EXAMENSARBETE
Stressrelaterad ohälsa hos ungdomar - Hur ser vardagen ut?
En litteraturöversikt
Ida Fjällborg 2016
Arbetsterapeutexamen Arbetsterapeut
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap
Institutionen för hälsovetenskap
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap
Avdelningen för hälsa och rehabilitering Arbetsterapeutprogrammet, 180 hp
Stressrelaterad ohälsa hos ungdomar - Hur ser vardagen ut?
En litteraturöversikt
Stress-related disorder among adolescents - Does the everyday activity matter?
A literature review Författare: Ida Fjällborg
Examensarbete Kurs:A0038H
Handledare: Cecilia Björklund
1
Sammanfattning
Stressrelaterad ohälsa ökar bland barn och ungdomar, framförallt hos unga flickor. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva ungdomars vardagliga aktiviteter och hur de är relaterade till stress. Resultatet grundas på tolv studier som beskriver vardagliga aktiviteter och dess inverkan på stress hos ungdomar 9-17 år. Sömn har stor betydelse för stressrelaterad ohälsa och resultatet visar att ungdomar sover betydligt mindre än vad som rekommenderas. Många ungdomar upplever att de har för lite fritid och svårt att hinna med allt som förväntas av dem.
Skolbaserad stress är vanligt och många upplever såväl höga krav på skoluppgifter som tidsbrist. Flickor lägger generellt mer tid på studier och hushållsuppgifter än pojkar och ställer i regel högre krav på sig själva. Fritid är viktigt för psykiskt välmående och val av
fritidsaktiviteter varierar mycket beroende på kön och ålder. Vid planering av interventioner gällande ungdomars hälsa är det viktigt att se över hela livssituationen och att rikta insatser till de grupper som behöver det mest. Arbetsterapeutiskt fokus på aktivitetsbalans och
meningsfulla aktiviteter ger en unik möjlighet att bidra till bättre hälsa för ungdomarna.
Sökord: adolescent, stress, activity, sleep, occupational therapy
2
Abstract
Stress-related disorder is increasing among children and adolescents, especially among girls.
Aim: The purpose of this study was to describe young people's daily activities in relation to stress. Method: The result is based on twelve studies that described everyday activities and its impact on stress in adolescents 9-17 years old. Results: Sleep is a factor for stress-related illness and the results show that young people sleep much less than recommended. Many young people feel that they have too little leisure time and difficult to keep up with everything that is expected of them. School-based stress is common and many adolescents experience both high demands on school assignments and lack of time. Girls generally put more time on studies and household tasks than boys and sets higher demands on themselves. Leisure is important for mental well-being and choice of leisure activities vary depending on gender and age. Conclusion: When planning interventions for young people's health it’s important to review all aspects of life and to target interventions to those that need it most. An
occupational therapeutic focus on the activity balance and meaningful activities provide a unique opportunity to contribute to better health for young people.
Keyword: adolescent, stress, activity, sleep, occupational therapy
3
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 1
Abstract ... 2
Inledning ... 4
Bakgrund ... 4
Metod ... 8
Litteratursökning ... 8
Urval ... 9
Analys ... 9
Forskningsetiska aspekter ... 10
Resultat ... 10
Sömn ... 10
Studier ... 11
Fritid ... 12
Skärmtid ... 13
Diskussion ... 14
Metoddiskussion ... 19
Slutsats ... 20
Referenslista ... 21
Bilaga 1 ... 25
Bilaga 2 ... 26
Bilaga 3 ... 27
4
Inledning
Barn och ungdomars hälsa är ett viktigt folkhälsoområde och under de senaste åren har ett flertal studier visat att stress och psykisk ohälsa är växande problem för denna grupp. Då jag under flera år arbetat med barn och ungdomar har jag sett att fler och fler mår dåligt av krav som ställs både från de själva och från samhället. Stress och psykisk ohälsa ökar även bland vuxna och många larmrapporter har kommit de senaste åren. Trots att mörkertalet för psykisk ohälsa bland ungdomar är stort kan det konstateras att hälften av alla mentala hälsoproblem hos vuxna grundas vid 14 års ålder (WHO, 2016a). Utifrån detta samt det faktum att den som en gång blivit utbränd/gått in i väggen löper större risk att göra det igen bör vi fokusera på promotivt arbete för att minska risken för stressrelaterad ohälsa hos barn och unga. Jag vill med denna rapport belysa hur arbetsterapeuter med sin kompetens inom områden som aktivitetsbalans och aktivitetsmönster kan bidra i detta arbete.
Bakgrund
Den svenska folkhälsan utvecklas positivt, medellivslängden ökar och hälsoutvecklingen är bättre hos äldre än yngre. Utmärkande är dock att i åldern 16-24 år har den psykiska ohälsan tredubblats sedan början av 1990-talet och problemen är dubbelt så vanliga hos kvinnor som hos män. Andelen skolelever som går ut grundskolan med gymnasiebehörighet har minskat under 2000-talet och 2013 saknade 12,4% behörighet att studera vidare på gymnasiet, samtidigt visar studier att personer med kortare utbildning har mer problem med ångest och oro än de med längre utbildning (Folkhälsomyndigheten, 2014a). Psykisk ohälsa är ett
begrepp som används för tillstånd som nedstämdhet, oro och sömnsvårigheter, ofta inkluderas olika former av värk, t ex huvudvärk, yrsel, mag- och ryggsmärta, och detta benämns då som psykosomatiska besvär. Psykosocial stress bidrar till kroppsliga spänningar som triggar upplevelsen av smärta (Folkhälsomyndigheten, 2014b).
Folkhälsomyndigheten (2014b) gör var fjärde år en omfattande undersökning av svenska skolungdomars självskattade hälsa, deltagarna är 11, 13 och 15 år. Senaste undersökningen gjordes i januari 2014 och besvarades av ca 8000 ungdomar och majoriteten anser sig ha god hälsa. Det som är utmärkande är dock att de äldre deltagarna upplever sämre hälsa och fler
5 psykiska och somatiska besvär, och ökningen syns framförallt bland flickor 13 och 15 år. Som tänkbara förklaringar anges att skolstressen ökat i och med tidigare nationella prov och betyg redan i årkurs 6, samt snabb teknikutveckling som på många sätt förändrat vardagen samtidigt som det sker en ökad individualisering i samhället och att det finns en minskad framtidstro (Folkhälsomyndigheten, 2014b). Även Kristensson och Öhlund (2005) konstaterar i sin undersökning att den snabba utvecklingen i dagens informationssamhälle i kombination med ändrade levnadsförhållanden gör att fler riskerar att förlora känslan av sammanhang vilket kan resultera i allvarliga hälsoproblem.
Stress är ett utbrett problem i dagens samhälle och stressrelaterad ohälsa ökar bland barn och ungdomar, framförallt hos unga tjejer (Haraldsson, Lindgren, Hildingh & Marklund, 2010;
Landstedt & Gillander Gådin, 2012; Wiklund, Malmgren-Olsson, Öhman, Bergström, Fjellman-Wiklund, 2012). En persons hälsa påverkas av dennes förmåga att hantera olika stressorer i omgivningen, en undersökning bland skolelever har visat att bra skolresultat har ett starkt negativt samband med aggression och ett starkt positivt samband med god förmåga att hantera stress (Kristensson & Öhlund, 2005). De stressorer som påverkar unga mest är prestationskrav; jakt på bra betyg, höga krav på sig själv och sina framtidsplaner (Landstedt &
Gillander Gådin, 2012). En studie gjord på ungdomar i Umeå visar att mer än hälften av deltagarna ofta eller alltid upplever höga krav från skolan, medan endast en liten del upplever krav i hemmet som stressande. Över 54 % av tjejerna kände sig aldrig riktigt lediga och många uppgav att de hade flera saker att göra på samma gång (Wiklund et al, 2012).
