Det livslånga lärandet: Om betydelsen av ålder och känsla inför att lära sig nya digitala verktyg.

[

Det livslånga lärandet

Om betydelsen av ålder och känsla inför att lära sig nya digitala verktyg

Författare: Pia Floberg Handledare: Karin Sälj

Examinator: Karin Kilhammar Termin: VT 21

Kurskod: 2PE80E

Kandidatuppsats

ABSTRAKT

Linnéuniversitetet

Institutionen för pedagogik och lärande Pedagogik, kandidatuppsats 15hp

Titel Det livslånga lärandet - Om betydelsen av ålder och

känsla inför att lära sig nya digitala verktyg.

Engelsk titel The lifelong Learning - About the importance of age

and feeling before learning new digital tools.

Författare Pia Floberg

Handledare Karin Sälj

Datum Juni 2021

Antal sidor 24

Nyckelord Självstyrt lärande, Vuxnas lärande, Livslångt lärande,

Digitala verktyg, IKT, IT, Kontext, Ålder, Arbetsförmedlingen

Studien undersökte hypotesen om att medarbetare 48 år> på Arbetsförmedlingen oftare har ett mer negativt förhållningssätt i form av en ovilja till att använda samt lära sig nya digitala verktyg i arbetet, än vad medarbetare <47 år har. Resultatet visade att hypotesen saknade grund och kunde falsifieras, då majoriteten av alla respondenter oavsett ålder oftare beskrev en mer positiv känsla för att använda samt lära sig nya digitala verktyg. Däremot fanns det indikationer på att en större andel respondenter oavsett ålder men framför allt 48 år> önskade mer förberedelsetid inför att börja använda nya digitala verktyg i skarpt läge. Studien via enkät med förvalda svar från 300 respondenterna visade en begränsning då det saknades möjlighet för respondenterna att utveckla sina svar i forum för egna kommentarer. Studien visade även betydelsen av rätt förutsättningar för ett livslångt lärande med arbetsplatsen som lärplats för att optimera vuxnas lärande.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INTRODUKTION ... 1

BAKGRUND ... 2

STUDIENS HYPOTES ... 4

TIDIGARE FORSKNING OCH TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER ... 5

TEORETISKT PERSPEKTIV PÅ PEDAGOGISKA FENOMEN ... 5

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VUXNAS LÄRANDE ... 6

ARBETSPLATSEN SOM LÄRMILJÖ ... 6

FRÅN DATORFOBI TILL DIGITALT SJÄLVSTYRT LÄRANDE ... 8

SAMMANFATTNING OCH RIKTNING FÖR STUDIEN ... 10

METOD ... 11

METODOLOGISKA UTGÅNGSPUNKTER ... 11

PLANERING OCH GENOMFÖRANDE ... 11

Urval ... 11

Instrument ... 12

Insamling ... 13

Etiska överväganden... 13

Analys ... 13

Litteratur och sökstrategier ... 13

RESULTAT ... 15

UNIVARIAT BESKRIVANDE STATISTIK ... 15

STUDIENS RELIABILITET ... 16

BIVARIAT BESKRIVANDE STATISTIK ... 16

DISKUSSION ... 21

METODDISKUSSION ... 21

RESULTATDISKUSSION ... 22

Teoretiskt perspektiv på pedagogiska fenomen ... 21

Förutsättningar för vuxnas lärande med arbetsplatsen som lärmiljö ... 22

Från datorfobi till digitalt självstyrt lärande ... 22

Slutsatser ... 23

Vidare forskning ... 24

REFERENSER ... 25 MISSIVMEJL ... I ENKÄT ... II

1

INTRODUKTION

“/…/ Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.”

De orden finns att läsa i en rapport från Myndigheten för digital förvaltning (DIGG, 2020). Rapporten innehöll en sammanfattande analys om hur långt Sverige har kommit 2020 i jämförelse med andra nordiska länder. Rapporten beskriver ett behov av att svenska offentliga förvaltningar behöver en mer samordnad struktur för den myndighetsgemensamma digitala reformeringen, för att kunna utvecklas till välfungerande e-myndigheter. Den offentliga förvaltningen ska stå till förfogande för alla samhällsmedborgare i Sverige och digitaliseringen innebär att medarbetare både behöver kompetensutveckla sig själva, samt stödja kunder till att använda digitala kanaler i sin fortsatta kontakt med myndigheten.

Platsen för den här studien är Arbetsförmedlingen (AF) och kontexten är myndighetens reformering från tidigare organisation som hade öppna kontor spritt över hela Sverige, till att idag vara en e-myndighet med färre kontor. Medarbetarna hanterar effekterna av digitaliseringen genom att stödja kunder i att använda digitala kanalerna samtidigt som medarbetaren lär sig nya interna digitala system för att klara av sitt vardagliga arbete.

Digitaliseringen av myndigheten har ökat möjligheterna för arbetsgivare, arbetssökande och AF:s samarbetspartner med digital vana att nå AF på enklare sätt beroende på sitt unika behov och ärende. Syftet är att öka tillgänglighet och förtroendet för AF vilket visar sig som ett tydligt behov via tidigare genomförda intervjuer med arbetssökande och arbetsgivare under 2014 (AF:s årsredovisning 2014). Resultatet av kundernas upplevelser har därefter sammanställts och presenterats för medarbetare och chefer på myndigheten som underlag för fortsatt verksamhetsutvecklingen med syftet att öka kundnyttan (AF:s årsredovisning 2015).

AF genomför intervjuer med medarbetare och chefer på myndigheten för att ta reda på om det finns eventuella problemområden i det interna samarbetet. Det som framkommer är ett behov av kompetensutveckling hos medarbetare och chefer för att den nya framväxande organisationen ska fungera optimalt En ny värdegrund formuleras och en tydlig vision för 2021 presenteras (AF:s årsredovisning 2016). Vägen dit är bland annat att genomföra kompetensutvecklingsinsatser i projektform via Kompetenslyftet som är för alla anställda på myndigheten, på alla nivåer i både stöd- och kärnuppdragen.

Kompetenslyftet genomfördes med interna utbildningsledare, upphandlade privata aktörer och universitetsstudier. Medarbetare och chefer ges möjligheten att under eget ansvar kompetensutveckla sig samt på egen hand att välja hur och när studierna ska genomföras utifrån sitt individuella behov (AF:s årsredovisning 2017). Syftet är också att utveckla myndigheten till att bli en lärande organisation, för att främja ständiga förbättringar i verksamheten (AF:s strategiska karta u.å.). Ett flertal utbildningsinsatser erbjuds via e-utbildningar för att underlätta för anställda att planera in sitt lärande under arbetstid. Efter projektets slut första kvartalet 2018 väljer myndigheten att behålla delar av de interna e-utbildningarna från Kompetenslyftet med syfte att fortsätta erbjuda möjligheter för medarbetare och chefer att ta del av fortsatt kompetensutveckling under arbetstid (AF:s årsredovisning 2018).

2

Bakgrund

Digitaliseringen av AF med nya interna digitala system och funktioner innebär att det fortsatta lärandet hos personalen är fortsatt högst aktuellt efter projektets slut och förväntan finns från arbetsgivaren att medarbetare och chefer ska ta del av de utbildningsinsatser som produceras inför kommande nya digitala applikationer och system som kommer att lanseras i framtiden. AF tillsätter en ny funktion av digitala coacher som har uppgiften var att stödja personalen i den fortsatta digitala kompetensutvecklingen. AF:s vision för 2021 innebär implicit en förväntan på medarbetarnas fortsatta lärande för att möta upp behovet av att snabbt kunna ställa om för den planerade digitalisering av myndigheten (AF:s årsredovisning 2016).

Digitaliseringsrådet (2018) skrev i sin slutrapport;

Syftet med en digital förvaltning är att skapa en effektiv offentlig sektor, enklare vardag för privatpersoner och företag /…/ Ökad digital kompetens är en förutsättning för att offentlig sektor ska lyckas med den digitala transformationen. /…/ Den digitala mognaden behöver höjas och därmed också kompetensen. /…/ Rådet är medveten om att den offentliga förvaltningen har en hög grad av delegerat ansvar och att den inte är en koncern i en strikt juridisk mening men vill visa på att ett större sammanhållet arbete behövs i den digitala transformationen.

