Vad krävs av undervisningen för att utveckla de kunskaper som finns i kunskapskraven? Specialpedagogiska skolmyndigheten

(1)

Palmius & Rådbrink 2015

1

Vad krävs av

undervisningen för att

utveckla de kunskaper som

finns i kunskapskraven?

(2)

3

Skollagen Läroplanen

Kapitel 1 och 2

Ämnes- kursplanen

Syftestext Centralt innehåll

Kunskapskrav

Kommentar material

Hur man kan förstå, tolka och tillämpa ämnet?

Hur behöver undervisningen designas?

”Genom undervisningen skall eleven ges förutsättningaratt….”

Kursplaner skola 2011 (gäller både särskola och grundskola)

Hur undviker man att betygssätta funktionsnedsättningen?

Betyg behöver ses som ett resultat av undervisning, genom

undervisning skall eleven ges förutsättningar att utveckla de förmågor och kunskaper hon bedöms emot.

Vi behöver diskutera föreställningar där elevens förmåga ses som en inre förmåga, medfödd förmåga, något som man har eller inte har.

” Sådana elever som vi har kan inte nå målen…”

Med vilka verktyg eller med vilket stöd skulle eleven klara av det som krävs?

4 Palmius & Rådbrink 2015

(3)

Palmius & Rådbrink 2015 5

Det pedagogiska kontraktet

En förväntan om att det kommer att gå bra för varje elev.

”Jag tror att just du kan lära dig detta. Jag tror att det kommer att gå bra för just dig i det här ämnet – och det är viktigt för mig att du lyckas.”

(Marin Ingvar, Hjärnkoll på skolan 2014, sid 48)

Matematik

använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser

Läroplanens kunskapskrav lyfter fram språk- och kommunikationsförmåga. Hur hanterar vi det?

Historia

använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används

Hem- och

konsumentkunskap

Recept och instruktioner och hur de kan läsas och följas samt vanliga ord och begrepp för bakning och matlagning

Biologi

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet

Musik

analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang

Religionskunskap

resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller

Slöjd

analysera och värdera arbetsprocesser och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp

Teknik

använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer

Idrott och hälsa

Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av lek, hälsa, natur- och utevistelser.

Kemi

Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter

Fysik

använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället

Samhällskunskap

uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv

Svenska, sva

formulera sig och kommunicera i tal och skrift

Bild

Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap.

(4)

Förmåga att hantera information

Kommunikativ förmåga

Analysförmåga Begreppslig förmåga

Metakognitiv förmåga

The Big Five

Fritt efter: Svanelid

8

Språket är inte bara ett uttryck för tänkandet utan användandet av språk är helt avgörande för tänkandet.

Tänkandet är inget som föregår uttrycket, utan tänkandet uppstår eller konstitueras i uttrycket.

Pramling & Asplund 2007

Det är när vi får sätta in orden i sitt sammanhang – i samband med ett samtal där vi menar och kommunicerar något till någon annan – som det verkliga lärandet sker.

Strandberg 2006

Sociokulturellt lärande

Lärandet i interaktion och kommunikation

(5)

Språk och begrepp

Vi behöver utveckla ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.

Som lärare behöver man bli mer medveten om vad som kännetecknar språket i sitt ämne.

(Vestlin,Se språket i ämnet, sid 13)

Anpassningarna får inte sluta vid E-kraven.

Klassrumsstudier visar att lärare försöker underlätta för språksvaga elever genom att använda ett enklare språk, förkortade texter eller light-versioner av

lärobokstexterna.

Det blir en nedåtgående spiral.

Det blir till slut svårt att tala med dem om ett ämnesinnehåll som kräver ett avancerat språk.

(Vestlin 2014, Se ämnet i språket, sid 30)

(6)

Ämneslärarna behöver fokusera på att hjälpa eleverna utveckla ett skol- och ämnesspråk genom att utveckla en kontextrik undervisning, språklig stöttning och interaktion.