Stress drabbar alla oavsett ålder, etnicitet och kön och är en betydande riskfaktor för ett flertal hälsoproblem såsom psykisk sjukdom, kognitiv nedsättning, hjärt-kärlsjukdomar samt
problem i muskler och skelett (American Occupational Therapy Association [AOTA], 2007;
Währborg, 2011). Stressforskning riktad mot barn är ett relativt nytt område, och bland annat på grund av etiska skäl är kunskapen om stressorer i barns liv fortfarande begränsad. Studier visar dock att faktorer som påverkar ofta är desamma hos barn som hos vuxna, t ex
känslomässigt betydelsefulla separationer från föräldrar, lärare, klasskompisar etc, vantrivsel i skolan, traumatiska upplevelser, bristande trygghet, höga ljudnivåer samt tids- och
beslutskonflikter, t ex att hinna med både läxläsning och fritidsaktiviteter (Währborg, 2011). I en undersökning bland 17-åriga tjejer framkom att viktiga faktorer för att göra vardagen mindre stressig var möjlighet till glädje och återhämtning, t ex fritidsaktiviteter, färre restriktioner, tillgång till kultur, massage, umgänge med vänner och djur, att känna tillit och
6 förtroende för sin omgivning samt ha inflytande och kunna påverka sin situation (Haraldsson, Lindgren, Hildingh & Marklund, 2010). Detta överensstämmer med en stor studie på drygt 204 000 skolelever från 41 länder där resultatet visar på signifikant samband mellan negativt klimat i klassrummet, hög press på skolarbetet och psykosomatiska problem. Pressen från skolan har en negativ effekt främst när det inte finns tid för vila och fritidsaktiviteter som ökar välmåendet (Ottova et al, 2012). Barn och ungdomars möjlighet att själva få bestämma över sin fritid har minskat. Alltmer tid tillbringas i formella organiserade inomhusaktiviteter som leds av vuxna medan informella utomhusaktiviteter med spontan lek och rekreation
begränsas. Det är viktigt att värna om barns och ungdomars fritid och hjälpa dem att hitta en balans mellan formella och informella aktiviteter så att de får njuta av att ibland göra som de själva vill utan vuxnas påverkan (Ullenhag, 2016).
Arbetsterapeuter arbetar för att skapa hälsosamma vanemönster, rutiner och ökat engagemang i meningsfulla aktiviteter. Detta är viktigt både i förebyggande och rehabiliterande syfte för att hindra stressens negativa effekter. Utifrån denna filosofi utvecklar arbetsterapeuter
evidensbaserade interventioner och bedriver forskning för att etablera metoder för att hantera stress (AOTA, 2007). Ett övergripande mål inom arbetsterapi är att stödja klientens hälsa och delaktighet genom engagemang i aktiviteter som utgör klientens vardag, dessa kan vara i hemmet, på arbetet, i skolan och samhället i övrigt. Vid psykiska problem som påverkar den mentala hälsan ligger stort fokus i den terapeutiska processen på aktivitetsbalans och
aktivitetsengagemang. Förbättrad aktivitetsförmåga leder till ökad självständighet och hoppfullhet inför framtiden (Kannenberg, Amini & Hartmann, 2010). Utifrån ett
arbetsterapeutiskt perspektiv anses ett balanserat aktivitetsmönster vara en förutsättning för god hälsa (Erlandsson & Persson, 2014).
World Health Organization (WHO) har presenterat en strategi för mental hälsa där de beskriver tre nivåer för insatser: universell nivå, hela samhället oavsett om det finns några sjukdomar eller funktionsnedsättningar, riktade insatser som görs för att stödja de barn och ungdomar som bedöms vara riskgrupp för att drabbas av beteendestörningar eller psykisk ohälsa samt intensiva insatser för de barn och ungdomar som har psykiska, emotionella eller beteendestörningar som begränsar deras förmåga till delaktighet i aktivitetsutförande (WHO, 2002). I en systematisk litteraturöversikt gjord med syfte att undersöka effekten av
aktivitetsbaserade interventioner inom olika psykosociala områden fann forskarna att det finns stark evidens för nyttan med aktivitetsbaserade interventioner för att förbättra sociala och
7 emotionella förmågor samt att undvika mobbing i promotivt arbete för psykisk hälsa. Stark evidens finns även för att fritidsaktiviteter som innebär träning av sociala och personliga förmågor kan reducera problembeteende. Evidens finns också för att ett aktivitetsbaserat synsätt kan användas i arbete med barn och ungdomar på alla tre ovanstående nivåer i olika miljöer och sammanhang, t ex i skolan, hemmet och övriga samhället. I arbetet med
hälsopromotion genom skolbaserade stresshanteringsprogram har det visats att stress reduceras och coping-förmågor förbättras (Arbesman, Bazyk & Nochajski, 2013).
WHO definierade begreppet hälsopromotion vid Ottawa-konferensen 1986 som processen som gör det möjligt för personer att öka kontrollen över och förbättra sin hälsa. För att uppnå totalt fysiskt, mentalt och socialt välmående som individ eller grupp måste vi kunna
identifiera och förverkliga vår strävan, tillfredsställa våra behov och förändra eller samverka med omgivningen (WHO, 2002). Syftet med hälsofrämjande arbete är att genom information, hälsoutbildning och kunskap stödja personlig och social utveckling. Arbetet ska rikta sig till hela befolkningen, inrikta sig på åtgärder som bidrar till god hälsa och kombinera olika metoder för att stärka befolkningens delaktighet i hälsoarbetet (WHO, 2002). Interventioner för promotion gällande psykisk hälsa fokuserar på kompetenshöjning, d v s att bygga upp styrka och resurser hos hela befolkningen (Barry & Jenkins, 2007).
AOTA (2008) skriver att det finns tre huvudsakliga områden för arbetsterapeuter att arbeta med inom hälsopromotion för att minska risken för sjukdom och funktionsnedsättningar:
arbeta promotivt för en hälsosam livsstil, verka för aktivitet som en värdefull del i
hälsopromotiva strategier samt att tillhandahålla interventioner både på individnivå och för hela populationer. Arbetsterapeuter kan komplettera redan existerande hälsopromotiva insatser genom att tillföra aktivitet som en del i hälsoprogram utvecklade av experter inom andra områden som t ex kost och motion där arbetsterapeutens roll kan vara att fokusera på hur måltider kan planeras och iordningställas utifrån näringsexpertens råd.
Arbetsterapeuter har en viktig roll i hälsopromotivt arbete utifrån deras fokus på meningsfulla aktiviteter, de kan t ex bidra till att utveckla färdighetsträning i dagliga aktiviteter i
vardagsmiljön, samt reducera riskfaktorer och symptom genom att skapa engagemang i aktivitet. Ökat självförverkligande leder till stärkt hälsa och motverkan av sjukdom. Genom samarbete med vårdpersonal, organisationer, kommuner och beslutsfattare arbetar de för att stärka aktivitetsperspektivet i såväl hälsopromotion som preventivt arbete för att undvika
8 sjukdom och funktionsnedsättning, utveckla och upprätthålla mental kapacitet genom
engagemang i produktiva och meningsfulla aktiviteter och relationer samt tillhandahålla träningsmöjligheter för att skapa förändring och utveckla coping-strategier för att stärka psykisk hälsa (AOTA, 2008).
Genom arbetsterapeutens fokus på att stödja engagemang i meningsfulla aktiviteter och skapa rutiner i vardagen utvecklas förståelse för och möjlighet att styra hur människan påverkas av olika faktorer för att på så sätt promotivt stödja mental och psykisk hälsa samt förbättra nuvarande livssituation (Kannenberg, Amini & Hartmann, 2010). I en definition av ämnet arbetsterapi från Sveriges Arbetsterapeuters förbundsstyrelse står bland annat ”Ämnet arbetsterapi omfattar kunskaper om människors vardagliga aktiviteter och dess relation till delaktighet och hälsa. …. Tillämpad forskning i arbetsterapi omfattar hur aktivitetsbaserade hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande insatser kan främja aktivitet och
delaktighet samt hälsa” (Sveriges Arbetsterapeuter, 2016). För att ta fram interventioner för bättre hälsa är det viktigt att ha en förståelse för hur ungdomar använder sin tid (Olds, 2009).
Syftet med detta arbete är att beskriva ungdomars vardagliga aktiviteter och hur de är relaterade till stress.
