PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE OCH KVALITETSBERÄTTELSE
2016-01-29 Gillbogården Mona Björk
mona.bjork@solom.se 2015
Patientsäkerhets- och Kvalitetsberättelse 2015
Innehållsförteckning
Inledning ... 3
Samlad redogörelse för vårt patientsäkerhetsarbete ... 3
Riskanalys ... 9
Uppföljning genom egenkontroll ... 10
Samverkan ... 11
Utredning avvikelser ... 13
Klagomål och synpunkter ... 15
Personalen medverkan i kvalitetsarbete ... 16
Sammanställning, analys och resultat... 16
Patientsäkerhets- och Kvalitetsberättelse 2015
Inledning
AB SOLOM har som helägt bolag av Sollentuna kommun uppdrag att utveckla den bästa vården och omsorgen, genom att ligga i framkant och vara en förebild. Med en tydlig
verksamhetsprocess och ett strukturerat uppföljningsarbete skapar vi inom AB SOLOM ett levande kvalitetsarbete. Kvalitetsberättelsen utgör en del av vår kvalitetsprocess och är en rapport om hur vi arbetat under det gångna året, med kvalitetsarbetet i daglig drift och med
kvalitetsuppföljningar och vidareutveckling. AB SOLOM har två övergripande mål för alla verksamheter, dessa är trygg ekonomi och nöjd kund. Målbilden för båda områdena är att 2016 vara bäst i Sollentuna, 2018 bäst i Stockholms län, 2020 bäst i Sverige.
Under verksamhetsåret 2015 har AB SOLOM genomfört viktiga nyrekryteringar av
nyckelfunktioner såsom VD, HR-chef och IT-strateg. Inom flera områden har utvecklingsinsatser genomförts och startats upp som både på kort som lång sikt avser att stärka kvalitén. Ett nytt ekonomisystem har införts och förstärkningar har gjorts inom ekonomiavdelningen i syfte att i större utsträckning hantera ekonomiprocessen själv, framför att köpa externa tjänster. Även inom IT har året inneburit förberedelser inför kommande förändringar för en ökad digitalisering.
Övertagande av verksamheten, Äldrerehab, har skett från Sollentuna kommun och på uppdrag av kommunen har en ny verksamhet, LSS Rehab & Hälsa, startats upp. Verksamheter som vi ser bidrar till leveranskvalité genom ett större helhetsperspektiv kring kunden.
Marknadsföring har under året skett genom våra medarbetare, annonsering, i huvudsak i
lokalpress, samt mässmedverkan, lokalt men också med nationell spridning, på Kvalitetsmässan i Göteborg. På hemsida sprider vi information om vårt fantastiska arbete genom bl a bloggar.
För att ha koll på vår omvärld har en omvärldsanalys inför 2016 arbetats fram, vilken även utgör del av Sollentuna kommuns omvärldsanalys.
En uppföljning av vårt ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete har genomförts i projektform med syfte att utvärdera innehåll och diskutera vad det innebär i praktiken att ha ett levande ledningssystem. Resultatet av projektet kommer att presenteras under första kvartalet 2016 för ledningsgruppen.
Alla medarbetare inom AB SOLOM har en viktig del i vårt kvalitetsarbete. Central stödfunktion för kvalitets- och verksamhetsutveckling arbetar i nära samarbete med affärsområdeschefer och verksamheterna. Under 2016 kommer AB SOLOM stärka kvalitetsarbete ytterligare genom nyrekrytera en kvalitetschef.
Samlad redogörelse för vårt patientsäkerhetsarbete
Övergripande mål och strategier av patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 1 § och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1§
Gillbogårdens omvårdnadsboende är ett boende med 26 lägenheter för personer över 65 år med mycket högt omvårdnadsbehov som behöver sjukvårdskompetens dygnet runt. Gillbogårdens omvårdnadsboende erbjuder plats på uppdrag av Vård- och omsorgsnämnden.
Vår målsättning är att ta tillvara på de intressen och resurser som finns hos var och en samt ge förutsättningar för att leva sina liv med hög livskvalitet i trygghet och glädje. Gillbogårdens omvårdnadsboende arbeta för en individuellt anpassad omsorg av hög kvalitet och alla ska bemötas med värdighet och respekt.
Patientsäkerhets- och Kvalitetsberättelse 2015 Det övergripande målet för patientsäkerhetsarbete på Gillbogårdens omvårdnadsboende är att systematiskt och fortlöpande utveckla verksamhetens kvalitet inom hälso- och sjukvård. Den ska vara av god kvalitet och följa riktlinjer från medicinskt ansvariga sjuksköterska (MAS) samt överensstämma med gällande lagstiftning.
Gillbogårdens omvårdnadsboende arbetar systematiskt med ett förbättringsarbete och identifiera och bearbetar kvalitetsbrister inom verksamheten utifrån Senior alert, avvikelserapportering, klagomålshantering, synpunkter och förbättringsförslag.
Alla inkomna rapporter, klagomål och synpunkter sammanställs och analyseras för att kunna se mönster eller trender som indikerar brister i verksamhetens kvalitet. Avvikelser behandlas vid ledningsmöte en gång i veckan och tas upp därefter på personalmötena med hela
personalgruppen.
Kvalitetsindikationerna som Gillbogårdens omvårdnadsboende följer är:
Registrering i Senior alert: Nortonskalan, Downton fall-risk index, MNA, registrering i Svenska palliativa registret, ADL-status och Riskbedömningar, efter godkännande av den enskilde.
