Ling Chiang
Socionomprogrammet med inriktning mot etik och livsåskådning 240 hp Institutionen för socialt arbete
Vetenskapsteori och metod, examensarbete 20 hp, SEL 62, VT 2012 Handledare: Ola Segnestam Larsson
Examinator: Magnus Karlsson
Vem sätter unga arbetslösa på dagordningen?
En kvalitativ innehållsanalys om hur media skildrar ungdomsarbetslöshet
Who puts young unemployed on agenda?
A qualitative content analysis of how the media portrays youth unemployment
Abstract
Denna studie handlar om hur media framställer ungdomsarbetslöshet och arbetslösa unga.
Syftet är att undersöka och analysera hur media skildrar ungdomsarbetslöshet. Vidare
undersöks även hur stora möjligheterna är för arbetslösa unga, att kunna påverka sin situation med hjälp av media. En kvalitativ innehålls analys används som metod för denna uppsats. Det empiriska materialet består av artiklar som berör ungdomsarbetslöshet, vilka är hämtade från Metros hemsida. Utifrån en strukturell tolkning tematiseras resultatet och analysen drar kopplingar med dagordningsteori samt tidigare forskning. Studien visar att Metro framställer ungdomsarbetslöshet som hög, vilket är reguljärt och förutsägbart. Lönesänkningen för unga är det rådande temat som förekommer i diskussionen om minskningen av
ungdomsarbetslöshet. Detta fick mer genomslag än teman arbetserfarenhet, eftersom det väcktes kontroversiella debatter. Vilket kan tolkas som McCombs kallar för ”bra
historia”(2006, 147). Det är sådana företeelser som journalister söker efter. Diskussionen om lösningar på ungdomsarbetslöshet som helhet har en negativ inställning, vilket skulle kunna influera människor som inte är unga och arbetslösa, denna förklaring är utifrån McCombs orienteringsbehov. Att arbetslösa unga framställs som en marginaliserad grupp innefattar vissa komplikationer. I textinnehåll med arbetslösa unga förekommer det inga motstående ramar. Det är delvis utifrån stödjande ramar och delvis utifrån en liknande komplex och motsägande ram. Eftersom denna ram utgår från journalisternas egna uppfattningar av arbetslösa unga. Det framgår att varken politiker eller Metro är intresserad av att sätta ungdomsarbetslösheten på dagordningen. Inom den politiska diskussionen förkommer det både stödjande och motstående ramar men det visar på en komplex och motsägande ram, eftersom ambitionen att lösa ungdomsarbetslöshet värderas mer framför de arbetslösa unga.
Ingen tydlig inställning till prioriteringen av ungdomsarbetslösheten har hittats eftersom det förekommer både negativa och positiva åsikter som i slutändan jämnar ut. Metro exponerar ungdomsarbetslösheten i en ganska begränsad utsträckning och det som väcker medias uppmärksamhet är företeelse som statsministerns fel ordval. Detta är återigen vad McCombs kallar för ”bra historia”(2006, s 147). Därför kan man dra slutsatsen att dagordningen för ungdomsarbetslöshet inte sätts av politiker eller Metro. I analysen framkommer det att merparten av ungas röster innefattar både en negativ betoning och en svag förtroende om att hitta ett arbete. Återigen skulle denna röst, enligt McCombs, influera människor som inte är arbetslösa unga(2006). Däremot visar resultatet att ingen av aktörerna från medieinnehållet
reagerar på detta. Vilket kan förklaras med att ungas röster syns i för liten omfattning för att kunna påverka dagordningen.
Nyckelord: Ungdomsarbetslöshet, Arbetslösa Unga, Media, Dagordningsteori
Keywords: Youth unemployment, Unemployed Youth, Media, Setting the Agenda Theory
Ett stort tack
Det är otrolig många i min omgivning som jag vill tacka. Jag vill tacka Marie Kandelberg som har korrektur läst min uppsats. Jag vill tacka min handledare Ola Segnestam Larsson som har varit ett enormt stöd under uppsatsens process. Jag vill tacka min fyra årige son Alexander Chiang som har varit så uthållig med sin upp stressade mor. Sist men inte minst vill jag tacka Ersta Sköndals Högskolans största stolthet professorn Bengt Börjesson som gick bort under september 2012. Börjessons engagemang för socialt arbete har varit en stor inspirationskälla för mig. Jag känner en stor ära att ha fått möjligheten att träffa denna fantastiska människa.
Tusen tack!
1 Innehållsförteckning
1. Inledning ...4
1.2 Problemformulering ...4
1.3 Syfte och frågeställning...5
1.4 Avgränsning ...5
2. Tidigare forskning ...6
2.1 Medias framställning reguljär och förutsägbar ...6
2.2 Medias stödjande och motstående ramar...6
2.3 Media stärker grupper ...7
2.4 Möjligheter som socialt arbete kan bidra med hjälp av media...8
2.5 Sammanfattning...9
3. Teori ...10
3.2 Synen på medias makt...10
3.3 Pseudoomgivning...11
3.4 Orienteringsbehov och samhällsfrågor...12
3.5 Mediedagordningen...13
3.6 Dagordningsteori...14
3.7 Sammanfattning………...15
4. Metodologi...17
4.1 Val av metod...17
4.2 Förhållningen mellan teorin och empirin...18
4.3 Insamling av material...18
4.4 Bearbetning av material ...19
4.5 Kriterier för studien...20
4.6 Etiska övervägande...21
2
5. Resultat...22
5.1 Ungdomsarbetslöshetens utbredning………..22
5.2 Ungdomsarbetslöshetens utbredning i Metro………...23
5.3 Lösningar på ungdomsarbetslösheten………...24
5.3.1 Löner………...…24
5.3.2 Arbetserfarenheter………..26
5.3.3 Arbeta utomlands………27
5.4 Arbetslösa ungas situation………..28
5.4.1 Synen på unga……….28
5.4.2 Svensk arbetsmarknad……….30
5.4.3 Lever i utsatthet………...32
5.4.4 Invandrare………34
5.5 Hur prioriteras ungdomsarbetslöshetsfrågan och unga arbetslösa?...37
5.5.1 Prioriteringens dubbla sidor……….37
5.5.2 Ett fall som ger uppmärksamhet………..39
5.6 De ungas röst………...40
5.6.1 Existerar för rollen………...40
5.6.2 Förstärker andra aktörer………..42
5.6.3 Framhävs ungas röst?...43
5.7 Sammanfattning………..44
6. Analys………...45
6.1 Framing och priming av ungdomsarbetslöshet………45
6.2 Framing och priming av arbetslösa unga……….47
6.3 Vem sätter dagordningen?...48
6.4 Ungas möjligheter att påverkar………....49
3
6.5 Sammanfattning………50
7. Diskussion………52
8. Källförteckning………54
8.1 Elektroniska källor……….55
8.2 Lagrum………...55
8.3 Artiklar………..55
4 1. Inledning
1.2 Problemformulering
Enligt emeritus professor i kriminologi Knut Sveri har värderingar kring arbetet i Sverige präglats av den protestantiska synen. Detta innebar bland annat att vara sysslolös inte var accepterat i samhället, eftersom det bidrog till att människor utförde handlingar som kunde vara skadliga för både den enskilde och omgivningen. Därför ansågs arbetet som en ”moralisk skyldighet”. 1965 fanns det lagar som innebar att arbetslösa kunde tvingas till arbete upp till tre år eller hamna i fängelse upp till minst sex månader (Johansson 1993, s 59). På uppdrag för forsknings- och utvecklingsbyrå visar forskarna Knut Sundells och Eva Svanbergs undersökning att socialbidragsberoende unga tappar motivationen till att söka arbete efter en viss tid med utan framgång (1993, s 15).
Anne Hammarström som är professor/överläkare i folkhälsovetenskap vid institutionen för allmänmedicin, hävdar att medias exponering av olika resursminskningar ger en negativ påverkan på arbetslösa ungdomar för att ett arbete avgör en viktig roll för både
”identitetsutvecklingen” och ”socialisering” (Hammarström 1996). Statistiken från
folkhälsoinstitutionen visar att arbetslösa ungdomar som inte studerar mår sämre än andra ungdomar (FHI 2008).