Metod
För att besvara studiens syfte gjordes en litteraturöversikt. En litteraturöversikt är en bra metod för att skapa en sammanställning av området som undersöks (Friberg, 2012). Med en litteraturöversikt i det här arbetet skapas en samlad bild av forskningsresultat gällande ungdomars vardagliga aktiviteter och hur de är relaterade till stress.
Litteratursökning
Östlundh (2012) beskriver att sökning av relevant litteratur bör göras i två faser. I den första fasen, inledande informationssökning, togs bakgrundsinformation fram för att skapa en bild av ungdomar, stress och hur arbetsterapeuter kan jobba promotivt för bättre psykisk hälsa.
Därefter gjordes den egentliga informationssökningen som syftar till att identifiera de studier
9 som ingår i analysen För att få fram relevanta artiklar har sökningar gjorts i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO som samtliga finns tillgängliga från Luleå
universitetsbibliotek. Utifrån resultatet av sökningarna har sökord lagts till och tagits bort för att få ett relevant resultat. De sökord som använts är adolescen*, youth, teenager, kids, time use, leisure, activity, occupation*, stress och balance. För att hitta relevanta artiklar har booelsk söklogik använts. Detta innebär att sökordens samband bestäms (Östlundh, 2012).
För att hitta relevanta artiklar har sökoperatorerna AND och OR använts i detta arbete. För att komplettera resultatet har sekundärsökningar gjorts på författare utifrån referenslistor i studier som tar upp vardagsaktiviteter men inte passar in på samtliga inklusions-/exklusionskriterier.
Sökordskombinationer och antalet träffar presenteras i bilaga 1.
Urval
I denna rapport redovisas resultat från tolv olika studier gjorda i västvärlden i länder med relativt lika förutsättningar och levnadsvillkor. Inklusionskriterier för relevanta artiklar var att de var skrivna på engelska, peer-reviwed, fanns tillgängliga i fulltextformat, var publicerade i vetenskapliga tidskrifter 2005-2016 samt att studierna ska vara gjorda på barn och ungdomar yngre än 20 år i Europa, USA, Canada eller Australien. För att artiklarna ska svara mot studiens syfte exkluderas studier riktade mot personer med någon form av
funktionsnedsättning. Få artiklar gällande aktuell åldersgrupp identifierades inom stress och arbetsterapi, därför har flertal sökkombinationer fått göras för att hitta relevanta artiklar gjorda utifrån andra professioner. Antalet träffar för dessa sökningar var 3-84 träffar/sökning, vissa studier förekom i flera databaser. Urval gjordes genom att abstrakt lästes på de artiklar där det inte klart framgick av titeln att artiklarna inte passade in på inklusions-/exklusionskriterierna.
De tolv studier som redovisas i rapporten uppfyllde inklusionskriterierna. Kvaliteten på valda artiklar har granskats utifrån frågor beskrivna av Friberg (2012) och samtliga ansågs ha god vetenskaplig kvalitet. Frågor som har använts vid kvalitetsgranskningen presenteras i bilaga 2.
Analys
Först lästes artiklarna flera gånger för att säkerställa att de förståtts korrekt och inga detaljer missats. Valda artiklar har sammanställts i en översiktstabell, bilaga 3. Tabellen utgår från mall för översikt av analyserad litteratur (Friberg, 2012). I tabellen presenteras syfte, metod och resultat vilket tydliggör likheter och skillnader. Studiens resultat presenteras som en
10 beskrivande sammanställning där fokus läggs på hur ungdomars vardagliga aktiviteter är relaterade till stress. I sex av de tolv studierna förde deltagarna någon form av dagbok för att på så sätt beskriva dagens aktiviteter. Resultatet presenteras utifrån de aktiviteter som upptar störst del av ungdomarnas tid: sömn, studier, fritid och skärmtid.
Forskningsetiska aspekter
Arbetet har gjorts i form av en litteraturstudie, de forskningsetiska riskerna är därför små.
Samtliga valda artiklar är av god vetenskaplig kvalitet och urvalsförfarande presenteras i artiklarna, bland annat har skriftligt godkännande från målsman lämnats i samtliga studier iom att de riktar sig mot minderåriga. Då studien berör ett tidigare relativt outforskat område finns det få studier gjorda och en risk är att i och med att de studier som tidigare gjorts och som därmed utgör analysmaterialet främst utförts i USA kan vissa skillnader finnas jämfört med Sverige. Alla indikationer från studier som berör stress bland ungdomar i Sverige tyder dock på att förhållandena är desamma. I all forskning är det viktigt att göra en avvägning av vad arbetet utgör för risk kontra vinst (Vetenskapsrådet, 2011). Denna studie belyser en angelägen fråga som det i dagsläget finns lite skrivet om i Sverige därför anser jag att vinsten en
sammanställning av studerat material kan ge överväger riskerna.
Resultat
I denna litteraturöversikt beskrivs ungdomars vardagliga aktiviteter utifrån tolv utvalda studier. Deltagarna i de olika studierna var 9-17 år. Samtliga studier visade indikationer på att ungdomarnas utförande av vardagsaktiviteter har samband med stressnivån, dessutom kan slutsatsen dras att stressen ökar med åldern och är ett större problem bland flickor än pojkar.
Sömn, studier, fritid och skärmtid har presenterats som dagliga aktiviteter som påverkar stressnivån.
Sömn
I samtliga tre studier som innefattar sömn konstateras att ungdomar sover för lite. Doane och Thurston (2013) redovisar att 17-18-åringarna som deltog i deras studie sov i genomsnitt endast 5,88 timmar/natt, trots att de tillbringade 7,16 timmar/natt i sängen. Wight, Price, Bianchi och Hunt (2009) har gjort sin studie på 15-17-åringar och där uppger endast 41 % att
11 de i genomsnitt sover den rekommenderade tiden på nio timmar, dessutom konstateras att flickor i mindre utsträckning än pojkar sover så pass länge under skolnätter. Fuligni och Hardway (2006) har i sin studie undersökt sovvanor hos 14-15-åringar, där blev resultatet att de i genomsnitt sover 7,84 timmar/natt. Olds, et al (2009) visar ett linjärt samband mellan mindre sömn och ökad ålder för ungdomar 10-18 år, sovtiden minskar med ca 13 min/dygn för varje år. Upplevd stress under dagen hade ett signifikant samband med kortare sömn, mindre effektiv sömn och längre insomningstid, även om båda var tydliga var sambandet starkare mellan dålig sömn på natten och upplevd stress dagen efter än tvärtom (Doane &
Thurston, 2013; Fuligni & Hardway, 2006).
Stressfulla krav från familj, omgivning och skola påverkar vakenhet/uppmärksamhet och gör det svårt att somna (Fuligni & Hardway, 2006). Ungdomar sov mindre de nätter de hade lagt mer tid på läxläsning under dagen, men mer nätter efter att de tittat på tv på kvällen. Det fanns inget samband mellan stress och total tid i sängen/natt eller tid för sänggående (Doane &
Thurston, 2013; Fuligni & Hardway, 2006). Vilken tid ungdomarna går och lägger sig påverkas inte av hur mycket tid som spenderas tillsammans med familj och vänner eller framför datorn. Däremot har tid med vänner och datortid stor påverkan på den totala sovtiden och ungdomar som tillbringar mycket tid med vänner eller framför datorn sover betydligt mycket mer på helgnätter än vardagnätter (Fuligni & Hardway, 2006). Känsla av ensamhet har ett tydligt samband med kortare sömn och förstärker samtidigt sambandet mellan stress och mindre sömn samt insomningsproblematik (Doane & Thurston, 2013).
Studier
Förutom sömn är studier den av ungdomarnas aktiviteter som upptar mest tid. Ett flertal studier (Brown, Nobiling, Teufel & Birch 2011; Cummings, et al, 2007; Wight, et al, 2009;
Badura, et al, 2016; Hilbrecht, Zuzanek & Mannell, 2007 & Olds, et al, 2009) tar upp tid som ungdomarna lägger på läxläsning. Det konstateras att äldre ungdomar lägger mer tid på läxor än yngre samt att flickor generellt lägger mer tid på studier än jämnåriga pojkar. Brown, et al (2011) redovisar ett samband mellan att de som lägger fler timmar på läxläsning i större utsträckning är stressade. I Cummings, et al, (2007) studie beskrivs hur tv-spelande påverkar tiden för andra aktiviteter, och här visades att den aktivitet som påverkades mest av spelandet var läxläsning då såväl pojkar som flickor lade drygt 30 % mindre tid på läxor jämfört med de som uppgav att de inte spelade tv-spel. Gerber och Pühse (2009) presenterar en studie som
12 beskriver skolbaserad stress där det framkommer att stress pga skolarbetet är den enskilt vanligaste orsaken till både psykologiska och psykosomatiska problem hos ungdomar.
