nov 408:01
Bronsåldern på Kreta MINOISK KULTUR
En högkultur redan 30001000 f.Kr.
De östliga Medelhavsstaterna upplevde en kraftig ekonomisk tillväxt då man började använda sig av metaller. På flera ställen producerades metaller och en yrkeskunnig metallarbetarkår utvecklades. Befolkningen som bearbetade eller handlade med metaller samlades i samhällen som så småningom blev
stadsstater. Dessa bedrev handel och förde krig med och mot varandra. En sådan stor stadsstat var KNOSSOS på KRETA.
Ön blev ett handelscentra för det östra Medelhavet (geografiskt gynnsamt läge).
Som i de övriga högkulturerna gav det materiella välståndet förutsättningar för den andliga kulturens uppsving. I denna kultur betonades njutningen samt skönheten.
Kretas kultur gick under ca 1450 f.Kr. Antagligen åstadkom ett vulkanutbrott så stor ödeläggelse att befolkningen inte längre kunde värja sig mot fientliga angrepp och konkurrenter inom handeln.
http://www.adjunkten.com/Historia/Det%20antika%20Grekland.pdf
Checka också:
nov 320:21
Också på PELOPONESOS blomstade en högkultur ca 16001150 f.Kr. (Stadskulturen spred sig från Kreta till den grekiska halvön) och antagligen gick också denna under av liknande orsaker.
Greklands fornhistoria har uppdelats i vissa faser;
1) DEN HELLENSKA TIDEN (ca. 1000300 f.Kr)
Vi vet inte mer om Grekland århundradena efter år 1000 än att det bestod av små stadsstater som styrdes av kungar som vid sin sida hade ett råd (aristoi) av adelsmän. Adeln grundade sin maktställning på att den ägde jordgods och på sin militära roll. Denna aristokrati med stor rikedom, släktstolthet och maktanspråk hade ett klart förakt för "demos"(folk). Det är dessa adelsmäns ideal som skildras i diktberättelserna Illiaden och Odyssén.
Omkring år 800 kom en period av oro och upplösning. Grundorsakerna var troligen överbefolkning som ledde till nöd, politisk oro och utvandring.
nov 408:06
Från år 750 f.Kr. pågår en stark grekisk kolonisation runt omkring i Medelhavet amtidigt som klimatet
antagligen blir gynnsammare så att vi från 700talet kan börja tala om en hellensk högkultur. Grekerna anlade nu kolonier längs Medelhavets och Svarta havets kuster, och kolonisterna förde ut grekisk kultur och religion över hela Medelhavsvärlden. Handelsförbindelser öppnades med etruskerna och en mängd grekiska dotterstäder grundades. Så småningom konkurrerar grekerna ut sina läromästare fenicerna som fr.o.m 500 talet rörde sig västerut flyende fiendefolk. Det kanske viktigaste som grekerna anammade av fenicerna var alfabetet. Detta gick antagligen till via tvåspråkiga barn som lärde sig tala grekiska och skriva det med fenikiska bokstäver. Skrivkonsten spred sig snabbt eftersom det var lätt att lära sig de tjugotal tecken som behövdes för att beskriva ljuden i det grekiska språket. De särskilda vokaltecknena är dock grekernas egen uppfinning eftersom de saknades i det fenikiska språket.
nov 320:22
En blick på Greklands karta ger vid handen ett bergigt och örikt land. Naturen gör större motstånd mot ett sammanhållet rike än vad som är fallet i platta slättområden som vid Nilen och mellan floderna Eufrat och Tigris. Grekerna lyckades heller aldrig ena sig själva under antiken utan levde i stadsstater. En sådan, en polis, var också för tänkare som Platon och Aristoteles, de största filosoferna, den naturliga staten. Trots denna splittring talade de samma språk och kände sig som bärare av samma kulturella arv. Andra språk lät i deras öron som en obegriplig rotvälska, ett barbar, som det inte var mödan värt att tolka.
nov 320:24
Den Grekiska kulturen var en
medelhavskultur, utspridd över hela medelhavsområdet. Havet den enande faktorn.