Den brittiska sociologen Anthony Giddens menar bland annat att media är en bidragande faktor för ett globalt samhälle. Den tyske filosofen och sociologen Jürgen Habermas menar att media utgör en offentlig sfär, där olika intresse och debatter för den allmänna opinionen skapas. Men denna sfär ”formas inte genom öppna och rationella diskussioner utan genom manipulation och kontroll” (Giddens 2007). Malcome Payne som är professor inom socialt arbete menar att sociala insatser skapas utifrån allmänhetens värderingar som även innefattar social arbetarna, vilka i sin tur påverkas av den politiska diskussionen och av massmedias exponering (Payne 2002).
Med tanke på den makt position media innehar, anser jag att det är viktigt att undersöka på vilket sätt det influerar ett socialt fenomen som ungdomsarbetslöshet. Eftersom detta kan påverkar individens möjligheter att förändra sin vardag. Enligt Maxwell McCombs handlar majoriteten inom medieforskning av dagordningsmakten om samhällsfrågor. McCombs hänvisar till Harold LassWell som menar att media fyller tre sociala funktioner, vilka är att
”bevaka den vidare omgivningen, åstadkomma samförstånd mellan olika samhällsgrupper och
5
förmedla kulturen” (McCombs 2006). Mina förhoppningar med studien är att öppna upp för diskussioner om nya vägar för socialt arbete.
1.3 Syfte och frågeställning
Syftet med studien är att undersöka och analysera hur media skildrar ungdomsarbetslöshet.
Vidare vill jag undersöka hur stora möjligheter det är för arbetslösa unga, att kunna påverka sin situation med hjälp av media. För att konkretisera mitt syfte har jag valt att besvara det med följande frågeställningar:
1. Hur framställs ungdomsarbetslöshet och arbetslösa unga i media?
2. Vem sätter dagordningen på ungdomsarbetslösheten utifrån medias framställning?
3. Hur ser möjligheterna ut för arbetslösa unga att påverka dagordningen i media?
1.4 Avgränsning
Denna uppsats är begränsad till en tidning, nämligen Metro. Eftersom tidningen är både kostnadsfri och lättillgänglig för allmänheten, anser jag att detta är tillräckligt nog med skäl att människor läser. Vilket även bidrar till att Metro har ett inflytande på allmänheten. Enlig Metros VD Andreas Ohlson når tidningen ut till 1,5 miljoner läsare i tre storstadsregioner i Sverige och ungefär en halv miljon läsare på webben (Metro 2012).
6 2. Tidigare forskning
Det har för mig varit väldigt svårt att få tag på forskning som berör arbetslösa ungas röst i media. Jag har ändå försökt hitta relevant forskning som belyser studiens sammanhang.
Därför redovisas forskning inom samma område men utifrån andra marginaliserade grupper.
2.1 Medias framställning reguljär och förutsägbar
I en australiensk feministisk forskning, undersöker Terry Threadgold den anti-asyl diskursen som förekommer i brittiska tidningar. Enligt Threadgold upprätthålls denna diskurs på grund av medias exponering. Medias framställning av asylfrågan är både reguljär och förutsägbar.
Det skrivs om ökande illegala immigranter som invaderar landet för att dra nytta av
välfärdssystemet. Att myndigheter ständigt vill ha hårdare kontroll vid gränserna, framhäver media som ett misslyckande. De som invadera beskrivs som bland annat kriminella eller hotfulla terrorister. Enligt Threadgold menar många forskare att denna beskrivning om asylfrågor förekommer globalt. Threadgold hävdar att det finns studier som visar att medias framställning skapar spänningar i ett samhälle, där det skapas rasistiska attityder gentemot immigration. Dessa spänningar förekommer främst i arbetarklassen. Den största delen av de källor som berör asylsökande är hämtade från de som till hör eliten och är vita. De
asylsökande som intervjuas på tv är de som inte talar engelska. Den största viktiga poängen med studie är att lyfta fram de asylsökande kvinnorna. Threadgold hävdar att asylsökande män framställs som kriminella i media, medan asylsökandekvinnor knappt syns. Därför intervjuades åtta asylsökandekvinnor för att förstå deras uppfattning av asylsökandemän. Det framkom att kvinnorna och även barn utsattes för kränkande behandling av människors smugglare till daglig diskriminering från omgivningen. Av detta resultat menar Threadsgolds att deras röster måste bli hörda för att göra det synligt för större institutioner och de brott mot mänskliga rättigheter som pågår (Threadgold 2006).
2.2 Medias stödjande och motstående ramar
I en brittisk studie undersöks tidningars gestaltning av feminismen mellan 1968-1982, i både USA och England. Under denna tid uppstod det så kallade andra vågens feminism (på engelska second wave feminism). Enligt Kaitlynn Mendes (2011, refererad i Bryson, 2003 s 182)att de feministiska forskarna menar att denna våg började i USA, delvis på grund av boken The Feminine Mystique som är skriven av Betty Fridan. Det väcktes diskussioner om främst vita medelklass kvinnor som är isolerade i hemmet och även på en politisk nivå, eftersom många andra vågens feminister var politisk aktiva. Vidare menar Mendes (2011,
7
refererad i Fairbairns, 2003) att kort där efter drog amerikanska andra vågens feministiska rörelse igång engagemanget, då började även Englands feministiska rörelse sätta sin prägel i frågor som rör kvinnors lön, utbildning och anställnings möjligheter (Mendes 2011, s 82).
Denna studie använde sig av totalt 555 artiklar, varav 393 artiklar är tagna från amerikanska tidningar och 162 artiklar från brittiska tidningar. Enligt Mendes(2011, refererad i Huddy, 1996; Bradley 2003) att USA har feminist rörelsen lyckats engagera på nationell nivå. Medan den feministiska gruppen i England inte har fått samma genomslag, både när det gäller rörelsens engagemang och medias uppmärksamhet (Mendes 2011, refererad i Boucher 1983).
Mendes resultat visade tre framstående teman som förklara medias gestaltning av feminist rörelsen, vilka är ”stödjande ramar”, ”motstående ramar” och ”feminism som komplex och motsägande”. Ungefär hälften av de 555 artiklarna bidrog till temat stödjande ramar. Dessa artiklar exponerades mest i konservativa tidningar som The Chicago Tribune och The Times.
Medan 32 procent av artiklarna stod under temat motstående ramar och användes mest i den liberala tidningen Daily Mirror. De resterande artiklarna som publicerades mest inom amerikanska media, vilket stod för 18 procent som tilldelades under temat feminism som komplex och motsägande. Enligt Mendes innebär detta temat att diskursen handlar om dubbla budskap om feministiska värderingar, där ideologin värderas högt men inte feministen
(Mendes 2011).
2.3 Media stärker grupper
I en japansk studie visas hur japanska kvinnliga immigranter använder sig av media för att bli accepterad i det amerikanska samhället. Under slutet av 1880-talet började manliga japaner arbetsinvandra till USA. Det fanns motståndare som menade att japanerna var ett
samhällsproblem som skadar befolkning (Nomura 2009, refererad i Nakano 1990, s 23).
Under 1907 stoppades immigrationen från Japan. Däremot hade USA ett avtal med Japan som tillät fruar och släktingar till de redan bosatta japanerna i USA att komma in i landet (Nomura 2009, refererad i Daniels & Kitano 1970, s 48-50; Okamoto 1980, s 47-8, 63-8; Ichioka 1988, s 52, 69; Iino 2000, s 30-4). Enligt japansk tradition måste en äktenskapsmäklare få ett
godkännande av brudens föräldrar för att kunna arrangera ett bröllop i Japan. Efter det få bruden följa med mannen till USA. Av detta har det amerikanska samhället menat att de japanska kvinnorna inte kan assimileras in i det amerikanska samhället, utan bara producera barn för att öka japanska befolkningen i landet (Nomura 2009, refererad i Ichioka 1980, s
8
355; Tanaka 2002, s 5-6). Den japanska invånarens situation förvärrades efter första världskriget, då media och den politiska diskursen ökade spänningarna mellan Japan och USA. Det skapades även en anti-japan rörelse främst i Kalifornien (Nomura 2009, refererad i Miwa 1997 , s 166-71, 201-1, 257-92). Enligt Noruma(2009, refererad i Gaimushō 1933, s 1162- 99; Miwa 1997, s 172-5) förbjöds immigranter från Japan till USA 1924(2009, s 257- 258). Genom tidningen The Nichibei som skapades av kvinnliga japanska immigranter och var även riktad till de kvinnliga japanska immigranterna. I detta forum framhävdes den
viktiga rollen som kvinnor har i hemmet. Hemmet anses som en plats, där barn kan växa upp i hälsosam och civiliserad miljö. Kvinnans uppgift är att se till att hemmet uppfyller dessa krav som leder till att nästa generation blir accepterad av det amerikanska samhället. Därför exponerades även information om amerikansk kultur. Med hjälp av tidningen kunde de japanska kvinnorna uppnå sociopolitiska, ekonomiska och kulturella behov för att motverka förtrycket av de anti-japanska rörelserna. Dessutom bidrog tidningen med att öka japanernas stolthet på nationell och etnisk nivå (Noruma 2009).
