Arbetsmarknadsprognos för kulturarbetsmarknaden 2010 och 2011

(1)

Arbetsmarknadsprognos för

kulturarbetsmarknaden 2010 och 2011

Text Bengt Frostmo Lennart Gunther

Ulf Johansson Caroline Shokrollah

Susanne Attling Gunnar Östlund

Paula Åberg Statistiska uttag ur register

Lena Stoltz Thomas Liljegren

Layout och bild Gun Westberg

Arbetsförmedlingen Kultur Media

Arbetsmarknadsprognosen för kulturarbetsmarknaden bygger på Arbetsförmedlingen Kultur Medias intervjuer med cirka 350 arbetsgivare inom kultursektorn med minst en anställd. Dessut- om har det genomförts tilläggsintervjuer med centrumbildningarna, kulturinstitutioner, vissa stora företag med designavdelningar samt ett antal kommuner och landsting. Därutöver har det skett analyser av statistiskt underlag från Statistiska Centralbyrån och Arbetsförmedlingen.

(2)

(3)

Arbetsmarknadsprognos för

kulturarbetsmarknaden 2010 och 2011

Innehållsförteckning Sid

Sammanfattning ...4

1. Arbetsgivarna inom kulturområdet ...8

2. Arbetssökande – inskrivna vid Arbetsförmedlingen Kultur Media ... 15

2.1 Samtliga inskrivna arbetssökande ... 15

2.2 Inskrivna som saknar arbete... 18

3. Utvecklingen för olika kulturområden ...23

3.1 Ord och media ... 25

3.2 Bild och form ...28

3.3 Scen och ton... 31

Bilaga 1 Branscher inom kulturområdet...36

Bilaga 2. Yrkesbarometern, arbetsmarknaden till våren 2011 ... 37

Det statistiska underlaget är hämtat från Arbetsförmedlingens egen verksamhetsstatistik. Den innefattar inskrivna arbetssökande vid Arbetsförmedlingen Kultur Media, arbetslösa, deltidsar- betslösa, timanställda, tillfälligt anställda och fast anställda som söker nytt arbete. Vidare presen- teras uppgifter om deltagare i arbetsmarknadspolitiska program. Uppgifter om sysselsättning in- nefattande uppgifter om egenföretagare och anställda (sysselsatta=egenföretagare+anställda) är hämtade från Statistiska Centralbyrån (RAMS, regional arbetsmarknadsstatistik). Uppgifterna om sysselsättningen mäts i november varje år. Den senaste uppgiften om sysselsättningen är från november 2008. Dessutom finns uppgifter från en annan källa från SCB, Kortperiodisk sysselsätt- ningsstatistik, som mäter antalet anställda utifrån ett urval av arbetsgivare.

Kontaktpersoner rörande innehållet Torbjörn Israelsson

Benny Gustavsson

(4)

Sammanfattning

Arbetslösa och deltagare i program stiger till 4 000

Arbetslösheten inklusive deltagare i program med aktivitetsstöd bedöms fortsätta att öka de när- maste månaderna men en vändning sker under hösten 2010. I slutet av år 2010 bedöms antalet arbetslösa inklusive personer i program med aktivitetsstöd, dvs. det totala antalet personer utan arbete, uppgå till cirka 4 000 personer. Det innebär en ökning från 3 600 i april 2010. Vid slutet av 2011 kan antalet utan arbete uppgå till mellan 3 000 och 3 500 personer. Ungefär hälften av dessa kommer att finnas i någon form av arbetsmarknadspolitiskt program.

Totalt bedöms antalet inskrivna arbetssökande vid Arbetsförmedlingen Kultur Media öka från strax under 10 000 personer våren 2010 till 10 500 personer vid slutet av året. Vid slutet av år 2011 be- döms nivån åter understiga 10 000 personer. Huvuddelen av ökningen av de inskrivna till slutet av år 2010 består av personer som helt saknar arbete (arbetslösa och deltagare i program med aktivi- tetsstöd).

Jämfört med prognosen hösten 2009 har vi reviderat ner nivåerna. Anledningen är främst att den allmänna tillgången på jobb på hela arbetsmarknaden utvecklas klart bättre än väntat, vilket leder till att inskrivna liksom nyutbildade i större utsträckning än tidigare går till jobb utanför kultursektorn. Allt detta håller tillbaka både antalet arbetslösa och antalet i övriga grupper av inskrivna. Det sker även förbättringar inom delar av kultur och media som leder till att fler får arbete.

Många fler utan jobb bland de yngre

Liksom under tidigare faser av försämringar på kulturarbetsmarknaden har yngre drabbats mera än äldre. Ökning av antalet personer utan arbete har varit störst i åldrarna 25 till 45 år och dessa åldrar drabbas ytterligare under de närmaste månaderna då nya träder ut på arbetsmarknaden och sä- songsarbetslösheten stiger. Uppgången i dessa åldrar har främst skett bland kvinnor. Under hösten och framöver under nästa år kommer den negativa utvecklingen för nämnda åldrar att vända och fler finner nya arbeten, varav en del får jobb utanför kulturarbetsmarknaden.

Det har även skett en ökning av arbetslösheten i åldrar över 50 år och den återfinns främst bland män. En anledning till att äldre kvinnor inte drabbats lika tydligt av arbetslöshet inom ett kulturyrke är att en del kvinnor lämnat kulturarbetskraften vid lägre ålder.

Antalet kvinnor utan arbete ökar snabbt

Som vi förutsett i tidigare prognoser ökar antalet utan arbete mera bland kvinnor än bland män och denna skillnad har växt under det senaste halvåret. Antalet utan arbete bland kvinnorna bedöms öka mer än bland männen under resterande del av året, därefter jämnas skillnaden ut. I takt med att tillgången på jobb ökar utanför kultursektorn kommer fler kvinnor än män att gå till andra jobb än inom kultur och media. Den fortsatt svaga kulturarbetsmarknaden leder sannolikt till att många av de yngre, främst kvinnor, går till arbeten utanför kultur och media, varav en del etablerar sig permanent utanför denna sektor. Den grundläggande anledningen, förutom den nu svaga arbetsmarknaden, är att det råder en överetablering av utbildningar som är riktade mot kultur och media. Det råder också en stor kvinnodominans inom dessa utbildningar.

(5)

Större grupp som har det svårt

Den svaga arbetsmarknaden medför att vissa grupper har drabbats betydligt hårdare än andra.

Det är främst personer 50-64 år, funktionshindrade och utlandsfödda. Antalet personer i dessa mer utsatta grupper på arbetsmarknaden har ökat från 1 000 till 1 500 personer det senaste året.

Antalet är nu det högsta någonsin som registrerats vid Arbetsförmedlingen Kultur Media.

Dessa mer utsatta grupper har under det senaste året fått vidkännas en allt hårdare konkurrenssituation om jobben och den mörka bilden består under åren 2010 och 2011. Många inom dessa grupper kommer att behöva stöd i form av arbetsmarknadspolitiska program för att undvika långa tider i arbetslöshet och utslagning från arbetslivet. För närvarande är cirka 45 procent av perso- nerna i dessa grupper inskrivna i något arbetsmarknadspolitiska program. Andelen kommer att öka under prognosperioden.

Jobben minskar 2010 men ökar 2011

Resultatet i intervjuundersökningen, liksom annan statistik, tyder entydigt på att sysselsättningen inom kulturbranscherna blir lägre i år jämfört med år 2009. Arbetsförmedlingen Kultur Media beräknar att antalet sysselsatta kan minska med närmare 2 000 personer i år. Det medför att sys- selsättningen inom kulturbranscherna bedöms sjunka med närmare 4 500 personer åren 2009 och 2010, motsvarande drygt 5 procent. Det bör observeras att kulturbranscherna sysselsätter inte bara personer i kulturyrken utan även t ex administratörer och säljare.