Fritid
Fritid är ett annat område som det forskats mycket på när det gäller ungdomars levnadsvanor och där det tydligt framgår att både för mycket och för lite aktiviteter medför stress (Brown, et al, 2011; Badura, et al, 2016 & Trainor, et al, 2010). Utifrån resultatet i analyserade studier räknas det i denna kategori in såväl organiserad som spontan fritid och vitt skilda aktiviteter som idrottsaktiviteter, kulturella aktiviteter, shopping mm. Brown, et al (2011) konstaterar att en stor andel av ungdomarna önskar att de hade mer fritid. Samtliga analyserade studier förutom Duane och Thurston (2013) redovisar resultat av fritidsaktiviteter och konstaterar att deltagande i organiserade fritidsaktiviteter bidrar till bättre skolresultat och bättre psykiskt mående. Badura, et al (2016) skriver t ex att deras studie styrker tidigare studier som visat att ju fler olika aktiviteter ungdomar deltar i desto bättre är det i och med att de får ökad
erfarenhet av att hantera olika situationer, utmaningar och personer och därigenom utvecklad copingförmåga. Brown, et al (2011) redovisar istället att de som uppger att de har fler än tre organiserade fritidsaktiviteter i dubbelt så stor utsträckning som övriga är stressade och upplever att det är svårt att hinna med allting. Trainor et al (2010) skriver att ungdomars frihet och spontana fritid har ett signifikant samband med bättre psykiskt mående, men att de
ungdomar som redovisar att de ”inte gör något speciellt” mår sämre och har sämre självförtroende och livsglädje. Badura, et al (2016) konstaterar även att de som deltar i
varierade aktiviteter visar bättre skolresultat än de som endast utövar flertal fysiska aktiviteter.
Det finns också stöd för att aktiviteter som utförs tillsammans med andra medför minskad risk för psykisk stress (Trainor, et al, 2010; Badura, et al, 2016; Doane & Thurston, 2013).
Cummings, et al (2007) redovisar i sin studie om tv-spel att tv-spelstiden inte påverkar umgänge med andra, men däremot att de som spelar tillsammans med andra tenderar att även utföra andra aktiviteter i sällskap medan de som spelar själva i större utsträckning spenderar även övrig tid ensamma.
Generellt visas att val av fritidsaktiviteter skiljer sig mycket mellan könen och också varierar genom åren. Det framgår att ju äldre deltagare desto mer organiserade aktiviteter och mindre spontana. Pojkar ägnar i större utsträckning fritiden till sport och fysisk aktivitet, medan
13 flickor ägnar fritiden åt hushållsarbete, shopping samt att umgås med vänner (Wight, et al, 2009; Hilbrecht, et al, 2007; Olds, et al, 2009; Gerber & Pühse, 2008). Några författare ser ett samband mellan fysisk aktivitet och minskad stress (Trainor, et al 2010; Badura, et al, 2016).
Moksnes, Moljord, Espnes, & Byrne (2009) samt Gerber och Pühse (2008) visar istället att stress inte påverkas av fysisk aktivitet. Däremot konstateras i båda senast nämnda studier att fysisk aktivitet har ett samband med god självkänsla som är ett effektivt redskap mot stress och att pojkar generellt har bättre självkänsla än flickor. Fysisk aktivitet, såväl organiserad träning som spontan rörelse, minskar med stigande ålder (Olds, et al, 2009). Brown, et al (2011) konstaterar att ungdomar som har valt fritidsaktiviteter i samråd med föräldrarna löper mindre risk att bli stressade än de som valt aktiviteter själv eller fått tilldelade aktiviteter från föräldrarna.
Vid mätning av fysisk aktivitet hos ungdomar 12-14 år konstateras att under skoltid är den fysiska aktiviteten relativt lika mellan studiens deltagare, men efter skoltid samt på helg- eftermiddagar/-kvällar syns stor skillnad vilket medför att riktade insatser för ökad fysisk aktivitet bör fokuseras till fritiden samt att det bör fokuseras på att jämna ut skillnaderna dels mellan könen men också generellt för att få de som rör på sig minst att bli mer aktiva (Belton, O’Brien, Issartel, McGrane och Powell, 2016).
Skärmtid
En stor andel ungdomar tillbringar mycket tid framför datorn. Olds, et al (2009) konstaterar att hela 70 % av tiden framför datorn, exkl speltid, förekommer under skoltid. I samma studie konstateras även att ungdomar spenderar som mest tid framför tv och dator vid 12 års ålder.
Under den här punkten redovisas liknande siffror för flickar och pojkar med skillnaden att pojkar använder datorn betydligt mycket mer för spel medan flickor främst använder den för internet samt skrivarbete. Dessutom konstateras att pojkar ser mer på tv än flickor. Fuligni och Hardway (2006) konstaterar att tid för tv-tittande har ett positivt samband med sovtid och samtidigt negativt samband med tid för studier. I Cummings, et al (2007) uppgav 36 % av deltagarna att de spelar tv-spel dagligen, av dessa var endast 20 % flickor. Brown, et al (2011) konstaterar att ungdomar som rapporterar mer än tre timmar skärmtid/dag önskar mer fritid i större utsträckning än andra, och att både de som uppger 1 timme skärmtid och de som uppger
14 tre timmar känner sig stressade alltid/oftast i betydligt större utsträckning än de som uppger två timmar skärmtid.
Ett generellt råd från analyserade studiers författare är att det är viktigt att se till hela
livssituationen vid planering och utvärdering av interventioner gällande ungdomars hälsa. Det ses stora skillnader mellan kön och ålder och det är därför viktigt att sätta in riktade insatser för att nå aktuell målgrupp även i det promotiva arbetet för att minska den stressrelaterade ohälsan.
Diskussion
Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva ungdomars vardagsaktiviteter och hur de är relaterade till stress. För att besvara syftet gjordes en litteraturöversikt grundad på tolv studier som undersökt ungdomars vardagsaktiviteter. Genom att fokusera på allas rätt till meningsfulla aktiviteter och vardagliga aktiviteters inverkan på folkhälsan kan
arbetsterapeuter hitta nya verksamhetsområden (Erlandsson & Persson, 2014). Att stress är ett stort hälsoproblem är välkänt liksom vikten av aktivitetsbalans. Dessutom finns olika
arbetsterapeutiska metoder beskrivna för att jobba med problemet hos den vuxna delen av befolkningen. När det gäller barn och ungdomar är området fortfarande relativt outforskat från ett arbetsterapeutiskt perspektiv. Det är dock viktigt att komma ihåg att de erfarenheter barn och ungdomar får med sig formar och påverkar aktivitetsvalen även i vuxen ålder (Peny- Dahlstrand, 2016). Det finns klara indikationer på att de negativa hälsotrender som uppkommer i yngre tonåren ökar med åldern och orsakar än mer problem under senare år (Wiklund et al, 2012). Erlandsson (2013) beskriver vikten av att ha ett bra aktivitetsmönster i vardagen. Att hjälpa människor att hitta och möjliggöra ett aktivitetsmönster i vardagen som förbättrar eller bibehåller hälsa är en viktig intervention oavsett om personen drabbats av sjukdom/skada eller lever i en stressad och obalanserad vardag och riskerar att utveckla ohälsa. ValMO-modellen kan vara ett redskap för att tydliggöra vardagen och hjälpa personer att skapa dagliga mönster av aktiviteter som bidrar till välbefinnande (Erlandsson & Persson, 2014).
