• No results found

Plan mot diskriminering/trakasseri och/eller kränkande behandling. Fornbyskolan. Läsår 2020/2021

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Plan mot diskriminering/trakasseri och/eller kränkande behandling. Fornbyskolan. Läsår 2020/2021"

Copied!
13
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

1

Plan mot diskriminering/trakasseri och/eller kränkande behandling Fornbyskolan

Läsår 2020/2021

Verksamhetsformer som omfattas av planen är: grundskola år 1-6, förskoleklass och fritidshem.

Ansvarig för att planen upprättas och utvärderas är:

Tove Gottfriedz bitr.rektor 070-7684675

Trygghetsteamet som elever och föräldrar kan vända sig till är Tove Gottfriedz 070-7684675

Vår vision för Fornbyskolan är att alla, både barn och vuxna, är trygga och känner sig lika myck- et värda. Vi tar personligt ansvar för att vår arbetsmiljö präglas av trygghet, trivsel och glädje för alla elever och vuxna. Vi tar avstånd från alla former av kränkningar, diskrimineringar och trakas- serier.

Planen gäller från 2020-09-01 Planen gäller till 2021-08-31

Skollagen 2010:800, diskrimineringsla- gen 2008:567 om förbud mot diskrimi- nering och annan kränkande behand- ling av barn och elever har till ändamål

(2)

2

Inledning

Lika behandling, vad betyder det?

Att alla barn är lika mycket värda. Du och alla andra ska respekteras. Ingen annan är som du. Det spelar ingen roll vilket land du kommer ifrån, hur din familj ser ut, vilket språk du pratar, vad du tror på, om du är kille eller tjej, om du har någon funktionsnedsättning, eller vem du blir kär i.

Vad säger lagen?

Att alla barn är lika mycket värda. Lagen gäller i Sverige och här på Fornbyskolan.

Det finns två olika lagar

1. Diskrimineringslagen som ska skydda barn och elever mot diskriminering och trakasserier 2. Skollagen som ska skydda barn och elever mot kränkande behandling.

Trakasserier och kränkande behandling handlar om när någon uppträder på ett sådant sätt att det kränker en elevs värdighet, det kan vara:

• Fysiska slag (slag och knuffar)

• Verbala (hot, svordomar, öknamn, könsord)

• Psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)

• Texter och bilder (teckningar, lappar, sociala medier, fotografier)

Trakasserier är när någon uppträder på ett sådant sätt att det kränker en elevs värdighet och har samband med vilket land du kommer ifrån, vilket språk du pratar, vad du tror på, om du är kille eller tjej, om du har något funktionshinder, eller vem du är kär i.

Fornbyskolan arbetar medvetet för att elever inte kränker eller trakasserar varandra. Händer det, måste skolan undersöka saken och snabbt sätta stopp för det. Så fort som möjligt ska du säga till om du känner dig orättvist behandlad. Prata med någon vuxen i skolan. Du kan även be en kam- rat gå till en vuxen och berätta. Det räcker med att någon vuxen på skolan får höra att en elev blir illa behandlad, för att vi på Fornbyskolan ska stoppa det.

(3)

3

Förankring av planen

Elevernas delaktighet

På vår skola görs eleverna delaktiga genom att lärare, förskollärare och fritidspersonal kommuni- cerar värdegrunden i sitt dagliga arbete med eleverna. I början av läsåret får alla elever ta del av dokumentet så de får klart för sig vad som förväntas av de och vuxna på skolan. Elevernas syn- punkter på planen tas tillvara genom elevrådet och diskussioner i klassrummen. Lärare och övrig personal ansvarar för att eleverna får information om och möjlighet att arbeta med likabehand- lingsplanen.

Vårdnadshavarens delaktighet

Alla föräldrar får ta del av vår likabehandlingsplan. På föräldramöten och i utvecklingssamtal be- lyser vi vikten av att arbeta tillsammans kring dessa frågor. Vi uppmanar alltid föräldrar att ta kontakt med skolan om oro finns. Via föräldrarådet i skolan tas föräldrarnas synpunkter tillvara.

