• No results found

09.1. Verksamhetsuppföljning Gillbogården mars 2019

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "09.1. Verksamhetsuppföljning Gillbogården mars 2019"

Copied!
11
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Dnr: 2019/0121

RAPPORT

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING GILLBOGÅRDEN

ÄLDREBOENDE, AB SOLOM.

2019-03-13

Ylva Kjell Ida Lorenzson

Kvalitetsstrateg MAS

Vård- och omsorgskontoret, Vård- och omsorgskontoret,

Avtal och uppföljning Avtal och uppföljning

(2)

2

1 Innehållsförteckning

2 Bakgrund ... 3

3 Sammanfattning ... 3

4 Tillvägagångssätt ... 4

5 Samverkan ... 5

6 Ledning ... 5

7 Informationsöverföring ... 5

8 Kvalitetsarbete ... 6

8.1 Rutiner/internkontroll ... 7

8.2 Avvikelsehantering, synpunkter och klagomål ... 7

9 Läkemedelshantering ... 7

10 Kvalitetsregister ... 8

11 Palliativ vård ... 8

12 Miljö ... 8

12.1 Basal hygien ... 8

13 Aktivitet ... 8

14 Bemanning/kompetensförsörjning ... 9

15 Brukarundersökning ... 10

(3)

3

2 Bakgrund

Verksamheten på Gillbogården vård- och omsorgsboende drivs av AB Solom. Gillbogården har 26 lägenheter uppdelade i två enheter på ett plan. Verksamheten har inriktning

omvårdnadsboende. AB Solom har drivit verksamheten sedan 2013. Sedan 2017 har ett flertal verksamhetschefsbyten skett. Nuvarande verksamhetschef tillträdde i november 2018.

Vid senaste uppföljningen i april 2018 uttryckte verksamhetschef att utvecklingsfokus, sedan hennes tillträde i november 2017, legat på samverkan i medarbetargruppen och att ta fram lokala rutiner. Rekrytering av sjuksköterska var också prioriterat då det under längre tid funnits vakans som ersatts med timvikarier. Uppföljningen under 2018 visade fortsatt behov av att implementera och utveckla lokala rutiner, den visade även behov av att förbättra arbetet med genomförandeplaner och social dokumentation. Gillbogården har under lång tid visat fina siffror i brukarundersökningen och medarbetarna har ett överlag fint bemötande där kunderna upplever sig trygga.

3 Sammanfattning

Gillbogården är ett omtyckt och trivsamt äldreboende. Verksamheten behöver närvarande ledarskap som tryggar arbetet med att utveckla lokala rutiner som efterlevs i det dagliga arbetet för att säkra god och trygg vård och omsorg för de boende. Inom nedanstående områden finns utvecklingsbehov och styrkor i verksamheten.

Samverkan: Beträffande allvarligare incidenter önskar vård- och omsorgskontoret en rakare dialog och snabbare information. Tillexempel är det viktigt att MAS skyndsamt får kännedom om avvikelser av allvarlig art.

Underskriven samverkansöverenskommelse med läkarorganisationen ska delges MAS, kan skickas via mejl (endast den sidan med underskrifterna).

Internt på verksamheten finns en fin kommunikation mellan medarbetarna och de boende.

Kommunikationen mellan omvårdnadspersonal har ibland en hård ton som för utomstående kan uppfattas tuff.

Ledning: Ledningsansvaret i verksamheten har under de senaste åren svajat med täta byten av både verksamhetschef, sjuksköterskor och samordnare. Nu finns ledning på plats som möjliggör ett nära ledarskap för det kontinuerliga kvalitetsarbete som behövs. Den nya lokala

läkemedelsrutinen ska delges MAS för godkännande.

Informationsöverföring: Tydliga rutiner för informationsöverföring behöver säkerställas.

Social dokumentation har enligt internkontrollen utvecklas från 2017 men vidare

förbättringsarbete krävs. Verksamheten har tagit fram utbildningsplan för dokumentation. Det finns en grundplanering för möten och avstämningar. Enligt vård och omsorgskontoret kan det vara viktigt med dagordning och rutin för struktur av möten så de blir effektiva oavsett vem som är närvarande. Hälso- och sjukvårdsdokumentation visade senaste egenkontrollen goda resultat för alla delar utom riskbedömningar, MAS rutin för begränsningsåtgärder efterlevs inte heller.

