En undersökning om individers placering på det politiska spektret

(1)

En undersökning om individers placering på det politiska spektret

Olivia Samuelsson

Kandidatuppsats i statistik Handledare: Per Johansson

Statistiska institutionen, Uppsala universitet Maj 2018

(2)

Sammanfattning

Politiska värderingar kan förstås i både termer av materiella och icke-materiella värden. Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen om och förståelsen för individers och gruppers åsiktsmässiga placering, när både den materiella dimensionen vänster-höger och den icke- materiella dimensionen GAL-TAN tas med i beaktande. Frågan som uppsatsen ämnar besvara är vilka typer av individer som befinner sig var på det politiska spektret när detta definieras av vänster-höger och GAL-TAN. GAL-TAN har mätts genom konfirmativ faktoranalys. Genom beräknandet av faktorpoäng har ett värde på GAL-TAN-skalan tilldelats varje individ. Grupper har skapats utifrån individernas subjektiva placeringar på vänster-högerskalan och deras värden på GAL-TAN-skalan, och sedan analyserats utifrån kön, ålder, och utbildningsnivå.

Undersökningen bekräftar till viss del tidigare forskning om att kvinnor är mer vänsterorienterade än män. Det finns också tecken på att kvinnor är mer GAL är män.

Undersökningen stöder inte tesen att äldre är mer högerorienterade än yngre, men det finns tecken på att äldre är mer TAN än yngre. Undersökningen visar att högutbildade tenderar att i större utsträckning befinna sig i ytterkanten på vänster-högerskalan jämfört med icke- högutbildade. Det finns inga tecken på att högutbildade är mer GAL än vad icke-högutbildade är, vilket går emot tidigare forskning.

Nyckelord: konfirmativ faktoranalys, polykoriska korrelationer, robust diagonalt viktad minstakvadratmetod, politiska dimensioner, GAL-TAN

(3)

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 1

1.1 Syfte och frågeställning ... 1

1.2 Disposition... 1

2 Data ... 2

2.1 Bortfall... 2

3 Teori ... 3

3.1 GAL-TAN ... 3

3.1.1 Alternativ - traditionell ... 3

3.1.2 Libertär - auktoritär ... 4

3.1.3 Nationalistisk ... 5

3.1.4 Grön ... 5

3.2 Valda frågor baserat på teorin ... 5

3.3 Avgränsningar ... 7

4 Metod... 8

4.1 Konfirmativ faktoranalys... 8

4.1.1 Estimering - polykorisk korrelation ... 9

4.2 Faktorpoäng ... 12

4.3 Saknade värden ... 13

5 Resultat ... 15

5.1 Initial faktormodell ... 15

5.1.1 Test av bivariat normalfördelning ... 15

5.1.2 Estimerade faktorladdningar ... 15

5.2 Slutgiltig faktormodell ... 16

5.2.1 Test av bivariat normalfördelning ... 16

5.2.2 Estimerade faktorladdningar ... 16

5.3 Fördelning GAL-TAN och vänster-höger ... 19

5.4 Gruppindelning ... 20

5.5 Bakgrundsvariabler ... 21

5.5.1 Kön ... 22

5.5.2 Ålder ... 25

5.5.3 Utbildningsnivå ... 28

6 Slutsats... 31

7 Avslutande kommentarer... 32

Källförteckning ... 33

(4)

1

1 Inledning

Politik har traditionellt sett beskrivits utifrån en endimensionell vänster-högerskala. Den klassiska skalan fångar upp attityder rörande exempelvis fördelningspolitik, statens storlek, välfärdsstatens omfattning och privatiseringar. Vänster-högerskalan är en ekonomisk skala, och således en materialistisk dimension (Bergström et al. 2015, 24). I och med ökad globalisering och internationalisering har många politiska frågor kommit upp på agendan som är svåra att analysera utifrån en materialistisk synvinkel. Frågor rörande flyktingmottagning och EU är två exempel. Hur kan man se på dessa frågor i termer av vänster och höger? Svaret är att vänster- högerskalan inte är anpassad för dessa typer av frågor. Att på ett nyanserat sätt förstå politiska värderingar utifrån denna skala allena ter sig således alltför trubbigt. På senare tid har vänster- högerskalan därför utmanats av en annan skala som nyanserar det politiska spektret. Skalan mäter en social och kulturell dimension och kallas för GAL-TAN, där GAL står för Green, Alternative, Libertarian (på svenska: grön, alternativ, libertär) och TAN för Traditional, Authoritarian, Nationalistic (på svenska: traditionell, auktoritär, nationalistisk). GAL-TAN- skalan fångar upp konflikter rörande globalisering och mångkultur, identitet och nationalstatens gränser - frågor som alltså inte kan fångas upp av den klassiska vänster-högerskalan (Oscarsson 2017, 411).

1.1 Syfte och frågeställning

Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen om och förståelsen för människors politiska värderingar. Oavsett om åsikterna är av ekonomisk eller social och kulturell karaktär, är de inte helt slumpmässiga. Med andra ord spelar ofta en rad bakgrundsfaktorer in i förklaringen av varför en människa placerar sig där hon gör åsiktsmässigt. Frågan som denna uppsats ämnar besvara är:

Vilka typer av individer befinner sig var på det politiska spektret när detta definieras av dimensionerna vänster-höger och GAL-TAN?

1.2 Disposition

För att besvara frågeställningen kommer GAL-TAN att mätas genom konfirmativ faktoranalys.

Baserat på den estimerade faktormodellen kommer faktorpoäng beräknas för varje individ, vilket blir individens tilldelade värde på GAL-TAN-skalan. Dessa värden kommer sedan användas tillsammans med individernas subjektiva placering på vänster-högerskalan för att

(5)

2 skapa grupper. De olika grupperna kommer sedan undersökas med avseende på kön, ålder och utbildningsnivå.

Uppsatsen är disponerad som följer. I avsnitt 2 beskrivs datamaterialet som använts i undersökningen. Avsnitt 3 ger en teoretisk överblick av GAL-TAN, presenterar de frågor som valts ut, samt tar upp vilka avgränsningar som gjorts. I avsnitt 4 beskrivs vad konfirmativ faktoranalys är, hur polykoriska korrelationer beräknas, och hur faktormodellen estimeras.

Avsnitt 4 tar även upp en diskussion om hur faktorpoäng kan beräknas och hur saknade värden har hanterats. I avsnitt 5 presenteras resultaten från faktoranalysen, fördelningen av variablerna GAL-TAN och vänster-höger, samt hur de olika grupperna som skapats skiljer sig åt vad gäller de olika bakgrundsvariablerna. Slutsatsen ges i avsnitt 6. Några avslutande kommentarer angående undersökningens validitet och reliabilitet ges i avsnitt 7.

2 Data

De data som använts i denna uppsats kommer från Den nationella SOM-undersökningen 2015 (Göteborgs universitet 2017). Den nationella SOM-undersökningen 2015 består av fem olika delundersökningar: Riks-1, Riks-2, Riks-3, Riks-4 och Riks-5. Delundersökningarna omfattar ett systematiskt sannolikhetsurval om 3400 personer vardera. Enkäterna skickades ut i september 2015 till både svenska och utländska medborgare i åldrarna 16 till 85 år. De olika delundersökningarna innehåller till viss del samma frågor, men eftersom de har olika teman skiljer sig många frågor åt. I denna uppsats stod valet mellan Riks-3 och Riks-4 eftersom dessa två delundersökningar täcker in flest aspekter av GAL-TAN. Den delundersökning som i slutändan valdes var Riks-3 eftersom den innehåller flest relevanta frågor och dessutom mer nyanserade frågor kring till exempel jämställdhet. Istället för att som i Riks-4 fråga om män och kvinnor bör vara jämställda, vilket i dagens Sverige nästan bör betraktas som en allmängiltig åsikt, frågar man i Riks-3 om synen på abort, homosexuellas rättigheter och synen på ensamstående kvinnors rätt att skaffa barn genom insemination.