Presenterade tal är en viss revidering jämfört med höstprognosen 2009. Revideringen avser enbart år 2010 och innebär att nedgången blir något mindre än väntat eller knappt 2 000 personer, detta enligt arbetsgivarna i vår intervjuundersökning. År 2011 kan det ske en ökning av antalet arbetstill- fällen med mellan 500 och 1 000 personer. Jobbtillgången kommer därmed att öka successivt inom kultur och media men skillnaden mellan olika kulturyrken bedöms bli stora.

Arbetsgivare med färre än 20 anställda uppger liksom i våra tidigare undersökningar en ökning av sysselsättningen på ett års sikt. De ser framtiden an med fortsatt tillförsikt och deras ständiga optimism har också realiserats i fler jobb enligt våra tidigare undersökningar. Så trots en försämrad marknad det senaste året har arbetsställena i denna storleksgrupp ökat antalet sysselsatta, vilket i nuvarande läge i första hand beror på att större företag lägger ut mer tjänster på uppdrag, och det gynnar många småföretag.

Ökad ledig personalkapacitet

Hos 30 procent av arbetsgivarna fanns över 10 procents ledig personalkapacitet. Det är en högre ledig kapacitet än för sex månader sedan. Så trots personalminskningar och stor återhållsamhet med ersättningsrekryteringar och uppdrag har den lediga kapaciteten ökat. Detta är överraskande och ger en antydan om att behoven av att anställa kommer att vara begränsat under åtminstone år 2010. Det finns emellertid skillnader mellan de tre yrkesområdena. Det är enbart inom scen och ton som den lediga personalkapaciteten ökat. Scen och ton går därmed i motsatt riktning jämfört med ord och media och bild och form.

Den fortsatt stora lediga personalkapaciteten, snäva budgetar och fortsatt svag efterfrågan på kultur- och mediatjänster, ställt mot fler arbetssökande, innebär hård konkurrens om jobben. Detta

(6)

gäller samtliga tre yrkesområden. Kompetenskraven vid rekryteringar har höjts successivt över tiden och utvecklingen har gått i riktning mot att arbetsgivarna/uppdragsgivarna helst vill engage- ra personer som har flera yrkeskompetenser. I samband med det ökade tillskottet på arbetssökan- de blir också kompetenskraven vanligtvis än mer uttalade från arbetsgivarnas sida.

Viss återhämtning på väg inom ord och media

Ord och media har ett bekymmersamt år bakom sig. Medieföretagen har haft minskade intäkter och har tvingats till omfattande besparingsåtgärder. Annonsintäkterna som är en mycket viktig inkomstkälla för många medieföretag har fallit till en låg nivå och det har försämrat företagens ekonomiska ställning på ett dramatiskt sätt. Omorganisationer har gjorts och man har på olika sätt slimmat organisationerna. Den lediga personalkapaciteten som var stor för ett år sedan har reduceras genom nedskärningar, genom färre anställda och vikarier samt genom att kostnaderna pres- sats inom produktionen. Produktion samordnas i allt högre grad med andra företag, och läggs ofta ut på uppdrag till produktionsbolag eller till enskilda entreprenörer. Medieföretagen försöker dessutom finna nya vägar för att öka intäkterna, t ex genom att bredda försäljningsutbudet. Utsik- terna för det kommande året ser inte så dystra ut som för det gångna året och det kan ske en viss återhämtning rörande både intäkter och tillgången på jobb, en utveckling som förstärks år 2011.

Lägre fast bemanning medför nya villkor på mediearbetsmarknaden. Jobben finns i allt högre grad på uppdragsbasis vilket innebär att journalister med flera måste starta eget. Kompetenskraven är höga och har breddats så att yrkesverksamma ska behärska flera arbetsmoment. Sommarvikaria- ten bedöms bli färre och besätts i hög grad med personer som tidigare jobbat inom företaget. Det innebär ökade svårigheter för en stor skara nyexaminerade som försöker etablera sig inom yrket.

Regionala skillnader inom film

Inom vissa delar av landet ser filmen en ljusning, t ex i Västsverige. Nya produktioner och samproduktioner är planerade i den regionen och här finns en oro för att arbetskraftstillgången blir knapp. Inom övriga regioner är läget inte lika ljust. Vissa filminspelningar pågår och är på väg att startas. Det finns många nya filmidéer men det krävs en lång framförhållning för start av filmproduktion och för finansiering av filmprojektet. Det råder osäkerhet om en del av dessa projekt kommer att realiseras.

Fortsatt svag arbetsmarknad för bildkonstnärer

Arbetsmarknaden för bildkonstnärer (målare, skulptörer, konstgrafiker) bedöms bli oförändrat svag. Dessa yrken är i betydande grad beroende av offentliga beställningar och satsningar på nya projekt. Den kommunala sektorns svagare ekonomi innebär färre offentliga utsmyckningar. Det råder även en svagare efterfrågan på bildkonstnärernas produktioner från privata marknaden men inom denna del kan utvecklingen stärkas något framöver. Ökningen av antalet arbetslösa det senaste året innebär att många av dem tvingas att söka kompletteringsjobb inom andra yrken och sektorer för att klara sin försörjning. Behovet av att finna kompletteringsjobb blir därmed fortsatt stort det kommande året. Inom design och formgivning väntas vissa förbättringar i takt med att det allmänna konjunkturläget förstärks. Det är dock många som examineras från utbildningsvä- sendet och det blir fortsatt svårt att etablera sig inom yrket. Det väntas även en viss ljusning på arbetsmarknaden för inredningsarkitekter och illustratörer.

(7)

Små personalbehov inom musik och teater

Tillgången på jobb har minskat tydligt inom musikområdet. Arbetslösheten har stigit kraftigt inom området och konkurrensen om jobben är stor. Det är svårt för yrkesverksamma att uppnå tillräck- lig försörjning inom sitt yrke. Flera är beroende av kompletteringsjobb inom andra branscher.

Dans- och musikinstitutionerna har strama budgetar och man försöker så långt det är möjligt be- gränsa kostnaderna. Det råder en allmän osäkerhet om kommande ekonomiska resurser, i form av anslag från t ex kommuner, sponsorer och finansiärer. Den svaga ekonomin medför successiva neddragningar av fast personal och när behov uppstår rekryteras personal in på viss tid. Engage- mangen är snävt tidsbundna. En annan faktor som påverkar ekonomin är de höga pensionskost- naderna, vilka också uppges hålla tillbaka rekryteringarna. Dansens ställning är alltjämnt stark och publikintresset uppges vara stort.

Institutionsteatrarna lever under snäva budgetramar. Dessa har i det längsta försökt att upprätt- hålla antalet produktioner men det kommer nu rapporter om att man i vissa regioner tvingats dra ner dem och även korta tiderna. Pjäskontrakten blir också mer begränsade i tid. De stora institutionsteatrarna har angivit att de fast anställda som pensioneras bara ersätts i liten grad. Personal- behovet regleras istället i växande grad genom tidsbegränsade uppdrag/projekt.

(8)

1. Arbetsgivarna inom kulturområdet

Branscherna inom kulturområdet har definierats utifrån svensk näringsgrensindelning, se bilaga.

Kulturbranscherna omfattar omkring 5 000 företag med minst två anställda. Arbetsförmedlingen Kultur Media har under mars och april 2010 intervjuat ett slumpmässigt urval av branschens arbetsgivare. Urvalet har levererats av Statistiska Centralbyrån och är fördelat på ett sätt som gör att det ska vara representativt för kulturbranscherna.

Arbetsförmedlingen Kultur Medias uppdrag är att ge fullödig service till både kulturbranscherna, det vill säga kulturarbetsgivarna, och arbetssökande inom kulturområdet. Matchningsarbetet mellan lediga platser och arbetssökande ska stå i fokus även i ett läge med svag efterfrågan på arbetskraft.