2.4 Möjligheter som socialt arbete kan bidra med hjälp av media
I ett samarbete mellan Island och Sverige, gjordes en både kvalitativ och kvantitativ studie om skillnaden mellan offentliga och kvinnornas uppfattning av premenstruellt syndrom (PMS) i Island. Resultatet visade att kvinnorna uppfattade att diskussionen om PMS i media, bland män och andra kvinnor inte förstod allvaret. De upplevde att media framhävde männens negativa inställning av PMS. Det förekommer inga diskussioner om PMS i media, utan mer generella diskussioner. Ur detta framställs kvinnorna som ostabila och irrationella. Andra kvinnor använder PMS som ursäkt för att tona ner händelser som de ångrar. Avslutningsvis menar författarna att ändra på den offentliga diskursen, är en utmaning för människor inom omsorgsyrken för att kunna låta gruppers röst bli hörda (Sveinsdottir, Lundman & Norberg 2002).
Maram Hallak och Kathryn Quina intervjuade en fokusgrupp som bestod av sju kvinnliga muslimska studenter i USA. Syftet med studien är att undersöka hur kvinnornas liv har blivit påverkad efter elfte septembers attacken mot tvilling tornet. Resultatet visade på en stor upprördhet bland kvinnors upplevelser av medias framställning av muslimer. Dessutom utsattes kvinnorna för olika former av diskriminering. De hanterade detta med hjälp av sin
9
tron, gemenskapen och familjen. Även vänligt bemötande av icke-muslimer har bidragit till en långsiktig balans i deras liv. Men diskrimineringen har medfört känslor av otrygghet på amerikansk mark. Hallak och Quina hävdar att dessa kvinnors röster kan bli hörda genom media, för att motverka den hotfulla bilden av muslimer. Samtidigt skulle detta uppfylla en social rättvisa för dessa kvinnor (Hallak & Quina 2004).
I en amerikansk studie redovisas hur äldre immigranter med hjälp av media vann tillbaka rättigheter för bidraget som på engelska kallas för Supplemental Security Income (SSI). Enligt författaren Grace J. Yoo var det tack vare förespråkare som jobbar med äldre immigranter som lyckades hjälpa denna grupp att syna mer i media. Genom att låta de äldre berätta sin historia. Vidare hävdar Yoo att dessa förespråkare bör utbilda sig för att kunna lyfta
marginaliserade grupper röst och även ge information hur brukarna kan påverkar processen av författarbeslut (Yoo 2001).
2.4 Sammanfattning
I tidigare forskning har visat de framställningar och ramar som media har förmedlat, när det handlar om marginaliserade grupper. Det framgår även vilka möjligheter media kan bidrar med genom att få marginaliserade grupper röst hörda. Jag kommer i min analys använda mig av de framställningar och ramar som tidigare forskning har visat. Medan de möjligheterna som media bidrar med kommer att diskuteras i slutdiskussionen.
10 3. Teori
I min analys använder jag mig av dagordningsteori (på engelska Setting the Agenda). Jag har valt denna teori för att öka förståelse för hur medias inflytande påverkar en samhällsfråga.
Detta kommer att besvara mina frågeställningar .
Grundarna till teorin är den amerikanske professor Maxwell McCombs och hans kollega Don Shaw. Jesper Strömbäck som är professor i politisk kommunikation och journalistik hävdar att denna teori är en av de mest väletablerade teorierna ”inom områden
masskommunikation och medieeffekter” (McCombs 2006).
3.1 Synen på medias makt
Strömbäck menar att inom medieforskning betraktas makt som de effekter media sänder ut till allmänheten. Denna forskning har under 80 år haft tre rådande synsätt. Dessa tre paradigm har skiftat mellan perioderna: ”allmäktiga massmedier, maktslösa massmedier och mäktiga massmedier”(McCombs 2006).
Fram till 1940-talet ansågs medierna som allsmäktiga. Teorierna som varierade under denna period kallades på engelska för ”the magic bullet theory ” och ”the hypordemic needle theory”. Den sistnämnda teorin översätts på svenska som injektionsnålsteori. I dessa teorier fanns det fyra elementära antaganden om mediernas effekter. Innehållet av medias exponering jämställdes som en effekt var det första antagande. Det andra handlar om att effekten var lika för alla. Det tredje innebar att åsikter och beteende påverkas av effekten. Till sist menar man att effekterna hade en direkt påverkan. Men under 30- och 40-talet visade resultatet från två skolor att dessa antagande inte stämde. Dessa skolor var Yaleskolan som inriktar sig inom experimentell psykologi och Columbiaskola som använde sig av vetenskaplig
opinionsforskning. En av de mest avgörande upptäckterna som ledde till paradigmskifte, var det resultat som Paul Lazarsfeld, Bernard Berelson, and Hazel Gaudet visade i deras
undersökning om effekter som förändrar åsikter och beteende. De framställde begreppen
”aktiveringseffekt” och ”förstärkningseffekt”. Aktiveringseffekt innebär att media framhäver det outtalade värderingar som media framhäver medan förstärkningseffekt handlar om medieinnehållet utifrån aktiveringseffekt, förstärker de värderingar som människor redan har (McCombs 2006).
11
Trots att inte all forskning visade att medias effekt var maktlösa, utgick ändå denna syn som rådande under andra paradigmet. Orsaken för denna syn är det som Strömbäck refererade till Denis McQuails beskrivning. McQuials som är medieforskare, menade att det inte rörde sig om att media inte hade någon form av effekt, istället ansågs effekten inte ha den direkta verkan som man betraktades tidigare. Vidare hänvisar Strömbäck till Joseph T. Klappers förklaring, som inte helt utesluter idén om att media inte har någon effekt. Klapper menar att medias effekt verkar ”genom och i samspel med en blandning av medierande faktorer och influenser” (McCombs 2006, s 9).
Ungefär vid slutet av 60-talet var det en början av den nya synen på medias effekt, nämligen mäktiga. Med detta avser Strömbäck till de tre förklaringsmodeller som
medieforskare Kent Asp har framställt. Asp menar först och främst att det är på grund av de samhällsförändringar som sker, där bland annat auktoritetens roll hade minskat medan valmöjligheter ökar men även tv bidra till denna förändring. Den andra förklaringen är att forskningen visade att media inte helt saknade effekt. Den tredje förklaringen är att
medieforskningen har ändrat fokus från ”kortsiktiga effekter i termer av attityd-, åsikts- eller beteendeförändringar” till ”långsiktiga effekter i termer av de kognitiva varseblivnings- och påverkansprocesser”, vilket utgår från individnivån till makronivån (McCombs 2006).
3.2 Pseudoomgivning
McCombs redogör medias roll som förmedlare av verkligheten till människors uppfattning med hjälp av Walter Lippmans föreställningar om pseudoomgivning. Lippmans bok Public opinion publicerades 1922 och han skriver om att den verklighetssynen människor inte har alltid stämmer överrens med den faktiska verkligheten.
Enligt Lippman befinner sig människors hållning av verkligheten i pseudoomgivningen.
Anledningen är att inom journalistikens värld visas inte hela verkligheten av världen för allmänheten på grund av det begränsade utrymme i tidningar eller på tv-nyheter och radio.
Detta är vad Lippman kallar för pseudomiljö. Hur människor ser på världen är beroende av hur media utformar pseudoomgivningen (McCombs 2006).