Dessa synpunkter blir en del av den kontinuerliga revideringen av planen. Vårdnadshavarna är även delaktiga genom klasslärarnas veckobrev.

Personalens delaktighet

Lärare och övrig personal får information om planen i början av läsåret och möjlighet att vara delaktiga vid revidering av planen från trygghetsgruppen. All personal förväntas kommunicera runt värdegrunden och arbetar för vår gemensamma plan. Likabehandlingsplanen revideras varje år, i det arbetet görs alla delaktiga genom gemensamma diskussioner.

Utvärdering

Fjolårets plan har utvärderats genom elevenkäter och APT.

Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan var skolledning, lärare, förskollärare, fritidspersonal och elevrådet.

Resultatet av utvärderingen av fjolårets (se bilaga i form av cirkeldiagram som finns på F:Loke Larare) visar på att av de elever i förskoleklass (F), åk 1 och åk 2 som svarat på enkäten så svarar 84 % att de alltid eller oftast känner sig trygga på rasten. Motsvarande siffra i åk 3-6 är 91%.

91%av eleverna i F-2 svarar att de känner att de har någon kompis på skolan. Motsvarande siffra i åk 3-6 är även där 91%. Övervägande del av eleverna upplever att de får vara med och bestämma

(4)

4

i skolan. Några barn upplever att de inte har någon att prata med om något är jobbigt. Vissa ele- ver känner också att de blir illa behandlade av andra elever på skolan.

Årets resultat visar att elevernas välmående i åk F-3 har i procentform minskat marginellt och de berörda grupperna kommer att erbjudas extra stöd från THT som är observanta på resultaten.

Resultatet kan till viss del bero på att det finns en historia av täta lärarbyten. I 4-6 har välbefin- nandet ökat. Detta kan till viss del bero på att i 4-6 har man mer frekvent arbetat med gruppstär- kande och värdegrundsövningar schemalagt varje vecka.

Årets plan ska utvärderas senast 2021-06-30 Årets plan ska utvärderas genom:

• resultat på elevenkäter

• gemensamma diskussioner på fritids och i arbetslagen där lärarnas, personalens observat- ioner och erfarenheter ska tas tillvara.

• föräldrarådet där planen kommuniceras

att vi tillsammans utvärderar hur föregående läsår har fungerat

att vi identifierar förbättringsområden.

Ansvarig för att årets plan utvärderas är rektor.

Främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet läsår 2019/ 2020 Det främjande arbetet

Det främjande arbetet går ut på att identifiera och stärka det som fungerar väl i verksamheten.

Det utgår från skolans uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter.

Detta värdegrundsarbete syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en skolmiljö där alla elever känner sig trygga och utvecklas.

Alla i personalen är ansvariga för det främjande arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Det innebär att alla:

• Strävar efter att vara tydliga vuxna och goda förebilder.

• Uppmuntrar och förstärker positiva beteenden.

• Arbetar aktivt för att påverka attityder och förmågan att sätta sig in i hur andra känner.

• Är observanta och lyhörda vid övergångar mellan olika aktiviteter, rum och platser.

• Reagerar/agerar vid oönskat beteende.

(5)

5

• Arbetar efter våra ordningsregler.

• Lyssnar på varje enskild elev.

• Arbetar för att ge elever oavsett kön och härkomst lika stort inflytande och utrymme i verksamheten.

• Inkluderande anpassad verksamhet utifrån elevens behov, verksamheten planeras så alla kan vara med.

Ansvarig är all personal på fritids och skola. Arbetet är pågående.

För att arbeta främjande under året gör vi i stora drag detta:

• All personal på skolan tar fram en handlingsplan för att arbeta med trygghet och studiero på skolan.

• Ordningsregler arbetas fram av vuxna och elever både i skolan och på fritids.

• Uppstarten planeras så att eleverna i skiftande grupper för att stärka möjligheten att bygga relationer.

• Klassråd, elevråd och föräldraråd genomförs regelbundet.

• Organiserat firande vid skolstart, lucia och avslutning vid jul och sommar förstärker vi- känslan på skolan.

