l a Kostpolicy för vård och omsorg Vetlanda kommun

Kostpolicy för vård och omsorg

Vetlanda kommun

M a ^t gl ^ädj e f _ö r _a

lla !

Inledning... 2

Syfte ... 2

Lagar och föreskrifter... 3

Ansvar ... 3

Samverkan ... 6

Matens kulinariska värde ... 7

Matsedelsplanering... 7

Energi- och näringsrekommendationer ... 7

Livsmedelshygien... 8

Måltidsordning ... 8

Måltidsinnehåll... 8

Kostalternativ ... 10

Nutritionsbedömning... 10

Dokumentation ... 10

Måltidsmiljö och olika serveringssätt ... 11

Pedagogiska måltider ... 11

Sociala måltider... 11

Prislista ... 11

Etik ... 12

Kompetens... 12

Kvalitetssäkring/uppföljning ... 12

Utveckling ... 12

Referenser……… 13

Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-03-18 Ersätter riktlinjer från 1998-03-11

Till kost- och nutritionspolicyn hör pärmar (och på Vinna)

 Mat- och livskvalité - nutritionsbedömnings (sjuksköterskor)

 Mat- och livskvalité - kostpärm (omvårdnadspersonal)

 Mat för äldre - kostpärm (kökspersonal)

 Matsedel - höst/vinter/vår (kökspersonal)

 Matsedel – sommar (kökspersonal)

Inledning

Ett övergripande mål inom vård och omsorg är att medverka till en så god livskvalité som möjligt. I det målet fyller mat och måltider en mycket viktig roll. Maten är ett av livets stora glädjeämnen. God och vällagad mat som serveras i en trivsam miljö ger stimulans och positiva upplevelser. Detta är särskilt viktigt för gamla och sjuka.

Matgästen ska sättas i centrum, känna sig trygg och ha möjlighet att påverka

måltidsservicen. Detta ska ske genom att bemötande präglas av respekt för den enskilda individens behov och önskemål, att måltidsmiljön görs trivsam och att måltiden upplevs rofylld. Matsedel ska anpassas till äldre och matfrågor tas upp i forum där de boende finns representerade.

”Mat är bästa medicinen” och därför är en fullvärdig kost en grundläggande förutsättning för god hälsa och ett gott näringstillstånd. Det är nödvändigt för att förebygga sjukdom och för att medicin ska ha bästa möjliga effekt. Den boendes näringsbehov ska beaktas på samma sätt som medicinsk behandling och därmed ska samma krav ställas på utredning, diagnos, behandling, uppföljning och dokumentation. Felnäring ska identifieras och åtgärdas.

Arbetet kring mat och näring är en integrerad del av vård och omsorg och ska präglas av ett kvalitetstänkande på alla nivåer. Det är därför viktigt att personal har kompetens om matens och måltidernas stora betydelse för äldre samt att alla arbetar med en professionell inställning.

Måltiderna ska vara tillagade av råvaror med hög kvalité till lägsta möjliga kostnad. Hel- och halvfabrikat bör undvikas.

Syfte

Måltidsservicens syfte är att stärka de äldres hälsa samt bevara eller öka deras fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Det övergripande målet med mat och måltider för äldre är bästa möjliga livskvalitet i ett överblickbart perspektiv.

Kostpolicyn är framtagen för att uppdatera, komplettera och tydliggöra för alla som medverkar i någon del av ”matkedjan” vad som krävs för att åstadkomma en bra måltidsservice och ett gott nutritionstillstånd för äldre. Det är viktigt att det finns bra rutiner för ansvars- och arbetsfördelning samt för dokumentation.

