Detaljplan för bostäder på Drotten 10
Kålgården, Jönköpings kommun
Samrådshandling 2015-04-13 Dnr:2014:38
Planbeskrivning
Så här görs en detaljplan med normalt planförfarande
Planbesked
Ärendet påbörjas när en byggherre ansöker om planbesked. I planbeskedet uppges föreslagen markanvändning samt bebyggelsens placering och omfattning.
Planavdelningen sammanställer ansökan med kompletterande underlag, varpå Stadsbyggnadsnämnden beslutar om ifall processen ska påbörjas eller inte.
Samråd
Om ett positivt planbesked ges inleds arbetet med att ta fram en handling inför samrådet. Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget genom att samla in kunskap och synpunkter, och att ge berörda insyn och möjlighet att påverka. De som har rätt att medverka vid samrådet är samrådskretsen, bestående av sakägare, Länsstyrelse, kommunala myndigheter och andra som har ett väsentligt intresse av planen. Tiden för samrådet annonseras i tidningen.
Synpunkter ska lämnas in skriftligen under samrådstiden och skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping. Efter samrådet sammanställs och kommenteras synpunkterna i en samrådsredogörelse. Utifrån samrådsredogörelsen justeras sedan planhandlingarna.
Granskning
Efter samrådet, och innan planen kan antas, ska planen vara tillgänglig för granskning under minst tre veckor. Granskningen innebär att myndigheter och sakägare och andra som berörs av planen ges möjlighet att lämna synpunkter.
Tiden för granskning annonseras i den lokala tidningen.
Synpunkter ska lämnas in skriftligen under granskningstiden och skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping. Kommunen sammanställer sedan synpunkterna i ett granskningsutlåtande. Utlåtandet skickas till de som inte fått sina synpunkter tillgodosedda.
Antagande
När granskningsutlåtandet har skickats ut antas planförslaget av kommunfullmäktige eller stadsbyggnadsnämnden. Sakägare som tidigare lämnat skriftliga synpunkter vid samråd eller granskning och inte fått dessa tillgodosedda kan överklaga beslutet hos Länsstyrelsen. Detta måste ske senast 3 veckor efter att antagandebeslutet har tillkännagetts.
Laga kraft
Detaljplanen vinner laga kraft och börjar gälla när tiden för överklagande har gått ut, om ingen har överklagat. Om någon överklagar detaljplanen prövas fallet av Länsstyrelsen och kan även överklagas vidare till mark- och miljödomstolen och därefter prövningsrätt till mark- och miljööverdomstolen. Planen vinner laga kraft eller upphävs när ärendet slutligen har avgjorts.
Så görs en detaljplan
STANDARDFÖRFARANDE
Den som vill ha en detaljplan måste skriftligen ansöka om ett planbesked hos kommunen. I ansökan uppges vad marken ska användas till samt bebyggel- sens placering, omfattning och höjd. Även annan information kan begäras in så som hantering av trafik eller höjdskillnader. Därefter undersöker planavdelning- en förutsättningarna för den önskade planen. Underlaget skickas sedan till stadsbyggnadsnämnden för beslut.
Planbesked
Om ett positivt planbesked ges inleds arbetet med att ta fram en första handling inför samrådet. Syftet med samråd är att få in synpunkter på handling- en. Samrådskretsen består av sakägare, länsstyrelse, kommunala myndigheter och andra som har ett väsentligt intresse av planen. Vid standardförfarande sker annonsering i den lokala tidningen, och samrådstiden är valfri.
Samråd
Granskningsskedet är ytterligare ett tillfälle att lämna synpunkter. Vid standard- förfarandet behövs ingen granskning eller underrrättelse ifall samrådskretsen godkänt förslaget. Men om ändringar görs genomförs en granskning, och samrådskretsen underrättas skriftligen. Synpunkter ska lämnas in skriftligen under granskningstiden. Synpunkterna skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping.
Granskning
Efter samrådet sammanställs de inkomna synpunkterna i en samrådsredo- görelse. Utifrån samrådsredogörelsen justeras sedan planhandlingarna.