• Fornbyskolans dag genomförs varje år där elever och vuxna tillsammans planerar och genomför detta.

• Fritidshemmens dag anordnas varje år där alla fritidsbarn, i olika åldrar, planerar och genomför olika aktiviteter.

• På fritids arbetar man ibland i olika temagrupper/ lekgrupper för att stärka jag/ vi känslan.

• Sammansvetsad personal behövs. Gemensamma möten skola 2 gånger i veckan.

Gemensamma möten fritids 1 gång per vecka. Gemensamma möten skola och fritids 2 gånger per termin.

• Återkommande värdegrundsarbete schemaläggs varje vecka i alla klasser och på fritidshemmen.

• Organiserade aktiviteter under rasterna samt en bod för utlåning av rastleksaker.

• Rastvärdar som har bestämda platser på skolgården

• Skapar en större förståelse och kunskap om elever med NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) Skolan ska bli mer tillgänglig för alla elever.

• All personal har ansvar för att skapa en miljö där alla elever mår bra och ges möjlighet att lära sig ifrån sina förutsättningar

Utvärdering sker genom återkoppling till elevrådet och skolpersonalen. Ansvarig är all personal på skola och fritids. Arbetet är pågående.

(6)

6

Det förebyggande arbetet

Det förebyggande arbetet går ut på att identifiera och minimera riskfaktorer.

Rektor har ett övergripande ansvar för det förebyggande arbetet. All personal i verksamheten har skyldighet och ansvar för att arbeta förebyggande.

● Rastvärdar

All rastverksamhet sker utomhus. Alla pedagoger på skolan har schemalagd rastvärdstid.

Rastvärden har en bestämd plats på skolgården och verkar för att en lugn och trygg miljö upprätthålls. Vissa rastvärdar ansvar också för att organisera aktiviteter samt låna ut rastleksaker.

Trivselregler/ Ordningsregler

Ordningsregler arbetas fram och revideras i början av varje läsår av personal, elever och ledning. Syftet är att skapa en lugn och trygg inlärningsmiljö för eleverna och att synliggöra goda förebilder.

Klassråd/Elevråd

Lärarna ansvarar för att klassråd genomförs regelbundet. Där har eleverna möjlighet att vara delaktiga och få inflytande över sin skolsituation. Varje klass har 2 representanter i skolans elevråd. Elevrådet träffas en gång i månaden.

● Förankring

Planen mot diskriminering och kränkande behandling förankras hos personal, elever och vårdnadshavare.

● Kartläggning

Skolan genomför kartläggning med analys av elevernas trygghet och trivsel samt deras

uppfattning om förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Detta görs i april varje läsår. Kartläggningen ligger till grund för likabehandlingsarbetet

nästkommande läsår.

(7)

7

Det åtgärdande arbetet

Principer för det åtgärdande arbetet

Skolan ska säkerställa att alla medarbetare känner till de rutiner som regleras genom våra kommunala dokument kring diskriminering och kränkande behandling.

Åtgärder ska vidtas genast när det kommit signaler om att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt.

Barnens/vårdnadshavares berättelser måste tas på allvar.

Återkommande frånvaro kan vara signal på utsatthet. Ska följas upp.

Kränkningar kan påverka den utsatta elevens skolsituation även om kränkningen skett på fritiden. Skolan måste agera.

Samtal är det viktigaste verktyget. Enskilt med den utsatte och de som utsätter någon för diskriminering eller kränkande behandling.

Strategin är att kunna förbättra och förändra beteenden.

Andra tänkbara åtgärder kan vara ökade observationer, assistent eller resursperson för den som kränker. Ibland behövs hjälp av kurator eller skolpsykolog.

Vårdnadshavare ska informeras muntligt/skriftligt

Lagen kräver anmälan och utredning. Anmälan ska ske både till rektor och till huvudman.

Kartläggning

Kartläggningsmetoder

• elev- och föräldraenkäter

• samtal med barn, personal, föräldrar på individ- och gruppnivå

• observationer av vuxna, barn, föräldrar i klassrummet, på fritids och raster

• nära samarbete med föräldrar.