Riktlinjerna ska:

 underlätta för verksamheten att bibehålla en hög kvalité för mat- och måltider för äldre

 skapa ett gemensamt synsätt för betydelsen av mat och måltider för äldre

 klargöra ansvarsfördelningen mellan olika yrkeskategorier

 utgöra ett styrmedel i målarbete, uppföljning och utvärdering av verksamheten

Lagar och föreskrifter

Det regelverk som gäller för tillagning och distribution av mat inom äldreomsorgen är:

 Livsmedelslagen (SFS 2006:804)

 Livsmedelsförordningen (SFS 2006:813) och Livsmedelsverkets föreskrifter

 Förordning EG 852/2004

 Fastställt egenkontrollprogram för Äldreomsorgen, Vetlanda kommun

 Socialtjänstlagen (SFS 12980:620)

 Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (SFS.1982:737)

 Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160)

 Svenska näringsrekommendationer (2005)

Livsmedelslagstiftningens bestämmelser skall efterföljas vid all tillagningen av mat.

Livsmedelsinspektörer från Miljö- och byggförvaltningen utövar kontroll över verksamheterna. Nya verksamheter ska anmälas för registrering till Miljö- och byggförvaltningen, även väsentliga ändringar ska anmälas.

Organisation

När det gäller organisation för tillagning och servering av kost för äldre inom kommunen finns huvudsakligen två varianter:

 Tillagningskök som serverar måltider direkt i närliggande restaurang/matsalar och levererar mat till enhetens avdelningskök samt måltider till personer i eget boende

 Avdelningskök där tillagning av frukost och mellanmål görs av vårdpersonal (8-12 boende)

Ansvar

Oavsett profession inom Vård och omsorgsförvaltningen har alla ett gemensamt ansvar angående mat och måltider för äldre.

Vårdtagaren har ett eget ansvar att själv tillgodose sina behov av näring. I de fall

vårdtagaren inte själv klarar av hela eller delar av näringstillförseln har verksamheten ett ansvar att behoven tillgodoses.

Omvårdnadspersonal är ansvarig för

 att följa de framtagna rutinerna och riktlinjerna avseende mat och måltider

 att den enskildes matmiljö är trivsam och att bemötandet är respektfullt

 att servering sker på ett trevligt och aptitligt sätt

 att den enskildes närings- och vätskeintag är adekvat och att kontinuerlig uppföljning och dokumentation av måltider görs (måltidstider/nattfasta)

 att beställning av kost och tillbehör sker efter ”Rätt kost till rätt gäst”

 att rapportering angående avvikelser görs mellan dag- och nattpersonal

 att ev problem i matsituationen rapporteras till ansvarig sjuksköterska

 att vara delaktig i enhetens planering och följa uppsatta mål, instruktioner och riktlinjer/policy

 att göra mätningar enligt riktlinjer för egenkontroll Kontaktperson är ansvarig för

 att vid ankomstsamtalet dokumentera kring den boendes individuella behov av kost, måltidsordning och vanor samt vidarebefordra detta till köket

 att göra nutritionsbedömning (MNA enligt mall) för att identifiera näringstillstånd inom två veckor efter inflyttning. Vid undernäring eller risk för undernäring ska kontakt tas med ansvarig sjuksköterska för att diskutera, åtgärda och följa upp näringstillståndet

Kostombudet är ansvarig för

 att delta i de kostutbildningar som anordnas för att sprida kunskap och information till övrig personal

 att hålla ”Kostpärm Mat- och Livskvalité” aktuell

 att livsmedelskontroller mm i avdelningskök genomförs enligt riktlinjerna samt att hålla pärmen ”Egenkontroll i avdelningskök” aktuell

 att måltidstider och nattfasta kontinuerligt följs upp

 att medverka i Måltidsråd och där vara en länk mellan vårdtagare och kökspersonal

 att minst två gånger per år tillsammans med områdeschefen utvärdera uppsatta mål samt att vara en drivande kraft för avdelningens arbete med mat- och måltidsfrågor

 att introducera nyanställda (tillsammans med OC) angående arbetet med mat, måltider och nutrition

 att samarbeta med köksombuden i kostfrågor för att kostbeställningar, måltidstillbehör, önskemål mm överensstämmer med den boendes behov i så stor utsträckning som möjligt.

