Passivhus – lönsamhet och komfort

(1)

KTH Byggvetenskap

Samhällsbyggnad

Kungliga Tekniska Högskolan

Passivhus – lönsamhet och komfort

Passive housing – profitability and comfort

Examensarbete för kandidatexamen AF101X

Byggvetenskap 2012 05 10

Josefine Bergström och Sara Malekpour

Handledare

Ivo Martinac, KTH Byggvetenskap

Examinator: Folke Björk

(2)

S AMMANFATTNING

I den här uppsatsen har vi försökt att jämföra ett konventionellt hus med ett passivhus. Båda husen var likadana dvs. de hade samma lokala förutsättningar, samma boarea samt samma planlösning. Skillnaden på husen var konstruktionslösningar på tak, ytterväggar och

golvbjälklagen samt värmesystemen. Båda husen har uppfyllt kraven från BBR och det passiva huset uppfyllde ytterligare ett krav från FEBY.

Syftet med arbetet var att undersöka om det verkligen lönsamt att bygga småhus som passivhus? Vi valde att svara på den frågan genom att studera investeringskostnaderna för både husen och undersöka hur stora skillnaderna blir. Sedan med hänsyn till skillnaden i energiförbrukningen mellan de två husen, göra en kostnadsanalys för att nå resultatet.

I kostnadsanalysen har vi kommit fram till att det kostar ca 5 procent mer att bygga huset som ett passivhus. Men samtidigt sänks energiförbrukningen med 37 % per år. Detta ledde till att vi fick en besparing på 3424 kr/år. Vi har kommit fram till att under de första 21 åren kommer det inte bli någon lönsamhet, utan det är dyrare med passivhuset. Efter det 21:a året kommer att priserna vara likadana och slutligen från 22:e året framåt har vi en besparing på passivahuset, det vill visa sig drygt 96000 kr under 50 år.

(3)

A ^BSTRACT

In this essay, we have compared a conventional house to a passive house. The houses shared the same local conditions; they have the same living area and the same layout. The differences between the houses were the different construction solutions for the roof, the outer walls, the floor and the heating system. Both the houses qualify the standards from BBR and the passive house also lives up to FEBY’s special conditions.

The purpose with the essay was to examine if it really is profitable to build small hoses as passive houses. We chose to answer the question through studying the investment costs on the houses and investigate how different they were. Then, with consideration to the difference in energy consumption between the two, do a cost analysis to reach a verdict.

From our cost analysis, we gather that it will cost around 5 percent more to build the house as a passive house. Although, at the same time the energy consumption will decrease with 37 percent per year, this leads to a saved amount of 3424 kr per year. We gather that during the first 21 years of living in the house, we will not regain our investment. Finally at year 22 and thereafter we will make a saving, it turns out to be about 96 000 kr over the time of 50 years living in the house.

(4)

I NNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sammanfattning ... 1

Abstract ... 2

1. Inledning ... 6

1.1 Bakgrund ... 6

1.2 Syfte ... 6

1.3 Metod ... 6

2. Byggteknik ... 7

2.1 Beräkning av värmegenomgångskoefficienter ... 7

2.1.1 Ytterväggar ... 7

2.1.2 Grundläggning ... 8

2.1.3 Taket ... 10

2.2 Köldbryggor ...11

2.3 Beräkningsresultat...14

3. Konstruktion ... 14

3.1 Takkonstruktion ...14

3.2 Hållfasthetsberäkningar ...14

4. Passivhus ... 15

4.1 Definition av passivhus ...15

4.1 Planlösning ...15

4.2 Konstruktionslösningar ...16

4.3 Uppvärmningslösning ...16

4.3.1 Solvärme ... 17

4.3.2 Elvärme ... 17

4.3.3 Fjärrvärme ... 17

4.3.4 Olja och gas ... 18

4.3.5 Vedledning ... 18

4.3.6 Pellets ... 18

5. Värmesystem för det konventionella huset ... 20

5.1 Hur fungerar värmepumpen?...20

5.2 Distribution av värme inomhus ...21

6. Materialval ... 21

6.1 Fasadmaterial ...21

6.1.1 Normkrav ... 21

6.1.2 Kravförteckning... 23

6.1.3 Material ... 23

6.1.4 Värdeanalys ... 23

6.1.5 Utvärdering fasadmaterial ... 27

6.2 Utvändigt takmaterial ...28

6.2.1 Normkrav ... 28

6.2.3 Material ... 28

(5)

6.2.5 Utvärdering takmaterial ... 31

6.3 Invändig golvbeläggning ...31

6.3.1 Normkrav ... 31

6.3.3 Material ... 32

6.3.5 Utvärdering golvmaterial ... 34

7. Effekt- och energibehov... 34

7.1 Konventionellt hus ...34

7.1.1 U-värden ... 34

7.1.2 UA-värden ... 34

7.1.3 Effektbehov ... 37

7.1.4 Energibehov ... 38

7.2 Passivhus ...39

7.2.1 U-värden ... 39

7.2.2 UA-värden ... 39

7.2.3 Effektbehov ... 42

7.2.4 Energibehov ... 43

8. Installationer... 44

8.1 Värmesystem ...44

8.1.1 Effektbehov per rum, radiatorer ... 44

8.1.2 Tryckfallsberäkning ... 45

8.1.3 Dimensionering av vattenrör till radiatorer... 45

8.2 Ventilation ...46

8.2.1 Ventilationsbehov enligt BBR ... 46

8.2.2 Val av ventilationsaggregat ... 46

8.2.3 Dimensionering av luftflödet ... 47

8.2.4 Dimensionering av kanalsystemet ... 47

8.2.5 Val av fläktar ... 48

8.2.6 Spårgasmätning ... 49

8.3 Sanitet ...50

8.3.1 Dimensionering av spillvattenledningar ... 50

8.3.2 Dimensionering av tappvattenledningar ... 50

8.4 El ...53

8.4.1 Placering av elinstallationer ... 53

8.4.2 Dimensionering av huvudsäkring ... 53

9. Kostnadskalkyl ... 54

9.1 Konventionellt alternativ ...54

9.1.1 Skal... 54

9.1.2 Snickeri ... 54

9.1.3 El ... 55

9.1.4 VVS ... 56

9.1.5 Takkonstruktion ... 56

9.1.6 Övrigt ... 56

(6)

9.1.7 Energikostnad ... 57

9.2 Passivt alternativ ...58

9.2.1 Skal... 58

9.2.2 Snickeri ... 58

9.2.3 El ... 59

9.2.4 VVS ... 59

9.2.5 Takkonstruktion ... 61

9.2.6 Övrigt ... 61

9.2.7 Energikostnad för det konventionella ... 61

10. Slutsats och diskussion ... 63

10.1 Konstruktion ...63

10.1.1 tak ... 63

10.1.2 Planlösning ... 63

10.1.3 Isolering av passivhuset ... 63

10.2 Passivhus eller konventionellt hus? ...63

11. Referenslista ... 65

Bilagor ... 70

Bilaga A – Dimensionering av takkonstruktionen ...71

Bilaga B - Radiatorsystemet ... 0

Effektbehov per rum, radiatorer ... 0

Tryckfallsberäkning ... 1

Dimensionering av vattenrör till radiatorer ... 1

Tryckfallsberäkning för radiatorer... 0

Bilaga C – Tryckfallsberäkning sanitet ... 0

Bilaga D – Fönsterlista ... 0

Bilaga E ... 1

Ritningar ... 2

(7)

1. I ^NLEDNING

1.1 B

AKGRUND

Människan har genom alla tider känt ett behov av att kunna omsluta sig i ett rum. Strävan efter att känna sig trygg och bekväm har stimulerat den byggkraft vi besitter och har resulterat i att vi har vandrat ut ur grottorna och in i skyskraporna. Vi människor spenderar 90 % av våra liv inomhus, därför är det väldigt viktigt att bygga trivsamma och behagliga bostäder. Däremot kommer ofta ökad kvalitet med ökade kostnader, både på bekostnad av vår personliga ekonomi och på bekostnad av miljön. Kostnaden att tillfredsställa vårt energibehov är högt och skiljer sig exempelvis beroende på vilken resurs vi använder, både ekonomiskt och för miljön.