(8)

8

Områden som berörs av kartläggningen

• kränkande behandling

• kön, könsidentitet eller könsuttryck

• etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning

• funktionsnedsättning

• sexuell läggning.

• ålder

Eleverna har involverats i kartläggningen genom att:

• de har svarat på enkäter

• deltagit i olika typer av diskussioner tillsammans med lärare, förskollärare och personalen på fritids.

Personalen har involverats i kartläggningen genom att:

• de kontinuerligt varit uppmärksamma och fört samtal med sina elever

• observera eleverna i klassrummet, på rasterna samt på fritids och dokumenterat detta

• haft ett nära samarbete med föräldrar

Resultat och analys kartläggningen 2019/2020

Resultatet av kartläggningen gav följande resultat på Fornbyskolan.

Dessa platser har framkommit hos alla årskurser som otrygga platser på skolan:

• omklädningsrummet

• Q-lan planen

• när de står på led utanför slöjden

• kompisgungorna på båda sidorna

(9)

9

De flesta elever upplever att de har någon vuxen att vända sig till på skolan.

Eleverna på skolan påtalar i enkäten att de vill:

• ha hjälp av oss vuxna att förebygga konflikter

• ha fler vuxna omkring sig, både på raster och inne i skolan

• ha hjälp av vuxna att inte använda ett ovårdat språk

Rutiner för akuta situationer

Policy är att det ska råda nolltolerans mot diskriminering/trakasserier och/eller kränkande be- handling på vår skola.

Ansvarsförhållande som gäller är att all personal på skolan är ansvarig för att alla känner sig trygga på skolan. Barn som vuxna. Ingen kan blunda för något som händer utan är skyldig att agera. Man tar aktivt hjälp av kollegor och underrättar rektor.

Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling är att:

• att alla vuxna på skolan är uppmärksamma på all typ av kränkande behandling

• har ett fungerande rastvärdsschema

• vi vuxna agerar när någon uppmärksammar något på raster, under lektionstid och på fri- tids

• vi vuxna för samtal med eleverna enskilt och i grupp, samt med vårdnadshavarna vid be- hov.

• personal rapporterar till klasslärare/trygghetsteamet när det gäller elever och till rektor när det gäller en vuxen.

vi dokumenterar händelser och åtgärder som gjorts.

Rutiner för att utreda och åtgärda om elev kränks av andra elever är att den som får kännedom om trakasserierna skyndsamt skall underrätta rektor eller annan person i trygghetsteamet, do- kumentera vad som har hänt på en incidentrapport, tala med berörda elever för att få en tydlig

(10)

10

bild av det inträffade. Sedan ska direkta åtgärder dokumenteras och vad man tror krävs framöver.

Aktuella vårdnadshavare ska informeras om vad som hänt och hur vi arbetar vidare. Det gäller all personal.

Rutiner för att utreda och åtgärda om elev kränks av personal är att alla måste skyndsamt agera och underrätta rektor som utreder.

Rutiner för dokumentation är att all personal på skolan är skyldiga att dokumentera ev. kränk- ningar och de åtgärder man vidtagit. Dokumentationen sker genom att man kartlägger vad som hänt, vilka som varit inblandade och vilka åtgärder man gjort. Rektor och trygghetsgruppen un- derrättas om vad som hänt och vad man gjort för att stoppa kränkningen.

Rutiner för uppföljning är att genom dokumentationen se vilka åtgärder som vidtagits och följa upp om dessa varit lyckosamma. Fortsätter trakasserierna och kränkningarna så kopplas trygg- hetsteamet in och gör en vidare och djupare utredning.

Rutin för anmälan gällande kränkande behandling

Om en lärare eller annan personal får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling har denne en skyldighet att anmäla det till rektor. Incidentrap- port finns på skolan, samt även här:

http://intranat.trosa.se/Styrdokument/Humanistiskanamnden/

Rektor är i sin tur skyldig att anmäla till huvudmannen.