Genom kompetenshöjande insatser i personalgruppen har vi lyft fokus på patientsäkerhetsarbetet i verksamheten. Genom det strategiska arbetet med avvikelsehanteringen har vi skapat ett fokus på lärandet i arbetsgruppen. ”Man ska lära sig av sina misstag”. Personalen är medveten om riskerna och möjliga åtgärder samt vikten av avvikelserapporteringens betydelse för patientsäkerheten.
AB SOLOM använder dokumentationssystemet Safe Doc.
Gillbogårdens omvårdnadsboende följer AB SOLOMs ledningssystem som innebär följande:
Målsättning för patientsäkerhetsarbete:
Alla arbetar förebyggande så att vårdskada eller risk för vårdskada aldrig uppstår.
Alla känner ansvar och anstränger sig för att göra rätt saker på rätt sätt.
Alla känner sig trygga med att rapportera avvikelser och är införstådda med att avvikelser i de flesta fall orsakas av brister i rutiner och organisation.
Att avvikelser ses som möjligheter till förbättringar
Strategier för patientsäkerhetsarbetet:
Regelbunden egenkontroll i verksamheten Registrering i Senior Alert
Registrering i Palliativa Registret Skapa en årlig patientsäkerhetsberättelse
Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 § och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 §, p 1 Organisation
På Gillbogården finns en verksamhetschef som är ansvarig för verksamheten. Verksamhetschefen har det övergripande ansvaret och ansvarar för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet, god kvalitet och uppfyller de krav MAS ställer utifrån att den enskilde ska tillförsäkras en god och säker vård och att en god hygienisk standard uppfylls enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL).
Patientsäkerhets- och Kvalitetsberättelse 2015 Vårdtagaren ska erbjudas trygg, lättillgänglig vård med god kontinuitet. Vården ska bedrivas med respekt för vårdtagarens integritet och självbestämmande. Verksamhetschefen ansvarar för att legitimerad personal har rätt kompetens. Varje boende har en omvårdnadsansvarig sjuksköterska.
Verksamheten är bemannad med en sjuksköterska mellan 07.00 – 18.30 sju dagar i veckan övrig tid ansvarar AB SOLOMs joursjuksköterska.
Enheten är bemannad dygnet runt av kompetent personal.
Rotebro vårdcentral ansvarar för läkarinsatserna i boendet måndag till fredag mellan 8-17.
Läkaren besöker boendet en gång i veckan samt om behov uppstår. Ansvarig läkare är också tillgänglig för telefonrådgivning. Under kvällar, nätter och helger är det Legevisitten som ansvarar för boendet. De nås via telefon och kommer också till boendet vid behov.
Landstinget har tecknat avtal med Oral Care. I avtalet ingår ansvar för att munhälsobedömning erbjuds till samtliga boende samt utbildning för personal i munvård. Munhälsobedömningen ligger till grund för den dagliga skötseln av boendes tandhygien.
Verksamhetschef
Verksamhetschef för hälso- och sjukvård ansvarar för att vården drivs utifrån gällande lagar, föreskrifter och rutiner fastställda av medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS). I ansvaret ingår att se till att resursanvändning och bemanning är optimal för att uppnå god och säker vård samt att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och anmäla hälso- och sjukvårdpersonal som utgör en patientsäkerhetsrisk, till Socialstyrelsen.
Hälso- och sjukvårdspersonal
Hälso- och sjukvårdspersonal, d v s sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, har skyldighet att arbeta enligt vetenskap och beprövad erfarenhet och ska bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls samt rapportera risker och negativa händelser till MAS och verksamhetschef.
Omsorgspersonal
Omsorgspersonalen har skyldighet att följa de riktlinjer och rutiner som styr hälso- och sjukvården. De ska medverka i patientsäkerhetsarbetet och rapportera risker samt negativa händelser som inträffar i samband med vård och behandling.
Struktur för uppföljning/utvärdering av patientsäkerhetsarbetet SOSFS 2011:9 3 kap. 2 §
När en avvikelse upptäcks kontaktar medarbetaren den tjänstgörande sjuksköterskan som vidtar omedelbara åtgärder om så krävs samt bedömer om kontakt med läkare ska ske.
Avvikelserapport skrivs, utreds, analyseras och återkoppling sker till berörd personal för att förhindra att det återupprepas.
När fall uppstått tillkallas alltid sjuksköterska omgående för bedömning av eventuell skada.
Riskbedömning för fall görs vid inflyttning, vid försämrat allmäntillstånd samt efter inträffat fall.
Det är sjuksköterskan som är ansvarig för att riskbedömning sker.
När avvikelser sker rapporteras det till verksamhetschef.
Patientsäkerhets- och Kvalitetsberättelse 2015 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet
SFS 2010:659, 3 kap. 10 § p 1-2
Kvalitetssäkring av läkemedelshanteringen har genomförts av apotek tillsammans med ansvarig läkemedelsansvarig sjuksköterska och verksamhetschef på Gillbogårdens omvårdnadsboende.
Gillbogårdens omvårdnadsboende arbetar utifrån kvalitetsindikatorerna som är framtagna för att säkerställa en trygg vård för de boende. Detta görs med regelbundenhet dock minst var tredje månad.
