Revirkartering av storspov i Täfteå samt underlag till artskyddsdispens i och med ändring av detaljplan ARTSKYDDSUTREDNING

(1)

15-10-05

ARTSKYDDSUTREDNING

UMEÅ KOMMUN

Revirkartering av storspov i Täfteå samt underlag till artskyddsdispens i och med ändring av detaljplan

UPPDRAGSNUMMER 13005846

2018-08-15

UMEÅ MILJÖ

SAMMANSTÄLLD AV GRANSKAD AV

RUARIDH HÄGGLUND PER HEDSTRÖM

(2)

Sweco

Umestan Företagspark Hus 12

Sweco Environment AB RegNo: 556346-0327

Ruaridh Hägglund

15-10-05

Sammanfattning

Täfteå Fastigheter har ansökt om ändring av detaljplan i centrala Täfteå för att där uppföra ett antal flerfamiljshus.

Med anledning av att det berörda området utgör lämpligt habitat för storspov har Länsstyrelsen i sitt samrådsyttrande påtalat behovet av en artskyddsutredning gällande områdets vikt för storspovens lokala och regionala bevarandestatus.

Sweco Environment AB har därför genomfört en häckningsinventring under försommaren och våren 2018. Utredninsområdet har besökts vid tre tillfällen under denna period.

Genom inventeringarna kunde det fastställas att det under året för inventering inte förekom någon storspovshäckning inom utredningsområdet. Området utgör dock en födosökslokal som nyttjas regelbundet av storspov.

Med hänvisning till att det finns rikligt med aktiv och inaktiv åkermark i utredningsområdet som är bättre lämpade och som desssutom nyttjas som häckplatser samt att det i

Västerbottens kustland finns stora arealer och riklig mängd häckningar bedöms utredningsområdet inte utgöra ett område av vikt för storspovens lokala eller regionala bevarandestatus. Ett antagande av detaljplanen och följande byggnation bedöms därför inte påverka storspovens lokala eller regionala bevarandestaus negativt.

(3)

ARTSKYDDSUTREDNING 2018-08-15

5-10-05

Innehållsförteckning

1 Bakgrund 1

1.1 Uppdraget 1

1.2 Storspoven (Numenius arquata) 1

1.3 Områdesbeskrivning 3

2 Metod 4

2.1 Tillgängligt data 4

2.2 Fältinventering 4

3 Resultat 4

3.1 Tillgängligt data 4

3.2 Fältinventering 5

3.3 Uppgifter från närboende 5

3.4 Kringliggande landskap 5

4 Slutsatser 6

5 Litteratur 7

Bilagor

Karta 1 – Utrednings- och planområde Karta 2 – Inventeringsmetod

Karta 3 – Storspov i Nordmaling, Umeå och Robertsfors kommuner Karta 4 – Inventeringsresultat

(4)

15-10-05

(5)

1(7)

5-10-05

1 Bakgrund

1.1 Uppdraget

Täfteå fastigheter har för avsikt att uppföra bostäder på delar av fastigheterna Täfteå 10:64, Täfteå 10:161, Täfteå 5:31 och Täfteå 5:19 i centrala Täfteå (Karta 1) och har därför ansökt om ändringar av detaljplan.

I arbetet med framtagande av detaljplan för området har det framkommit att storspov potentiellt häckar inom eller i direkt anslutning till området som detaljplanen kommer att beröra.

Storspov omfattas av 4 § artskyddsförordningen och är dessutom rödlistad som nära hotad (NT) i den svenska rödlistan. Eftersom alla i Sverige regelbundet förekommande fågelarter omfattas av 4 § artskyddsförordningen har Naturvårdsverket preciserat att skyddet främst gäller de arter som är listade i fågeldirektivets bilaga 1, är rödlistade i den svenska rödlistan eller har minskat med mer än 50% de senaste 30 åren. Med hänvisning till att storspov är rödlistad inkluderas den med de arter som Naturvårdsverket anser bör beaktas särskilt.

I sitt samrådsyttrande med ärendebeteckning 402-5349-2017 belyste Länsstyrelsen i Västerbotten att planen kräver en artskyddsdispens för storspov eftersom arten omfattas av det skydd som fridlysning enligt 4 § artskyddsförordningen gör gällande. Skyddet innebär bland annat att det inte är tillåtet att förstöra fortplantningsområden och viloplatser för berörda arter.