2.1 Bortfall

Av de 3400 enkäter som skickades ut föll 187 stycken bort på grund av bortfall såsom dödsfall, avflyttning eller okänd adress. Av resterande 3213 personer var det 1689 som svarade.

Stickprovet består således av 1689 observationer. Bortfall kan leda till att urvalet inte längre blir representativt för populationen. Om en viss grupp inte svarar på enkäten och denna grupps

(6)

3 åsikter skiljer sig från övriga grupper i populationen kan resultaten, som är tänkta att spegla populationen i sin helhet, bli snedvridna. En bortfallsanalys gjord av SOM-institutet (Vernersdotter 2016) visar att reliabiliteten i vissa typer av frågor i Nationella SOM- undersökningen 2015 har påverkats negativt av bortfallet. Dock gäller detta inte frågorna rörande attityder till politiska förslag, som är de frågor som används i denna undersökning (Vernersdotter 2016, 450).

3 Teori

I detta avsnitt beskrivs först mer ingående vad GAL-TAN är och vad som menas med de olika elementen som ryms inom dimensionen. Sedan presenteras vilka frågor som baserat på teorin valts ut för att mäta GAL-TAN och vilka avgränsningar som gjorts.

3.1 GAL-TAN

GAL står för grön, alternativ och libertär, medan TAN står för traditionell, auktoritär och nationalistisk. GAL och TAN är motpoler, men elementen inom varje pol hittar inte helt självklart sin motsats på andra sidan. Alternativ och traditionell kan ses som motsatser, och likaså libertär och auktoritär. Grön och nationalistisk är såklart inte motsatser, och beskrivs här därför inte som konflikter.

3.1.1 Alternativ - traditionell

Alternativa (A:et i GAL) och traditionella (T:et i TAN) värderingar är motsatsen till varandra, och handlar om graden av acceptans för olika typer av levnadssätt och människor. Alternativa värderingar utmanar tidigare traditionella föreställningar om exempelvis hur en familj bör se ut, vilken sexuell läggning som är accepterad, och vilka roller män och kvinnor bör ha.

(Bergström et al. 2015, 28).

Riks-3 innehåller många frågor som går att se utifrån denna konflikt. Frågor rörande homo-, bi- och transsexuellas ställning i samhället, synen på fri abort och rätten att skaffa barn via insemination för ensamstående kvinnor är alla typiska sådana. Även könskvotering till offentliga styrelser och nämnder är möjligt att se utifrån detta perspektiv. En positiv ställning i dessa frågor skulle betyda att individen har alternativa värderingar snarare än traditionella. I denna konflikt ryms även frågor rörande invandring och svensk kultur. Här ligger frågan om invandrarpolitiken bör hjälpa invandrare och flyktingar att anpassa sig till svensk kultur och

(7)

4 tradition och huruvida invandring utgör ett hot mot svensk kultur och svenska värden. Tätt sammankopplat med dessa frågor är frågan om att förbjuda ansiktstäckande slöja på allmän plats. En positiv ställning i dessa frågor indikerar traditionella värderingar. Även frågorna om invandrarpolitiken bör hjälpa invandrare att bevara sin egen nationella kultur och tradition, och om invandrare fritt ska kunna utöva sin religion här, hör till denna konflikt. En positiv ställning i dessa frågor skulle tyda på en mer accepterande inställning och därmed mer alternativa värderingar

3.1.2 Libertär - auktoritär

Libertära (L:et i GAL) och auktoritära (A:et i TAN) värderingar är motsatsen till varandra och handlar om synen på maktförhållandet mellan individ och auktoritet (Bergström et al. 2015, 25). Medborgarnas och frivillighetsorganisationernas ställning bör i linje med libertära värderingar öka på bekostnad av statens ställning. Libertära värderingar innebär individens frihet från auktoriteter, medans auktoritära värderingar snarare kan ses som en positiv inställning till auktoriteter såsom stat och kyrka. Även en positiv inställning till ”hårdare tag”, såsom hårdare straff, tyder på auktoritära värderingar (Bergström et al. 2015, 31).

Konflikten libertär-auktoritär fångas inte så bra i Riks-3. Det har antagligen att göra med att varken libertära eller auktoritära värderingar är särskilt framträdande i svensk politisk debatt (Bergström et al. 2015, 31), och därför blir många frågor som skulle kunna beskriva konflikten inte särskilt relevanta. Libertära värderingar är främst representerade inom den så kallade nyvänstern, och det endast i liten utsträckning. Vad gäller auktoritära värderingar anses auktoritetstron vara låg i Sverige. Även om partier som Sverigedemokraterna brukar beskrivas som auktoritära, beror deras framgångar snarare på väljarnas misstro till den politiska eliten än deras tilltro till auktoriteter (Bergström et al. 2015, 31). Det finns dock frågor i Riks-3 som ändå tangerar konflikten libertär-auktoritär. Dels är det attityden till dödsstraff, där en positiv inställning indikerar mer auktoritära värderingar. Attityder till alkoholpolitik visar också en persons ställning i konflikten - ju mindre inblandning en person tycker att staten bör ha, desto mer libertära värderingar har personen. I Riks-3 ställs frågor om attityd till försäljning av starköl, vin och sprit i livsmedelsbutiker, om hårdare krav för att få servera alkohol på uteställen, och vem som bör ha ansvaret för alkoholkonsumtionen – individen eller samhället och myndigheterna.

(8)

5 3.1.3 Nationalistisk

Nationalistiska (N:et i TAN) värderingar handlar om synen på nationalstaten. Nationen definieras inom detta tankesystem som en grupp med särskilda karakteristika, vars intressen och värden sätts framför andra kollektiva intressen och värden. En förutsättning för förverkligandet av nationens intresse är största möjliga politiska oberoende (Nationalencyklopedin u.å.).

Nationalistiska värderingar tar sig i Riks-3 uttryck i frågor rörande bistånd och flyktingmottagning. En mer negativ inställning till bistånd och flyktingmottagning indikerar mer nationalistiska värderingar, eftersom nationens intresse sätts främst. Även inställning till EU går att se som en del av detta element. Eftersom EU är en sammanslutning som innebär större integrering med andra länder och därmed mindre politiskt oberoende, går det att se en negativ inställning till EU som ett uttryck för nationalistiska värderingar.

3.1.4 Grön

Gröna (G:et i GAL) värderingar handlar om inställning till miljö och klimat (Bergström et al.

2015, 28). Dessa värderingar fångas i Riks-3 av frågorna rörande oro för miljöförstöringar och förändringar i jordens klimat, där en större oro indikerar mer gröna värderingar.

3.2 Valda frågor baserat på teorin

Baserat på teorin har 19 frågor valts ut. Dessa presenteras i tabell 1 så som de är ställda i enkäten.

(9)

6 Tabell 1: De frågor som valts ut för att mäta GAL-TAN

Fråga Delfråga Svarsalternativ

Vilken är din åsikt om följande förslag? Minska biståndet till utvecklingsländerna Mycket bra förslag – Mycket dåligt förslag (5 skalsteg) Införa könskvotering till offentliga

styrelser och nämnder

Mycket bra förslag – Mycket dåligt förslag (5 skalsteg) Ta emot färre flyktningar i Sverige Mycket bra förslag – Mycket

dåligt förslag (5 skalsteg) Allmänt sett, vilken är din inställning till

EU?