Kvalitetsindikationerna som vi följer:
Alla registreras i Senior alert efter godkännande:
Nortonskala
Downton fall-risk index MNA
Alla registreras i palliativa registret ADL-status
Riskbedömning
Läkemedelsgenomgång var 6 månad
Sjuksköterska ordinerar inkontinenshjälpmedel
Sjuksköterska ordinerar näringsdryck, energikost, proteinberikad kost o.s.v.
Sjuksköterska ordinerar förebyggande eller behandlande madrass Munhälsobedömning
Fotvård
Delegeringsbeslut granskas regelbundet
För att säkerställa vår läkemedelshantering använder vi oss av APO-dos.
Vi har två läkemedelsvagnar där sjuksköterska endast lägger ut mediciner för endast ett dygn i taget. Med denna rutin har vi säkerställt att eventuella fel upptäcks inom kort om exempelvis eventuell medicin skulle ligga kvar i vagn. Även förväxlingar gällande medicindoser och dagar minskar.
Gillbogården har under oktober månad -2014 infört Medication and Care Support System (MCSS) ett IT-stöd för läkemedelshantering. Ett elektroniskt signeringssystem.
MCSS hanterar främst elektroniskt signering och påminnelsefunktion för
läkemedelsadministration via Ipad, men det finns även annan funktionalitet som t.ex.
kontrollräkning av narkotika, kalenderfunktion, påminnelser om att förnya delegeringar etc. I MCSS ingår även funktionalitet för att kontrollera om en medarbetare gjort relevanta
kunskapstest inför delegering.
Syftet med att införa MCSS är att kvalitetssäkra läkemedelshanteringen genom att minimera läkemedelsavvikelserna.
MCSS ska hjälpa omsorgspersonalen att komma ihåg alla läkemedel och de olika tidpunkterna det skall ges och till vem läkemedlet skall ges. Systemet hjälper omsorgspersonalen genom påminnelse innan det bli en läkemedelsavvikelse genom att larma. MCSS ger oss möjligheten att sänka läkemedelsavvikelserna. Vi ser redan att våra läkemedelsavvikelser har minskat.
Patientsäkerhets- och Kvalitetsberättelse 2015 Under 2015 fick Gillbogårdens omvårdnadsboende utbetalning av prestationsmedel från Senior alert som bl.a. gick till kvalitetshöjande omvärldsanalys genom att samtliga ordinarie
sjuksköterskor tillsammans med chef fick möjlighet genom att besöka Kvalitetsmässan i
Göteborg och där gå på olika föreläsningar samt ta del av nyheter som presenterades på mässan..
AB SOLOM hade också en egen monter på mässan.
Senior alert är ett kvalitetsregister som främjar förebyggande, tvärprofessionellt arbete på ett systematiskt sätt. Sjuksköterska gör tillsammans med kontaktperson och rehab personal en riskbedömning av hudstatus, nutritionsstatus och fallrisk enligt Norton, MNA och Downton.
Fallskadeprevention
Vi jobbar förebyggande med fallskador. En riskbedömning av fall (down-fall-risk index), görs på med samtliga som flyttar in på Gillbogårdens omvårdnadsboende. Där kartlägger man vilka risker som finns och åtgärdar dessa.
Var fjärde vecka träffas ansvarig sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut och två
kontaktperson för att gå igenom eventuella avvikelser gällande fallskador samt utvärdera åtgärder som har gjorts tidigare.
Vi har utsett en sjuksköterska som är ansvarig över fallpreventionen på Gillbogårdens
omvårdnadsboende. Det är hon som sammanstrålar och håller i dessa träffar. Det är även hon som ansvarar för att registrering och sammanställning görs. Hon ansvarar över att verksamhetschef får den information som hon behöver.
Nutrition
På Gillbogårdens omvårdnadsboende jobbar vi utifrån Mini Nutritional Assessment (MNA) som ingår i senior alert.
Alla som flyttar in på Gillbogårdens omvårdnadsboende görs en initial bedömning utifrån MNA kan betraktas som en checklista över normal, ingen risk för undernäring, risk för undernäring.
Utifrån den bedömningen ordinerar sjuksköterskan de åtgärder som måste vidtas.
Trycksår
På Gillbogårdens omvårdnadsboende jobbar vi utifrån Nortonskalan som ingår i Senior alert ett specialinstrument för att underlätta bedömning av om en person löper risk att utveckla trycksår.
Den modifierade Nortonskalan använder vi som ett komplement till den kliniska bedömningen.
Riskbedömning av trycksår (Nortonskala) görs vid inflyttning. Löpande riskbedömning görs vid förändring i boendes hälsotillstånd samt vid halvårskontrollerna.
Om trycksår finns vid inflyttning fotograferas såret och åtgärdsplan utarbetas.
Uppstår det trycksår under vårdtiden på sjukhus eller på Gillbogårdens omvårdnadsboende ska en avvikelserapport skrivas. Såret fotograferas och åtgärdsplan utarbetas.
Gillbogårdens omvårdnadsboende arbetar efter LCP Liverpool Care Pathway, vid livets slutskede.
Liverpool Care Pathway (LCP) kan beskrivas som en standardvårdplan för patient/boende under livets allra sista tid.
För att kunna möjliggöra ett värdigt döende är det viktigt vid all vård av svårt sjuka boende att kunna känna igen och identifiera när den sjuke kommer in i slutfasen och bara har några dagar
Patientsäkerhets- och Kvalitetsberättelse 2015 kvar till någon vecka kvar att leva. Etiken kring att avsluta behandling och intentionen att
symtomlindra skall klart framgå hos såväl boende och närstående samt personalgrupp och finnas dokumenterad i boendejournal.
