus
Maximal totalt köpt energi för hela byggnadens energianvändning exklusive hushållsel (det vill säga driftsel, varmvatten och värme).
Boverkets energikrav i nya BBR16 Ej eluppvärmda bostäder:
Klimatzon 1: 150 kWh/år Klimatzon 2: 130 kWh/år Klimatzon 3: 110 kWh/år Eluppvärmda bostäder:
Klimatzon 1: 95 kWh/år Klimatzon 2: 75 kWh/år Klimatzon 3: 55 kWh/år Effektkraven
Den angivna effekten för hela byggnaden för direkt uppvärmning.
Klimatzon 1: 14 W/m2 Klimatzon 2: 14 W/m2 Klimatzon 3: 10 W/m2
Effektkraven adderas med 2 W/m2om det handlar om fristående byggnader mindre än 200m2. För konventionella hus finns det inga effektkrav.
3 Kaverén, E. Svensson, J. (2008) Passivhusguiden - Guidning av skissarbetet för passivhus. Tekniska högskolan i Jönköping.
5 Energikrav för passivhus
Klimatzon 1: 55 kWh/m2 Klimatzon 2: 55 kWh/m2 Klimatzon 3: 45 kWh/m2
Dock för 2009 har nya rekommendationer (alltså ej krav) uppkommit:
Klimatzon 1: 45 kWh/m2 Klimatzon 2: 45 kWh/m2 Klimatzon 3: 30 kWh/m2 Övriga krav
För fönster gäller kravet (passivhus) att U-värdet ej ska överstiga 0,9 W/m²C°.
Täthetskraven ligger på max 0,3 l/s och m² vid ett tryck på +/- 50 Pascal.
2.1.1 Primärenergi
Enligt tekniska verklighetens (nr 5 2006) definition4: ”Primärenergi är ett begrepp som används för att jämföra hur effektiva olika energisystem är. Genom att räkna om energiförbrukningen till
primärenergiförbrukning blir jämförelsen rättvis.”
Enligt Joelsson (2008)5, ”Ett effektivt biobränslebaserat värmesystem i en 70-talsvilla leder till lägre primärenergianvändning och CO2-utsläpp än för ett nytt hus med passivstandard, om det värms med fossilbaserad direktverkande el”
Detta innebär enligt Joelsson att en 70-tals villa är miljövänligare än ett passivhus trots stor skillnad på andelen använd energi (kWh/m2). Detta beror alltså på andelen
primärenergi som byggnaden använder. Dock om primärenergin istället hade bytts ut mot en förnyelsebar energikälla hade resultatet varit det motsatta.
2.2 För- och nackdelar
2.2.1 Fördelar2.2.1.1 Energiförbrukning
Den minskade energiförbrukningen är den klart största fördelen med passivhus.
Energimyndigheten håller på och tar fram en kravspecifikation som baseras på den standard som utarbetats i Tyskland men har anpassats till det svenska klimatet.
Effektkraven för flerbostadshus är på 10 W/m2(klimatzon söder) och 14 W/m2(klimatzon norr). För bostadshus mindre än 200 m2, dvs. villor och parhus är det tillåtet att lägga till 2 W/m2 på det befintliga effektkravet.
4 Tekniska verkligheten nr 5 2006
5 Joelsson, A. (2008) Primary energy efficiency and CO2 mitigation in residential buildings Mittuniversitetet, Institutionen för teknik och hållbar utveckling,
sammanfattning
6
Den tillförda energin får max vara 45 kWh/m2 och år respektive 55 kWh/m2 och år i klimatzon norr. Boverkets nuvarande energikrav på nybyggda hus ligger på 110 kWh/m2 i söder och 150 kWh/m2 i norr.
Eftersom husen till största delen värms upp av människor, hushållsapparater, solen och värmeväxlare med hög utnyttjandegrad, så krävs det inget inbyggt värmesystem i
byggnaden. I många projekt i Sverige används ändå exempelvis fjärrvärme eller el för att vara förberedd mot de värsta köldknäpparna på vintern när sol och den passiva värmen inte räcker till.
2.2.1.2 Luftkvalitet och emissioner
Plastfolie förhindrar infiltration genom otätheter utifrån samt fungerar också som skydd mot att fuktig inomhusluft tränger in i byggmaterialet vilket i sin tur leder till mindre risk för mögel6.
I ByggaBoDialogen7 beskrivs föroreningsspridning genom otätheter ytterligare.
Om byggnadsskalet är otätt kan betydande mängder luftföroreningar tillföras utifrån genom infiltration. Detta eftersom det normalt råder ett visst undertryck inomhus.
Luftkvaliteten inomhus försämras, speciellt om byggnaden ligger vid en hårt trafikerad gata. Den korrekta (och sannolikt mest avsedda) funktionen är att all luft tas in genom luftintag på taket eller i fasader riktade från trafiken och att de filtreras effektivt i ett tilluftsaggregat, men detta kan sättas ur spel om byggnaden är otät.
En tät konstruktion möjliggör alltså att den mekaniska ventilationen kan nyttjas fullt ut.
Ventilationssystemet har två inbyggda filter som filtrerar bort pollen, damm och andra föroreningar8. Filtren är placerade så att ett sitter på tilluftsidan och ett på frånluftsidan.
2.2.2 Nackdelar 2.2.2.1 Temperaturen
Temperaturen i ett passivhus är beroende på antalet människor som vistas i det. Därför kan det sjunka någon eller ett par grader om bostaden inte är i bruk under längre tid, detta sker främst under de kalla månaderna. Temperaturen i de olika rummen är desamma, tack vare att det är centralt ventilerat genom FTX-systemet. Detta kan ses som en nackdel då det oftast är önskvärt med en lägre temperatur i sovrummet och en högre i badrum etc. 8 2.2.2.2 Kostnader
Merkostnaden i ett passivhus är svår att bestämma, för den är relativt projektspecifik. I ett passivhus används mer material med en högre standard än vad ett konventionellt hus
6 Passivhuscentrum
http://www.passivhuscentrum.se/myter_om_passivhus.html (7 april 2009)
7 ByggaBoDialogen (2007)
8 Energimyndigheten, Joelson, A. & Harrysson, C. Tema passivhus: Forskare ifrågasätter passivhusen,
http://www.energimyndigheten.se/sv/press/Tidningen-Energivarlden/Tema- passivhus/Forskare-ifragasatter-passivhusen/ (2008-10-01)
7
behöver. De materiella kostnaderna går oftast jämnt ut med det insparade
radiatorsystemet. Det som kostar utöver detta är den extra tid, alltså mantimmar som behöver läggas ner jämfört med ett konventionellt hus, både i projektering och i
uppförandefasen. Det har räknats mycket på vilken merkostnad det blir för ett passivhus och resultatet är olika beroende på vilka kostnader som skall ingå och vilken typ av byggnader som jämförs. Resultatet har varierat på mellan 2-10 % och i vissa fall ända upp till 15 %. Merkostnaden beräknas att intjänas i form av intjänade uppvärmnings och brukskostnader. Merkostnaden kommer troligtvis även att sjunka i jämn takt med att antalet byggnader ökar dvs. inkörningstiden har gått ner9.