Antalet personer som saknar ett kulturarbete har ökat kraftigt, vilket innebär ökad och hård konkurrens om de lediga jobben. Det är mot den bakgrunden viktigt att ge service till alla arbetssökande men även till arbetsgivare som trots allt efterfrågar arbetskraft. Det gäller också att öppna en dialog för andra möjligheter till samarbete för att kunna hitta lämpliga vägar ut till ett arbete för dem som söker arbete inom kulturområdet. För en del av de arbetssökande behövs arbetsmarknadspolitiska program för att stärka deras möjligheter till arbete och undvika att de arbetssökande tappar kompetens och koppling till arbetslivet. Under åren 2010 och 2011 finns det mer resurser för att via arbetsmarknadspolitiska program stötta arbetssökande när behov uppstår.

Fler än tidigare tror på lägre efterfrågan

Det skedde en tydlig inbromsning av efterfrågan på kulturtjänster under år 2008, efter en positiv utveckling under åren 2006 och 2007. Arbetsgivarnas förväntningar om den närmaste framtiden var under både hösten 2008 våren 2009 betydligt mer försiktiga än vad som framkommit i tidigare undersökningar.

Hösten 2009 fanns en ökad tillförsikt om framtiden och andelen arbetsgivare som trodde på minskad efterfrågan sjönk till 12 procent, men utfallet blev en besvikelse och det blev istället en nedgång hos var femte arbetsgivare. Den ökade tillförsikten om framtiden kvarstår dock i vårens undersökning och andelen som förväntar sig en minskning kommande sex månader har sjunkit till under 10 procent. Andelen arbetsgivare inom kulturbranscherna som tror på minskad efterfrågan har hela tiden varit högre än andelen inom hela det privata näringslivet.

Enligt undersökningen hösten 2009 trodde var fjärde arbetsgivare att efterfrågan på tjänster skulle stiga under de närmaste sex månaderna. Utfallet blev högre, nästan 30 procent, och det är första gången som utfallet överstigit förväntningarna sedan Arbetsförmedlingen Kultur Media startade sin intervjuundersökning. Kulturarbetsgivarna är annars alltid något överoptimistiska om efter- frågan på deras tjänster. Våren 2010 har arbetsgivarna ytterligare skruvat upp förväntningarna om de närmaste sex månaderna jämfört med hösten 2009. Det finns dock en risk för att de överskat- tar utvecklingen.

(9)

Andel i procent Hösten 2006

Våren 2007 Hösten 2007 Våren 2008 Hösten 2008 Våren 2009 Hösten 2009 Våren 2010 Privata näringslivet

0 5 10 15 20 25

Källa: Arbetsförmedlingen Kultur Media

samt utfallet sex månader senare Andel arbetsställen som bedömer minskad

efterfrågan på tjänster 6 månader framåt

Utfall 29 Utfall 28

Utfall 15 Utfall 8 Utfall 10 Utfall 7

Utfall 21

Fler uppdrag läggs ut på andra företag

Det finns en tydlig långsiktig trend mot att större arbetsgivare lägger ut produktion på mindre aktörer. Den trenden går att verifiera från olika statistiska källor och genom Arbetsförmedlingen Kultur Medias intervjuundersökningar.

Vårens intervjuundersökning visar också att utvecklingen mot att lägga ut fler uppdrag/tjänster på andra företag fortsätter och att takten ökar. Det verkar finnas ett samband mellan konjunkturläget och i vilken grad tjänster läggs ut på andra aktörer. Det är fler företag som lägger ut tjänster under lågkonjunkturer, och det mönstret bekräftas i vårens undersökning. De senaste tolv månaderna har 22 procent av arbetsgivarna lagt ut fler uppdrag på andra företag. För ett halvår sedan var motsvarande tal 15 procent. För de kommande tolv månaderna uppger 27 procent av arbetsgivarna att fler uppdrag ska läggas ut på andra företag, vilket är en högre andel än vad som angavs vå- ren 2009 då nivån låg på 22 procent. Andelarna är högre bland arbetsgivare i storleksklasser över 20 anställda än bland arbetsgivare med under 20 anställda.

Andel arbetsställen som angett ökning (procent)

Hösten 2006

Våren 2007Hösten 2007

Våren 2009Hösten 2009 Våren 2010 0

10 20 30 40

Kommande 12 mån Senaste 12 mån

Arbetsställen som anger att de ska lägga ut mer tjänster på uppdrag

(10)

Kulturbranscherna sysselsätter 84 000

Kulturbranscherna sysselsätter 84 000 personer enligt Statistiska Centralbyråns (SCB:s) officiella statistik. Det motsvarar nästan 2 procent av sysselsättningen på hela arbetsmarknaden. Enligt gängse klassificering är en bransch en indelning efter ett företags inriktning av sin produktion av varor och tjänster. Kulturområdet inrymmer således flera branscher och alla slags yrken, inte bara kulturyrken utan även andra yrken såsom säljare, IT-personal, ekonomer samt serviceyrken och underhållsyrken. Antalet som renodlat arbetar i yrken inom kultur och media är lägre uppgår till strax över 60 000 personer, enligt SCB. Ungefär hälften av dessa yrkesarbetar inom ord och media.

Kraftigt minskad sysselsättning 2009 och 2010

Sysselsättningen inom kulturbranscherna ökade under de goda högkonjunkturåren, från 2006 och fram till slutet av 2008. Åren 2007 och 2008 skedde en ökning med sammanlagt 3 500 personer.

Den positiva bilden bekräftas även i Arbetsförmedlingen Kultur Medias intervjuundersökning till ett urval av arbetsgivare. Sysselsättningens struktur skiljer sig väsentligt i förhållande till övrig arbetsmarknad på det sättet att jobbens varaktighet ofta är tidsbegränsad, vilket innebär att de lediga jobben i hög grad domineras av korta tidsbegränsade jobb.

Hösten 2008 innebar dock en dramatisk vändning i den positiva konjunkturbilden i landet och läget försämrades mycket snabbare än vanligt på grund av den djupa finanskrisen. Kulturarbets- marknaden ligger emellertid senare i konjunkturcykeln än arbetsmarknaden i övrigt och de negativa följdverkningarna blev inte riktigt uppenbara förrän under år 2009. Tillgången på kulturjobb började då att minska och nedgången blev allt tydligare under året i samband med att projekt och uppdrag avslutades och att färre nya startade.

Den centrala källan (RAMS) för att mäta sysselsättningen inom kulturbranscherna avser läget i november varje år. Den visar att det fram till november 2008 skedde en ökning av sysselsättning- en men att uppgången bromsade in jämfört med tidigare år. Efter den tidpunkten får andra källor tjäna som indikatorer över sysselsättningsläget inom kulturbranscherna, t ex Kortperiodisk syssel- sättningsstatistik och Arbetsförmedlingen Kultur Medias intervjuundersökning.

Kortperiodisk sysselsättningsstatistik redovisas med osäkerhetssintervall på grund av att den käl- lan hämtas från ett begränsat urval av arbetsställen. Denna källa indikerar att den ökning av antalet anställda som startade slutet av 2006 bromsade in under senare delen av 2008 och att ned- gången inleddes år 2009. Det var som förväntat senare än för övrig arbetsmarknad.

Arbetsförmedlingen Kultur Medias intervjuundersökning bekräftar nedgången av anställda under 2009. DE kulturarbetsgivare som deltog i undersökningen uppgav att det skett en minskning med drygt 6 procent under året, vilket är en ovanligt kraftig förändring på så pass kort tid. Resultatet visar att år 2009 blev ett av de sämsta åren på mycket länge, sannolikt får man gå tillbaka till bör- jan av 1990-talet för att finna jämförbara nedgångar i sysselsättningen.

Kulturarbetsgivarna har som nämnts blivit mer förhoppningsfulla om att det ska ske en ökning av antalet uppdrag det kommande året. Uppgången sker dock från en låg nivå och den väntas inte innebära några nya jobb. Arbetsgivarna uppger en nämligen fortsatt stor försiktighet när det gäller antalet anställda. Utifrån arbetsgivarnas svar fortsätter nedgången av antalet anställda under år

(11)

2010, men de är inte lika pessimistiska rörande styrkan i nedgången som hösten 2009 då de angav en mycket stor minskning för året. Deras svar visar också att de förväntar sig en viss ökning år 2011.