Kvalitetsarbete: Flera viktiga kvalitetsarbeten pågår. I en verksamhet som under lång tid haft otydlighet i ledarskap är vård- och omsorgskontorets bedömning att det lätt kan bildas

subgrupper och inofficiella ledare. För att få effekt av pågående kvalitetsarbete krävs närvarande ledarskap med mycket tydlighet i uppdrag. Verksamhetschef behöver stöd från

(4)

4

supportfunktioner centralt för att få förutsättningar att lyckas med uppdraget. Med det 3%

utbildningskrav som finns i avtalet bör en långsiktig plan stödja ett sådant arbete.

Palliativ vård: Arbetet med palliativ vård måste utvecklas till att följa MAS riktlinjer och NVP. Verksamheten behöver inkomma med åtgärdsplan för hur arbetet med NVP ska säkerställas.

Rutiner/internkontroll: Verksamheten behöver skyndsamt komma i fas med lokala rutiner.

Arbetet har pågått under tre år och är ännu inte färdigställt. Enligt egen interkontkontroll är endast 62 procent av alla uppföljda parametrar godkända. En viss förbättring av resultaten har skett från förra året men fortfarande ligger verksamheten långt från AB Soloms internt uppsatta mål på 80 procent godkända rutiner. I 2018 års internkontroll har endast rutin på plats följts upp, implementering och kännedom hos medarbetarna har inte efterfrågats.

Avvikelsehantering: Alla klagomål som gällande hälso- o sjukvård ska delges MAS, detta har inte följts. Ett arbete med att identifiera SoL-avvikelser pågår och ökat antal avvikelser har inkommit till verksamheten. Kvalitetsstrateg ser detta som positivt. Under 2018 har inga synpunkter/klagomål inkommit direkt till vård och omsorgskontoret.

Läkemedelshantering: MAS beslut gällande vidbehovsmedicin frångås rutinmässigt, detta är ett allvarligt avsteg från avtal. Gillbogårdens läkemedelshantering är inte patientsäker.

Hanteringen följer inte lagar och föreskrifter inte heller MAS riktlinjer och beslut.

Basal hygien: Alla duschslangar ska bytas årligen enligt sll.vårdprogram för smittskydd, detta är inte genomfört och måste åtgärdas.

Bemanning och kompetensförsörjning: Både avseende bemanning av omsorgspersonal och kompetensförsörjning pågår fördjupad utredning då inkomna underlag visar på bristande avtalsefterlevnad. AB Solom ska inkomma med underlag för faktisk bemanning under 2018.

Om utförararen inte haft kostnader motsvarande avtalad bemanning kommer beställaren att kräva tillbaka motsvarande ersättning som betalats ut under 2018 fram till justering i

bemanningsschema 2019. Gällande bristande kompetensförsörjning ska AB Solom återkomma med plan för förstärkt utbildningsinsats 2019 som kompensation. Kompetensutvecklingsplan för 2019 ska godkännas av vård- och omsorgskontoret innan avtalsavvikelse avskrivs.

Verksamhetschef ska återkomma till MAS med underlag för rutin och metodbeskrivning för arbetssättet VISAM. Avtalskravet på att en sjuksköterska ska vara utbildad i inkontinensvård (2.3.6) är inte uppfyllt. Verksamheten behöver upprätta en plan för hur de säkrar en individuell inkontinensvård och återkoppla denna till vård- och omsorgskontoret.

4 Tillvägagångssätt

Avdelningen avtal och uppföljning genomför årliga uppföljningar av alla särskilda boenden.

Alla verksamhetschefer får dagordning och information om underlag vård- och

omsorgskontoret önskar ta del av inför uppföljningen. Uppföljningen kompletteras sedan med platsbesök och intervjuer av personal och chef.

Uppföljningen utgår från det avtal som är tecknat, tidigare uppföljningar, svar på HSL-enkät, lagstadgade krav samt granskning av rutiner och ledningssystem.