Funktionschef/kost är ansvarig för

 att den levererade kosten uppfyller alla nationella kvalitetskrav

 att sammankalla till nutritionsråd minst två gånger per år

 att göra mätningar och uppföljningar av mål i styrkortet för övergripande utveckling av kostområdet

 att fortsatt utveckling sker inom kostområdet Områdeschef/kost är ansvarig för

 att köken tillagar måltider av bra kvalitet (smak, näring, utseende, hygien) och att dessa anpassas efter äldres behov

 att hantering av livsmedel och tillagning av måltider följer gällande livsmedelslag

 att kökspersonal har de kunskaper som krävs för arbetet

 att sammankalla till måltidsråd minst två gånger per år/boende

 att förmedla uppdatering av Kostpärmar/inf. på Vinna till kökspersonal (Mat för äldre), ssk och vårdpersonal (Mat och livskvalité)

 att fortsatt utveckling sker inom kostområdet Kökspersonalen är ansvarig för

 att utefter basmatsedlar komponera vackra måltider/tillbehör och anpassa dessa efter säsong

 att tillaga mat från grunden i så stor utsträckning som möjligt

 att tillaga måltider efter metoder som bevarar smak, utseende och näring

 att tillaga koster efter beställning ”Rätt kost till rätt gäst”

 att svinn vid tillagning och portionering minimeras

 att livsmedelhantering, egenkontrollprogram och transporter av mat följer Livsmedelslagen och lokala riktlinjer

Köksombudet är ansvarig för

 att samarbeta med vårdnadspersonal på respektive avdelning i kostfrågor för att kostbeställningar, måltidstillbehör, önskemål mm överensstämmer med den boendes behov i så stor utsträckning som möjligt.

 att besöka vårdavdelningarna kontinuerligt Läkaren är ansvarig för

 att ordinera provtagning för mätning/kontroll av nutritionsstatus.

Sjuksköterska är ansvarig för

 det specifika omvårdnadsansvaret när det gäller den boendes nutritionstillstånd och därmed ansvarig för vårdplanering, uppföljning och dokumentation inom

nutritionsområdet enl. HSL.

 att alla nyinflyttade genomgår en nutritionsbedömning inom två veckor från ankomst, att den följs upp och att statistikuppgifter lämnas till MAS. (kontaktperson gör

mätningen)

 att vid behov följa upp den boendes individuellt matintag och nattfasta

 att den boendes näringstillstånd beaktas på samma sätt som övrig medicinsk behandling

 att ordinera kost, specialprodukter och kosttillägg.

 att riktlinjer för nutrition följs av personal i den egna verksamheten (tillsammans med områdeschefen)

 att vidarebefordra dokumentation till nästa vårdgivare

 att kontakt tas med läkare eller kostekonom/dietist om den boendes tillstånd kräver det

 att uppsatta mål i styrkort gällande nutrition följs

MAS är ansvarig för

 att medicinsk kvalité och säkerhet följs enl. HSL Funktionschef/hälso- och sjukvård är ansvarig för

 att uppsatta mål i styrkortet gällande nutrition följs upp och utvärderas Funktionschef/äldreomsorg är ansvarig för

 att områdescheferna får möjlighet att följa gällande riktlinjer/policy

 att tillsammans med funktionschef/kost genomföra gemensamma mål inom kostområdet

Områdeschefen/äldreomsorg är ansvarig för

 att gällande riktlinjer/policy för mat och måltider efterlevs och är väl känd av personalen på enheten.

 att arbetet bedrivs för att nå uppsatta mål och att uppföljning sker minst två gånger per år

 att möjliggöra kostombudens arbete/information angående mat och måltider

 att främja kompetensutveckling inom området

 att introduktion ges till nyanställda (tillsammans med kostombudet) angående arbetet med mat, måltider och nutrition.

 att tillsammans med områdeschef/kost genomföra gemensamma mål inom kostområdet Vård och omsorgschefen är ansvarig för

 att verksamheten bedrivs i överrensstämmelse med de mål och riktlinjer som fastställs av vård- och omsorgsnämnden

 att kvalitetssystem finns i verksamheten för att fortlöpande följa upp, utveckla och dokumentera kvalitén i verksamheten

Vård- och omsorgsnämnden är ansvarig för

 att ta beslut om övergripande mål och kostpolicy för verksamhetens kvalité

Samverkan

Samverkan mellan olika yrkeskategorier är viktigt för att skapa de bästa förutsättningar för den boendes måltider samt energi- och näringsbehov. Måltidsråd där olika yrkeskategorier träffas (köks- och vårdpersonal, chefer, ssk) är forum för samarbete och utveckling.