15 Inom arbetsterapi ses aktivitetsbalans som en förutsättning för hälsa (Erlandsson & Persson, 2014). Studiens resultat visar att avsaknaden av aktivitetsbalans är en orsak till stress hos ungdomar. Många ungdomar upplever att de inte hinner med allt de förväntas göra och att de önskar mer fritid. Tid för att reflektera, vila och koppla av är viktigt för att återhämta sig från stress och bibehålla sitt välbefinnande (Leufstadius & Argentzell, 2010). Detta stämmer väl överens med studien av Haraldsson, et al (2010) där deltagarna uppgav tid för glädje och återhämtning som den viktigaste faktorn för att göra vardagen mindre stressig. Det är viktigt att poängtera att vila inte enbart består av att ligga ner och vila utan ofta utgörs av en rekreativ aktivitet som ger en känsla av harmoni, t ex i form av att gå promenad eller kravlöst umgänge med vänner (Leufstadius & Argentzell, 2010). Spontan fritid innebär oftast minskad stress medan upplevelsen av att inte göra någonting istället bidrar till ökad stresskänsla och sämre psykiskt mående. Arbetsterapeuter har en viktig uppgift i att genom ett tydliggörande av begreppet aktivitetsbalans både möjliggöra och få barn och ungdomar att förstå att de både får göra och bara vara (Peny-Dahlstrand, 2016).
Upplevd stress har ett tydligt samband med både fysiska, psykiska och psykosomatiska problem, som t ex sömnsvårigheter, oro och depression (Wiklund, et al, 2012; Währborg, 2011). I resultatet framkommer att ungdomar sover för lite. Rekommenderad sovtid för 14- 17-åringar är 8-10 timmar/natt (National Sleep Foundation, 2016). Stress uppges som den klart vanligaste orsaken vid frågor om vad folk upplever påverkar deras sömn negativt och det finns ett påtagligt samband mellan stress och störd sömn (Åkerstedt, 2010). I ValMO-
modellen räknas inte sömn som en aktivitet men ses som en viktig förutsättning för att vi ska kunna utföra aktiviteter (Erlandsson & Persson, 2014). För lite sömn får stora konsekvenser såsom försämrat minne, försämrat immunförsvar, ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar,
utmattningssyndrom etc. Resultatet visar att tid för sänggåendet inte hade någon påverkan på upplevd stress utan att det avgörande var sovtiden. Stressforskare Torbjörn Åkerstedt (2010) konstaterar dock att sent sänggående ger för lite sömn för personer med vanligt dagarbete eller skoltider samt att det ger en fasförskjutning som gör att det blir svårare att gå upp på morgonen. Sömn är en livsstilsfaktor som är kopplad till grundläggande
återhämtningsfunktioner och därmed viktig för långsiktig hälsa (Åkerstedt, 2010). Låg fysisk aktivitet har ett samband med sömnsvårigheter medan lågintensiv och långvarig motion har positiva effekter på sömnen (Åkerstedt, 2010). De positiva effekterna ses dock inte vid intensiv fysisk aktivitet och styrketräning vilket kan förklara att vissa studier visar på ett
16 samband mellan fysisk aktivitet och minskad stress medan detta samband inte gick att visa i andra studier.
Studier utgör en stor riskfaktor för att drabbas av stress. Höga krav och mycket tid till läxläsning var de områden som utmärkte sig i denna studie. Hjern, Alfven & Östberg (2007) har undersökt vilka skolfaktorer som påverkar svenska skolungdomar mest när det gäller stress och psykosomatiska problem, klart utmärkande var för mycket bedömningar (prov och redovisningar) samt upplevelse av att vara orättvist behandlad av lärare och mobbing. I en undersökning bland rektorer i Sverige gällande hälsopromotion i skolan framkom att ett övergripande mål är att skolan ska ge möjlighet till lärande och ett gott liv (Persson &
Haraldsson, 2013). Tre prioriterade områden som utkristalliserade sig i studien var
”organisation och samverkan” med underkategorierna ledarskap, samverkan och kompetens,
"optimera skolan som arena för hälsopromotion” med underkategorierna studenternas delaktighet, arbetsklimat och socialt nätverk, samt ”stärkande av individen” med fokus på bekräftelse, support, omtanke och förtroende samt lärande om hälsa. En viktig del i arbetet med hälsopromotion i skolan är att lära ungdomarna att se hälsa i ett brett perspektiv och att visa på sambandet mellan hälsa och att lyckas i skolan, samt att förmedla hur man uppnår och bibehåller god såväl fysisk som psykisk hälsa, exempel på hur detta uppnås är att prata mer om hälsa, ha temaveckor och diskussionsgrupper, utomhusaktiviteter, korrekt sammansatt kost samt friskvårdspersonal som informerar om vikten av en hälsosam livsstil (Persson &
Haraldsson, 2013).
Ett flertal svenska studier visar att det främst är flickor som drabbas av höga studiekrav i kombination med högt ansvarstagande (Wiklund et al, 2012; Gillander Gådin, Weiner &
Ahlgren, 2013; Schraml, Perski, Grossi & Simonsson-Sarnecki, 2011). Det är ett faktum att flickor i högre grad än pojkar ses som både ansvarstagande och omhändertagande. I ett hälsopromotivt skolprojekt på en svensk mellanstadieskola konstaterades att flickor i stor utsträckning agerade hjälplärare och att de genom detta kände sig uppskattade och värdefulla (Gillander Gådin, et al, 2013). Den här studien visar på liknande resultat och att detta
påverkar såväl skola som fritid. Model of Human Occupation (MoHo) är en
aktivitetsfokuserad arbetsterapimodell som utgår från att människans aktivitetsval påverkas av viljekraft, vanebildning och utförandekapacitet (Kielhofner, 2012). Vanor och roller har stor betydelse för vårt aktivitetsutförande, de roller vi går in i påverkar hur vi utför en handling
17 och vad den består av. Redan i barndomen ser vi omgivningen inta positioner som alla andra tar för givna (Kielhofner, 2012). Detta är viktigt att vara medveten om i hälsopromotivt arbete, inte minst utifrån vetskapen om att kvinnor i högre grad än män är sjukskrivna pga stressrelaterad ohälsa. Erlandsson (2013) skriver att mycket av den stressrelaterade ohälsa som finns i dagens samhälle kan relateras till livsstil och vardagsaktiviteter. Hennes studier har riktat sig mot sjukskrivna yrkesarbetande kvinnor men interventionen bör kunna användas även i hälsopromotivt arbete och riktas mot olika grupper i samhället, t ex ungdomar.
Erlandsson (2013) menar, precis som författarna till de studier som analyserats, att det är viktigt att se helheten i hur olika aktiviteter påverkar vardagen och att även uppmärksamma dolda och oväntade aktiviteter som påverkar aktivitetsmönstret. Genom att som arbetsterapeut informera och instruera ungdomar om detta i hälsopromotivt syfte bör påverkan från många stressorer kunna minskas.
För att uppnå maximal nytta med deltagande i fritidsaktiviteter bör aktiviteterna varieras och barn och ungdomar ges möjlighet att prova olika aktiviteter under sin uppväxt. Mahoney och Vest (2012) har gjort en studie på hur en vardag med mycket fritidsaktiviteter under
ungdomsåren påverkar personen som vuxen där det konstateras att deltagande i organiserade fritidsaktiviteter under ungdomsåren har ett starkt positivt samband med såväl bra psykiskt mående som starkt engagemang som vuxen. Hög nivå av sportaktiviteter har också visat sig ha ett positivt samband med bättre hälsa och mindre upplevd stress i en svensk studie
(Berntsson & Ringsberg, 2013). Utveckling av hälsosam livsstil börjar tidigt i livet och det är därför viktigt att rikta hälsopromotiva insatser mot unga, bland annat genom ökad fysisk aktivitet (Moksnes, et al, 2010). Brown, et al (2011) skriver att det finns en skillnad i sambandet mellan stress och vem som valt aktiviteter. Schraml, et al (2011) konstaterar att flickor i större utsträckning än pojkar väljer aktiviteter utifrån vad de upplever att föräldrarna förväntar sig samt många gånger har sämre självförtroende vilket leder till att de inte säger
”nej” vilket medför ökad risk för stress. I ValMO-modellen beskrivs tre olika värdedimensioner som är avgörande för en aktivitets meningsfullhet; konkret,
sociosymboliskt och självbelönande värde. Som arbetsterapeut är det viktigt att förstå hur en person värderar en specifik aktivitet för att utifrån det kunna jobba med aktiviteter som intervention för att uppnå ett bättre mående (Erlandsson & Persson, 2014). Inom arbetsterapi används termen aktivitetsanpassning för att beskriva i vilken grad vi kan utvecklas och förändras av utmaningar eller på annat sätt uppnå en känsla av välbefinnande i det vi gör
18 (Kielhofner, 2012). Delaktighet i aktivitet bidrar till att skapa identitet. Aktivitetsidentitet består av en kombination av upplevd kapacitet och effektivitet i görandet, det vi upplever som intressant och tillfredsställande, vad vi känner oss förpliktade att göra och ser som viktigt samt hur vi definierar oss utifrån våra roller och relationer. Aktivitetskompetens innebär att leva upp till förväntningar både från sig själv och omgivning, att upprätthålla rutiner och att delta i aktiviteter som skapar en känsla av förmåga, kontroll, tillfredsställelse och belåtenhet.