AF:s devis ”Digitalt först” innebär att lotsa arbetssökande och arbetsgivare till att använda digitala kanaler i den första och den fortsatta kontakten med myndigheten. Många gånger betyder det att medarbetarna behöver hänvisa och instruera kunderna till rätt digital funktion på AF:s hemsida.

Under tidsperioden fram till att Januariavtalet (NE, u.å.) fick genomslag hade AF rekryterat flera yngre medarbetare för att stärka mångfalden hos personalen vars medelålder var ganska hög och kvinnodominerad. Även etnicitet beaktades vid nyrekryteringen för att öka mångfalden. Många av dessa nya förmågor blev varslade 2019 då AF skulle minska med 4500 medarbetare. Detta innebär idag att en stor del av de yngre medarbetarna med hög digital kompetens har försvunnit ur verksamheten och att medelåldern hos medarbetarna återigen har ökat och mångfalden minskat (se tabell 9.1 och 9.2), (AF:s årsredovisning 2019). Som mest är det över 14000 anställda inklusive konsulter på AF, och år 2021 då denna studie genomförs är det ca 10000 anställda kvar i verksamheten, varav ca 7000 arbetar som Arbetsförmedlare med kundkontakt.

3 Som tabellerna ovan visar finns det 2019 en dominans med kvinnor och genomsnittsålder ökar från 46 till 48 år, då yngre nyanställda väljer att sluta eller blir uppsagda enligt AF:s årsredovisning (2019). Denna dominans av högre genomsnittsålder har betydelse för studien. Minskningen av personalstyrkan innebär också behovet av att effektivisera verksamheten ytterligare. En annan viktig faktor för studien är Coronapandemin som startar under 2020, som i praktiken innebär att kontakter med kunderna behöver ske på distans för att minska smittspridningen i samhället. Digitaliseringen av myndigheten hamnar därför i skarpt läge mycket tidigare än planerat (AF:s årsredovisning 2020). Det innebär ett aktuellt behov av att påskynda och öka takten för både kunder och personal att lära sig att använda nya digitala applikationer.

Intresse för ämnesområdet kommer från författarens egna långa empiriska erfarenhet av att arbeta på AF med olika uppdrag i kärn- och stödverksamheten¹. Frågor har väckts som handlar om hur väl förberedda medarbetare på AF är inför ett ständigt lärande i vardagen, parallellt med digitaliseringen av myndigheten. Frågor har också väckts om ålderns betydelse för känslan (vilja eller ovilja) inför att lära sig att använda nya digitala verktyg.

Med tanke på att genomsnittsåldern är relativt hög i jämförelse med tidigare ställda mål på AF. Generationen 48 år> har inte haft IT och datorer som en naturlig del i sin skolgång i samma utsträckning som yngre har, vilket bygger på ett antagande om att de som är runt

<47 år vid studiens genomförande föddes 1974 och påbörjade grundskolan 1981. Det är den tidsperiod som enstaka datorer infördes i skolan (Söderlund, 2000), vilket innebär att den åldersgruppen eventuellt kan uppleva det naturligt att använda digitala verktyg (appar och interna digitala system) i högre grad än de som är 48 år>. Därför väljer författaren att genomföra en kvantitativ tvärsnittsstudie genom att skicka ut en enkät till 900

1 Kärnfunktion betyder att stödja arbetssökande ut i arbete/studier via vägledning/coachning eller annan stödinsats. Stödfunktion via HR avdelningen som nationell utbildningsledare för anställda och som projektmedarbetare i projekt Kompetenslyftet.

4 medarbetare i kärnverksamheten på AF geografiskt fördelat på hela Sverige med målet att få in 300 svar.

Studiens hypotes

Denna kvantitativa tvärsnittsstudie syftar till att undersöka hypotesen om att medarbetare 48 år> på Arbetsförmedlingen oftare har ett mer negativt förhållningssätt i form av en ovilja till att använda samt lära sig nya digitala verktyg i arbetet, än vad medarbetare <47 år har.

5

TIDIGARE FORSKNING OCH TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER

Tidigare forskning med relevans för studien presenteras utan kronologisk ordning delvis från 80-talet men mest från aktuell forskning. Teoretiskt perspektiv på pedagogiska fenomen förklarar vikten av val för övrig forskning och syftar till att rama in den kvantitativa studie som genomförs. Teorier om förutsättningar för vuxnas lärande och arbetsplatsen som lärmiljö berör den kontext respondenterna har vid undersökningstillfället. Tidigare forskning om förhållningssätt till IT, datorteknik i klassrum och nutida teorier om digitala verktyg (appar och digitala lärplattformar) som läromedel på arbetsplatsen finns beskrivet för att jämföra och samtidigt belysa utvecklingen av den pedagogiska forskning som berör att lära sig ny digital teknik.

Dessutom finns det ytterligare två anledningar. Först för att metoden som används i den här studien introducerades 1984 och de medarbetare som den här studien undersöker var tonåringar vid den tidpunkten och är idag runt 50 år> och tillhör gränssnittet för denna studie. För det andra så är den tidiga metoden publicerad 2014 och peer- rewied vilket visar att metoden för studien fortfarande är högst aktuell.

Teoretiskt perspektiv på pedagogiska fenomen

A policy intervention will be efficacious in a certain environment, only if all necessary background conditions are in place. To know which conditions to check for in the target environment requires mechanistic information. (Grüne-Yanoff, 2016, s.10)

Grüne-Yanoff (2016) beskriver att det saknas bevis om de underliggande mekanismerna för det politiska beslut och på vilket sätt det påverkar beteendet hos befolkningen, vilken politiker behöver beakta innan beslut tas. Därför kan ingen förutse att det blir en effektivisering av välfärden utan att först undersöka avsedda målmiljöer (Grüne-Yanoff 2016).

Svensson (2018), lyfter fram att kontexten som ett pedagogiskt fenomen inte ingick i tidigare pedagogisk forskning av de variabler som ingick i kvantitativa undersökningar.

Det kommer att ändras i samma takt som pedagogiken blev en egen vetenskaplig institution och då pedagogiken började särskiljas från andra vetenskapliga inriktningar.

Med den inriktade pedagogiska vetenskapen ökade också betydelsen av den kontextuella betydelsen. Merriam lyfter också fram den kontextuella betydelsen för den vuxna individens hela lärandeprocess, där drivkraften och målet för nytt lärande som viktiga kunskaper att ta hänsyn till vid planering för vuxenstudier Merriam (2018).

Ellström, et al. (2005) beskriver utvecklingen inom den pedagogiska forskningen från att först fokusera på skolan som institution till att även gälla pedagogisk forskning inom arbetslivet där vilket innebar att arbetslivspedagogiken växte fram som ett enskilt forskningsområde. Forskningen om pedagogiska processer i arbetslivet har utvecklats till att numera även fokusera på betydelsen av ett självständigt lärande för anställda som Manuti, et al. (2015) och Lemmetty, et al. (2020) lyfter fram som viktigt fokusområde på grund av den allt snabbare digitala utvecklingen på global nivå. Behovet av nytt lärande finns hos individen, i gruppen och för organisationens möjlighet att fungera optimalt i det digitaliserade samhället (Lemmetty, et al., 2020). Merriam såg också behovet av fortsatt pedagogisk forskning utifrån ett globalt perspektiv men i stället utifrån

6 individperspektivet för att inkludera fler vuxna till ett lärande (Saudelli, et al., 2013) och menar att vuxnas inlärning är ett fokusområde som behöver forskas mer inom för att få mer kunskap om på vilket sätt den vuxnes känsla för lärobjektet och kunskaper om omständigheter i lärandesituationen som behöver tas hänsyn till i planeringen för vuxnas lärande (Merriam, 2018).

Förutsättningar för vuxnas lärande

Forskningen inom vuxenpedagogik, visar enligt Merriam (2018) att lärandet skiljer sig åt mellan barn/ungdomar och vuxna. Både när det gäller drivkraften till att lära, och betydelsen av kontexten för lärandesituationen. Vuxna har lättare att förhålla sig kritiska till innehållet i utbildningen genom sin livserfarenhet, och utifrån sin förmåga att se helheten. Merriam (2018) menar att kontexten för vuxnas drivkraft till nytt lärande inte bara är viktig utan nödvändig att ta hänsyn till i planeringen av vuxenstudier. Merriams beskrivning om vad kontext är handlar om inre och yttre drivkrafter utifrån den aktuella miljön individen befinner sig i och om det finns ett högre syfte vilket ökar motivationen för det som ska läras in (Merriam, 2018). Lärandesituationer som upplevs som tvingande kan ha en negativ påverkan på drivkraften till nytt lärande om den vuxne saknar förståelsen för, hur, när och varför lärandet ska genomföras enligt Merriam (2018). Likaså förståelse för det objekt/sakkunskap som behöver läras in, kan påverka vuxnas drivkraft och motivation till att vilja investera sin tid och energi för nytt lärande (Merriam, 2018).