Resultatet i intervjuundersökningen, liksom annan statistik, tyder alltså på att sysselsättningsni- vån blir lägre i år jämfört med år 2009. Arbetsförmedlingen Kultur Media beräknar att antalet sysselsatta kan minska med närmare 2 000 personer i år. Det medför att sysselsättningen inom kulturbranscherna sjunker med sammanlagt närmare 4 500 personer åren 2009 och 2010. Det in- nebär en viss revidering jämfört med höstprognosen 2009. Revideringen avser enbart år 2010 och innebär att minskningen reduceras utifrån det faktum att arbetsgivarna inte är lika pessimistiska för utvecklingen under året. År 2011 kan det ske en ökning av antalet arbetstillfällen med mellan 500 och 1 000 personer.

Antal personer

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

30000 40000 50000 60000 70000 80000 90000

Egenföretagare Anställda

Sysselsättningen inom kulturbranscherna prognos 2009-2011

Jobb tillkommer i småföretag

Arbetsgivarna med över 50 anställda anger att de kommer att ha färre anställda hösten 2009 jämfört med hösten 2008, vilket överensstämmer med resultaten i tidigare undersökningar. Arbetsgivarna med 20-49 anställda är i denna undersökning försiktigt positiva på ett års sikt men den förändringen ligger inom felmarginalen. Slutsatsen är att den storleksklassen har ungefär samma framtidsbild som i förra undersökningen.

Arbetsgivarna med färre än 20 anställda anger liksom i tidigare undersökningar en ökning av syssel- sättningen på ett års sikt. De ser framtiden an med fortsatt tillförsikt och deras optimism har också realiserats i tidigare undersökningar. Så trots en försämrad marknad har arbetsställena i denna storleksgrupp ökat antalet sysselsatta, vilket i första hand beror på att större företag lägger ut mer tjäns- ter på uppdrag, och det gynnar många småföretag.

Arbetsförmedlingen Kultur Media gör även intervjuer med de minsta arbetsgivarna med 2-4 anställ- da. Denna storleksklass är dock inte statistiskt representativ. Resultaten från denna storleksklass tyder på att antalet anställda ökar betydligt kommande år. Sammantaget fortgår därmed utvecklingen mot att mindre företag blir allt mer betydelsefulla sysselsättningsmässigt. Förändringen är en långsiktig trend på kulturarbetsmarknaden.

(12)

Arbetsställestorlek

Förändring i procent

2-4 5-19 20-49 50-99 100-

-10 -5 0 5 10 15 20

Våren 2010 Hösten 2009 Våren 2009

Hösten 2008 Våren 2008

Hösten 2007

Sysselsatta, förändring ett år framåt inom kulturbranscherna

Bedömde -2,2 procent våren 2009, blev 2,1 Våren 2010 bedöms -0,4 procent på ett år

Allt fler egenföretagare

Trenden mot fler egenföretagare fortsätter. Antalet egenföretagare uppgick år 2008 till 22 000 personer. Andelen egenföretagare i förhållande till samtliga sysselsatta utgjorde därmed 26 procent. Vid slutet av 1990-talet var andelen lägre än 10 procent. Den stigande trenden mot egenföre- tagande gäller såväl kvinnor som män. Andelen män som är egenföretagare är dock högre, 30 procent mot 22 procent bland kvinnor. Ökningen av antalet egenföretagare har varit något starkare bland männen under hela perioden från slutet på 1990-talet. Det senaste mätåret, dvs 2008, ökade dock inte skillnaden mellan könen när det gäller andelen egenföretagare.

Utöver ovan redovisade antal egenföretagare inom kulturbranscherna finns ett stort antal egenfö- retagare som inte registrerats i den officiella sysselsättningsstatistiken. Denna grupp består av företagare som har en verksamhet i mindre skala, vilket innebär att deras näringsaktivitet är för låg för att de ska klassificeras som egenföretagare i den officiella sysselsättningsstatistiken. Dessa personer kan exempelvis ha sin huvudförsörjning inom andra näringar eller ha en anställning inom någon av kulturbranscherna. Sättet att mäta sysselsättningen bygger alltså på den huvudsak- liga inkomstkällan.

Metoden att mäta sysselsättningen bygger emellertid på samma princip som inom andra bransch- undersökningar. För kulturområdets del är det dock svårare att få en klar bild över sysselsättning- en på grund av att många yrkesutövare arbetar inom en rad olika yrken och även utanför kultur- området för att komplettera sin försörjning. Detta har Arbetsförmedlingen Kultur Media kartlagt i en specialundersökning på individnivå. Den visade att arbetssökande inom kulturområdet ofta arbetade inom andra yrken än sitt kulturyrke och nästan hälften av deras försörjning kom från arbeten utanför kulturområdet.

(13)

Andel i procent

1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 0

5 10 15 20 25 30

Män Kvinnor Totalt

Källa: SCB

Egenföretagare inom kulturbranscherna

Mycket liten arbetskraftsbrist

Efterfrågan på arbetskraft väntas öka något under år 2010 men trots det blir tillgången på jobb be- gränsad i förhållande till den stora tillgången på arbetssökande. Även om efterfrågan ökar ytterligare år 2011 så förändras inte arbetskraftsläget. Det väntas överlag bli en mycket god tillgång på arbetskraft inom de flesta yrken och det innebär fortsatt mycket små rekryteringsproblem.

Av samtliga arbetsgivare är det endast 5 procent av arbetsgivarna som upplevt arbetskraftsbrist under det senaste halvåret. Nivån är bland de lägsta som uppmätts. Det är mycket få lediga platser som omfattas av brist, endast cirka 70 jobb. Dessa jobb finns i första hand bland mindre arbetsställen, med under 20 anställda. Jobben avser till huvuddelen befattningar där arbetsgivaren ställer speciella krav på det sättet att de önskar en person som besitter en multikompetens.

Ett vanligt mönster vid konjunkturnedgångar med ökande antal arbetssökande är att arbetsgivarna höjer kraven vid rekryteringar och ofta ändras också villkoren för uppdragen/befattningarna. Bespa- ringar sker på många arbetsplatser och det finns en stark ambition att tjänsterna ska produceras till en lägre kostnad vilket innebär mer begränsade kontraktstider och att arbetstiderna dras ner.

Andel arbetsgivare

Hösten 2006

Våren 2009Hösten 2009 Våren 2010 0

10 20 30 40

Hela näringslivet Kulturbranscherna

Brist på arbetskraft

(14)

Slutsatser för år 2010 – ur ett arbetsgivarperspektiv:

• Kulturarbetsgivarna anger en svag optimism i sina intervjusvar men är klart försiktigare i sina bedömningar om framtiden än arbetsgivarna utanför kultursektorn.

• Kulturarbetsgivarna bedömer att efterfrågan på tjänster kan komma att öka något under lop- pet av år 2010, men från en låg nivå.

• En högre andel arbetsgivare än tidigare har det senaste året lagt ut fler uppdrag/tjänster på andra företag – kommande år förutses andelen öka ytterligare.

• Det är främst arbetsgivare med över 20 anställda som lägger ut uppdrag.

• Arbetsgivarna bedömer att antalet sysselsatta minskar år 2010, men takten i nedgången vän- tas bli lägre än vad de bedömde hösten 2009.

• Sysselsättningen kan enligt Arbetsförmedlingen Kultur Media minska med närmare 4 500 arbetstillfällen under åren 2009 och 2010, varav knappt hälften år 2010.

• Sysselsättningen kan komma att öka med 500 till 1 000 personer år 2011.

• Trenden mot fler egenföretagare består.

• Tillskott av jobb sker i de små företagen med upp till 20 anställda.

• Arbetsgivare med över 50 anställda drar även fortsättningsvis ner på personalstyrkorna.

• Personalbehovet domineras i än högre grad av visstids-, deltids- och timanställningar, beroende på arbetsgivarnas ansträngda ekonomi.

