Företagsekonomiska Institutionen
Kandidatuppsats HT 2009 Johan Eberson & John Liljenfeldt Handledare: Katerina Hellström Datum för inlämning: 2010‐01‐07
Finansiell information är att anses som värderelevant om den kan användas av intressenter i deras värderingsbeslut. Ett värderelevant tal bör således påverka ett företags marknadsvärde. Utifrån Easton och Harris (1991) avkastningsmodell undersöker vi relationen mellan resultat och avkastning före (2001‐2004) och efter (2005‐2008) införandet av IFRS/IAS‐förordningen. Vi utvecklar avkastningsmodellen genom att bryta ut minskningen av goodwillpostens värde från resultatet för att på så sätt undersöka goodwillkomponentens värderelevans. Vi finner att värderelevansen de undersökta variablerna försämrats mellan perioderna, och att de nya redovisningsstandarderna gällande redovisning av goodwill inte gett resultat.
Värderelevansen hos Goodwill
En studie av värderelevansen hos finansiell information på den svenska marknaden
Innehållsförteckning
1. Introduktion ... 3
2. Värderelevans och goodwill ... 4
3. Metod... 6
3.1 Avgränsningar ... 6
3.2 Datainsamling ... 6
3.3 Easton och Harris avkastningsmodell... 7
3.4 Regressionsmodeller ...10
4. Resultat ...13
5. Analys och slutsatser...19
6. Källförteckning...22
6.1 Tryckta källor...22
6.2 Elektroniska källor ...23
1. Introduktion
Anskaffad goodwill definieras som det övervärde ett förvärvande företag betalar för, utöver den anskaffade enhetens tillgångar, skulder, samt eventuella förpliktelser. Goodwill är således en betalning för potentiella framtida ekonomiska fördelar, vilka inte går att identifiera enskilt eller redovisa separat.
Svenska noterade företag ska följa internationell redovisningsstandard, vilket sedan 2005 betyder att de ska följa den av EG‐kommissionen antagna International Financial Reporting Standards/International Accounting Standards‐förordningen (IFRS/IAS‐förordningen). Svenska företag som redovisar goodwill i sin balansräkning ska sedan 2005 redovisa enligt IFRS 3 (Rörelseförvärv), där den förvärvade enhetens goodwill identifieras, IAS 38 (Immateriella tillgångar), samt IAS 36 (Nedskrivning). Under gällande redovisningsstandarder ska endast anskaffad goodwill, enligt definitionen ovan, redovisas i ett företags balansräkning. Internt genererad goodwill ska enligt IFRS/IAS utelämnas ur ett företags balansräkning, då den enligt IAS 38 inte uppfyller standardens kriterier för immateriella tillgångar; identifierbar och avskiljbar tillgång där anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Denna inkonsekvens i redovisningen av goodwill förklaras genom att värdet hos anskaffad goodwill är verifierat i en öppen marknadstransaktion. Goodwill som uppstår vid ett förvärv ska värderas till anskaffningsvärde och fördelas över de kassagenererande enheter goodwillen är knuten till (FAR, 2008).
Den internationella harmoniseringen av redovisningsprinciperna har genomförts med stor tyngdpunkt på att skapa värderelevant finansiell information vilket i förlängningen innebär att nya redovisningsstandarder skapas för att kanalisera finansiell information mot att bli mer jämförbar och transparent. Huruvida finansiell information är värderelevant undersöks genom att se hur intressenterna förhåller sig till den information företagen lämnar ut.
Om informationen är användbar för intressenten i hans/hennes värderingsbeslut är informationen att anse värderelevant.
Easton och Harris (1991) har skapat en avkastningsmodell för att beräkna värderelevansen hos finansiell information genom att studera hur förändringar i aktieavkastning går att härleda till ett företags resultat. Utifrån Easton och Harris (1991) avkastningsmodell ämnar vi bryta ut av‐ och nedskrivningskomponenten av goodwill ur resultatet, vilket medför att vi kan beräkna både resultatets och goodwillens värderelevans.
Syftet med denna uppsats är att undersöka värderelevansen hos det redovisade resultatet och av‐ och nedskrivningar av goodwill. Vi ämnar även undersöka hur värderelevansen har påverkats av införandet av IFRS/IAS‐förordningen.
I Sektion 2 kommer vi redogöra för begreppet värderelevans samt gå närmare in på hur införandet av IFRS/IAS‐förordningen påverkat redovisningen av goodwill. Vi kommer även redogöra för tidigare forskning i ämnet. I Sektion 3 redogör vi för våra avgränsningar och datainsamling. I denna sektion beskriver vi även Easton och Harris avkastningsmodell och vår teoretiska referensram. Vi går till sist in på våra regressionsmodeller och redogör för hur vi använder dessa. I Sektion 4 presenteras resultatet från vår empiriska undersökning.