Områdeschef kost är sammankallade till måltidsråd minst två gånger per år.

Kostombuden och köksombuden har en viktig funktion som förmedlare mellan den boende och kökspersonal.

Medinflytande

De boende ska kunna påverka måltidssituationen på ”sitt” boende. Representant från Kostenheten ska därför medverka vid boenderåd. Mat- och måltidsfrågor ska alltid finnas med som en punkt på dagordningen.

Matens kulinariska värde

Maten är en glädjekälla för de flesta och vid planering av mat till äldre är det viktigt att vara lyhörd för önskemål när det gäller både smak och val av mat. Äldre personer har ofta en avtagande känsla för smak, speciellt personer med sväljsvårigheter. Därför är det viktigt att krydda maten omsorgsfullt, att alltid ha olika kryddor tillgängliga på bordet

(”kryddkorgar”) och servera olika starka och färgrika tillbehör.

Matgästen skall kunna identifiera maten och känna igen den. När maten måste delas ska det göras vid matgästen. En vackert upplagd tallrik med ”garnityr”(även om den inte äts upp) påverkar aptiten positivt och är betydelsefull för att uppleva matglädje.

Aptit är ett vidare begrepp än hunger. Aptiten stimuleras av våra sinnen och positiva doft-, hörsel och synintryck är viktiga för att väcka matlust. Att sprida dofter av mat och bak är till glädje för de gamla och kan öka deras aptit och väcka minnen. Det kan också vara en aktivitet för de boende. Personalens positiva synpunkter och kroppsspråk förstärker också matglädjen.

För att tillgodogöra sig maten på rätt sätt och för att öka aptiten är regelbunden munhygien och tandvård av stor betydelse.

Tillagning av mat och måltider ska ske nära verksamheten för att bibehålla kvaliteten på maten, både kulinariskt och näringsmässigt. Transporttider med varm och kall mat skall vara så kort som möjligt. Riktlinjer för temperatur och tider finns under

”Grundförutsättningar” i avsnittet Livsmedelshygien.

Matsedelsplanering

För att stimulera aptiten skall måltiderna vara variationsrika och anpassade för äldre.

Matsedeln utgörs av traditionell husmanskost med några inslag av ”modern” matkultur.

Basmatsedel omfattar 10 veckor, höst, vinter och vår samt en sommarmatsedel vilket gör det möjligt att skapa variation och anpassa måltiderna efter säsong. Måltiderna skall komplettera varandra när det gäller näring, smak, färg, konsistens och utseende. För årets storhelger och högtidsdagar finns riktlinjer och förslag för ändring av matsedel. Riktlinjer för måltidsabonnemang från 2009-02-27.

Matsedeln ska finnas tillgänglig för de boende på ett tillfredställande sätt.

Energi- och näringsrekommendation

De boende skall erbjudas måltider som i energiinnehåll och näringstäthet motsvarar gällande Svenska näringsrekommendationer (SNR).

Behovet av energi uppgår till ca 30 - 35 kcal per kg kroppsvikt och dygn. För

kroppsvikterna 40 - 70 kg motsvarar detta 1200 - 2450 kcal/dygn. Beräkning av energi ska ske efter individuell nutritionsbedömning. Behovet av energi kan minska med stigande ålder (friska äldre), men vid sjukdom är oftast både energi- och näringsbehovet större än normalt och aptiten är ofta dålig. Detta medför att kosten behöver vara näringstätare för äldre personer, d v s mycket näring per kalori och att lättprodukter inte ingår.