Ett av det mest effektiva sätten att höja vårdkvalitén är att använda kunskapsbaserades och individualiserade standardvårdplaner med tydliga mål och riktlinjer. Med stöd av LCP kan vården uppnå en kunskapsbaserade standard i form av 18 tydliga mål som är viktiga för boende som bedöms vara döende och i livets slutfas.
Dokumentationen i LCP ger oss möjligheten att analysera i vilken grad målen uppnåtts sammanställa rapporter för enskilda boende. Detta ger oss unika möjligheter till kvalitetsuppföljningar och utveckling av vården av döende.
Fotvård
Alla boende har möjlighet till att få fotvårdsbehandling på Gillbogårdens omvårdnadsboende av etablerad kontakt med en fotvårdsspecialist.
De boende som är i behov av medicinsk fotvård remitteras av vår ansvariga läkare.
Munhälsobedömning
Alla boende på Gillbogårdens omvårdnadsboende har möjlighet/tillgång till munhälsobedömning en gång per år.
Lokala rutiner gällande Medicintekniska produkter på Gillbogårdens omvårdnadsboende Med en medicinteknisk produkt (MTP) avses en produkt som förebygger, lindrar eller behandlar en skada, sjukdom eller funktionshinder.
Alla medicintekniska produkter ska vara CE-märkta.
Vid CE-märkning är det tillverkaren som svarar för att produkten uppfyller de väsentliga krav som finns angivna i det medicintekniska direktivet. Före användning ska produkten kontrolleras.
Det är viktigt att bruksanvisningen följs.
Kontroll ska utföras av sjuksköterska, sjukgymnast eller arbetsterapeut.
Alla MTP har försetts med ett nummer och registreras på blankett 8:2 från MAS: ens pärm
”Riktlinjer för hälso- och sjukvård”.
Hygien
Vi arbetar aktivt med information om vikten av hygien i omvårdnadsarbete. Vid introduktion av nyanställda skolas personal i basala riktlinjer och sjuksköterskan har hygien som en stående punkt på sina månatliga avdelningsmöten.
Dokumentation
Dokumentation är enligt socialtjänstlagen (SoL), och hälso- och sjukvårdslagstiftningen (HSL) ett krav. Dokumentationen utgör en viktig del av informationsöverföringen i våra verksamheter.
Vård och omsorg används det ett processorienterade systemet Pulsen Combine.
Omvårdnadsplanen och den dagliga dokumentationen med genomförande, utvärdering och resultat är viktiga delar för att kunna ge en god och säker vård. Omvårdnadsjournalerna förvaras alltid inlåsta och åtkomliga endast för berörd personal.
AB SOLOM använder dokumentationsprogrammet Safe Doc.
Patientsäkerhets- och Kvalitetsberättelse 2015 Verksamhetschefen ansvarar för att det finns rutiner, system för dokumentation och att de är kända och används. Dokumentationen granskas noggrant med särskilda instrument vid den årliga egenkontrollen.
Sjuksköterskan upprättar en omvårdnadsjournal för varje boende enligt hälso- och sjukvårdslagen och patientdatalagen.
Sjukgymnaster och arbetsterapeuter ansvarar för att föra journal i enlighet med vad som föreskrivs i hälso- och sjukvårdslagen och patientdatalagen.
Vi följer kommunens riktlinjer när det gäller förvaring, arkivering och överlämnande av journalhandlingar.
Sjukgymnasten har i samband med nyinflyttningar gjort funktionsbedömningar, gått igenom befintliga hjälpmedel och ev. ordinerat hjälpmedel och upprättat rehabiliteringsplaner.
Arbetsterapeuten har vid nyinkomna brukare gjort ADL bedömning och funktionsbedömningar samt ordinerat hjälpmedel.
Båda har gett individuella behandlingar och behandlingar i grupp samt informerat och undervisat personal för att förebygga vårdskador.
Riskanalys
Enligt SOSFS:2011:9, 5 kap. 1§
Den information vi får genom riskanalyser, ligger till grund för förbättringar av den verksamhet som vi bedriver. Kvalitetsarbetet dokumenteras så att arbetet kan följas upp och analyseras enligt SOSFS 2011:9 kap 7. Riskanalys sker kontinuerligt vid avvikelsehantering, verksamhetsför- ändringar och vid nya uppdrag avseende enskilda individer som tar del av verksamhetens insatser samt specifikt vid organisationsförändring, schemaändring, ombyggnad m.m.
Under året har vi centralt uppdaterat vår avvikelsrutin samt tillhörande blanketter och ett digitalt system för avvikelsehantering har under 2015 implementerats inom LSS-verksamheterna. I och med nytt arbetssätt kring avvikelsehantering kan vi kvalitetssäkra såväl uppföljning som analys.
Utbildningsinsatser för personal har hållits. Planering för vidare implementering inom SoL- verksamheterna har gjorts.
Fyra kvalitetsråd har genomförts där vi bland annat har arbetat med att analysera och diskutera risker och risksituationer i våra verksamheter. Även begreppet kvalité har diskuterats.
Rapportering av avvikelser, fel och brister samt klagomål sker numera via en länk, månadsvis.
Rapporterna summeras på affärsområdesnivå samt för hela AB SOLOM.
Patientsäkerhets- och Kvalitetsberättelse 2015 Alla anställda, uppdragstagare och praktikanter skall rapportera risker i verksamheten, detta är ett led i det ständiga arbetet med kvalitetsförbättringar. Genom att anmäla alla risker får
verksamheten en bra överblick över olika förbättringsområden för att kunna erbjuda en god och säker vård.