Sektion 5 består av slutsatser dragna från arbetet, samt förslag till förbättring.
2. Värderelevans och goodwill
Ett redovisat tal är att definiera som värderelevant om det har ett förutspått samband med ett företags marknadsvärde (Barth, Beaver, Landsman, 2001).
Värderelevant information bör således leda till förändringar i ett företags marknadsvärde, beroende på informationens karaktär.
Innan införandet av IFRS/IAS reglerades redovisningen av goodwill av nationella
standarder. Dåvarande redovisningsstandarder tillät svenska företag att hantera
goodwill som en tillgång med en begränsad ekonomisk livslängd, vilket
medförde att företag på årlig basis skrev av goodwillvärdet, under en tidsperiod
om längst tio år. I och med införandet av IFRS/IAS ersättes möjligheten till
avskrivning med en årlig nedskrivningsprövning, där det högsta
återvinningsvärdet av nyttjandevärdet och nettoförsäljningspriset prövas mot marknadsvärdet för att se om något nedskrivningsbehov föreligger (IAS 36). Då avskrivningarna skedde under max en tioårsperiod har avskrivningarnas påverkan på resultatet inte varit påfallande. Chen et al. (2004) har undersökt införandet av IFRS/IAS motsvarighet i USA, SFAS 142, har visat på att effekten av införandet endast ökat värderelevansen för investerare marginellt. Detta kan dock bero på att amerikanska företag skrev av goodwill under 40 år. I Sverige har företag sedan RR 17 (Redovisningsrådet) implementerades 2002 kunnat välja att nedskrivningspröva sin goodwillpost, därför blev det inte en lika tvär övergång till de nya IFRS/IAS redovisningsstandarderna. Francis och Schipper (1999) har dock funnit bevis för att finansiell information generellt sett förlorat sin värderelevans, vilket dock inte behöver betyda att nya redovisningsstandarder inte har någon effekt.
En stor goodwillpost ska enligt gällande redovisningsstandarder motiveras genom att generera tillräckligt hög avkastning för att tillfredställa ägarnas avkastningskrav, dvs. att företaget genererar en överavkastning på eget kapital (Lorentzon och Ekberg, 2007). En nedskrivning av goodwill bör således ses som en indikation på avtagande framtida avkastning. Införandet av IFRS 3 och förbudet mot avskrivningar påverkar inte bara den redovisade goodwillposten i balansräkningen. I och med att årliga avskrivningar försvinner påverkas resultatet mer oregelbundet av nedskrivningar, troligen mer tidsenligt än tidigare. Hayn och Hughes (2006) menar att företag ofta väntar med att göra nedskrivningar trots att nedskrivningsprövningen visat på ett nedskrivningsbehov.
Hirschey och Richardson (2003) har undersökt hur marknaden reagerar på nedskrivningsannonseringar av goodwill. Författarna har utifrån undersökningar av den amerikanska marknaden efter införandet av SFAS 142 dragit slutsatsen att de nya redovisningsstandarderna ökar värderelevansen hos goodwill, ur ett investerarperspektiv. Författarnas slutsatser bygger på det negativa samband de fann mellan avkastning och nedskrivningar av goodwill.
Lapointe‐Antunes, Cormier, och Magnan (2009) menar att deras undersökning
funnit bevis för en negativ relation mellan rapporterade nedskrivningar, negativa resultat och aktiepris. De menar att de nya standarderna får investerare att lägga vikt vid nedskrivningar av goodwill i deras värdering av företaget.
3. Metod
3.1 Avgränsningar
Vi har valt att avgränsa oss till svenska företag noterade på Stockholmsbörsen, vilka följer IFRS/IAS redovisningsstandarder. Företaget ska ha varit aktivt under perioden 2001‐2008 och fortfarande vara så. En begränsning vi har varit tvungna att göra är att endast inkludera företag med en redovisad goodwillpost, samt en redovisad värdeminskning av goodwillvärdet i form av antingen en av‐
eller nedskrivning.
3.2 Datainsamling
För att undersöka huruvida införandet av IFRS/IAS har påverkat värderelevansen har vi delat in urvalet i två perioder, före införandet av IFRS/IAS (2001‐2004) och efter införandet (2005‐2008). Vår data är mätt från den första april år t‐1 till den första april år t. I det första urvalet har vi fått fram ett stort antal företag i varierande storlek. För att kunna genomföra vår undersökning har vi bestämt oss för att ignorera företag med enstaka eller små av‐ och nedskrivningar av goodwill. Vi har premierat ett större urval istället för ett mindre urval där vi kunnat erhålla årsredovisningar i fysisk eller elektronisk form. Undersökningen baseras på ett urval om 112 företags redovisade data.