Ett bra sätt att minimera miljöpåverkan är att använda förnybar energi. Ett annat är att försöka minska det faktiska behovet av energi för uppvärmning av huset. Detta har lett till utvecklingen av passivhus, hus som behöver väldigt lite energi för exempelvis sitt

uppvärmningsbehov. Vi vill utforska möjligheterna med att konstruera småhus som passivhus.

1.2 S

YFTE

I projektet kommer vi att studera olika möjligheter för att bygga ett passivhus, och att försöka bygga vårt hus till ett passivhus. Vi planerar att undersöka skillnaden i att bygga ett småhus passivt i jämförelse till att bygga det konventionellt. Vårt mål är att med detta som underlag avgöra om passivhus är lönsamma och om det är värt att i framtiden satsa på dessa istället för vanliga hus.

Hur stor skillnad blir det för ekonomin, miljön och komforten om vi producerar småhus som passivhus istället för att producera de med konventionella metoder?

1.3 M

ETOD

Vi söker information om olika tillvägagångssätt för att göra hus mer energieffektiva. Vi kommer att använda oss av litteratur och artiklar samt av intervjuer med specialister i byggbranschen.

Vi implementerar sedan rekommenderade metoder för att göra ett hus passivt på det hus vi bygger. Dessa metoder är anpassade efter den klimatzon vi bygger i och storleken på huset.

Sedan undersöker vi skillnaden i energiåtgång, kostnad och miljöpåverkan mellan de två versionerna av huset för att kunna jämföra vad som skiljer sig mellan att bygga

konventionellt jämfört med passivt.

Resultatet sammanställs och vi diskuterar fördelar och nackdelar med avseende på kostnad av bygget, kostnad över tid, underhåll och miljöpåverkan för att avgöra om detta byggsätt borde ersätta konventionella nybyggnationer.

(8)

2. B ^YGGTEKNIK

2.1 B

ERÄKNING AV VÄRMEGENOMGÅNGSKOEFFICIENTER

2.1.1 Y

TTERVÄGGAR

Båda våra ytterväggar är träregelstommar med träpanel. Det som skiljer dem åt är framförallt mängden med isolering.

Beräkning av värmegenomgångskoefficienten för passivhusets yttervägg. Ytterväggen är en träregelstomme med träpanel från Isover. Det angivna U-värdet för konstruktionen är 0,10 W/m²K, och nedan gör vi en förenklad U-värdeberäkning för att kontrollera om det stämmer.

Byggnadsmaterial Tjocklek, d, (m) Värmekonduktivitet, λ, (W/mK)

Värmemotstånd, R, (m²K/W)

Ute - - 0,04

Lockpanel 0,022+0,022 0,13 0,338

Luftspalt 0,028 - -

Mineralull 0,08 0,036 2,222

Gipsbaserad kompositskiva

0,013 0,25 0,052

Mineralull 0,145 0,036 4,028

Träregel, vertikal, c/c 600

0,045x0,145 0,14 1,036

Mineralull 0,07 0,036 1,944

Träregel, horisontell, c/c 600

0,045x0,07 0,14 0,5

PE-folie 0,001 Försummas -

Mineralull 0,07 0,036 1,944

0,045x0,07 0,14 0,5

Gipsskiva 0,013 0,25 0,052

Inne - - 0,13

Vi använder U-värdesmetoden för att få en mer korrekt värmegenomgångskoefficient.

, där a = 0,555 m b = 0,045 m

(W/m²K)

(W/m²K) (W/m²K)

Väggens U-värde är alltså 0,10 (W/m²K)

(9)

Beräkning av värmegenomgångskoefficienten för det konventionella husets yttervägg går till på samma sätt. Materialens tjocklekar och värmekonduktivitet används för att kontrollera om det angivna U-värdet på konstruktionen stämmer.

Ute - - 0,04

Lockpanel 0,022 0,13 0,169

Luftspalt 0,028 - -

Vindskydd på rulle 0,001 Försummas -

Mineralull 0,170 0,036 4,722

0,045x0,170 0,14 1,214

PE-folie 0,001 Försummas -

Mineralull 0,045 0,036 1,25

Träregel, horisontell, c/c 600

0,045x0,045 0,14 0,321

Träfiberskiva 0,011 0,14 0,079

Inne - - 0,13

(W/m²K)

(W/m²K) (W/m²K)

Väggens U-värde är alltså 0,18 (W/m²K)

2.1.2 G

RUNDLÄGGNING

Som grundläggning för båda våra hus har vi valt platta på mark. Platta på mark har blivit en allt vanligera grundläggningsmetod för småhus och är det vanligaste grundläggningssättet för nybyggnationer. Skillnaden mellan våra två plattor är även här tjockleken på isoleringen.

Beräkning av de båda konstruktionernas U-värden utförs enligt formel från Isolerguiden, bilaga D.

där A är plattans invändiga area och P är perimeter mot uteklimat

( )

(10)

där w är väggtjocklek

λ är marken värmekonduktivitet, vilket i vårt fall är 2,0 för morän.

och är värmemotsånd för betong, isolering och ytskikt om så är

om så är

( ) ( )

Plattan för det konventionella huset.

Inne - - 0,17

Parkett 0,015 0,14 0,107

Betong 0,1 1,7 0,0588

Cellplast 0,1 0,036 2,778

Cellplast 0,05 0,036 1,389

Dränerande material 0,15 2 0,075

Geotextilduk försummas

Ute - - 0,04

( ) 9,28 då så är

( ) ( ) (W/m²K)

Plattan för passivhuset är en konstruktion från Isover med angivet U-värde på 0,11 W/m²K.

Detta värde blir bekräftat av vår förenklade beräkning. Isolering i plattan består av cellplast från Isover.

Inne - - 0,17

Parkett 0,015 0,14 0,107

Betong 0,1 1,7 0,0588

Cellplast 0,1 0,036 2,778

Cellplast 0,1 0,034 2,941

Dränerande material 0,15 2 0,075

Geotextilduk försummas

Ute - - 0,04

(11)

( ) 18,13

(W/m²K)

2.1.3 T

AKET

2.1.3.1 Takets montering

För att montera plåttaket ska hänsyn tas till några faktorer bland annat: lutning på taket, taklutningen ska vara så stor att vattnet rinner av från taket. Samling av vatten på taket men anhöriga föroreningar skadar färgskiten och leder slutligen till korrosion i takplåten. Den minsta lutningen på plåt tak rekommenderas som 6 grader, vilket är acceptabelt för det aktuella huset (SSAB, 2012).

Tak med mindre lutning påverkas mer av kantkorrosion, för att motverka detta ska kanterna målas efter montage. Fria plåtkanter där vatten samlas mest, skall försöka undvikas, dessa ska helst ha omslag och skarvade beslag bör antingen förses med omslag eller falsas ihop.

(SSAB, 2012)

2.1.3.2 Takets U-värde

Takkonstruktionen för våra hus är ett kallt pulpettak över ett varmt takbjälklag. Det är U- värdet för takbjälklaget som beräknas här, då utrymmet under takstolen ses som ett väl ventilerat utrymme, vilket förenklat kan ses som utomhus.

Vindsbjälklaget i vårt konventionella hus består av mineralullsskivor istället för lösull. Enligt tillverkarens beräkningar håller taket ett U-värde på 0,129 W/m²K

Ute - - 0,04

Mineralull 0,29 0,036 8,056

Träreglar c/c 1200 mm 0,045 0,14 0,321

Träbalk 0,195 0,14 1,393

Gipsskiva 0,013 0,25 0,04

Inne 0,13

U-värdet för vindsbjälklaget beräknas likt ytterväggen med U- värdesmetoden, för att ta hänsyn till träreglarna i konstruktionen.