Enligt Länsstyrelsen i Västerbotten är den inventering som tidigare genomförts utförd för sent på året (1/7 och 23/8) för att en korrekt bedömning av områdets vikt för storspov ska kunna göras. Umeå kommun har därför gett Sweco Environment AB i uppdrag att

genomföra en revirkartering och uppföljning av eventuell storspovshäckning inom området för detaljplanen samt dess omedelbara omgivningar (Karta 1), i fortsättningen hänvisat till som undersökningsområdet.

1.2 Storspoven (Numenius arquata)

Storspoven är Europas största vadare och är lätt att känna igen på sina långa ben och inte minst sin långa och jämnt nedböjda näbb (bild på framsida). Den har även ett mycket typiskt läte som är mer eller synonymt med jordbruksmarker i Väster- och Norrbotten under försommaren.

Storspoven häckar både på jordbruksmark (cirka 60–70% av populationen) och myrar.

Dessa beräkningar bygger dock på äldre uppskattningar (1974–87) och det finns anledning att tro att andelen storspovar som häckar på jordbruksmark har ökat. Arten föredrar liksom ett flertal andra vadare stora och blöta myrar. På jordbruksmark häckar arten gärna i anslutning till vatten (något eller några hundratal meter från stora diken, åar, sjöar) och föredrar öppna områden med gräsmark. I södra och mellersta Sverige placeras boet oftast minst 150 m från skogskanter på ängsmark, vallar och trädor, men relativt

(6)

2(7)

15-10-05

många bon läggs också på plöjd mark, där flertalet förstörs under vårbruket. I norra Sverige föredras ängsmark och vall men det är även relativt vanligt med bon på

stubbåkrar. Om stubbåkern redan är insådd med vall har boet goda utsikter att klara sig, denna form av växelbruk överges dock allt mer till förmån för vårplöjning och vårsådd.

Norrländska storspovar tycks inte undvika skogsbryn, bebyggelse eller vägar som sina artfränder söderut och kan lägga sitt bo endast några tiotals meter från kantzoner.

Födan är övervägande animalisk, med maskar och insekter som det dominerande inslaget.

Storspoven anländer till södra Sverige i början av april och till norra Sverige i slutet av månaden. I mellersta och norra delarna av landet startar häckningen de första dagarna i maj då storspoven lägger sina fyra ägg som ruvas under 29 dagar. De flesta kullarna kläcks i början av juni och ungarna blir flygga efter ytterligare fem veckor i första halv an av juli. Många bon förstörs dock under vårbruket eller plundras. I Västerbottens kustland är andelen bon som förstörs av vårbruket lägre medan predationstrycket är högre.

Storspovar i Mellansverige som får sina bon förstörda tidigt lägger oftast en ny kull som då kläcks sent i juni. I Norrland är möjligheterna att producera en ny kull mindre, bl.a. på grund av den korta häckningssäsongen. Antalet flygga ungar per par och år är så lågt som 0,25 på jordbruksmark i Svealand. Troligen är häckningsframgången bättre på myrar där ungfågelproduktionen hos några studerade par var 1,4 flygg unge per år. I de

mellersta delarna av Sverige ses de första sydflyttande storspovarna redan i mitten av juni och då rör det sig troligen om storspovar som misslyckats med häckningen och ej lagt en ny kull. De flesta honorna lämnar ungarna inom 7–14 dagar efter kläckningen och hanarna tar då ensamma hand om ungarna. De flesta hanar och ungar lämnar

häckningsområdena i juli månad och flyttar mot övervintringsområdena på brittiska öarna och i Frankrike.

Den europeiska populationen uppskattades 2015 till mellan 212 000–292 000 par varav 164 000 - 186 000 uppskattas häcka inom EU. Trenden är dock negativ och arten har minskat med mellan 30–49% under de senaste 31 åren (tre generationer). Minskning i populationsstorlek i kombination med ett minskande areal lämpliga häckningshabitat har lett till arten bedöms som sårbar (VU) på EU-nivå.

Närmare 2/3 av den svenska populationen, som 2008 uppskattades till cirka 9000 par, finns i Norrlandslänen. Arten förekommer dock i hela landet med undantag för fjällen. Den svenska populationen har genomgått en minskning med mer än 50% från mitten av 80- talet då den svenska populationen uppskattades till över 20 000 par. Arten är därför inkluderad i den svenska rödlistan som nära hotat (NT)

Minskningen tros främst bero på att arealen lämpligt häckningshabitat minskat kraftigt. På cirka 100 år har arealen naturlig gräsmark minskat från ca 2 000 000 till 200 000 hektar.