• språket
• kulturen
• religionen, mytologin
• handeln
nov 320:29
Det samhälle som möter oss i Homeros Iliad är behärskat av de stora
jordägarna, ur vilkas led kungarna rekryterades. Efterhand som nya grupper växer i ekonomisk betydelse vid sidan av den jordägande aristokratin uppstår krav på politiskt inflytande. Under 400talet utvecklar Aten en i många stycken avancerad demokrati. Ordet demokrati är grekiskt och betyder folkstyre.
nov 320:39
1. Berätta och förklara myten om Zeus och den fenikiska prinsessan Europa.
2. Varför uppstod den första europeiska högkulturen på Kreta?
3. Ge exempel på sådant som förenade de grekiska stadsstaterna.
4. Namnge TRE nyheter som fenicierna förde till Europa.
5. Vad utmärker ’Hellenismen’?
nov 320:41
Den minoiska kulturen 1. Vad berättar myten om Europa och tjuren? 2. Vilken är den historiska verkligheten bakom? 3. Vilken var basen för den minoiska ekonomin? 4. Varför gick kulturen under? Den mykenska kulturen 1. Vilket stort diktverk kan ge oss information om denna kultur? 2. Vilka är de viktigaste gestalterna i detta diktverk? 3. Hur skilde sig den mykenska kulturen från den minoiska? Grekland 1. Hur såg det aristokratiska samhället ut? 2. Varför uppstod social oro? 3. Vilka områden koloniserades? 4. Förklara myntets framgång. 5.
Hur gynnades bönderna av den militära utvecklingen? 6. Vad var en hoplit? 7. Hur styrdes Aten? 8. Hur var synen på kvinnor? 9. Hur såg det dagliga livet i Aten ut? 10. Vilken var skillnaden mellan hetärer och prostituerade?
11. Hur var förhållandena i Sparta? 12. Vilka var enligt grekerna barbarer? 13. Vem kallas historieskrivningens fader? 14. Redogör för de viktigaste slagen under perserkrigen. 15. Redogör kortfattat för Alexander den stores erövringar. Vad innebär hellenismen?
nov 710:11 Europas kulturhistoria
Antiken
Historia är ett grekiskt ord, och det var grekerna som skapade den historieskrivning som söker efter orsaks sammanhang.
Naturligtvis hade man redan i tidigare kulturer tecknat ned händelser som ägt rum men i dessa strävade man aldrig till någon slags objektivitet. Syftet var att glorifiera, se t.ex. Gamla Testamentet.
nov 710:12
Även i grekernas värld spelade myter och hjältesagor en viktig roll men de betraktades inte som historia med verklighetsbakgrund.
Den verkliga historieskrivningen skapades av människor som vägrade att sätta sin tro till alla dessa berättelser och istället sökte rationella förklaringar till allt som skedde. Herodotos, som kallas historieskrivningens fader, koncentrerade sig på att återge en så sanningsenlig bild som möjligt av kriget mellan greker och perser.
Historieskrivningen föddes i den grekiska stadscivilisationen, och där uppstod också den politiska demokratin, den rationella vetenskapen, den dramatiska teatern och den teoretiska filosofin.
nov 710:12
Det finns en inre samhörighet mellan dessa företeelser. De är olika yttringar av samma intellektuella frigörelse från religiös övertro och vidskepelse och från gamla auktoriteters och traditioners förtryck.
Istället för att hänvisa till gudar och övernaturliga makter sökte man naturliga (och mänskliga) förklaringar till fenomen och skeenden.
nov 710:12
Grekerna själva hade inget ord som betydde kultur. Alla sådana aktiviteter som konst, religion, filosofi och litteratur var en så självklar del av de välsituerade grekernas tillvaro, att de grekiska historikerna aldrig kom på tanken att skildra den grekiska "kulturen".
Det är inte heller de grekiska historie skrivarna som uppfunnit den traditionella indelningen av den grekiska historien i ARKAISK, KLASSISK och HELLENISTISK tid. Den period indelningen härrör från senare tiders kultur och konsthistorikers bedömningar. Enligt dessa bedömningar hade den grekiska konsten nått sin höjdpunkt i de sköna människobilderna under 4 och trehundratalet f.Kr.
nov 710:14
Det var därför den perioden fick benämningen KLASSISK vilket betyder FÖREBILDLIG det var ju den konsten som var förebilden för den nyklassiska strömningen i Europas konsthistoria.
Det var också i fyrahunratalets Athen som tragöderna, historikerna, filosoferna och talarna framträdde, och detta Athen hade styrts av demokratiska institutioner.
Det demokratiska Athens storhetsperiod kom att uppfattas som hela Greklands klassiska period, de fria stadsstaternas guldålder som senare skulle gå förlorad.
nov 710:14
Den grekiska konst som fanns före den klassiska perioden var utförd i en stil som ansågs vara mindre fulländad, den verkade mer ålderdomlig och kallades därför för ARKAISK. Den här termen ger en något orättvis bild av den tid då grekerna genom sin integrering i Mellanöstern fick möjlighet att skapa den speciellt grekiska versionen av den tidens internationella kultur.