• Kvinnor i kulturarbetskraften drabbas hårdare än män genom deras dominans bland de an- ställda.

• Bristen på arbetskraft är rekordlåg och förblir på en låg nivå även framöver.

• Arbetsförmedlingen Kultur Media satsar på arbetsgivarkontakter vilket medför att personalen har en god kunskap om situationen inom olika delar av kulturarbetsmarknaden.

(15)

2. Arbetssökande – inskrivna vid Arbetsförmedlingen Kultur Media

Kultur- och medieyrken

Yrken inom kultur och media sysselsatte cirka 65 000 personer år 2008 enligt SCB. Ungefär hälften av sysselsättningen återfanns inom ord och media och resterande antal, cirka 32 000 personer, inom scen och ton samt bild och form. Data för år 2009 redovisas först om ett år men mycket tyder på att antalet sysselsatta fallit kraftigt inom samtliga tre yrkesområden. De intervjuresultat som redovi- sats i föregående avsnitt för kulturbranscherna tyder också på ett tydligt fall i sysselsättningen i ett brett fält av verksamheter.

2.1 Samtliga inskrivna arbetssökande

Antalet inskrivna vid Af Kultur mot 2006 års nivå

Antalet inskrivna inom Arbetsförmedlingen Kultur Media ökar nu stadigt. Uppgången ligger i stort sett i linje med de bedömningar som Arbetsförmedlingen Kultur Media redovisat i tidigare prognoser. Arbetsförmedlingen Kultur Media bedömde redan hösten 2007 att det skulle ske en be- gynnande ökning av antalet inskrivna från och med hösten 2008, dock inte i den omfattning som skett. Arbetsförmedlingen Kultur Media reviderade av den anledningen prognosen hösten 2008 men därefter har prognosjusteringarna varit begränsade. Att uppgången blev så markant kan kopplas till den dramatik som uppstod i samband med finanskrisen. Utvecklingen blev betydligt sämre än vad det gick att förutsäga.

Under våren 2009 tog ökningen av antalet inskrivna fart och sedan dess har det skett en kontinu- erlig ökning av antalet inskrivna arbetssökande. De prognoser som Arbetsförmedlingen Kultur Media presenterade under 2009 har hittills slagit väl in.

Som framgår av föregående avsnitt håller utvecklingen på kulturarbetsmarknaden på att gå mot en normalisering. År 2010 blir dock ytterligare ett negativt år sysselsättningsmässigt, vilket i sin tur innebär en fortsatt ökning av antalet arbetssökande inskrivna på Arbetsförmedlingen Kultur Me- dia. Det totala antalet inskrivna bedöms till 10 500 i slutet av år 2010, vilket är en lägre nivå än vad som bedömdes i föregående prognos hösten 2009. Nivån idag ligger på knappt 10 000 personer.

Den främsta anledningen till denna neddragning är att arbetsmarknaden i stort nu utvecklas klart bättre än väntat, och denna tydliga förbättring kom tidigare än beräknat. Detta betyder att allt fler av de inskrivna på Arbetsförmedlingen Kultur Media kan förväntas finna arbeten utanför kulturarbetsmarknaden, både nyutbildade och redan inskrivna. Utbildningsnivån är hög bland personer inom kulturområdet och många av dessa är konkurrenskraftiga inom en rad yrken utanför kultur- området. Detta faktum har bl a kunnat redovisas i Arbetsförmedlingen Kultur Medias specialun- dersökning av inskrivna år 2006. Dessutom sker förbättringar i jobbtillgången inom delar av kultur och media. För år 2011 väntas läget lätta ytterligare på kulturarbetsmarknaden, men skillna- derna i jobbtillgång mellan yrkena blir betydande. Antalet arbetssökande bedöms minska något

(16)

men trots detta kvarstå på en hög nivå. Vid slutet av året beräknas nivån ligga under 10 000 personer.

Antal personer

Nov 2006 Nov 2007 Nov 2008 Nov 2009 Nov 2010 Nov 2011 0

2000 4000 6000 8000 10000 12000

Övriga inskrivna

Visstidsanst/Ombytessökande Deltid/Timtid

Arbete/stöd Program/aktivitetsstöd Arbetslösa

Inskrivna vid Arbetsförmedlingen Kultur prognos för 2010 och 2011

Fler kvinnor än män inskrivna inom kultur och media

I mars 2010 fanns 5 500 kvinnor och cirka 4 500 män inskrivna som arbetssökande vid Arbets- förmedlingen Kultur Media. Det har skett en ökning för båda könen sedan hösten 2008 men upp- gången är starkare bland kvinnorna. Arbetsförmedlingen Kultur Medias bedömning är kvinnorna står för en större del av ökningen även under resten av år 2010 men att den bilden tonar ner under hösten.

Arbetssökandes benägenhet att lämna kulturarbetskraften är idag den största osäkerhetsfaktorn i prognosen. Den faktorn kan bidra till att tydligt bromsa uppgången av antalet inskrivna kvinnor och män vid Arbetsförmedlingen Kultur Media. Försörjningsmöjligheterna inom kulturyrken kommer nämligen under det närmaste året att vara fortsatt begränsade och många av de jobb som finns att söka är av kortvarig karaktär. Likaså kan det bli så att många av de nyutbildade (främst kvinnor) inte träder in i kulturarbetskraften i den utsträckning som de tidigare gjort, genom den fortsatt begränsade tillgången på jobb inom denna sektor. Om detta inträffar kan det pressa ner antalet inskrivna till en lägre nivå än de tal vi bedömer i presenterade prognos.

Små förändringar av deltidsarbetslösheten

Antalet som är inskrivna som arbetssökande deltidsarbetslösa och timanställda ligger våren 2010 på cirka 2 700 personer, en minskning med cirka 150 det senaste året. Förändringarna är små, men det råder trots allt fortfarande en viss svagt neråtgående trend. Under innevarande konjunk- tursvacka har det inte, till skillnad mot tidigare, skett någon tydlig ökning av antalet inskrivna med deltid och timanställning.

Den mest sannolika förklaringsfaktorn till den uteblivna ökningen är den senaste regelförändring- en i arbetslöshetsförsäkringen. De nya reglerna för ovan nämnda grupper trädde ikraft den 7 april 2008 och innebär att det finns en begränsning till 75 ersättningsdagar i arbetslöshetsförsäkringen.

För 2010 bedöms antalet inskrivna deltidsarbetslösa och timanställda fortsätta att uppvisa en viss

(17)

minskning. Både bland deltidsarbetslösa och bland timanställda är andelen kvinnor högre än män och den bilden väntas bestå under de kommande åren.

Antal personer

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

0 500 1000 1500 2000 2500 3000

Timtidsanställda Deltidsanställda

Deltidsarbetslösa och timanställda

Antalet inskrivna arbetssökande som har fast arbete men som söker ett nytt har ökat kraftigt över tiden. Sedan 2005 har det nästan skett en fördubbling, till cirka 2 000 personer. Uppgången faller främst på kvinnor inom scen och ton samt bild och form. Inom det förstnämnda området har det skett nära nog en fördubbling av antalet kvinnor de senaste två åren. Bland de tre yrkesområdena har ökningen därigenom totalt sett varit störst inom scen och ton följt av bild och form. Inom ord och media är uppgången begränsad. När det gäller tillfälligt anställda som söker ett nytt arbete har det skett små förändringar de senaste åren.

Antal personer

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

0 500 1000 1500 2000

Ombytessökande Tillfälligt anställda

Tillfälligt arbete och ombytessökande

(18)

2.2 Inskrivna som saknar arbete

Allt fler inskrivna saknar arbete

Antalet personer som saknar arbete (arbetslösa plus personer som deltar i arbetsmarknadspolitiskt program) fortsätter att öka men takten i uppgången har avtagit något. Personer som helt saknar arbete utgör drygt 35 procent av samtliga inskrivna vid Arbetsförmedlingen Kultur Media. I april saknade 3 600 personer arbete och under sommaren 2010 når antalet ett stycke över 4 000 personer. Det innebär att nivån kulminerar sensommaren 2010, varefter en viss successiv minskning sker.