Vi har valt att basera studien på data hämtad elektroniskt från DATASTREAM. I
och med att vi velat ha ett stort urval har vi inte ansett det möjligt att utgå från
företags årsredovisningar, då det vore allt för tidskrävande. Referensramen vi
valt för datainsamlingen bygger på Easton och Harris (1991) avkastningsmodell,
vilken vi anpassat för vår studie av värderelevansen hos det redovisade
resultatet och av‐ och nedskrivningar av goodwill. Utifrån modellen har vi
kunnat samla in data för beräkningar av variablerna i modellen.
3.3 Easton och Harris avkastningsmodell
Easton och Harris (1991) undersöker värderelevansen hos finansiell information genom att använda sig av en avkastningsmodell. Tidigare forskning (t.ex. Collins
& Kothari; 1989) har utgått från modeller där pris förklaras som en multipel av resultat. Easton och Harris (1991) visar på hur förändringar i marknadsvärde (pris) beror på nivån och förändringar i resultatet, men även hur antagandet om priset som en funktion av resultatet samtidigt påvisar resultatet är en relevant variabel för att förklara avkastning. Modellen grundar sig i tanken att pris och bokfört värde båda mäter aktievärdet utrycks enligt följande:
€
Pjt = BVjt+ ujt
(1)
där P
jtär priset per aktie hos företag j vid tiden t, BV
jtär bokfört värde per aktie i företag j vid tiden t, och u
jtär skillnaden mellan P
jtoch BV
jt.Skillnaden mellan marknadsvärdet (priset) och det bokförda värdet kan härföras till flertalet faktorer, däribland information upptaget av priset men som ännu inte redovisats. (Easton & Harris, 1991)
Relationen mellan redovisat resultat och aktieavkastning kan förklaras enligt följande:
€
ΔPjt = ΔBVjt + u'jt
(2)
Men relationen förklaras generellt:
€
ΔBVjt = Ajt − djt
(3)
där A
jtär redovisat resultat per aktie hos företag j över perioden t‐1 till t, och där d
jtär realiserad utledning per aktie under perioden t‐1 till t. (Easton & Harris, 1991)Genom att byta ut (3) mot (2), flytta om variablerna, samt dividera dem med P
jt‐1får man fram:
€
(ΔPjt+ djt) /Pjt = Ajt/Pjt+ u''jt
(4)
Formel (4) visar på relationen mellan aktiepris och bokfört värde vilket påvisar hur resultatet dividerat med pris år t borde vara en lämplig variabel för att förklara avkastning. (Easton & Harris, 1991)
Easton och Harris (1991) skapar en modell för resultatbaserad värdering vilket visar hur priset är en multipel av vinst:
€
Pjt =
ρ
Ajt+ ujt(5)
Utifrån Miller och Modiglianis (1961) förslag om utdelningsirrelevans krävs, att om utdelning realiseras från företag j vid tidpunkten t, måste formel (5) skrivas om enligt följande (Ohlson, 1989):
€
Pjt+ djt=
ρ
Ajt+ ujt(6)
På motsvarande sätt som Beaver, Lambert, och Morse (1980) använder förändringar i vinst för att testa relationen mellan resultat och avkastning skapar Easton och Harris (1991) enligt följande:
€
(ΔPjt+ djt) /Pjt −1 =
ρ
[ΔAjt/Pjt−1] + u'jt(7) Formel (7) visar på det linjära sambandet mellan förändring i resultat dividerat med priset i början av period t och aktieavkastningen under period t.
Utifrån ett resultatvärderingsperspektiv är det intressant att studera huruvida resultatnivån är associerad med avkastning (Easton & Harris, 1991). Genom att dividera formel (6) med priset i början av period t skapas formeln:
€
(Pjt + djt) /Pjt −1 = ρ[Ajt /Pjt −1] + u'' jt (8)
Utifrån formel (8) kan avkastningsvariabeln (P,, + d
jt)/P
jt1brytas ut genom att subtrahera en från varje sida, för att sen expandera den vänstra sidan av formeln. Både formel (4) och (8) utrycker avkastning som en funktion av resultatnivå dividerat med priset i början av period t, som följande:
€
A
jt= (ρ −1)
−1P
jt−1
Detta är en vanlig definition av resultat, under säkerhet att är lika med det inverterade värdet av avkastningskravet plus ett (Ohlson, 1989).