, där a = 1,155 m b = 0,045 m

(W/m²K)

(W/m²K) (W/m²K)

(12)

Vindsbjälklagets U-värde är alltså 0, (W/m²K)

Vindsbjälklaget för passivhuset isoleras med lösull, även denna konstruktion är ett system från Isover. U-värdet är angett som 0,08 W/m²K.

Ute - - 0,04

Lösull 0,5 0,036 13,889

Träbalk 0,17x0,045 0,13 0,346

PE-folie 0,001 försummas -

Mineralull 0,045 0,036 1,25

Träregel c/c 1200 mm 0,045 0,13 0,346

Glespanel 0,028 0,13 0,215

Gipsskiva 0,013 0,25 0,04

Inne 0,13

(W/m²K)

(W/m²K) (W/m²K)

Beräknat U-värde blir alltså 0,07 W/m²K.

2.2 K

ÖLDBRYGGOR

Då vi anser köldbryggan mellan ytterväggen och markplattan vara den allvarligaste, beräknar vi denna. Detta gör vi med hjälp av programmet Comsol Multiphysics. Beräkningen går ut på att vi ritar in konstruktionselementet i programmet och anger de olika delarnas

materialegenskaper. Därefter kan programmet beräkna det totala värmeflödet genom konstruktionen, Фtot. Vi kan sedan beräkna värmeflödet för köldbryggan, Фkb, genom att subtrahera värmeflödet för enbart väggen och plattan från det totala flödet.

Фkb = Фtot –Фvägg –Фplatta

Sen kan den linjära läckflödeskoefficienten, Ѱ, för köldbryggan beräknas Ѱ = (W/mK)

(13)

Här ser vi resultatet av datorprogrammets körning.

VÄRMEFLÖDE GENOM KONSTRUKTIONEN – KONVENTIONELLA HUSET

För det konventionella huset blir köldbryggan 0,267 W/mK Фvägg = 0,18*0,4*1*30 = 2,16

Фplatta = 0,13*0,446*1*30 = 1,74 Фkb = 11,91 – 2,16 – 1,74 = 8,01 Ѱ = W/mK

(14)

VÄRMEFLÖDE GENOM KONSTRUKTIONEN - PASSIVHUSET

För passivhuset blir köldbryggan 0,06 W/mK Фvägg = 0,10*0,4*1*30 = 1,2

Фplatta = 0,11*0,262*1*30 = 0,8646 Фkb = 4,00 – 1,2 – 0,8646 = 1,94 Ѱ = W/mK

(15)

2.3 B

ERÄKNINGSRESULTAT

Nedan följer en sammanställning av U-värden och köldbryggor för våra två hus. Lägg märke till att köldbryggan för anslutning mellan yttervägg och golvbjälklag är väldigt mycket större än samma köldbrygga hos passivhuset.

3. K ONSTRUKTION

3.1 T

AKKONSTRUKTION

Taket utformas som ett pulpettak, dvs. ett tak med endast en lutning och dess vinkel är 6,46°.

Taket har ett kallvind med varmtinnertak. Undertaket hänger i underramsstängerna från fackverket.

3.2 H

ÅLLFASTHETSBERÄKNINGAR

Huset bärande stomme består enbart av de yttre väggarna vilket innebär att det inte finns någon pelare eller hjärtvägg inom huset. Huset har ganska stora spännvidder. Detta innebär att träbalkarna sträcker sig över 15 meter. I bilaga ... finns en detaljerad redovisning av hur hållfastheten har beräknats. Förutsättningarna på hållfasthetsberäkningarna är baserade på de nya Eurokoderna där bl.a. dimensionerade laster, säkerhetsfaktorer, med mera beaktas.

För att dimensionera fackverket har det valts att hänsyn till kritiska punkter, bland annat:

1. Där den största normalkraften uppstår 2. Där det finns det största globala momentet 3. Där det uppstår det största fältmomentet

Med hjälp av de nämnda punkterna, undersöks brottkriterier enligt nya eurokoder med avseende på typen av belastningen på aktuella punkter. I beräkningarna har det redovisats att fackverket konstruerats på ett sätt att den klarar brottkriterierna från nya Eurokoderna, För överramstången, underramstången samt diagonalerna. Fackverket belastas av

egentyngden av taket, snölast och den nyttiga lasten. Beräkningarna har visat att

överramsstången ska konstrueras med 90*495 mm, diagonerna bör ha dimensionen 90*45 Konventionellt U-värde

(W/m²K)

Köldbrygga (W/mK)

Passivt U-värde (W/m²K)

Köldbrygga (W/mK)

Yttervägg 0,18 0,267

W/mK

Yttervägg 0,10 0,06 W/mK

Grundplatta 0,13 Grundplatta 0,11

Vindsbjälklag 0,13 Vindsbjälklag 0,07

Fönster 1,3 Fönster 0,8

Dörr 1,3 Dörr 0,52

(16)

mm samt underramstången ska ha dimensionen 90*495 mm. Samtliga dimensioner gäller för limträ av hållfastheten GL36h.

Först hade det valts konstruktionsvirke C24, men på grund av att de beräknade dimensioner har varit mycket större än standarddimensioner för konstruktionsvirke, valdes att använda limträ. Limträ består av ett antal lameller med den vanliga tjockleken 45 mm. Höjden av tvärsnittet fås av multiplicering av antalet n lameller med lamelltjockleken som i det här fallet är 45mm. Detta möjliggör att man begränsar sig mindre när det gäller

standarddimensioner och beställning av trävirke.

4. P ASSIVHUS

4.1 D

EFINITION AV PASSIVHUS

Termen passivhus blir allt vanligare och förknippas med ett mer energisnålt leverne. Vad passivhus egentligen står för kanske inte är lika klart, inte enbart därför att orden inte beskriver precis vad husen gör, utan också för att det faktiskt kan betyda olika saker beroende på vart du befinner dig.

Enligt FEBY09 är effektkravet för ett bostadshus, med en area understigande 200 m^2 och placerat zon I, 14W/m^2Atemp. (Forum för energieffektiva byggnader, 2009)

4.1 P

LANLÖSNING

Ett passivhus ska ha låg energiförbrukning och strävar efter att inte behöva ha en betald värmekälla. Tanken är att huset ska värms upp av personer som visats i huset och deras aktiviteter samt apparater. Dock det finns ingen begränsning på att använda primära naturresurser för att värma upp huset.

En av de resurser som man har gratis tillgång till, är förstås solen. Solen skiner oavsett vi vill eller inte, så varför inte dra nytta av den? För att dra nytta av solen på ett optimalt sätt är det bra att ha stora fönster mot söder och små fönster mot norr (Andrén & Tirén, 2010, p.

57), då solen går upp i öster och ned i väster. Vid 12.00 står solen i söder (Anon., u.d.). Man vill gärna inte ha morgonsol i sovrummen men däremot vill man ha mycket sol under dagen på platser man vistas mycket vid, det vill säga vardagsrummet, arbetsrummet, köket och matsalen. Därför är det bättre att placera sovrummen mot norr och vardagsrum och köket mot söder. På det här viset drar man nytta av solen på ett optimalt sätt.

De långa elektromagnetiska vågorna från solen kommer in i huset och kan inte reflekteras bort. De värmer upp den existerande luften inomhus och för att den varma luften ska kunna cirkulera bra och jämnt inom rummen, är det bättre med en öppen planlösning. På det här sättet får man en behaglig och jämnt fördelad temperatur inomhus och en ljus och luftig tillvaro, vilket ökar komforten (Andrén & Tirén, 2010, p. 57).

(17)

4.2 K

ONSTRUKTIONSLÖSNINGAR

För att klara av att lösa de krav som ställs på ett passivhus krävs det att huset är konstruerat på ett bra sätt. En viktig faktor är att U-värdena för konstruktionsdelarna ska vara så låga som möjligt. Ett lågt U-värde betyder att delarna släpper igenom lite värme.

