• No results found

23.2. Bilaga 1 Yttrande över planerad stamnätsförbindelse mellan Överby och Beckomberga

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "23.2. Bilaga 1 Yttrande över planerad stamnätsförbindelse mellan Överby och Beckomberga"

Copied!
5
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet

Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna

Dnr 2017/0130 KS-3 Diariekod: 234

Svenska Kraftnät

Yttrande på samråd för planerad stamnätsförbindelse mellan Överby och Beckomberga

Bakgrund

För att möta det växande behovet av el i Stockholmsregionen planerar Svenska kraftnät en ny elförbindelse för 400 kV mellan Överby i Sollentuna kommun och Beckomberga i Stockholms kommun. Samtliga

sträckningsalternativ berör Sollentuna kommun och dess konsekvenser på boendemiljö, naturvärden, infrastruktur m.m. inom kommunens gränser redovisas nedan samt några allmänna synpunkter kring kap 6 och 8 i samrådsunderlaget.

Naturvärdesinventering som grund

I metodbeskrivningen kapitel 1.5 anges att en mindre

naturvärdesinventering utifrån befintligt material har genomförts för varje utredningskorridor. I kapitel 2.2 Samråd och information beskrivs att processen innehåller flera steg och att det nu aktuella första underlaget bygger på befintliga underlag. Det är viktigt att det andra samrådsunderlaget innehåller en mer fördjupad analys av vilka värden som påverkas av

förslagna sträckningar. Den faktiska påverkan på alternativens naturvärden där olika korridorer ställs mot varandra är i detta första samråd mer

översiktlig.

De synpunkter som Sollentuna kommun lämnar på bedömningen av korridorernas värden bygger på denna översiktliga första bedömning. I samråd 2 bör underlaget innehålla en mer fördjupad analys.

Generella bedömningsgrunder kap 6

Den modell som presenteras för värdebedömning i samråd 1 ger en bra systematik och första vägledning. Vissa kriterier är dock lite för lågt värderade i den sammanfattning som presenteras i kap 8.

6.1 Kulturmiljöerna i odlingslandskapet mellan Bög och Väsby gårdar är klassade med högt värde i kommunens kulturmiljöprogram. Området är skyddat genom naturreservatet som inrättades 1979. Naturreservat ger samma skydd som kulturreservat, jämför skyddet av kulturmiljöerna i Igelbäckens kulturreservat i Stockholm stad.

6.2 Enligt Svenska kraftnät är första prioritet att boende ska påverkas så lite som möjligt. Som hjälp används Svenska kraftnäts magnetfältspolicy. I den samlade bedömningen i kap 8 uppnår samtliga korridorer mycket stora konsekvenser för rubriken boendemiljö. Sollentuna kommun bedömer att

(2)

alternativ 3a med luftledning förbi Viby ger störst påverkan på boendemiljön.

6.3 Under rubriken landskapsbild anges att en markkabel inte har så stor påverkan på landskapsbilden om den förläggs utmed befintliga vägar. Detta gäller inte inom Järvafältets naturreservat där de mindre vägarna har en gammal sträckning ofta med slingrande karaktär och följer markens

topografi. Intill vägarna ligger torpplatser, odlingsmarker och bryn som har utvecklats under lång tid. Här blir påverkan på landskapsbilden, biotoper och kulturmiljöer stor. Dessa mindre grusvägar är också de som nyttjas för promenad, motion, cykling mm av reservatens besökare, se även mer under kommentarer under respektive korridor.

6.4 Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten beslutade den 19 januari 2017 om nya riksintressen för friluftslivet och uppdatering av befintliga riksintressen för friluftslivet. Järvafältet (FAB11) är ett av de nya områdena i Stockholms län. För avgränsning se Naturvårdsverkets

webbplats. I stort sammanfaller gränsen med gränserna för Östra Järvafältets naturreservat i Sollentuna kommun, Västra Järvafältets

naturreservat i Järfälla kommun och Hansta naturreservat i Stockholm stad.

Samrådsunderlaget saknar idag information om detta riksintresse.

6.5 Förutom bedömningar av förlust av värdefulla biotoper och t.ex.

störningar på häckande fågel bör även bedömning göras på barriäreffekter och hur ekologiska landskapssamband påverkas. Sollentuna kommun har de senaste åren genomfört analyser av flera ekologiska spridningssamband.

Både mer småskaliga samband i den urbana grönstrukturen och mer

övergripande samband i gröna kilar inom stockholmsregionens gröna kilar.

Det andra samrådsunderlaget som tas fram bör innehålla bedömning av ledningsdragningens effekter på ekologiska landskapssamband.

6.6 Flera av de värden som kulturlandskapet har i Sollentunas delar av naturreservatet är en kombination av att värdefulla kulturmiljöer finns bevarade och att de miljöerna hålls fria från moderna och storskaliga infrastrukturer som luftledningar eller större markkabel som inte kan anpassas till det småskaliga kulturlandskapet.