Vätska har ökad betydelse med stigande ålder då äldre är speciellt känsliga för uttorkning och då törstcentrum i hjärnan fungerar sämre. Cirka 1,5 - 2 liter vätska per dag, inklusive all dryck och vätska via mat är en allmän rekommendation vilket motsvarar ca 30 ml/kg kroppsvikt och dag. Det kan finnas speciella skäl att ha högre eller lägre vätskeintag.

Livsmedelhygien

Livsmedelslagen och livsmedelförordningen gäller för all livsmedelsverksamhet och beskriver regler för hantering, personalhygien, livsmedellokaler och riktlinjer för livsmedeltillsyn mm.

Lokalt gäller ”Grundförutsättningar för bra egenkontroll” som innehåller förebyggande rutiner för att producera säker mat.

Måltidsordning

I boendeformer med totalt måltidsansvar skall minst sex måltider, frukost, middag, kvällsmat samt tre eller fler mellanmål, serveras (= måltidsabonnemang).

Måltidsordningen är speciellt viktig för äldre sjuka människor varför arbetstider och vårdrutiner bör anpassas efter måltidsordningen

Rekommenderade måltidsintervall samt beskrivning och energifördelning i %:

Ca 5.30-8.00 Förfrukost

8.00 -9.00 Frukost 15-25 %

>10.30 Mellanmål 5-10 %

13.00-14.00 Middag 20-30 % (Restauranger: 12.00-14.00)

>14.30 Mellanmål 10 %

17.30-18.30 Kvällsmat 20-25 %

> 19.30 Mellanmål 10-15 %

22.00 - Nattmål

Individuella behov skall beaktas. En utesluten eller för ”liten” måltid ska kompenseras vid senare tillfälle.

Nattfasta

Nattfastans längd definieras som tiden mellan den sista måltiden på kvällen/natten och första måltiden på dagen. Målsättningen är att följa nationella riktlinjer vilket medför att ingen boende ska ha nattfasta längre än 11 timmar (undantag palliativ vård). Att erbjuda den boende något att äta/dricka på natten eller vid uppvaknandet minskar nattfastan och ökar välbefinnandet.

Måltidsinnehåll

Frukost

Vid frukost skall matgästen ha följande att välja på och komponera av:

 Mjölk (1,5 %) eller mjölkprodukt.

 Spannmålsprodukt (gröt, välling eller flingor/musli).

 Mjukt och/eller hårt bröd med smör/margarin (80 %) och pålägg

 Kokt ägg och inlagd sill

 Juice eller frukt

 Kaffe eller te Middag

 Kött, fisk eller likvärdig komponent.

 Potatis, ris eller pasta

 Grönsaker, kokta och/eller råa.

 Bröd och smör/margarin (80 %)

 Mjölk (1,5 %) eller måltidsdryck

 Efterrätt

 Kaffe/te

Efterrätt är ofta en uppskattad del av måltiden och är energimässigt viktig. Den ger också värdefulla C-vitaminer samt vätska.

Kvällsmål

 Kött, fisk eller likvärdig komponent

 Grönsak

 Bröd och smör/margarin (80%)

 Mjölk (1,5 %) eller måltidsdryck

Mellanmål (för-, eftermiddag-, kväll- natt)

Variera mellan olika alternativ och individuella önskemål:

 Dryck, t ex kaffe, te, choklad, mjölk (1,5 %), välling mm.

 Smörgås, ostkex, bulle/kaka/skorpa mm

 Fruktbitar

 Glass, fruktyoghurt, smootie mm

Mellanmålen ska ge ca 30 % av dagens energi och de är speciellt viktiga för de som äter lite. Proteininnehållet bör vara ca 10 g/mellanmål.