Vi har till vårt passivhus valt konstruktionslösningar från Isover, som alla lovar ett lågt U- värde. Senare i arbetet kontrollerar vi dessa U-värden genom att beräkna dem för hand.

FEBY ställer kravet 0,9 W/(m^2*C), för fönster och glaspartier i ett passivhus. (Forum för energieffektiva byggnader, 2009)

Vi väljer Elitfönsters Elit Passiv då det finns i samma storleksordning som de fönster vi valt för vårt konventionella hus, det blir därför enkelt att jämföra. Fönstren har ett U-värde på 0,8 W/(m^2*C). (Elitfönster, 2012)

Vi väljer en ytterdörr från Ekstrands som lovar ett U-värde på 0,52. (Ekstrands, 2012) Våra val av konstruktionslösningar grundas på kombination av lågt U-värde och av pris, där lågt U-värde väger högst. Det vi förlorar i pris vinner vi tillbaka med ett lågt

värmegenomsläpp.

4.3 U

PPVÄRMNINGSLÖSNING

Huset ligger i södra delen av Sverige, där har man gått om sol. Enligt energimyndigheten på grund av långa sommardagar i Sverige har man lika stor solinstrålning som länderna kring Medelhavet. Den solvärmen som fås av solen i södra delar av Sverige kan svara för huvuddelen av värme och varmvattenbehovet under 4-6 månader. Energimyndigheten hävdar att den solvärmen svarar för hälften av normalfamiljs årliga varmvattenbehov (Energimyndigheten, 2012). Alla dagar har inte samma solstrålning och solenergi som resultat, därför använder man sig av en tank för att kunna lagra den värme som fås av solfångaren. På detta sätt kan man använda den lagrade varmvatten när man vill med jämn tempratur (Energimyndigheten, 2009).

Som sagts ovan Solenergikällan i Sverige kan inte användas årets runt, i månaderna november till januari har man inte så stor effekt av solfångaren, speciellt när den täcks av snö. På grund av detta kan man inte enbart använda solfångaren som en värmekälla för varmvattenbredaren, utan det använts som ett komplement till en annan fritt vald

värmekälla. Det finns olika slags värmekälla bland annat solvärme, elvärme, fjärvärme, olja, gas, vedeldning och pellets (Energimyndigheten, 2009).

Här analyseras nu kort de olika alternativen för att få en helhetsbild inför valet av värmekälla.

(18)

4.3.1 S

OLVÄRME

Solvärme är en bra men tillfällig lösning (Varma Hus, 2012). På grund av brist på sol några perioder om året kan den inte användas som huvudvärmekälla. Dock är det som vi redan påpekat ett gratis värmetillskott och kommer självklart att användas i det aktuella passiva huset med avseende på geografiska förhållanden som finns i Malmö.

Enligt Energimyndigheten det finns Det finns två typer av solfångare: plana solfångare och vakuumsolfångare. Plana solfångare består av en glasad låda. I lådan finns en absorbator och det är där det frysskyddade vattnet cirkulerar. Plana solfångare monertas genom att man tar bort takmaterialet och lägger solfångaren direkt på ströläkten och övergången mot

takmaterialet tätas med plåt (Energimyndigheten, 2012).

Jämförelse mellan plana solfångare och vacuumsolfångare

Vakuumsolfångare har en helt annan konstruktion enligt. De består av en rad med glastuber (Energimyndigheten, 2012). Det är möjligt att tubernas uppbyggnad vara olika.

Grundprincipen är att i tuberna finns ett vakuum. Den ska minimera att den värmeenergi som strålat in, läcker ut. Vakuumsolfångare monteras ovanpå takmaterialet och de är justerbara. En fördel med dem är att man kan optimera vinkeln mot solen efter viljan och detta man gör genom att vrida rören. En annan fördel är att det årsbyte som beräknas per kvadratmeter är större hos vacuumsolfångare och motsvarar 450-775 kWh/m2 enligt medan för plana solfångare är värdet mindre och motsvarar 300-530 kWh/m2 (Energimyndigheten, 2012). Dock är vacuumsolfångare dyrare än de plana solfångarna.

I aktuella passivhuset har valts vacuumsolfångare på grund av

1. Taktäckningen är plåt och det inte är så lätt att ta bort en del av den för att montera den plana solfångare.

2. Takets lutning är 6,46 grader vilket betyder en väldigt låg och ganska platt tak, vilket gör det svårt att optimalt dra nytta av solen då man använder plana solfångare, säger Eliasson på Sol och Energi AB.

3. De är enkla att montera och justera efter optimal placering.

4.3.2 E

LVÄRME

Man kan använda grön el dvs el som ursprungligen kommer från vindkraft, vattenkraft eller biobränslen, men att montera ett elkraftverk bredvid huset förmodligen inte så lönsamt för en 160 kvm villa. Så både ekonomiska och miljömässiga faktorer är emot elvärmen

(Energimyndigheten, 2009).

4.3.3 F

JÄRRVÄRME

Enligt rapporten (Energimyndigheten, 2009), finns det 215 fjärvärmeföretag och 47 procent av al uppvärmning i Sverige sker med fjärvärme. Dock är det bara 7 procent av småhus som idag använder sig av fjärvärme som värmekälla. Detta beror på kostnaderna för

ledningsnätet hävdar (PDF värme, 2012). I den här uppsatsen finns det en ytterligare anledning att inte använda det här systemet, enligt FEBY ett passivhus bör inte har mer än...

köpt energi. Därför är fjärrvärme utav mindre intresse för det aktuella passivhuset.

(19)

4.3.4 O

LJA OCH GAS

Enligt artikeln (Energimyndigheten, 2009), frigörs värmen från olja när den brinner, och den gasen som frigörs av den processen följer med rökgaserna ut i luften och skapar betydliga mängder föroreningar i miljön. Dessa utsläpp medför till svenska sjöars försurning av svavel och kväve.

Det finns fler nackdelar för miljön med detta alternativ, men den här uppsatsen kommer inte att fokusera sig i det här området, dock är anledningen ovan tillräcklig för att vi ska bli omotiverade att använda oss av detta värmesystem.

4.3.5 V

EDLEDNING

Enligt (Energimyndigheten, 2009) är vedeldning en av de mest beprövade värmekällorna i småhus. Fördelen är att det inte finns någon stor svängning i ved pris jämfört med ständigt svängande el- och oljepriser. En annan fördel med denna värmekälla är att ved är en förnybar energikälla. Veden brinner och frigör koldioxid, men koldioxiden slukas åter av uppväxande trä i ett kretslopp. Dock är vedeldning en ständig vardagsrutin om huset ska förbli varmt. Med en modern villapanna tar det dock mindre än 30 minuter att elda veden, och med an ackumulatortank räcker med att elda varannan dag (Energimyndigheten, 2009).

En nackdel för systemet är att en vedpanna inte är så bra för miljön och omgivningen där man bor, då den riskerar släppa ut mycket sot. Tanken är då att en ackumulatortank hjälper till att minska det utsläppet drastiskt.

4.3.6 P

ELLETS

Pelletseldning är ett uppvärmningssystem som inte påskyndar den globala uppvärmningen (PDF värme, 2012). Det är också en förnybar energikälla. Pellets har en fördel jämfört med ved; den är effektivare och renare, vilket leder till mindre oro för miljön. Kombinationen av solfångare och pelletseldning fungerar väldigt bra och under sommarsäsongen då det finns gott om solenergi kan man använda pellets med bättre och effektivare verkningsgrad (Energimyndigheten, 2009). Svenska småhus använder för närvarande cirka 600000 ton pellets per år och det motsvarar behovet för cirka 135000 villor (Energimyndigheten, 2009).

En ny pelletspanna kostar ungefär 80 000 – 120 000 kr och de har en verkningsgrad på cirka 85 procent. Förutom värme ingå det även uppvärmning av varmvattnet i detta system.

Vi kan konstatera att detta verkar som ett bra komplement till vårt FTX-system för att värma huset de sista graderna under de kallaste månaderna. Dessutom får man en mysig kamin på köpet. En annan fördel med systemet är att värme tillförs huset även vid elavbrott. I det aktuella passivhuset finns det öppningsbara fönster i fall man behöver öppna fönsterna för vädring i samband med att använda kamin när det behövs.

Med avseende på alternativen ovan har valts att användas Pelletspanna i kombination med solfångare för tappvarmvatten i passiva huset.

Hur fungerar då ett system av kombinationen pellets och solfångare?

De komponenter som behövs för det här värmesystemet är bland annat: en solfångare på taket, ackumulatortank och en pelletskamin. Komponenter är kopplade till varandra genom vattenrör. Ackumulatortanken ligger i tvättstugan och pelletskaminen kan ligga var som

(20)

helst efter smaken. Av ekonomiska skäl är det bra att alla komponenter försöks att vara så nära som möjligt med minsta möjliga böjningar på rören. Solfångaren bör vara söderriktad för att uppnå sin maximala effekt. I det här fallet har valts att ställa solfångare på taket med 60 graders lutning och pelletskaminen i vardagsrummet, nära badrummet för att utnyttja systemet på optimalt sätt. Samtliga komponenter har valts från Sol Och Energi AB som ett paket och placering av alla komponeter har avstämts med Birger Eliasson försäljare i Sol och Energi AB. Den valda pannan är Calimax Twist 80/20 med verkningsgraden 89 procent. . Ackumulatortanken är Optimal Flex 400S med komplett elpatron och den sista

komponenten är en vacuumrörssolfångare av modellen Intelli-heat 24 ST-R. Samtliga komponenter plus montering har en kostnad på 145919 kr. (Northern Nature Energy, 2012) Kallvatten från Serviceledningen genom ackumulatorn pumpas upp genom cirkulationsrören till solfångaren. Solen värmer vatten i vakuumrören och det värmda vatten kommer ner till ackumulatorn och lagras där för användning av tappvarmvatten. Processen repeteras ständigt säger Eliasson på Sol och Energi AB. Systemet fungerar väldigt bra under de årstider då har man gått om sol, dvs. 4-6 månader i Malmö. Under den kalla säsongen går det ej att utnyttja sofångaren på samma sätt, då kompenserar pelletspannan solfångarsystemet. Då det behövs värmas mer i huset än vanligt, och det eldas mer i pelletskaminen, lagrar

ackumulatortanken varmvatten på samma sätt som den gör med solfångaren, säger Eliasson på Sol och Energi AB. På det här sättet utnyttjas systemet på ett effektivt sätt.

Fig. 1 Bilden har tagits från (Energimyndigheten, 2009)

(21)

5. V ÄRMESYSTEM FÖR DET KONVENTIONELLA HUSET

Det behövs förstås ett värmesystem även för det konventionella huset. Även detta system bör verka för värmebehovsförsörjningen inomhus och tappvarmvatten. Systemet ska väljas på så sätt att kunna fungera i båda värma och kalla säsongen.

Tomten B40 ligger på en kulle nära vatten med utsikten på havet. Med avseende på tomtens geografiska förutsättningar, samt dyra kostnader för anslutning till fjärvärme, har här tänkts att välja mellan sjö- och bergvärme.

Sjövärme kan vara ett bra alternativ om man bor precis vid stranden. Då kan en kollektorslang direkt ner i sjön (Energimyndigheten, 2009). Installationen är inte så komplicerad och det är billigare än att borra i berget. Dock finns det andra viktiga punkter att tänka på (Energimyndigheten, 2009). Å det ena är det lätt hänt att det blir bottenfruset där slangen ligger, slangen måste skyddas mot skador som kan förorsakas av exempelvis fritidsbåtars ankare. Tillstånd från kommunen krävs för att få använda vattendrag, ibland krävs även tillstånd från Länsstyrelsen. I den här uppsatsen har inte undersökts risker för möjliga skadorna påträffande slangen, då det inte fanns något utrymme för detta. Å det andra ligger inte tomten precis vid sjön utan det är ett visst avstånd mellan huset och stranden och det ligger en tomt mellan oss och vattnet. Intervju, med Annika Nilsson som sitter på teknik och test avdelningen inom Danfoss AB, ledde till beslutet att det blir betydligt färre risker och mer lämpligt använda bergvärme i stället för sjövärme.

Det är dyrare att borra i berget. Det behöver vanligtvis borras 100-150 meter men även bergvärmepumpens effekt och markens egenskaper spelar in (Energimyndigheten, 2009).

Annika Nilsson på Danfoss AB hävdar att den mest lämpliga bergvärmepumpen med avseende på tomtens lokala förutsättningar och utformning av huset är Diplomat Optimum 8 med effekten 7,51 kW och 180 liters volym på varmvattenbredaren. Det behöver borras ungefär 125 meter med avseende på husets lokala förutsättning och typen av värmepumpen, hävdar Annika. Pumpen tillsammans med installationen kostar ungefär 160000 kr enligt Crister Valtersson Thermia försäljare i Stockholm. (Thermia, 2012).

5.1 H

UR FUNGERAR VÄRMEPUMPEN

?

Värmepumpen utnyttjar förhållandet mellan tryck och tempratur för att utvinna värme enligt (Energimyndigheten, 2009). Värmen som kommer från berget med en cirkulerande och frostskyddad vätska bör hållas på en relativ låg tempratur. Tempraturen ska vara runt fyra grader när den kommer in i värmepumpen (Energimyndigheten, 2009). I själva värmepumpen cirkulerar ett köldmedium, i det här fallet r407c, ett mer miljövänligt ämne jämfört med förra generationens av bergvärmepumpar med köldmediumet Freon.

Köldmediumet byter fas från vätska till gas och kokar vid låg tempratur. När trycket på köldmedium ökar, ökar också tempraturen till minst 60 grader. Den erhållna värmen försörjer husets värmebehov. När trycket minskar i pumpen blir köldmediumet kallt och byter fas från gas till vätska. Vätskan går genom kollektorsslangen ner i berget för att fortsätta cirkulationen och energin utnyttjas kontinuerlig från berget. Den valda bergvärmepumpen har en varmvattenberedare som tillför tappvarmvatten för vårt konventionella hus.

(22)

5.2 D

ISTRIBUTION AV VÄRME INOMHUS

Utvunnen värme från berget ska sedan distribueras inne i huset för att ge ett behaglig inomhusklimat. För det konventionella huset har valts att vattenburna radiatorer med framlednings temperatur 55 grader och returledningstempraturen av 40 grader. Med avseende på det effektbehov som huset har, ska väljas radiatorer som svarar för

effektbehovet i hela huset och respektive rum. Enligt VVS-kompendiet ska radiatorerna placeras där finns det mest värmeförlust, dvs. nära fönstren och ytterväggarna. I ritningsbilaga A-49.2 visas att hur radiatorerna har placerats inom huset i varje rum

beaktande ytterväggarna, fönstren, estetik och planlösningen. Radiatorerna som valts är av märket Thermopanel och de har dimensionerats efter effektbehovet för respektive rum och det tillgängliga utrymmet i varje rum. I Bilaga B redovisas detaljberäkningarna för

dimensionering av radiatorsystemet.

6. M ^ATERIALVAL

6.1 F

ASADMATERIAL

6.1.1 N

ORMKRAV

Följande krav har tagits från boverkets byggregler.

6.1.1.1 Brandskydd

5:63 Yttervägg och fönster

Fasadbeklädnader får vid brand inte utveckla värme och rök i sådan omfattning att

utrymning och brandsläckning försvåras eller så att stor risk för skador uppstår för personer som vistas i närheten.

Allmänt råd

Fasadbeklädnader bör vara av svårantändligt material eller uppfylla kraven för klass D-s2,d0 (klass III).