I studentlitteraturen inom utvecklingspsykologi beskrivs människan som utvecklingsbar på olika nivåer genom hela livet. Genom träning går det att utveckla sina färdigheter men förmågan kan avta med högre ålder (Tetzchner och Lindelöf, 2016, s. 684). Ramscar och Hendrix, et al. (2014) menar att äldre vuxna uppvisar en större känslighet för ”finkorniga skillnader” [fritt översatt], då deras studie visar att det finns tydliga indikationer på att flera åldersgrupper har samma kognitiva mekanismer. Skillnaden är på vilket sätt de äldre bearbetar information. De äldre har större omfång av kunskaper från början som behöver sorteras samman med ny information. Det handlar alltså inte om en kognitiv nedgång utan snarare om ett nytt mönster för inlärning för äldre som är friska i övrigt (Ramscar, et al., 2014). I en intervju med Merriam (Saudelli et al., 2013) framkommer Merriams åsikt om att det saknas kunskap om vuxenlärande generellt på global nivå och att forskningen behöver leda till att främja riktig kompetensutveckling hos anställda, i stället för att använda begrepp som HR- avdelningar proklamerade endast för att öka organisationens varumärke (Saudelli, et al., 2013).

Ramscar, et al. (2014) beskriver det som betydande att den äldre lärande inte kan skiljas från den miljö och de förändrade förutsättningarna som uppstår vid till exempel pension.

Den kontextuella variationen minskar då per automatik och kan feltolkas som en kognitiv nedgång hos individen, då det snarare handlar om att den kontextuella variationen som arbetsmiljön kan vara för inlärning inte finns kvar. Därför behöver förståelsen öka kring de faktorer som har större betydelse för äldres individers kompetenser och kognitiva förmågor för att gynna hela samhället, inte minst för de äldre samhällsmedborgarna själva (Ramscar, et al., 2014).

Arbetsplatsen som lärmiljö

Ellström och Löfberg, et al. (2005) beskriver i ett historiskt perspektiv en sammanställning av tidigare pedagogisk forskning och hur forskningen även kommer att

7 påverka arbetslivet. På 80 talet har forskningen ett organisationsteoretiskt perspektiv på utvecklingsarbetet och arbetsplatsen var i förgrunden utifrån ett ökat beroende av de anställdas kompetenser. Forskningen riktar mer och mer in sig på utvecklings- och förändringsprocesser av grupper i organisationer via ett informellt lärande med arbetsplatsen som lärmiljö. Det visar en tydligare koppling mellan arbete, lärande och studier (Ellström, et al., 2005). Manuti och Pastore, et al. (2015) formulerar liknande tankar 10 år senare utifrån betydelsen av den allt snabbare ekonomiska, kulturella och sociala utvecklingen på arbetsmarknaden vilket även satte fokus på forskning om inlärningsprocesser då det har en central roll för den globala konkurrenskraften.

Kunskaper om inlärningsprocesser kan gynna individen egna karriär men stödjer och företaget för en fortsatt organisatorisk framgång. Den snabba samhällsutvecklingen innebär att tidigare kompetenser och färdigheter hos anställda blir inaktuella och ersätts av nya kriterier på kompetens. Arbetets krav och karaktär liksom förändringar i arbetet visar hur nära studier och arbetsliv behövde knytas samma enligt Manuti, et al. (2015).

Det pedagogiska incitamentet i arbetslivet ingår alltid i en kontext enligt Ellström, et al.

(2005). Vilket Manuti, et al. (2015) menar även ökar behovet av en mer komplex form av inlärning än vad den traditionella modellen för kompetensutveckling via formella studier med lärarstöd innebär och anser att det idag behöver kompletteras med fler informella inlärningsmetoder med anställdas kunskapsinhämtning på egen hand. Med det som utgångspunkt vill Manuti, et al. (2015) utforska individers upplevelser av egen kunskapsinhämtning som inlärningsram och som inbringar nya kunskaper om kompetensutveckling på arbetsplatsen för medarbetare.

Teorier om vikten av livslångt lärande i arbetslivet genom självstyrt lärande SDL (Self- directed learning) som betyder att den vuxne själv avgjorde när, var och på vilket sätt ny kunskap skulle läras in som praxis, tydliggörs av Lemmetty, et al. (2020) med hänvising till Merriams forskning inom vuxenpedagogik. Curran, et al. (2019), belyser arbetsmarknadens syn på vikten av en gedigen yrkesutbildning, och att betydelsen av fortbildning också är viktiga incitament för fortsatt kompetensutveckling inom specifikt yrkesområde. Vilket Lemmetty, et al. (2020) menar ses som vanligt förekommande och som kan likställas med formella studier. Tidigare hade pedagogiken inom arbetslivet varit inriktad på att utveckla den anställdes färdigheter och kompetenser genom arbetsliknande praktiska övningar. Dagens praxis för arbetsplatsinlärning handlar mer om att lära sig genom eget självstyrt lärande parallellt med sina vardagliga arbetsuppgifter (Lemmetty, et al., 2020). Arbetsgivare förväntar sig att arbetstagarna tar ansvar för en självstyrning av sitt lärande (SDL), då det egna lärandet idag i högre grad delegeras till individen och gruppen på arbetsplatsen (Lemmetty, et al.,2020). Självstyrt lärande bygger på teorin om vikten av livslångt lärande där de yrkesverksamma på egen hand söker ny kunskap och utvecklar nya färdigheter för att hålla sig uppdaterad inom respektive profession, utan kontroll från arbetsgivaren, och där lärandet i högre grad sker i samband med arbetet (Lemmetty, et al., 2020). Därför är det viktigt att erbjuda den möjligheten för anställda att ha som rutin och med egna normer och övertygelser som drivkraft, leda sitt eget informella lärande genom individuella och kollektiva aktiviteter (Lemmetty, et al., 2020).

En studie som Nygren, et al. (2019) genomförde visar att informella inlärningsaktiviteter inom informations- och kommunikationsteknik (IKT) på fritiden också har betydelse för problemlösningsfärdigheter på arbetet, då det är positivt associerat till problemlösningskunskaper på tillräcklig god nivå. Resultatet visar att fler än 60% av deltagarna i studien erhöll större färdigheter i IKT genom egen träning på fritiden och att

8 dessa deltagare även fick dubbelt så stora problemslösningskunskaper än de deltagare som sällan använde IKT på eget initiativ. Studien visar skillnad i ålder, då de yngre visar större problemlösningskunskaper inom IKT vilket Nygren, et al. (2019) förklarar med att yngre oftare använder IT och digitala kanaler på fritiden (Nygren, et al., 2019). På liknande sätt uttrycker Griffiths och García, et al. (2016) angående vikten av informella aktiviteter i hemmet. I deras artikel om informellt lärande och dess betydelse för det formella lärandet lyfts även den sociala interaktionen fram som en betydande faktor för akademisk framgång och rörlighet på arbetsmarknaden (Griffiths, et al. 2016). Det finns ett gap i forskningen om informellt lärande och formella studier som behöver diskuteras vidare då vetenskapen fortfarande ser dessa två typer av lärande som vitt skilda åt i olika miljöer (Griffiths, et al., 2016).

Från datorfobi till digitalt självstyrt lärande

I en kvantitativ studie som genomfördes 1984 av Loyd och Gressard (2014), ville man undersöka attityder till datorer för att se effekterna av ålder, kön och datorupplevelse.

Syftet med studien var att undersöka den datoriserade undervisningen i klassrummet och attityder hos elever utifrån variablerna datorångest, självförtroende och gillande. 354 högstadieelever och äldre deltog i undersökningen mellan åldrarna 13 – 21 år>. Resultatet indikerar att åldern har en marginell betydelse utifrån elevens tidigare erfarenhet av att använda datorer, med skillnaden att de som var 21 år> med längre erfarenhet av datorer, också upplevde det lättare att använda datorer i undervisningen. I jämförelsen mellan könen visar studien inga signifikanta statistiska huvud- och interaktionseffekter (Loyd och Gressard, 2014).