Fyra uppföljningsbesök genomfördes på plats. Vid första besöket träffade kvalitetsstrateg och medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) ledning. Vid två av besöken fokuserade

kvalitetsstrateg på arbetet ute på avdelningar och träffade omsorgspersonal. Vid alla tillfällena

(5)

5

diskuterades arbetssätt, förhållningssätt och värderingar. Vid ett tillfälle gjorde MAS och kvalitetsstrateg stickprovskontroll av läkemedelshanteringen.

5 Samverkan

Samverkan med vård- och omsorgskontoret har under året fungerat bra. Verksamhetschef har deltagit på de möten som bjudits in till. Beträffande allvarligare incidenter önskar vård- och omsorgskontoret en rakare dialog och snabbare information. Det är viktigt att MAS skyndsamt får kännedom om avvikelser av allvarlig art tillexempel om någon boende kommit till skada.

Det är alltid bra att informera om tillfällen som kan få medial uppmärksamhet eller när anhörig/boende direkt hör av sig till vård och omsorgskontoret.

Underskriven samverkansöverenskommelse med läkarorganisationen ska delges MAS, kan skickas via mejl (endast den sidan med underskrifterna).

Internt på verksamheten finns en fin kommunikation mellan medarbetarna och de boende. Både vård- och omsorgskontoret och verksamhetschef har uppfattat att kommunikationen mellan omvårdnadspersonal ibland har en hård ton som för utomstående kan uppfattas tuff.

6 Ledning

Nuvarande verksamhetschef tillträdde i november 2018 dessförinnan har det varit tillfällig chef från att senaste verksamhetschefen avslutade sin anställning vid sommaren 2018. Den dagliga driften planeras av en samordnare som också är med vid morgonplaneringen i gruppen.

Omvårdnadsarbetet leds av sjuksköterska på plats. Det har sedan 2016 inte funnits kontinuitet i sjuksköterskegruppen med flera vakanser, inhyrningar och medarbetare som sagt upp sig.

I samtal med verksamhetschef framkommer hennes syn på att bristen av fastanställda sjuksköterskor lett till problem med utvecklingen av nya rutiner och följsamhet till de

arbetssystem som finns. Sedan hösten 2018 har ett intensivt arbete pågått med att färdigställa individuella riskplaner för alla boenden, upprätta vårdplaner, säkerställa att alla delegeringar finns i MCSS och är aktuella. Ny rutin för säker läkemedelshantering är framtagen och ska delges MAS för godkännande.

Sammanfattande bedömning: Ledningsansvaret i verksamheten har under de senaste åren svajat med täta byten av både verksamhetschef, sjuksköterskor och samordnare. Nu finns ledning på plats som möjliggör ett nära ledarskap för det kontinuerliga kvalitetsarbete som behövs. Den nya lokala läkemedelsrutinen ska delges MAS för godkännande.

7 Informationsöverföring

Informationsöverföring sker framför allt via muntlig rapport och ett antal rapportpärmar och pärmar som innehåller daglig planering. Medarbetare, som är relativt nya i verksamheten, anger i samtal att det kan vara svårt att hitta information och känna sig trygg med att all information finns i respektive pärm.

Dokumentation och upprättande av genomförandeplaner är enligt flera medarbetare bristfällig i dator, därför blir alla kompletterande pärmar så viktiga. Risken är att arbetssättet med pärmar fördröjer utvecklingsarbetet med sociala datajournaler. Vård- och omsorgskontoret har inte genomfört någon dokumentationsgranskning vid denna uppföljning. Senaste internkontroll av fem granskade journaler i november visar utvecklingsbehov av riskbedömningar och arbetet med begränsningsåtgärder. Verksamhetschef har uppmärksammat behov av utbildning i

(6)

6

dokumentation och många omvårdnadspersonal är osäkra i dokumentationsuppdraget. 2017 uppmärksammades förbättringsområden runt regelbunden journalföring och tydlighet i mål för den boende. Båda dessa områden är enligt senaste kontrollen förbättrade på de utförda fem stickproven. Hälso- och sjukvårdsdokumentation visade senaste egenkontrollen goda resultat för alla delar utom riskbedömningar, MAS rutin för begränsningsåtgärder efterlevs inte. Ett utvecklingsarbete med riskbedömningar har sedan egenkontrollen genomförts.