Dryck

Rekommenderat utbud av drycker för de olika måltiderna:

Frukost: Kaffe, te, mjölk (1,5 %), juice

Middag: Mjölk (1,5 %), måltidsdryck, t ex lingon/äppeldricka och vatten/smaksatt vatten

Kvällsmål: Lika middag

Mellanmål: Kaffe, te, mjölk (1,5 %), saft

Mjölk är den bästa måltidsdrycken ur näringssynpunkt för äldre.

Flaskdryck ingår endast vid högtidsdagar/storhelger.

Näringsdryck/specialprodukter

Med näringsdryck avses en produkt som skall förbättra energi och näringsintaget hos personer som inte äter tillräckligt av den mat som serveras. Näringsdrycken ska finnas tillgängligt för de personer som pga sjukdom och/eller funktionsnedsättning och vid palliativ vård har svårt att tillgodogöra sig den vanliga maten. Näringsdryck skall ges efter individuell medicinsk-/omvårdnadsbedömning och ordineras av sjuksköterska.

Specialprodukter som kan underlätta vid olika tillstånd ordineras av sjuksköterska.

Riktlinjer för näringsdryck och specialprodukter finns i Kostpärm ”Nutritionsbedömning”

Matdistribution

Äldre i ordinärt boende kan få leverans av middag enligt beskrivning under måltidsinnehåll och olika kost och konsistens kan beställas. I måltiderna ingår inte bröd och smör, dryck samt kaffe eller te. Undantag vid soppmiddagar då smörgås ingår.

Middagsportionen ger ca 30 % av dagsbehovet av energi och näring (inkl komplettering av bröd, smör och dryck).

Möjlighet skall finnas att beställa 1/2 portion mat och som då kompletteras med en förpackning näringsdryck. Avgiften är densamma som för normal matdistribution.

Kostalternativ

I ”Kostpärm” (ssk/avd/kök) samt i boken ”Mat på sjukhus” finns de koster beskrivna som tillhandahålls och som ingår i måltidsabonnemang.

För personer med tugg- och sväljningsproblem finns anpassad konsistens för varje enskild individs behov i hackad, timbal, gelé, tjockflytande och flytande form. Riktlinjer finns i Kostpärm (ssk/avd/kök).

Matgäster som av medicinska, etiska, kulturella och religiösa skäl har behov av särskild kost skall sådan erbjudas. Vissa undantag finns, t ex krav på köttkomponent där djuret slaktas på speciellt sätt (ej tillåtet i svensk lagstiftning).

Individuell kost kan anpassas för enskilda behov. Sondmat ges endast efter individuell medicinsk bedömning och ordination. Önskekost kan tillhandahållas vid palliativ vård eller vid svår aptitlöshet efter individuell bedömning.

I avgift för måltidsbonnemang ingår alla måltider och eventuellt behov av näringsdryck, specialprodukt, önskekost mm.

Nutritionsbedömning

Det är av stor betydelse att felnäring/undernäring upptäcks eftersom det är lättare att förebygga än att åtgärda ett felaktigt näringstillstånd. En god näringsstatus ger ökad ork och livskvalité samt förbättrar immunförsvaret och sårläkning mm.

Rutiner för identifiering, orsaksbedömning, åtgärder och dokumentation finns i pärm ”Mat och Livskvalité, Nutritionsbedömning” och gäller för alla som flyttar in till särskilt boende.

Dokumentation

Information om kost och nutrition ska dokumenteras.

 Sjuksköterska dokumenterar kontinuerligt den boendes nutritionstillstånd mm i omvårdnadsjournal (Procapita)

 Kontaktpersonen dokumenterar den boendes individuella behov och önskemål i genomförandeplanen

 All personal dokumenterar avvikelser i social dokumentation

Måltidsmiljö och olika serveringssätt

Hur måltiden serveras och hur miljön är har betydelse när det gäller att stimulera matlusten och skapa trivsam gemenskap. En vacker dukning med blommor, ljus och servetter ökar aptiten och en miljö med lugnande färger utan störande ljud är viktigt för att skapa stämning och lugn och ro. Till helger och högtidsdagar finns ”finporslin” för att uppmärksamma skillnad mellan vardag och helg.