6.1.1.2 Hygien, hälsa och miljö

6:5324 Väggar, fönster och dörrar

(23)

Allmänt råd

Fasadbeklädnader av träpanel, skivor och dylikt samt skalmurar bör anordnas så att utifrån kommande fukt inte kan nå fuktkänsliga byggnadsdelar. Detsamma gäller för fönster, dörrar, infästningar, ventilationsanordningar, fogar och andra detaljer som går igenom eller ansluter mot väggen. Väggar av material med byggfukt, och mot vilka väggfasta fuktkänsliga

inredningar m.m. monteras, bör ges möjlighet att torka ut eller så bör de fuktkänsliga delarna av inredningen skyddas.

6:8 Skydd mot skadedjur 6:81 Allmänt

Dörrar, fönster och luckor ska utformas så att råttor, möss och fåglar, förhindras att komma in i byggnaden när dessa öppningar är tillslutna. Insekter, leddjur och andra skadedjur ska inte kunna ta sig in vid genomföringar av rör, ledningar, kulvertar och dylikt eller i

ventilationsöppningar i fasad.

6.1.1.3 Bullerskydd

7:2 Ljudförhållande

Byggnader och deras installationer ska utformas så att ljud från angränsande utrymmen likväl som ljud utifrån dämpas. Detta ska ske i den omfattning som den avsedda

användningen kräver och så att de som vistas i byggnaden inte besväras av ljudet. Om bullrande verksamhet gränsar till bostäder, ska särskilt ljudisolerande åtgärder vidtas. I lokaler ska efterklangstiden väljas efter vad ändamålet med utrymmet kräver.

Allmänt råd

Föreskriftens krav på byggnaden är uppfyllt om de byggnadsrelaterade kraven i ljudklass C enligt SS 25267 för bostäder eller enligt SS 25268 för respektive lokaltyp uppnås. Om bättre ljudförhållanden önskas kan ljudklass A eller B väljas.

(24)

6.1.2 K

RAVFÖRTECKNING

De kraven som ska uppfyllas enligt BBR anvisningarna är brandskydd, miljövänlighet och bullerskydd. Ytterligare krav som vi anser är viktig i valet av materialet är nedanstående:

• U-värde med avseende på tjocklek

• Beständighet

• Estetik

• Livslängd

• Underhåll

• Investeringskostnad för fasadmaterial

• Totala investeringskostnader för hela väggkonstruktioner

• Underhållning

• Total underhållskostnad (under 50 år)

6.1.3 M

ATERIAL

De material som undersöks i den här rapporten är tegel, puts, och träpanel. För teglet har brunt Haga-tegel valts, för putsen Thermodeck 1,5 p rivputs, och för trä impregnerat furu träpanel har valts.

6.1.4 V

ÄRDEANALYS

En kvantitativ och kvalitativ analys görs, vilket betygsäts på följande sätt:

Mindre bra bra Utmärkt

Betyg 1 2 3

6.1.4.1 Brandskydd

Material Bedömning Källa Vårt betyg

Tegel Mycket bra (Anon., u.d.) 3

Puts Bra (Navier, 2012) 2

Träfasad Mindre bra (Anon., u.d.) 1

(25)

6.1.4.2 Miljövänlighet

Tegel (Brun Haga fasadtegel)

A

Men innehåller hälsofarliga ämnen vid tillverkningsskedet.

(SundaHus, 2012) 3

Puts B

Den innehåller

hälsofarliga ämnen vid tillverkningen, och innehåller minst en prioriterat

riskminskningsämne.

(SundaHus, 2012) 2

Träfasad (furu panel) Dokumentation för produkten från Sunda hus saknas.

(SundaHus, 2012) 1

6.1.4.3 Ljudisolering(ju tyngre material desto bättre ljudisolering)

Tegel 0,03 Egen bedömning,

(Navier, 2012)

2

Puts 0,01 Egen bedömning,

(Navier, 2012)

1

Träfasad 0,10 Egen bedömning,

(Navier, 2012)

3

6.1.4.4 U-värde med avseende på tjocklek

Konstruktionen valdes av Isover med samma U-värde för att tjockleken ska jämföras.

Tegel 536 mm

0,10

(Isover, 2012) 1

Puts 411 mm

0,10

(Isover, 2012) 3

Träfasad 468 mm

0,10

(Isover, 2012) 2

(26)

6.1.4.5 Beständighet

Tegel Ska beaktas vid kyla, för att det inte är frost beständig, mossansamlingar ska undviks och det måste hållas rent.

(Riksantikvarieämbetet, 2012),

(Riksantikvarieämbetet, 2012), (Barosen, 2010)

2

Puts Det är stor risk för fuktskador på den typen av konstruktion Den kan angripas av skador som

karbonisering och måste därför hållas torrt med speciella metoder.

1

Träfasad Inte så beständigt mot insekter men det håller sig ganska bra om den behållas torr.

Om konstruktioner är på ett sätt som kan torkas, man kan förebygga skador. I flesta fall räcker det med att använda lämpliga färger.

1

6.1.4.6 Estetik

Tegel Känns kallt, och lite gammaldags och omodernt

Egen bedömning 2

Puts För enkelt och

omodernt

Egen bedömning 1

Träfasad Fint, smälter sig bra i naturen.

Egen bedömning 3

(27)

6.1.4.7 Livslängd

Tegel 30-50 år (Fastighetsbyrån,

2012) 2

Puts 30-50 år (Fastighetsbyrån,

2012) 2

Träfasad 30-50 år (HSB, 2012),

(Fastighetsbyrån, 2012)

2

6.1.4.8 Underhåll

Tegel Lagning av 50% av

fogarna efter 50 år

(Riksantikvarieämbetet, 2012)

3

Puts Måla om och tvätta

regelbundet Stor risk för fukt skador

1

Träfasad Måla om vart 12:e år Utbyte av 25% av fasaden efter 24 år Utbyte av 100% av fasader efter 48 år

2

6.1.4.9 Investeringskostnad för fasadmaterial

Tegel 261,45kr/m2 (Wikells

Byggberäkningar AB, 2012)

3

Puts 81,0 81,0 (Wikells

1

Träfasad 99,95 kr/m2 (Wikells

2

(28)

6.1.4.10 Total investeringskostnad för hela konstruktionen

Tegel 2999 Kr/m2 (Barosen, 2010),

(Wikells

2

Puts 2524 Kr/m2 (Barosen, 2010),

(Wikells

1

Träfasad 2100 kr/m2 (Barosen, 2010),

(Wikells

3

6.1.4.11 Total underhållskostnad

Tegel Bäst (Barosen, 2010),

(Navier, 2012)

3

Puts Mindre bra (Barosen, 2010),

(Navier, 2012)

1

Träfasad Bra (Barosen, 2010),

(Navier, 2012)

2

6.1.5 U

TVÄRDERING FASADMATERIAL

Utvärdering av fasadmaterialet visas i tabellen nedan. I den här bedömningen har använts en enkel matematiskt metod som redovisas i Bilaga E. Följande materialutvärderingar följer samma värderingsmall.