2.2.2.3 Area
Väggarnas tjocklek är till nackdel vid ny- och ombyggnation eftersom de påverkar den uthyrningsbara ytan som annars skulle genererat hyresintäkter. Detta är speciellt betydelsefullt i storstäder där priser på tomtmark är högre. Vid ombyggnation från konventionella hus till passivhus krävs då bygglov pga. en ökad area vilket gör hela processen mer komplicerad.
2.3 Klimatskalet
För att få en inblick i hur värmeförlusterna ser ut generellt i hus, följer här en allmän förklaring. Klimatskalet är de ytor på huset som gränsar mot utsidan och är utsatta för väder och vind, alltså husets ytterhölje. Med detta menas väggar, tak, grund och även dörrar och fönster. Klimatskalet är särskilt utsatt för värmeförluster i form av
transmission. Transmissionsförluster beskrivs ofta med ett U-värde. U-värdet uttrycks i W/m2K och är ett mått på värmeläckaget genom en konstruktion. När 1 watt passerar genom 1 kvadratmeter vid 1 grads temperaturskillnad är U-värdet 1,0 W/m2K. Det är alltså bättre med i ett lågt U-värde ur isoleringssynpunkt10.
Figur 2.2 En generell bild av hur stor del av transmissionsförlusterna varje byggnadsdel avger.
Källa: Energimyndigheten
9 Passivhuscentrum
http://www.passivhuscentrum.se/fragorochsvar.html (20 april 2009)
10 Pilkington
http://www.pilkington.com/europe/sweden/swedish/building+products/faqs/thermal+insu lation.htm#faq1 ) (2009-02-27)
8
Vidare förklaras hur ett passivhus är uppbyggt, med utgångspunkt från ett konventionellt hus. Det konventionella huset, Boktryckaren 7, är ett befintligt flerbostadshus med tre våningar beläget i Halmstad.
Figur 2.3 Boktryckaren 7 i Halmstad
Källa: Göran Nilsson (http://www2.hh.se/staff/goni/Bygg/index4.htm)
2.3.1 Tak
Hustaket är en viktig del av byggnaden eftersom varm luft stiger upp och ger på så sätt större utrymme för värmeläckage. På grund av värmestrålning är yttertaket dessutom helt exponerat för den kalla natthimlen vilket ger ökad avkylning (även kallat nattutstrålning:
se kap 3.3). Dessa faktorer ger större temperaturskillnad som i sin tur leder till ytterligare värmeförluster12.
Isoleringen i taket kräver god kvalitet och tjocklek. En för tjock isolering kan dock ge upphov till fuktproblem då det kan finnas risk att kondens fälls ut. Den lägre
temperaturen som uppkommer gör att fukt kan fällas ut till följd av lägre
mättnadsånghalt. Isoleringen ska också täta springor på ett effektivt sätt. När kalltak används är det vanligt att vindbjälkslaget isoleras med lösull för att det tätar skarvar och fyller igen springor samt att det täcker hela ytan och minskar risken för glipor11. Taket får därmed lägre U-värde.
Varmt tak, som är ett oventilerat och välisolerat tak, bör alltid användas för att undvika att outnyttjad yta värms upp.
Taket har också en viktig del i att skydda mot övertemperaturer på sommaren. Ett av de mer beprövade sätten är att takfoten mot söder tillåts sticka ut såpass mycket att den skärmar av sommarsolen4. På så sätt minskas solinstrålningen på sommaren och övertemperaturer inomhus undviks. Beroende på hur taket är konstruerat så finns det olika möjligheter att använda takytan till att utnyttja solen med exempelvis solfångare eller solceller. För bästa utnyttjandegrad ska taket vara lutat åt söder. Vid pulpettak(se bild 2.4) med en taklutning mot norr och den höga delen av fasaden åt väster eller söder fås dock större möjligheter för en stor uppglasad fasad7.
11 Nilsson, S. ”energiförlust genom taket”
http://www.varmahus.se/varmebehov/tak_vaermefoerlust.php (27 mars 2009)
9
Figur 2.4 Pulpettak Källa: Passivhusguiden
Figur 2.5 Överst: konventionellt kalltak detaljritning U-värde: 0,120 W/m2°C Underst: Passivt kalltak. U-värde: 0,044 W/m2°C
(Plastfolien har ett ånggenomgångsmotstånd (Z) på 2*106 s/m) Källa: Egen bild
För att jämföra ett konventionellt tak med ett passivhustak har beräkningar gjorts på U- värde samt framställt en bild för att visa skillnaden på de olika typerna. Här ser vi
10
skillnaden på U-värde och isoleringens tjocklek i passivhustaket. Se bilaga 2 för temperatur- och fuktfördelningsdiagram.
2.3.2 Väggar
När det gäller värmeisoleringen av väggar har, förutom mängden isolering, tätheten en stor betydelse liksom för alla byggnadsdelar. Väggarna måste vara helt täta för att inte värme ska avges samt att fukt inte ska tränga in i konstruktionen och på så sätt ge sämre värmeisoleringsförmåga. Väggarnas tjocklek skapar ett djup som gör att fönstren måste flyttas ut för att inte se insjunkna ut. Det är därför viktigt att göra rätt från början för att slippa göra ändringar i efterhand som kan påverka tätheten.
Figur 2.6 Genomskärning passivhusvägg Källa: Eget foto
Val av fasadmaterial har ingen betydelse för själva energianvändningen och fasadens U- värde men bör väljas med omsorg för den redan tjocka ytterväggen. Det är alltså en fördel att välja ett fasadmaterial som inte ytterligare bygger på tjockleken på fasaden.
Fasadskivor av fibercement eller sten har exempelvis mindre tjocklek än en tegelfasad.
11
Figur 1.7 Överst: konventionell vägg detaljritning U-värde: 0,198 W/m2°C Underst: Passiv vägg. U-värde: 0,075 W/m2°C
(Plastfolien har ett ånggenomgångsmotstånd (Z) på 2*106 s/m) Källa: Egen bild
Väggen i passivhuset har en betydligt större mängd isolering vilket ger ett lägre U-värde.
Dessutom byggs den med högre krav på täthet vilket också ger bättre ljudisolering.