Mycket positiv – Mycket negativ (5 skalsteg) + ingen uppfattning

Hur väl anser du att följande påstående stämmer?

Invandringen utgör ett hot mot svensk kultur och svenska värden

Helt riktigt – Helt felaktigt (4 skalsteg) + ingen uppfattning Invandrare i Sverige ska fritt kunna utöva

sin religion här

Helt riktigt – Helt felaktigt (4 skalsteg) + ingen uppfattning Vilken är din åsikt om följande förslag? Invandrarpolitiken bör hjälpa flyktingar

och invandrare att bevara sin nationella kultur och tradition

Mycket bra förslag – Mycket dåligt förslag (5 skalsteg)

Invandrarpolitiken bör hjälpa flyktingar och invandrare att anpassa sig till svensk kultur och tradition

Mycket bra förslag – Mycket dåligt förslag (5 skalsteg)

Nedan finns ett antal förslag hämtade från den svenska samhällsdebatten.

Vilken är din åsikt om vart och ett av dem?

Tillåta försäljning av starköl, vin och sprit i livsmedelsbutiker

Mycket bra förslag – Mycket dåligt förslag (5 skalsteg) + ingen uppfattning

Stärka homo-, bi- och transsexuellas ställning i samhället

Begränsa rätten till fri abort Mycket bra förslag – Mycket dåligt förslag (5 skalsteg) + ingen uppfattning

Införa dödsstraff för mord Mycket bra förslag – Mycket dåligt förslag (5 skalsteg) + ingen uppfattning

Införa hårdare krav för att få servera alkohol på restaurang/bar/pub

Förbjuda ansiktstäckande slöja på allmän plats

Fortsättning nästa sida

(10)

7

Tillåta ensamstående kvinnor att skaffa barn genom insemination

Om du ser till läget i dag, hur oroande upplever du själv följande inför framtiden?

Miljöförstöring Mycket oroande – Inte alls

oroande (4 skalsteg) Ökat antal flyktingar Mycket oroande – Inte alls

oroande (4 skalsteg) Förändringar i jordens klimat Mycket oroande – Inte alls

oroande (4 skalsteg) I den politiska debatten diskuteras vem

som har huvudansvaret för

alkoholkonsumtionen – den enskilde eller samhället och myndigheterna.

Vilken är din åsikt om detta?

Det måste finnas tydliga samhälleliga restriktioner när det gäller människors alkoholkonsumtion (t ex lagar, skatter, öppettider och åldersgränser) – Det behövs inga samhälleliga

restriktioner, eftersom enskilda människor själva måste ta ansvar för sin alkoholkonsumtion (7 skalsteg) + ingen uppfattning

3.3 Avgränsningar

Frågor som avspeglar handlingar har exkluderats, även om de berör relevanta områden. Detta eftersom GAL-TAN är en dimension som mäter värderingar, och andra hinder än värderingsmässiga kan få någon att inte handla. Sådana hinder kan vara tid, pengar eller social press. Ta till exempel påståendet ”Jag kan tänka mig att gå med i en organisation som vill stoppa invandringen till Sverige”. Hur någon ställer sig till detta påstående skulle kunna vara en indikation på vad personen tycker om invandring. Men en person som är emot invandring skulle lika gärna kunna svara nej på påståendet på grund av eventuella stigman eller sociala konsekvenser, och därmed mäter inte frågan det den är tänkt att mäta. På grund av osäkerhet kring vad som egentligen kommer mätas, har sådana frågor exkluderats.

Även frågor där gränsen mellan vänster-höger och GAL-TAN är otydlig har exkluderats. Ett exempel är huruvida skatten på alkohol bör höjas eller inte. Denna fråga skulle kunna ses som en fråga om hur mycket kontroll staten bör ha över individen och svaret skulle därmed indikera hur libertär någon är. Samtidigt handlar frågan om skatt, vilket ju är en vänster-högerfråga.

Även här blir det en fråga om mätproblem - vilken dimension som egentligen mäts blir svårt att avgöra. Sådana frågor har således exkluderats.

(11)

8

4 Metod

Målet är att varje individ ska få ett värde på GAL-TAN-skalan baserat på dennes svar på de 19 frågorna som valts ut för att mäta GAL-TAN. En metod att göra detta är att först mäta den icke- observerade variabeln GAL-TAN genom faktoranalys, och sedan beräkna faktorpoäng baserat på den estimerade modellen. Eftersom det redan finns en teori om de bakomliggande strukturerna, det vill säga vilka variabler som mäter GAL-TAN, används konfirmativ faktoranalys. I detta avsnitt beskrivs först vad konfirmativ faktoranalys är, hur faktormodellen estimeras och vilka villkor som måste uppfyllas. Sedan diskuteras olika sätt att beräkna faktorpoäng. Slutligen tas en diskussion upp om saknade värden och hur dessa har hanterats.

4.1 Konfirmativ faktoranalys

I konfirmativ faktoranalys antas ett på förhand givet mönster i faktormodellen. Strukturen baseras på en underliggande teori, i detta fall de samhällsvetenskapliga teorierna som finns att tillgå om GAL-TAN, och metoden kan därför sägas vara teoritestande (Sharma 1996, 114). En icke-observerbar, så kallad latent, variabel kan mätas med hjälp av en uppsättning observerbara variabler. Den latenta variabeln benämns som faktor och de observerbara variablerna benämns som indikatorer. I detta fall är faktorn GAL-TAN, ett koncept som i sig inte är observerbart, men som genom de variabler som valts ut för att representera konceptet ändå kan mätas. Hur detta går till beskrivs mer ingående i avsnitt 4.1.1. En enfaktormodell med 𝑝 indikatorer kan beskrivas på följande vis:

𝑥₁ = 𝜆₁𝜉 + 𝛿₁ 𝑥₂ = 𝜆₂𝜉 + 𝛿₂

. . .

𝑥_𝑝 = 𝜆_𝑝𝜉 + 𝛿_𝑝

𝑥_𝑖, 𝑖 = 1,2, … , 𝑝 är indikatorerna, alltså de variabler som används i analysen. 𝜆_𝑖, 𝑖 = 1,2, … , 𝑝 är faktorladdningarna, det vill säga korrelationen mellan indikatorn och faktorn. 𝜉 är faktorn, alltså den icke-observerbara variabeln GAL-TAN, och 𝛿_𝑖, 𝑖 = 1,2, … , 𝑝 är feltermerna.

Faktorladdningarna antas vara okorrelerade med varandra, och variansen för den latenta faktorn antas vara ett (Sharma 1996, 145). Enfaktormodellen visualiseras i figur 1.

(12)

9

Figur 1: Enfaktormodell med p indikatorer

4.1.1 Estimering - polykorisk korrelation

Givet kovarianserna i stickprovet estimeras parametrarna i faktormodellen (Sharma 1996, 148).

Vanligtvis görs detta med maximum likelihood, vilket förutsätter att indikatorerna är multivariat normalfördelade (Sharma 1996, 178). Alla svarsalternativ i denna undersökning är på ordinalskala, och eftersom ordinal data inte är normalfördelad kan denna metod inte användas på indikatorerna direkt för att estimera modellen.

Ett sätt att lösa detta problem är att använda sig av så kallad polykorisk korrelation. Vid polykorisk korrelation antas att det finns en bakomliggande kontinuerlig variabel 𝑥^∗ bakom de ordinala variablerna. Den kontinuerliga variabeln antas vara normalfördelad med medelvärde noll och lika varians (Bollen 1989, 440). Enfaktormodellen beskrivs nu på följande sätt:

𝑥₁^∗ = 𝜆₁𝜉 + 𝛿₁ 𝑥₂^∗ = 𝜆₂𝜉 + 𝛿₂

. . .

𝑥_𝑝^∗ = 𝜆_𝑝𝜉 + 𝛿_𝑝 𝜆_𝑝 𝜆₂

𝜆₁

𝑥_𝑝 𝜉

𝑥₁ 𝑥₂

𝛿₁ 𝛿₂ 𝛿_𝑝

. . .

.

(13)

10 Om de bakomliggande variablerna är multivariat normalfördelade kan skattningsproblemet reduceras till ett bivariat problem, och den polykoriska korrelationen fås då helt enkelt genom att maximera likelihoodfunktionen

𝑙𝑛𝐿 = ∑^𝑚_𝑎=1^𝑖 ∑^𝑚_𝑏=1^𝑗 𝑛_𝑎𝑏^(𝑖𝑗)𝑙𝑜𝑔𝜋_𝑎𝑏^(𝑖𝑗), där

𝜋_𝑎𝑏^(𝑖𝑗)= 𝑃𝑟[𝑥_𝑖 = 𝑎, 𝑥_𝑗 = 𝑏] = ∫ ∫^𝜏^𝑏 Φ₂(𝑢, 𝑣)𝑑𝑢𝑑𝑣

(𝑗) 𝜏_𝑏−1^(𝑗) 𝜏_𝑎^(𝑖)

𝜏_𝑎−1^𝑖 ,

och

Φ₂(𝑢, 𝑣) = ¹

2𝜋√1−𝜌²𝑒⁻

1

2(1−𝜌2)(𝑢2−2𝜌𝑢𝑣+𝑣2)

,

vilket är densiteten för en standard bivariat normalfördelning. 𝑛_(𝑎𝑏)^(𝑖𝑗) är antal fall i stickprovet i kategori 𝑎 för variabeln 𝑥_𝑖 och antal fall i kategori 𝑏 för variabeln 𝑥_𝑗,

Modellen ger en korrelationsmatris, Σ, som är en funktion av Λ och Θ. Λ är en korrelationsmatris av alla faktorladdningar och Θ är kovariansmatrisen av faktorn. Θ = 1 eftersom det bara finns en faktor. Λ normaliseras till att ha ettor i diagonalen (Bollen 1989, 236).

Den av modellen implicerade korrelationsmatrisen skattas till den polykoriska korrelationsmatrisen genom att minimera en skattningsfunktion. Det finns flera olika metoder för att göra detta, till exempel ovägd minstakvadratmetod (ULS), generaliserad minstakvadratmetod (GLS) och maximum likelihood (ML) (Bollen 1989, 254). I denna uppsats kommer en robust estimering med diagonalt vägd minstakvadratmetod (DWLS) att användas eftersom det är den metod som rekommenderas i litteraturen (Jöreskog, Olsson, Wallentin 2016, 323). Robust estimering används för att uppnå korrekta medelfel (Wallentin, Jöreskog, Luo 2010, 392). Estimeringen med DWLS sker genom att minimera skattningsfunktionen:

𝐹(𝑟, Λ, Θ) = [𝑟 − 𝜌(Λ, Θ)]′𝑉[𝑟 − 𝜌(Λ, Θ)]

𝑟 är den estimerade polykoriska korrelationen. 𝑉 = (𝑑𝑖𝑎𝑔𝑊)⁻¹, där 𝑊 = 𝐴𝐶𝑜𝑣(𝑟_𝑔ℎ, 𝑟_𝑖𝑗). A:et står för att kovariansen är asymptotisk.

(14)

11 Fördelen med att anta en kontinuerlig bakomliggande fördelning jämfört med att beräkna korrelationerna baserat på ordinal data, vanligtvis med Spearmans korrelation, är att mer information kan användas vid högre datanivåer. Om antagandet om att de bakomliggande variablerna är bivariat normalfördelade kan anses vara uppfyllt är det därför en bättre metod att använda. Antagandet om normalitet måste därför testas.

4.1.1.1 Effekter av icke-normalitet

Många gånger är det rimligt att ifrågasätta antagandet om att den kontinuerliga bakomliggande variabeln följer en normalfördelning. Konsekvenserna av icke-normalitet vid estimering av den polykoriska korrelationen har undersökts i många olika studier. Lee and Lam (1988) kom fram kom fram till att estimaten i den polykoriska korrelationen trots allt är någorlunda robusta gentemot icke-normala underliggande fördelningar (Lee och Lam 1988, 187). I en studie av Flora och Curran (2004) genererades data med både skevhet och kurtosis för att undersöka effekten av icke-normalitet på den polykoriska korrelationen. De kom fram till att i de fall då den bakomliggande fördelningen avviker extremt mycket från normalfördelningen, till exempel skevhet 5 och kurtosis 50 (normalfördelningen har skevhet 0 och kurtosis 3), är den polykoriska korrelationen inte längre robust. I de fall då den bakomliggande fördelningen avviker måttligt från normalfördelningen, till exempel skevhet på 0,75 eller 1,25 och en kurtosis på 1,75 eller 3,75, har det endast en liten effekt på väntevärdesriktigheten av estimaten i den polykoriska korrelationen (Flora och Curran 2004, 19).

4.1.1.2 Normalitetsantagandet

I LISREL, som är det program som kommer användas för att estimera faktormodellen, testas den underliggande bivariata normalfördelningen med hjälp av likelihood-kvottest och root mean square error of approximation (RMSEA) (Jöreskog 1994, 13-18). Likelihood-kvottestet testar hypotesen att de bakomliggande variablerna är bivariat normalfördelade mot alternativet att de inte är det. Teststatistikan 𝜒_𝐿𝑅² = 2𝑁𝐹(𝜃̂) är stickprovsstorleken gånger 2, gånger det minsta värdet på skattningsfunktionen 𝐹 (Jöreskog 1994, 13). 𝜒_𝐿𝑅² är känslig mot små avvikelser från bivariat normalfördelning, vilket gör att nollhypotesen förkastas även då variablerna är approximativt bivariat normalfördelade (Jöreskog 1994, 18). Eftersom testet i detta fall kommer göras på ett stort stickprov, kommer likelihood-kvottestet sannolikt förkasta bivariat normalfördelning vid alla variabelpar. Samtidigt har det visat sig att den polykoriska korrelationen är relativt robust mot antagandet om bivariat normalfördelning (se avsnitt 4.1.1.1), vilket gör att det räcker med att variablerna är approximativt bivariat normalfördelade.

(15)

12 Fokus kommer därför istället ligga på RMSEA. Simulationsstudier har visat att det inte finns några allvarliga effekter av icke-normalitet så länge RMSEA är lägre än 0,1. Testet i LISREL testas därför nollhypotesen att RMSEA är mindre än 0,1 (Jöreskog 1994, 18).

4.2 Faktorpoäng

För att tilldela alla respondenter ett värde på GAL-TAN-skalan baserat på vad de svarat på de olika frågorna som valts ut, kan olika metoder användas. Den metod som kommer användas här är beräknandet av faktorpoäng. Denna beräkning kan ske på en mängd olika sätt, och ingen metod är optimal ur alla avseenden. I litteraturen görs en distinktion mellan raffinerade och icke-raffinerade metoder. De raffinerade metoderna, till exempel regressionspoäng, Barlett- poäng och Anderson-Rubin-poäng, är mer komplexa och exakta än de icke-raffinerade metoderna. De har fördelen att producera standardiserade faktorpoängsskattningar (DiStefano, Zhu, Mîndrilă 2009, 2). De icke-raffinerade metoderna har fördelen att de är enkla att beräkna och att tolka. De anses också vara mer stabila än raffinerade metoder ur det avseendet att resultaten inte till lika hög grad beror på det specifika stickprovet. Ett potentiellt problem är att dessa metoder skapar medelvärden och standardavvikelser för faktorn som beror på karaktären på datan, till exempel dess variation och mätskala (DiStefano, Zhu, Mîndrilă 2009, 3). Detta är dock inget problem i detta fall eftersom sådana parametrar inte är av huvudsakligt intresse.

I denna undersökning kommer den icke-raffinerade metoden viktade summeringspoäng att användas, som till skillnad från andra icke-raffinerade metoder tar hänsyn till styrkan i sambandet mellan indikatorn och faktorn. Detta får konsekvensen att de indikatorer med starkast samband med faktorn är de som får störst inverkan på faktorpoängen (DiStefano, Zhu, Mîndrilă 2009, 3). De viktade summeringspoängen för en individ räknas ut genom att multiplicera faktorladdningen för varje indikator med individens svar på denna, och sedan summera ihop detta till ett faktorpoäng (DiStefano, Zhu, Mîndrilă 2009, 3). De frågor som använts för att skapa GAL-TAN mäts med antingen fyra, fem eller sju skalsteg. På grund av att det inte kan motiveras varför en variabel med fler skalsteg ska få större vikt än en variabel med färre skalsteg, normeras variablerna till att gå mellan 0 och 1.

(16)

13

4.3 Saknade värden

Flera av frågorna i datasetet har svarsalternativet ”ingen uppfattning”. Sådana svar kan naturligtvis inte vara med i analysen eftersom det som är av intresse är var individen placerar sig på en attitydskala som går mellan till exempel ”Mycket bra förslag” till ”Mycket dåligt förslag”. ”Ingen uppfattning” kommer därför behandlas som saknade värden i analysen. Tabell 2 visar andelen respondenter som svarat ”ingen uppfattning” för de frågor som har detta svarsalternativ.

En del frågor verkar vara svåra att svara på. Ta till exempel frågan om huruvida det bör vara tillåtet för ensamstående kvinnor att skaffa barn genom insemination, där 13,2 % svarat ingen uppfattning. Ett problem kan vara att respondenten inte vet vad som menas med frågan. När dessa svar definieras som saknade värden leder det till att endast 893 av 1689 respondenter har kompletta svar. Antal fall med saknade värden visas i tabell 3.

När ”ingen uppfattning” räknas som ett saknat värde, och datamaterialet dessutom innehåller många saknade värden på grund av att respondenten inte har svarat alls, leder det till totalt sett många saknade värden. Detta måste på något sätt hanteras. Hur saknade värden behandlas i analysen beror på varför värdena saknas.

Tabell 2: Andel ”ingen uppfattning” uppdelat på fråga, angivet i %

Fråga Andel ”ingen uppfattning”

Tillåta försäljning av starköl, vin och sprit i livsmedelsbutiker

3.6

Stärka homo-, bi- och transsexuellas ställning i samhället 11.3

Begränsa rätten till fri abort 7.4

Införa dödsstraff för mord 7.3

Införa hårdare krav för att få servera alkohol på restaurang/bar/pub

11.3

Förbjuda ansiktstäckande slöja på allmän plats 7.6 Tillåta ensamstående kvinnor att skaffa barn genom

insemination

13.2

Vilken är din inställning till EU? 4.1

7.0

Invandrare i Sverige ska fritt kunna utöva sin religion här 8.1 Vem bör ha ansvaret för alkoholkonsumtionen? 8.9

(17)

14 Tabell 3: Antal fall med saknade värden, uppdelat på antal saknade värden

Antal saknade värden 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Antal fall 893 334 153 84 59 37 20 16 11 10 Antal saknade värden 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Antal fall 21 12 1 2 4 6 4 3 15 4

Ett sätt att hantera saknade värden är genom listvis borttagning. Listvis borttagning innebär att alla observationer med minst ett saknat värde raderas. Denna metod lämpar sig bara då värdena kan anses vara fullständigt slumpmässigt saknade (MCAR), det vill säga att sannolikheten för ett saknat värde på en fråga inte är betingad på någon variabel i datamaterialet. Om värdena istället anses vara slumpmässigt saknade, det vill säga att sannolikheten för ett saknat värde på en fråga är betingad på andra variabler i datamaterialet (MAR), kan någon form av imputationsmetod tillämpas (Rubin 1987, 3). En känslighetsanalys ger att resultaten från faktoranalysen inte skiljer sig nämnvärt då imputation används istället för listvis borttagning.

Alla laddningar är i princip de samma, vilket innebär att faktorpoängen för varje respondent inte kommer skilja sig nämnvärt beroende på hur de saknade värdena hanteras. När ”ingen uppfattning” behandlas som ett saknat värde minskar stickprovsstorleken vid listvis borttagning med ca 47 %. Eftersom detta inte är önskvärt då mycket information går förlorad, och MCAR dessutom inte sannolikt, kommer istället imputation att användas. Det bör nämnas att inte heller denna metod är optimalt, men på något sätt måste man förhålla sig till den stora mängden saknade värden.

Den imputationsmetod som använts är multipel imputation i LISREL, där Markovkedjor används för att generera dragningar från sannolikhetsfördelningar. Markovkedjorna skapar flera kompletta datamatriser och använder sedan ett genomsnitt av dessa. I och med att ett genomsnitt används anses denna metod vara relativt tillförlitlig (Jöreskog, Olsson, Wallentin 2016, 19).

(18)

15

5 Resultat

I detta avsnitt presenteras resultaten från faktoranalysen: först den initiala faktormodellen och sedan en modifierad modell som blir den slutgiltiga. Det är den slutgiltiga modellens vikter som använts i beräkningen av faktorpoängen, vars fördelning också presenteras. Varje respondent har nu ett tilldelat värde på GAL-TAN-skalan, och genom att plotta dessa mot respondenternas subjektiva placering på vänster-högerskalan kan grupperna skapas. Grupperna undersöks sedan med avseende på kön, ålder och utbildningsnivå.

5.1 Initial faktormodell

Den initiala faktormodellen innehåller 19 frågor. Nedan presenteras resultaten från testen av bivariat normalfördelning, samt de estimerade faktorladdningarna.

5.1.1 Test av bivariat normalfördelning

Eftersom stickprovet är stort kommer fokus ligga på RMSEA-testet.¹ Vid endast ett fall förkastas att RMSEA är lägre än den kritiska gränsen 0,1. Det är mellan inställningen till påståendena ”Invandrarpolitiken bör hjälpa flyktingar och invandrare att bevara sin nationella kultur och tradition” och ”Invandrarpolitiken bör hjälpa flyktingar och invandrare att anpassa sig till svensk kultur och tradition”.

5.1.2 Estimerade faktorladdningar

Alla estimerade laddningar har förväntat tecken, förutom laddningarna för indikatorerna åsikten om att (1) tillåta försäljning av starköl, vin och sprit i livsmedelsbutiker, (2) införa hårdare krav för att få servera alkohol på restaurang/bar/pub, och (3) vem som har bör ha huvudansvaret för alkoholkonsumtionen – den enskilde eller samhället och myndigheterna. Alla dessa tre frågor handlar om alkoholpolitik. Även om alkoholfrågorna teoretiskt mäter hur libertär någon är, verkar de inte ha förväntat samband med de andra frågorna som mäter GAL-TAN. Detta är ett intressant resultat som diskuteras närmare i avsnitt 7. På grund av detta kommer en ny modell skapas där dessa tre variabler är borttagna. Därför kommer icke-normaliteten mellan de två tidigare nämnda frågorna inte utredas närmare.