Ett intensifierat bruk av åkermark är ett hot genom att lämpliga häcknings- och

födosökshabitat försvinner. I områden med intensiv sädesodling, främst i södra Sverige, läggs många bon på åkrar varvid de flesta av dessa bon förstörs under vårbruket. I norra Sverige är dock istället upphörande av odling med följande igenväxning ett hot mot arten.

I Mellansverige och Norrland är boplundring den vanligaste orsaken till misslyckade

(7)

3(7)

5-10-05

häckningar. Storspovens starka ortstrohet och långa liv slängd kan även medföra att arten finns kvar på platser som sedan länge har blivit olämpliga, dvs. paret försöker häcka år efter år men lyckas nästan aldrig producera några ungar. Jakt på övervintrings- och flyttningslokaler har tidigare varit en viktig mortalitetsfaktor. Bara i Danmark sköts mer än 40 000 spovar (främst storspov) årligen under 1950 - och 60 - talet. Dessa siffror gick på grund av bristen på storspovar, ner till knappt 10 000 per år i början på 1990-talet fram till jaktstoppet 1994. I vissa länder, ex Frankrike, förekommer dock fortfarande jakt på storspov.

1.3 Områdesbeskrivning

Utredningsområdet sträcker sig mellan Täfteåns utlopp i söder upp genom byn Täfteå till skogskanten i norr (Karta 2).

Från norr till söder löper ett större dike genom hela inventeringsområdet.

Utredningsområdet utgörs till största del av odlingsmarker som i dagsläget brukas på lite olika sätt. Markerna i de centrala delarna norr om landsvägen utgörs av mindre tegar åtskilda med diken. De olika tegarna tillhör för det mesta olika

fastigheter, vilket ger en variation i markanvändningen. Största delen av de

centrala delarna av utredningsområdet består idag av beteshagar för hästar (Figur 1). I dessa hagar är vegetationen hårt betad och mycket kort. Några mindre delar är stadd i igenväxning med hög vegetation av älggräs, brännässlor, tuvtåtel och mjölkört. En fastighet används som vedupplag, parkering av maskiner samt upplag av diverse material. En mindre del utgörs av ridbana. Norr om Båtbyggarvägen är marken öster om diket framförallt beteshagar för hästar medan området väster om diket utgörs av en stor ängsmark där man troligen skördar hö till

hästar.

Söder om planområdet är

odlingsmarkerna mer sammanhängande och åtminstone de södra delarna av åkermarken slås enligt markägaren av en gång om året främst för att hållas öppet, i andra delar tas hö troligen tillvara som foder åt hästar. Längst i söder finns ett område som tidigare varit naturbete för får men nu delvis växer igen med buskar och högvuxna örter och gräs (figur 2).

Här finns fortfarande partier med ängsvegetation och marken är också

Figur 1: Hästhagar inom utredningsområdet.

Figur 2: Tidigare betesmark i områdets södra del.

(8)

4(7)

15-10-05

varierad med inslag av stenig mark, torrbackar och sankare partier.

All mark i inventeringsområdet utom den sydligaste naturbetesmarken bedöms ha använts som åkermark periodvis, även om det i de flesta fall säkert är tämligen länge sedan det plöjdes upp.

Vid ängs- och betesmarksinventeringen (2002–2004) identifierades ett potentiellt objekt i inventeringsområdets södra del. Området bedömdes ha naturvärden knutna till

naturtyperna fuktängar, 6270 och silikatgräsmarker, 6140.

2 Metod

Inventeringen har genomförts i två delar, dels en studie av sedan tidigare befintligt material över förekomst och häckningar av storspov i det kringliggande landskapet och dels en fältinventering i syfte att kartlägga området för aktuell detaljplan samt dess omedelbara omgivningar.

2.1 Tillgängligt data

Kartläggning av förekomst av storspov i det omgivande landskapet samt i Nordmaling, Umeå och Robertsfors kommuner utfördes genom att studera tillgängligt data i

Artportalen samt annan relevant litteratur, exempelvis Fåglarna i Sverige – antal och förekomst (Elmberg 2012) och Västerbottens fåglar (Olsson & Wiklund 1999).

2.2 Fältinventering

Fältinventeringen genomfördes genom att området besöktes under tre tillfällen (8/5, 21/5 samt 16/6) under våren och försommaren 2018. Inventeringen skedde i stort sett i enlighet med Fåglar: förenklad revirkartering i jordbruksmark (Naturvårdsverket 2012).

Vid vartdera inventeringstillfället gjordes först en översiktlig inventering av området genom att, från tre punkter (Karta 2), överblicka området under cirka 20 minuter från vartdera punkt. Avspaningen följdes av en genomgång av området. Genomgången av området utfördes genom att i långsam promenadtakt följa i förväg bestämda transekter (Karta 2). Transekterna placerades med 50 meters mellanrum varvid det längsta avståndet till någon given punkt inom inventeringsområdet aldrig översteg 25 meter.

Risken att storspovar och eventuella häckningar förbisågs minimerades på detta sätt.

För att få en bild över hur jordbrukslandskapet i och kring Täfteå nyttjas av storspov gjordes, efter att inventeringarna avslutats för dagen, ett från bil översiktligt eftersök av storspov på övriga jordbruksmarker i det omgivande landskapet.

3 Resultat

3.1 Tillgängligt data

Enligt Elmberg (2012) uppskattas den västerbottniska populationen uppgå till ca 1400 par år 2012 och enligt Olsson och Wiklund (1999) 2000–3000 par. En sökning på Artportalen ger att det under perioden 2000 till 2018 inom Nordmaling, Umeå och Robertsfors

(9)

5(7)

5-10-05

kommuner rapporterats in cirka 1100 observationer av storspovar där det finns

indikationer på häckning (Karta 3), dvs observationer av par i lämplig häckningsbiotop, ruvande fåglar, bon, bobesök, ungar osv. Observationer som rör förbiflygande eller rastande fåglar har inte inkluderats i dessa 1100 observationer. Det är troligt att flera observationer av häckande storspovar rör samma individer och att ett stort antal häckningar inte alls rapporterats. Trots detta ger data från Artportalen en godtagbar bild över hur häckningarna ligger spridda i landskapet. Tätheterna runt tätorter så som Umeå beror dock med största sannolikhet på att antal personer som rapporterar in sina

observationer till Artportalen är högre i de större tätorterna än i de mer glesbefolkade omgivningarna.

3.2 Fältinventering

Storspov observerades vi alla tre inventeringstillfällen (Karta 4). Observationerna gällde vid alla tre tillfällen födosökande individer. Inventeringen ger dock inget svar på i fall det var samma individ vid samtliga inventeringstillfällen. Observationerna gjordes inom utredningsområdet men utanför planområdet.

Under inventeringstillfälle 1 sågs en individ födosöka på åkermarken belägen strax söder om Skomakarvägen för att sedan flyga iväg och fortsätta sitt födosök på åkermarken norr om Båtbyggarvägen i utredningsområdets nordligaste del.

Under det andra inventeringstillfället observerades en storspov födosöka på åkermarken norr om Båtbyggarvägen i utredningsområdets nordligaste del.

Under det tredje inventeringstillfället observerades en storspov födosöka på åkermarken strax söder om Skomakarvägen. I och med att inventeraren närmade sig flög spoven upp och varnade under en kortare stund före den flög i väg mot norr.

Inget inventeringstillfälle resulterade i att något bo eller några ungar påträffades inom utredningsområdet.

3.3 Uppgifter från närboende

Det har genom samtal med ortsbor framkommit att det under andra år har häckat storspov inom utredningsområdet. Den plats som pekats ut ligger strax norr om Skomakarvägen på östra sidan av det dike som rinner i sydlig riktning genom utredningsområdets östra del. Inom detta område gjordes därför vid vartdera inventeringstillfället extra noggranna eftersök, dock utan att stöta på något bo.

3.4 Kringliggande landskap

Vid alla tre inventeringstillfällen hördes storspovar från åkermarker som ligger inom och runt Täfteå. En häckning bekräftades på en åker som ligger ca 300 meter öster om utredningsområdet. Trots att det mest troligt förekommer fler häckningar i omgivningar kunde inte dessa häckningar (inom ramen för denna inventering) lokaliseras.