Rosen och Maguire (1990) gjorde via en metaanalys upp med myter som de ansåg florerar kring begreppet ”datorfobi” vilket de menar saknar empirisk grund. Påståenden som att datorfobi inte existerar, kvinnor är mer datorfobiska än män, äldre personer är mer datorfobiska än yngre, samt att datorfobi främst gäller personer som är mer nervösa i allmänhet, ville Rosen och Maguire (1990) studera närmare. Metaanalysen bygger på studier av 81 forskningsrapporter inklusive 68 tidskrifter, tre ERIC-rapporter, sex doktorsavhandlingar, en bok, två bokkapitel, samt en upphovsrättskyddad publikationshandbok. Resultatet visar att inget av tidigare påståenden kunde beläggas (Rosen och Maguire, 1990).

En pilotstudie genomförs av Laganà (2008), inom Institutionen för psykologi, California State University USA, för att se om ett manuellt utbildningsprogram kan förbättra äldre vuxnas effektivitet i användningen av datorer och om det påverkar deras attityder till datorer och internet. Studien genomförs med samhällsmedborgare 65 år> slumpmässigt utvalda, och deltagarna fick antingen ingå i en experiment- eller kontrollgrupp. I studien ingick det totalt 32 personer. Den experimentella gruppen genomgick 6 veckors träning med två timmars individuell handledning en gång per vecka. Resultaten av två variationsanalyser (ANOVA)² indikerar att deltagare i experimentgruppen förbättras avsevärt både på egeneffektivitet och attitydpoäng till datorer vid utvärderingen efter avslutad utbildning. Inga förbättringar hittades i kontrollgruppen. Sex veckor senare erbjöds kontrollgruppen samma träning som experimentgruppen vilket också räknades in i slutresultatet (Laganà, 2008).

2 Envägs - variationsanalys för att se om det finns signifikans för att förkasta hypotes i resultatet.

9 En senare undersökning genomförs av López‐Bonilla och López‐Bonilla (2012), med 819 studenter i Sevilla i Spanien. I en validerad och utvecklad metod från tidigare forskning skapas en uppdaterad form av frågeformulär angående informationsteknik och en ångestskala (ITAS) vars syfte är att undersöka informationsteknik (IKT) och teknikångest (TA)³ samt datorångest via ett kognitivt utvärderingssystem (CAS)⁴. Syftet med undersökningen var att med stöd av tidigare metoder där TA-skalan som riktar sig mot teknik i allmänhet och slå ihop det med delar av CAS-ångestskalan med fokus på förhållningsätt till datorer ta reda på studenternas förhållningssätt till digitala verktyg i skola. Resultat för ITAS-studien visar att metoden både är enklare och mer träffsäker som analysverktyg än de tidigare två metoderna (TA och CAS) med resultatet att validiteten och tillförlitlighet visades i studien enligt López‐Bonilla, et al. (2012).

I det utvecklade landskapet av digital teknik i samhället innebär det att livslångt lärande får en större betydelse för den fortsatta pedagogiska forskningen, och i uppsatsen av Nygren och Nissinen, et al. (2019) tydliggörs kopplingar mellan formell, icke-formell och informellt lärande för problemslösningskunskaper i den digitala miljön. Självstyrt lärande (SDL) var en aktuell och accepterad metod för vuxnas lärande men är fortfarande outvecklad enligt Curran och Gustafson, et al. (2019). För att kunna möta upp det moderna digitala samhället behöver användningen av digitala verktyg användas i större utsträckning för informell fortbildning utifrån specifikt behov hos individen, enligt Curran, et al. (2019).

Curran, et al. (2019) genomför en studie med semistrukturerade intervjuer med förbestämda frågor av 55 vuxna inom olika yrkesområden med frågor om deras självstyrda lärande, självstyrda inlärningsresurser, och andra hinder och möjligheter för det självstyrda lärandet. Studien visar att mobil och digital teknik är viktiga hjälpmedel för det moderna självstyrda lärandet. En större andel respondenter i studien använder olika digitala verktyg som stöd för en del av sitt självstyrda lärande, oftast via Ipads, Smartphones och bärbara datorer. De hinder som beskrivs i analysresultatet är främst tekniska problem som ibland uppstår via till exempel dålig uppkoppling (Curran, et al., (2019). Både informella som formella inlärningsaktiviteter har betydelse enligt Curran, et al. (2019), och det finns en vinst med att SDL också finns inbakad i det obligatoriska utbildningssystemet för fortbildning. Vilket Griffiths, et al. (2016) håller med om och förtydligar att det finns behov av att förbättra miljön för det informella lärandet, med exempel på informellt lärande som Feedback⁵ i en informell miljö och Twitter som plattform för det självstyrda lärandet.

Forskningen för pedagogiska fenomen är som tidigare nämnt enligt Svensson (2018) en utveckling från att tidigare gälla beteendeinriktad psykologisk forskning i klassrummet vid införandet av datorer i skolarbetet som Loyd och Gressard (2014) studerar och som återanvänds av López‐Bonilla, et al. (2012) som med samma ambition som Loyd och Gressard (2014) undersöka elevernas upplevelser i användandet av digital teknik i delar av utbildningen. Dagens forskning riktar sig även till arbetsplatsen som lärmiljö där Nygren, et al. (2019) och Curran, et al. (2019), menar att den digitala tekniken är en förutsättning för livslångt lärande. Det visar på en förflyttning av fokusområde inom

3 Utvecklad av Meuter, et al (2003) som ligger utanför denna studie.

4 Utvecklad 1984 av Loyd & Gressard (2014) som ligger utanför denna studie.

5 Feedback betyder en form av återkoppling för att se vad som är bra och vad som behöver utvecklas vidare med syfte för fortsatt lärande, (egen förklaring).

10 pedagogiken som idag diskuteras inom flera vetenskapsområden, vilket kan förklaras med att det idag finns flera intressen inom den pedagogiska forskningen med ekonomiska förtecken för att öka företags konkurrenskraft enligt Manuti, et al. (2015) och Lemmetty, et al. (2020). Senare forskning inom pedagogiska institutioner diskuterar den kontextuella betydelsen för vuxnas lärande. Merriams teori (2018) om vuxnas lärande beskriver vikten av att ta hänsyn till den hela vuxnas situation, då den särskiljer sig från barn och ungdomars lärande. Precis som Svensson (2018) lyfter fram betydelsen av vilja, tanke och känsla som viktig kontext i den vuxnes lärandeprocess, menade Merriam (2018) att det är viktigt att ta reda på den vuxnes intresse för det objekt som behöver läras in, och att om det finns ett högre syfte för lärandet kan det fungera som en drivkraft för nytt lärandet hos vuxna.

Sammanfattning och riktning för studien

Val av tidigare forskning och teoretiska perspektiv utgår från tidigare psykologiforskning angående elever/studenters upplevelser i användningen av IT och datorer i skolan på 80- talet, till aktuell forskning 2012 – ff. där förutsättningar för att ha arbetsplatsen som lärmiljö och förutsättningar för vuxnas lärande utforskas inom pedagogisk forskning.

Denna studie tar stöd från definitionen av pedagogiska fenomen som enligt Svensson (2018) betyder att sätta kvantitativa undersökningar i ett sammanhang och beskriva relevant kontext som i detta fall handlar om respondenternas vilja, tanke, känsla och handlande i förhållande till den aktuella situationen. Studien tar även avstamp från Merriams (2018) teori om vuxnas lärande där den kontextuella situationen ses som viktig och har stor betydelsen för den vuxnes positiva eller negativa förhållningssätt (vilja eller ovilja) inför, och kunskap om det objekt som kan läras in som i denna studie handlar om digitala verktyg (appar och digitala system). Studien använder en tidigare metod (ITAS) av López‐Bonilla et als. (2012) och har modifierats med ytterligare frågor utifrån respondenternas aktuella lärsituation och arbetsmiljö.

11

METOD

För att undersöka hypotesen om att medarbetare 48 år> på Arbetsförmedlingen oftare har ett mer negativt förhållningssätt i form av en ovilja till att använda samt lära sig nya digitala verktyg i arbetet, än vad medarbetare <47 år har, skapades en enkät Känsla för digitala verktyg (KFDV) som är en metod som bygger vidare på López‐Bonilla et als.

(2012) frågeformulär angående informationsteknik och en ångestskala (ITAS). För att kunna formulera en känsla på gruppnivå behöver begreppet generaliseras och det innebär att de som deltar i denna studie tolkar beskrivningen av känslor i enkäten på sitt eget sätt. Definition av känsla i den här studien är således en generell beskrivning av vad deltagarna skulle kunna uppleva som antingen positiva eller negativa känslor (vilja eller ovilja) inför att lära sig och använda nya digitala verktyg (appar och interna digitala system).

Metodologiska utgångspunkter

Benämningen Känsla för digitala verktyg (KFDV) som används i den här studien valdes utifrån den hypotes som skulle undersökas. Den kontextuella situationen för populationen denna studie ämnar undersöka är avgörande för tolkningen av äldre vuxnas lärande i allmänhet och lärandeprocesser på arbetsplatsen i synnerhet. Utgångspunkt för studien är en tidigare genomförd kvantitativ studie (Figur 1) med forskningsmetod ITAS (Information technology anxiety scale) av López‐Bonilla et al. (2012). Översätter till svenska samt ändrar benämning IT till nya digitala verktyg på påståenden (A-L), och lägger till tre kontrollfrågor, samt ytterligare 12 frågor som innefattar medarbetarnas vardagliga arbete. Se vidare rubrik Instrument.

Figur 1. Originaltext för ITAS.

Planering och genomförande

Urval

Studieobjekt är medarbetare på Arbetsförmedlingen fördelat på Arbetsförmedlare (HL) och SIUS-Konsulenter (SIUS) som har daglig kundkontakt. Enkäten skickas ut från centralt håll via Arbetsförmedlingens avdelning för kundundersökningar. Urvalet är riktad till endast medarbetare med kundkontakt och slumpvis utvald via en lista på HR

12 avdelningen som skickas till totalt 900 medarbetare geografiskt fördelat på hela Sverige.

Den enda riktning som vals är 300 HL som främst har kontakt med arbetssökande, 300 HL som främst har kontakt med Arbetsgivare, samt 300 SIUS som har daglig kontakt med både arbetssökande och arbetsgivare. Valet att rikta utskicket är för att utforska medarbetarnas behov av ständigt lärande parallellt med pågående digitalisering av myndigheten. Parallellt med att i den dagliga kontakten med kunder även har uppgiften att lotsa kunden rätt i den fortsatta digitala kontakten med Arbetsförmedlingen.

I konstruktionen av enkäten väljs en åldersindelning, (<24), (25 – 37), (38 – 47), (48 – 57) och (58>). En begränsning sattes vid 300 svar, det vill säga en svarsfrekvens på 33%, då det finns skäl att utgå från att svaren skulle vara representativa för ett tvärsnitt av det som studien berör.

Instrument

Känsla för digitala verktyg (KFDV) har ett riktat perspektiv för arbetsspecifika situationer med 12 frågor, som därefter följs med 12 påståenden som berör digitala verktyg på en mer generell nivå på arbetet och fritiden, och tre kontrollfrågor på påståenden som beskriver en negativ känsla för nya digitala verktyg för att respondenten ska reflektera över sitt behov av stöd i lärandet. Vilket kan generera information om orsak till respondenten själv men också till denna uppsats, även om dessa frågor ligger utanför studiens hypotesprövning.

Enkäten skapades via Webropol och bestod av 12 obligatoriska frågor med möjlighet att välja ett av de förvalda svaren med (poängvärde);

(1) Kul inga problem alls!

(2) Känns väl okej - men är osäker (3) Neutral

(4) Känsla av stress

(5) Nej det kan/vill jag inte!

Därefter följer 12 obligatoriska påståenden med möjlighet att välja ett av de förvalda svaren med (poängvärde) på svarsalternativ för påstående A-D, F samt H-L är;

(1) Stämmer inte alls (2) Stämmer ibland (3) Neutral

(4) Stämmer delvis (5) Stämmer helt

Poängvärdet på svarsalternativ för påstående E och G är;

(5) Stämmer inte alls (4) Stämmer ibland (3) Neutral

(2) Stämmer delvis (1) Stämmer helt

Kontrollfrågor om respondenten har valt alternativ Stämmer delvis, eller Stämmer helt.

Alla kontrollfrågor har flervalsalternativ.

13 Kontrollfråga för (A): Vad är största anledningen till att du känner dig orolig för att använda nya digitala verktyg? Svarsalternativ; Jag saknar kunskap, Jag saknar erfarenhet, Jag saknar intresse för att lära mig och Annat.

Kontrollfråga för (I): Vad skulle göra dig mer bekväm för nya digitala verktyg?

Svarsalternativ; Enskild återkommande handledning, Mer tid för egen träning, Delta i grundläggande kurs/utbildning och Annat.

Kontrollfråga för (L): Vad är främsta anledningen till att du känner dig förvirrad av nya digitala verktyg? Svarsalternativ; Jag är ovan med digitala verktyg, Jag saknar grundläggande kunskap, Jag är ointresserad och Annat. Se vidare Lorem ipsum.

Insamling

Datainsamlingen gjorde via utskick med e-post som innehöll en privat länk för att nå enkäten. Utskicket riktades till 900 slumpvis utvalda medarbetare på Arbetsförmedlingen geografiskt fördelat på hela Sverige. Enkätsvaren (300) fördes över till analysverktyget SPSS.

Etiska överväganden

Etiska övervägande för enkäten följs utifrån Vetenskapsrådets (u.å.) riktlinjer om krav av information till presumtiv respondent om studiens syfte - att undersöka medarbetarnas känsla för digitala verktyg till, och att resultatet kommer att presenteras via Diva portal för studentarbeten och forskning. Det framgår i missivmeljet att deltagandet är frivilligt och anonymt då svaren behandlas konfidentiellt. Det finns även möjlighet för respondenten att ställa frågor eller komma med synpunkter på enkäten/studien via kontaktuppgifter till författare och handledare som finns beskrivet i mejlutskicket. Då utskicket går ut till medarbetare på Arbetsförmedlingen där författare själv arbetar är det viktigt att ta stöd av HR- avdelningens lista för slumpvisa urval, och att utskicket görs från centralt håll genom Arbetsförmedlingens avdelning för kundundersökningar. Både för att nå ut till en större mängd medarbetare geografiskt fördelat på hela Sverige, och för att säkerställa anonymiteten i deltagandet. Se vidare bilaga Missivmejl.

Analys

Operationalisering

Ordinala variabler är Central intervallvariabel Känsla för digitala verktyg (KFDV) med 12 frågor och 12 påståenden, och Central Variabel – Ålder.

Nominala variabler är kön och etnicitet (genomförd grundskola). Kontrollfrågorna analyserades separat.

Instrument för datainsamlingen och metod för analys

Enkäten Känsla för digitala verktyg (KFDV) är indelad i två delar. Första delen består av 12 frågor som relaterade till arbetslivet. Andra delen med 12 påståenden relaterar till både arbete och fritid. Det är total 24 enkätsvar som mäts i en skala mellan 24 – 120. Därutöver ytterligare tillagda följdfrågor som fick ”sväva fritt” utanför undersökningen, men ändå tas med i uppsatsen som generell beskrivning.

Analysverktyget SPSS används och inledningsvis görs en intern konsekvensbedömning genom en intern konsekvensbeskrivning via Chronbach`s Alpha, för att mäta

14 enkätsvarens reliabilitet i jämförelse med varandra. Därefter väljs påstående E och G bort, då dessa två påståenden har en positiv beskrivning av känslotillstånd till skillnad från de andra 10 påståenden som har olika beskrivningar av negativa känslor angående digitala verktyg. Då det ökar reliabilitet för enkäten till 0.936 (över 0,700 ger tillräckligt bra index på reabilitet). Ålder <24 år väljs bort inför resultatanalysen då den ålderskategorin saknas helt vid datainsamlingen.

Uppdelningen av åldersgrupperna bygger på ett antagande om att de som är runt <47 år vid studiens genomförande föddes 1974 och påbörjade grundskolan 1981. Det är den tidsperiod som enstaka datorer infördes i skolan, och gissningsvis har den åldersgruppen delvis haft tillgång till datorer som en naturlig del i undervisningen till skillnad från den äldre åldersgruppen i studien 48 år> som troligen har lärt sig hantera datorer/ IT / digitala verktyg i ett senare skede i livet vilket kan ha betydelse för inställningen till digitala verktyg.

För att få fram univariat beskrivande statistik (vilka som deltog i undersökningen) genomförs analys av centralmått för respondenternas ålder, kön, etnicitet och uppdrag på Arbetsförmedlingen för att se var tyngdpunkten finns fördelat. Specifikt i fördelningen av ålder som har betydelse för att testa hypotesen. Nästa steg är att ta fram en bivariat beskrivande statistik genom att jämföra resultat av enkätsvaren med ålder för att därefter kunna förkasta nollhypotesen om att medarbetare 48 år> på Arbetsförmedlingen oftare hade ett negativt förhållningssätt till att använda, samt lära sig nya digitala verktyg i arbetet än medarbetare <47 år. Använder Pearson Correlation Phi Cramer’s V, för att analysera signifikans för undersökningens resultat, där ordinala variabeln Ålder jämförs med respondenternas svar på respektive fråga och påstående i enkäten KFDV. Detta redovisas närmare under rubrik Resultat.

Litteratur och sökstrategier

Google scholar har använts för att finna artiklar inom ämnesområdet IT, digitalisering, livslångt lärande, vuxnas lärande, och därefter har sökning skett via databas OneSearch för att säkerställa peer-rewied för valda artiklar. Även sökkanal ERIC (Educational Research Information Center) har använts. Studentlitteratur inom Utvecklingspsykologi och Pedagogik har använts som stöd till denna studie för beskrivning av kognitiva förutsättningar för vuxnas lärande, samt för att beskriva aktuella pedagogiska teorier om vikten av en kontextuell kunskap om vuxnas lärande.

15

RESULTAT

Först presenteras univariat beskrivande statistik för centralmått för kvalitativa variabler för att visa fördelningen på respondenternas ålder, kön, etniciteter och arbetsuppgifter.

Därefter presenteras reabiliteten för enkäten i en intern konsistensbedömning genom Chronbach’s Alpha som visar att två påstående inte passar in i enkäten då frågorna ställdes utifrån positiva känslor för digitala verktyg till skillnad från resterande 22 frågor och påståenden som beskrivs med negativa känslor. Dessa två påståenden väljs bort för att öka reliabiliteten i den fortsatta analysen. En bivariat beskrivande analys redovisas som tas fram med analysmetoden Pearson Correlation för att mäta signifikans för studiens resultat i förhållande till hypotesen där 22 enkätsvar av KFDV ställdes upp i en jämförelse med respondentens ålder. Därefter presenteras resultatet på tre kontrollfrågor som ligger utanför studiens kvantitativa del men som kopplar till tidigare forskning och därför redovisas separat för att diskutera kring vuxnas lärande och arbetsplatsen som lärmiljö. Därefter redovisas författarens tolkning av analysresultatet i en sammanställning under slutsatser.

Univariat beskrivande statistik

Centralmått kvalitativa variabler

De som deltog i undersökningen var 110 HL med främst kontakt med arbetssökande, 81 HL med främst kontakt med arbetsgivare, och 109 SIUS med både kontakt med arbetsgivare och arbetssökande, vilket visar en relativt jämn fördelning av uppdrag.

Könsfördelningen hos respondenterna var 191 kvinnor, 104 män och 5 som var osäker eller inte ville svara. De som hade genomfört grundskola i Sverige/Norden var 263, Europeiskt land 12 och utomeuropeiskt land 25, med syfte att indikera etnicitet även om det inte kunde beläggas helt och fullt i denna studie. Centralmåtten verkade överensstämma med att det saknades mångfald av anställda medarbetare med kundkontakt enligt det som tidigare har beskrivits inledningsvis under rubrik Bakgrund.

Åldersfördelningen (Figur 2) visar även en ojämn fördelning där övervägande andel respondenter var 48 år>, vilket behöver beaktas i analys och tolkning av studieresultatet.

Figur 2. Fördelning ålder på respondenter som deltog i undersökningen.

Fördelningen av ålder (Figur 2 och 3)har betydelse för resultatanalysen då medelålder på anställda Arbetsförmedlingen var 47 år som ett ingångsvärde år 2020. Varje åldersgrupp kommer att jämföras separat för att påvisa övervägande skillnader i jämförelse med andra åldersgrupper.

16

Figur 3. Fördelning ålder på respondenter som svarade på 12 frågor och 10 påståenden.

Studiens reliabilitet

För att analysera resultatet av enkätens reliabilitet (samstämmighet) gjordes en intern konsistensanalys av frågorna och påståendena i enkäten genom Chronbach`s Alpha. Efter att ha exkluderat påstående E och G visar den interna konsekvensbedömning med Chronbach´s Alpha att index ökade till 0, 936 (Figur 4), vilket översteg index på 0,700 som anses vara på tillräckligt god nivå för kvantitaiv forskning. Förklaringen till ökat index efter att E och G valdes bort i analysen beror på att dessa två påståenden beskriver en positiv känsla (vilja) för nya digitala verktyg, vilket skiljer sig åt från de andra påståendena som beskriver en negativ känsla (ovilja). Kontrollfrågorna består av orsakssamband till ursprungsvärdet på tre påståenden och ligger utanför den kvantitativa studien och analyseras därför separat.

Figur 4. Analysens reliabilitet för 12 frågor och 10 påståenden.

Bivariat beskrivande statistik

Bivariat beskrivande statistik ligger till grund för att testa hypotesen om att medarbetare 48 år> på Arbetsförmedlingen oftare har ett mer negativt förhållningssätt i form av ovilja

17 till att använda samt lära sig nya digitala verktyg i arbetet, än vad medarbetare <47 år har, kunde bekräftas eller falsifieras och därför behövdes en analys av korrelationen mellan de två variablerna Ålder och Känsla för digitala verktyg (KFDV) genomföras.

Därför används en bivariat korrelationsanalys via Person Chi-Square test med Phi Cramer´s V på samtliga 12 frågor och 10 påstående för att avgöra om studien har signifikans som kan förkasta nollhypotesen (förkasta att resultatet berodde på en slump).

Resultatet för korrelationen mellan Ålder och KFDV visar olika nivåer på signifikans, och de frågor som visar signifikans för att förkasta nollhypotesen kommer att redovisas närmare i två teman Förutsättningar för vuxnas lärande med arbetsplatsen som lärmiljö och Från datorfobi till digitalt självstyrt lärande under rubrik Resultatdiskussion.

Därefter presenteras ytterligare ett tema Teoretiskt perspektiv på pedagogiska fenomen, som ligger utanför test av hypotesen men som visar relevant information inom ämnesområdet för uppsatsen.

Nedan redovisas resultatet på frågor som berör vuxnas lärande och arbetsplatsen som lärmiljö. De frågor (F) som saknar signifikans för att förkasta nollhypotesen redovisas i en sammanfattande beskrivning endast genom att beskriva (signifikans) per fråga (F) i följd, (F2 = sign. 0,373), (F3 = sign. 0,085), (F6 = sign. 0,208), (F7 = sign. 0,759), (F9 = sign. 0, 314) samt (F12 = sign. 0, 222).

Nedan redovisas de frågor (F) som visar (signifikans) där det inte går att förkasta nollhypotesen i följd, (F1 = sign. 0,018), Din chef ber dig om att dela ett bildspel vid ett Skypemöte. Vad blir din spontana känsla/reaktion för uppgiften? Övervägande majoritet av alla åldrar valde Kul! Inga problem alls! Men här visade resultatet att fler 58 år> valde alternativet Känns väl okej men är osäker (Figur 5).

Figur 5. Fördelning (F1), antal per ålderskategori.

(F4 = sign. <0, 001) Du behöver hantera ett nytt digitalt verktyg i skarpt läge utan förberedelsetid. Vad är din spontana reaktion/känsla? Övervägande majoritet av åldrarna 48 år> valde alternativet Känsla av stress. De åldersgrupper som svarade Nej, det kan/vill jag inte, var 48 år> och ökade med åldern. Ingen i åldersgrupp 25 – 47 år valde alternativet Nej, det kan/vill jag inte. (Figur 6)

18

Figur 6. Korstabell Fördelning svar antal per ålderskategori på fråga 4.

(F5 = sign. 0, 044) Du får veta att du och dina kollegor kan sicka in en intresseanmälan för att vara Digital coach. Vad är din spontana reaktion/känsla? Åldersgrupp 25–37 år valde övervägande Kul! Inga problem alls! Åldersgrupp 38–47 år valde övervägande Neutral, och åldersgrupp 48 – 57 år plus 58 år> valde övervägande, Nej det kan/vill jag inte.

(F8 = sign. 0, 047) Du har hämtat hem en intern onlineutbildning för ett nytt digitalt verktyg. Vad blir din spontana känsla för utbildningen? Alla åldrar valde övervägande alternativet Kul! Inga problem alls! De få som valde alternativet Nej, det kan/vill jag inte, var övervägande 58 år>.

(F10 = sign. 0, 004) Lunchen är över och du loggar in för att använda ett nytt digitalt system för första gången. Vad är din spontana reaktion/känsla? Övervägande svar från åldersgrupp 25–37 år var Kul! inga problem alls! Åldersgrupp 38–47 år var Känns väl okej, men är osäker, och åldersgrupperna 48–57 år plus 58 år> svarade övervägande Känns väl okej, men är osäker. De fåtal som svarade Nej, den kan/vill jag inte var åldersgrupp från 38 år och uppåt med ökat antal för 58 år>.

(F11 = sign. 0, 037) Du funderar på de nya digitala verktyg du behöver lära dig. Vad är din spontana känsla? Övervägande andel 25–37 år valde alternativet Kul! Inga problem alls! Över vägande andel i åldersgrupperna 38–47 år och 48–57 år valde alternativet Känns väl okej men är osäker. Övervägande andel av åldersgruppen 58 år> valde alternativet Känsla av stress. De åldersgrupper som svarade Nej, det kan/vill jag inte, var 48–57 år och 58 år> med stigande antal i högre ålder.

Nedan redovisas resultatet på påståenden som berörde förhållningssätt till nya digitala verktyg på generell nivå gällande både arbete och fritid. De påståenden som saknade signifikans för att bekräfta nollhypotesen redovisas för i en sammanfattande text om påstående (bokstav) och (signifikans) följande; (A = sign. 0, 077), (C = sign. 0, 632), (D

= sign. 0,059) (E plockades bort innan denna analys), (F = sign. 0,204), (G plockades bort innan denna analys), (H = sign. 0,204), (I = sign. 0,209), (K = sign. 0,212) och (L = sign.

0,255.

Det var endast påstående (B) som visade signifikans för att förkasta kunna nollhypotesen via Person Chi-Square test med Phi Cramer´s V, och redovisas nedan.

19 (B = sign. 0, 018) Teknisk information om digitala verktyg låter som en förvirrande jargong för mig. (Figur 7) Övervägandeandel av åldersgrupp 25–37 år valde Stämmer inte alls, 38–47 år valde lika ofta alternativet Stämmer inte alls och Stämmer ibland, och 48–57 år valde oftare alternativet Stämmer ibland, likaså 58 år> valde flest Stämmer ibland.

Figur 7. Fördelning svar på påstående B, antal per ålderskategori.

Nedan redovisas resultat på flervalsalternativ på de kontrollfrågor (som ligger utanför den kvantitativa studien) som följde på påstående A, I och L vid val Stämmer ibland och Stämmer helt. (Figur 8) Resultatet redovisas separat endast som diskussionsunderlag för tema Teoretiska perspektivet på pedagogiska fenomen. Resultatet redovisas med antal och ålder i en bivariat beskrivande statistik. Alla åldrar finns representerade med övervägande del av åldersgrupp 48–57 år och 58 år>. Resultatet kommer att viktas mot aktuell åldersfördelning hos den population som studien berörde. Kontrollfrågorna hade flervalsalternativ.

Figur 8. Frekvenstabell Ålder på de som svarade Stämmer ibland och Stämmer helt.

Kontrollfråga för A. Vad är största anledningen att du känner dig orolig för att använda nya digitala verktyg? Valdes alternativ; Jag saknar kunskap (18), Jag saknar erfarenhet (19) Jag saknar intresse för att lära mig (38) och Annat (33). Övervägande andel åldersgrupp var 58 år> på alla svarsalternativ.

20 Kontrollfråga för I. Vad skulle göra dig mer bekväm för nya digitala verktyg? Valdes alternativ; Enskild återkommande handledning (23), Mer tid för egen träning (14), Delta i grundläggande Kurs/utbildning (11) och Annat (32). Övervägande andel åldersgrupp var 48–57 år på alla svarsalternativ.

Kontrollfråga för L. Vad är främsta anledningen till att du känner dig förvirrad av nya digitala verktyg? Valdes alternativ; Jag är ovan med digitala verktyg (32), Jag saknar grundläggande kunskap (22), Jag är ointresserad (29) och Annat (22). Övervägande andel åldersgrupp var 48–57 år på alla svarsalternativ, förutom svarsalternativet Jag är ointresserad där även åldersgrupp 58 år> hade samma höga antal.

21

DISKUSSION

För att testa hypotesen om att äldre medarbetare 48 år> på Arbetsförmedlingen oftare har ett negativt förhållningssätt i form av en ovilja till att använda, samt lära sig nya digitala verktyg i arbetet än yngre medarbetare <47 år har, används en tidigare genomförd studie ITAS som metodmall för att utveckla enkäten KFDV. Enkäten KFDV anpassas till den kontext som är aktuell för den population studien berör genom att lägga till 12 frågor som specifikt beskriver arbetssituationer som kopplar till användningen av digitala verktyg på Arbetsförmedlingen. De kontrollfrågor som tillförs enkäten ligger utanför test av hypotesen, men är tänkt att ge respondenten möjlighet att reflektera ytterligare, samt för att få underlag till en mer generell beskrivning angående orsak till upplevelsen av negativa känslor i form av en ovilja inför att använda och lära sig nya digitala verktyg.

Metoddiskussion

Indelningen av ålderskategorierna har som syfte att göra en lämplig avgränsning utifrån den population som studien syftar till att undersöka, och med en jämförelse av det årtionde som datorer infördes i klassrummen (80 talet) med motiveringen att de som var födda 1974 eller senare har tillgång till datorer i klassrummet i större skala än de som är födda tidigare Söderlund (2000). Det har varit möjligt att göra andra åldersindelningar i den här studien och som att punkta upp varje ålder för sig för att få mer exakta resultat. Men då studien har som syfte att ta reda på tendenser på gruppnivå med ett större antal respondenter anser författaren att aktuell åldersindelning är tillräcklig för att kunna få ett tillräckligt resultat.

Det är enkelt att nå ut till ett större antal studieobjekt utifrån det förbestämda urval av population som studien undersökte, som i detta fall var 900 medarbetare, genom riktad e- post med länk till enkäten vilket inbringade 300 svar på en vecka. Genom en kvantitativ resultatanalys är det även lättare att överblicka tendenser vilket var syftet med studien.

Då enkäten gick ut från centralt håll från avdelningen för kundundersökningar på Arbetsförmedlingen, kan svaren från vissa respondenter med ambition att visa sig dugliga och positiva inför sin arbetsgivare påverka svaret i mer positiv riktning även om den egna känslan lutade mer åt ett negativt förhållningssätt till nya digitala verktyg.

Om liknande frågeställning skulle besvaras via en kvalitativ undersökning hade upplägget sett annorlunda ut då insamlandet i stället hade skett via intervjuer. Det skulle säkerligen inbringa mer kunskap om studieobjektets egen drivkraft och prioriteringar som då blir närmare beskrivna och erbjuda djupare insikter. Det skulle per automatik innebär färre antal studieobjekt vilket gör det svårt att utläsa tendenser inom ämnesområdet. Att genomföra kvalitativa intervjuer på AF skulle även äventyra god forskningsetik då författaren själv arbetar på AF och ingår i samma kontext som studieobjektet har, vilket kan innebära svårigheter att vara neutral då det finns behov av att följa upp med följdfrågor på de förutbestämda frågorna av två skäl, dels svårighet att helt erbjuda ett anonymt deltagande, och/ eller att följdfrågorna färgas av författarens egna positiva/negativa känslor inför digitala verktyg.

22

Resultatdiskussion

Studien visar sig vara stor och spretig i genomförande av resultatanalysen. Därför presenteras resultaten i tre teman - Teoretiskt perspektiv på pedagogiska fenomen, Förutsättningar för vuxnas lärande med arbetsplatsen som lärmiljö och Från datorfobi till digitalt självstyrt lärande.

Teoretiskt perspektiv på pedagogiska fenomen

För att kunna genomföra bra politiska beslut behöver man ta reda förutsättningarna för att genomföra beslutet på ett framgångsrikt sätt enligt Grüne-Yanoff (2016). Utifrån aktuell kontext där AF genomgår en stor reformering på grund av politiska beslut enligt Januariavtalet samtidigt som myndigheten genomgår en digital transformation till att bli en e-myndighet torde visa på behovet av att ta reda på medarbetarnas förutsättningar och inställning till nytt lärande för att kunna genomföra sina arbetsuppgifter på ett tillfredsställande sätt för att nå tillräcklig nivå av digital kompetens. Denna kvantitativa studie hade som mål att undersöka hypotesen om att äldre medarbetare 48 år> på AF oftare har ett negativt förhållningssätt i form av en ovilja till att använda, samt lära sig nya digitala verktyg i arbetet än yngre medarbetare <47 år har. Svensson (2018) beskriver vikten av att ta reda på kontexten vid kvantitativa studier, framför allt utifrån medarbetarens vilja, tanke och känsla utifrån aktuell situation vilket Svensson (2018) benämnde som Pedagogiska fenomen. Likaså menade Merriam (2018) kring betydelsen av den kontextuella förståelsen för vuxnas lärprocesser och vuxnas drivkraft till att lära, genom ökad förståelse för det objekt som behövdes läras in, vilket i denna studie rör nya digitala verktyg. Resultatet visade att flertalet medarbetare i alla åldrar har en positiv inställning till att lära sig nya digitala verktyg vilket falsifierade studiens hypotes.

Analysresultatet visar även andra svar som tydliggörs i nedanstående två teman Förutsättningar för vuxnas lärande med arbetsplatsen som lärmiljö och Från datorfobi till digitalt självstyrt lärande.

Förutsättningar för vuxnas lärande med arbetsplatsen som lärmiljö

Som tidigare nämnt visar resultatanalysen för KFDV att en majoritet av medarbetare i alla åldersgrupperna mellan 25 – 58 år> har en positiv känsla (vilja) inför att använda samt lära sig nya digitala verktyg på arbetet. Analysen visar också att de som upplever stress inför situationen att behöva använda ett nytt digitalt verktyg i skarpt läge utan förberedelsetid oftare tillhörde åldersgrupp 37 – 58 år>, med dominans hos 48–58 år>.

Vilket är samma grupp som svarar att de varken Kan/vill använda nya digitala verktyg i skarpt läge utan förberedelsetid. Vilket kan härledas till Ramscar et als. (2014) studie som visar att äldre har ett nytt mönster för inlärning då äldre har större kunskaper som behöver sorteras samman med ny information vilket skulle kunna orsaka stress, utifrån den allt snabbare samhällsutvecklingen som innebär att tidigare kompetenser och färdigheter blir inaktuella för att ersättas av nya kriterier på kompetens enligt Manuti et al. (2015).

Yngre respondenter 25–37 år som deltar i KFDV visar med majoritet att de är öppna för att använda nya digitala verktyg i skarpt läge utan förberedelsetid. Det stämmer väl överens med Nygren, et al. (2019) beskriver i sin studie där de finns skillnader mellan åldrar och problemlösningskunskaper, vilket Nygren et al. (2019) förklarar med att yngre oftare använder IT och digitala kanaler på fritiden, vilket även ökar förmågan att lösa digitala problem på arbetet.

23

Från datorfobi till digitalt självstyrt lärande

Endast påstående (B) Teknisk information om digitala verktyg låter som en förvirrande jargong för mig visade sig vara signifikant för att kunna förkasta nollhypotesen.

Övervägande andel av åldersgrupp 25–37 år valde Stämmer inte alls, 38–47 år valde lika ofta alternativet Stämmer inte alls och Stämmer ibland, och 48–58 år> valde övervägande Stämmer ibland. Detta visar att hypotesen inte kan förklaras av detta påstående då det inte berör varken ett positivt eller negativt förhållningssätt till nya digitala verktyg.

Däremot kan kontrollfrågorna till påståenden A och L (utan signifikans för att förkasta nollhypotesen) beskriva tendenser i förhållningssätt där påstående (A) Vad är största anledningen att du känner dig orolig för att använda nya digitala verktyg? En övervägande andel i åldersgrupp 58 år> svarade; Jag saknar intresse för att lära mig.

Likaså för påstående (L) Vad är främsta anledningen till att du känner dig förvirrad av nya digitala verktyg? En övervägande andel i åldersgruppen 48–58> svarade; Jag är ointresserad.

Dessutom bygger påståenden i den andra delen av KFDV på en tidigare metod från 1984, som ganska nyligen använts 2012 i syfte att ta reda på studenters förhållningssätt till IT utifrån en ångestskala, där endast ett påstående (B) kunde ses som signifikant för att kunna förkasta nollhypotesen, vilket kan innebära att dessa påståenden kan ses som irrelevanta för respondenternas aktuella kontext angående nya digitala verktyg. Alternativt att respondenterna svarar ”slarvigt” då frågorna är generellt ställda. Då enkäten saknar plats för fritextsvar och plats för återkoppling på hur upplevelsen var att svara på enkäten i sin helhet saknas möjligheten att få svar på just dessa frågor.

Slutsatser

Studien undersöker en hypotes om att en större andel medarbetare 48 år> på AF oftare har en negativ känsla i form av en ovilja till att använda och lära sig nya digitala verktyg än medarbetare <47 år har. Resultatet visar att hypotesen saknar grund då majoriteten av alla åldersgrupper i studien beskriver en mer positiv känsla i form av en vilja att använda och lära sig nya digitala verktyg. Däremot finns det indikationer på att en större andel medarbetare på AF önskar mer förberedelsetid inför att börja använda nya digitala verktyg vilket tydligast märktes hos 48 år>.

Även om undersökningen kan falsifiera hypotesen kan yttre omständigheter påverka respondentens svar. Då enkäten gick ut från centralt håll från avdelningen för kundundersökningar på AF, kan svaren från vissa respondenter med ambition att visa sig dugliga och positiva inför sin arbetsgivare påverka svaret i mer positiv riktning även om den egna känslan lutade mer åt ett negativt förhållningssätt till nya digitala verktyg. Men eftersom majoriteten svarade positivt går det att säkerställa en tydlig tendens att det flesta medarbetare har en positiv känsla. Det finns mer information att hämta från analysresultatet. Det som har betydelse är förberedelsetid inför att lära sig nya digitala verktyg och interna system vilket arbetsgivaren behöver beakta då övervägande del av respondenterna i alla åldrar ser det som viktigt. Om arbetsplatsen ska fungera väl för vuxnas lärande behöver arbetsgivaren känna till och ta hänsyn till förutsättningar för vuxnas lärande innan nya reformer genomförs. Tidigare forskning bekräftar till viss del resultatet av studien angående förhållningssätt till digitala verktyg (appar och interna

24 digitala system) i jämförelse med ålder, men i det stora hela går det att konstatera att respondenternas förhållningssätt till och kunskaper om digitala verktyg är generellt hög på AF.

För att säkerställa en framgångsrik digitaliseringen av AF behöver arbetsgivaren först ta reda på förutsättningarna angående medarbetarnas digitala kompetenser, och för att säkerställa bra förutsättningar för digitalt självstyrt lärande krävs en god arbetsmiljö därför behöver arbetsgivaren även känna till medarbetarnas kontextuella situation. Eller som Grüne-Yanoff (2016) uttrycker det, för att kunna följa de politiska beslut som tas behövs det mer av evidensbaserad kunskap om de avsedda målmiljöerna innan det går att kunna bedöma om det blir en effektivisering av välfärden i verkligheten.

Digitaliseringen av AF är nödvändig för att öka möjligheterna för kunder att få en bra och effektiv service. Det för att säkerställa välfärden genom att fler får arbete och betalar skatt och att arbetsgivare finner rätt kompetens för att öka sin produktion på ett mer effektivt sätt. För att Sverige ska kunna nå målet att bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter behöver även utvecklingsresan dit inkludera alla och fungera på världen bästa sätt.

Vidare forskning

Den begränsning som denna studie visar med endast förvalda svarsalternativ kan i bästa fall ses som en studie som visar tendenser för att inspirera till fortsatta kvalitativa studier inom samma ämnesområde. Vore intressant att använda den här kvantitativa metoden med KFDV på en annan myndighet eller samhällsfunktion som också precis som AF genomgår en liknande transformation till att bli en e-myndighet, i kombination med en kvalitativ del av studien för att skapa både djup och bredd i resultatanalysen.