Med begreppet HELLENISTISK vill man beteckna en kulturmiljö som inte var rent hellensk utan blandade grekiska och orientaliska stildrag
nov 710:17
Det grekernas historia under antiken kan lära oss är den tidens erfarenheter av personlig frihet och demokrati i jämförelse med slaveri och maktmissbruk. Vi kan se följderna av krig och miljöförstöring. Vi kan lyssna till människornas krav på rättvisa och moral, deras upplevelse av sång och dans, musik och dikt. Deras glädje över det mänskliga förnuftets skaparförmåga. Och vi kan hoppeligen känna igen oss själva i deras ständiga lust att utforska människan och hennes värld.
nov 710:19 SOKRATES
Betonade medborgarnas plikter mot stadsstaten.
Han betonade det kritiska tänkandet. Alla påståenden måste rannsakas genom att ifrågasätta dem. Kritik var vägen till att hitta det rätta och goda.
Sokrates betonade att han inte hade några svar utan att han enbart kunde ifrågasätta. Han skröt aldrig med att han skulle ha varit vis (sofos) utan enbart med att han älskade visdom.
Det utmärkande för Sokrates var att han inte försökte undervisa folk utan genom samtal väcka insikt.
Sokrates såg som sin uppgift att hjälpa mänskor att komma fram till den rätta insikten. Han betonade att den rätta insikten bara kan komma inifrån. Den kan inte tvingas fram av andra. Bara den rätta insikten som kommer inifrån är verklig insikt. Filosofiska sanningar kunde mänskor förstå genom att använda sig av förnuftet. När en mänska använder sig av sitt förnuft hämtar hon
någonting ur sig själv.
nov 710:20
Sokrates betonade att han var en filosof = en som söker visheten. Han ansåg att en filosof har klart för sig att han vet väldigt lite och därför försöker han hela tiden hitta den rätta insikten.
Sokrates trodde sig ledas av en inre, gudomlig röst, och att detta samvete talade om för honom vad som var rätt. "Den som vet vad som är gott kommer också att göra det goda" rätt insikt leder till rätt handling. Förmågan att skilja mellan rätt och fel berodde på förnuftet, inte på samhället som sofisterna hade påstått. Sokrates ansåg att det var omöjligt att bli lycklig ifall man handlade mot sin egen övertygelse och den som vet hur han skall bli lycklig försöker också bli det. På samma sätt försöker den som vet vad som är rätt att göra det rätta.
Ingen mänska vill väl bli olycklig.
Sokrates införde ETIKEN eller läran om vad som är rätt eller orätt, i den Atenska filosofin.
nov 710:21 PLATON
Chockades djupt av Sokrates dödsdom och därpå följande självmord och var därefter en hetsig kritiker av den Atenska demokratin.
Han trodde att mänskan genom noggranna observationer kunde få objektiv kunskap om tingen och fenomenen, men bara den som förstod (filosoferna) idéerna kunde närma sig kunskapens dolda hemligheter.
Platon grundade en egen filosofiskola Akademin, här undervisades filosofi, matematik och gymnastik. Undervisningen baserade sig på samtal och diskussioner.
nov 710:22
Förnuftet borde vara det som styrde tillvaron. Förnuftet var evigt och
universiellt. Platon använde sig i hög grad av matematik i sin filosofi eftersom matematiska förhållanden alltid är desamma och därför kunde man ha säker kunskap om dessa. vi kan bara ha en osäker kunskap om det vi uppfattar med våra sinnen medan vi har säker kunskap om det vi inser med förnuftet t.ex att vinkelsumman i en triangel är 180 grader.
nov 710:24 FILOSOFISTATEN
Mänskor skulle ges de uppgifter de bäst lämpade sig för i ett samhälle. Samhället skulle delas in i tre olika klasser. Filosoferna skulle regera ﴾osjälviskt﴿, väktarna, som förstod sig på filosofernas
anvisningar skulle ansvar för ordning och säkerhet medan alla andra skulle vara en del av produktionsapparaten där var de bäst lämpade sig.
Platon liknade sin idealstat vid mänskokroppen. Mänskokroppen kan delas in i tre delar; huvud, bröst och underliv. Huvudet hör ihop med förnuftet och bör söka vishet, bröstet med viljan som skall visa mod och underlivet hör ihop med begäret som skall tyglas så att mänskan blir måttfull.
nov 710:25 ARISTOTELES
Aristoteles från Makedonien, han började studera vid Akademin när Platon var 61 år gammal. Han intresserade sig mest för den levande naturen och han var inte bara Greklands sista stora filosof utan Europas första stora biolog. Han lade fundamentet för flera vetenskapsgrenar som fysik, zologi, botanik, astronomi och politologi.