Det finns en bra grund för överrapportering där femton minuter morgon och eftermiddag är avsatt för informationsutbyte mellan arbetspassen. Närvarande är alltid sjuksköterska och några i omvårdsanspersonalen, på morgonen är oftast samordnare med. Eftermiddagsrapporten var vid verksamhetsbesök ostrukturerad och medarbetare kommer och går. Rapporten drog ut i tid och de som var kvar ute i verksamheten behövde påkalla hjälp för att tillgodose de boendes behov. I samtal med ett flertal medarbetare är detta vanligt framförallt på

eftermiddagsrapporten. Verksamhetschef har daglig avstämning med sjuksköterska på plats och en gång per månad finns strukturerade avstämningsmöten.

Sammanfattande bedömning: Informationsöverföring behöver säkerställas med tydligare rutin. Social dokumentation har enligt internkontrollen utvecklas från 2017 men vidare

förbättringsarbete krävs. Verksamheten har tagit fram utbildningsplan för dokumentation. Det finns en grundplanering för möten och avstämningar. Enligt vård- och omsorgskontoret kan det vara viktigt med dagordning och rutin för struktur av möten så de blir effektiva oavsett vem som är närvarande. Hälso- och sjukvårdsdokumentation visade senaste egenkontrollen goda resultat för alla delar utom riskbedömningar. Riktlinje för skydds/begränsningsåtgärder efterlevs inte.

8 Kvalitetsarbete

Ett förbättringsarbete som genomförts under 2019 är att avskaffa läkemedelsvagnarna och i stället förvara läkemedel i varje boendes rum. I utsett låst skåp förvaras även läkemedelslista.

Ett arbete pågår med att förbättra den basala hygienen, alla medarbetare har gjort nätbaserad utbildning under 2019 och ett flertal har deltagit på MAS utbildningsdag i hygien. För att utveckla kontaktmannaskapet och bemötandet mot boende och i arbetsgruppen förs kontinuerliga diskussioner ledda av verksamhetschef i ämnet. I samtal med

omvårdnadspersonal blir det tydligt att kontaktmannaskapsrollen definieras olika av olika personer. Det finns ingen känd tydlig rutin och nyanställda får information av dem de arbetar tillsammans med.

En gång per månad genomförs kvalitetsmöten som protokollförs, kvalitetsstrateg delgavs de senaste tre månadernas protokoll. För att protokollen ska vara en grund för

informationsöverföring behöver de struktureras och förtydligas så all personal lätt kan ta till sig informationen och uppmärksamma kvalitetsförbättringar som identifierats. Innehållet i

protokollen är en bra grund för vidare diskussioner.

Sammanfattande bedömning: Flera viktiga kvalitetsarbeten pågår, i en verksamhet som under lång tid haft otydlighet i ledarskap är vård- och omsorgskontorets bedömning att det lätt kan bildas subgrupper och inofficiella ledare. För att få effekt av pågående kvalitetsarbete krävs närvarande ledarskap med mycket tydlighet i uppdrag. Verksamhetschef behöver stöd från supportfunktioner centralt för att få förutsättningar att lyckas med uppdraget. Med det 3%

utbildningskrav som finns i avtalet bör en långsiktig plan stödja ett sådant arbete.

(7)

7

8.1 Rutiner/internkontroll

Det råder stor okunskap i arbetsgruppen om vilka rutiner som gäller. Gillbogården har många erfarna medarbetare som arbetat länge med en god syn på omsorg. Svårigheten är att det blir en individuell planering och då uppstår risker när och om avvikelser inträffar. Under de tre senaste årens uppföljningar har både vård- och omsorgskontoret och internkontroll uppmärksammat behovet av att ta fram lokala rutiner. Dessa måste också vara kända och utföras av personal på plats. Vid introduktion av nyanställda finns en framtagen blankett men den används inte alltid.