Tegel Puts Trä

Nr Krav Viktning Betyg Viktat

betyg

Betyg Viktat betyg

1 Brandskydd 13,72 3 41,16 2 27,44 1 13,72

2 Miljövänlighet 13,72 2 27,44 1 13,72 3 41,16

3 Bullerskydd 13,72 2 27,44 1 13,72 3 41,16

4 λ-värde 11.76 2 23,52 1 11,76 3 35,28

5 Beständighet 9,8 2 19,6 1 9,8 1 9,8

6 Estetisk 15,68 2 31,36 1 15,68 3 47,04

7 Livslängd 5,88 2 11,76 2 11,76 2 11,76

8 Städbarhet 5,88 3 17,64 1 5,88 2 11,76

9 Investeringskostander För fasadmaterial

7,84 3 15,68 1 7,84 2 23,52

10 Totala

investeringskostnader för vägg konstruktioner

7,84 2 15,68 1 7,84 3 23,52

11 Underhållning 3,92 3 11,76 1 3,92 2 7,84

12 Totala

underhållningskostnader (under 50 år)

1,96 3 5,88 1 1,96 2 3,92

13 Total bedömning 100 28 248,92 14 168,56 28 270,48

(29)

6.2 U

TVÄNDIGT TAKMATERIAL

6.2.1 N

ORMKRAV

Boverket listar vissa krav på valet av taktäckning. För taktäckning är det främst brandspridning dessa krav ska se till att hindra. Enligt BBR 18, BFS 2011:6 [5:75

Taktäckning] ”Taktäckningen på byggnader ska utformas på sådant sätt att brandspridning försvåras.” Taktäckningen skall hjälpa till att försvåra brandspridning inom ett

bostadsområde genom att vara konstruerat av obrännbart material. Vidare går att läsa ” Viss brandspridning kan tillåtas på småhus och andra byggnader inom ett bostadsområde utanför koncentrerad centrumbebyggelse samt på friliggande byggnader.” (Boverket, 2011)

6.2.2 K

RAVFÖRTECKNING

De kraven som ska uppfyllas enligt BBR anvisningarna är brandskydd, ytterligare krav som vi anser är viktig i valet av materialet är nedanstående:

• Fuktbeständighet

• Miljö

• Beständighet

• Estetik

• Livslängd

• Underhåll

• Minsta taklutning

• Investeringskostnad

• Totala underhållskostnader (under 50 år)

6.2.3 M

ATERIAL

Bi har valt att studera tre olika alternativa taktäckningsmaterial. Dessa är tegeltakpannor, betongtakpannor och plåttak.

6.2.4 V

ÄRDEANALYS

Mindre bra Bra Utmärkt

Betyg 1 2 3

6.2.4.1 Brandskydd

Material Bedömning Källa Betyg

Tegelpannor Tegel brinner inte (tegelinformation, 2012)

3 Betongtegelpannor Betong brinner inte (Svensk Betong,

2012)

3

Plåttak uppfyller

brandskyddskraven för taktäckning enligt BBR

(Träguiden, 2012) 3

(30)

6.2.4.2 Fuktbeständighet

Tegelpannor Ligger fukten kvar kan frostsprängning skada teglet

1

Betongtegelpannor God beständighet mot kvartstående vatten

3

Plåttak Kan korrodera i

fuktig syrehaltig miljö då det är dåligt behandlat

2

6.2.4.3 Miljö

Tegelpannor Ger sällan

miljöproblem men kan påverka kulturlandskapet

2

Betongtegelpannor Ger fula sår i naturen vid brytning av råvaror och energikrävande konstruktionsprocess

1

Plåttak Slagg från

produktionen är en föroreningskälla

1

6.2.4.4 Beständighet

Tegelpannor Kan skadas av frostsprängning

1 Betongtegelpannor Mycket

frostbeständigt

(Bygga Hus, 2012) 3

Plåttak Materialet blir

sprödare vid låga temperaturer

2

6.2.4.5 Estetik

Tegelpannor Blir bara vackrare med tiden

Egen bedömning 3 Betongtegelpannor Åldras inte lika

vackert som riktigt tegel

Egen bedömning 2

Plåttak Kan vara riktigt snyggt på ett modernt hus

Egen bedömning 3

(31)

6.2.4.6 Livslängd

Tegelpannor Lång livslängd, 40-60 år

(Bygga Hus, 2012), (Om Boende, 2012)

3 Betongtegelpannor 40-60 år (Om Boende, 2012) 3

Plåttak 30-40 år (Om Boende, 2012) 2

6.2.4.7 Underhåll

Tegelpannor Måste tvättas med jämna mellanrum för att hålla länge

(Tegelpannor, 2012) 2

Betongtegelpannor Måste tvättas med jämna mellanrum för att hålla länge

(XL Bygg, 2012) 2

Plåttak Underhållsfritt i 25 år

(Bygga Hus, 2012) 3

6.2.4.8 Minsta taklutning

Då vi har ett låglutande tak, dryga 6 grader, är det mycket viktigt för oss om taktäckningen klarar av små lutningar.

Tegelpannor Minst 14 grader (Fondamenta, 2012) 1 Betongtegelpannor Minst 14 grader (Fondamenta, 2012) 1 Plåttak Klarar 6 grader (Beijer Bygg, 2012) 2

6.2.4.9 Investeringskostnad

Tegelpannor 190-250 kr/m² (Kostnadsguiden, 2012)

1 Betongtegelpannor 160-200 kr/m² (Kostnadsguiden,

2012)

2

Plåttak 140-190 kr/m² (Kostnadsguiden,

2012)

3

6.2.4.10 Totala underhållskostnader

Tegelpannor Det behöver tvättas, och ibland behöver man byta en och annan panna. Inte särskilt dyrt alltså

(Tegelpannor, 2012) 2

Betongtegelpannor Det behöver tvättas, och ibland behöver man byta en och annan panna. Inte särskilt dyrt alltså

(XL Bygg, 2012) 2

Plåttak Ytbehandlat tagel

kan behöva målas om

(Bygga Hus, 2012) 2

(32)

6.2.5 U

TVÄRDERING TAKMATERIAL

Tegelpannor Betongpannor Plåt

betyg

Betyg Viktat betyg

1 Brandskydd 16,4 3 49,2 3 49,2 3 49,2

2 Fuktbeständighet 1,8 1 1,8 3 5,4 2 3,6

3 Miljö 10,9 2 21,8 1 10,9 1 10,9

4 Beständighet 3,6 1 3,6 3 10,8 2 7,2

5 Estetik 9,1 3 27,3 2 18,2 3 27,3

6 Livslängd 5,5 3 7,5 3 7,5 2 5

7 Underhåll 14,5 2 29 2 29 3 43,5

8 Minsta taklutning 18,2 1 18,2 1 18,2 2 36,4

9 Investeringskostander för takmaterialet

12,7 1 12,7 2 25,4 3 38,1

10 Totala

underhållskostnader

7,3 2 14,6 2 14,6 2 14,6

11 Total bedömning 100 185,7 189,2 235,8

Högst betyg får alltså plåttaket, vilket är tur då vi har ett så pass låglutande tak.

6.3 I

NVÄNDIG GOLVBELÄGGNING

6.3.1 N

ORMKRAV

Normkraven för golvbeläggning från BBR är inte särskilt utförliga för småbostadshus.

Framförallt är det golv i hygienutrymmen det finns krav för. Dock är det golvet för resten av huset vi ska kontrollera, vilket innebär att BBR inte ställer några särskilda krav.

6.3.2 K

RAVFÖRTECKNING

De kraven som ska uppfyllas enligt BBR anvisningarna är. Ytterligare krav som vi anser är viktig i valet av materialet är nedanstående:

• Miljö

• Beständighet

• Estetik

• Åldring

• Livslängd

• Underhåll

• Städbarhet

• Känsla under fötterna

• Investeringskostnad

(33)

6.3.3 M

ATERIAL

Vi väljer att jämföra parkett, laminat och natursten som kandidaterna till vår golvbeläggning inomhus.

6.3.4 V

ÄRDEANALYS

6.3.4.1 Miljö

Parkett ”Trä har ingen

påtaglig negativ miljöpåverkan vid normal hantering.”

3

Laminat Produceras av

ändliga råvaror och släpper ut mycket föroreningar vid framställning.

1

Linoleum ”Eftersom linoleum består av till stora delar förnyelsebara råmaterial är det mer eller mindre CO2-neutralt över hela dess livslängd”

(Armstrong, 2012) 3

6.3.4.2 Beständighet

Parkett Trä kan klara sig fint om det framställts på ett bra sätt, annars kan det angrips av

skadeinsekter och rötsvamp.