2.3.3 Golv och grund
När det gäller grundläggning är platta på mark den mest förekommande typen. Eftersom denna del av byggnaden inte syns är det också lätt ur estetisk synpunkt att ha god
isolering. Själva grundplattan bör vara minst 300mm tjock2 och ha ett U-värde som understiger 0,10 (W/m2K) 7. Detta för att komma ner på ett så lågt U-värde så att husets kan uppnå kraven för passivhus.
Eftersom grunden har direktkontakt med marken som håller relativt jämn temperatur under året, är inte värmeförlusterna lika stora som vid tak och väggar.
12
Figur 2.8 Överst: konventionell grund detaljritning U-värde: 0,106 W/m2°C Underst: Passiv grund. U-värde: 0,093 W/m2°C
Källa: Egen bild
2.3.4 Dörrar och fönster 2.3.4.1 U-värde fönster
Fönstren är särskilt viktiga eftersom att de oftast har ett högre U-värde än vad väggarna och tak har. I konventionella hus ligger BBR’s12 rekommendation (kap9:4) för fönstrets U-värde på mellan 1.1–1.3 W/(m2K), vilket är relativt energisnålt. Enligt
Energimyndighetens program för passivhus och lågenergihus (Version 2007:1) ligger U- värdeskravet för ett passivhus fönster på endast 0.9 W/(m2K) eller lägre. Det
genomsnittliga U-värdet för fönster och glaspartier får inte heller överstiga detta värde13.
12 BBR står för Boverkets Bygg Regler och är en myndighet underställd Miljödepartementet som ställer krav på ny- och ombyggnationer.
13 Energimyndigheten (2008). Kravspecifikation för passivhus i Sverige – Energieffektiva bostäder.
http://www.passivhuscentrum.se/fileadmin/pdf/A1548_Kravspecifikation_f%C3%B6r_p assivhus_Version_2008.pdf (7 april 2009)
13
Detta är särskilt energisnålt och är därmed bättre ur transmissionssynpunkt. För att fönstren skall komma ner på så lågt U-värde används oftast den så kallade 3-glas principen. Ett 3-glas fönster består av tre stycken glas med någon typ av gas (oftast krypton eller argon) i spalterna för att minska transmissionsförlusterna. Gaserna har ett lägre λ-värde än luft vilket ger bättre isoleringsförmåga. Enligt Passivhuscentrum bör fönsterytan vara maximalt femton procent av husets totala golvyta14. Utbudet på fönster med ett U-värde på 0.9 W/(m2K) är begränsat vilket är till passivhusens nackdel. Dessa fönster är generellt dyrare och normalt sett är det cirka 15-20 000 kronor dyrare(år 2009) för en enfamiljsvilla och ger alltså en merkostnad jämfört med konventionellt hus15.
Figur 2.9 Bild tagen med värmekamera. Visar värmeläckage i fönsterkarmen runtom fönstret.
Källa: Energimyndigheten
2.3.4.2 U-värde dörrar
Det är viktigt att även på ytterdörrarna ha ett lågt U-värde. Helst ska det vara under 1.0W/m2K, men det är möjligt att komma ner till 0.6 W/m2K 2. I ytterdörrtestet som Energimyndigheten genomförde i februari 2008, där nio olika typer av ytterdörrar
testades visade att U-värdet låg mellan 1.5 W/m2K och 0.8 W/m2K16. De skiljde sig även vad det gäller regn och lufttäthet dvs. det fanns typer som inte höll tätt, därför bör val av ytterdörr väljas noggrant.
14 Föreläsning med Hans Eek, passivhusexpert, Ekocentrum Göteborg, 18 februari 2009
15 Passivhuscentrum
http://www.passivhuscentrum.se/fragorochsvar.html (12 april 2009)
16 Energimyndigheten
http://energimyndigheten.se/sv/Hushall/Testresultat/Husets-klimatskal/Test-av- ytterdorrar1/Mer-om-testet/ (12 april 2009)
14
Figur 2.10 Genom termografering syns skillnaden i transmissonförluster mellan passivhus och konventionella hus. Passivhuset är till höger.
Källa: Essential architecture
15
3. Byggfysik 3.1 Täthet
3.1.1 KravTätheten är den viktigaste delen i ett passivhus. Om huset inte är tillräckligt tätt så är det av mindre betydelse hur tjocka väggarna är. Värmeförluster sker på främst tre sätt:
1. Luftläckage – En otät konstruktion skapar ett ofrivilligt luftläckage som gör att kall luft läcker in i huset.
2. Transmission – Temperaturskillnad mellan ute och inneluften.
3. Konvektion – ett värmeutbyte mellan två medier (luft och vatten).
Lufttryckskillnader som drivkraft.
Kravet för luftläckage ligger på 0.3l/s och m2 vilket kan jämföras med 0.8l/sm217i en konventionell byggnad. Det höga kravet är till för att vara säker på att den tjocka väggen inte får skador i form av mögel. För att säkerhetsställa att kravet uppnås provtrycks byggnaden vid ett tryck på ±50 Pascal18.
3.1.2 Förebyggande åtgärder
En effektiv åtgärd för att få ett lufttätt hus, är att använda sig av en plastfolie. Plastfoliens funktion är att uppehålla fuktig luft från insidan av huset det vill säga i början av väggen (inifrån sett). På utsidan används en vindpapp, vars funktion är att stänga ute påtvingade luftrörelser från vindtryck och därmed konvektionsförluster i isoleringsmaterialen inuti väggen19. Om varm inneluft tränger igenom inifrån via otätheter kan det medföra
fuktproblem. Fuktproblemen uppstår när den varma luften, som har en högre fukthalt och därmed också högre daggpunkt, kyls ner i ett kallare skikt av väggen och kondenseras och blir fukt. Fukten har svårt att torka ut, eftersom det inte råder någon ventilation i väggen och därmed uppstår fuktproblem såsom mögel eller liknande20. Därför är det extremt noga vid uppförande av byggnaden att inte punktera denna plastfolie. För att underlätta för elektriker och eventuellt hyresgästen, har plastfolien i flertalet fall flyttats längre ut i väggen (inifrån sett) för en minskad risk för punktering av
plastfolien.21
Se Bilaga 2 för fuktfördelningsdiagram.
17 Boverket, boverkets byggregler 9:4, (2009)
18 Energieffektiva bostäder, Kravspecifikation för passivhus i Sverige. (2008) http://www.passivhuscentrum.se/kravspecifikation.html (12 april 2009)
19 Petersson, Bengt-Åke, (2001) Tillämpad byggnadsfysik. Studentlitteratur
20 Warfvinge, C. (2007). Kap. 2.6.3 Installationsteknik AK för V. Studentlitteratur
21 Svante Wijk, intervju Göteborg, (15 april 2009)
16 3.1.3 Under- och övertryck
Ett passivhus är tack vare att det är så tätt, mycket känsligt för byggfukt. Byggfukt är
”den mängd vatten som måste avges för att materialet skall komma i fuktjämnvikt med sin omgivning i bruksstadiet”22. För att torka ut byggfukten strävas det efter att ha ett
undertryck i byggnaden, detta för att då pressas eller ”sugs” den fuktiga luften ut ur väggarna och ersätts med torr luft genom FTX-systemet.