Risker rapporteras och redogörs i anvisad blankett och lämnas till ansvarig chef.
Sjuksköterskorna utför riskbedömningar vad gäller fall, nutrition och trycksår i Senior alert.
Avvikelserna utreds av sjuksköterska, paramedicinare och verksamhetschef i samarbete.
MTP-produkter kontrolleras enligt avtal och vid uppkomna fel görs en riskanalys gällande liknande produkter. Åtgärder vidtas
Uppföljning genom egenkontroll
Enligt SOSFS: 2011:9, 5 kap 2§, 7 kap. 1§
Den information som vi får genom riskanalyser och egenkontroller ligger till grund för förbättringar inom AB SOLOMs verksamheter. Under 2015 har Kvalitetsavdelningen genomfört en internkontroll som omfattar samtliga verksamheter, både AB SOLOM och SOLOM (LSS- verksamheter som fortsatt ligger kvar i egenregin inom Sollentuna kommun). Internkontrollen 2015 utgjordes av en enkät samt djupintervjuer. Enkäten gick ut till samtliga verksamhetschefer samt slumpvis urval av medarbetare, tillsvidare- och visstidsanställda (AVA). Enkäten har tagit sin utgångspunkt ifrån innehållet i ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. I djupintervjuerna var fokus kring tema nöjd kund. Resultatet visade att organisationen, såväl chefer som medarbetare, har god kännedom kring ledningssystemets innehåll och styrning.
Generella utvecklingsområden finns främst inom internkommunikationen, samverkan och tydlighet kring lönesamtalsprocessen. Resultatet från djupintervjuerna gav flera intressanta infallsvinklar både kring insatser som görs redan idag men också kring hur AB SOLOM framgent bör arbeta. Egenkontroller görs även fortlöpande inom nedanstående områden:
• Ekonomi
• Verksamhetens mål
• Arbetsskador/tillbud
• Avvikelser
Patientsäkerhets- och Kvalitetsberättelse 2015
• Sjukfrånvaro
• Granskning av journalanteckningar
• Livsmedelshygien
• Basal hygien
Under 2015 har ett arbete med att förändra strukturen kring ekonomiuppföljning gjorts.
Månadsuppföljningar sker då verksamhetschef träffar affärsområdeschef och ekonomicontroller.
Verksamhetschefen fyller i en mall med tillhörande handlingsplan inför ekonomiuppföljningen.
Egenkontroll av patientsäkerhetsarbetet SOSFS 2001:9, kap 5 2§ kap 7 2§
En hörnsten i vårt systematiska förbättringsarbete är våra egenkontroller där vi följer upp och utvärderar kvalitén i verksamheten. Egenkontrollprogram finns för ett flertal
områden, exempel livsmedel, mat och måltid, temperaturmätningar, kylmätningar, privata medel, nyckelhantering, nattfasta, följsamhet till basala hygienrutiner. Resultat av
granskningar omsätts till en handlingsplan i ledningssystemet utifrån de
förbättringsområden som identifieras. Journalgranskning genomförs systematiskt av enskilda akter, genomförandeplaner och socialjournal utifrån vår egenkontroll.
Gillbogårdens omvårdnadsboende bedriver egenkontrollen genom att:
Egenkontroller enligt AB SOLOMs ledningssystem
Jämförelser av verksamhetens resultat med uppgifter i nationella och regionala kvalitetsregister
Jämförelser av verksamhetens resultat dels med öppna jämförelser, dels med resultat för andra verksamheter
Årliga kvalitetsenkäter
Granskning av journaler och annan dokumentation Kontroll av besiktningar av medicintekniska produkter
Nationell punktprevalensmätning av basala hygienrutiner och klädrutiner Livsmedelskontroller enligt Sollentuna kommuns kost policy
Tema månad som tas upp vid månadsmötena med all personal där vi fokuserar på ett specifikt ämna. Här ges möjlighet att diskutera och kontrollera oss själva (egenkontroll). Exempel: januari: hygien, februari: dokumentation, mars: palliativ vård. april: värdegrund o.s.v. enligt årscykelns planerade.
Årlig genomgång och uppdatering av rutiner samt vid behov.
Samverkan
Enligt SOSFS: 2011:9, 4 kap 5§, 7 kap. 1§
Genomförande av insatserna säkerställs genom samverkan med andra verksamheter (vårdgivare, myndigheter, föreningar och andra organisationer) i enlighet med vår samverkansprocess. Vi har kontinuerligt diskussioner på arbetsplatsträffar och i andra forum, både internt och externt, kring vikten av att samverka. I alla samverkanssituationer är det också av stor vikt för oss att värna om sekretess, vilket också är ett ständigt uppmärksammat tema. Kring dessa kompetensområden
Patientsäkerhets- och Kvalitetsberättelse 2015 harcentral resurs för kvalitets- och verksamhetsutveckling en nära dialog med t ex
Socialstyrelsen, och för LSS, Forum Carpe samt även kommunjurist på Sollentuna kommun i syfte att få rådgivning. I projektarbetet kring Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete identifierades behov av att 2016 vidareutveckla vår samverkansprocess.
Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6 §, 7 kap. 2 § p 3
Gillbogårdens omvårdnadsboende jobbar internt i tvärprofessionella team med vårdpersonal, hälso- och sjukvårdspersonal samt paramedicinare.