För de flesta företag är aktiepriset en funktion av både bokfört värde och resultat (Easton & Harris, 1991). Ohlson (1989) presenterar därför en modell vilken föreslår att variabeln u
jti formel (1) till viss del är en funktion av resultatet.
Genom att kombinera en modell med endast bokfört värde och en modell med endast resultatvariabeln föreslår Ohlson (1989) en värderingsrelation där pris är en viktad funtion av bokfört värde och resultat. På ett liknande sätt kombinerar Easton & Harris (1991) formel (4) och (7):
€
(ΔPjt+ djt) /Pjt −1 = k
ρ
[ΔAjt/Pjt−1] + (1− k)[Ajt/Pjt−1] +ω
jt(9)
där k är faktorn för att vikta bidraget av förändring i resultat mot resultatnivån i förklaringen av aktieavkastning (Easton & Harris, 1991).
Easton och Harris (1991) ämnar undersöka värderelevansen hos de två resultatvariablerna (i) A
jt/P
jt‐1och, och (ii) ∆A
jt/P
jt‐1, samt en tredje variabel (iii);
A
jt‐1/P
jt‐1, vilken undersöker relationen mellan avkastning och resultatet år t‐1.
Utifrån detta skapar de formeln:
€
Ajt/Pjt−1= ΔAjt/Pjt−1+ Ajt−1/Pjt−1
(10)
där författarna visar hur resultatet år t är en funktion av resultatet år t‐1, och
förändringen i resultat under perioden t‐1 till t. Utifrån formlerna (1)‐(10)
skapar Easton och Harris (1991) sina regressionsmodeller för att undersöka värderelevansen hos resultatvariablerna.
3.4 Regressionsmodeller
Easton och Harris (1991) avkastningsmodell har i tidigare forskning används som grund för att beräkna värderelevansen hos resultatets olika komponenter (t.ex. periodiseringar; Lev & Zarowin; 1999). Genom att bryta ut vald komponent ur resultaträkningen kan man se hur komponenten förhåller sig till resultatet. Då vi har valt att undersöka hur av‐ och nedskrivningar av goodwill påverkar avkastningen har vi försökt härleda dem ur resultatvariabeln. Minskningen av goodwillpostens redovisade värde redovisas i resultaträkningen och påverkar resultatet negativt. Utifrån denna relation kan man därför bryta ut goodwill ur resultatet enligt följande:
€
Re s = (Re s − GW min) + GW min
(11)
där Res, är redovisat resultat år t, och GWmin, är den redovisade minskningen av goodwill postens värde år t.
I Sverige har företag sedan 2002 kunnat välja att skriva ned goodwill, vid sidan om de årliga avskrivningarna. Således kunde minskningen av goodwillpostens värde bero på både av‐ och nedskrivningar fram till 2005. Sedan IFRS/IAS‐
förordningen antogs 2005 består endast minskningen av goodwillpostens värde på nedskrivningar.
€
GW min = GWavsk + GWned (2001‐2005) (12)
€
GW min = GWned (2005‐2009) (13)
där GWavsk, är avskrivningar av goodwillpostens värde år t, GWned, är
nedskrivningar av goodwillpostens värde år t. Vid undersökningen av skillnaden
i värderelevans mellan de två perioderna använder vi oss av två olika formler då
vi undersöker om värderelevansen ökat i period två (2005‐2009) i förhållande
till period ett (2001‐2005). Vi utgår från Easton och Harris (1991) formel för åren 2001‐2005 där författarna inkluderar formel (11) och (12) i formel (10). Vi har även valt att inkludera bägge resultatvariablerna (Res; ∆Res), vilket enligt Easton & Harris kan mildra effekten av mätfel. Författarna tar dock upp att det inte finns någon teoretisk modell som stödjer användandet av två eller tre resultatvariabler. Detta leder till följande formel:
€
Avk = (Re s − Gw min) + GWavsk + GWned + Δ(Re s − GW min) + ΔGWavsk + ΔGWned
(14)
Avk är den 12‐månaders utdelningsjusterade förändring i aktiepris från den första april år t‐1, till den första april år t, Res är nettovinsten år t, GWavsk är värdet på goodwillamorteringarna år t, GWned är värdet på goodwillnedskrivningarna år t, GWmin är summan av amorteringar och nedskrivningar år t. Samtliga förändringar (Δ) förklarar förändringen hos variabeln från år t‐1 till år t.