6.7 Järvafältet är klassat som riksintresse för friluftlivet. Det stora

besöksantalet och syftet med riksintresset bör tydligare framgå i underlaget.

6.11 Här anges att störst påverkan för markkabel är under anläggningsskedet och att återställning av markytan ska ske efter anläggning. För delarna inom naturreservaten där ledningen går genom värdefulla miljöer som inte kan återställas till skicket före markarbetena.

Samlad bedömning kap 8

Tabellen ger en överskådlig bild av bedömningen i detta första

samrådsunderlag. Med mer kunskap som kommer fram under arbetet kan bedömningarna justeras. De synpunkter som Sollentuna har fört fram visar att alternativ 2 bör få ett stegs högre klassning för rubrikerna landskapsbild

(3)

och friluftsliv. Alternativ 3c bör höjas ett steg för landskapsbild, naturmiljö och friluftsliv. Alternativ 4b bör höjas ett steg för landskapsbild, kulturmiljö och friluftliv.

Synpunkter på utredningskorridorerna 1-4, kap 7

De synpunkter som Sollentuna kommun lämnar på bedömningen av korridorernas värden och påverkan ska ses som en översiktlig första

bedömning. De fördjupande utredningar som görs inför samråd 2 kan ge ny viktig kunskap för bedömning av påverkan på områdenas värden.

Kommunen vill delta i det fortsatta arbetet och val av korridor ska ske i samråd med kommunen.

7.1 Utredningskorridor 1

Utredningskorridor 1 startar från Överby med en 3 km luftledning eller markkabel parallellt med väg 267 (Stäketvägen) och Järvafältets

naturreservat fram till korsningen med E18 och trafikplats Stäket. Första delen av denna sträcka berör Sollentuna kommun.

Vid sträckning utmed väg 267 bör hänsyn tas till småbiotoper och områden med höga naturvärden. Här måste även barriäreffekter inom Järvakilen bedömas. Nya strukturer i ost-västlig riktning kan skära av eller begränsa de viktiga nord-sydliga spridningsvägarna inom Järvakilen. I samband med utbyggnaden av väg 267 skapas nya passager över/under väg 267. De görs både för att minska barriäreffekterna för djurliv och öka tillgängligheten för friluftslivet.

7.2 Utredningskorridor 2

Utredningskorridor 2 startar i Överby med en markkabel genom Järvafältet fram till Akallaleden i höjd med Akalla. En förläggning av markkabel utmed detta system av mindre grusvägar som slingrar sig fram genom skogsmark och odlingsmark ger mycket stora konsekvenser på områdets värden. Många av vägsträckorna har funnits under flera hundra år och genom att Järvafältet har varit militärt övningsområde och senare naturreservat har vägarnas ålderdomliga struktur bevarats. Här finns

torpplatser, odlingsytor, betsmarker och värdefulla brynzoner utmed vägen.

Dessutom är dessa vägar huvudstråken där stor del av reservatens besökare vistas. Påverkan under byggskedet bedöms som mycket störande för friluftlivet. Den förändrade miljön och landskapsbilden utmed de mest besökta stråken i reservaten bedöms också som mycket stora.

Passagen förbi Djupan ligger inom ett tidigare målområde för det militära övningsområdet. I dessa målområden är marken endast ytröjd. För

grävarbeten måste marken röjas från OXA (=oexploderad ammunition).

7.3 Utredningskorridor 3a-c

Korridor 3 innehåller tre alternativa sträckningar genom Sollentuna kommun. Ledningen som kommer norrifrån från Odensala ner till Överby

(4)

förutsätts inte påverka kommunens framtagna samrådsförslag för utökning av verksamhetsområde i Kappetorp. Redovisning saknas för hur

ledningssträckan genomförs och hur det påverkar intilliggande byggrätter.

Detta kan innebära att en markförläggning norr om Överby måste ske för att inte skapa större påverkan än dagens befintliga ledning som använts som planförutsättning.

Utredningskorridor 3a startar i Överby och föreslås som en kombinerad luftledning eller markkabel invid befintlig ledningsgata förbi Viby fram till Hägerstalund.

Utredningskorridor 3b startar i Överby och föreslås som en markkabel och följer inledningsvis Stäketvägen österut fram till E4:an där korridoren viker av söderut vid Trafikplats Rotebro. Därefter följer korridoren E4:an.

Utredningskorridor 3c startar i Överby och föreslås som en markkabel i befintlig ledningsgata fram till söder om Viby. Därefter viker korridoren av och går söderut genom Järvafältet fram till Akallaleden.