1 Likelihood-kvottestet förkastar bivariat normalfördelning i nästan samtliga fall.

(19)

16

5.2 Slutgiltig faktormodell

Den slutgiltiga faktormodellen innehåller 16 frågor. Nedan presenteras resultaten från testen av bivariat normalfördelning, samt de estimerade faktorladdningarna.

5.2.1 Test av bivariat normalfördelning

Det som är av intresse är fortfarande främst resultaten från RMSEA-testet.² För denna modell går det inte att förkasta att RMSEA är mindre än 0,1 vid något variabelpar. Med andra ord kan antagandet om approximativ bivariat normalitet anses vara uppfyllt.

5.2.2 Estimerade faktorladdningar

Alla laddningar är signifikanta på 5 % signifikansnivå och har nu dessutom förväntat tecken.

Dessa visas i tabell 4. Faktormodellen visualiseras i ett stigdiagram i figur 2.

2Även i denna modell förkastas bivariat normalfördelning för de flesta par vid likelihood-kvottestet.

(20)

17 Tabell 4: Estimerade faktorladdningar för slutgiltig faktormodell

Fråga Delfråga Laddning

Vilken är din åsikt om följande förslag?

Ta emot färre flyktingar i Sverige 0,849

Minska biståndet till utvecklingsländerna 0,665 Införa könskvotering till offentliga styrelser och nämnder - 0,236 Allmänt sett, vilken är din inställning

till EU?

- 0,278

Hur väl anser du att följande påstående stämmer?

0,900

Invandrare i Sverige ska fritt kunna utöva sin religion här - 0,541

Vilken är din åsikt om följande förslag?

Invandrarpolitiken bör hjälpa flyktingar och invandrare att bevara sin nationella kultur och tradition

- 0,616

0,287

Nedan finns ett antal förslag hämtade från den svenska samhällsdebatten.

Vilken är din åsikt om vart och ett av dem?

Stärka homo-, bi- och transsexuellas ställning i samhället - 0,609

Begränsa rätten till fri abort 0,388

Införa dödsstraff för mord 0,554

Förbjuda ansiktstäckande slöja på allmän plats 0,713

- 0,303

Om du ser till läget i dag, hur oroande upplever du själv följande inför framtiden?

Miljöförstöring - 0,423

Ökat antal flyktingar 0,766

Förändringar i jordens klimat - 0,357

(21)

18

Ta emot färre flyktningar i Sverige

Minska biståndet till utvecklingsländerna

Införa könskvotering till offentliga styrelser och nämnder

Inställning till EU

Invandrare i Sverige ska fritt kunna utöva sin religion här

Invandrarpolitiken bör hjälpa flyktingar och invandrare att bevara sin nationella kultur och tradition

Stärka homo-, bi- och transsexuellas ställning i samhället

Begränsa rätten till fri abort

Införa dödsstraff för mord

Förbjuda ansiktstäckande slöja på allmän plats

Miljöförstöring

Ökat antal flyktingar

Förändringar i jordens klimat

- 0,423

0,766 0,28

0,56

0,94

0,63

0,85

0,69

0,49

0,91

0,82

0,41

0,87

0,92

0,19

0,71

0,62

0,92

0,849

0,665

- 0,236

- 0,278

0,900

- 0,541

- 0,616

0,287

- 0,609

0,388

0,554

0,713

- 0,303

- 0,357

GAL-TAN

Figur 2: Stigdiagram för slutgiltig faktormodell

(22)

19

5.3 Fördelning GAL-TAN och vänster-höger

De estimerade faktorladdningarna skapar tillsammans faktorpoängen, på det sätt som beskrivs i avsnitt 4.3. För att få en intuitiv skala har GAL-TAN normerats till att gå mellan 0 och 10.

Skalan ska förstås som att högre värden betyder att respondenten i större utsträckning har GAL- värderingar, och lägre värden betyder att respondenten i större utsträckning har TAN- värderingar. GAL-TAN har medelvärdet 5,80 och en standardavvikelse på 1,87. Det lägsta värdet är 0,99 och det högsta värdet är 9,92. Av de från början 1689 respondenterna föll 4 bort på grund av att alla värden för dessa respondenter saknades. Fördelningen av GAL-TAN visas i figur 3. Fördelningen av respondenternas subjektiva placering på vänster-högerskalan visas i figur 4. Vänster-högerskalan går mellan 1 = klart till vänster, till 5 = klart till höger.

Spridningsdiagrammet som fås när respondenternas GAL-TAN-värden plottas mot deras subjektiva placering på vänster-högerskalan visas i figur 5. Genom att enbart se till figur 5 går det inte att urskilja något tydligt samband mellan variablerna. Den subjektiva vänster- högerplaceringen verkar inte korrelera med placeringen på GAL-TAN-skalan. Detta bekräftas av Spearmans korrelationskoefficient som är -0,05.

Figur 3: Fördelning GAL-TAN Figur 4: Fördelning vänster-höger

(23)

20 Figur 5: Spridningsdiagram GAL-TAN och vänster-höger

5.4 Gruppindelning

För att besvara vilka typer av individer som befinner sig var på det politiska spektret har sex grupper skapats. Initialt delas observationerna in i två grupper – de som är över medelvärdet för GAL-TAN (5,80) och de som är under medelvärdet. Detta för att möjliggöra en jämförelse mellan respondenter med höga respektive låga GAL-TAN-värden. För att även kunna jämföra respondenter med olika placeringar på vänster-högerskalan delas dessa två grupper upp i tre vardera baserat på subjektiv vänster-högerplacering. Vänster-högerskalan mäts med ”Klart till vänster”, ”Något till vänster”, ”Varken till vänster eller till höger”, ”Något till höger” och ”Klart till höger”. De som placerat sig ”Klart till vänster och ”Något till vänster” har tagit ställning till vänster. De som placerat sig ”Varken till vänster eller till höger”, alltså i mitten av skalan, kan sägas vara neutrala. De som placerat sig ”Något till höger” och ”Klart till höger” har tagit ställning till höger. En uppdelning av vänster-högerskalan i tre grupper är därför motiverad.

Sammantaget fås sex grupper, vilka illustreras i figur 6. En frekvenstabell, tabell 5, visar antalet individer per grupp.

Tabell 5: Frekvenser grupper

Grupp 1 2 3 4 5 6

Frekvens 159 347 238 219 100 577

Procent 9,70 21,16 14,51 13,35 6,10 35,18

(24)

21 Figur 6: Gruppindelning

Grupp 1: Över medelvärdet GAL-TAN, vänster Grupp 2: Under medelvärdet GAL-TAN, vänster Grupp 3: Över medelvärdet GAL-TAN, neutral Grupp 4: Under medelvärdet GAL-TAN, neutral Grupp 5: Över medelvärdet GAL-TAN, höger Grupp 6: Under medelvärdet GAL-TAN, höger

5.5 Bakgrundsvariabler

De bakgrundsvariabler som grupperna kommer analyseras utifrån är kön, ålder och utbildningsnivå. Kön har i enkäten tre kategorier: kvinna, man och annat. Endast tre respondenter har svarat ”annat”, och denna kategori tas därför bort ur analysen. Ålder är en kontinuerlig variabel. Utbildningsnivå mäts på en ordinalskala med åtta steg:

1

2 6

5

4 3

(25)

22 1: Ej fullgjort grundskola (eller motsvarande obligatorisk skola)

2: Grundskola (eller motsvarande obligatorisk skola)

3: Studier vid gymnasium, folkhögskola (eller motsvarande) 4: Examen från gymnasium, folkhögskola (eller motsvarande) 5: Eftergymnasial utbildning, ej högskola/universitet

6: Studier vid högskola/universitet 7: Examen från högskola/universitet

8: Studier vid/examen från forskarutbildning

5.5.1 Kön

Det är sedan tidigare känt att kvinnor står mer till vänster ideologiskt än vad män gör (se till exempel Oskarson & Rohdén 2018). Även i denna undersökning verkar så vara fallet, åtminstone i viss utsträckning. Grupp 1 och 2 bildar vad som hädanefter kommer kallas vänstergruppen. Grupp 3 och 4 bildar mittengruppen och grupp 5 och 6 högergruppen. Andelen kvinnor i dessa tre grupper presenteras i tabell 6.