Övertryck är något som ej eftersträvas eftersom varm och fuktig luft då pressas ut i i husets stomme. Vid kall utomhustemperatur fälls då kondens ut i klimatskalets yttre partier. Då kan fuktproblem uppstå i form av svampangrepp etc.
I ett hus är det övertryck i övre delen av byggnaden, och undertryck i undre delen (se Figur 3.1). I ett passivhus som använder sig av ett FTX-system strävas det dock efter att ha undertryck i hela byggnaden (se Figur 3.2).
Figur 3.1 vänster: Tryckbild i en normaltät byggnad
Figur 3.2 höger: Tryckbilden som eftersträvas i ett passivhus (helt tät byggnad) Källa: http://www.deltate.se/artiklar/Klimat/Ventsystem/ventsystem.html
3.2 Övertemperatur
Det är inte bara husets värmeförluster som bör beaktas vid fönsterval och utformning. På vintern, såväl som på sommaren släpper fönstren in soljus och därmed värme. Värmen hjälper inte bara till med uppvärmningen på vintern, utan orsakar även övertemperatur i och med att huset har en så hög täthet. Temperaturen på sommaren kan stiga till över 30 grader Celsius vilket är ca 10 grader mer än den normala inomhustemperaturen26.
Detta kan motverkas delvis genom att värmeväxlaren, som normalt tar till vara på värmen inomhus, ”förbikopplas” och bara skickar in uteluft utan förvärmning. Det finns även möjlighet till kylning, vid eventuell användning av jordvärmeväxlare23.
22 Nevander & Elmarson (1994) Fukthandboken
23 Passivhuscentrum
http://www.passivhuscentrum.se/ (12 april 2009)
17
Övertemperaturen kan också motverkas genom solavskärmning. Solavskärmningen uppkommer naturligt av taksprånget, därför förlängs ofta takfoten för att minska
solinstrålningen. Solavskärmning kan ske på samma sätt även på de undre våningarna av ett flervåningspassivhus med en såkallad keps26 (se figur 3.3). Balkonger är också de bra exemplen på en naturlig solavskärmning, därför bör de placeras smart, dvs. i anslutning till eventuella stora fönster. En annan lösning på övertemperatur med hjälp av
solavskärmning är att använda markiser26. Markiser finns i mängder av varianter och kan vara både automatiska och manuella. En fördel med markis är att den går att fällas ut och in efter behovet och de är ingen fast konstruktion. Dock har markiser ett problem,
nämligen att de är brukarberoende, dvs. att markisen inte fälls ut förrän på eftermiddagen, när hyresgästen kommit hem. Detta innebär att förtjänsten med markiserna går förlorad, för då har temperaturen inomhus redan stigit för mycket. Därför är helautomatiska markiser att rekommendera26.
Figur 3.3 Solavskärmning med ”keps”
Källa: Passivhusguiden
3.3 Kondens
Kondens kan uppstå på utsidan av ytterglaset, och därmed även frost. Kondensen uppstår genom att fönstret inte utstrålar tillräckligt med värme, samtidigt som fönstret har direkt kontakt med världsrymden. Detta fenomen som även kallas nattutstrålning, uppstår på alla byggnadsdelar som gränsar mot världsrymden, dock är det främst fönstren som det syns tydligast på. Problemet kan förhindras med liknande metoder som används för att förhindra solinstrålning, alltså med solavskärmning i form av förlängd takfot eller markis14. Enligt Johansson ”Kondensen och frosten kan tolkas som estetiskt fel, men är egentligen endast ett bevis på hur välisolerad och energisnål byggnaden är”11.
18
4. Uppförande 4.1 Täthet
Täthetskraven är strikta vilket är positivt ur ventilations- och isoleringssynpunkt men är även den som skapar flest problem i både projektering och produktionsfasen4. I
projekteringsfasen är det tids och kostnadskrävande för t.ex. konstruktören att skapa säkra och snabba tekniska lösningar för de som arbetar med tätheten ute i produktion. I
produktionsfasen är det inte helt lätt att förstå nya ritningar som oftast kräver mer omfattande arbete för att upprätthålla tätheten.29 Byggtiden blir alltså förlängd både i projekteringsfasen & byggfasen. //Ett urklipp från passivhuscentrum.se
”Den totala otätheten i fasadskalet får inte överstiga storleken av en handflata. I konventionella hus ligger gränsen på fyra handflator. ” 24
Här ser vi ett exempel på hur stor skillnad det är på ett passivhus jämfört med ett konventionellt hus. Det ställer högre krav på såväl snickare som konstruktörer och underentreprenörer.
4.2 Krav på produktion
Vid intervju med Svante Wijk menar han att vid passivhus byggnation krävs det ett högre krav på personalen, varvid de måste genomgå en utbildning. Utbildningen används för att öka vetskapen och säkerställa att personalen beaktar de kritiska delarna vid ett
passivhusbygge. Dessa delar innefattar bland annat täthet och hög precision.
Utbildningen är varierande beroende på vilken befattning och vilket ansvar personalen förfogar över. En konstruktör har tillexempel längre utbildning än vad en snickare har.
Alltså krävs utbildning och därmed kunskapskrav för att få arbeta med passivhus. Det ställs högre krav vilket är bra, för då minskar risken för olyckor som skulle kunna ha hänt, utan en utbildning.
4.3 Väderskydd
Ett passivhus är väldigt känsligt för byggfukt, därför strävas det efter att bygga så torrt som möjligt. I och med detta är det lämpligt att använda sig av väderskydd, som skyddar själva byggandet samt materialet från både nederbörd och kraftiga vindar. Väderskyddet är även lämpligt under vinterhalvåret då kallt väder råder för ökad effektivitet.
Väderskydd ses som en merkostnad men är dock en nödvändighet vid byggandet av passivhus under dåliga väderförhållanden25 men även under bra förhållanden.
4.4 Fönster
Vid installation av fönster är det extremt viktigt att det sluter tätt mellan fönsterkarm och vägg med hjälp av plastfolien26. Detta säkerställs med hjälp av provtryckning som utförs i
24 Passivhuscentrum
http://www.passivhuscentrum.se/fragorochsvar.html 20 april 2009
25 Müller H, Villamil J, Andersson J, (2008) Vädrets påverkan på byggarbetsplatsen Halmstad högskola
19
slutet av byggnationen, och även fotografering med värmekamera för att se att isoleringen runt fönstret är tillräcklig27. (se bild 1.5). Solen går upp i öst och ner i väst och är därmed i söderläge i större delen av dagen, vilket är även tiden då den värmer som mest28. Eftersom solen är en uppvärmningskälla till ett passivhus bör orientering av fönstren iakttas. Därför bör större delen av fönsterarean placeras mot söder. Detta är dock inte lika strikt som när passivhusen började byggas menar vissa passivhusexperter29. Anledningen till att fönstren till större delen skall vara söderorienterade, är för att under de kalla månaderna skall strålningen tillgodotas och värma upp huset passivt3.