Ett riskanalysarbete på patientnivå är snart slutfört men till det behövs även riskanalys på verksamhetsnivå. Kvalitetsavdelningen på AB Solom gör årligen internkontroll på

verksamheterna. 2018 års uppföljning fokuserade på att skriftliga rutiner finns, dokumentation och avvikelsehantering. Huruvida rutiner är implementerade eller efterlevs var inte fokus för internkontrollen. Årets resultat för Gillbogården låg på 62 procent godkänt, målvärde för alla verksamheter i AB Solom är 80 procents godkänt, detta styrker den osäkerhet som finns i arbetsgruppen gällande gemensamt arbetssätt.

Sammanfattande bedömning: Verksamheten har ett viktigt och brådskande arbete att ta fram lokala rutiner, arbetet har pågått under tre år och är ännu inte färdigställt. Enligt egen

interkontkontroll är endast 62 procent av alla uppföljda parametrar godkända, en viss förbättring från förra året men fortfarande långt från AB Soloms internt uppsatt mål på 80 procent godkänt. I årets internkontroll har endast rutin på plats följts upp, implementering och kännedom hos medarbetarna har inte efterfrågats.

8.2 Avvikelsehantering, synpunkter och klagomål

Alla klagomål som gällande hälso- och sjukvård ska delges MAS, detta har inte följts. Ett arbete med att identifiera SoL-avvikelser pågår och ökat antal avvikelser har inkommit till verksamheten. Kvalitetsstrateg ser detta som positivt då det finns risk för ett stort mörkertal gällande SoL avvikelser. Här behöver alla särskilda boenden i Sollentuna tillsammans utveckla samsyn och arbeta verksamhetsövergripande för att få mer rättvisande redovisningar. Under 2018 har inga synpunkter/klagomål inkommit direkt till vård och omsorgskontoret.

9 Läkemedelshantering

MAS beslut gällande vidbehovsmedicin frångås rutinmässigt, detta är ett allvarligt avsteg från avtal. I samtal med medarbetare på plats och timanställd sjuksköterska framkommer också att det finns en stor otydlighet i vad som är bestämt, vem som har vidbehovsmedicin, när kontakt ska tas med sjuksköterska och hur administration sker under jourtid. Detta måste omedelbart åtgärdas.

Enligt rutin sker läkemedelsgranskningen årligen eller oftare vid behov, på alla särskilda boenden. Senaste apoteksgranskningen genomfördes som en oanmäld inspektion, boendet var inte informerad innan. Alla läkemedelsdepåer på samtliga avdelningar gicks igenom vid granskningstillfället. Innehållet i de patientbundna lådorna stämdes av mot tillgänglig ordinationshandling och mot signeringssystemet MCSS.

Den sammanfattande bedömningen är att läkemedelshantering på Gillbogården inte är patientsäker. Hanteringen följer inte lagar och föreskrifter inte heller MAS Riktlinjer.

Sammanfattande bedömningen: MAS beslut gällande vidbehovsmedicin frångås

rutinmässigt, detta är ett allvarligt avsteg från avtal. Läkemedelshantering på Gillbogården är inte patientsäker. Hanteringen följer inte lagar och föreskrifter inte heller MAS riktlinjer och beslut.

(8)

8

10 Kvalitetsregister

Senior Alert: Gillbogården arbetar i Senior Alert med riskbedömningar, åtgärder och

uppföljning. De uppfyller de krav som avtalet ställer och använder enligt HSL-enkät data från registret i sitt kvalitetsarbete. Av de patienter som påvisade en risk hade 96% en bakomliggande orsak identifierad, 99% åtgärdsplan upprättad och 82% var uppföljda. Detta är en stor

förbättring från föregående år.

Palliativa registret: Gillbogården har registrerat sina dödsfall enligt rutin i palliativa registret.

Verksamheten uppger att man använder sig av data från registret för kvalitetsutveckling i verksamheten. Utifrån resultaten behöver verksamheten säkra att de erbjuder brytpunktssamtal och genomför validerad smärtskattning sista levnadsveckan. Övriga parametrar ligger i linje med snittet för riket och Sollentuna.

BPSD: Används ej, har ingen demensavdelning.