Vårdplanering två ggr per år eller vid behov tillsammans med boende, anhöriga och personal.
Vi samarbetar med omvårdnadspersonal och paramedicinare runt fallskador och trycksår, hjälpmedel och lyftteknik.
Gillbogårdens omvårdnadsboende samverkar med sjukhusen vid överföring av brukare mellan vårdformerna. För att säkra överföringen finns det tydliga rutiner över hur övertagandet ska gå till. Om brister uppstår följer Gillbogårdens omvårdnadsboende MAS: ens riktlinjer för rapportering ”Brister i vårdkedjan”.
Noggrann rapportering både muntligt och skriftligt garanterar att överflyttningen säkerställs.
Överrapportering mellan vårdgivare sker oftast via telefon, fax, brev och epikris.
System och rutiner för informationsöverföring (särskilt vid flytt) finns mellan Olika boenden
Primärvård och distriktssköterska Läkarmottagningar
Tandhygienist Fotvård
Rotebro vårdcentral och Gillbogården har ett samverkansavtal för läkarinsatser dagtid vardagar.
En lokal överenskommelse finns med samarbetsrutiner och ansvarsfördelning. Under året har företrädare för Gillbogården, MAS och Rotebro vårdcentral haft ett samverkansmöte och uppföljning av samverkansavtalet.
Legevisitten utför läkarinsatser på verksamheten jourtid och helger och ett samverkansavtal har tecknats mellan Sollentuna kommun, Legevisitten och Gillbogården. Lokal överenskommelse om
Patientsäkerhets- och Kvalitetsberättelse 2015 samarbetsrutiner mellan Sollentuna kommun och Legevisitten visar tydligt ansvarsfördelningen mellan läkare och sjuksköterskor. Verksamheten har tillsammans med kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska och Legevisittens läkarorganisation haft två samverkansmöten under året.
Rutiner för vaccination av den årliga influensan finns framtagna.
Avtal finns tecknat med Oral Care. I avtalet ingår ansvar för att munhälsobedömning erbjuds till samtliga vårdtagare samt utbildning för personal i munvård. Munhälsobedömningen ligger som grund för den dagliga skötseln av boendes tänder. De vårdtagare som själva väljer att få sin munvård skött av någon annan organisation får stöd och hjälp av verksamheten i detta. Oral Care kommer till vårdtagare på boendet som vill få sin munvård i det egna hemmet och valt denna tjänst.
Gillbogårdens omvårdnadsboende samverkar med flera företag för att kontrollera och säkerställa att all Medicinsk Teknisk apparatur är funktionsduglig och säker. Ansvaret är uppdelat mellan Äldre rehab och sjuksköterska utifrån produkt.
Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 §
Nyinflyttade och deras anhöriga/närstående inbjuds till inflyttningssamtal där genomförandeplan och vårdplan upprättas tillsammans för att säkra tryggheten för den boende.
Vårdtagare och närstående kallas till vårdplanering när behov uppstår, dock minst en gång om året tillsammans med omvårdnadsansvarig sjuksköterska, och kontaktman.
Sjukgymnast och arbetsterapeut deltar på plats om det finns ett påtalat behov, i övrigt förs en dialog mellan omvårdnadsansvarig sjuksköterska och para-medicinare både innan och efter vårdplaneringen.
Vårdtagare och närstående får alltid samtal med läkare, sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast när de så önskar.
Kontaktmannen ansvarar för att genomförandeplan blir nedtecknad och den utvärderas och uppdateras utifrån ändrade behov hos den enskilde dock minst en gång per sex månader;
vårdtagare och närstående involveras genom att kontaktmannen kallar till möte.
Utredning avvikelser
Enligt SOSFS: 2011:5, SOSFS: 2011:9, 5 kap 4-6§
Utredning av avvikelser, klagomål och synpunkter ligger till grund för förbättringsarbete. En samlad rutin för avvikelsehantering har uppdaterats 2015, vilken omfattar alla typer av avvikelser.
Kvalitetsarbetet dokumenteras så att arbetet kan följas upp och analyseras enligt SOSFS 2011:9 kap 7. Genom det nya systemet för digital avvikelsehantering, kan vi på ett kvalitativt sätt följa, utreda och arbeta med avvikelserna. Under 2015 har vi inom ramen för Kvalitetsrådet, bl. a arbetat med analyser av avvikelser. Samtliga verksamheter lämnar månadsvis rapporter avseende avvikelser, fel, brister samt klagomål. Månadsrapporterna sammanställs också på affärs- och central nivå.
Utredning av avvikelser, klagomål, synpunkter ligger till grund för förbättringar inom AB
SOLOM:s verksamhet. En samlad rutin för avvikelsehantering har uppdaterats under 2014, vilken omfattar alla typer av avvikelser, se process avvikelshantering, figur 1 under rubrik riskanalys.
Kvalitetsarbetet dokumenteras så att arbetet kan följas upp och analyseras enligt SOSFS 2011:9
Patientsäkerhets- och Kvalitetsberättelse 2015 kap 7. Genom det nya systemet för digital avvikelsehantering, kan vi på ett kvalitativt sätt utreda och arbeta med avvikelserna. Under 2015 kommer vi inom ramen för det centrala kvalitetsrådet, bl.a. arbeta med analyser av avvikelser.
Gillbogårdens omvårdnadsboende följer AB SOLOM:s riktlinjer för allvarliga missförhållanden, Lex Sarah.