Vid intervju med Ulla Jansson menar hon dock att de beräkningar som utförs vid projektering av passivhus görs utan hänsyn till soltillskott eftersom den kallaste dagen räknas ligga under den tid på året då det förekommer väldigt lite ljus.
Figur 4.1 Fönster och fönsterkarm passivhus Källa: Eget foto
26 Berglund, A, Eklöf, Magnus, (2008)
27 Energimyndigheten, ”Värmeförluster runt fönster”, (2009-03-18) http://www.energimyndigheten.se/sv/Hushall/Bygga-nytt-
hus/Klimatskal/Varmeforluster-runt-fonster (25 mars 2009)
28 SMHI, ”faktablad om solstrålning”
http://www.smhi.se/content/1/c6/02/89/43/attatchments/faktablad_solstralning.pdf (14 april 2009)
29 Föreläsning med Hans Eek, Myter om passivhus, Ekocentrum Göteborg, (18 februari 2009)
20
4.5 Dörrar och luftslussar
Antalet dörrar spelar stor roll i ett passivhus. Ofta används dubbla ytterdörrar, dvs. att det bildar en luftsluss mellan de två dörrarna. På så sätt sparas det på värdefull uppvärmd inomhusluft, och bidrar till sänkta uppvärmningskostnader. Vid användning av luftsluss konstruktionen, är det viktigt att dörren med högst U-värde längst in i huset, och att dörrarna inte kan öppnas samtidigt för att spara maximalt på värmen35. Det
rekommenderas att ha dubbla ytterdörrar med vindfång, samtidigt som den innersta dörren skall ha ett U-värde på 0.6 W/m2K för att undvika kallras på insidan30.
4.6 Ventilation med återvinning
För att inomhusklimatet ska vara trivsamt och behagligt krävs god ventilation. Detta sker enkelt uttryckt genom att förorenad luft byts ut mot frisk luft. I passivhus används alltid, på grund av det täta klimatskalet, mekanisk till- och frånluftsventilation. Tillförseln av friskluft är speciellt viktig i sovrum och vardagsrum där det vistas mycket personer.
Genom att ventilera byggnaden hålls halter av farliga ämnen nere samt halten av
koldioxid sjunker. Koldioxid är en gas som inte är giftig i sig men förtränger luftens syre vilket i sin tur orsakar besvär såsom svettning, hjärtklappning, huvudvärk, illamående och yrsel. Den normala halten ligger på 300-400ppm(part per million), alltså en miljondel, och skall enligt arbetsmiljöverket ej överstiga 1000ppm. För god kvalitet på luften krävs det att luftväxlingen är minst 0,35 liter per sekund och kvadratmeter golv. På en takhöjd på 2,4 meter motsvarar detta 0,53 luftomsättningar per timme. Ventilationen har också stor betydelse för konstruktionens byggtekniska delar. En god ventilation minskar luftens innehåll av vattenånga och andra gaser som i sin tur påverkar konstruktionen negativt20.
4.7 Varmvattenberedning
Med varmvatten menas vatten som används för hygieniska bruk som exempelvis duscha eller diska, det är alltså inte det vatten som finns i vattenburna radiatorer. En
normalperson nyttjar i genomsnitt 1200 kWh energi till uppvärmning av varmvattnet.
Detta kan emellertid påverkas av vilken typ av utrustning som används. Det finns idag en mängd nyskapelser som gör att förbrukningen kan minskas avsevärt. Ett exempel på detta kan vara snålspolande kranar, dusch munstycken eller nya disk- och tvättmaskiner31. Även vid individuell mätning av energiförbrukningen i flerbostadshus, det vill säga att konsumenten själv ser hur mycket energi som förbrukas, har det gett resultat i form av minskad förbrukning.
4.7.1 Olika typer av varmvattenberedning 4.7.1.1 Solfångare
Solfångare är en ekonomisk investering, eftersom det är låga driftskostnader. Själva värmen tillhandahålls gratis, så det enda som kostar är själva inköpet med installation.
30 Passivhuscentrum, ”frågor och svar”
http://www.passivhuscentrum.se/fragorochsvar.html 12 april 2009
31 Energimyndigheten. tvätt, disk dusch 5 november 2007
http://www.energimyndigheten.se/sv/Hushall/Tips-pa-hur-du-spar-energi--/Tvatt-disk- och-dusch--/ 18 maj 2009
21
Dessutom sparar solfångaren på miljön eftersom den inte ger några utsläpp. Genom att använda solfångare kan uppvärmningskostnader av varmvattnet sparas in helt på sommaren, motsvarande 4-6 månader. Den går givetvis att använda under hela året förutsatt att den inte täcks av snö etc. men då behöver den oftast extern hjälp för att täcka hela varmvattenbehovet. Beroende på typ av boende (en- eller flerbostadshus) och storlek kan en solvärmare stå för upp till 2500 kWh köpt energi årligen.32 (enbostadshus/per hushåll)
4.7.1.2 Avloppsvärmeväxlare
En avloppsvärmeväxlare använder sig av varmt avloppsvatten från dusch, värmer upp tappvarmvattnet och på detta viset sparas alltså vissa uppvärmningskostnader. Detta system fungerar främst till flerbostadshus eftersom det kräver en viss förbrukning för att det skall kunna vara lönsamt. I dagens läge är det inte lätt att få reda på om och i sådana fall när en avloppsvärmeväxlare har betalat sig själv. Det har gjorts försök att räkna på det, och resultatet är tveksamt. Energimyndigheten försökte räkna på hur lång
återbetalningstid en avloppsvärmeväxlare för ett flerbostadshus hade, och svaret var mellan 5 och 30 år vilket det sistnämnda är mycket lång tid och alltså inte lönsamt.33
4.7.1.3 Fjärrvärme
Den vanligaste metoden vid nybyggnation och då även med passivhusmetoden är att använda fjärrvärme för uppvärmning av varmvattnet. Vissa kommuner har krav att fjärrvärme skall installeras (anslutas) vid nybyggnation. Fjärrvärmen är dock relativ svår att generalisera, det är alltså svårt att säga om det är miljövänligt eller inte. Dock
används oftast förnybara bränslen vid framställningen av fjärrvärmen. Fjärrvärmen är billigare än både olja och el, och kräver inte mycket driftsunderhåll. Därför ses det ofta som positivt.34
32 Energimyndigheten. solvärme 16 november 2007
http://www.energimyndigheten.se/sv/Hushall/Din-uppvarmning/Solvarme/ 18 maj 2009
33 Eriksson Kristofer, Energimyndigheten. Brf. Toppsockret - energiinventering 10 Augusti 2007 http://www.energimyndigheten.se/global/filer%20rot%20-
%20f%C3%B6retag/toppsocker.pdf
18 maj 2009
34 Energimyndigheten. ”Fjärrvärme” 15 november 2007
http://www.energimyndigheten.se/sv/Hushall/Din-uppvarmning/Fjarrvarme/ 18 maj 2009
22
5. Övriga energisparande åtgärder 5.1 Individuell mätning
Sedan slutet av 70-talet har användningen av värme i byggnader sjunkit med nästan 30%35. Värme från olja har ersatts av el och framföralt fjärrvärme. Till skillnad från värmeanvändningen så har användningen av hushållsel sedan början av 70-talet
fördubblats35 samt fastighets- och driftelen tredubblats35. Elvärmen har dock minskat med ca 20 % sedan år 1990 35. Energimyndigheten beskriver i sin kortsiktsprognos36 (s. 29) för energiförsörjningen i Sverige hur energieffektiviserande åtgärder påverkar
användningen av driftel…
Användningen av driftel påverkas liksom användningen av hushållsel av motsatta trender. Stödet till energieffektiviserande åtgärder i offentliga lokaler förutses inte ge någon större minskning av driftelsanvändningen. Ökad elanvändning som beror på ökad värmeåtervinning, en åtgärd som också är stödberättigad, väntas ta ut effekten. Värmeåtervinning ökar elanvändningen p.g.a. att det är returluftvärmepumpar som installeras. Effekten av ökad värmeåtervinning är naturligtvis ändå en minskning av den totala energianvändningen.