(Haijer och Meestringa 2014, Språkinriktad undervisning sid 54-55)

hund hund

Valet av grafiskt stöd för kommunikationen får konsekvenser för individens möjlighet till utveckling.

Ett starkt avbildande bildstöd kan försvåra begreppsförståelse.

Begreppen är ett verktyg för tänkandet

Begreppsförståelse är ett kunskapskrav i Skola 2011

ORD BLISS

PCS / WIDGIT PICTOGRAM

FOTOGRAFI TECKENSPRÅK

det enskilda fallet/specifikt begrepp/alla/generaliserbart

hund

12 Palmius & Rådbrink 2015

Grafik – allt mellan stöd och språk

(7)

Anpassningar och stöd i undervisning och bedömningssituation

Likvärdighet

Likvärdighet = att uppväga skillnader

Likvärdighet = att göra olika

Likvärdighet = att anpassa bedömningen Skollagen 1 kap 4§

kompensatoriska uppdraget

Läroplanen

Olika vägar att nå målet

Skollagen 3 kap 3 §

Motverka funktionsnedsättningens konsekvenser

(8)

3 kap. 3 §

Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga

utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av

funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.

(ny lagtext 2014)

Motverka konsekvenserna

Så här ser gången ut:

1. Allmänt stöd

2. Extra anpassningar 3. Särskilt stöd

De nya allmänna råden

Om det befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen….

(Skollagen 3kap 5a§)

(9)

Anpassningar börjar i planeringen

• Hur ska informationen anpassas för att eleven ska förstå vilka kunskaper de ska ges möjlighet att utveckla?

• Hur ska eleverna få visa sina kunskaper (på olika sätt)?

• Hur ska du följa och stödja elevernas

kunskapsutveckling och fortlöpande ge återkoppling på deras arbete?

(Inspirerat av: Skolverket, Allmänna råd, Bedömning och betygssättning i gymnasieskolan, sid 11)

Anpassningar - i planeringen

Extra anpassningar - i undervisningen

Exempel på extra anpassningar kan vara att:

• hjälpa en elev med att planera och strukturera ett schema

• ge extra tydliga instruktioner

• ge stöd för att sätta igång arbetet.

• ge ledning i att förstå texter,

• förklara ett ämnesområde

• ge färdighetsträning exempelvis lästräning

Det kan även vara särskilda läromedel eller särskild utrustning, till exempel hjälpmedel för att förstå och passa tider samt digital teknik med anpassade programvaror

Det kan också vara specialundervisning under en kort tid, till exempel två månader.

(nya allmänna råden sid 22)

(10)

Elevens resultat påverkas av de anpassningar vi tillåter:

• muntliga redovisningsformer

• alternativa arbetsuppgifter

• en uppgift i taget

• alternativa verktyg även i provsituation

• förberedande prov (fusklappsverkstad?)

• möjlighet att få ställa frågor i provsituationen

• att bli satt ”på banan”, (igångsättande, hitta minnet)

• arbeta med elevens intresse och förkunskaper http://www.spsm.se/sv/Stod-i-skolan/Lagar-och- rattigheter/Bedomning-och-betyg/

Extra anpassningar – i bedömningen

Vad läraren undervisat

om

Vad eleven lärt sig

Samtalet med eleven är byggandet av bron

(Fritt efter Anders Holmgren, skolutvecklare i Borås)

Bedömning för lärande

(11)

Lärare och övrig skolpersonal bör uppmärksamma tecken på att en elev kan vara i behov av extra anpassningar. (Nya allmänna råden)

Vilka kan tecknen vara?

• Eleven har svårigheter att klara lärarens uppgifter

• hinner inte med,

• har svårt att förstå texten,

• förstår inte vad uppgiften går ut på eller ska utföras,

• hör inte vad läraren säger,

• har svårt att se text,

• har svårt att koncentrera sig, etc.

Segerlista

För att följa och stödja

elevernas kunskapsutveckling behöver bedömningen vara en integrerad del i undervisningen där den enskilda eleven kontinuerligt kan få

återkoppling på vad han eller hon hittills har utvecklat…

(Skolverket 2011, Allmänna råd, Planering och genomförande av undervisningen, sid 19)

(12)

Metakognition

Eleven behöver hjälp att lyfta blicken från uppgiften och resultatet till hur det gick till när han eller hon lärde sig.

Ett lärande samtal om hur lärandet gick till ökar elevens benägenhet att generalisera lärandet – att kunna använda en framgångsrik strategi nästa gång.

Partanen 2007, Pramling & Asplund 2007

23

Tolkning av kunskapskrav

Att bedöma undervisningens resultat Att bedöma kunskap

(13)

10 Kap. 21 §

Om det finns särskilda skäl får det vid

betygssättningen enligt 19 och 20 §§ bortses från enstaka delarav de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav.

Undantagsbestämmelsen grundskolan

PYS-paragrafen

Det är bara de mål eller betygskriterier som eleven inte kan nå på grund av sitt funktionshinder som omfattas av de aktuella bestämmelserna. Det går inte att specificera ett visst antal utan vad som avses med "enstaka" är en bedömning som får göras lokalt utifrån kännedom om eleven, ämnet och lokala förutsättningar och

prioriteringar.

Det är endast ett fåtal nationella mål som inte kan nås därför att en elev har funktionshinder.

http://www.skolverket.se/kursplaner-och-betyg/fragor-och-svar-om- betyg/2.4820/undantagsbestammelsen-1.144241

Kännedom om eleven

(14)

Kan inte allt

Kan Kan

Kan

Kan Kan inte allt

Kan nästan

Geografi år 6 E:

Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.

Religionskunskap år 9 E:

Eleven kan resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang och använda etiska begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt.

Elev 1

Elev 2

Det ryms en viss variation i kunskapskraven

Matematik år 3 Eleven kan välja och användai huvudsak fungerande

matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande resultat.

Praktiskt estetiska ämnen

Man måste ställa görandet emot kunnandet.

Lgr 11 handlar mer om att kommunicera kunskaper i ämnet och mindre om att göra eller utföra.

I både görandet och kommunikationen krävs anpassningar.

Anpassa både undervisningen och bedömningen.

(15)

Skolämnet slöjds främsta värde ligger inte i dess omedelbara nytta – även om tillfredsställelsen i att kunna skapa, framställa och uttrycka sig med föremål inte ska underskattas. Det är inte heller görandet i sig som är det centrala.

Undervisningen måste ta sin utgångspunkt i kommunikation kring ämnet, ämnesspecifika begrepp och form som språk.

(Kommentarmaterial i slöjd)

Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9

Eleven kanpå ett utvecklat och relativt väl genomarbetat sätt formge och framställa slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner och delvis egna initiativ. I slöjdarbetet kan eleven använda handverktyg, redskap och maskiner på ett säkert och ändamålsenligt sätt.

Utifrån syftet med slöjdarbetet och kvalitets-och miljöaspekter väljer eleven tillvägagångssätt och ger utvecklade motiveringar till sina val. Eleven kan i slöjdarbetet utveckla idéer med hjälp av erbjudet inspirationsmaterial. Dessutom kan eleven pröva och ompröva hur material och hantverkstekniker kan kombineras med hänsyn till föremålens form och funktion. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som efter någon bearbetning leder framåt.

Eleven kan ge utvecklade omdömen om arbetsprocessen med relativt god användning av slöjdspecifika begrepp och visar då på enkla samband mellan form, funktion och kvalitet.

Dessutom tolkar eleven slöjdföremåls uttryck och för då utvecklade resonemang med kopplingar till egna erfarenheter samt trender och traditioner i olika kulturer.

Slöjd i grundskolan.

Att eleverna ska kunna ta hand om sin egen träning är ett långsiktigt syfte med ämnet idrott och hälsa. För att klara detta behövs kunskaper om hur man kan planera, genomföra och värdera olika rörelseaktiviteter. Det innebär att eleverna ska få lära sig att ta initiativ till och genomföra rörelseaktiviteter, anpassa aktiviteterna efter sinabehov och därefter dra slutsatser av effekterna. (sid 8)

Ett syfte med undervisningen i idrott och hälsa är att den ska skapa förutsättningar för alla elever att under hela sin skoltid kontinuerligt delta i skolans fysiska aktiviteter. Det innebär att undervisningen utifrån ett inkluderande synsätt ska ta hänsyn till varje elevs förutsättningar vid val av aktiviteter och hur de genomförs. (sid 8)

Kommentarmaterialet i idrott

(16)

Kursplanen vill också lyfta fram att det är processen där eleverna får utveckla sin rörelseförmåga som är viktig, inte resultatet.

Elevernas förmåga och kunskaper kan utvecklas genom många olika aktiviteter och visas på flera olika sätt. Alla elever behöver heller inte nödvändigtvis delta i samma aktiviteter. (sid 9)

Undervisningen i idrott och hälsa ska också bidra till att eleverna utvecklar en god kroppsuppfattning och tilltro till sin egen fysiska förmåga. Med kroppsuppfattning menas en mental bild av den fysiska förmågan. Hur fungerar min kropp, hur stark är den, vilken kondition har jag? Den som har en god kroppsuppfattning vet vad den egna kroppen klarar av och kan sätta det i förhållande till omgivningens förväntningar och krav. (sid 9)

Kommentarmaterialet i idrott

(17)

Musik i grundsärskolan

Hej

Jag undrar om ni kan hjälpa mig med en fråga kring betygsättning.

Om man nu tittar på t. ex E-nivån i ämnet musik så är värdeorden till att börja med medverka och bidra. Men längre ner i texten ska eleven kunna beskriva och ge exempel, det är klart mycket svårare än att medverka och bidra. Jag tolkar E-nivån på detta vis, det måste vara så att medverka och bidra måste även gälla här då eleven ska beskriva och ge exempel. Som lärare får man här ge stöttning på olika sätt som till exempel genom tal eller bilder. Är jag helt ute och cyklar?

Man måste tänka såhär:

Självständigheti lärandet och i kunskapernas uppvisande är inget krav i särskolan. Det är en av förändringarna i Lgr 11.

Eleverna går i särskolan eftersom de behöver stöd och vid

bedömningen måste läraren fråga sig: Med vilket stöd skulle eleven kunnat?

Skollagen säger (3kap3§) ”undervisningen ska motverka funktionsnedsättningens konsekvenser.”

Man behöver heller inte separera ett bedömningstillfälle från själva undervisningen. Elever med utvecklingsstörning förstår saker och ting i sitt sammanhang och kan oftast inte redovisa samma kunskaper när de reducerats från sin kontext.

Därför ska både undervisning och bedömning kompensera eleven från de svårigheter funktionsnedsättningen ger (skollagen 1 kap 4§).

(18)

Eleven kan också beskriva och ge exempel på hur hörseln kan påverkas av höga ljudnivåer.

Om ni talar om kroppens organ, visar bilder av örat, ser filmklipp om hur hörseln fungerar, talar om arbetarskydd och hörselkåpor och talar om risken med för hög musik i hörlurar, så kan säkert eleven säga att det är farligt med höga ljud och att hörseln kan bli sämre. Eleven kan säga detta genom att tala eller visa det genom något läggspel eller genom att ni tillsammans gör en presentation i Power Point.

Eleven kan använda några ämnesspecifika ord, begrepp och symboler i resonemang om musik, i egna frågor och vid bidrag till omdömen om arbetsprocesser.

Här kan man inte säga hur många ”några” ämnesspecifika ord är. Inte heller vilka orden är. Det beror på hur undervisningen varit, elevens förmåga och intressen. Det kan röra sig om genrer, olika instrument, takter etc.

I sitt sammanhang och med stöd av bilder som ger en flervalseffekt till utsagan kan säkert eleven yttra sig om det är opera eller hårdrock, basfiol eller trumpet, valstakt eller marschtakt osv.

Eleven kan säker också känna igen symbolen för en ton, ett notplan och kanske en G-klav.

Kunskapskrav musik – E-krav

Eleven kan delta i gemensam sång ….

….. spelar eleven på något instrument i viss mån med tajming.

Musik grundskolan

(19)

Teoretiska ämnen

Kunskapskravet för E i svenska årskurs 9 grundsärskolan.

Eleven kan samtala om varierande ämnen i olika sammanhang genom att medverka i att ställa frågor, svara och uttrycka önskan och känslor.

(samtalandet är blissningar) I samtalen lyssnar eleven till andras åsikter och bidrar till att framföra egna åsikter och argument. (detta gör eleven genom att blissa) Eleven bidrar till att anpassa sitt språk till olika situationer och

sammanhang. (svårt att avgöra men man borde se att eleven frågar eller säger saker till olika personer på olika sätt t.ex. en kompis eller rektorn) Dessutom kan eleven medverka i att planera och genomföra muntliga (blissade)presentationer. I arbetet med presentationerna medverkar eleven i att välja och använda några verktyg och digitala medier. (sker via bliss och med hjälp av assistent. Det är tanken som räknas)Eleven kan med stöd av bilder läsa texter från olika genrer. (bliss är ju en form av bilder så det borde gå bra) Genom att svara på frågor, ställa egna frågor och återge delar av innehållet visar eleven sin förståelse för texterna. (sker via bliss) Eleven medverkar i att jämföra och beskriva olika sorters texter. (sker via bliss) Eleven kan skriva texter med flera meningar och tydligt innehåll och bidrar till att anpassa texterna till mottagare och syfte.(sker via bliss och assistent)

Svenska i särskolan för blissande elev

(20)

E-krav årskurs 6

Eleven har grundläggande kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra enkla resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner.

C-krav årskurs 6

Eleven har goda kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra utvecklade resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner.

Religion

Religion: begreppsbildning - begreppsanvändning

Palinspel?

(21)

Islam

Typiskt för religionen

Kristendom

Typiskt för religionen gemensamt

venndiagram

Religion: begreppsbildning - begreppsanvändning

Kunskapskrav i matematik årskurs 3 ^{(del av)}

(22)

Åtgärdsprogram matematik – årkurs 2

Kunskapskravet

Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer.

Centrala innehållet Samband och förändringar

Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.

Problemet

E behärskar inte begreppen: dubbelt/hälften, (flera/färre, yngre/äldre?) Åtgärden

Vid varje matematiklektion ska NN visa 5 enkla visuella övningar där svaret blir endera dubbelt eller hälften. Första tiden ska det bara vara bilder men efter tre veckor ska talen införas.

Detta ska pågå under november och december.

Målet (ett delmål – kunskapskravet är målet)

E ska i mitten av januari kunna avgöra vad som är dubbelt och hälften i illustrerade exempel inom talområdet 1-20.

Han ska kunna svara rätt på 8 av tio frågor.

http://www.skolplus.se/lessons/machinedoublehalf

(23)

Särskild hänsyn till barnens bästa

1 kap. 10 §

I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt.

Med barn avses varje människa under 18 år.

Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas.

Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne.

Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.

(Skollagen)

Barnets bästa?

(Skollagen 1kap. 10§)

• Att barnet ser sig om en lärande person

• Att man ser barnets kunskaper i stället för brister

• Att man inger hopp och självförtroende

• Att man inte har en rigid tolkning av kunskapskrav och styrsystem

• Att man inte tvingar barnet att redovisa sina

kunskaper på ett sätt som missgynnar honom – bara för att det ska vara lika för alla

• Att man gör en barnkonsekvensanalys av det man tänker göra – t.ex. anpassad studiegång