Gillbogården har inte haft någon Lex Sarah anmälan.
Avvikelser gällande läkemedel på Gillbogården under perioden:
2015-01-01 – 2015-12-31:
23 avvikelser.
Åtgärder som vidtagits vid samtliga avvikelser; tjänstgörande sjuksköterska samtalar med den personal som varit inblandad i avvikelsen.
Om samma personal varit inblandad vid upprepade tillfällen kan det förekomma att delegering dras in.
Avvikelser gällande fall under perioden:
2015-01-01 – 2015-12-31 97 avvikelser
7 fall med skada varav 2 renderade sjukhusvistelse
De åtgärder som vidtagits är att sjuksköterska tillsammans med rehab-och omvårdnadspersonal, har arbetat efter en handlingsplan som utarbetats av rehab personalen. Boende har också höftskyddsbyxor och i vissa fall även fallskyddsmatta.
Avvikelser gällande trycksår under perioden:
2015-01-01 – 2015-12-31 2 avvikelser
Avvikelser gällande Medicintekniska produkter 2015-01-01 – 2015-12-31
14 avvikelser
Avvikelser gällande patientsäkerhet
2015-01-01 – 2015-12-31 4 avvikelser
2 av dem gällde samma person och gällde koppling till en syrgaskoncentrator.
1 avvikelse gällde utebliven träning för en boende.
1 avvikelse gällde, vid akut sjukdom hos ssk så fanns ingen ssk på plats 3 timmar.
Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 § och SOSFS 7 kap. 2 § p 5
Alla medarbetare har kunskap om hur Gillbogårdens rutiner gällande avvikelsehantering fungerar.
Varje personal är skyldig att rapportera risker för vårdskador samt händelser som medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada och missförhållande och risker för missförhållanden.
Patientsäkerhets- och Kvalitetsberättelse 2015 Avvikelserapporten skrivs av den personal som upptäckte händelsen, avvikelserapporten tas emot av tjänstgörande sjuksköterska som vidtar åtgärder. Alla avvikelserapporter lämnas sedan till verksamhetschefen, som analyserar och går igenom avvikelsen med berörd personal. Om avvikelsen bedöms allvarlig rapporteras den direkt till verksamhetschefen som tar kontakt med MAS. Den ifyllda avvikelseblanketten förvaras i avsedd pärm. Varje månad tas alla avvikelse upp i kvalitetsrådet och diskuteras därefter informeras all personal de avvikelser som förekommit på verksamheten på personalmötet. Avvikelser är en stående punkt på agendan på våra
personalmöten.
Avvikelserapporteringen innefattar, fall, läkemedelsavvikelser, trycksår, klagomål och
synpunkter, avvikelser gällande medicintekniska produkter (MTP) samt hantering av fel och brist enligt kraven i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen.
Alla risker för vårdskador sammanställs och analyseras enligt orsak-verkan principen.
Avvikelserna sammanställs varje månad av verksamhetschef och tas upp i kvalitetsrådet samt på personalmöten. Om avvikelserna beror på brister i rutiner så revideras dessa omgående.
Klagomål och synpunkter
Enligt SOSFS: 2011:9, 5 kap 3§, 7 kap. 2§
Inom AB SOLOM kan synpunkter och klagomål lämnas på fler olika sätt, till personal och/eller chef, muntligt eller skriftligt, och på AB SOLOMs hemsida samt på Sollentuna kommuns hemsida, som webbformulär.
En inkommen synpunkt bekräftas alltid direkt till den som lämnat det, vilket sker centralt ifrån vid webbformulär och lokalt vid lokal inlämning. Ärendet vidarebefordras till ansvarig chef som skyndsamt kontaktar den som inlämnat ärendet.
Vi följer Sollentuna kommuns riktlinjer kring klagomål och diarieföring såsom att lägga in klagomål i arkivsystemet Public 360. Arbetsgången beskrivs i processen för avvikelsehantering.
Den boendes och anhörigas synpunkter och klagomål är en viktig del i det systematiska
förbättringsarbetet. Verksamhetschefen tar hand om alla klagomål och synpunkter. De tas upp i kvalitetsrådet och på personalmöten och vid behov med ledningen för AB SOLOM. De klagomål som har betydelse för patientsäkerheten tas om hand omedelbart.
Vid inflyttning ges muntlig och skriftlig information om möjligheten att lämna klagomål och synpunkter. Om ett klagomål inkommit så bekräftas det genom att verksamhetschefen tar kontakt och inom 7 dagar har åtgärdsplan utarbetats och meddelats personen.
Klagomål är en viktig del av kvalitets-och förbättringsarbetet.
Vi välkomnar alltid synpunkter och klagomål och ser dem som en verksamhetsutveckling. I verksamheten finns rutiner för hur vi skall ta emot och följa upp klagomål. Alla våra klagomål och synpunkter dokumenteras och förvaras i en pärm. Vi tar alltid kontakt med den som lämnat in klagomål så snart som möjligt och reder ut problemet.
Ytterst få klagomål/synpunkter har inkommit till verksamheten, vi har fått in två klagomål och de har handlat om bristande information och bemötande. När klagomål inkommer behandlas det omgående och berörda parter involveras. Alla inkomna klagomål och synpunkter sammanställs och redovisas två gånger per år.
Patientsäkerhets- och Kvalitetsberättelse 2015
Personalen medverkan i kvalitetsarbete
Enligt SOSFS: 2011:9, 6 kap 3§
En medarbetare i AB SOLOM ska kunna vara och känna sig delaktig i kvalitetsarbetet, vilket anges i vår medarbetarefilosofi. Praktiskt genomförs det i huvudsak på arbetsplatsträffar där kvalitetsarbetet är en stående punkt på agendan samt att det tas upp i medarbetarsamtal.
Medarbetare deltar även i olika utvecklingsdiskussioner och projekt och har därigenom möjlighet att påverka.
Under 2015 har introduktionsutbildning för nyanställda inom AB SOLOM genomförts, som ett led i arbetet med att skapa vi-känsla och att man ska ha god kännedom om företaget och känna tillhörighet.
Utbildningen har tagit sin utgångspunkt i fyra huvudteman;
1. Tillsammans är vi AB SOLOM 2. AB SOLOMs viktigaste resurs – DU!
3. Så här arbetar vi inom AB SOLOM 4. Vad sägs om oss på AB SOLOM?
Inom ramen för arbetet med att såväl utveckla medarbetarskapet som företaget och vårt arbete har det under 2015 också genomförts en medarbetarundersökning. Resultatet kommer att presenteras och bearbetas under våren 2016. Glädjande var att deltagandet i undersökningen var mycket högt (82 %) vilket vittnar om ett intresse och ett engagemang från många medarbetare. En bra grund att stå på inför nästa års utvecklingsdiskussioner.
På Gillbogårdens omvårdnadboende arbetar vi utifrån att det ska vara ”högt till tak” där allas åsikter ska komma fram. Alla ska känna sig delaktiga och ta ansvar. Vi har en hel del ombud som har ett särskilt ansvars område vilket innebär att man är ansvarig för utförandet samt att delge sina medarbetare information. Vi arbetar för att vi ska ha rätt person på rätt plats, vilket innebär att vi ser till den individuella medarbetarens kunskap och intresse.
Vi har personalmöte 1 gång i månaden där verksamhetsfrågor dryftas och utvecklas. Vi har haft planeringsdagar där vi bl.a. arbetade med värdegrund och värdegrundsgarantin vilket ska genomsyra verksamhetens arbetssätt.
Gillbogårdens omvårdnadsboende har en väl inarbetat kontaktmannaskap som ska vara grunden till trygghet och genomsyra verksamheten.
Sammanställning, analys och resultat
SOSFS 2011:9, 5 kap. 6§ samt SFS 2010:659, 3kap. 10§ p 3
Under året som har gått har vi fortsatt satsat på mat och måltid. Vi på Gillbogårdens
omvårdnadsboende anser att mat och måltid samt måltidsmiljön är en viktig del i välbefinnande.
Fin dukning, uppmärksamma helger och en trevlig och lugn måltidsmiljö.
Ett annat område är att kunna erbjuda ett rikt utbud av meningsfulla aktiviteter och utevistelse. Vi satsat på vår utemiljö där personalen har fått utbildning i utemiljöns betydelse samt aktiviteter som kan tillbringas utomhus.
Patientsäkerhets- och Kvalitetsberättelse 2015 Alla rutiner hålls uppdaterade minst en gång per år eller vid behov där avsatt tid ges. Vi anser att grunden för kvalité är att rutiner är aktuella och implementerade hos varje medarbetare.
Utbildningar som har genomförts och pågår på Gillbogårdens omvårdnadsboende under 2015 är följande:
Nationella ledarskapsutbildningen för chefer 30HP, Förflyttningsteknik,
Matsituationen för äldre.
En undersköterska har vidarutbildat sig till specialistundersköterska i geriatrik.
Införande av SOL-dokumentation i Safe doc för vårdpersonalen som påbörjades under 2014 har fortsatt med utbildningar under 2015.
Arbetsmiljöutbildning Hygienutbildning
Jobba säkert med läkemedel Social dokumentation Värdegrundsutbildning
Palliativ vård-och omsorg för äldre
För samtliga boende sker en riskbedömning utifrån Senior alerts riskbedömning. Uppföljning sker minst var tredje månad samt vid behov.
Genom kompetenshöjande insatser i personalgruppen har vi lyft fokus på patientsäkerhetsarbetet i verksamheten. Genom det strategiska arbetet med avvikelsehanteringen har vi skapat ett fokus på lärandet i arbetsgruppen. ”Man ska lära sig av sina misstag”.
Övergripande mål och strategier för kommande år
Det övergripande målet för patientsäkerhetsarbete på Gillbogårdens omvårdnadsboende är att fortsätta att arbeta systematiskt och att fortlöpande utveckla verksamhetens kvalitet inom hälso- och sjukvård.
Gillbogårdens omvårdnadsboende kommer att fortsätta att arbeta med förbättringsarbete via kvalitetsmöten som verksamhetschefen håller i där samtliga yrkes professioner ingår.
Mål:
Förebygga fall, trycksår och undernäring Säkerställa läkemedelshanteringen Säkerställa dokumentationen
Alla brukare ska registreras i Senior alert efter medgivande.
Alla ska känna sig trygga med att rapportera avvikelser
Vår strategi är:
Att skapa förutsättningar för ständiga förbättringar Ökad kompetens inom verksamheten
Ökad kompetens inom verksamheten
Patientsäkerhets- och Kvalitetsberättelse 2015 Regelbunden egenkontroll i verksamheten
Registrera i Senior alert Registrera i palliativa register
Att använda patientsäkerhetsberättelsen/kvalitetsberättelse i utvecklingsarbetet