12 3.3 Orienteringsbehov och samhällsfrågor
För att förstå hur medias dagordningsmakt kan influera människor, använder McCombs av psykologiska förklaringar. McCombs hänvisar till Robert Lanes diskussion om varför människor vill uppnå en uppfattning av politiken. Lanes förklaring för detta mänskliga engagemang är på grund av ”människans medfödda natur, socialiseringsprocessen under barndomen och den formella utbildningen” (McCombs 2006, s 81). Vidare menar McCombs att det psykologiska begreppet orienteringsbehov, kan klarlägga hur överföringen från medias dagordning till allmänhetens dagordning genomförs. Orienteringsbehov omfattar två
underliggande begrepp som följer i ett led, där relevans är den första förutsättningen medan osäkerhet är den andra. Om en person upplever att en fråga eller händelse som relevant, är sannolikheten stor att orienteringsbehovet ökar och vice versa. Men vad som anses relevant är beroende på hur det berör på ett personligt plan. För att förståelse för orienteringsbehov ska vara komplett, bör relevans stå i relation till osäkerhet. Människor som uppfattar en fråga med hög relevans och har tillräckligt med kunskap, upplever för det mesta en låg osäkerhet. Detta innebär att behovet av människors orientering är rimliga. Under exempelvis valkampanjer kan det finnas en grupp som känner en hög relevans att rösta och en hög osäkerhet till vilket parti.
Vilket skulle innebära att orienteringsbehovet är stor. McCombs menar att det finns belägg på för att ett stort behov av orientering för offentliga intressen, leder till att människor använder sig mer av media som orienteringskälla. Däremot ska man inte underskatta människors
förmåga att ta in information, eftersom det finns andra källor som bör räknas in som personlig erfarenhet och konversationer med omgivningen (McCombs 2006).
Självfallet handlar det också om vilken karaktär frågan har. McCombs skiljer på två typer av frågor, vilka är abstrakt och konkret. Frågor som känns avlägsen från vår vardag är abstrakta som utrikesfrågor. Exempelvis är skatter en konkret fråga, eftersom det är en företeelse som är mer påtaglig. Studier av dagordningsmakt visar vilken natur allmänhetens orienteringsbehov av medias exponeras, är beroende på om det gäller en abstrakt eller konkret fråga. Detta innebär att konkreta frågor bidra till låg behovsorientering som resulterar till att dagordningen mellan media och allmänheten stämde mindre överrens med varandra. Vilket i sin tur medför att medias roll som informationskälla har mindre betydelse. I gällande för de abstrakta frågorna, har de personliga erfarenheterna begränsat omfång för att få tillräcklig med information. Av den orsaken tillämpas media som en orienteringskälla. Däremot har inte alla samhällsfrågor en tydlig karaktär. Ett exempel är arbetslöshetsfrågan som kan både vara
13
abstrakt och konkret beroende på om personen i frågan är arbetslös eller inte och vilka
erfarenheter av arbetslösheten som präglas. McCombs vill betrakta denna fråga som en skala, istället för två motpoler på grund av variationsgraden som arbetslösheten medför. McCombs hänvisar till studier gjordes i USA och Kanada som visar att majoriteten anser att
arbetslöshetsfrågan som en abstrakt fråga men självklart gäller detta inte alla (McCombs 2006).
3.4 Mediedagordningen
McCombs beskriver mediedagordningen som en lök, där han skiljer mellan de koncentriska lager och lökens kärna. De koncentriska lagren föreställer alla olika influenser som bidrar till mediedagordningen, vilket är kärnan. Sedan gör McCombs en ytterligare indelning, där de yttersta lager innebär externa nyhetskällor som kan vara från PR-kampanjer till viktiga personer som presidenten. I de inre lagren sker ett samspel mellan olika medier som i sin tur förstärker nyhetsnormer. Detta är kärnans närmaste lager, vilket styr utbyggnaden av
mediedagordningen (McCombs 2006).
Mycket pengar läggs ner på politiska valkampanjer, vars syfte är att vinna över
allmänhetens förtroende. De politiska arrangörerna framhäver den riktade dagordningen med hjälp av de budskap som förmedlas i massmedia. Detta får medborgarna ta del av genom mediedagordningen, eftersom media har en makt över att influera allmänheten. Men hur dessa valkampanjer ger för resultat är också beroende på vilka kulturella referensramar som ingår inom nyhetsnormerna, där journalisternas sociala normer och traditioner kan se väldigt olika runt om i världen. Det förekommer även studier som visar belägg på att mediedagordningen kan få allmänheten att uppmärksamma särskilda frågor, utan att vara beroende av
valkampanjer(McCombs 2006).
När det handlar om allmänhetens dagordning över en fråga, som tidigare nämndes, är det beroende på om frågan är abstrakt eller konkret. Däremot hur media väljer att framställa en fråga på dagordningen, beror på det citat av en reporter som McCombs hänvisar till:
”områden som innefattade kontroverser, debatter och ett flertal aktörer, eftersom sådana inslag skapar en bättre story.”
(McCombs 2006)
14
Detta är ett typiskt synsätt inom journalismens normer och traditioner bygger på, nämligen att få fram en bra berättelse. Däremot hävdar McCombs med hjälp av en analys att media inte lyckats med att höja känsloladdade ämne som våldskultur till en politisk nivå. Sådana
bekostade sakfrågekampanjer utförs oftast av organiserade intressegrupper. Dessa har som syfte att influera alla tre dagordningarna, d v s allmänheten, massmedia och politik-
(McCombs 2006).
3.5 Dagordningsteori
1972 presenterades dagordningsteorin för första gång i artikeln The Agenda-setting Funktion of Mass Media. Resultatet visade att media innehar makt över prioriteringen av
samhällsfrågor under valkampanjer. De samhällsfrågor som syns oftare i media tenderar till att vara de frågor som anses viktiga bland medborgarna. Dagordningsstudier har inte bara inrikta sig på valkampanjer, utan merparten av forskningen berör olika samhällsfrågor. Man kan säga att den gemensamma nämnaren för dessa studier, är att dagordningsmakten
uppkommer som en effekt av medias framställning av ett visst ämne (McCombs 2006).
Figur1 Dagordningsteorins första och andra nivå. Källa: McCombs 2006, s 99.
Inom dagordningsteori betraktas effekten av medias prioriteringsöverföring i två nivåer.
Under första nivån fokuseras objektet och kan vara exempelvis en samhällsfråga som
människor uppmärksamma eller har en uppfattning om. I andra nivån behandlas det så kallade attribut, vilket innebär de karaktärsdrag och kännemärken som förstärker objektets existens eller bild. Med andra ord förhåller sig objekt och attribut med varandra, genom att ett objekt skapas utifrån journalisternas beskrivning av objektet, alltså de attribut som exponeras i media (McCombs 2006). Jag analysera mitt material främst utifrån attribut. Enligt McCombs kan
Mediernas dagordning Allmänhetens dagordning Prioriteringsöverföring
Objekt → Prioritering av objekt
Effekter på första nivå: traditionell dagordningsmakt Attribut → Prioritering av attribut
Effekter på andra nivå: dagordningsmakt över attribut
15
denna form av analys öka förståelsen för hur medias makt över dagordningen kan påverka allmänhetens syn på en samhällsfråga. Dessutom hur en fråga exponeras över tid (McCombs 2006).
När dagordningsmakt kompletterades med gestaltningsmakt (framing på engelska) blev det enklare att betona vilka attribut som har betydelse för effekten av media. Genom att
genomföra en gestaltning (fram på engelska) av innehållet utav medias framställning i form av ett tolkningsschema. Inom dagordningsteorin undersöks makten över attribut utifrån att medias inflytande påverkar hur vi skapar ”en bild av ett objekt”. Medan gestaltningsmakt fokuserar på ”dessa bilders dominerande perspektiv” eller teman. Övertygande argument är gestaltningar, vilket har skapats utifrån tolkningar av dominerande budskap som innefattar attribut. Dessa attribut framhäver övertygande argument som är riktade mot exempelvis individer eller olika samhällsfrågor-(McCombs 2006).
I dagordningsteori används även begreppet priming. Detta innebär de medieeffekter som framhäver mer av vissa objekt än andra och förmedla åsikter som har ett stort inflytande på allmänheten. Genom att koppla dagordningens två nivåer med två åsiktsdimensioner, undersöks de kognitiva bilderna. Den första åsiktsdimensionen handlar om att undersöka åsikter av ett objekt som kan innehåller svaga eller starka styrkor, men utan hänsyn till ifall åsikten är negativ eller positiv. Den andra åsiktsdimensionen redogör de åsiktsriktningar av ett objekt eller attribut om det har positiva eller negativa betoningar. McCombs beskriver medias effekt i förhållande till priming och gestaltning med hänvisning till George Comstock och Erica Scharer citat:
”Begreppsligt sett är priming och gestaltning underavdelningar till
dagordningseffekter som inte bara får medborgarna att tillskriva enfråga betydelse utan även påverkar deras utvärdering och tolkningav frågan.”