2

Laminat

Linoleum Beständighet mot

UV-strålning är god, men bryts ned på sikt

2

6.3.4.3 Estetik

Parkett Är helt klart vackert Egen bedömning 3

Laminat En snabb koll och

det kan se snyggt ut, efter en närmre koll ser det inte lika snyggt ut

Egen bedömning 1

Linoleum Ett lite retro-snyggt stuk på linoleum

Egen bedömning 2

(34)

6.3.4.4 Åldring

Parkett Ett trägolv kan åldras riktigt vackert

Egen bedömning 3 Laminat Plast åldras oftas

inte så vackert

Egen bedömning 1

Linoleum Beroende på skador

linoleumet får kan de läka eller bli väldigt fula

Egen bedömning 2

6.3.4.5 Livslängd

Parkett 50 år (Byggmentor, 2012) 3

Laminat

Linoleum 25 (Byggmentor, 2012) 2

6.3.4.6 Underhåll

Parkett Skadat trä kan alltid ersättas

2 Laminat Bör underhållas för

att inte brytas ned

1 Linoleum Tål att rengöras, går

att reparera

3

6.3.4.7 Städbarhet

Parkett Kan vara könsligt mot för mycket fukt

2 Laminat Bör rengöras (Riksantikvarieämbetet,

2012)

3 Linoleum Tål att rengöras (Riksantikvarieämbetet,

2012)

3

6.3.4.8 Känsla under fötterna

Parkett Det är en härlig känsla trägolv

Egen bedömning 3 Laminat Det är inte på riktigt,

och det kan märkas

Egen bedömning 1 Linoleum Ligger någonstans

mittemellan, känns klassiskt och är trots allt ett naturmaterial

Egen bedömning 2

6.3.4.9 Investeringskostnad

Parkett 200 kr/m² (Vi i Villa, 2012) 1

Laminat 100 kr/m² (Vi i Villa, 2012) 3

Linoleum 150 kr/m² (Vi i Villa, 2012) 2

(35)

6.3.5 U

TVÄRDERING GOLVMATERIAL

Parkett Laminat Linoleum

betyg

Betyg Viktat betyg

1 Miljö 11,1 3 33,3 1 11,1 3 33,3

2 Beständighet 2,2 2 4,4 2 4,4

3 Estetik 20 3 60 1 20 2 40

4 Åldring 8,9 3 26,7 1 8,9 2 17,8

5 Livslängd 6,7 3 20,1 2 13,4

6 Underhåll 4,4 2 8,8 1 4,4 3 13,2

7 Städbarhet 17,8 2 35,6 3 53,4 3 53,4

8 Känsla under fötterna 15,6 3 46,8 1 15,6 2 31,2

9 Investeringskostnad 13,3 1 13,3 3 39,9 2 26,6

10 Total bedömning 100 249 153,3 233,3

Trots att två värden saknas på laminatgolv går att se att parketten kommer att få högst betyg, och visst är det trevligt med naturmaterial inomhus.

7. E FFEKT - OCH ENERGIBEHOV

7.1 K

ONVENTIONELLT HUS

7.1.1 U-

VÄRDEN Konventionella husets delar

Yttervägg Golv Tak Fönster Ytterdörr

U-värde (W/m2K)

0,18 0,13 0,13 1,3 1,3

Tjocklek (mm) 0,273 0,265 0,303

7.1.2 UA-

VÄRDEN

Vi använder oss av den dimensionerande köldbryggan för beräkning av

värmegenomgångstalet Um. Köldbryggan för anslutningen mellan yttervägg och golvbjälklag bestämde vi till W/mK för vårt konventionella hus och till 0,06 W/mK får vårt

passivhus.

(36)

Sovrum 1

Byggnadsdel U-värde (W/m²K) Area (m²) UA (W/K)

Yttervägg 0,18 18,64 3,36

Golv 0,13 17,6 2,29

Tak 0,13 17,6 2,29

Fönster 1,3 3,2 4,16

Dörr 1,3 0 0

Summa 57,04 12,1

Köldbrygga Ѱ (W/mK) Längd (m) Ѱ *L (W/K)

Anslutning yttervägg- golvbjälklag

0,27 8,4 2,27

0,252 (W/m²K) Sovrum 2

Yttervägg 0,18 17,86 3,21

Golv 0,13 16,4 2,13

Tak 0,13 16,4 2,13

Fönster 1,3 3,2 4,16

Dörr 1,3 0 0

Summa 53,86 11,63

0,27 8,1 2,187

(W/m²K) Gästrum/arbetsrum

Yttervägg 0,18 5,65 1,017

Golv 0,13 12,4 1,61

Tak 0,13 12,4 1,61

Fönster 1,3 1,76 2,29

Dörr 1,3 0 0

Summa 32,21 6,527

0,27 2,85 0,77

(W/m²K)

(37)

Badrum/tvättstuga

Yttervägg 0,18 9,29 1,67

Golv 0,13 15,6 2,03

Tak 0,13 15,6 2,03

Fönster 1,3 0,72 0,94

Dörr 1,3 0 0

Summa 41,21 6,67

0,27 3,85 1,04

(W/m²K)

Vardagsrum

Yttervägg 0,18 20,42 3,68

Golv 0,13 59,5 7,74

Tak 0,13 59,5 7,74

Fönster 1,3 14,4 18,72

Dörr 1,3 2,1 2,73

Summa 155,92 40,61

0,27 14,2 3,83

(W/m²K) Kök

Yttervägg 0,18 18,01 3,24

Golv 0,13 17,2 2,24

Tak 0,13 17,2 2,24

Fönster 1,3 3,84 4,99

Dörr 1,3 0 0

Summa 56,25 12,71

0,27 8,2 2,21

(W/m²K)

Passivhus – lönsamhet och komfort

Samhällsbyggnad

Kungliga Tekniska Högskolan

Passivhus – lönsamhet och komfort

Passive housing – profitability and comfort

S AMMANFATTNING

A BSTRACT

I NNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sammanfattning ... 1

Abstract ... 2

1. Inledning ... 6

2. Byggteknik ... 7

3. Konstruktion ... 14

4. Passivhus ... 15

5. Värmesystem för det konventionella huset ... 20

6. Materialval ... 21

7. Effekt- och energibehov... 34

8. Installationer... 44

9. Kostnadskalkyl ... 54

10. Slutsats och diskussion ... 63

11. Referenslista ... 65

Bilagor ... 70

Bilaga E ... 1

Ritningar ... 2

1. I NLEDNING

1.1 B

1.2 S

1.3 M

2. B YGGTEKNIK

2.1 B

2.1.1 Y

2.1.2 G

2.1.3 T

2.1.3.1 Takets montering

2.1.3.2 Takets U-värde

2.2 K

2.3 B

3. K ONSTRUKTION

3.1 T

3.2 H

4. P ASSIVHUS

4.1 D

4.1 P

4.2 K

4.3 U

4.3.1 S

Jämförelse mellan plana solfångare och vacuumsolfångare

4.3.2 E

4.3.3 F

4.3.4 O

4.3.5 V

4.3.6 P

5. V ÄRMESYSTEM FÖR DET KONVENTIONELLA HUSET

5.1 H

?

5.2 D

6. M ATERIALVAL

6.1 F

6.1.1 N

6.1.1.1 Brandskydd

6.1.1.2 Hygien, hälsa och miljö

6.1.1.3 Bullerskydd

6.1.2 K

6.1.3 M

6.1.4 V

6.1.4.1 Brandskydd

6.1.4.2 Miljövänlighet

6.1.4.3 Ljudisolering(ju tyngre material desto bättre ljudisolering)

6.1.4.4 U-värde med avseende på tjocklek

6.1.4.5 Beständighet

6.1.4.6 Estetik

6.1.4.7 Livslängd

6.1.4.8 Underhåll

6.1.4.9 Investeringskostnad för fasadmaterial

6.1.4.10 Total investeringskostnad för hela konstruktionen

6.1.4.11 Total underhållskostnad

6.1.5 U

6.2 U

6.2.1 N

6.2.2 K

A ^BSTRACT

1. I ^NLEDNING

2. B ^YGGTEKNIK

6. M ^ATERIALVAL