Rutiner:

1. Incidentrapport lämnas till trygghetsgruppen/ rektor. Rektor lämnar sedan till skolchef.

2. En mindre utredning av omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna ska ske skyndsamt. Görs av den personal som ser och/ eller hör det som hänt. Samråd bör ske med skolans trygghetsteam. Detta görs på incidentrapporten/ annan blankett. Om kränkningarna inte upphör kopplas trygghetsgruppen in. En större utredning startar och då används blanketten Utredning gällande kränkande behandling.

(11)

11

3. Om ett barn eller en elev upplever sig ha blivit utsatt för kränkning-

ar/trakasserier/diskriminering är det viktigt att berörda vårdnadshavare informeras så fort som möjligt.

4. Det är viktigt att den enskildes upplevelse av det inträffade är utgångspunkten för ut- redningen kring vad som hänt.

5. Utredningens omfattning och metod måste anpassas till varje enskilt fall. Ibland kan det vara tillräckligt att genom några frågor få händelsen klarlagd. En sådan enkel utredning kan dock bara anses tillräcklig om händelsen varit bagatellartad och situationen däref- ter är uppklarad. I andra fall kan utredningsskyldigheten bli mer långtgående och om- fatta fler barn eller elever samt personal. En utredning kan även involvera barnets eller elevens vårdnadshavare.

Bedömning:

1. Utredningen lämnas till rektor. Rektor samråder med skolans trygghetsteam.

2. Rektor beslutar om åtgärder. Använd blanketten Återkoppling och avslut av ärende.

3. Det är viktigt att vara uppmärksam på om en kränkning är en enstaka händelse eller om den är en del av systematiska och återkommande kränkningar.

4. Utifrån bedömningen av utredningen bör anmälan till socialtjänsten och/eller polisen övervägas.

5. Anmälan av tillbud (Oj)/arbetsskada (Aj) ska göras enligt ar-betsmiljölagstiftningen.

Detta görs på vårt intranät i SAM - appen.

Åtgärdsplikt:

1. Åtgärder ska vidtas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.

2. Plan upprättas med översikt av de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkningar.

3. De vidtagna åtgärderna ska följas upp och utvärderas. En redogörelse för de åtgärder som avses påbörjas eller är genomförda ska bifogas planen.

(12)

12

4. Om det visar sig att åtgärderna varit otillräckliga måste andra eller kompletterande in- satser genomföras till dess att situationen är varaktigt löst.

Dokumentation:

Dokumentationen är ett viktigt stöd i arbetet med att följa upp åtgärderna och eventuellt för- ändra dem eller sätta in nya. Det är även en rättsäkerhetsfråga, eftersom den ger berörd per- sonal, elever och vårdnadshavare möjlighet till insyn. Dokumentationen kan även vara ett un- derlag om det blir en rättslig process avseende det inträffade.

Utredningens innehåll lär omfatta sekretessbelagda uppgifter, varpå utredningen måste diarie- föras. Originalet ska därför skickas till skolkontoret för diarieföring. Kopia till förskolan/skolan för det fortsatta arbetet och kopia till vårdnadshavarna. Preskriptionstiden för kränkning- ar/trakasserier/diskriminering är 10 år, enligt preskriptionslagen.

Tidsplan och arbetsgång kring planen

Åtgärd Ansvarig Uppföljning/utvärdering

Aug/ Sep Planen förankras i

personalgruppen Rektor Aug/ Sep Arbetslagen

formulerar sina mål Arbetslagslagen Aug/ Sep Eleverna informeras

om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling samt skolans rutiner

All personal på skolan som i någon form ansvarar för undervisning Sep Planen förankras i

Elevrådet Rektor

Sep/okt Planen görs känd för föräldrar på föräldaråd, föräldamöte

April Kartläggning/enkät Trygghetsgruppen April Analys av

kartläggning/enkät Trygghetsgruppen

(13)

13

Juni Utvärdering av planen Trygghetsgruppen

Juni/ Aug Ny plan Arbetslag,

Tryggehtsgrupp, Rektor

Aug/ Sep Den nya reviderade planen förankras i personalgruppen

Rektor

References

Related documents

”Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon

”Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig

Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna lämna sina barn till förskolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra

”Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon

”Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig

”Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig

”Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig

”Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig