Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet
Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna
Dnr 2013/0339 KS-5 Diariekod: Diariekod: 401
Sammanfattning av miljö- och klimatberedningens verksamhet med förslag på kort och lång sikt
Uppdrag och sammansättning
Kommunstyrelsen beslutade 2011-02-23, § 40, om direktiv för miljö- och klimatberedningen att verka mellan 2011-03-01 till och med 2012-12-31.
Beredningens uppgift var att föreslå kommunstyrelsens arbetsutskott åtgärder inom miljö- och klimatområdet. I uppdraget gavs åtgärder som bidrar till att förverkliga kommunens klimatstrategi särskild prioritet.
Klimatstrategin, som antogs av kommunfullmäktige 2010-10-20, § 87, förutsätter att en åtgärdsplan tas fram som årligen följs upp och revideras.
För beredningens arbete avsattes särskilda budgetmedel.
Ledamöter i beredningen var Anna Myrhed (C), ordf
Rikard Silverfur (FP), 1:e vice ordf,
som under 2012 ersattes av Maria Bergström (FP) Berit Forsberg (S), 2:e vice ordf
Per Hådell (M) Tomas Franzén, (M) Sven Thunberg (KD) Jerker Dalunde (MP)
Arbetsformer och aktiviteter
Beredningen sammanträdde 13 gånger 2011 och 11 gånger 2012. Till
huvuddelen av beredningens sammanträden har tjänstemän inom kommunen och dess bolag bjudits in för att ge information i frågor som berör de frågor beredningen avhandlade. Dessutom har extern expertis bjudits in att delta, bland annat forskare på FOI (Försvarets forskningsinstitut) vad avser kommunens klimatpåverkan. Vikten av dialog och kommunikation kring miljö- och klimatfrågor har också lyfts i beredningen. Det har bland annat resulterat i klimatbarometern – en intervjuundersökning kring
kommuninvånarnas inställning i klimatfrågor och syn på kommunens roll.
Avrapporteringar har skett vid fem tillfällen till kommunstyrelsens arbetsutskott. Härutöver har ett antal ärenden som beretts av beredningen varit föremål för beslut i kommunstyrelsens arbetsutskott.
Nedan följer en lista med aktiviteter som beredningen haft som ambition att
genomföra. Huvuddelen är genomförda och i de flesta fall hanterade som
beslutsärenden i kommunstyrelsens arbetsutskott, kommunstyrelsen och vad
gäller åtgärdsplanerna även i kommunfullmäktige. I vissa stycken har beredningens ambition varit högre än utfallet.
• Åtgärdsplan till klimatstrategin 2011/2012 Framtagen
• Åtgärdsplan tillklimatstrategin 2012/2013 Framtagen
• Energieffektiviseringsstrategi Framtagen
• Remissvar för Energi- och klimatstrategi för länet Framtagen
• Seminarium med exploatörer Ej genomfört
• Seminarium med Naturskyddsföreningen Genomfört
• Samarbete med FOI om klimatpåverkan
- utredning om kommunens klimatpåverkan Framtagen
• Kommunikationsinsatser
- SKOP intervjuundersökning Framtagen
- artiklar Genomfört
- kommunmässor Deltagit
- kommunikationsplan (Westander) Framtagen
• Omvärldsanalyser- organisation, rankingar Genomfört
• Miljö- och klimatmål Framtagna
• Miljö- och klimatfrågor i markanvisningspolicyn Framtagna
• Konkreta energi- och klimatkrav i samband med
markanvisningar Ej genomfört
• Upphandlingsregler miljökrav Framtagna
• Regler för resor Framtagna
• Avfallsmål m m Avstämda, delvis
inarbetade i åtgärdsplan 2012/2013
• Webbkonferensutrustning Framtagen
• Datorernas klimatpåverkan – Grön IT Genomfört
• Checklista för plan- och exploateringsverksamhet Utkast
överlämnat till PEU
• Konferenser, kommunmässor, SB11, m fl Deltagit
Prioriteringar
Ett strategiskt val som miljö- och klimatberedningen tidigt gjorde var att prioritera arbetet med åtgärder som bidrar till att minska klimatpåverkan från kommunens egna verksamheter och bolag. Detta ökade möjligheten att med trovärdighet föreslå åtgärder som bidrar till att sprida och öka
kunskapen om olika handlingsalternativs klimatpåverkan och skapa förutsättningar för klimatsmarta val. När åtgärdsplan 2012/2013 togs fram inleddes arbetet med en intervjuundersökning, klimatbarometern, med hjälp av SKOP för att få en bild av kommuninvånarnas inställning till
klimatfrågor och förväntningar på kommunen. Undersökningen gav underlag för prioriteringarna i den senaste åtgärdsplanen.
Arbetet med klimatstrategin ska ses som en rullande process som successiv
bör omfatta alla de aspekter som klimatstrategin tar upp. Det innebär att
beredningens arbete har varit en viktig inledning av arbetet med klimatfrågorna som på intet sätt är avslutat. De prioriteringar som
beredningen var tvungen att göra med hänsyn till tid och resurser gjorde att övriga miljöområden inte kunde ägnas någon större uppmärksamhet.
Beredningen arbetade ändå fram mål 10 om god bebyggd miljö som återfinns i budget 2014, under fokusområdet miljö och klimat.
Konkreta förslag till åtgärder på kort och lång sikt
Till denna sammanfattning bifogas en lista med beslutade och föreslagna åtgärder på kort och lång sikt, som i olika former behandlats i miljö- och klimatberedningen.
I de beslutade åtgärdsplanerna 2011/2012 och 2012/2013 kopplade till klimatstrategin finns konkreta åtgärder formulerade som också beslutats av kommunfullmäktige. Det framgår av klimatstrategin att åtgärdsplanerna årligen ska följas upp och ses över. Kommunfullmäktige har uttryckt att beslut om åtgärdsplanerna ska tas av kommunfullmäktige.
Energieffektiviseringsstrategin, som tagits fram i enlighet med villkoren för energieffektiviseringsstödet från Statens Energimyndighet, innehåller åtgärder för de närmaste åren som sammanställts och redovisats för
kommunstyrelsens arbetsutskott. Energieffektiviseringsstrategin innehåller mål om en minskning av energianvändningen i kommunens och dess bolags fastigheter och egna transporter om 10 % till år 2014 och 20 % till år 2020 i jämförelse med år 2010.
De två övergripande målen för Miljö och klimat som beredningen föreslagit och som har beslutats i anslutning till kommunens budget åtföljs av
åtaganden som i stycken sammanfaller med åtgärder i åtgärdsplanerna och energieffektiviseringsstrategin.
Den checklista för att säkerställa att miljö- och klimatfrågor hanteras i plan- och exploateringsverksamheten som beredningen har tagit fram har inte blivit föremål för något konkret beslut i kommunstyrelsens plan- och exploateringsutskott.
I den Klimat och energistrategi för Stockholms Län som KSL har
rekommenderat länets kommuner att anta finns mål och resonemang kring åtgärder som berör kommunen. Kommunens remissvar på strategin
bereddes av miljö- och klimatberedningen. Likaså har tidigare
rekommendation att anta länets klimat- och energistrategi behandlats i beredningen, som konstaterade att det inte finns någon motsättning mellan länets strategi och kommunens klimatstrategi med åtgärdsplaner.
Huvuddelen av de konkreta åtgärder som beredningen föreslagit är på relativt kort sikt. Men de bör ses som etappmål som senare ska följas av ytterligare konkreta åtgärder. Exempelvis så handlar det beslutade åtagandet att minska klimatpåverkan från trafiken om att ta fram en strategisk
trafikplan. Men denna är avsedd att följas av ytterligare konkreta mål och
åtgärder i linje med den årliga uppföljning och översyn som klimatstrategin förutsätter.
En mer detaljerad sammanställning av beslutade och föreslagna åtgärder framgår av bifogade lista.
Lars Keski-Seppälä
Underbilaga: Lista med förslag på kort och lång sikt
Lista med förslag på kort och lång sikt
Åtgärder/mål på kort och lång sikt
Beslut/förslag
Ur åtgärdsplan 2012/2013:
1 A Tillgängliggöra kunskap och information om olika
konsumtionsvals klimatpåverkan.
KF 2013-02-13,§19 Åtgärdsplan 2012/2013
2 A Minska klimatpåverkan från avfallshanteringen. – Avfallsplan
KF 2013-02-13,§19 Åtgärdsplan 2012/2013 2 B Minska klimatpåverkan från trafiken
inom kommunen. – Trafikplan
KF 2013-02-13,§19 Åtgärdsplan 2012/2013 3 A. Minska klimatpåverkan från
kommunens och Sollentunahems fastigheter.
KF 2011-05-18,§65 Åtgärdsplan 2011/2012
3 B. Minska klimatpåverkan från kommunens och de kommunala bolagens transporter.
KF 2011-05-18,§65 Åtgärdsplan 2011/2012
3 C. Upphandling som medel för att kartlägga och minska
klimatpåverkan.
KF 2011-05-18,§65 Åtgärdsplan 2011/2012
3 D. Villkor vid markanvisning som bidrar till att minska
klimatpåverkan.
KF 2011-05-18,§65 Åtgärdsplan 2011/2012
3 E. Minska mängden koldioxid i luften genom att öka natur- och
parkmarkens förmåga att långsiktigt binda kol.
KF 2011-05-18,§65 Åtgärdsplan 2011/2012
Ur budget 2014:
Mål 9
Minska utsläppen av växthusgaser från kommunens verksamheter och skapa förutsättningar för invånare och verksamma inom kommunens gränser att minska sina utsläpp av
växthusgaser.
Budget 2014
Tillgängliggöra kunskap och information om olika konsumtionsvals
klimatpåverkan.
Nämndövergripande åtaganden för att uppfylla mål 9 enligt budget 2014
Minska klimatpåverkan från trafiken inom kommunen.
Nämndövergripande åtaganden för att uppfylla mål 9 enligt budget 2014
Minska klimatpåverkan från kommunens fastigheter.
Nämndövergripande åtaganden för att uppfylla mål 9 enligt budget 2014 Minska mängden koldioxid i luften
genom att öka natur- och parkmarkens förmåga att långsiktigt binda kol.
Nämndövergripande åtaganden för att uppfylla mål 9 enligt budget 2014
Minska klimatpåverkan från avfallshanteringen.
Nämndövergripande åtaganden för att uppfylla mål 9 enligt budget 2014 Kunskapsuppbyggnad om kommunens
klimatpåverkan i syfte att minska den.
Nämndövergripande åtaganden för att uppfylla mål 9 enligt budget 2014 Villkor vid markanvisning som bidrar till
att minska klimatpåverkan.
Nämndövergripande åtaganden för att uppfylla mål 9 enligt budget 2014 Måltidssituationen i skolan ska
förbättras och matsvinnet ska minska.
Nämndövergripande åtaganden för att uppfylla mål 9 enligt budget 2014 Nämnden ska genomföra åtgärder som
internt, direkt påverkbart, minskar utsläppen av växthusgaser.
Nämndövergripande åtaganden för att uppfylla mål 9 enligt budget 2014
Mål 10
Arbeta för en god bebyggd miljö som främjar en hälsosam livsmiljö för kommunens invånare.
Budget 2014
Integrera dagvattenfrågan i den planerade fördjupningen av översiktsplanen för den urbana grönstrukturen.
Nämndövergripande åtaganden för att uppfylla mål 10 enligt budget 2014
Arbeta för en hälsosam inomhusmiljö i boende genom riktad tillsyn av flera bostadshus.
Nämndövergripande åtaganden för att uppfylla mål 10 enligt budget 2014
Genom tillsyn följa upp att Trafikverket vidtar åtgärder enligt fastlagt
åtgärdsprogram.
Nämndövergripande åtaganden för att uppfylla mål 10 enligt budget 2014
Minska bullerstörning. Nämndövergripande åtaganden för att uppfylla mål 10 enligt budget 2014 Ur energieffektiviseringsstrategin:
1. Kommunicera energi- effektiviseringsstrategin i verksamheten.
KSAU 2012-03-28,§59 Energieffektiviseringsstrategi
2. Förbättra uppföljningen av
energikostnaden för fastigheterna.
KSAU 2012-03-28,§59 Energieffektiviseringsstrategi 4. Ta fram prioriteringslista för
åtgärder ur energideklarationer
KSAU 2012-03-28,§59 Energieffektiviseringsstrategi
baserad på återbetalningstid m.m.
8. Erfarenhetsutbyte: Kommunen och Sollentunahem.
KSAU 2012-03-28,§59 Energieffektiviseringsstrategi 9. Utarbeta en plan för energismart
belysning (byte av belysningsarmatur och
närvarostyrning) för all kommunal verksamhet.
KSAU 2012-03-28,§59 Energieffektiviseringsstrategi
10. Byta till energieffektiv
belysningsarmatur och införa närvarostyrd belysning enligt ovan.
KSAU 2012-03-28,§59 Energieffektiviseringsstrategi
11. Inled samarbete mellan kommunen och Sollentunahem kring miljökrav i upphandling inom området byggnader. – Regler för miljökrav vid upphandling
KSAU 2012-03-28,§59 Energieffektiviseringsstrategi
12. Konvertera uppvärmningssystem. KSAU 2012-03-28,§59 Energieffektiviseringsstrategi 13. Riktlinjer för högsta
energianvändning vid om- och nybyggnation av kommunens byggnader som är lägre än BBR. – Regler för miljökrav vid
upphandling
KSAU 2012-03-28,§59 Energieffektiviseringsstrategi KS 2013-01-30
Regler för miljökrav vid upphandling
14. Drivmedelsbesparing – Regler för arbetstagares och
förtroendevaldas resor
KSAU 2012-03-28,§59 Energieffektiviseringsstrategi KS 2013-03-06,§50
Regler för arbetstagares och förtroendevaldas resor i Sollentuna kommun
17. Mötes- och resepolicy – Regler för arbetstagares och
förtroendevaldas resor
KSAU 2012-03-28,§59 Energieffektiviseringsstrategi KS 2013-03-06,§50
Regler för arbetstagares och förtroendevaldas resor i Sollentuna kommun
18. Kommunen tar fram riktlinjer för miljö- och energikrav i
upphandling. – Regler för arbetstagares och förtroendevaldas resor
KSAU 2012-03-28,§59 Energieffektiviseringsstrategi KS 2013-03-06,§50
Regler för arbetstagares och förtroendevaldas resor i Sollentuna kommun
19. Begränsa antalet
beställare/personer med behörighet att göra inköp.
KSAU 2012-03-28,§59 Energieffektiviseringsstrategi
20. Genomför utbildningar (till
beställarna) för att ställa miljö- och energikrav i upphandling.
KSAU 2012-03-28,§59 Energieffektiviseringsstrategi
21. Utveckla avtalsdatabasen så att det framgår vilka ramavtal och produkter som är miljö- och energibra.
KSAU 2012-03-28,§59 Energieffektiviseringsstrategi
22. Ta fram instruktioner till användning av avtalsdatabasen.
KSAU 2012-03-28,§59 Energieffektiviseringsstrategi 23. Ställa energikrav på nyinköpt IT-
utrustning, (inklusive skrivare, kopiatorer etc. som idag leasas) – Regler för arbetstagares och förtroendevaldas resor
KSAU 2012-03-28,§59 Energieffektiviseringsstrategi KS 2013-03-06,§50
Regler för arbetstagares och förtroendevaldas resor i Sollentuna kommun
Övrigt:
Checklista för att säkerställa att miljö- och klimatfrågor hanteras i plan- och exploateringsverksamheten
För kommunstyrelsens plan- och exploateringsutskotts behandling.
Åtgärder/mål på lång sikt Beslut/förslag
Ur Klimat- och energistrategin för Stockholms län:
Mål 1:
Länets utsläpp av växthusgaser utanför handeln med utsläppsrätter minskar med 19
procent till år 2020 jämfört med 2005.
Verksamheter som regleras av handel med utsläppsrätter minskar samtidigt sina utsläpp med 30 procent till år 2020.
KSL rekommenderar länets kommuner att anta Klimat- och energistrategin för Stockholms län, Rapport 2013:8 Mål 1 ingår i strategin.
Mål 2:
Regionens energianvändning är 20 procent effektivare år 2020 jämfört med år 2008, mätt i energiintensitet (tillförd energi per BNP-enhet i fasta priser).
KSL rekommenderar länets kommuner att anta Klimat- och energistrategin för Stockholms län, Rapport 2013:8.
Mål 2 ingår i strategin.
Mål 3:
De klimatpåverkande utsläpp som energianvändningen ger upphov till minskar med 30 procent per invånare till år 2020 (ton CO2-ekvivalenter) jämfört med år 2005 och med 40 procent till år 2030.
KSL rekommenderar länets kommuner att anta Klimat- och energistrategin för Stockholms län, Rapport 2013:8.
Mål 3 ingår i strategin.
Mål 4:
År 2020 är 16 procent av
KSL rekommenderar länets kommuner att anta Klimat- och energistrategin för
energianvändningen inom transportsektorn förnybar.
Stockholms län, Rapport 2013:8.
Mål 4 ingår i strategin.
Mål 5:
Energiproduktionen i länet sker år 2020 till 90 procent med förnybara bränslen, spetslastproduktion oräknad. År 2030 sker den till 100 procent med förnybara bränslen.
KSL rekommenderar länets kommuner att anta Klimat- och energistrategin för Stockholms län, Rapport 2013:8.
Mål 5 ingår i strategin.
Åtgärdsområden:
A. Transporter och resande B. Energianvändning i bebyggelse C. Energiproduktion – nya och gamla system
D. Samhällsplanering, regionala strukturer och markanvändning E. Kunskapsuppbyggnad och utvecklingsarbete
F. Långsiktig bärkraftig konsumtion av varor och tjänster.
KSL rekommenderar länets kommuner att anta Klimat- och energistrategin för Stockholms län, Rapport 2013:8.
De 6 åtgärdsområdena ingår i strategin.