(McCombs 2006, s 160)
3.7 Sammanfattning
Historiskt sett har man inom medieforskning, under de senaste 80 åren, betraktat makt som en effekt av medias exponering. Synen på denna effekt har varierat utifrån paradigmen
allmäktiga massmedier, maktslösa massmedier och mäktiga massmedier.
16
Den verklighet som journalisterna förmedlar hänvisar McCombs till det som Lippmans kallar för pseudomiljö. Denna verklighet stämmer inte överens med hela verklighetsbilden på grund av begränsat utrymme som media exponerar. Resultatet av detta är det som Lippman kallar för pseudoomgivning, vilket är det sätt som allmänheten ser världen (McCombs 2006).
Hur medias dagordning kan appliceras på allmänhetens dagordning är beroende på
individers orienteringsbehov. Men det handlar även om vad det är för karaktär på frågan. Om frågan är konkret, så är sannolikheten att orienteringsbehovet är lågt. Detta innebär att
människor använder sig mindre av media som informationskälla, eftersom svaren -(McCombs 2006).
Dagordningsteori utgår från medias effekt av prioriteringsöverföring som finns i två nivåer. Dessa kallas för objekt och attribut. Objekt handlar om hur människor uppfattar eller värderar ett objekt. Medan attribut innebär den kännetecken som förstärker bilden av objektet.
Med hjälp av gestaltning (framing), har det blivit enklare att betona attribut. Detta är på grund av att man dels använder sig av ett tolkningsschema och dels undersöker vilka övertygande argument som finns i texten. Vidare används begreppet priming som innebär att framhäva vad åsikterna färgar för ton, om det är negativt eller positivt-(McCombs 2006).
Som nämndes tidigare kommer jag att analysera främst utifrån dagordningsteorins andra nivå, d v s attribut. Detta är på grund av att mitt empiriska material består bara av artiklar från Metro. Men detta begränsar inte min studie från att besvara mina frågeställningar.
17 4. Metodologi
I detta avsnitt kommer det att redovisas en genomgång av den metod som använts för denna uppsats. Vidare kommer denna metod del innehålla en beskrivning av mitt tillvägagångssätt vid insamlingen och bearbetning av det empiriska materialet samt mitt förhållningssätt till validitet och reliabilitet.
4.1 Val av metod
Mitt val av metod är relaterad till studiens syfte och frågeställningar. Jag är intresserad av att genomföra en tolkning av hur media framställer ungdomsarbetslösheten och arbetslösa unga.
Av denna anledning har jag valt att använda en metod som är i enlighet med kvalitativ ansats och fördjupar sig i texter (Bryman 2011). Därför blev valet kvalitativ innehålls analys för att besvara mina frågeställningar. Med hjälp av denna metod kan olika former av
dokumentsinnehåll analyseras. Vilket många gånger används för att studera dagstidningar, där man exempelvis kan undersöka medias utspridning av ett specifikt innehåll. Förutom i
skriftlig form, har det även gjorts innehållsanalyser av bildmässigt innehåll som bilder och filmer (Rosengren & Arvidson 2002).
Innehålls analys kan både vara kvantitativ och kvalitativ. Enligt Karl-Erik Rosengren och Peter Arvidson innebär kvantitativ innehålls analys, att det empiriska materialet presenteras utifrån innehållets ”frekvenser och kontingens”(2002, s 370). Tyngdpunkten i denna metod bygger på en siffermässig analys. Medan kvalitativ innehålls analys fokusera på om ämnet innefattar eller saknar vissa kvaliteter, vilket inte har den stringenta formbundenhet som i den kvantitativ innehålls analysen. I en kvalitativ innehållsanalys krävs det att forskaren arbetar först med det s.k. manifesta innehållet och innebär det som faktiskt sägs i texten. Sedan utifrån det manifesta ska forskaren hitta det latenta innehållet, vilket är det som inte sägs i texten (Rosengren & Arvidson 2002). Med hjälp av tematisering och därefter hitta
underkategorier av texterna, har det blivit enklare att urskilja det manifesta och latenta innehåller.
Denna studie innefattar en ontologisk synpunkt som utgår från en konstruktionistisk beskrivning, vilket är ett utmärkande förståelse inom kvalitativ forskning. Det innebär att jag
18
anser att de konstruktionerna som skapas i ett samhälle, är en produkt av samspelet mellan människor. Vidare är denna produkt svår att påverkar för den enskilda individen (Bryman 2011). Efter att ha reflekterat över mitt mål med uppsatsen, fann jag slutligen ett
metodologiskt förhållningssätt som överensstämmer med mitt syfte. Med det menas att jag strävar efter att förstå och tolka de kausala förklaringar som förekommer (Sohlberg &
Sohlberg 2011).
4.2 Förhållningen mellan teorin och empirin
Jag har valt att utgå från en mer deduktivt ansats som innebär att utifrån teori härleda hypotes som sedan testas med det empiriska materialet. Vidare kopplas resultatet med teorin som valdes från början. Det andra förhållningssättet är induktiv, där resultatet styr valet av teorin och utifrån det empiriska materialet drar generella slutsatser (Bryman 2011). Utifrån
McCombs dagordningsteori har jag framställt hypotesen som innebär att media har en avgörande roll för hur ungdomsarbetslöshet sätts i dagordningen, där de arbetslösa unga har en mindre möjlighet att påverka. Slutsatserna som visas i denna uppsats ger en viss
generaliserbarhet men också en förståelse och tolkning.
Bryman anser att kvantitativ forskning använder oftast deduktiv angreppssätt (Bryman 2011). Enligt Larsson (som hänvisar till Patton), menas att kvalitativ forskning kan innefatta både deduktiv och induktiv ansats. Denna form av angreppssätt kallas för abduktiv. Genom ett mer deduktiv angreppssätt i kvalitativ forskning kan forskare på enklare väg fokusera på vad som är relevant, med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna (Larsson, Lilja &
Mannheimer 2005). Mer eller mindre skulle mitt förhållningssätt klassificeras inom den abduktiva ansatsen.
4.3 Insamling av material
Mitt resultat framställdes utav artiklar som är hämtade från Metros hemsida. Dessa fick jag fram med hjälp av att skriva in sökorden ungdomsarbetslöshet och arbetslöshet. Under en noggrann genomgång av allt medieinnehåll, sållades det bort artiklar som inte var lämpliga för denna studie. Det visades att den första relevanta artikeln publicerades under 2007 . Av
19
denna anledning börjar utbredningen av mitt emiriska material från 2007 och avslutas maj 2012 på grund av begränsad tid för uppsatsskrivandet.
Vid insamling av material till tidigare forskning, sökte jag på databaserna Academic search premier, Diva, Google scholar och Socindex with full text. Dessa finns på Ersta Sköndal Högskolan. Med kombination av sökorden av youth, young, unemployed, voice och newspaper, fann jag inga artiklar som handlar om arbetslösa ungas röst syns i tidningar.
Likaså var sökningsresultatet för den svenska databasen, där jag sökte i kombination av sökorden arbetslös, unga, röst och tidning. Innan hade jag även försökt med sökordet media i både engelska och svenska databaser. Men merparten av dessa återger hur unga påverkas av sociala medier och underhållningsprogram som film, musik, tv och dataspel. På grund av detta försökte jag att hitta studier om andra marginaliserade grupper inom samma ämne. Av de ovannämnda sökorden byte jag ut arbetslösa unga till hemlös, kvinnor, sjuka och
invandrare. Dessa gav ett fåtal träffar dels för att det fanns artiklar som inte var tillgängliga för alla och dels, förmodar jag, att detta forskningsfält är väldigt begränsad.