11 Palliativ vård

MAS begärde in två journaler från patienter som avlidit för att göra en

dokumentationsgranskning gällande NVP. När dessa journaler skulle begäras in visade det sig att endast en NVP journal skapats under året av de 12 dödsfall som förekommit. Några har avlidit på sjukhus och andra väldigt hastigt enligt sjuksköterska. För att få en tydligare bild av hur detta ser ut har en större kartläggning påbörjats av MAS.

Den NVP journal som upprättats har stora brister, det saknas vissa delar som enligt MAS riktlinje ska ingå. De delar som används har till viss del använts felaktigt, det har inte smärtskattas med någon skattningsskala, kontrollerna som ska göras var 12.e timma har

uteblivit och sjuksköterskan har besökt patienten max en gång per natt. Verksamheten behöver inkomma med åtgärdsplan för hur arbetet med NVP ska säkerställas.

Sammanfattande bedömningen: Arbetet med palliativ vård måste utvecklas till att följa MAS riktlinjer och NVP. Verksamheten behöver inkomma med åtgärdsplan för hur arbetet med NVP ska säkerställas.

12 Miljö

Utifrån lokalens utformning har verksamheten skapat en trivsel och erbjuder fint möblerade gemensamhetsytor som är lättillgängliga för alla boenden. Boendemiljön erbjuder möjlighet till spontan aktivitet med alternativa sittplatser och exempelvis har en sittcykel placerats så att de boende kan nyttja den när och om de önskar.

12.1 Basal hygien

All medarbetare bar vid verksamhetsbesök arbetskläder med kort ärm, någon sågs med ringar och löst hängande hår. Några medarbetare saknade namnbricka i övrigt noterades god basal hygien. Alla duschslangar ska bytas årligen enligt sll.vårdprogram för smittskydd, detta är inte genomfört och måste åtgärdas.

13 Aktivitet

Finns ett tydligt väl beskrivet program uppsatt som de boende kan läsa. Det finns ingen rutin som säkerställer hur de boende som har svårt att ta till sig skrift får kännedom om de aktiviteter

(9)

9

som erbjuds. Enligt medarbetare på plats finns, enligt deras uppfattning, liten tid för

individuella aktiviteter, utevistelse eller egen tid. Det är också oklart för dem hur och om detta ska dokumenteras.

Planering av dagen sker vid morgonens rapport det är samordnare som planerar vilken omsorgspersonal som jobbar var, ganska ofta kan det bli diskussion i gruppen om vem man arbetar med och vilka boenden som då ska få hjälp av vilken personal.

14 Bemanning/kompetensförsörjning

Enligt avtal ska 14 årsarbetare (åa) omsorgspersonal arbeta på schema, oklart om nuvarande bemanning följer avtal. Utifrån de dokument som kvalitetsstrateg tagit del av finns stora luckor i den överlappstid som redovisades i grundbemanning vid avtalsskrivning. Enligt nya

grundschemat som planeras gå i drift i år är endast 12,81 åa inlagda i daglig planering, två rader 1,55 åa finns på ”reservrad”. AB Solom har kompletterat redovisning med underlag som

relaterar bemanning i relation till beläggning hur dessa siffror rörande bemanningen tagits fram behöver förtydligas, fördjupad utredning kommer ske. Ett avstämningsmöte har genomförts och AB Solom ska inkomma med underlag för grundplanerad bemanning för 2018, utifrån de avvikelser som finns kommer återkrav beräknas. Årets grundbemanning ska korrigeras för att stämma överens med avtalad bemanning nytt underlag ska skickas till von@sollentuna.se.

Avtalskravet på att en sjuksköterska ska vara utbildad i inkontinensvård (2.3.6) är inte uppfyllt.

Verksamheten behöver upprätta en plan för hur de säkrar en individuell inkontinensvård och återkoppla denna till vård- och omsorgskontoret. En sjuksköterska har genomfört VISAM utbildningen men verksamhetschef är oklar på hur arbetet fortskrider, återkoppling med bifogad rutin ska ske till MAS.

Redovisning av kompetensutveckling inkom inte till von@sollentuna.se enligt avtalskrav.