(10)

6(7)

15-10-05

4 Slutsatser

Utredningsområdet samt det område som direkt kommer att påverkas av detaljplanen utgör åtminstone lämpliga födosöksområden för storspov. Vissa år används även området för häckning. Med tanke på att utredningsområdet ligger inom ett så pass tätbebyggt område kan det antas att storspovarna har svårt att få ut flygga ungar. Detta särskilt med hänseende till att det i närområdet kan antas finnas ett flertal katter som rör sig inom utredningsområdet och således kan plundra storspovens bon. Under

inventeringarna observerades åtminstone tre lösdrivande katter. I tillägg till katterna finns det även gott om kajor, kråkor och skator i anslutning till utredningsområdet, dessa kan också plundra bon när tillfälle ges.

Markanvändningen på de fastigheter som ingår i utredningsområdet utgörs främst av hästhagar, aktiv- och inaktiv åkermark. Hästhagar och aktivt brukad åker kan inte anses gynna storspoven då risken att bon förstörs, antingen genom hästtramp eller plöjning, är relativt stor. På den inaktiva åkermarken kan storspoven på kort sikt finna lämpliga häckplatser.

Med hänseende till rådande markanvändning samt relativt riklig förekomst av potentiella boplundrare samt förekomst av häckande storspovar i de direkta omgivningarna bedöms utredningsområdet inte utgöra ett område av särskild vikt för vare sig den lokala eller regionala bevarandestatusen för storspov. Ett antagande av detaljplanen och följande byggnation bedöms såldes inte påverka den lokala eller regionala bevarandestatusen för storspov negativt.

(11)

7(7)

5-10-05

5 Litteratur

Artportalen.se 2018-08-03, Uttag av observationer av storspov inom Nordmaling, Umeå och Robertsfors kommuner

Elmberg m.fl., 2012, Fåglarna i Sverige – antal och förekomst, Sveriges ornitologiska förening

Enetjärn Natur AB, 2016, Inventering och bedömning av naturvärde, Täfteå, Planerad detaljplaneändring i Umeå kommun

Enetjärn Natur AB, 2017, PM artskyddsbedömning Storspov Täfteå

Olsson, C. & Wiklund, J. 1999, Västerbottens fåglar, Västerbottens ornitologiska förening, Umeå

(12)

TÄFTEÅ S:3 TÄFTEÅ

34:3 TÄFTEÅ 1:7 TÄFTEÅ

1:65

TÄFTEÅ 1:71

TÄFTEÅ 1:16

TÄFTEÅ S:10 TÄFTEÅ

1:7 TÄFTEÅ

37:2

TÄFTEÅ 9:9

TÄFTEÅ 10:6 TÄFTEÅ

16:9

TÄFTEÅ 11:9

TÄFTEÅ 9:17

TÄFTEÅ 9:19

TÄFTEÅ 5:19 TÄFTEÅ 4:9 TÄFTEÅ 11:8

11:34

11:45

16:7

TÄFTEÅ S:13

TÄFTEÅ 5:31 TÄFTEÅ 5:14 TÄFTEÅ 9:44 TÄFTEÅ 9:9

TÄFTEÅ 4:8

TÄFTEÅ S:4

TÄFTEÅ S:4 TÄFTEÅ S:4

TÄFTEÅ S:4

10:161

TÄFTEÅ 9:8

i

KARTA 1

TECKENFÖRKLARING Utredningsområde

UPPDRAGSANSVARIG

Ruaridh Hägglund ^KONSTRRuaridh Hägglund Umestan företagspark, Hus 12, Box 110, 901 03 Umeå

Växel: 08-695 60 00 Fax: Fax 08-695 60 10

(13)

!

i

KARTA 2

TECKENFÖRKLARING

Utredningsområde UPPDRAGSANSVARIG

Växel: 08-695 60 00 Fax: Fax 08-695 60 10

(14)

i

KARTA 3

UPPDRAGSANSVARIG

Växel: 08-695 60 00 Fax: Fax 08-695 60 10

Observationer inom Umeå, Roberstfors och Nordmalings kommuner där indikationer finns att storspov häckar. Datum för observationerna är mellan 2000 och 2018.

(15)

i

UPPDRAGSANSVARIG

Växel: 08-695 60 00 Fax: Fax 08-695 60 10

Observationer av storspov. Vid alla

observationstillfällen rör sig observationerna om födosökande individer.

KARTA 4

TECKENFÖRKLARING

Utredningsområde 2018-05-08