För perioden 2005‐2009 inkluderar vi formel (11) och (13) för att nå följande formel på avkastning:
€
Avk = (Re s − GW min) + GWned + Δ(Re s − GW min) + ΔGWned
(15)
Utifrån formel (14) och (15) bygger vi vår empiriska undersökning med redovisningsdata hämtad från DATASTREAM. Vi väljer att inrikta oss på svenska börsnoterade företag på OMX. Vi kommer att utgå från företag som har en redovisad goodwillpost för att vidare genomföra en regressionsanalys och där söka svar på om införandet av IFRS har ökat värderelevansen kring redovisningen av goodwill. Undersökningen av värderelevansen av goodwill kommer att, i enlighet med Easton och Harris (1991) bedömas både när det gäller den statistiska signifikansen av goodwillkoefficientenerna samt förklaringsstyrkan hos resultatets individuella komponenter. Förluster är kända för att vara begränsade i dess förmåga att förutse framtida resultat (Hayn, 1995;
Collins et al, 1997) och därför introducerar vi en dummyvariabel i
regressionsmodellerna (D_NEG). Variabeln tar värdet 1(0) om det redovisade nettoresultatet är negativt(positivt).
Modellerna som kommer användas vid regressionsanalysen ser ut på följande sätt:
€
Avk
t= Re s
t+ Δ Re s
t+ D _ NEG + D _ NEG * Re s
t+ ε (Modell 1)
€
Avk
t= (Re s
t− GW min
t) + GW min
t+ Δ(Re s
t− GW min
t) + ΔGW min
t+
D _ NEG + D _ NEG * Re s
t(Modell 2)
€
Avk
t= (Re s
t− GW min
t) + GWavsk
t+ GWned
t+ Δ(Re s
t− GW min
t) +
ΔGWavsk
t+ ΔGWned
t+ D _ NEG + D _ NEG * Re s
t(Modell 3)
Modell 1 utgår från Easton och Harris (1991) standardmodell för avkastning, formel (4) och (8), med en dummyvariabel inkorporerad för att justera för negativt resultat. Modell 2 utgår från Easton och Harris (1991) men minskning av goodwillpostens värde har brutits ut från resultatet. Modell 3 utgår även den från standardmodellen men här har av‐ och nedskrivningar av goodwill separerats från minskning av goodwillpostens värde. För period ett (2001‐2004) används samtliga modeller medan för period två (2005‐2008), där IFRS/IAS‐
förordningen är gällande, används Modell 1, Modell 2, och Modell 3, dock utan GWavsk‐ och ΔGWavsk‐variablerna, då avskrivningar inte får redovisas efter 2004. I enligthet med Easton och Harris (1991) deflateras de förklarande variablerna med marknadsvärde år t‐1.
4. Resultat
Urvalet är indelat i två perioder; Period 1 (2001‐2004), Period 2 (2005‐2008). I Tabell 1A och Tabell 1B har vi data samlad från datastream i dess icke deflaterade form i syfte att redovisa de under vår tidsperiod faktiska talen för att påvisa hur företagen i urvalet var mer lönsamma under Period 2 än i Period 1.
Tabell 1A och 1B visar hur medelvärdet för resultat efter goodwillminskning (Resultat‐GWmin) är 144,4 Tkr för Period 1 medan det för Period 2 var uppe i 1225 Tkr. Under Period 1 redovisade 55% av företagen en förlust medan motsvarande siffra Period 2 var 32%. Då av‐ och nedskrivningar direkt påverkar ett företags resultat så finns det en direkt korrelation gentemot goodwillminskningen och att det är 13% fler företag som redovisar ett negativt resultat.
Det visar på en substantiell skillnad i hur företagen skriver av under de två perioderna. Period 1 bestod den genomsnittliga minskningen av goodwill till stor del av avskrivningar; 124,5 Tkr, medan den totala minskningen under Period 2 enbart bestod av nedskrivningar, vilket var ett direkt resultat av de standardförändringar som genomfördes under den perioden. Vid en jämförelse perioderna emellan så har implikationen av dessa standardförändringar lett till mer än en halvering utav den totala goodwillminskningen då den genomsnittliga goodwillminskningen (GWmin) för Period 1 är 211,5 Tkr och för Period 2; 85,5 Tkr.