Antal personer

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

0 1000 2000 3000 4000 5000

Arbetslösa+prog/aktivitetsstöd Arbetslösa

Arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd

Antalet kultursökande som saknar arbete beräknas sjunka något under hösten och fram till slutet av året, och då uppgå till cirka 4 000 personer. Detta innebär att föregående prognos avseende sökande utan arbete revideras ner betydligt. I det kortsiktiga perspektivet ökar som nämnts till- gången på jobb mer än väntat utanför kulturarbetsmarknaden och fler kommer att gå till arbeten utanför kultursektorn. Det sker också förbättringar inom delar av kultur och media som leder till att fler får arbete. Under 2011 fortsätter antalet personer som saknar arbete att minska. Antalet kommer att enligt denna prognos att ligga i intervallet 3 000 till 3 500 personer vid slutet av år 2011.

Arbetsförmedlingen har från och med år 2009 fått ett betydande tillskott av resurser till arbetsmarknadspolitiska program. Det medför att många arbetslösa kan aktiveras i olika former av program för att stärka sin position på arbetsmarknaden och undvika att hamna allt längre från arbetslivet. Närmare hälften av de 4 000 som väntas stå utan arbete vid slutet av år 2010 kommer att delta i något arbetsmarknadspolitiskt program.

Antalet kvinnor utan arbete ökar

Antalet kvinnor utan arbete (arbetslösa plus programdeltagare) har hittills under uppgångsfasen tenderat att öka mera än antalet män. Denna tendens har blivit allt tydligare under början av år 2010. Det finns också en liknande tendens för den öppna arbetslösheten fördelad på kön. Antalet kvinnor utan arbete bedöms fortsätta öka något mer än antalet män år 2010, vilket har ett samband

(19)

med kvinnornas dominans bland nyutbildade samt att det finns fler kvinnor än män bland de an- ställda. Antalet anställda väntas minska år 2010 samtidigt som männen i högre utsträckning övergår till den växande gruppen egenföretagare. En osäkerhetsfaktor är om fler kvinnor än tidigare väljer att helt lämna kultur och media, vilket i sådana fall bromsar ökningen av antalet kvinnor utan arbete.

Den tendensen kan framför allt få effekt på nivån av personer som står utan arbete under andra halvåret 2010 eftersom tillgången på jobb utanför kulturarbetsmarknaden är än större i förhållande till tillgången på jobb inom kultur och media.

Antal personer

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

0 500 1000 1500 2000 2500

Kvinnor Män

Antal utan arbete (arbetslösa plus personer i program) fördelade på kön

Störst ökning i åldrar under 46 år

Under de senaste två åren har ökningen av antalet personer som saknar arbete inträffat främst i åldrar under 46 år, och denna utveckling består under år 2010. Uppgången sker således bland yngre, men i något högre åldrar än på den övriga arbetsmarknaden eftersom huvuddelen av de kulturar- betssökande skaffar sig en högskoleutbildning och därmed etablerar sig senare i kulturarbetskraften.

Omvänt kommer antalet inskrivna i lägre åldrar att minska under år 2011 när tillgången på jobb blir större.

För personer i åldrar över 46 år har ökningen av antalet utan arbete inte varit lika snabb som för dem i lägre åldrar. Detta beror på att det sker ett ständigt inflöde av yngre arbetskraft samt att många yngre fått svårare att upprätthålla sin sysselsättning när efterfrågan på arbetskraft varit svag.

Även fler äldre har blivit arbetslösa men en del av dessa kan komma att lämna kulturarbetskraften om de kan finna lämplig sysselsättning inom andra yrkesområden.

(20)

Antal personer

202122 2324

2526 2728

2930 3132

3334 3536

3738 3940

4142 4344

4546 4748

4950 5152

5354 5556

5758 5960

6162 6364 0

50 100 150

Mars 2010 Mars 2008

Åldersgrupper Källa: Arbetsförmedlingen Kultur Media

Arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd fördelade efter ålder

Uppgången bland de yngre har som framgår av nedanstående diagram främst fallit på kvinnor. För männens del är uppgången mera jämnt fördelad över olika åldrar men med viss tyngdpunkt på lägre åldrar. Männen stannar i högre grad än kvinnorna kvar i kulturarbetskraften upp i högre åldrar och antalet utan arbete är av den anledningen högre. Kvinnorna har däremot betydligt högre antal utan arbete i åldrar under 45 år.

Åldergrupper Antal personer

-25 år

25-34 år35-44 år

45-54 år55-64 år

-25 år 25-34 år

35-44 år45-54 år 55-64 år 0

100 200 300 400 500 600 700

Förändring 2010 Förändring 2009

2008

Arbetslösa inkl program mars 2008 för män och kvinnor, samt ökning till mars 2009 och mars 2010

Män Kvinnor

Särskilt utsatta grupper

Det finns vissa grupper av personer som har svårare än andra att snabbt finna ett arbete. Bland dessa märks främst grupper såsom personer 50-64 år, funktionshindrade och utlandsfödda.

Många personer i dessa grupper har enligt Arbetsförmedlingen Kultur Medias erfarenhet betydligt svårare att finna arbeten än andra arbetssökandegrupper.

Sedan inledningen av 2008 har antalet personer i dessa mer utsatta grupper som saknar arbete ökat i stor omfattning. Deras utveckling kan jämföras med den för andra arbetssökande utan arbete. Sistnämnda grupp uppvisade en ökning först 9 månader senare, alltså hösten 2008.

(21)

Antalet som saknar arbete tillhörande mer utsatta grupper har på drygt två år ökad med cirka en tredjedel, till cirka 1 500 personer, och nivån är den högsta någonsin. Antalet personer i dessa grupper kommer att fortsätta öka under år 2010 och först ett stycke in på år 2011 kan en inbromsning ske.

Många personer i de mer utsatta grupperna möter en allt hårdare konkurrenssituation om jobben genom att det nu finns en stor grupp med starkare arbetssökande. Personer med svagare ställning riskerar att hamna långt bak i arbetslöshetskön, vilket medför ökad risk för allt längre tider utan arbete. För dessa grupper kommer arbetsmarknadspolitiska program att bli ett verksamt instru- ment för att undvika långa tider i arbetslöshet och utslagning från arbetslivet.

Antal personer

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500

Utsatta exkl. 55-64 år Utsatta

Övriga

Utsatta grupper är utlandsfödda,funktionshindrade och personer 50-64 år

Antal utan arbete tillhörande särskilt utsatta grupper och övriga arbetssökande

Exkl äldre 55-64 år

Källa: Arbetsförmedlingen Kultur Media

Det sker en tydlig ökning för samtliga tre grupper, personer 50-64 år, utlandsfödda och funktionshindrade. Den största gruppen består av personer 50-64 år, av vilka 60 procent är män. Antalet personer i respektive grupp kommer att öka till nya rekordnivåer under det kommande året.

Antal personer

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

0 200 400 600 800 1000

Utlandsfödda Personer 50-64 år

Funktionshindrade

Antal personer utan arbete i olika grupper

(22)

Slutsatser för år 2010 – ur ett arbetssökandeperspektiv:

• Antalet inskrivna ökar från knappt 9 000 till 10 500 till slutet av 2010.

• Arbetslösheten inklusive programdeltagare ökar från 3 600 vid slutet av 2009 till cirka 4 000 vid slutet av år 2010.

• Ökningen av arbetslösa inkl deltagare i program sker främst i åldrarna 25-45 år.

• Försörjningssituationen för de yrkesverksamma inom kultursektorn blir fortsatt otillräcklig och kompletteringsjobben viktiga.

• Kulturarbetsmarknadens anställningsvillkor, otrygga försörjningsförhållanden samt nedskär- ningar medför att en del lämnar kulturarbetskraften eller träder inte in, främst kvinnor.