4.4 Bearbetning av material
Att använda sig av innehålls analys kan medföra vissa svårigheter, vilket även förekommer i andra metoder. Enligt Bryman(2011, refererad i Cicourel 1964; Garfinkel 1967) är det svårt att under kodningsprocessen sker helt fri från forskarens tolkning (s 297). Vid min
bearbetning av analysen har jag strävat efter att använda mig av strukturella tolkningar. Detta innebär att enbart göra en beskrivning och förstå forskningsreslutatet (Rosengren & Arvidson 2002). Ytterligare tolkningsstrategier är under kodningsprocessen, att undersöka vilka
inställningar innefattar medieinnehållet som är skrivna av journalister eller yttrande från olika aktörer (Bryman 2011). Som nämndes tidigare att medieinnehållet lästes grundligt igenom, där jag försöker att se helheten av texten. Sedan tematiseras textmaterialet och utifrån dem, ta bort mest förekommande teman som sedan kategoriseras i underteman. De flesta teman är hämtade med hjälp av inspiration från dagordningsteorin och tidigare forskning.
Analyseringen utgår från de teman som uppkom i mest antal gånger. Dessa kommer att besvara mina frågeställningar.
20 4.5 Kriterier för studien
Två kriterier som bedömer kvalitén i en studie är reliabilitet och validitet. Reliabilitet som även kallas för tillförlitlighet, innebär att mäta om forskningsresultatet visar samma utfall vid upprepning av undersökningen. Medan validitet handlar om studiens konklusion stämmer överens med vad undersökningen av studien (Bryman 2011).
Bryman hänvisar till Gubas och Lincolns som hävdar att reliabilitet och validitet inte är lämpade för forskning inom kvalitativ tradition. Eftersom kvalitativa undersökningar inte ger samma verklighetsbild. Därför krävs det andra kriterier som Gubas och Lincolns kallar för tillförlitlighet. Detta bedömningskrav innefattar fyra underkriterier, vilka är trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och möjlighet att styrka och konfirmera (Bryman 2011).
Med trovärdighet avser det att forskarens beskrivning av den sociala verkligheten, ska stämma överens med den bilden som deltagarna i undersökningen uppfattar (Bryman 2011).
Detta är inte aktuellt i min studie eftersom jag inte använder mig av intervjuer som metod.
Däremot har jag vid flera tillfällen under bearbetningen av material ifrågasatt min egen tolkning av textinnehållet.
Överförbarhet innebär att studien ska innehålla en gedigen redovisning med upplysningar om det kontextuella sammanhanget som undersöks. Med hjälp av denna beskrivning kan det göras en bedömning huruvida resultatet är applicerbart i andra sammanhang (Bryman 2011).
Mitt resultat bekräftar det som tidigare forskning har visat. Det som skiljer sig åt är grupperna som undersöks. Därför anser jag att min studie innefattar en viss överförbarhet.
Det tredje kriteriet som är pålitlighet, handlar om att studien ska innefatta en beskrivning av processen för forskningen. Dessutom ska detta granskas och en bedömning görs av andra aktörer (Bryman 2011). Förutom min handledare som har läst igenom min uppsats, granskas det även av examinatorn och andra studenter som ska ha hand om opponeringen.
Det sista kriteriet är möjlighet att styrka och konfirmera. Detta innebär att forskaren i god tro utför undersökningen och att det dessutom inte involverar forskaren egna värderingar (Bryman 2011). Som nämndes tidigare strävar jag efter strukturella tolkningar, och jag har vid flertal tillfällen reflekterat över min egen tolkning. Dessutom granskas detta av andra som examinatorn och opponenter.
21 4.6 Etiska övervägande
För att forska inom samhällvetenskapliga och humaniora ämnen, krävs det att man tar hänsyn till lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor. Denna lag tillkom för att värna personer som deltar i forsknings med respekt och skydda dem från olika former av kränkning som kan ge fysiska och psykiska skador. Ytterligare lagar som bör beaktas är 13§ och 21§ personuppgiftslagen (SFS 1998:204). Dessa innebär regler över hur hanteringen av känsliga uppgifter ska tillämpas, hur det än sker ska det finnas ett samtycke
(Vetenskapsrådet 2011). Vidare finns det fyra etiska principer som forskare måste ta hänsyn till, dessa är informationskrav, samtyckekrav, konfidentialitetskrav och nyttjandekrav.
Enligt informationskravet krävs det att forskaren ger information till forskningsdeltagarna.
Dessa ska innefatta information om syfte med forskningen, vad som kommer att pågå under forskningen och deltagarnas frivillighet. Samtyckeskravet innebär att deltagarna godkänner medverkandet. När det gäller barn krävs det ett godkännande av vårdnadshavarna. Den tredje principen som är konfidentialitetskravet handlar om, är att, ta bort hanteringen av
personuppgifter att inte göra dem tillgängliga för utomstående. Nyttjandekravet innebär att allt insamlat material är enbart för forskningens skull (Bryman 2011). Eftersom mitt
empiriska material inte bygger på några intervjuer eller experimentella undersökningar, anser jag att det inte finns någon risk att denna studie medför direkta skador på individer. Dessutom har mitt material varit publicerad i en tidning som är tillgänglig för allmänheten. Däremot är jag medveten om att resultatet kan visa en förvanskad bild av verkligheten, vilket kan ha orsakats av min tolkning. Jag som skribent strävar efter, som nämndes tidigare, att bara förstå och beskriva.
22 5. Resultat
I detta avsnitt redovisas resultatet av det empiriska material som är hämtad från Metros hemsida. Det ges en kort bakgrunds information för att det ska bli lättare att förstå sammanhanget i denna studie. Utifrån kodningen av det empiriska materialet grundar sig denna studie på fyra relevanta teman. Dessa är teman Lösningar på ungdomsarbetslöshet, Arbetslösa ungas situation, Hur prioriteras ungdomsarbetslöshet och unga arbetslösa? och De ungas röst. Utifrån dessa kommer det att analyseras och delvis även diskuteras.
5.1 Ungdomsarbetslöshetens utbredning
Enligt pressmeddelande från Statistiska Centralbyrån (SCB) visade
arbetskraftsundersökningen (AKU) att under juni 2007 låg ungdomsarbetslösheten på 8,8 procent. I jämförelse med året innan hade det skett en minskning med 3,2 procent. Däremot var arbetslösheten bland unga med invandrarbakgrund betydligt högre än bland de inrikes födda, vilket var praktiskt taget dubbelt så högt (SCB 2007). I rapporteringar från AKU:s andra kvartal nämndes det att den offentliga begreppsförklaringen för arbetslös ändrades under oktober 2007. Detta är utifrån EU:s förordning som innebär att även arbetssökande heltidsstudenter inkluderas som arbetslösa, eftersom dessa anses tillhöra under kategorin i arbetskraft. Det i sin tur menas att man antingen har eller saknar arbete. Innan tillhörde studenter under kategorin ej i arbetskraft och innebär att man varken är sysselsatt eller
arbetslös (SCB 2007). Oskar Nordström Skans skrev i sin rapport till Finanspolitiska rådet att på grund av det nya arbetslösbegreppet är en av orsakerna till att ungdomsarbetslösheten i Sverige är hög. Han hänvisar till AKU:s siffror som visade att under 2007 var 49 procent unga med tillfälle arbete, varav 37 procent var heltids studenter(Nordströms Skans 2009).
Under 2008 ökade sysselsättningen bland unga med 9,5 procent, vilket motsvaras med 41 000 personer. Bland arbetslösa unga var andelen 19 procent och av dessa 111 000 var 62 000 heltids studenter. I jämförelse mellan utrikes och inrikes födda, var andelen 12,1 procent respektive fem procent( SCB 2008).
Den relativa arbetslösheten hade under februari 2009 ökat med 1,9 procentenhet, i jämförelse med det föregående året. Detta innebar att den relativa arbetslösheten låg på åtta procent. Det var 387 000 arbetslösa, varav 102 000 är heltids studenter. Arbetslöshetens
23
ökning bland unga var störst som låg på 24,8 procent. AKU:s siffror visade på 142 000 arbetslösa unga under första kvartalet, detta motsvara på 24,4 procent av den relativ arbetslöshet. Av dessa var nästan varannan heltidsstuderande(SCB 2009).
Under november 2010 hade unga arbetslösa minskat till 119 000, varav hälften av dessa var studenter på heltid. Unga som var tidsbegränsad anställda hade ökat med 17 procent i jämförelse med andel från november 2009 (SCB 2011).
AKU visade att unga arbetslösa under augusti 2011 låg siffran på 116 000, vilken var en minskning i jämförelse med föregående år. Detta motsvarar 17,3 procent för den relativa arbetslösheten (SCB 2012).
Enligt AKU visar juni 2012 att arbetslösa unga låg på 229 000, varav 97 000 var studenter på heltid. Bland arbetslösa mellan 15-74 år vad den totala siffran 465 000. För denna grupp var arbetslöshetstalet 8,8 procent medan unga 28,3 procent (SCB 2012).