Så långt det är möjligt ska matgästen få se maten och själv bestämma över portionsstorlek, tillbehör, dryck mm. Att servera mat från karotter/fat på borden stimulerar lukt och

synintryck och ökar matlusten. Det är ett serveringssätt som ger störst aktivitet och är mest hemlikt. Om servering sker från buffé är det viktigt att göra på ett sätt som skapar lugn och ro.

Att hjälpa någon att äta kräver en stark känsla för personens integritet. När man behöver äthjälp tar måltiden längre tid vilket är viktigt att ta hänsyn till.

Att maten serveras på ett aptitligt sätt är mycket betydelsefullt. Det är viktigt att maten presenteras på ett sådant sätt:

 att matgästen upplever måltiden positiv

 att matgästen lockas av att äta av allt som bjuds

 att matgästen har inflytande över sin måltid

 att den varma maten är varm (minst +60^oC),

 att den kalla maten är kall (högst + 8 C)

Pedagogiska måltider

Riktlinjer för pedagogiska måltider inom äldreboende och dagverksamhet gäller från 2004- 11-24.

Sociala måltider

För boende på äldreboende är måltiderna mycket viktiga av flera olika anledningar och för många är måltiderna dagens höjdpunkt. Måltiden har också en stor social och kulturell betydelse. Umgänget vid matbordet, att känna sig trygg och bekväm och att bemötas med respekt är viktigt. För att få en naturlig måltidssituation är det bra om personal sitter med och äter med de boende. Det blir lugnare och samtalen kan bidra med att måltiden blir en trevlig samvaro. Uppmärksamhet för enskilda önskemål, matproblem mm blir också bättre.

Riktlinjer för måltidskostnader är detsamma som för pedagogiska måltider.

Prislista

Kostenheten ansvarar för uppdatering av prislistan för måltider och måltidstillbehör till boende och personal enl. beslut PoU 2009-09-16 samt VON 2009-10-22.

Etik

Den boende har själv rätt att bestämma över frågor som rör hans/hennes liv. Det innebär att en person har rätt att vägra att ta emot det som erbjuds. Många sjuka äldre behöver

uppmuntran, hjälp och stöd vid måltider för att deras behov av energi och näring ska bli så bra som möjligt. Det kan ibland vara en svår balansgång. Personal får inte överträda gränsen för tvång utan vara lyhörd och visa respekt för den enskilde individen.

Kompetens

All personal inom vård och omsorg ska ha kompetens i matens och måltidernas betydelse för äldre. För nyanställd personal ska fortbildning anordnas. Kostombuden har en särskild roll och ska delta i träffar och utbildningar som erbjuds för att kunna förmedla till övrig personal.

Kvalitetssäkring/uppföljning

Kvalitetssäkring skall ske på alla nivåer genom kontinuerlig uppföljning gentemot de mål som finns i styrkort, i kostpolicy samt i kökens och avdelningarnas mål för mat och måltider samt

 enkäter eller intervjuer med frågor angående den serverade maten, miljö, bemötande mm

 dokumentation och uppföljning om enskilda servicetagares behov

 måltidsråd

 boenderåd

 kompetensutbildning.

 mätning av måltidsordning och nattfasta.

 redovisning av egenkontrollmätningar över produktion och servering.

 statistikuppgifter över levererade måltider mm.

 näringsvärdesberäkning

 kostnadsberäkning.

Utveckling

Nutritionsråd ska arbeta med utvecklingsfrågor och träffas två gånger per år. Syftet är att stimulera utveckling inom området: mat och måltider, kost och nutrition. Nutritionsrådet ska representeras av funktionchef/kost (sammankallande), OC/kost, köksombud, MAS, sjuksköterska, funktionschef /ÄO, OC/äldreomsorg och kostombud.

Referenser

Andersen, M. Mat och kostbehandling för äldre. Problem & möjligheter.

Livsmedelsverket, 2001

Andersen, m.fl. Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg, Livsmedelsverket, 2003