Värmeåtervinning med hjälp av ett FTX-system minskar enligt energimyndigheten den totala energianvändningen trots ökad elanvändning.
Med individuell mätning och Debitering(IMD) menas att de boende betalar för sin egen förbrukning av el, värme, varmvatten och kallvatten. Mätare installeras i varje lägenhet som visar förbrukningen i varje enskild lägenhet. Den individuella mätningen kan också begränsas till exempelvid endast elmätning där kostnader för varmvatten, kallvatten och värme slås ut på hela bostaden. Thomas Sandberg och Knut Bernotat har i sin studie37 dragit följande slutsatser av individuell mätning och debitering i flerbostadshus…
”/---/”
Slutsats 2: Både vår egen och tidigare studier visar på att Individuell mätning kan minska förbrukningen av varmvatten med 15 – 30 % och av värme med 10 – 20 %.
Slutsats 3: IMD är en marginell företeelse men har ökat kraftigt de senaste åren och många, särskilt allmännyttiga, bostadsföretag har långtgående planer.
”/---/”
Slutsats 5: IMD av värme är ganska problematiskt eftersom den boende bara till mindre del kan påverka energiförbrukningen och eftersom mätmetoderna har svagheter.
Slutsats 6: Lönsamheten för IMD av varmvatten är mycket god. För IMD av enbart värme är den måttlig, om detta kombineras med varmvatten och dessutom bredband redan finns blir den god.
”/---/”
Slutsats 8: Såväl mätning av rumstemperatur som av tillförd energi är accepterade metoder och fungerar väl i de flesta fall.
”/---/”
35 Energimyndigheten. (15 november 2007) ”Fjärrvärme”
http://www.energimyndigheten.se 18 maj 2009
36 Energimyndigheten (Mars 2009). ”Energiförsörjningen i Sverige”
http://www.energimyndigheten.se/Global/Filer%20%20Press/Kortsiktsprognos%20v%C 3%A5ren%202009_Press.pdf (2 maj 2009)
37 Sandberg, T. Bernotat, K. (Januari 2008). ”Individuell mätning och debitering i flerbostadshus”
http://www.boverket.se/Global/Webbokhandel/Dokument/2008/Individuell_matning.pdf
23
Slutsats 16: IMD lämpar sig inte bara för lägenheter i flerbostadshus utan också för olika slags lokaler.
Slutsats 17: Bostadsrättsföreningar och framför allt privata fastighetsägare är kraftigt underrepresenterade bland dem som infört någon form av IMD.
”/---/”
Kommentar till Slutsats 6: Om bredbandförbindelser är dragna kan denna användas vid överföring av data, annars kan det gamla accessnätet eller mobilnätet användas.
Studien visar att genom individuell mätning går det att få ner förbrukningen av
varmvatten och värme i ett flerbostadshus med en måttlig till mycket god lönsamhet som följd.
24
6. Intervjuer
För att få en aktuell information om marknaden har vi valt att genomföra djupgående intervjuer från de nyckelpersoner som är aktiva i branschen. Detta har fungerat som underlag för vår slutsats och diskussion. De intervjuade har fått tala fritt för att få en öppen diskussion. Frågeställningen ligger som bilaga 1.
Intervjuer har skett med följande personer:
Ulla Jansson, doktorand Lunds tekniska högskola(LTH). Intervju i Lund, 14 april 2009, kl. 13-14.
Ulf Johansson, VVS- och energisamordnare HFAB. Intervju i Halmstad, 21 april 2009, 15:30-17:00
Svante Wijk, Energisamordnare NCC Construction Sverige. Intervju i Göteborg 15 april 2009, kl. 12:30-13:30
Hans Eek, arkitekt och passivhusexpert, Passivhuscentrum Alingsås.
Telefonintervju, 8 maj 2009.
6.1 Beställarens inställning och information
När det gäller beställarens inställning till passivhus råder det delade meningar. Svante Wijk talar om en viss kritik från byggherrar i början när de marknadsförde
passivhustekniken. Byggherrarna menade att hyresgästerna var känsliga och klagade över inomhustemperaturer som är för höga eller för låga. Det skulle alltså inte fungera men i efterhand visade det sig att det fungerade bra.
Wijk berättar om beställarens vetskap och varför det är låg efterfrågan…
I och med att det byggts en så liten andel (hittills) innebär det att det finns knapphändig information om vad det kostar, vad det är för merkostnad, vilket gör att många beställare också har varit försiktiga. Efterfrågan på passivhus är än så länge förhållandevis låg, men intresset/frågorna ökar stadigt. De känner ofta en osäkerhet – inte bara att beställa/använda passivhustekniken – de vill också vara med och räkna etc. Och alla ska komma fram till samma sak ”uppfinna hjulet flera gånger om” för att vara säkra.