Vid hot mot aktivitetsanpassningen som t ex stress krävs en omstrukturering av aktivitetsidentitet och aktivitetskompetens som arbetsterapeuter kan hjälpa till med (Kielhofner, 2012).
Barn och ungdomars tid framför olika typer av skärmar är ett vida diskuterat ämne idag och den kraftigt ökade användningen av mobiltelefoner, surfplattor etc var en stor orsak till valet att fokusera på relativt nya studier i denna undersökning. Som framgår i resultatet spenderas mycket tid framför datorer, surfplattor etc. Det är viktigt att komma ihåg att datoranvändning innebär stora fördelar för vår vardag samtidigt som det självklart kan innebära en risk att fastna framför skärmen. Berntsson och Ringsberg (2013) har jämfört och analyserat hälsa och fritidsaktiviteter hos barn och ungdomar i Sverige 1984, 1996 och 2011, deras studie visar att andelen ungdomar som spelar tv-/dataspel har ökat från 42% 1996 till 81,1% 2011. Resultaten från Berntsson och Ringbergs studie visar att för hela undersökningsgruppen, barn och
ungdomar 2-17 år, var stort användande av surf/bloggning på Internet relaterat till ökad stress, i åldersgruppen 13-17 år sågs dock istället ett samband mellan flitigt användande av Internet och minskad stress. Även att titta på tv/DVD var relaterat till bättre hälsa och mindre stress (Berntsson & Ringsborg, 2013). Många gånger framförs argument som att barn och ungdomar bör röra på sig mer istället för att sitta framför dator eller hålla på med surfplatta/mobil. Ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv handlar det dock inte om att bara vara mer fysiskt aktiv utan istället ett behov av att engagera sig i den reella världen genom fysiskt görande (Moll, Gewuttz, Krupa & Law, 2013).
WHO (2016b) poängterar att mental hälsa är en integrerad del i vår hälsa – utan psykiskt välbefinnande upplever vi inte hälsa. De har även definierat ett antal specifika områden dit insatser bör riktas i promotivt arbete för bättre mental hälsa, där tas bland annat
hälsopromotiva aktiviteter i skolan upp som en punkt. Sveriges Arbetsterapeuter (2012)
19 jobbar sedan ett par år för att tydliggöra och stärka arbetsterapeutens roll i skolans elevhälsa utifrån kompetens om elevers behov av aktivitet och delaktighet. Även Gerber och Pühse (2008) poängterar att det är viktigt att ta psykosomatiska problem på allvar då de har stor inverkan på ungdomars välmående, samt att arbeta promotivt för att stärka copingförmågan för ökad möjlighet att hantera stress olika situationer. Som det framgår av arbetsterapeuternas arbetsbeskrivning är promotivt arbete en del av yrket och i och med inriktningen på
aktivitetsbalans och meningsfulla aktiviteter finns möjlighet att bidra till bättre hälsa för ungdomarna. Främsta orsaken till att arbetsterapeuter bör jobba mer promotivt är att de kan öka medvetenheten om både fördelar och risker med aktivitetsfokusering och hur aktivitet kan användas som ett verktyg för bättra folkhälsa (Moll et al, 2013).
Metoddiskussion
Syftet med denna uppsats var att beskriva ungdomars vardagsaktiviteters relation till stress.
Detta för att utifrån det skapa en bild av hur arbetsterapeuter kan jobba promotivt för att minska stressrelaterad ohälsa. En litteraturöversikt valdes för att skapa en sammanställning av ungdomars vardag och upplevd stress, och därigenom besvara syftet. Hade studien utförts som en kvalitativ eller kvantitativ studie hade svaren blivit betydligt färre och bara
representerat en liten del av populationen. Då inga svenska studier hittades som stämde in på inklusions- och exklusionskriterierna valdes att begränsa studiernas geografiska område till Europa, USA, Canada och Australien då levnadsförhållandena där till stor del
överensstämmer med de svenska. I bakgrund och diskussion kopplas texten till studier gjorda i Sverige för att på så sätt stärka att resultatet gäller i Sverige också. Stress är ett problem som ökar bland unga och författare från olika professioner har utifrån olika syften kartlagt barn och ungdomars dagliga aktiviteter. I litteratursökningen framgick det tidigt att det var svårt att hitta artiklar skrivna inom arbetsterapi. Artiklarna har i studien använts för att skapa en bild av ungdomars vardag, för att utifrån det kunna diskutera hur arbetsterapi kan användas för att minska problemen med stressrelaterad ohälsa, utifrån det bedöms inte det faktum att artiklarna i sig inte utgår från arbetsterapi påverka studiens resultat.
För att få fram relevanta artiklar behövde sökord läggas till under sökningen, och även kombinationerna ändrades. Referenslistor lästes noggrant för att hitta ytterliga studier som passade in på urvalskriterierna. Studien utgörs av enbart kvantitativa studier. Friberg (2012)
20 skriver att kvalitativa studier bidrar till ökad förståelse, vilket troligtvis hade kunnat vara användbart i denna studie. Urvalet av enbart kvantitativa studier gjordes dock inte medvetet utan det visade sig vara den typen av studier som passade in på kriterierna. Utifrån resultaten i de kvantitativa studierna har olika aktivitetstyper identifierats samt hur dessa kan relateras till stress. Svårighet att hitta artiklar tyder på att området är relativt outforskat inom arbetsterapi och att mer forskning behövs. Den breda sökningen och att alla analyserade artiklar
bedömdes ha god kvalitet stärker trovärdigheten i arbetet.
Slutsats
Studiens syfte besvarades genom en litteraturöversikt. Resultatet av litteratursökningen gav få relevanta artiklar, men dessa gav en samlad bild av ungdomars vardagsaktiviteter och
påverkan av stress. Stressrelaterad ohälsa ökar bland ungdomar och för att komma tillrätta med problemet behöver promotiva insatser sättas in och framförallt riktas mot flickor då de är mest drabbade. För lite sömn, skolrelaterad stress och för lite fritid/val av fritidsaktiviteter är faktorer med stor inverkan på upplevd stress. Begränsad forskning finns inom området men utifrån arbetsterapeutiskt fokus på aktivitetsbalans och meningsfulla aktiviteter bör det finnas goda möjligheter att arbeta promotivt för bättre psykisk hälsa hos ungdomar. Mer forskning behövs framförallt med inriktning på interventioner.
21
Referenslista
American Occupational Therapy Association. (2007). AOTA´S Statement on Stress and Stress Disorders. The American Journal of Occupational Therapy, 61, 711.
American Occupational Therapy Association. (2008). Occupational Therapy Services in the Promotion of Health an the Prevention of Disease ad Disability. The American Journal of Occupational Therapy. 62, 11.
Arbesman, M., Bazyk, S. & Nochajski, S.M. (2013). Systematic Review of Occupational Therapy and Mental Health Promotion, Prevention, and Intervention for Children and Youth.
American Journal of Occupational Therapy, 67(6), e120-130
*Badura, P., Sigmund, E., Madarasova Geckova, A., Sigmundova, D., Sirucek, J., van Dijk, J.P. & Reijnevald, S.A. (2016). Is participation in Organized Leisure-Time Activities Associated with School Performance in Adolescence? PLoS ONE 11(4),
doi:10.1371/journal.pone.0153276
Barry, M.M. & Jenkins, R. (2007). Implementing mental health promotion. Edinburgh:
Churchill Livingstone
*Belton, S., O’Brien, W., Issartel, J., McGrane, B. & Powell, D. (2016).