Efterfrågat underlag som så småningom inkommit till vård- och omsorgskontoret är bristfälligt och otydligt, utförare behöver förtydliga de insatser som genomförts. Gällande bristande kompetensförsörjning ska AB Solom återkomma med plan för förstärkt utbildningsinsats 2019 som kompensation. Kompetensutvecklingsplan för 2019 ska godkännas av vård- och

omsorgskontoret innan avtalsavvikelse avskrivs. Enligt redovisat underlag har framförallt förflyttningsutbildning genomförts under 2018.

För dietistuppdraget måste verksamheterna upprätta lokal rutin i hur och när kontakt tas och var/hur dokumentation ska ske.

Sammanfattande bedömning: Både avseende bemanning av omsorgspersonal och kompetensförsörjning pågår fördjupad utredning då inkomna underlag visar på bristande avtalsefterlevnad. AB Solom ska inkomma med underlag för faktisk bemanning under 2018.

om utförararen inte haft kostnader motsvarande avtalad bemanning kommer beställaren att kräva tillbaka motsvarande ersättning som betalats ut under 2018 fram till justering i

bemanningsschema 2019. Gällande bristande kompetensförsörjning ska AB Solom återkomma med plan för förstärkt utbildningsinsats 2019 som kompensation. Kompetensutvecklingsplan för 2019 ska godkännas av vård och omsorgskontoret innan avtalsavvikelse avskrivs.

Verksamhetschef ska återkomma till MAS med underlag för rutin och metodbeskrivning för arbetssättet VISAM. Avtalskravet på att en sjuksköterska ska vara utbildad i inkontinensvård (2.3.6) är inte uppfyllt. Verksamheten behöver upprätta en plan för hur de säkrar en individuell inkontinensvård och återkoppla denna till vård- och omsorgskontoret.

(10)

10

15 Brukarundersökning

Brukarundersökningen bör vara en aktiv del i verksamhetens kvalitetsarbete och 2018 års resultat är i flera avseenden bättre än Sollentuna och riket i snitt. Flera frågeställningar har dock markant sämre resultat än förra året och dessa ligger under rikssnittet. Vård- och

omsorgskontoret önskar en analys av 2018 års resultat.

Gillbo 2017

Gillbo 2018

Sollentuna 2018

Stockholm 2018

Sverige 2018 Är

sammantaget nöjd med äldreboendet

93 91 81 79 81

Brukar personalen bemöta dig på ett bra sätt?

100 92 97 92 93

Känner sig trygg på sitt äldreboende

86 92 88 86 88

Känner förtroende för personalen

100 92 85 79 83

Brukar personalen ta hänsyn till dina åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras?

83 60 88 83 85

Hur nöjd eller missnöjd är du med de

aktiviteter som erbjuds på ditt äldreboende

85 82 70 63 64

Upplever du att måltiderna på ditt äldreboende är en trevlig stund på dagen

85 58 69 66 68

(11)

11

References

Related documents

Ledningen uttrycker i sina intervjuer att teamen och teamledarna får en förstärkt helhetsbild av alla projekts progression genom en digital anslagstavla där information om alla

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten ska garantera verksamheten vid Uppåkra och i samarbete med stiftelsen och länsstyrelsen starta en musei-

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av gällande regelverk om statsbidrag till barn- och ungdomsorganisationer för att motverka fusk och för

Målet med tidig intervention vid psykisk ohälsa hos barn och unga handlar om att skapa en miljö där förutsättningar finns för att få möjlighet till att upprätthålla, utveckla

Här säger också informanten något mer, det kan vara så att det inte sliter på människor på samma sätt att arbeta mycket om de tycker att det är kul och kreativt, vissa

Även om det finns en klar risk att aktörer som vid enstaka tillfällen säljer små mängder textil till Sverige inte kommer att ta sitt producentansvar står dessa för en så liten

Detta mål är, som visats i resultatet, inte unikt för denna skola då även flera andra lyfter fram respekt och förståelse för varandras olikheter som ett mål

Hur medvetna är eleverna om sitt lärande i matematik? Vet de hur och när de lär sig bäst? Det skulle vara intressant att komplettera denna studie med djupintervjuer med valda