Om informationen om vad det kostar, dvs. vilken merkostnad passivhustekniken innebär, hade varit mer utförlig så skulle beställaren haft en större chans att göra en mer säker bedömning om att bygga just ett passivhus. Den osäkerhet som råder gör att beställaren hellre tar ett säkert beslut än att chansa på en relativt ny typ av byggmetod som inte beställaren känner till. Här har studiebesök en vital betydelse för att påverka både beställare och framtida hyresgäster.
Studiebesök är ett viktigt sätt att sprida information eftersom besökare kan på ett konkret sätt uppleva inomhusmiljön och se att det inte är några konstigheter. Genom
studiebesöken ser besökaren även vad som fungerat och vad som inte fungerat.
Ulf Johansson anser att studiebesök är viktiga och att det är viktigt att lära av andras misstag. Han säger att de som verkligen brinner för det gör en väldigt viktig insats
eftersom att de provar ett koncept fullt ut och delar med sig av erfarenheterna. Han menar att kritikerna därför inte ska döma för lätt och kritisera för hårt. Det är viktigt att någon vågar ta steget att prova på något nytt. Lär sig av sina misstag som det brukar sägas.
Wijk framhäver också han, att studiebesöken är av stor vikt. Beställaren får komma ut och komma underfund med, och upptäcka att det inte är så underligt. Han säger att det är
25
ofta då som de vågar ta steget. Att läsa en broschyr om att passivhus är bra, räcker alltså inte utan beställaren måste komma ut på plats och iaktta själv.
Här ser vi att vikten av studiebesök väger tungt som argument för att få inblick och öka förståelsen. Här är beställare, byggentreprenör och forskare eniga i denna fråga.
Johansson berättar att lågenergihus har varit aktuellt i tidigare nyproduktioner så steget till passivhus var inte så stort. Därför, menar Johansson, kändes det ganska självklart att ta steget att nu bygga ett passivhus i Söndrum.
Wijk berättar om en enkätundersökning angående energisnåla hus där 400 småhusköpare tillfrågades om de var intresserade av att köpa energieffektiva hus. NCC presenterade i en förfrågan att de kunde bygga huset hälften så energisnålt men det skulle kosta
hundratusen kronor extra. I undersökningen kunde NCC också konstatera att de
tillfrågade trodde på de olika myter som finns beträffande att det till exempelvis skulle bli fuktproblem i välisolerade byggnader och att energieffektiva fönstren skulle vara mörka.
Efterfrågan var stor och NCC lyckades punktera alla myter. En av anledningarna till att husköparna inte efterfrågade mer energieffektivitet var att de trodde att husen redan byggdes så energisnålt det bara gick.
Johansson har redan från att det första passivhuset byggdes i Sverige varit insatt i tekniken och hela tiden följt utvecklingen. Han följde Lindåshusen när de kom och betonar att det var en viktig milstolpe och att de fick ett väldigt genomslag. Genom denna startpunkt kom det många uppföljare på flera ställen i Sverige.
6.1.1 Vad beställaren prioriterar
Johansson svarar att de på HFAB prioriterar alla aspekter och att det är de allmänna frågorna kring boendet som är det viktigaste. Han säger att det ska vara en trevlig design i fin miljö och att kundes behov och önskemål står högst på listan.
När HFAB bestämt sig vad för slags boende som önskas så görs det på ett så
energieffektivt sätt som möjligt. Johansson menar på att ”Det finns ett övergripande mål om att vi ska optimera vår energiförbrukning med ett förbättrat och ett bra
inomhusklimat.” Han beskriver även hur de arbetar med miljöfrågor vid ny- och
ombyggnad. När de startar ett nybyggnadsprojekt eller ett ombyggnadsprojekt så arbetar de efter ett så kallat miljöprogram där det ställs ett antal krav på miljöfrågor där bland annat energi ingår. Detta tas sedan upp på första projekteringsmötet med konsultgruppen.
6.1.2 Går det att påverka beställaren
Johansson svarar på frågorna: Med tanke på dagens miljödebatt, vilken effekt tror du den har på fastighetsmarknaden och beställaren? Påverkas ni?
Ja, det tror jag vi påverkas av. Det är ju inte så himla självklart att man kan påverka i miljöfrågorna men vi upplever ju i vår enkätundersökning som vi gör till våra kunder, att de prioriterar väldigt högt att vi har en offensiv miljöprofil.
Här ser vi likheter med NCCs enkätundersökning som Wijk tog upp. Kunder efterfrågar att företaget har energieffektiva lösningar som även tar hänsyn till miljön.
Johansson fortsätter med
Jag tror att det är en del kunder som tycker att det är roligt och spännande att se att man bor miljövänligt men jag tror inte att det är dominerande på nått sätt. Många vill ju i första hand bo i en fin lägenhet som fungerar bra, att den sen råkar vara energisnål är nästan en förutsättning.
26
Här ser vi en skillnad mot vad Wijk säger i och med att husköparna antog att de redan byggde så energieffektivt som möjlig, trots att det inte var fallet.
Johansson menar att genom att de bygger så energisnålt som möjligt, så stärker det sitt varumärke. Johansson upplyser också att det var roligt att de fick byggt ett passivhus som de länge haft tankar om. Efter att miljödebatten började bli aktuell så har fler kunder efterfrågat ett större energi- och miljötänk hos företagen.
Wijk anser att miljödebatten har varit en viktig faktor som har fått stor betydelse i företags miljö- och energifrågor. Han beskriver att om inte företag tar hänsyn till miljöfrågorna så tänker de inte långsiktigt och kommer inte att klara sig särskilt länge.
Enligt Wijk ”Idag är det en förväntan och ett krav på alla större bygg företag och fastighetsförvaltare att de måste arbeta med detta.”
Han ser det även som en affärsmöjlighet, att det finns ett större antal projekt som är aktuella när de jobbar med miljöfrågor där energieffektiva byggnader prioriteras.
Ett exempel på dessa affärsmöjligheter är att vissa kommuner har tomter som bara får bebyggas med energisnåla byggnader där låg energiförbrukning är ett krav. Göteborgs stad har upprättat ett program för hållbar utveckling, där bland annat miljöpåverkan under byggtid och driftstid skall vara så liten som möjligt. 38
Johansson berättar att byggföretagen inte påverkar beställaren om de vill bygga
passivhus, med andra ord byggföretagen får anpassa sig efter beställarens önskemål och krav som ställs. Beställaren försäkrar sig om att byggföretagen levererar rätt produkt genom att ha en strikt kontroll under byggets gång. Brist på kunskap lokalt kan också vara ett problem.
6.2 Entreprenörens vilja och kunskap
En viktig del för att fler passivhus skall kunna byggas är att företagen engagerar sig, och tar till sig passivhustekniken. Kan byggföretagen inte tekniken blir det både osäkrare och dyrare för beställaren. Varför byggs det inte mer passivhus i Sverige Enligt Wijk så är det en varierande marknad inom Sverige. Han ger ett exempel på att det i
Stockholmsregionen inte har byggts några passivhus eftersom att marknaden inte
efterfrågat några och han menar att man har fått sålt konventionella hus ändå utan vidare ansträngning. Dock menar han att det har blivit en ändring de senaste två åren och marknaden har börjat tänka om på grund av miljödebatten och stigande energipriser.
Vi märker alltså att miljödebatten påverkar byggföretagens vilja, de väljer att engagera sig och tänka på miljön, samtidigt som kunder sparar pengar genom att köpa energisnålt.
Wijk betonar att det ofta inte är viljan som är anledningen till att inte fler företag använder passivhustekniken, utan att det är en invecklad process att bygga passivt. Det krävs en extrem noggrannhet ute på bygget, vilket kräver ordentlig planering och så vidare. Bara i Sverige har NCC cirka 9 000 anställda, vilket visar vilken omfattning det skulle kräva att utbilda alla. Varför småhustillverkarna inte väljer att satsa på
passivhustekniken kan bero på brist på resurser och kompetens. Vissa tillverkare har ett team som bygger i fabrik, och ett helt annat team som sätter ihop ute på plats, oftast
38 Göteborgs Stad, Nytt program för miljöanpassat byggande (4 maj 2009) http://www.goteborg.se
27
någon helt annanstans i Sverige. Därför blir det oftast inte rätt vid monteringen och därmed blir det svårt att få kontroll på helheten.
Under vår intervju frågade vi även Wijk om vinsten på lång sikt påverkar NCCs vilja att bygga. På detta svarade han att det inte gör det. Wijk menar även att det är skillnad på olika beställare. Wijk gör en jämförelse mellan en kommunal byggherre som kan har en långsiktig förvaltning med en återbetalningstid på 20-30 år, och om de bygger för att snabbt avyttra fastigheten, det vill säga att då kan de inte alltid ta betalt för någon lång återbetalningstid.
6.2.1 Utbildning
Normalt är upplärningstiden för att lära sig passivhustekniken för hantverkare mellan fyra-åtta timmar. Åttatimmarskursen är lite mer djupgående och tar också upp just varför vi måste sänka energiförbrukningen i hus. Den är alltså inte en praktisk kurs. De kurser på fyra timmar är ”ofta rent fysiskt hur man bygger” (Jansson). Hon säger också att det finns de som haft en längre utbildning. Då fokuseras främst på tätheten runt fönster och en heldags workshop ordnas tillsammans. Det diskuteras mellan konstruktören och snickarna för att visa hur konstruktören har tänkt. Snickarna får då säga sitt och de laborerar fram en bra teknisk lösning. Hon säger även att efter ett antal byggda passivhus så behövs inte lika lång utbildning längre utan då förlitar de sig till den erfarenheten de har fått. I ett exempel tar hon upp kvarteret Brogården i Alingsås, där upplärningstiden för första etappen var åtta timmar men blev sedan fyra timmar i etapp två.
När det sen gäller utbildningen för projektledaren svarar Jansson att en projektledare behöver mer omfattande utbildning då det är projektledaren som har ansvaret över att projektet fortlöper som de ska. Här tog hon upp ett exempel där en projektledare för kvarteret Oxtorget i Värnamo läste om passivhustekniken i ungefär tre år, innan han gjorde sin beställning. Det hade dock sin förklaring i att ”så års fanns det nästan ingen information om passivhuskonceptet och den som fanns var på tyska.” (Jansson). Idag finns det betydligt mer och lättillgänglig information på svenska i böcker och på internet, samt att det anordnas konferenser och studiebesök som ökar förståelsen ytterligare.
När Wijk jobbade på statens energimyndighet, gjordes en enkätundersökning39 (2005) till småhustillverkare, den visade att av de 30 stycken som de hade med, var det inte någon som hade med energi som försäljningsargument (marknadsföring).
6.2.2 Hur NCC arbetar med utbildning
NCC har utvecklat en utbildning för all personal, i planeringsskedet för
installationsledaren, projekteringsledaren, arkitekten och konstruktörerna som sitter och syr ihop projektet i början. I många fall ordnas även studiebesök.
Den andra utbildningen gäller för platschefer och arbetsledare samt ytterligare en för övrig produktionspersonal.
Ofta hålls utbildningen för produktionspersonalen ute på byggarbetsplatsen där alla inblandade som snickare, och även alla underentreprenörer såsom elektriker, rörläggare
39 Wijk S, Engvall K, Landén S (2005) Marknadens intresse för energieffektiva småhus.
28
etc. deltar. Detta är också nyttigt, för då passar de på att köra en utbildning generellt om fuktsäkerhet, lufttäthet etc. alltså inte bara för just passivhus. Utbildningen
specialanpassas sedan till just det specifika projektet där ritningar och kritiska punkter i de väggar som skall byggas kollas.
Produktionspersonalens utbildning är på två-fyra timmar beroende på vilken
sysselsättning de har på bygget. En betongare har exempelvis inte har lika lång utbildning för de har ingen lufttäthet att tänka på i sitt arbete. Vissa snickare som skall behandla lufttätheten görs det en ”djupdykning” med. Det kostar enormt mycket pengar att stoppa ett bygge i flera timmar under en dag, och alla kan ju inte skickas iväg på studiebesök heller.
I vissa projekt utses ett antal snickare som får åka på studiebesök på ett annat
passivhusprojekt där de får prata med den produktionspersonalen som jobbat med just det projektet. NCC har även gjort så att i utbildningen har de fått bygga provväggar för att träna på hur det ska göras. Ett exempel på detta är att snickarna får bygga en friggebod med ett fönster som sedan provtrycks och då får de se att täthetskraven är uppfyllda.
6.3 Marknaden
Det är främst i södra delen av Sverige som det byggs hus med passivhusstandard. Enligt Wijk har utvecklingen ökat och kommer att öka. Enligt en studie från 2007 uppskattas det totala antalet lägenheter vid 2009 års slut till cirka 900 stycken40. Enligt
energimyndigheten har Tyskland redan byggt 10 000 stycken passivhus. Subventioner, ökad marknadsföring samt förmånligare banklån är orsaker till det stora intresset i Tyskland. Danmark har som mål att år 2020 ska all nyproduktion ska vara av passivhusstandard41.
Figur 6.1 Passivhuslägenheter i Sverige åren 2002-2009 Källa: Passivhuscentrum
40 Passivhuscentrum (Maj 2009) “Marknaden för passivhus”
http://www.passivhuscentrum.se 20 Maj 2009
41 Åslund M, Dahmén D. (2008-09-06) “Tema passivhus”
http://www.energimyndigheten.se