På Arbetsförmedlingens hemsida finns det månads statistiker, där unga mellan 18-24 år under kategorin ”Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd” var totala antalet 91 464. Vilket i jämförelse med året innan, var en ökning med 7,7 procent. Unga som är utrikesfödda var 18 067 i juni 2012 och har ökat med 10,3 procent (Arbetsförmedlingen 2012).
5.2 Ungdomsarbetslöshetens utbredning i Metro
För att det ska vara enklare att förstå Metros exponering av ungdomsarbetslösheten över tid, har jag gjort en tabell som visar antal artiklar respektive år. Tidsmässigt är denna tabell från 2007 till maj 2012.
Tabell 1Sammanställning av Metros artiklar om ungdomsarbetslöshet.
År 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Antal artiklar
1 0 5 0 10 13
24
Tabellen ovan visar att den första artikel som berör ämnet ungdomsarbetslöshet publicerades under 2007. Under 2008 och 2010 fanns inga artiklar om ämnet. Ämnet blir mer aktuellt under 2011-2012.
För att göra en jämförelse av utbredningen mellan ungdomsarbetslöshet och arbetslöshet i allmänhet, skrevs ordet arbetslöshet in på Metros sökmotor. Denna sökning gav 87 träffar, varav elva artiklar berör unga. Totalt 76 artiklar handlar om arbetslöshet, där tidsmässigt sträcker sig från 2006 till maj 2012. Eftersom min studie visar på att 29 artiklar berör ungdomsarbetslöshet, är min slutsats att Metro exponerar mer inom ämnet arbetslöshet i allmänhet än ungdomsarbetslöshet.
5.3 Lösningar på ungdomsarbetslösheten
Med lösningar syftar jag främst på de förslag som har framkommit under kodningsprocessen av medieinnehållet. Under detta huvudtema medföljer tre underteman. Det första undertemat är Löner som har visat sig vara det förslaget med flest uppmärksamhet. Därefter kommer undertema Arbetserfarenhet och Arbeta utomlands som inte har fått lika stark fokus. Alla dessa teman är utifrån hur Metro väljer att exponera denna samhällsfråga med hjälp av olika aktörers uttalande och texter.
5.3.1 Löner
När det handlar om lösningar på ungdomsarbetslösheten, har förslaget om löner fått det största genomslaget i Metro. Förslaget kom under 2009 men det var inte förrän 2012 som förslaget fick mer uppmärksamhet. Med denna rubrik ”Sänkt lön till unga ger fler
jobb”(Metro 2009), framställdes förslaget för första gången. Enligt centerparitet, som lade fram detta förslag, menar att anledningen till att Sveriges ungdomsarbetslöshet är hög på grund av ”alltför höga ingångslöner”(”Sänkt lön”, 2009). Under 2012 förstärktes detta förslag av bland andra Folkparitet som Metro skriver ”Folkpartiet vill sänka ungdomars löner i Stockholm”(”Splittring i”, 2012). Till skillnad från centerpartiet vill folkpartiet att det ska finnas ”särskilda ungdomsavtal med lägre löner”(”Splittring i”, 2012). Två kolumnister har tagit fasta av idén, var av en av dessa är Johan Norberg som är författare, idéhistoriker och debattör, betonar centerpartiets utlåtande med följande texter:
25
”….nu vågar talar om faran med höga ingångslöner. Inom forskningenär problemet väl dokumenterat. En av landets experter på området …har sammanfattat en stor mängd studier med att höga minimilöner ”i de flesta fall har negativa effekter på sysselsättningen”, och värst drabbas
”marginalgrupper”, som lågutbildade, invandrare och ungdomar”.
(”Låga löner”, 2012)
”De flesta som anställs till minimilön avancerar därför till en högre lön inom loppet av ett eller två år. Frågan är inte om unga ska hahöga löner eller låga löner, utan om de ska ha löner som sedan ökar eller ingen lön alls”. (”Låga löner”, 2012)
Den andra kolumnisten Lars Adaktusson som är frilansjournalist och programledare, drar kopplingar mellan ungdomsarbetslösheten och att många unga får hantera ”mobbing av olika slag”(”Ge ungdomarna”, 2012). Han bekräftar detta med hänvisning till Skolinspektionen och Bris som menar att anmälningar bland ungdomar har ökat. Genom att samtala med, som kolumnisten själv hävdar, ”framsynta företagare” kom förslaget om att ”erbjuda arbetslösa ungdomar riktiga jobb – som elevcoacher”(”Ge ungdomarna”, 2012). Det finns inget i
kolumnistens text som framför att lönen för unga borde sänkas. Däremot kan lösningen på hur man ska få in unga på arbetsmarknaden tolkas ur samma princip. Med följande beskrivning hävdar kolumnister hur man kan minska ungdomsarbetslösheten:
”Med en lön som överstiger aktivitetsstödet med några tusen kronorper månad och en kort grundutbildning skulle ungdomarna kunnaarbeta med såväl sociala kontakter som kamratstöd och hjälp medläxläsning.
På skolor med stora problem kan team av elevcoacherna möjlighet att lära känna eleverna och fungerar som positiva förebilder”.
(”Ge ungdomarna”, 2012)
Inga kolumnister motsäger sig detta förslag men det finns andra aktörer som gör det. LO är en av de och Metro betonar LO:s citat ”Djupt orättvis” (”Här ställer”, 2009). LO menare vidare att detta förslag gynnar arbetsgivarna med följande text:
Det finns ju ett direkt incitament för arbetsgivaren att säga ”tack, du har varit bra, men nu tar vi en ny”. För då har de ju vantsig vid en lägre lönekostnad”. (”Här ställer”, 2009).
Under samma artikel som folkpartiet vill införa ungdomsavtal med lägre löner, svarar moderaterna med ”kan eller bör inte beslutas politiskt”(”Splittring”, 2012). Med följande
26
återger Metro folkpartiets förslag som avslutningsvis visar en liten negativ betoning för förslagets utfall:
”Kortfattat innebär förslaget att nyanställda under 23 år kan få 75 procent av lägstalönen och att anställningen är tidsbegränsadtill ett år med möjlighet till förlängning. Men förslaget blir troligen inte verklighet”.( ”Splittring”, 2012)
Under maj 2012 publicerades artikeln, där miljöpartiets språkrör Åsa Ramson yttrande om lösning på ungdomsarbetslöshet, med följande:
”Om vi kan hitta strategiska och riktade satsningar för att lösa ungdomsarbetslösheten är det något att pröva, istället för att diskutera arbetsrätten”.( ”Gröna ljumma”, 2012).
Men det framgår ingenstans i texten hur och vad detta skulle innebära.
5.3.2 Arbetserfarenheter
Ett annat område som skulle kunna lösa ungdomsarbetslösheten är arbetserfarenhet.
Dessvärre får inte detta ämne samma stor utrymme som löner i Metro. Det är sammanlagt fyra artiklar som nämner arbetserfarenhet. En av artiklarna handlar om Svensk Näringslivs kritik mot Anders Borgs prognoser på minskningen av ungdomsarbetslösheten . Svenska näringsliv menar med följande:
”Ungdomsarbetslösheten minskar nu men förblir ändå på en hög nivå, vi har många ungdomar utan arbetserfarenhet och de har inte haft någon chans att skaffa sig den. Det traditionella
svaret i det här läget är mer utbildning men nu handlar det mer om att fler behöver komma in i jobb får de får erfarenheter”.
(”Svårt att”, 2011).
Svenskt näringsliv har vid ett tidigare tillfälle sagt följande påstående:
”Det handlar om rätt kompetens på rätt plats. Oavsett ålder.
Tar vi inte tillvara på ungdomarnas potential får vi stora problem framöver”.( ”Här ställer”, 2009)
Med dessa två uttalande av svenskt näringsliv, kan det tyckas att arbetserfarenheter är en lösning på att minska ungdomsarbetslösheten . Det framgår ingenstans i medieinnehållet hur
27
detta ska ske. Däremot har kolumnisten Adaktusson, som nämndes tidigare, förslag på arbetserfarenhet och skriver med följande:
”I korthet handlar deras förslag om att minska ungdomsarbetslösheten och samtidigt bekämpa mobbing genom att erbjuda arbetslösa
ungdomar riktigt jobb – som elevcoacher”. (”Ge ungdomarna”, 2012).