• Arbetslösheten (inkl. deltagare i program) ökar mera för kvinnor än för män men bilden för- ändras framöver pga. att fler kvinnor lämnar kulturarbetskraften.

• Antalet deltidsarbetslösa och timanställda inskrivna vid Arbetsförmedlingen Kultur Media uppvisar små förändringar.

• Antalet funktionshindrade, utlandsfödda och äldre (50-64 år) i arbetslöshet och i program ökar i snabb takt och antalet utan jobb i dessa grupper blir rekordstort eftersom de har svårt att konkurrera om jobben.

• Arbetsmarknadspolitiken och arbetsmarknadspolitiska program kanaliserade via Arbetsför- medlingen Kultur Media får en än större betydelse för att undvika länga tider i arbetslöshet och utslagning från arbetslivet.

(23)

3. Utvecklingen för olika kulturområden

Fortsatt ledig personalkapacitet

Det finns en viss ökad tillförsikt om den framtida utvecklingen inom de tre yrkesområdena, ord och media, scen och ton samt bild och form. Uppdragen bedöms bli fler men inget av områdena är positivt när det gäller tillkomsten av jobb. Av erfarenhet vet vi även att arbetsgivarna är mer positiva när det gäller att bedöma framtiden än vad verkligheten sedan kommer att utvisa. Den mest realistiska bilden för den närmaste framtiden avseende sysselsättningen är mot denna bakgrund en fortsatt nedgång inom samtliga tre yrkesområden år 2010. En stabilisering kan förväntas år 2011 och om den ekonomiska utvecklingen i landet blir god kan det tillkomma nya jobb inom kultur och media under det året.

Alla tre yrkesområdena bedömer att det råder stor överkapacitet på personal. Denna har uppstått genom den sjunkande aktiviteten inom kultur och media. Det betyder att arbetsgivarna inte behö- ver nyanställa på kort sikt även om deras bedömning om ökad produktion av tjänster realiseras.

De uppger inom samtliga tre yrkesområden att de blir fortsatt strikta i sitt budgettänkande och det påverkar i hög grad deras agerande rörande antalet uppdrag, uppdragens karaktär och deras varaktighet. Varje uppdrag planeras ytterst noggrant utifrån de ekonomiska ramar som står till buds.

Så långt det är möjligt försöker man finna ekonomiskt kostnadseffektiva lösningar, bland annat i form av korta visstidsanställningar som är strikt anpassade i tid efter de behov som uppkommit.

Våren 2010 fanns en ledig personalkapacitet hos nästan var tredje arbetsgivare som översteg 10 procent. Det är en högre andel än för sex månader sedan då var fjärde arbetsgivare angav det ka- pacitetsutrymmet. Den lediga personalkapaciteten, på minst 10 procent, var högst inom scen och ton med 30 procent av arbetsgivarna. Inom scen och ton har den lediga personalkapaciteten ökat det senaste året till skillnad från övriga yrkesområden, vilket är en tydlig indikation på att personalbehovet där inte ökar nämnvärt på kort sikt eller under år 2010.

Andel av arbetsgivarna inom resp. område

Bild och form Ord och media Scen och ton Totalt 0

10 20 30 40

Våren 2010 Hösten 2009

Våren 2009

Ledig personalkapacitet på mer än 10 procent

(24)

Ökad konkurrens om jobben

Tillgången på arbetssökande växer tydligt inom alla tre yrkesområdena. Det betyder att konkurrensen om jobben blir än hårdare. Kompetenskraven vid rekryteringar har höjts successivt under många år och i samband med att tillgången på arbetssökande nu är stor kan kompetenskraven trissas upp ytterligare. Den pågående utvecklingen, som har ett samband med arbetsgivarnas svaga ekonomi, innebär att de söker efter arbetskraft med flera yrkeskompetenser.

Antal personer

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800

Bild och form Ord och media

Scen och ton

Arbetslösa inkl program inom olika yrkesområden

Fler arbetssökande inom kulturyrkena medför i genomsnitt färre jobb/uppdrag per person. Allt fler kan därigenom gå utan arbete under fler och längre perioder än tidigare. Detta innebär att kompletteringsjobben blir en än viktigare del i försörjningen. Som konstaterats i tidigare under- sökning av Arbetsförmedlingen Kultur Media låg mer än hälften av jobben år 2006 utanför kul- turområdet. Andelen skiljer sig mellan olika yrkesområden inom kultur och media. Inom bild och form var andelen jobb utanför området hela 85 procent år 2006. Andelen jobb utanför kultur och media kan komma att höjas ytterligare under det kommande året.

De inskrivna inom Arbetsförmedlingen Kultur Media jobb söker normalt arbete inom ett mycket brett spektrum av yrken på arbetsmarknaden. Under år 2006 hade de inskrivna inom Arbetsför- medlingen Kultur Media arbetat inom hälften av samtliga yrken på hela arbetsmarknaden (exklu- sive yrken inom kulturområdet). Det visar att de yrkesverksamma inom kultur och media har en synnerligen bred arbetsmarknad. Det breda jobbsökandet ökar sannolikheten för att en del av kulturarbetskraften finner jobblösningar inom andra delar av arbetsmarknaden än inom sina kulturyrken.

En konsekvens av att fler jobbar utanför kulturområdet kan bli att fler också lämnar kultursektorn permanent. Som vi kunnat konstatera tidigare är detta vanligt bland kvinnor och i den situation som för närvarande råder kan övergången till andra sektorer öka.

(25)

3.1 Ord och media

Vikande intäkter och nedskärningar

Utvecklingen inom ord och media har varit svag under det senaste året. Alla typer av medier har fått kännas vid en nedgång av intäkter. Annonsintäkterna som är en mycket viktig inkomstkälla för medieföretag har fallit kraftigt och det har eroderat företagens ekonomi på ett allvarligt sätt.

Många medieföretag har brottats med överkapacitet vad gäller personal och de har tvingats till nedskärningar. Den lediga kapaciteten våren 2010 är mindre än för ett halvår sedan men trots allt betydande. Medieföretagen uppger att de kan höja produktionen betydligt innan rekryteringar behöver vidtas. Produktion läggs, i den mån det är möjligt, i ökad utsträckning ut på uppdrag till produktionsbolag eller till enskilda entreprenörer.

Den ekonomiska nedgången har slagit hårdast mot tidningsbranschen som haft ett bekymmersamt år. Lägre annonsintäkter och färre prenumeranter tär hårt på företagens ekonomi och detta har tvingat flera företag till mer eller mindre omfattande nedskärningar. Personalbehovet har reducerats genom uppsägningar, genom att visstidsanställningar inte förlängs samt genom att avgångar av personal inte ersatts. En fortsatt trend inom branschen är att webbtidningarna ökar antalet läsare samtidigt som papperstidningarna minskar. Bemanningsföretagen har anlitats i större utsträckning när behov uppstått men även detta är förknippat med kostnader. Strategin är tydlig, att företagen strävar efter att ha en så begränsad fast personalstyrka som möjligt.

Det har skett stora organisationsförändringar inom TV-mediet, både regionalt och centralt. Anta- let produktionsorter har reducerats och den fasta organisationen har slimmats. Detta betyder bland annat att den fasta bemanningen krympt och att fler uppdrag läggs ut på entreprenad. De stora bolagen köper allt fler tjänster och uppdrag, t ex från olika typer av produktionsbolag eller enskilda företagare. Uppdragen fokuseras mycket strikt till en bestämd tidsram för att arbetsgivarna ska spara pengar.

Radion genomgår en liknande utveckling som TV-mediet. Den fasta delen i organisationerna dras ner och fler tjänster köps externt. Det har inneburit att fler uppdrag går till produktionsbolag. De strukturella förändringarna, inte bara inom radion, leder fram till bredare kompetenskrav och det gäller framför allt journalistyrket. För det yrket medför detta att man ska kunna arbeta med skri- vande, foto och redigering samt med webbtidningar.