Deskriptiv Statistik 2001-2004
Tabell 1A
Q1 Medelvärde Q3 Std. Avvikelse Resultat ‐2,5E+07 353521,64 21018000 2,72E+06
Resultat‐GWmin ‐2,6E+07 144399,95 19895000 2,49E+06
GWmin 0 211528,82 7600000 578862,322
Gwned 0 146775,6 6950000 699211,441
GWavsk ‐46940 124519,54 3450000 336140,111
D_NEG 0 0,55 1 0,498
∆Resultat ‐4,6E+07 ‐196932,71 11510000 2,82E+06
∆Resultat‐Gwmin ‐4,6E+07 ‐219182,76 10633000 2,86E+06
∆GWmin ‐7137000 22557,16 6887000 562736,825
∆GWned ‐6950000 1179,9 6950000 492148,632
∆GWavsk ‐3450000 21377,26 1878000 254216,69
Deskriptiv Statistik 2005-2008
Tabell 1B
Q1 Medelvärde Q3 Std. Avvikelse
Resultat ‐4600000 1303018,84 29893870 3,92E+06
Resultat‐GWmin ‐5633000 1225296,19 29884240 3,85E+06
GWmin 0 85506,14 3300000 335643,611
Gwned 0 97403,47 3300000 358753,664
GWavsk 0 356,41 53632 3167,216
D_NEG 0 0,32 1 0,465
∆Resultat ‐6343000 413417,56 24845000 1,98E+06
∆Resultat‐Gwmin ‐6061000 429421,61 25298000 2,01E+06
∆GWmin ‐1985000 ‐16004,04 3022000 269881,005
∆GWned ‐1985000 8680,37 3022000 234846,277
∆GWavsk ‐1902000 ‐24684,41 48335 138982,863
I tabell 2 ges korrelationen mellan de olika variablerna sett över samtlig data för både period 1 och period 2. Genom att undersöka resultatet finner man ett vid 1% signifikansnivå väldigt nära samband till resultat – goodwillminskning (,962) och ett relativt samband till dummyvariabeln (D_NEG) (‐,422). Övriga nära samband värda att notera är den höga korrelationen på 1% signifikansnivå mellan GWmin och GWavsk (,906). De sista variabler som på 1% signifikansnivå korrelerar med varandra är förändringsvariablerna ∆GWavsk och ∆GWmin (,752) vilket är ett direkt resultat av den höga korrelationskoefficient som återfinns hos originalvärdena. I övrigt är korrelationen låg mellan de olika variablerna.
Korrelationsmatris
**, signifikant på 1%‐nivå
*, signifikant på 5%‐nivå
I Tabell 3 redovisas värderelevansen hos det redovisade resultatet utifrån Easton och Harris (1991) avkastningsmodell, vi redovisar i tabellen koefficienterna, t‐stat värdena och justerade R
2värden. Tabell 3 presenterar resultatet från samtliga regressionsmodeller för period 1 (2001‐2004). För Modell 1 är det redovisade resultatet är en statistiskt signifikant variabel för period 1 (t‐stat: 3,41). Förändringen i resultat från år t‐1 till år t (∆Resultat) är inte statistiskt signifikant för period 1 (t‐stat: 1,16), värdet på ∆Resultat uppvisar ingen signifikans för Modell 1 . I regressionsmodellen har vi även inkluderat två variabler för att justera för negativt resultat (D_NEG; D_NEG*Resultat). D_NEG är inte signifikant för Modell 1 under samma tidsperiod (‐1,31) samtidigt som D_NEG*Resultat uppvisar statistisk signifikans med ett t‐stat på (‐2,79) . Justerat R
2för modell 1 för period 1 (3,2%) är betydligt högre än för period 2 (‐0,4%).
I Modell 2 är goodwillminskningen (GWmin) statistiskt signifikant (1,79) medan förändringsvariabeln (∆GWmin) inte uppvisar signifikans (‐1,05). (Res–GWmin) för Modell 2 saknar statistisk signifikans (,65) medan förändringsvariabeln (∆Res‐GWmin) uppvisar ännu sämre signifikans (‐,11). D_NEG är till skillnad
Tabell 2
Res
Res-
Gwmin GWmin Gwned Gwavsk D_NEG ∆Res
∆Res-
GWmin ∆GWmin ∆GWned ∆GWavsk Res 1 ,962** ,199** ,054 ,152**
-
,422** -,067*
-
,238** -,095** ,038 -,236**
Res-
GWmin ,962** 1 ,301** ,233** ,367**
- ,415**
- ,098**
-
,313** -,141** -,026 -,224**
GWmin ,199** ,301** 1 -
,223** ,906** -
,091** -
,125** -
,326** ,029 ,479** ,366**
GWned ,054 ,233** -
,223** 1 ,058 -,050 -,017 -,077* -,264** -,342** ,034 GWavsk ,152** ,367** ,906** ,058 1 -,060
- ,159**
-
,408** -,041 -,006 -0,50 D_NEG
- ,422**
- ,415**
-
,091** -,050 -,060 1 -,006 ,027 ,001 -,012 0,27
∆Res -,067*
- ,098**
-
,125** -,017 -
,159** -,006 1 ,664** ,004 ,013 -,008
∆Res- GWmin
- ,238**
- ,313**
-
,326** -,077*
-
,408** ,027 ,664** 1 ,066* ,035 ,076
∆GWmin -
,095** -
,141** ,029 -
,264** -,041 ,001 ,004 ,066* 1 ,808** ,752**
∆GWned ,038 -,026 ,479** -
,342** -,006 -,012 ,013 ,035 ,808** 1 -,041
∆GWavsk - ,236**
-
,224** ,366** ,034 -0,50 0,27 -,008 ,076 ,752** -,041 1
förutsättningar som för Modell 1, dvs. variabelns förklaringsvärde påverkas av det stora antalet företag med en redovisad förlust under period 1. Dock är D_NEG*Resultat inte statistiskt signifikant med ett t‐värde på (‐,43).
För Modell 3 har goodwillminskningen brutits upp i av‐ och nedskrivningar av goodwill (GWavsk; GWned). För Period 1 blir Res‐GWmin precis som under Modell 2 statistiskt insignifikant (,70) och förändringsvariabeln (∆Res‐GWmin) visar på samma symptom med ett t‐stat värde på (,73), dock har signifikansen (trots att värdet i sig inte är signifikant) ökat från Modell 2. Det som dock är intressant att notera är att goodwillavskrivningarna uppvisar signifikans (2,56) samtidigt som dess förändringsvariabel (∆GWavsk) inte gör det (,16), detta kan förklaras av att nedskrivningarna var förbestämda och fortlöpte enligt plan och att informationen gällande denna post gick att utröna före en periods slut och det därför ej bör påverka aktieprisförändringar. De, under Period 1, frivilliga goodwillnedskrivningarna visar inte på någon signifikans (,79) dock är förändringsvariabeln signifikant (‐1,80) vilket är ett resultat som påvisar att de nedskrivningar (om än i ringa omfattning) som gjordes påverkat aktieprisförändringar.
Då goodwillavskrivningar är signifikant och goodwillnedskrivningar inte uppvisar signifikans indikerar detta på att redovisningsrådets införande av frivilliga nedskrivningsprövningar inte har påverkat värderelevansen positivt.
Precis som för modell 2 uppvisar D_NEG signifikans för modell 3 (‐1,86) vilket även här förklaras av den stora andelen företag som uppvisar negativa resultat för perioden. D_NEG*Resultat uppvisar för modell 3 ingen statistisk signifikans med en t‐stat på (‐,45). Justerad R^2 för modell 3 är (,9%) vilket är en ökning gentemot modell 2 med (0,5%).
Regressionsdata för samtliga modeller för period 1
I Tabell 4 återfinns regressionsdata för Modell 1, Modell 2 och Modell 3 för period 2. För period 2 skiljer sig vårt resultat för resultatvariabeln (Res) i Modell 1. Signifikansen för resultatvariabeln är för Modell 1 (‐,41) vilket innebär att variabeln i sammanhanget är insignifikant. Denna skillnad kan förklaras, liksom dummy‐variablerna (D_NEG), av en större andel företag som uppvisar positiva resultat. Resultatvariabelns insignifikanta värde för period 2 kan jämföras med Period 1 där motsvarande variabel hade en t‐stat på (3,41). Vidare saknar även D_NEG signifikans (,65) samtidigt som även D_NEG*Resultat inte är signifikant (,33). För Modell 2 och Modell 3 är även här de bägge resultatvariablerna statistiskt insignifikanta (‐,04; ‐,08). R^2 värdet för modell 1 för period 2 är (‐,40%).
Modell 2 under Period 2 visar precis som Modell 2 under period 1 upp insignifikans hos resultat – goodwillminskningsvariabeln (‐,04) samma symptom uppvisas hos dess förändringsvariabel som inte är statistiskt signifikant men t‐
stat värdet är betydligt högre för Period 2 än period 1 (1,19; ‐,11).