Vänstergruppen har 56% kvinnor, mittengruppen 55% kvinnor och högergruppen 43% kvinnor.

Högergruppen har en signifikant lägre andel kvinnor jämfört med både vänstergruppen och mittengruppen. Skillnaden i andelen kvinnor mellan vänstergruppen och mittengruppen är inte statistiskt signifikant. Detta visas i tabell 7. Eftersom stickprovet är stort (𝑛 = 1685) gäller att testfunktionen approximativt är N(0,1) under nollhypotesen. Detta gäller för samtliga test som följer.

Tabell 6: Andel kvinnor, vänster-högerplacering Vänster Mitten Höger Andel kvinnor 0,5602 0,5508 0,4290

N 498 443 669

(26)

23 Tabell 7: Resultat Z-test andel kvinnor, vänster-högerplacering

Vänster mot mitten Mitten mot höger Vänster mot höger

Skillnad i andelar 0,0094 0,1218 0,1312

Z-värde 0,29 3,98 4,44

P-värde 0,7718 <,0001 <,0001

Resultaten går i linje med tidigare forskning, och är således inte särskilt överraskande. När datamaterialet istället delas upp på det sätt att grupp 1, 3 och 5 tillsammans bildar en grupp och grupp 2, 4 och 6 tillsammans bildar en grupp, kan en jämförelse mellan individer med höga och låga GAL-TAN-värden göras med avseende på andelen kvinnor. Grupp 1, 3 och 5 har GAL- TAN-värden över medelvärdet och kommer hädanefter kallas för GAL-gruppen. Grupp 2, 4 och 6 har GAL-TAN-värden under medelvärdet och kommer hädanefter kallas för TAN- gruppen. Skillnad i andelen kvinnor mellan dessa två grupper testas. Andelen kvinnor för GAL- gruppen respektive TAN-gruppen presenteras i tabell 8, och resultaten från testet presenteras i tabell 9.

Andelen kvinnor är 58 % i GAL-gruppen och 47 % i TAN-gruppen. Denna skillnad är signifikant på 5 % signifikansnivå. Resultaten pekar alltså på att kvinnor i högre utsträckning är GAL än vad män är.

Tabell 8: Andel kvinnor, GAL-TAN-placering

Tabell 9: Resultat Z-test andel kvinnor, GAL-TAN-placering Skillnad i andelar 0,1116

Z-värde 4,12

P-värde <,0001 GAL TAN Andel kvinnor 0,5808 0,4692

N 489 1121

(27)

24 Möjligen kan detta resultat skilja sig beroende på var på vänster-högerskalan en person befinner sig. För att nyansera resultatet kommer därför andelen kvinnor jämföras mellan grupper med höga respektive låga värden på GAL-TAN-skalan, för varje placering på vänster-högerskalan.

Skillnaden i andelen kvinnor mellan grupperna 1 och 2, 3 och 4, och 5 och 6 kommer därför testas. Gruppernas andelar presenteras i tabell 10, och resultaten från testen presenteras i tabell 11.

Skillnaden i andelen kvinnor mellan grupper med höga och låga GAL-TAN-värden är som störst mellan de grupper som placerar sig till vänster på vänster-högerskalan (grupp 1 och 2).

Mellan de grupper som placerar sig i mitten på vänster-högerskalan (grupp 3 och 4) minskar skillnaden något. Mellan de grupper som placerar sig till höger på vänster-högerskalan (grupp 5 och 6) finns nästan ingen skillnad alls. Skillnaderna mellan grupp 1 och 2, och 3 och 4 är signifikanta på 5 % signifikansnivå. Skillnaden mellan grupp 5 och 6 är inte signifikant på 5 % signifikansnivå, och det kan därför inte förkastas att andelen kvinnor är densamma för de två grupperna.

Tabell 10: Andel kvinnor, grupper

Tabell 11: Resultat Z-test andel kvinnor, grupper

Grupp 1 mot 2 Grupp 3 mot 4 Grupp 5 mot 6 Skillnad i andelar 0,1269 0,1098 -0,0056

Z-värde 2,65 2,32 -0,10

P-värde 0,0080 0,0203 0,9203

Grupp 1 2 3 4 5 6

Andel kvinnor 0,6474 0,5205 0,6026 0,4928 0,4242 0,4298

N 156 342 234 209 99 570

(28)

25 Sammanfattningsvis kan sägas att andelen kvinnor i högergruppen är signifikant lägre jämfört med andelen kvinnor i vänstergruppen och mittengruppen, vilket är väntat enligt tidigare forskning. GAL-gruppen, alltså de med höga GAL-TAN-värden, har en signifikant högre andel kvinnor än TAN-gruppen, som är de med låga GAL-TAN-värden. En närmare analys ger att skillnaden i andelen kvinnor mellan personer med höga och låga GAL-TAN-värden är störst då personerna befinner sig till vänster på vänster-högerskalan. Denna skillnad minskar något för de personer som placerat sig i mitten av vänster-högerskalan. I högergruppen skiljer sig inte andelen kvinnor signifikant mellan olika placeringar på GAL-TAN-skalan. Det finns alltså tendenser till att kvinnor är mer GAL än vad män är, åtminstone vid vänsterplaceringar och neutrala placeringar på vänster-högerskalan.

5.5.2 Ålder

Winston Churchill ska ha uttalat sig något i stil med: ”Den som inte är röd när han är ung har inget hjärta. Men den som inte är blå när han är gammal har ingen hjärna.” (Holmberg 2003). I uttalandet ligger tron på att människor tenderar att röra sig politiskt högerut med åldern. En kohortanalys³ gjord av SOM-institutet, där individers subjektiva placering på vänster- högerskalan studerats mellan åren 1968 och 2001, stöder till viss del denna tes. Det verkar finnas en svag tendens till att människor rör sig mer åt höger ju äldre de blir, men dessa förändringar är enligt SOM-institutets undersökning sällan signifikanta (Holmberg 2003).

Om Churchills tes stämmer skulle medelåldern i grupperna som befinner sig till höger på vänster-högerskalan (grupp 5 och 6) vara högre än medelåldern i grupperna som befinner sig till vänster (grupp 1 och 2) och i mitten (grupp 3 och 4). Test mellan de tre grupperna på vänster- högerskala ger att ingen av grupperna skiljer sig signifikant åt vad gäller medelålder, vilket visas i tabell 13. Medelåldern för de tre grupperna visas i tabell 12.

Tabell 12: Medelålder, vänster-högerplacering

Vänster Mitten Höger Medelålder 52,49 53,55 51,95 Standardavvikelse 17,69 18,38 17,50

N 502 444 669

3Metod som används för att studera förändringar över tid i olika åldersgrupper eller generationer.

(29)

26 Tabell 13: Resultat Z-test medelålder, vänster-högerplacering

Vänster mot mitten Mitten mot höger Vänster mot höger

Skillnad i medelålder -1,06 1,60 0,53

Z-värde -0,91 1,46 0,51

P-värde 0,3628 0,1443 0,6101

Det finns med andra ord inget stöd för tesen att äldre människor är mer högerorienterade än yngre. Vidare undersöks om det finns några skillnader i medelålder vid jämförelse av grupper med olika värden på GAL-TAN-skalan. För att undersöka detta testas huruvida medelåldern skiljer sig mellan grupper med höga respektive låga värden på GAL-TAN-skalan. Grupp 1, 3 och 5 har GAL-TAN-värden över medelvärdet och bildar GAL-gruppen. Grupp 2, 4 och 6 har GAL-TAN-värden under medelvärdet och bildar TAN-gruppen. Gruppernas medelålder visas i tabell 14, och resultaten från testen presenteras i tabell 15. Det går inte att på 5 % signifikansnivå förkasta att medelåldern för de två grupperna är densamma.

Tabell 14: Medelålder, GAL-TAN-placering

GAL TAN Medelålder 52,00 52,80 Standardavvikelse 17,43 17,97

N 490 1125

Tabell 15: Resultat Z-test medelålder, GAL-TAN-placering Skillnad i medelålder -0,80

Z-värde -0.83

P-värde 0,4065

(30)

27 Möjligen kan skillnaden i medelålder mellan grupper med höga respektive låga GAL-TAN- värden bero på gruppens placering på vänster-högerskalan. Skillnaden i medelålder mellan grupperna 1 och 2, 3 och 4, och 5 och 6 testas därför. Gruppernas medelålder visas i tabell 16, och resultaten från testen presenteras i tabell 17. Testen visar inga signifikanta skillnader mellan några grupper på 5 % signifikansnivå. Skillnaden mellan grupperna 3 och 4 är däremot signifikant på 10 % signifikansnivå.

Tabell 16: Medelålder, grupper

Grupp 1 2 3 4 5 6

Medelålder 52,64 52,41 52,15 55,11 50,65 52,18 Standardavvikelse 16,80 18,10 17,98 18,74 17,19 17,55

N 157 345 234 210 99 570

Tabell 17: Resultat Z-test medelålder, grupper

Grupp 1 mot 2 Grupp 3 mot 4 Grupp 5 mot 6 Skillnad i medelålder 0,2288 -2,9690 -1,5325

Z-värde 0,13 -1,70 -0,80

P-värde 0,8966 0,0891 0,4237

(31)

28 För att sammanfatta kan följande sägas. Det finns inga signifikanta skillnader i medelålder vid jämförelse mellan grupper på vänster-högerskalan. De som placerar sig till höger på vänster- högerskalan har alltså inte en högre medelålder än de andra grupperna, och det finns därmed utifrån denna undersökning inga tecken på att äldre är mer högerorienterade än yngre. Det finns inte heller några signifikanta skillnader i medelålder vid jämförelse av GAL-gruppen och TAN- gruppen. Däremot finns det en skillnad mellan grupper med höga respektive låga GAL-TAN- värden när hänsyn tas till vilken på placering på vänster-högerskalan gruppen har. Det visar det sig att, för de som placerar sig i mitten av vänster-högerskalan, har de med låga GAL-TAN- värden en signifikant (på 10 % signifikansnivå) högre medelålder än de med höga GAL-TAN- värden. Det finns alltså vissa tecken på att människor med låga GAL-TAN-värden är äldre än de med höga GAL-TAN-värden, men detta gäller bara för människor som placerar sig i mitten på vänster-högerskalan.

5.5.3 Utbildningsnivå

Även utbildning kan tänkas ha effekt på en individs placering på det politiska spektret. Tidigare forskning pekar på att det finns ett samband mellan hög utbildning och libertära värderingar - ju mer utbildad en person är desto mer libertär tenderar personen att vara (se till exempel Stubager 2008). I ett första skede testas därför huruvida andelen högutbildade är högre i GAL- gruppen än i TAN-gruppen. Högutbildad definieras här som en person med minst studier vid högskola eller universitet, det vill säga studier vid högskola/universitet, examen från högskola/universitet eller studier vid /examen från forskarutbildning. Andelen högutbildade för respektive grupp presenteras i tabell 18. Resultaten från testet presenteras i tabell 19.

Tabell 18: Andel högutbildade, GAL-TAN-placering

GAL TAN Andel högutbildade 0,4105 0,4217

N 497 1143

Tabell 19: Resultat Z-test andel högutbildade, GAL-TAN-placering Skillnad i andelar -0,0112

Z-värde -0,42

P-värde 0,67448

(32)

29 För det första visar det sig vara en lägre andel högutbildade i GAL-gruppen än i TAN-gruppen, vilket inte är ett förväntat resultat. Det kan dock på 5 % signifikansnivå inte förkasta att det inte finns någon skillnad mellan GAL-gruppen och TAN-gruppen vad gäller utbildningsnivå. För att bryta ner analysen tittas det närmare på skillnaden mellan grupper med höga och låga GAL- TAN-värden, för varje placering på vänster-högerskalan. Andelen högutbildade kommer därför testas mellan grupp 1 och 2, 3 och 4, och 5 och 6. Andelen högutbildade i varje grupp presenteras i tabell 20. Resultaten av testen presenteras i tabell 21.

Skillnaden i andelen högutbildade mellan grupper med höga och låga GAL-TAN-värden är som störst mellan de grupper som placerar sig till vänster på vänster-högerskalan (grupp 1 och 2).

Mellan de grupper som placerar sig i mitten på vänster-högerskalan (grupp 3 och 4) minskar skillnaden något. Mellan de grupper som placerar sig till höger på vänster-högerskalan (grupp 5 och 6) finns nästan ingen skillnad alls. Ingen av skillnaderna är dock signifikanta på 5 % signifikansnivå.

Tabell 20: Andel högutbildade, grupper

Grupp 1 2 3 4 5 6

Andel högutbildade 0,5094 0,4467 0,3235 0,2648 0,4600 0,4662

N 159 347 238 219 100 577

Tabell 21: Resultat Z-test andel högutbildade, grupper

Grupp 1 mot 2 Grupp 3 mot 4 Grupp 5 mot 6

Skillnad i andelar 0,0627 0,0587 -0,0062

Z-värde 1,31 1,37 -0,11

P-värde 0,1902 0,17068 0,9124

(33)

30 Andelen högutbildade skulle också kunna skilja sig mellan olika placeringar på vänster- högerskalan. Det visar sig att grupp 3 och 4 tillsammans, det vill säga mittengruppen, är signifikant lägre utbildade än både vänstergruppen och högergruppen. Det finns ingen signifikant skillnad i andelen högutbildade mellan vänstergruppen och högergruppen. Detta visas i tabell 23. Andelen högutbildade för respektive grupp visas i tabell 22.

Sammanfattningsvis påvisar testen inga signifikanta skillnader mellan gruppen med höga GAL- TAN-värden jämfört med gruppen med låga GAL-TAN-värden. Inte heller då hänsyn tas till olika placering på vänster-högerskalan hittas några signifikanta skillnader mellan olika placeringar på GAL-TAN-skalan. Resultatet stöder därmed inte tidigare forskning om utbildnings påverkan på placering på GAL-TAN-skalan, åtminstone inte så som den är definierad här. Det enda som utifrån denna undersökning kan sägas om utbildning är att både de som ställer sig till vänster och de som ställer sig till höger på vänster-högerskalan har en signifikant högre andel högutbildade än mittengruppen.

Tabell 22: Andel högutbildade, vänster-högerplacering

Tabell 23: Resultat Z-test andel högutbildade, vänster-högerplacering

Vänster mot mitten Mitten mot höger Vänster mot höger

Skillnad i andelar 0,1710 -0,1699 0,0011

Z-värde 5,44 -5,74 0,04

P-värde <,0001 <,0001 0,9681

Vänster Mitten Höger Andel högutbildade 0,4664 0,2954 0,4653

N 506 457 677