Flera äldre journalister och teknisk personal har lämnat eller är på väg att lämna yrket. Detta in- nebär ett visst ökat rekryteringsbehov men i den situation som för närvarande råder besätts inte så många av dessa tjänster med ny personal. Som nämnts tar företagen i ökad utsträckning in personal vid behov eller köper tjänster. Tillgången på arbetssökande journalister har ökar kraftigt sedan hösten 2008 och den utvecklingen fortgår sannolikt under hela 2010. Under år 2011 är det dock troligt att rekryteringsläget lättar något men konkurrensen om jobben blir alltjämt stor på grund av den höga arbetslösheten.

(26)

Antal personer

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

0 200 400 600 800 1000

Arbetslösa inkl program journalister

Medieföretagens strategi med färre fast anställda innebär att trenden mot att journalister måste starta eget fortsätter. Sommaren 2010 uppges vikariaten bli färre och dessa besätts vanligtvis med arbetskraft som redan tidigare jobbat inom företagen. Det medför att nyexaminerade journalister möts av en än svårare arbetsmarknad och för många blir det svårt att få in en fot i yrket. Kraven på yrkeserfarenhet skärps när tillgången på arbetskraft ökar och detta sätts i kombination med krav på aktuell utbildning i yrket, vilken innefattar kompetens inom den nya tekniken.

Kvinnor under 45 år drabbas allt mer

Av diagrammet nedan framgår att antalet personer utan arbete inom ord och media är betydligt högre för kvinnor än för män. Diagrammet visar även att antalet män utan arbete ökade mer än antalet kvinnor år 2009, och den bilden är tydlig i alla åldrar. År 2010 har bilden blivit den mot- satta och uppgången för kvinnor i åldrarna 25-45 år är stor. Den bilden består sannolikt under resten av år 2010.

Åldergrupper Antal personer

-25 år

25-34 år35-44 år

45-54 år55-64 år

-25 år 25-34 år

35-44 år45-54 år 55-64 år 0

50 100 150 200 250

Förändring 2010 Förändring 2009

2008

Arbetslösa inkl program ord och media mars 2008 per kön, samt ökning till mars 2009 och mars 2010

Män Kvinnor

(27)

Regionala skillnader inom film

Inom filmen har en hel del produktioner avslutats det senaste året. Det uppges finnas många nya filmmanus men det råder osäkerhet om hur många av dessa som kan finansieras filmmässigt. Lä- get inom filmen skiljer sig också mellan olika regioner. I väst pågår och planeras många nya produktioner och samproduktioner. Den höga aktiviteten i den regionen medför att det finns en oro för att tillgången på arbetskraft blir ett växande problem. Aktiviteten är inte lika hög i andra regioner men vissa produktioner pågår och andra är på planeringsstadiet. Det krävs i allmänhet en lång framförhållning för start av filmproduktion och för finansiering av filmprojekt. Större filmprojekt kräver betydande finansiella resurser och knappheten på medel kan bromsa nystartandet av film- produktioner framöver.

Hög arbetslöshet inom foto

Stillbildsfotografernas marknad är svag och deras marknad var krympande redan innan lågkon- junkturen. Antalet arbetslösa har ökat i stor omfattning. Unga nyutbildade fotografer har haft svårt att etablera sig, inte minst flera kvinnliga, och många av dessa yngre fotografer ansöker om att starta eget. Det flesta jobbar på frilansbasis. Fler fotografer försöker försörja sig med en kombination av tidningsjobb, bröllopsfotografi och skolfotografi, men även konstnärligt foto, naturfoto och försäljning via bildbyråer. Den ekonomiska situationen för alla dessa små uppdragstagare är fortfarande mycket svår.

En hel del tidningar har avvecklat sina fotografer och strävar istället efter att ha "multijournalis- ter" för de flesta uppdragen, och när de behöver en fotograf kontaktas ofta en bildbyrå. Fotoområ- det har förändrats betydligt i och med digitaliseringen som har ökat tillgängligheten och sprid- ningen av bilder. Såväl tidningar som rörliga medier tar i ökad utsträckning in bilder från privat- personer.

Inom förlagsbranschen är bilden splittrad. Vissa förlag upplever en god utveckling medan andra har drabbats av en sämre marknad. Den situationen bedöms bestå under år 2010. Den digitala tekniken är viktig – att vara uppdaterad och kunna jobba med de digitala verktyg som finns är centralt. När anställda slutar tar man in frilansare till jobben istället. En ny trend är e-boken, de digitala läsplattorna. Men än så länge har inte utvecklingen nått så långt. Däremot börjar förlagen säkra rättigheterna även för digital utgivning med såväl författare som illustratörer.

Slutsatser

Stora förändringar – men takten i förändringarna bromsar in

• Medielandskapet genomgår snabba förändringar

• Tidningarna måste anpassa kostymen till en lägre storlek pga. mindre intäkter – samarbete, effektiviseringar och personalneddragningar.

• TV har omorganiserat och har begränsade behov av ny personal – efterfrågan finns på video- journalister

• Radion har förändrat organisationen och har lågt personalbehov

• Inom etermedia läggs mer produktion ut på produktionsbolag

(28)

• Jobben kommer att öka totalt sett inom media 2010 och 2011 och en hel del av jobben består av uppdrag som leder till mer egenföretagande och till att bemanningsföretag anlitas vid behov

• Semestervikarier tillsätts ofta med tidigare anlitad arbetskraft – nyexaminerade får svårare att komma in i jobb

• Kostnaderna ska hållas nere inom all produktion – nya vägar till intäkter prövas

• Översättare till undertexter inom film efterfrågas

• Fotograferna har en svag marknad och de breddar sin verksamhet så mycket som möjligt

• Filmbranschen uppvisar regionala variationer – film går bra i Västsverige – och oro över per- sonaltillgången

• Fortsatt varierad bild inom förlag – vissa förlag går bra medan andra har en sämre situation, den digitala tekniken är på frammarsch

3.2 Bild och form

Viss ljusning på väg inom vissa yrken

Bild och form består av flera olika typer yrken som påverkas olika av den allmänna ekonomiska situationen i landet. En del yrken är tillhör de mest konjunkturkänsliga på hela arbetsmarknaden och är mycket beroende av hur konjunkturen i stort förändras framöver. Designers och inredningsarkitekter tillhör denna kategori. Utifrån vårt underlag finns signaler om att arbetskraftsef- terfrågan är på väg att lätta för dessa yrken. Anledningen är främst en stabilisering av industri- och byggkonjunkturen.

Inredningsarkitekterna har en bred arbetsmarknad. Exempelvis anlitar mäklarhus och fastighets- mäklare idag inredningsarkitekter för s.k. ”homestagening” inför visningar. Även de stora byggbo- lagen anlitar denna yrkesgrupp för uppdrag då hela bostadsområden skall realiseras där visnings- lägenheter skall inredas. Årets enkät visar på att det varit en avmattning på efterfrågan av tjänster inom detta område men att utvecklingen nu går i positiv riktning. Det s.k. ROT-avdraget har till viss grad förhindrat att delar av denna yrkesgrupp inte helt gått utan uppdrag.

Under senaste åren har just modebranschen lyfts fram som en bransch på frammarsch. Glappet mellan den bild som ges i media av att intresset för mode är stort och de förutsättningar som krävs för att etablera sig kommersiellt som designer är stor. Kundunderlaget är ofta begränsat och kan inte försörja alla de entreprenörer som söker sig till branschen. Det senaste året har visat att efter- frågan på tjänster tydligt mattats av samt att riskkapital som tidigare finansierat utveckling av nyetablerade märken uteblir pga. större försiktighet. Vårens intervjuundersökning visar dock på en ljusare bild av efterfrågan på tjänster inom mode/beklädnad, även i jämförelse med andra krea- tiva yrkesområden. Detta gäller särskilt i Västsverige. Många unga entreprenörer sköter sin för- säljning på nätet och inte genom butik eller återförsäljare samt använder nätets marknadsförings- kanaler, som t.ex. bloggning, och undviker därmed traditionella affärskostnader såsom hyra och annonsering.