Luftledning är inte lämpligt i något av alternativen då detta innebär en alltför stor påverkan på landskapsbilden, boendemiljön och begränsningar i markanvändningen. En luftledning i läget 3a skulle beröra många bostäder i Sollentuna. Den ger också stor påverkan på landskapsbilden och

barriäreffekten mot Järvafältet skulle förstärkas ytterligare. En markkabel utmed befintlig ledningsgata 3a i gränsen mot Viby måste för att få plats förläggas på reservatssidan av befintliga kraftledningar. Det kräver ett intrång i naturreservatet. Detta alternativ ökar barriären mot reservatet men skapar inte någon ny storskalig struktur i landskapet. Alternativet med markkabel kan även möjliggöra samordning för övriga ledningsägare i ledningsstråket vilket kan frigöra markyta som idag är ianspråktagen för luftledningar. Kommunen förordar vid detta alternativ en samordning för övriga ledningsägare i ledningsstråket vilket kan frigöra markyta och få ledningsstråket längre bort ifrån befintliga bostäder än idag. Stråkets totala bredd bör minimeras och samförläggning mellan olika ledningsägare bör ske i största möjliga utsträckning. Det är en fördel om övriga befintliga luftledningar kan markförläggas. Föreslaget sträckningsförslag över sjön Ravalen förutsätter en sjökabel. Sträckningen 3a och 3c kommer att påverka befintligt milspår.

Alternativet 3b utmed befintliga större vägar utanför reservatet skapar inte heller nya strukturer i landskapet. En förutsättning för förläggning längs med infrastruktur är att detta kan samordnas med Trafikverkets intressen och att ianspråktaget utrymme för infrastruktur inte ökar. Det är svårt att bedöma konsekvenserna som förslaget skulle innebära utifrån framtaget samrådsunderlag.

(5)

Alternativ 3c sträcker sig genom reservatets mest välbesökta delar, värdefull kulturmiljö och känsliga naturtyper och rik biologisk mångfald ger mycket stor påverkan på områdets värden. Passagen söder om Väsby gård ligger inom ett tidigare målområde för det militära övningsområdet. I dessa målområden är marken endast ytröjd. För grävarbeten måste marken röjas från OXA (=oexploderad ammunition).

7.4 Utredningskorridor 4a-b

Utredningskorridor 4a följer samma sträckning som korridor 1, se synpunkter ovan.

Utredningskorridor 4b föreslås som markkabel genom Järvafältets

naturreservat fram till E18 i höjd med Vattmyra. Korridor 4b innebär för Sollentuna samma påverkan på känsliga miljöer och på friluftslivet som alternativ 2. Alternativet innebär dock för Sollentunas delar en mindre påverkan än alternativ 2 då alternativ 4b i Sollentuna huvudsakligen går genom skogsmark.

Sammanfattning utredningskorridor 1-4

Ny kabel bör främst följa befintlig storskalig infrastruktur som större vägar och befintliga kraftledningar. Ett storskaligt landskap är också lämpligare än ett mer småskaligt och varierat landskap.

Luftledning inom Sollentuna är endast acceptabel för alternativ 1 mot Stäket. Alternativ 3a i befintlig ledningsgata förbi Stora Viby är ej lämplig för utbyggnad med 400kV luftledning då detta skulle ge alltför stor

påverkan på lanskapsbild, boendemiljö och markanvändningen. Markkabel är en förutsättning för detta alternativ där samordning med befintliga ledningsägare kan bidra till en minskad påverkan på intilliggande bostäder.

Utredningskorridor 2, 3c, samt 4b innebär störst påverkan på natur- och kulturvärden vilket gör att Sollentuna kommun inte förordar de alternativen.

Kommunen vill delta i det fortsatta arbetet och val av korridor ska ske i samråd med kommunen.

References

Related documents

Kommunen vill framhålla att Svenska kraftnät inte presenterat ett tillräckligt omfattande underlag för att ta mer detaljerad ställning till sträckningens påverkan på

Markkabel är en förutsättning för detta alternativ där samordning med befintliga ledningsägare kan bidra till en minskad påverkan på intilliggande bostäder. Utredningskorridor

Kommunerna behöver vidare utöva tillsyn på den kommunala räddningstjänsten och där ställa krav på hantering av brandskum som innehåller något av ämnena i PFAS (summa 11) så att

För att möta det växande behovet av el i Stockholmsregionen planerar Svenska kraftnät en ny elförbindelse för 400 kV mellan Odensala i Sigtuna kommun och Överby i Sollentuna

Österifrån går utredningskorridoren i befintlig ledningsgata för en 220 kV-ledning och med parallellgång med Trafikverkets 130 kV-ledning fram till stationen i Överby.

Inom korridoren föreslås luftledning sydväst från station Odensala genom skogs- och jordbrukslandskap fram till Ost- kustbanan, se Figur 8. Korridoren följer sedan järnvägen

För att möta det växande behovet av el i Stockholmsregionen planerar Svenska kraftnät en ny elförbindelse för 400 kV mellan Överby i Sollentuna kommun och Beckomberga i

För den del av utredningskorridor 3a som utgörs av luftledning bedöms passagen som möjlig inom befintlig kabelgata och risken för negativ påverkan som liten med avseende