Goodwillminskningen under period 2 uppvisar till skillnad från period 1 upp ett icke statistiskt signifikant t‐stat värde (,24; 1,79), förändringsvariabeln hos
Tabell 3
2001‐2004
Modell 1 Modell 2 Modell 3
Koefficient T‐stat Koefficient T‐stat Koefficient T‐stat
Res 0,238 3,41
Res‐Gwmin
0,041
0,65
0,055
0,70
Gwmin
0,158 1,79
Gwned
0,044
0,79
Gwavsk
0,255 2,56
∆Res 0,061
1,16
∆Res‐Gwmin
‐0,006
‐0,11
0,052
0,73
∆Gwmin
‐0,09
‐1,05
∆Gwned
‐0,208 ‐1,80
∆Gwasvsk
0,016
0,16
D_Neg ‐0,075
‐1,31
‐0,122 ‐1,98 ‐0,115 ‐1,86 D_Neg *Resultat ‐0,196 ‐2,79 ‐0,027
‐0,43
‐0,029
‐0,45
Just R^2 3,20% 0,40% 0,90%
med samma variabel för period 1. D_NEG uppvisar ingen signifikans (,91) vilket skiljer sig från motsvarande variabel för Period 1 där D_NEG värdet var statistiskt signifikant. D_NEG*Resultat uppvisar även det statistisk insignifikans med t‐stat värdet (,13), vilket även var fallet för period 1. R^2 värdet för modell 2 under period är (,10%).
Modell 3 uppvisar för Period 2 motsvarande signifikansnivåer för Resultatet efter goodwillminskningen (Res‐GWmin) som för Period 1 (‐,08; ,7) vilket är insignifikanta värden. Förändringsvariabeln (∆Res‐GWmin) är dock nästan statistiskt signifikant under Period 2 vilket den inte är under period 1 (1,4; ,73).
Detta kan förklaras av att det under period två inte fick genomföras några avskrivningar av goodwillvärdet, och att förändringsvariabeln av goodwillnedskrivningar under Period 1 uppvisade statistisk signifikans. För Modell 3 visar goodwillnedskrivningar på insignifikans (,82; ,79) vilket samma variabel under Period 1 uppvisar också. Under Period 2 har dock förändringsvariabeln blivit insignifikant (‐,42) vilket inte är fallet under Period 1, denna förändring av signifikans förklaras av att det under Period 1 var frivilligt att skriva ned medan det var regelbaserat att skriva ned för Period 2 och att aktieprisförändringarna i större utsträckning går att härleda till denna förändring. Dummy‐variabeln (D_NEG) uppvisar för Modell 3 liksom för Modell 1 och Modell 2 upp insignifikans med ett t‐värde på (,38) samtidigt som även D_NEG*Resultat är insignifikant med t‐värdet (,87). Under Period 2 har merparten av nedskrivningarna uppstått tätt in på införandet av IFRS/IAS 2005.
Något som kan förklaras av att företag under perioden 2002‐2004 då nedskrivningsprövning av goodwillvärdet var frivilligt negligerat möjligheten att skriva ned värdet till dess att det blev standard 2005. R^2 värdet för modell 3 för Period 2 är (,10%).
Regressionsdata för samtliga modeller för period 2
5. Analys och slutsatser
I denna uppsats har vi undersökt värderelevansen hos resultatet och av‐ och nedskrivningar av goodwill hos företag noterade på OMX Stockholm. Vi har utgått från Easton & Harris (1991) avkastningsmodell för att sedan bryta ut av‐
och nedskrivningskomponenten ur resultatkomponenten. I Tabell 3 presenteras vårt resultat från regressionsmodellerna (1‐3) för Period 1, medan Tabell 3 presenterar resultatet för Period 2. Vårt resultat från regressionerna av Modell 1 skiljer sig från Easton & Harris (1991) resultat av resultatvariablernas relation med avkastningen. Författarna finner att bägge resultatvariablerna (Res; ∆Res) är signifikanta i deras genomsnittliga urval (t‐stat 28,3; 7,1). Vi har funnit att resultatvariabeln under Period 1 är relevant för att förklara avkastning (3,41) men inte under Period 2 (0,41). Resultatförändringsvariabeln saknar signifikans för någon av de bägge perioderna. Detta kan vara en indikation på att finansiell information har tappat i värderelevans mellan perioderna.
Vårt resultat från Modell 2 visar på att en realiserad minskning av goodwillpostens värde under Period 1 är associerad med aktieavkastning
Tabell 4
2005‐2008
Modell 1 Modell 2 Modell 3
Koefficient T‐stat Koefficient T‐stat Koefficient T‐stat
Res ‐0,064
‐0,41
Res‐Gwmin
‐0,006
‐0,04
‐0,014
‐0,08
Gwmin
0,03
0,24
Gwned
0,105
0,82
Gwavsk
∆Res 0,062
1,15
∆Res‐Gwmin
0,069
1,19
0,078
1,40
∆Gwmin
0,042
0,41
∆Gwned
‐0,045
‐0,42
∆Gwasvsk
D_Neg 0,045
0,65
0,063
0,91
0,061
0,38
D_Neg *Resultat 0,046
0,33
0,018
0,13
0,006
0,87
Just R^2 ‐0,40% 0,10% 0,10%