Where does the time go? Patterns of physical activity in adolescent youth. Journal of Science and Medicine in Sport
*Brown, S.L., Nobiling, B.D., Teufel, J. & Birch, D.A. (2011). Are Kids Too Busy? Early Adolescents’ Perception of Discretionary Activities, Overscheduling, and Stress. Journal of School Health, 81(9) 574-580
*Cummings, H.M. & Vandewater, E.A. (2007). Relation of Adolescent Video Game Play to Time Spent in Other Activities. Archives of Pediatrics and Adolesent Medicine, 161(7): 684- 689. doi:10.1001/archpedi.161.7.684.
*Doane, L.D. & Thurston, E.C. (2013). Associations among sleep, daily experiences, and loneliness in adolescence: Evidence of moderating and bidirectional pathways. Journal of Adolescence, 37(2014) 145-154
Erlandsson, L-K. (2013). Fresh perspectives on occupation: Creating health in everyday patterns of doing. New Zeeland Journal of Occupational Therapy, 60(1), 16-23
Erlandsson, L-K. & Persson, D. (2014). ValMo-modellen – Ett redskap för aktivitetsbaserad arbetsterapi. Lund: Studentlitteratur
Folkhälsomyndigheten. (2014a). Folkhälsan i Sverige – Årsrapport 2014. Stockholm:
Folkhälsomyndigheten. Från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/17825/Folkhalsan-i-Sverige-arsrapport- 2014.pdf
22 Folkhälsomyndigheten. (2014b). Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14 – Grundrapport.
Stockholm: Folkhälsomyndigheten
Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (red) Dags för uppsats – Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur
Friberg, F. (2012b). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (red) Dags för uppsats – Vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten. Lund: Studentlitteratur
*Fuligni, A.J. & Hardway, C. (2006). Daily Variation in Adolescents’ Sleep,
Activities, and Psychological Well-Being. Journal of Research on Adolescence, 16(3) 353- 378
*Gerber, M. & Pühse, U. (2008). ”Don´t crack under pressure!” – Do leisure time physical activity and self-esteem moderate the relationship between school-based stress and
psychosomatic complaints? Journal of Psychosomatic Research, 65(2008) 363-369
Gillander Gådin, K., Weiner, G. & Ahlgren, C. (2013). School Health Promotion to Increase Empowerment, Gender Equality and Pupil Participation: A Focus Group Study of a
Swedish Elementary School Initiative. Scandinavian Journal of Educationall Research 57(1) 54-70 doi.org/10.1080/00313831.2011.621972
Haraldsson, K., Lindgren, E-C., Hildingh, C. & Marklund, B. (2010). What makes the everyday life of Swedish adolescent girls less stressful: a qualitative analysis. Health Promotion International, 25(2), doi:10.1093/heapro/dap061
*Hilbrecht, M., Zuzanek, J. & Mannell, R.C. (2007). Time use, Time Pressure and Gendered Behavior in Early and Late Adolescence. Sex Roles 58:342-357, doi 10.1007/s11199-007- 9347-5
Hjern, A., Alfven, G. & Östberg, V. (2007). Scool stressors, psychological complaints and psychosomatic pain. Acta Paediarica 97 112-117, doi:10.1111/j.1651-2227.2007.00585.x Kannenberg, K., Aminin, D. & Hartmann, K. (2010). Occupational Therapy Services in the Promotion of Psychological and Social Aspects of Mental Health. The American Journal of Occupationat Therapy, 64(6) 78-91
Kielhofner, G. (2012). Model of Human Occupation – Teori och tillämpning. Lund:
Studentlitteratur
Kristensson, P. & Öhlund, L.S. (2005). Swedish upper secondary school pupils’ sense of coherence, coping resources and aggressiveness in relation to educational track and performance. Scand J Caring Sci, 19, 77-84
Landstedt, E. & Gillander Gådin, K. (2012). Seventeen and stressed – Do gender and class matter? Health Sociology Review, 21(1): 82-98, doi: 10.5172/hesr.2012.21.1.82
Leufstadius, C. & Argentzell, E. (2010) Meningsfull aktivitet och psykiskt funktionshinder. I M. Eklund, B. Gunnarsson & C. Leufstadius (red) Aktivitet och relation – Mål och medel inom psykosocial rehabilitering. Lund: Studentlitteratur
23 Mahoney, J.L. & Vest, A.E. (2012). The Over-Scheduling Hypothesis Revisited: Intensity of Organized Activity Participation During Adolescence and Young Adult Outcomes. Journal of Research on Adolescence, 22(3), 409-418
*Moksnes, U.K., Moljord, I.E.O., Espnes, G.A. & Byrne, D.G. (2010). Leisure time physical activity does not moderate the relationship between stress and psychological functioning in Norwegian adolescents. Mental health and Physical Activity 3(2010)17-22,
doi:10.1016/j.mhpa.2009.12.002
Moll, S.E., Gewurtz, R.E., Krupa, T.M. & Law, M.C. (2013). Promting an occupational perspective in public health. Canadian Journal of Occupational Therapy, 80(2) 111-119, doi:
10.1177/0008417413482271
National Sleep Foundation (2016). How much sleep do we really need. Hämtad 2016-05-19 från https://sleepfoundation.org/how-sleep-works/how-much-sleep-do-we-really-need
*Olds, T., Wake, M. Patton, G., Ridley, K., Waters, E., Williams, J. & Hesketh, K. (2009).
How do School-Day Activity Patterns Differ with Age and Gender across Adolescence?
Journal of Adolescent Health, 44 (2009 64-72
Ottova, V., Erhart, M., Volleberg, W., Kökönyei, G., Morgan, A., Gobina, I., Jericek, H., Cavallo, F., Välimaa, R., Gaspar de Matos, M., Gaspar, T., Schnor, C.W., Ravens-Sieberer, U.R. & the Positive Health Focus Group. (2012). The Role of Individual- and Macro-Level Social Determinants on Young Adolescents´ Psychosomatic Complaints. Journal of Early Adolescence, 32(1) 126-158, doi: 10.1177/0272431611419510
Peny-Dahlstrand, M. (2016). Aktivitetens betydelse för barn och ungdom. I A-C. Eliasson, H.
Lidström & M. Peny-Dahlstrand (red) Arbetsterapi för barn och ungdom. Lund:
Studentlitteratur
Persson, L. & Haraldsson, K. (2013). Health promotion in Swedish schools: school managers’
views. Health Promotion International Advance Access, doi:10.1093/heapro/dat073 Schraml, K., Perski, A., Grossi, G. & Simonsson-Sarnecki, M. (2011). Stress symptoms among adolescents: The role of subjective psychosocial conditions, lifestyle, and self-esteem.
Journal of Adolescence 34(2011) 987-996
Sveriges Arbetsterapeuter (2012). Arbetsterapeutens värde i skolan. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter.
Sveriges Arbetsterapeuter (2016). Vår definition av ämnet arbetsterapi. Hämtad 2016-05-19 från http://www.arbetsterapeuterna.se/Fakta-om-arbetsterapi/definition/
*Trainor, S., Delfabbro, P. Anderson, S. & Winefield, A. (2010). Leisure Activities and adolescent psychological well-being. Journal of Adolescence, 33(2010) 173-186
Ullenhag, A. (2016) Fritiden. I A-C. Eliasson, H. Lidström & M. Peny-Dahlstrand (red) Arbetsterapi för barn och ungdom. Lund: Studentlitteratur
24 Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. Bromma: CM-Gruppen AB
*Wight, V.R., Price, J., Bianchi, S.M. & Hunt, B.R. (2009). The time use of teenagers. Social Science Research, 38(2009) 792-809
Wiklund, M., Malmgren-Olsson, E-B, Öhman, A., Bergström, E. & Fjellman-Wiklund, A.