”För de ungdomar som idag är arbetslösa skulle jobbet som elevcoach tillföra viktig arbetslivserfarenhet, men också tillfredställelse över att ha ett meningsfullt och lönande arbete”.
(”Ge ungdomarna”, 2012).
Den andra kolumnisten Norberg nämner arbetserfarenhetens betydelse i förhållande till arbetsgivaren. Detta gör han med en hård betoning som, enligt min tolkning, är riktad direkt till unga arbetslösa och gör det med följande:
”Om du är helt ny på arbetsmarknaden har du inte erfarenheter och kunskaper så att du kan prestera lika mycket som andra.
Om arbetsgivaren ändå måste betala nästan lika mycket för dig kommer du aldrig att få ett jobb”.( ”Låga löner”, 2012).
5.3.3 Arbeta utomlands
Under 2011 publicerades två artiklar som handlar om att arbetsförmedlingen arbetar med att rekrytera unga till utlandet. I båda artiklarna intervjuas två arbetsförmedlare. Den ene är Jihad Adlouni som arbetar med ”europafrågor och utlandsrekrytering”(”Han vill”, 2011) och den andra är Ander Nyhagen som arbetar på arbetsförmedlingen i Skåne. Vilken arbetsförmedling Adlouni arbetar vid framgår inte i medieinnehållet. Båda beskriver arbetsmarknaden i utlandet som mer fördelaktigt, med följande citat nämner Adlouni:
”Det är många som vill till andra länder. I dag har Sverige varit med i EU så länge och man ser det som en alternativmarknad till den svenska arbetsmarknaden”.(”Han vill”, 2011).
Medan Nyhagen säger med följande citat:
”Vi åker till just London för att det finns en jättebra arbetsmarknad för ungdomar där, speciellt inom service- ochsupportyrken”.
( ”Unga från”, 2011).
28
I artikeln med arbetsförmedlaren Adlouni rapporteras att ”Disney Paris som var i Sverige och intervjuad 250 ungdomar”(”Han vill”, 2011). Men det är oklart hur många som har fått jobb.
Medans i Nyhagens ärende handlar det om att få ”åtta långtidsarbetslösa skåningarna … till London för att söka jobb”(”Unga från”, 2011). Däremot finns det ingen artikel i Metro som redovisar hur resultatet av denna lösning leder till.
Adlouni menar att denna lösning kan var en fördel för människor som är utrikesfödda och förklarar med följande citat:
”Många har engelska med sig och där finns det en möjlighet för de som har hunnit bli svenska medborgare att kanske jobba i England, även om den marknaden inte är lika bra som förut.
Det öppnar möjligheter”. (”Han vill”, 2011).
I jämförelse med Nyhagens uttalande om arbetsmöjligheterna i London, skapar Adlounis citat en viss förvirring över hur arbetsmarknaden ser ut i England. Vidare menar Adlouni att svenskar är mer villiga att söka arbete i utlandet och beskriver situationen med följande:
”Nummer ett är Norge. Grannlandet Norge som har flest jobbatt erbjuda fortfarande. Oavsett om det är inom sjukvården ellerinom turism. Det finns också en del IT-jobb och även byggbranschen har jobb”.( ”Han vill”, 2011).
5.4 Arbetslösa ungas situation
Under detta tema har jag utgått från citat och texter som skildrar om unga arbetslösa och deras situation som arbetslös. Det är indelat i fyra underkategorier, vilka är Synen på unga, Svensk arbetsmarknad, Lever i utsatthet och Invandrare. I nästkommande avsnitt kommer det att handlar om ungefär samma ämne men utifrån arbetslösa ungas perspektiv.
5.4.1 Synen på unga
Den dåvarande arbetsminister Littorin som under 2009 hävdar att ungdomar bör få lämna arbetsplatsen först, menar vidare att ”Hälften av alla ungdomar får jobb inom tre
månader”(”Här ställer”, 2009) . Vad beträffar den andra hälften av ungdomar nämns ingenting. Däremot ger han som råd till 18-åriga Jlassi Melander, som då arbetade på McDonald´s, följande:
29
”Det är svårt. Utbildning är A och O. Passa på och testa praktikplatser av olika slag. Vi kommer att behöva varenda kotte på arbetsmarknaden om några år”.(”Här ställer”, 2009).
Kolumnisten Hillevi Wahl är krönika, föreläsare och författare. Rubriken på Wahls kolumn 2009 lyder ”Vet unga vad det innebär att jobba?”(2009). Med följande citat hävdar Wahl att i de flesta fall är föräldrar medskyldiga till att ungdomsarbetslösheten uppstår:
”Det räcker inte med att skicka in en ansökan. Man måste liggapå och vara lite driftig. Det tycks inte många begripa. Ofta är detmamma som skickar in ansökan – och det är mamma som löneförhandlar. Det är ju helt sjukt. Snacka om att sätta krokbenför sina egna barn”.
(”Vet unga”, 2009).
Med hjälp av bekanta småföretagare har Wahl fått en bild av hur ungdomar sköter sitt arbete.
Detta beskrivs med följande:
”Om unga som tror att de gör arbetsgivaren en tjänst när de
kommer in och jobbar. Då har chefen fått förklara att ”Nej, det
här är ett arbete”. Du utför ett arbete för mig och för det får betalt. Punkt slut”.( ”Vet unga”, 2009).
”Många har svårt att fatta det, för de får ju pengar ändå – a-kassa
eller försäkringskassan eller mamma och pappa”.( ”Vet unga”, 2009).
”När de väl har ett jobb tycks de inte fatta att det innebär att man ska gå till jobbet varje dag. Det kan bli lite hipp som happ efter humör och antal festivalaktiviteter”.(”Vet unga”, 2009).
”En tredje hotade med att säga upp sig om hon inte fick ta med sig hundarna på jobbet(!)”. (”Vet unga”, 2009).
Inget i texten tyder på hur många småföretagare Wahl har haft en diskussion med angående ungdomsarbetslöshetsfrågan. Det nämns bara två ungdomars situation i arbetslivet men det skrivs ändå ”En tredje hotade….”(”Vet unga”, 2009). Utifrån Wahls uttalande skulle det kunna tolkas som att hon generaliserar ungdomar som icke arbetsvilliga och menar att detta är förklaringen till Sveriges höga ungdomsarbetslöshet. Men de som bär på det största ansvaret hävdar Wahl är föräldrarna och skriver det med följande citat:
30
”Just nu 150 000 unga mellan 15 och 25 registrerade som arbetslösa.
Det är en tickande bomb. Vi vuxna måste sluta betrakta dem som offer
och lära dem att de kan ta makten över sina egna liv, om de bara orka
masa sig upp på morgnarna och visa lite driftlighet”.( ”Vet unga”, 2009).
5.4.2 Svensk arbetsmarknad
I under 2011 exponerades artikeln med rubriken ”Nu får unga jobb”(2011). Metro intervjuar Arbetsförmedlingens analytiker Håkan Gustavsson och nämner med följande två orsaker till minskningen av ungdomsarbetslöshet:
”Det är framför allt i den finansiella branschen som fler har fått jobb.
Som telefonsäljare är det till exempel lätt för ungdomar att få in en fot”.( ”Nu får”, 2011).
”Arbetsmarknaden har varit stark under lång tid och vi har sett attden gynnat ungdomar i högre grad än andra”.(”Nu får”, 2011).
Vidare menar Gustavsson att ökningen av sysselsättningen ”inte är lika stark som tidigare, men det är fortfarande positiva tal”(”Nu får”, 2011). Denna artikel är det enda som hävdar att ungdomsarbetslöshetens nedgång.
De två arbetsförmedlarna Adlouni och Nyhagen beskriver arbetsmarknaden i Sverige som Adlouni uttrycker med ”Ibland kan den svenska arbetsmarknaden kännas lite liten” (”Han vill”, 2011). Medan Nyhagen säger med följande citat:
”det kan vara svårt för unga att får jobb i Sverige”.(”Unga från”, 2011).
”Om man ska vara självkritisk så har vi inte lyckats så bra med att sysselsätta ungdomar”. (”Unga från”, 2011).
Stefan Fölster som är chefsekonom för svensk näringsliv kritiserade 2011 Borgs prognoser.
Fölster beskriver med följande om problematiken för ungdomsarbetslösheten:
