Språk-
utvecklingsplan
För förskola,
grundskola och gymnasium i Vetlanda kommun
2012-02-06
Vetlanda kommun
Barn- och utbildningsförvaltningen
V arför en språkutvecklingsplan?
Den här planen vänder sig till alla anställda i Vetlanda kommun som möter barn och ungdomar i förskola, grundskola och gymnasium.
Syftet är:
• att lyfta fram språkets betydelse för lärande, kommunikation, tänkande, läsning, skrivning och social utveckling
• att visa på hur man på medvetna sätt genom en gemensam strategi kan stimulera och stödja språkutvecklingen från tidig ålder och genom utbildnings- systemet
• att tidigt kunna identifiera de barn som behöver extra stöd i sin språkutveckling för att därmed förebygga och undanröja eventuella läs- och skrivsvårigheter.
Språkutvecklingsplanen innehåller förslag på:
• språkutvecklande arbetssätt
• stöd i form av kompensation och träning
• studiematerial och litteratur Att ha ordet i sin
makt, att göra sin röst hörd i tal och skrift, är fundamentalt för varje medbor
gare och själva grunden för ett demokratiskt samhälle.
(Littman &
Rosander, 1999)
I nnehålls- förteckning
Varför en språkutvecklingsplan? ... 2
Språket - det nödvändiga redskapet ...3
Förslag på språkutvecklande arbetssätt ... 4
Samtalet och dialogen ...5
Högläsning ...6
Berättande ...7
Att lära med alla sinnen ...8
Språklig medvetenhet ...9
Skriva och läsa...10
Redskap för att följa språk-, läs-, och skrivutveckling ...12
Exempel på alternativa verktyg ...12
Exempel på träningsmaterial ...13
Exempel på stödmaterial för lärare ...13
Litteraturförslag ...14
Källförteckning ...16
Att tala, lyssna och samtala, läsa och skriva är centrala förmågor som
utvecklas när de används i meningsfulla sammanhang.
(Nya Språket lyfter, 2008) Språket är centralt när det gäller att utveckla en människas tänkande, kreativitet
och lärande. Att utveckla språket är att utvecklas som person och förstå sig själv och omvärlden, något som är avgörande för utvecklingen av intellektuella, sociala och emotionella förmågor.
Ett rikt och välutvecklat språk är ett red- skap och en förutsättning för att nå skol- framgång. Rätten till ett rikt språk är en rättvise- och demokratifråga i dagens infor- mationssamhälle eftersom ett rikt språk är en förutsättning för det livslånga lärandet.
När det gäller flerspråkiga barn/elever är det särskilt viktigt att de får möjlighet att utveckla sitt modersmål samtidigt som de lär sig sitt andraspråk. Modersmålet är en viktig förutsättning för skolframgång.
Föräldrarna
Föräldrarna är mycket viktiga i barnets språkutveckling. Föräldrarna ska vara delaktiga i barnets språk-, läs- och skrivut- veckling och fortlöpande informeras om utvecklingen och hur de kan hjälpa och stödja sitt barn.
S pråket - det nödvändiga redskapet
Läraren
Läraren är en nyckelperson när det gäller att aktivt skapa utvecklande miljöer och förmedla lust och glädje i lärandet. Ett gott självförtroende hos barn och elever är grundläggande för att våga använda sitt språk i olika situationer.
Att vara delaktig i ett sammanhang är en central drivkraft för all språkutveckling.
Alla lärare från förskolan och genom hela skolsystemet har ett gemensamt ansvar för att medverka till en god språk-, läs- och skrivutveckling hos barnen och eleverna.
För barn/elever med annat modersmål är det särskilt viktigt att de får möjlighet att använda språket på olika sätt.
Biblioteket
Biblioteket är en resurs i språkarbetet.
Samarbete med bibliotekets personal och tillgång till litteratur i förskola och skola är viktigt.
F örslag på språkutvecklande arbetssätt
Kunskapsutveck
ling och lärande i grundsko
lan bygger på språklig grund – elever läser och skriver för att lära, både när de arbetar på egen hand och i grupp. Språk i tal, men också i skrift, blir där
med de verktyg som utgör förut
sättningen för all undervisning.
(Bjar, 2006)
Språket utvecklas genom hela förskolan och skolan och fortsätter att utvecklas genom livet. Språket är också nyckeln till den viktiga kognitiva utvecklingen.
Förmågan att reflektera och tänka stimuleras via det inre talet som hjälper till att styra uppmärksamhet, koncentration, lärande och beteende.
Rollen som lärare innebär att medvetet skapa språkstimulerande miljöer och sam- manhang.
Genom att på ett medvetet sätt fånga och använda språket i varje rutinsituation, ak- tivitet och lektion i barnets/elevens vardag skapas situationer som inbjuder till att använda språket.
En ständig och medveten ökning av ordförrådet ses som den enskilt viktigaste faktorn när det gäller utveckling av både muntligt och skriftligt språk.
Det är viktigt att ge akt på sitt eget språk- bruk och medvetet sätta ord på allt som finns och händer, uttrycka sig med kom- plex grammatik och tala tydligt.
Lek
Berät- tande
Språklig medvheteten- Skriva och
läsa
Högläsning
Språkutvecklande arbetssätt
Samtal och dialog
S amtalet och dialogen
Samtalet är den mest grundläggande språkutvecklande aktiviteten för alla åldrar.
Det bidrar till att ordförrådet ökar och ger kunskap om hur man samtalar, berättar och använder språket i sociala sammanhang.
Konkret begreppsstimulering i förskolan
I förskolan sker grunden för både muntlig och skriftlig språkstimulering, genom goda
”här och nu-dialoger” mellan vuxna och barn där orden är lätta att förstå därför att situationen ger dem mening. Konkret be- greppsstimulering, dvs att i samband med vardagssysslor sätta ord på det barnen ser, gör, känner och tänker, är viktiga verktyg när ord och förstahandserfarenheter ska kopplas samman till ord. Begreppsstimule- ring ger autentiska begrepp och är särskilt betydelsefull för barn med annan språk- bakgrund.
Genom att planera för aktiviteter i mindre grupper kan man hitta rätt språknivå och ge barnet talutrymme. Barn tillägnar sig språk i dialog med en vuxen, men övar på att använda språket tillsammans med andra barn.
Situationsoberoende språk i förskolan
Att tala med barn om sådant som har hänt eller ska hända är viktigt för att barnet ska kunna utveckla ett situationsoberoende språk. Samtalen blir mer abstrakta när bakgrunden eller handlingen måste kunna både förstås och uttryckas med hjälp av språket.
Utnyttja till exempel måltidssamtalen, men låt också barnen möta skriftspråket tillsammans med en vuxen, skriva brev, diktera för en vuxen eller lekskriva som ett sätt att stimulera det situationsoberoende språket. Detta utvecklar den viktiga mot- tagarmedvetenheten. Genom att man först pratar om situationen skapas en muntlig bro mellan händelsen och texten.
Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utveck
lar människor sin identitet, uttrycker käns
lor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livs
åskådningar och generationer och språk möts.
(LGR 11)
Samtal och dialog i skolan Genom att låta eleverna formulera, re- flektera över och kommunicera sina egna vardagserfarenheter och sin egen kultur, blir de delaktiga i sin egen språkutveckling.
Samtalsstödjande repliker kan användas för att hjälpa dem att följa upp sina tanke- riktningar och kunna uttrycka sig i längre språksekvenser.
Språk är i grunden ett sätt att samspela med andra människor. När eleverna får talutrymme och ges möjlighet att kom- municera, ökar ordförrådet och uttrycks- förmågan stärks. Även när språket används för att tänka äger ett slags språkligt samspel rum – men det är individen själv som måste stå för både frågandet och svarandet.
Högläsning skapar gemenskap och inbjuder till samtal om innehåll och ords betydelser och är ett viktigt språkutvecklande redskap under hela skoltiden, även på gymnasiet.
H
ögläsning
Vid högläsning uttalas orden med större precision och tydlighet än vid muntligt tal, vilket underlättar läs- och skrivutveck- lingen och stavningsförmågan. Lyssnandet ökar uppmärksamheten och koncentra- tionsförmågan vilket medför att ordförråd och om-
världskunskap utvecklas.
Barnen/eleverna lär sig skapa egna inre bilder som är viktigt både för att lösa ma- tematiska problem och för läsförståelse. De lär sig hur en berättelse är uppbyggd och utvecklar lust att läsa.
I förskolan
I förskolan skapas intresse för läsning ge- nom att berätta-läsa böcker. Samtal om det man hör, kommentarer om vad som hänt och vad man tror ska hända, diskussioner om ords betydelser och form, påverkar läs- lust och förmåga till läsförståelse positivt.
I skolan
I skolan kan högläsning användas ofta och på olika sätt både i grundskolan och i gymnasieskolan. Det kan gälla läromedel, tidningar och skönlitteratur där eleverna läser tillsammans eller lyssnar. Förutom läsupplevelsen ger den gemensamma
B erättande
Berättande utvecklar språket och kan medvetet stödjas inom samtliga verksamheter och ämnen, både muntligt och skriftligt. Att uttrycka sig i skrift ökar också förmå- gan att hålla en röd tråd. Drama, film och foto är exempel på medier som kan an- vändas för berättande och skapa intresse för språk och text. Medveten undervisning ger kunskap om olika typer av berättelser och berättartekniker.
I förskolan
I förskolan utvecklar barnen sin förmåga att använda ett situationsoberoende språk, där språket utvecklas från ett kommen- terande till ett mer berättande språk.
Måltidssamtal och högläsningen är viktiga för att stimulera berättande. Att medvetet ställa frågor som inbjuder till längre yttran- den och berättande samt att vid behov ge stödfrågor under berättandets gång är metoder som utvecklar berättandet.
I skolan
I skolan kan berättandet användas språk- och kunskapsutvecklande under hela skoltiden. Muntliga redovisningar samt återberättande är exempel på bra metoder som ger möjlighet till kreativa språkliga formuleringar, eftersom innehållet redan är känt och uppmärksamheten kan riktas mot den språkliga formen.
utgångspunkten underlag för diskussioner både om innehåll och form, till exempel olika sätt att tolka en text på, ordval och uttryckssätt.
Att leka ger rika upplevelser av lust för alla åldrar. I leken finns inga krav och för- väntningar utan man ger sig ut på okänd mark och vågar prova.
A tt lära med alla sinnen
I leken sker samspel med andra för att utforska de egna möjligheterna och världen utanför.
Den delade upplevelsen visar att det är möjligt att uttrycka sig så att andra förstår, och att det är möjligt att förstå andras uttryck. Leken och dialogen utvecklar förmågan till samspel och kommunikation.
Lärare har en viktig funktion i att ta tillvara möjligheterna och upp-
muntra lekar som gynnar språkutveckling.
Kunskaperna blir djupare och mer befästa om de kopplas till upplevelser av olika slag.
Drama, dans, rytmik, musicerande och
skapande i bild, form och text är därför viktiga inslag i all verksamhet i förskolan och skolan. Uttryckssätten kan med fördel integreras med varandra för att skapa en rik lärmiljö där vi lär oss med alla sinnen.
Språklig med
vetenhet ingår också i ett betydligt vidare sammanhang.
Ytterst hand
lar det om en genomgripande mental omstruk
turering på väg mot tankens frihet. Perspek
tivbyten och en reflekterande hållning är mäktiga vingar för tanken och med deras hjälp kan man svinga sig över och bortom de mu
rar som här och nusituationen utgör.
(Torneus, 1990)
S pråklig medvetenhet
Språklig medvetenhet innebär att man distanserar sig till språket och att man kan skifta perspektiv mellan språkets innehåll och form, vilket är en viktig del i barns språkutveckling.
Vid iakttagelse av barns språkliga med- vetenhet, ser vi vad de medvetet upp- märksammar i sin egen och andras språkanvändning och hur de visar att de uppmärksammar det. Det här är en förmåga som är nära relaterad till den kognitiva utvecklingen. Förmågan att inta en distanserad och reflekterande hållning till språket ökar i takt med den tankemäs- siga utvecklingen. Barn/elever visar att de är språkligt medvetna genom att de reflekterar över hur något sägs eller skrivs, eller funderar över hur ord, orddelar eller språkljud kombineras.