(2012). Subjective health complaints in older adolescents are related to perceived stress, anxiety and gender – a cross-sectional school study in Northern Sweden. BMC Public Health, 12:993
World Health Organization (2002). Prevention and Promotion in Mental Health. Geneva:
World Heath Organization
World Health Organization (2016a). Adolescents: health risks and solutions. Hämtad 2016- 05-20 från http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs345/en/
World Health Organization (2016b). Mental health: strenrthing our response. Hämtad 2016- 05-20 från http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs220/en/
Währborg, P. (2011). Stress och den nya ohälsan. Stockholm: Natur & kultur
Åkerstedt, T. (2010). Livsstilen påverkar sömnen – på gott och ont. Läkartidningen 107(36) 2072-2076
Östlundh, L. (2012). Informationssökning. I F. Friberg (red) Dags för uppsats – Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur
*=artiklar som presenteras i resultatet
25
Bilaga 1
Översikt av litteratursökning
Databas Avgränsningar Sökord Antal träffar Valda artiklar Cinahl Peer-reviwed,
engelska, full- text,
publicerade 05- 16
Adolescen* OR teenager OR youth OR kids AND occupation AND stress
6 1
Cinahl Peer-reviwed, engelska, full- text,
publicerade 05- 16
Adolescen* OR teenager OR youth OR kids AND leisure AND stress
3 1
Cinahl Peer-reviwed, engelska, full- text,
publicerade 05- 16
Adolescen* OR teenager OR youth OR kids AND activity AND stress
60 2
Cinahl Peer-reviwed, engelska, full- text,
publicerade 05- 16
Adolescen* OR teenager OR youth OR kids AND activity AND balance
38 0
PubMed Engelska, full- text,
publicerade 05- 16
Adolescen* OR teenager OR youth OR kids AND activity AND stress AND occupation*
84 0
PubMed Engelska, full- text,
publicerade 05- 16
Adolescen* OR teenager OR youth OR kids AND stress AND occupation AND time use
45 0
PsycINFO Engelska, full- text,
publicerade 05- 16
Adolescen* OR teenager OR youth OR kids AND activity AND stress AND occupational
19 0
PsycINFO Engelska, full- text,
publicerade 05- 16
Adolescent AND leisure AND activity
23 3
26
Bilaga 2
Frågor vid granskning av kvantitativa studier:
1. Är problem tydligt formulerat? Finns teoretiska utgångspunkter beskrivna?
2. Finns det ett klart formulerat syfte?
3. Är metoden tydligt beskriven?
4. Beskrivet urval? Är urvalet relevant för studien?
5. Analys av data, redovisas statistiska metoder?
6. Vad visar resultatet och vilka argument förs fram?
27
Bilaga 3
Sammanställning av analyserade artiklar
Författare, artikel
Syfte Metod Resultat Slutsats
Badura, P., Sigmund, E., Madarasova Geckova, A., Sigmundova, D., Sirucek, J., van Dijk, J.P.
& Reijnevald, S.A.
(2016). Is participation in Organized Leisure- Time Activities Associated with School Performance in Adolescence?
Undersöka sambandet mellan deltagande i organiserade fritidsaktiviteter och skol- engagemang, skolresultat och skolrelaterad stress, samt om det skiljer sig mellan olika aktiviteter, ålder och kön.
Samt om deltagare i organiserade fritidsaktiviteter är mer benägna att ta hjälp i skolarbetet från personer utanför familjen.
Kvantitativ, 10 483 deltagare, 11, 13 &
15 år. Tjeckien
Deltagande i organiserade fritidsaktiviteter är associerade med högre engagemang i skolan, mindre problem med skolrelaterad stress samt bättre resultat.
Ungdomar som är engagerade i fler aktiviteter som t ex idrott och musik har bättre resultat än de som bara är engagerade i
idrottsaktiviteter. Resultatet visar också att ungdomar som deltar i olika typer av organiserade fritidsaktiviteter är mer benägna att be om hjälp i skolarbetet (t ex läxor) från personer utanför familjen
Ungdomar som deltar i organiserade fritidsaktiviteter har generellt bättre resultat och närvaro i skolan.
Ungdomar som deltar i flera olika typer av aktiviteter har de bästa resultaten.
Belton, S., O’Brien, W., Issartel, J., McGrane, B.
& Powell, D. (2016).
Where does the time go?
Patterns of physical activity in adolescent youth. Journal of Science and Medicine in Sport
Syfte att undersöka dagliga mönster av fysisk aktivitet hos ungdomar och identifiera huruvida mönstret skiljer sig mellan olika
aktivitetsnivåer.
Kvantitativ. 413 deltagare 12-14 år.
Accelerometer i nio dagar.
Dublin
Manliga deltagare var mer fysiskt aktiva än de kvinnliga, men det var störst skillnad mellan männen. För både män och kvinnor fanns de största skillnaderna inom grupperna vardagar efter skoltid samt helgeftermiddagar och kvällar.
Insatser bör riktas mot aktiviteter på em och kvällar iom att det är då skillnaderna är som störst, inte på skoltid. Det är också viktigt att nå de minst aktiva ungdomarna och för att göra det är det måste det utredas varför de inte deltar i fysiska aktiviteter i dagsläget.
Brown, S.L., Nobiling, B.D., Teufel, J. & Birch, D.A. (2011). Are Kids Too Busy? Early Adolescents’ Perception of Discretionary Activities, Overscheduling, and Stress. Journal of School Health
Undersöka yngre ungdomars uppfattning om graden av aktivitet och stress i sina egna liv
Kvantitativ, 882 deltagare 9-13 år.
Frågeformulär. USA
Majoriteten önskar att de haft mer fritid. De som valt fritidsaktiviteter tillsammans med föräldrarna var mindre stressade än de som valt själva eller där föräldrarna bestämt.
Mer än tre fritidsaktiviteter, överdriven användning av skärmar samt att i genomsnitt minst två timmar/dag läggs på läxläsning ger ökad stress.
Föräldrar måste uppmärksamma och bedöma nivån av aktivitetsbaserad stress.
Personal på skolan bör vara medvetna om denna uppfattning när de lägger schema samt lära ut tidsplanering och stresshantering.
Cummings, H.M. &
Vandewater, E.A.
(2007). Relation of Adolescent Video Game Play to Time Spent in Other Activities.
Archives of Pediatrics and Adolesent Medicine
Syfte att undersöka sambandet mellan tiden ungdomar lägger på tv-spel och andra aktiviteter.
Kvantitativ, 1491 deltagare 10-19 år.
Skrev 24-timmars tidsdagbok under en slumpmässigt vald vardag och en slumpmässigt vald helgdag.
USA.
36 % av deltagarna rapporterade att de spelade tv-spel. Av dessa var 20
% tjejer. Tjejerna uppgav att de spelade 44 min på vardagar och 1 h 4 min på helgdagar, motsvarande siffra för killarna var 58 min resp 1 h 37 min.
Största skillnaden jämfört med icke-spelare sågs i tiden ungdomarna lade på läsning och läxor.
Generellt gällde att ju mer tid som spelades tillsammans med föräldrar resp vänner desto mer tid tillbringade man även tillsammans på andra aktiviteter
Spelande påverkade generellt inte tid för umgänge med
föräldrar/vänner. Spelade man tillsammans tillbringade man oftare även mer tid tillsammans även på andra aktiviteter, medan de som spelade själva tenderade att spendera även övrig tid själv. Däremot lade flickorna som spelade 34
% mindre tid på läxor och pojkarna 30 % mindre.
Doane, L.D. & Thurston, E.C. (2013).
Associations among sleep, daily experiences, and loneliness in adolescence: Evidence of moderating and
Undersöka sambandet mellan daglig påverkan, stress och sömnkvalitet respektive kvantitet samt
Kvantitativ, 78 deltagare 17-18 år.
Fyra nätter, tre dagar. Aktigraf för att mäta
vila/aktivitet, samt
Deltagarna sov i genomsnitt 5,88 timmar, spenderade 7,16 timmar i sängen. Det fanns ett signifikant samband mellan stress och total sovtid, sömnkvalitet och insomningstid, men inte mellan stress och klockslag för
Studien visade ett samband både mellan att upplevd stress på dagen ledde till sämre sömn samt framförallt att dålig sömnkvalitet ledde till stress dagen efter.