Aristoteles var såväl vetenskapsman som filosof. Han grundade LYKEION, för att deponera och föra vidare sin insats. Lukeion var samtidens bäst utrustade forskningscentrum, där A. deponerade sin betydande samling (insamlad under Alexander den stores erövringståg).
nov 920:44
Att Aristoteles kom att betyda så mycket för den västerländska kulturen beror i första hand på att det var han som skapade den terminologi som de olika
vetenskaperna använder sig av än idag, Han var den stora systembyggaren som grundadae och systematiserade de olika vetenskaperna. Då man under
medeltiden började grunda universitet i Europa lades undervisningen och forskningen till stora delar upp enligt de principer som Aristoteles hade utvecklat.
Aristoteles betonade noggranna iaktaggelser som grund för slutsatser. Lade grunder för logiken. Förnuftet skulle styra mänskan i sin strävan efter harmoni.
Ytterligheter var förkastbara. De principer för det logiska tänkandet som han utvecklade gäller fortfarande.
nov 920:43
Aristoteles kritiserade en hel del av sin lärares tankar. Enligt Platon upplever vi den högsta graden av verklighet endast när vi tänker med förnuftet. För
Aristoteles var det lika självklart att vi upplever den högsta graden av verklighet när vi använder våra sinnen. Enligt Aristoteles finns det bara reflexer av tingen i naturen i vår själ (t.ex. drömmar). Det är alltså naturen som är den verkliga världen. Endast det som kommer från våra sinnen kan existera i vårt
medvetande. Platon kritiserade han för att hålla fast vid en mytisk världsbild.
Enligt Aristoteles är förnuftet mänskans främsta kännetecken. Men vårt förnuft är helt tomt innan vi har fått några sinnes intryck. En mänska har alltså inga medfödda ideer.
nov 920:43
Aristoteles ansåg att man skulle sträva till lycka genom den gyllene
medelvägen. Vi skall varken vara fega eller dumdristiga utan modiga, Vi skall varken vara giriga eller slösaktiga utan givmilda.
Han påpekade att mänskan var en social varelse. Vi är inga riktiga mänskor om vi lever utanför samhället. Familjen och det lilla samhället tillfredsställer de enklare behoven som mat, värme, äktenskap och barnuppfostran. Men den högsta formen av mänskligt samliv kan bara staten ge oss.
nov 920:42
Aristoteles kvinnosyn var ganska vriden. Aristoteles såg kvinnan som en ofullständig man. Vid fortplantningen såg han kvinnan som passiv och
mottagande medan mannen var aktiv och givande eftersom barnet bara ärver mannens egenskaper. Aristoteles ansåg att barnets egenskaper fanns färdiga i mannens säd. Mannen stod för formen medan kvinnan bidrog med materian.
Det beklagliga med Aristoteles kvinnosyn var att den kristna kyrkan plockade upp just hans tankar under medeltiden som allenarådande vilket resulterade i den oerhört negativa kvinnosyn som så länge genomsyrade den västerländska kulturen.
nov 710:26 VETENSKAPEN
Man fortsatte på den väg som utstakats av Aristoteles. Vetenskapen blomstrade och en stor del av fundamentet för den västerländska vetenskapliga världsbilden lades.
År 280 f.Kr grundades MUSEION där vetenskapsutövare kunde koncentrera sig på sitt arbete. Ersättning betalades av statsmakten.
Fysikern ARCHIMEDES viktig inom teknikens historia.
HIPPOKRATES läkarvetenskapens fader.
EUKLIDES utvecklade matematiken och geometrin. Lyckades förklara matematik så att den lämpade sig för forskning och undervisning. Ifall man känner till en liten triangels mått så kan man räkna ut en större okänd triangels mått.
nov 710:28
ARISTARKOS upptäckte att jorden roterar kring solen (heliocentrisk världsbild) men tyvärr glömdes hans rön bort då Ptolemaios (c. 170 e.Kr.) förespråkade den geocentriska världsbilden vilken blev dominerande till medeltidens slut.
Utbildningssystemet utvecklades och grunden för gymnasiet (samt värnplikts systemet) lades. 1819 åringar från övre klasserna erhöll militärutbildning men också matematik, litteratur och musik lärdes ut. Platsen för undervisningen var ett slags idrottscentrum (gymnasium) varifrån ordet härstammar.
Även den högre utbildningen utvecklades och specialiserades.
Massan av befolkningen i Egypten, Babolonien och Persien berördes föga av hellenismen.
nov 1020:40