I begreppet språklig medvetenhet ingår flera delar.
Semantiskt (betydelsen), t.ex:
Ordförråd
Läsförståelse
Kategoriseringar
Fonologiskt (ljudsidan), t.ex:
Rim och ramsor
Lyssna efter första ljudet
Lyssna efter sista ljudet
Vad blir F-I-L? (syntes)
Hur många ljud finns i F-I-L?
Pragmatiskt (användandet), t.ex:
Att kunna anpassa språket till olika personer och situationer.
Diktera – en vuxen skriver.
Syntaktiskt (satsbyggnaden), t.ex:
Göra meningar klara
Ord som byter plats
Jämföra ändelser
Satsbyggnad Morfologiskt (ordsidan), t.ex:
Räkna ord i mening
Sammansatta ord
Ordstam + ändelser
Språklig medvetenhet
I arbetet med språklig medvetenhet ska alla dessa finnas med. Det är viktigt att gå från helhet till delar efter en given
S kriva och läsa
Barn/elever måste ha hjälp med att utveckla läsandet som hantverk, men framför allt med strategier för läsförståelsen – ett ansvar som vilar på lärare i alla ämnen.
Strategier behövs också för att utveckla skrivandet.
är viktigt att barn har tillgång till skrivma- terial på förskolan.
Skrivutvecklingen en lång process Skrivutvecklingen är en lång process där det svåraste steget är att byta kommunika- tionssätt från en talspråklig till en skrift- språklig kommunikation med helt andra krav. Ett tillvägagångssätt är att låta barn
”skriva sig in i läsningen”. Spontan skriv- ning tar sin utgångspunkt i barnets egna tankar, känslor och behov och förankrar Experimenterande skrivning i för-
skolan
I förskolan får barnen erfarenheter av skriftlig kommunikation genom experi- menterande skrivning och att utveckla medvetenhet om att ”klottret” betyder något och har en funktion. Papper och penna är användbara redskap för att be- tona skriftspråket och förstärka talspråket.
Att låta barn (i grupp) möta skriftspråket tillsammans med en lärare, s.k. social skrivning, är en betydelsefull aktivitet. Det
Läsning = Avkodning x Förståelse x Motivation Uppmuntra barnen/eleverna att
fråga genom att ge dem konkreta exem- pel på när och hur frågor ställs samt knyta an till deras erfarenheter. Det underlättar för dem att upptäcka om yttranden är adekvata och att därmed också utvärdera sin egen förståelse (pragmatisk/semantisk medvetenhet).
Uppmuntra barnen/eleverna att upptäcka hur yttranden är formulerade, ordföljden m.m. (syntaktisk medvetenhet).
Uppmuntra barnen/eleverna att fundera på ordens grundform, hur de kan sättas samman, böjas m.m. ( morfolo- gisk medvetenhet).
Använd rim och ramsor, lyssna efter första ljudet, dela upp ord i ljud m.m.
Det hjälper dem att inse sambandet mel- lan fonem och grafem och att kunna dela upp ord i fonem och sätta ihop fonem till ord, vilket är grundläggande i den första läs- och skrivundervisningen (fonologisk medvetenhet).
Den läskompe
tens som sam
hället kräver av medborgarna är inte bara läs och skriv
kunnighet utan även förmåga att förstå det lästa.
Det innebär för
måga att förstå, använda och re
flektera över tex
ter för att uppnå personliga mål, utveckla sina egna kunskaper och möjligheter samt att delta i samhället
(Pisa, 2000) skriftspråket i barnets jag. Det
blir då lättare att förstå skrivandet som
kommunikation.
För att bli goda skribenter behöver elev- erna tidigt bli medvetna om olika texters funktion. För vem/vilka skriver jag, vilken informa- tion behövs?
Eleverna utvecklar sin förmåga till skrift- ligt berättande genom hela skolan, både i berättande texter och i mer beskrivande, utforskande eller argumenterande sak- prosa. Att resonera och tänka med pennan i hand, att planera och redigera under skrivandets gång, är en förmåga som i hög grad utvecklar språk och tänkande.
Elevernas texter som utkast Som lärare är det viktigt att låta eleverna kontinuerligt bearbeta sina texter. Eleverna kan behöva få hjälp med att se vad som kan utvecklas i det de har skrivit. För att elever ska kunna utveckla strategier för skrivande behöver de kunskap om vad som utmärker en bra text, vilka olika genrer som finns etc.
Läsa och förstå
Förståelse är läsningens syfte. En god läsförståelse handlar om att förstå de ord och begrepp som texten innehåller, förstå hur en text är uppbyggd samt förstå det utvecklade skriftspråket som skiljer sig mycket från talspråket. För en förståelse på djupet måste man också kunna ”läsa mel- lan raderna”.
Det finns ett starkt samband mellan ord- förråd och läsförståelse. Nya ord lärs bäst in i sitt sammanhang, i egen läsning och i högläsning och det är viktigt att eleverna lär sig tolka ordbetydelsen med hjälp av kontexten.
förståelsen ökar om man ger förförståelse, förklarar nya ord och sam-
talar om texten man läser.
Läs texten i sitt sam- manhang En viktig del av läsundervis- ningen är att jobba med genrekunskap.
Man kan före läsningen diskutera vilken typ av text det handlar om. Är det mest fakta, åsikt eller fantasi och hur man läser just den texttypen? Vad säger bilder och rubriker? Finns signalut- tryck som anger tid – samband – orsak – jämförelse – värdering etc?
Låt eleverna ställa frågor till texten under läsningens gång. Vad händer, hur och var- för? Begriper jag, håller jag med? Samman- fatta texten – vad handlade den om? Vad ville texten/författaren säga? Lyckades han?
Hur kunde det annars ha sett ut?
Skönlitteratur som ett naturligt inslag i skoldagen ger läsupplevelser och läslust, utvecklar språk och omvärldskunskap. För att bli skickliga läsare behöver eleverna lockas att läsa även på sin fritid.
För elever med ett annat modersmål och en annan kulturell bakgrund har littera- turläsningen på svenska flera andra dimen-
Utgångspunkter:
• Hur tillgodogör sig barnet/eleven kunskap? Vilka arbetssätt är de bästa?
• Hur kan vi kompensera, dvs gå runt svårigheterna så att barnet/eleven kan inhämta kunskap och utveckla språk, ordkunskap och skrivande ? Det är viktigt att skilja på lästräning och kunskapsinhämtande.
• Vad kan göras inom gruppens ram?
• Behövs specialpedagogiskt stöd?
• Hur kan föräldrarna stödja?
• Behövs en fördjupad språk-, läs- och skrivbedömning?
R edskap för att
följa språk, läs- och skrivutveckling
I lärarens profession ingår att följa varje barns/elevs utveckling. Genom att följa språkutvecklingen kan vi:
• Diagnostiskt arbetssätt, t.ex. egna observa- tioner, barn-/elevintervjuer
• TRAS , Tidig registrering av språkutveckling.
Observationsschema och handbok. Mate- rialet vänder sig till förskolan och innehåller många olika förslag på språkutvecklande arbetssätt.
• Kartläggningsschema i boken God läsutveck
ling/God skrivutveckling. Upp till åk 4.
• Nya språket lyfter, diagnosmaterial i svenska, svenska som andraspråk och modersmål.
Förskoleklass till åk 4.
• Språket på väg del I och II, diagnosmaterial i svenska och svenska som andraspråk. Åk 7-9.
• PROVIA, 6-15 år. Testverktyg till Lexia.
Det viktigaste är inte själva kartläggningen, utan vad man därefter gör för att stödja barn/elever som är i behov av särskilt stöd.
uppmärksamma var barnet/
eleven är i sin språk-, läs-, och skrivutveckling.
uppmärksamma inom vilka områden av språket barnet/
eleven kan behöva stimulans och stöd.
göra barnet/eleven medveten om sin egen språkutveckling.
delge föräldrar hur språket hos barnet/eleven har utvecklats.
Som redskap för att dokumentera och följa språk-, läs- och skrivut- vecklingen kan man t.ex. använda sig av material och analysmeto- derna till höger.
Exempel på alternativa verktyg
Tecken som stöd
Talböcker, Daisy-spelare, mp3-spelare och smartphone
Talande tangentbord, Talsyntes (t.ex. CD-ord)
Rättstavningsprogram (t.ex. Stava Rex och Spell Right)
Digitala ordböcker
TRAS, handbok och vägledning Espenakk, Frost m.fl. Förskola God läsutveckling I. Lundberg och K. Herrlin Upp till åk 4 Kodknäckarna I. Smythe och B. Andersson Alla stadier Lyft språket lyft tänkandet Pauline Gibbons, Hallgren & Åk 7-
Fallgren gymnasiet
Läskpärmen Föräldraföreningen för
Dyslektiska barn, FDB Alla stadier
Nya språket lyfter Skolverket Åk 1-4
Språket på väg, del 1 och 2 Skolverket Åk 7-9
Stärk språket stärk lärandet Pauline Gibbons, Hallgren & Alla stadier
Fallgren
Stödmaterial i språkutveckling Skolverket Förskola -
svenska/svenska som andraspråk gymnasiet
Kan användas som diskussionsmaterial i arbetslagen.
Lexia
Klicker 1 och 2 (dataprogram)
Studieknep (dataprogram)
Tangentbordsprogram (t.ex. 10 fingrar)
Elevdatas skolavtal
Ordbygget 1 och 2 (morfologiskt träningsmaterial, dataprogram)
Rotfrukt (morfologiskt träningsmaterial, finns både som bok och dataprogram)
Ordfabriken (pärm för åk 7 - gymnasiet)
Språklekar i skolan (bok)
Språka och lek SOL/MiniSol utgår från TRAS (förskolan)
Före Bornholmsmodellen (bok förskolan)
Nya Bornholmsmodellen (bok förskoleklass)
FonoMix, finns i tre olika paket: Skolsats, Sats för förskoleklass och ”Leka med pratljud” för förskolan
Läsinlärning i 7 steg
Vingböckerna (guidad läsning i nivåer)
Uppdrag Språklyft (idématerial till Skolverkets ”Nya Språket lyfter!”
Barnets språkliga kommunikativa förmåga. M. Morin, P. Sällström. (Förskolan)
E xempel på träningsmaterial
E xempel på stödmaterial för lärare
Aktiva läsare, Öva läsförståelse från starten L. Franzen (2003)
Att lyckas med läsning och skrivning Nya Zeeland (2004)
Att läsa och skriva – forskning och beprövad
erfarenhet Myndigheten för skolutveckling (2007)
Att läsa skönlitteratur med tonåringar G. Molloy (2003)
Att undervisa i läsförståelse B. Westlund (2009)
Barns tidiga skrivande K. Taube (2011)
Barn utvecklar sitt språk L. Bjar och C. Liberg (2003)
Det hänger på språket L. Bjar (red.) (2006)
Det nödvändiga skrivandet R. T. Lorentzen, J. Smidt (red.) (2009)
Elever skriver B. Garme (2011)
God läsutveckling I. Lundberg och K. Herrlin (2003)
God skrivutveckling I. Lundberg (2008)
Grunderna i läs- och skrivinlärning I. Fridolfsson (2010)
Lek med språket B. Eriksen - Hagtvet och
H. Pålsdottir (1993)
Lyssna och berätta: 100 språklekar för små barn A. Frylmark (2008)
Låt språket bära genrepedagogik i praktiken B. Johansson, A. Sandell Ring (2010)
Läsa högt för barn K. Dominkovic´, Y. Eriksson,
K. Fellenius (2006)
Läsförståelse, att göra inferenser, teori och
träningsprogram L. Franzen (2002)
Läsförståelse genom strukturerade textsamtal M. Reichberg, I. Lundberg (2011)
Läsförståelse under luppen M. Rosen, E. Längsjö, I. Nilsson,
J-E Gustafsson (2008)
Läslust & läslist. Idéer för högstadiet och
gymnasieskolan. I. Norberg (2005)
Läsundervisning och läsutveckling J. Frost (2002)
Nya Bornholmsmodellen I. Lundberg (2007)
Pennvässaren, dramaturgin som verktyg för
bra berättelser V. Grönte (2002)
L itteraturförslag
Reflekterande läsning och skrivning. Åk 7-9. G. Molloy (1996)
Skriftspråksutveckling genom lek B. Eriksen - Hagtvet (1988)
Skriva för att lära O. Dyste, F. Hertzberg,
T. Lökensgard Hoel (2010)
Skriva och samtala. Lärande genom
responsgrupper. T. Lökensgard Hoel (2001)
Språkande i förskolan och grundskolans tidiga år Å. Wedin (2011)
Språkinriktad undervisning M. Hajer, T. Meestringa (2010)
Språklekar A. Svensson (1995)
Språklekar i skolan A. Frylmark (2011)
Språkmosaik C. Littman & C. Rosander (1999)
Språkstimulera och dokumentera i den
flerspråkiga förskolan M. Sandvik,M. Spurkland (2011)
Språkstimulering, Del 1: Tal och skrift i
förskoleåldern B. Eriksen - Hagtvet (2004)
Språkstimulering, Del 2: Aktiviteter i
förskoleåldern B. Eriksen - Hagtvet (2006)
Språkutveckling under skoltiden C. Sandqvist och U. Teleman (1989)
Strategier för läsförståelse L. Franzen (2005)
Stärk språket stärk lärandet Paul Gibbons, Hallgren & Fallgren (2006) Svenska femtonåringars läsförmåga och
kun nande i matematik och naturvetenskap
i ett internationellt perspektiv Skolverkets rapport 209 (2001)
Svenska som andraspråk i forskning, K. Hyltenstam, I. Lindberg (red)
undervisning och samhälle Studentlitteratur (2004)
Tankarna springer före - att bedöma ett
andraspråk i utveckling T. Abrahamsson & P. Bergman (2005)
TRAS, en handbok om språkutveckling hos barn
och en vägledning i användning av schema I. B. Thomsen (2004)
Bjar, L. & Liberg, C. (2003) Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur.
Bråten, I.(red.) (1998) Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.
Espenakk, U., Frost, J. m.fl. (2004) TRAS. Tidig registrering av språkutveckling. Herning, Danmark. Special-
pedagogisk forlag.
Eriksen-Hagtvet, B (2004) Språkstimulering,
Del 1: Tal och skrift i förskoleåldern. Stockholm: Natur och Kultur.
Eriksen-Hagtvet, B (2006) Språkstimulering,
Del 2: Aktiviteter i förskoleåldern. Stockholm: Natur och Kultur.
Eriksen-Hagtvet & Pålsdottir, H. (1993) Lek med språket. Stockholm: Natur och Kultur.
Eriksen-Hagtvet, B. (1988) Skriftspråksutveckling genom lek.
Hur skriftspråket stimuleras i förskoleåldern. Stockholm: Natur och Kultur.
Fajerson, S. & Rehnvall, C. (1992) Språklig medvetenhet. Solna: Ekelunds Förlag.
Föräldraföreningen För Dyslektiska Barn. (2003) Läskpärmen, tips om läs- och skrivsvårigheter. Stockholm: Föräldra föreningen
För Dyslektiska barn.
Littman, C. & Rosander, C. (1999) Språkmosaik. Stockholm: Natur och Kultur.
Lundberg I. & Herrlin K. (2003) God läsutveckling. Stockholm: Natur och Kultur.
Myndigheten för skolutveckling. (2003) Att läsa och skriva, en kunskapsöversikt baserad
på forskning och dokumenterad erfarenhet. Stockholm: Liber distribution.
Sandqvist, C. & Teleman, U. (1989) Språkutveckling under skoltiden. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket. (2011) Nya språket lyfter. Stockholm: Liber distribution.
Svensson, A-K. (1995) Språklekar Lund: Studentlitteratur.
Torneus, M. (1990) På tal om språk. Uppsala: Almqvist & Wiksell
Tryckeri.
Öhman, M. (1996) Empati genom lek och språk. Stockholm: Liber.