Samrådsredogörelse
Sakägare som tidigare lämnat skriftliga synpunkter vid samråd eller granskning och inte fått dessa tillgodosedda har möjlighet att överklaga beslutet hos länsstyrelsen. Detta måste ske senast 3 veckor efter antagandet.
Överklagande
Planförslaget antas av kommunfullmäktige eller stadsbyggnadsnämnden.
Beslutet publiceras på kommunens anslagstavla.
Antagande
Detaljplanen vinner laga kraft och börjar gälla när tiden för överklagande har gått ut om ingen har överklagat. Om någon överklagar detaljplanen prövas fallet av länsstyrelsen och kan även överklagas vidare till mark- och miljööver- domstolen. Planen vinner laga kraft eller upphävs när länsstyrelsen eller mark- och miljööverdomstolen slutligt har avgjort ärendet.
Laga kraft
§
Så görs en detaljplan
STANDARDFÖRFARANDE
Den som vill ha en detaljplan måste skriftligen ansöka om ett planbesked hos kommunen. I ansökan uppges vad marken ska användas till samt bebyggel- sens placering, omfattning och höjd. Även annan information kan begäras in så som hantering av trafik eller höjdskillnader. Därefter undersöker planavdelning- en förutsättningarna för den önskade planen. Underlaget skickas sedan till stadsbyggnadsnämnden för beslut.
Planbesked
Om ett positivt planbesked ges inleds arbetet med att ta fram en första handling inför samrådet. Syftet med samråd är att få in synpunkter på handling- en. Samrådskretsen består av sakägare, länsstyrelse, kommunala myndigheter och andra som har ett väsentligt intresse av planen. Vid standardförfarande sker annonsering i den lokala tidningen, och samrådstiden är valfri.
Samråd
Granskningsskedet är ytterligare ett tillfälle att lämna synpunkter. Vid standard- förfarandet behövs ingen granskning eller underrrättelse ifall samrådskretsen godkänt förslaget. Men om ändringar görs genomförs en granskning, och samrådskretsen underrättas skriftligen. Synpunkter ska lämnas in skriftligen under granskningstiden. Synpunkterna skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping.
Granskning
Efter samrådet sammanställs de inkomna synpunkterna i en samrådsredo- görelse. Utifrån samrådsredogörelsen justeras sedan planhandlingarna.
Samrådsredogörelse
Sakägare som tidigare lämnat skriftliga synpunkter vid samråd eller granskning och inte fått dessa tillgodosedda har möjlighet att överklaga beslutet hos länsstyrelsen. Detta måste ske senast 3 veckor efter antagandet.
Överklagande
Planförslaget antas av kommunfullmäktige eller stadsbyggnadsnämnden.
Beslutet publiceras på kommunens anslagstavla.
Antagande
Detaljplanen vinner laga kraft och börjar gälla när tiden för överklagande har gått ut om ingen har överklagat. Om någon överklagar detaljplanen prövas fallet av länsstyrelsen och kan även överklagas vidare till mark- och miljööver- domstolen. Planen vinner laga kraft eller upphävs när länsstyrelsen eller mark- och miljööverdomstolen slutligt har avgjort ärendet.
§
Laga kraft
Så görs en detaljplan
STANDARDFÖRFARANDE
Den som vill ha en detaljplan måste skriftligen ansöka om ett planbesked hos kommunen. I ansökan uppges vad marken ska användas till samt bebyggel- sens placering, omfattning och höjd. Även annan information kan begäras in så som hantering av trafik eller höjdskillnader. Därefter undersöker planavdelning- en förutsättningarna för den önskade planen. Underlaget skickas sedan till stadsbyggnadsnämnden för beslut.
Planbesked
Om ett positivt planbesked ges inleds arbetet med att ta fram en första handling inför samrådet. Syftet med samråd är att få in synpunkter på handling- en. Samrådskretsen består av sakägare, länsstyrelse, kommunala myndigheter och andra som har ett väsentligt intresse av planen. Vid standardförfarande sker annonsering i den lokala tidningen, och samrådstiden är valfri.
Samråd
Granskningsskedet är ytterligare ett tillfälle att lämna synpunkter. Vid standard- förfarandet behövs ingen granskning eller underrrättelse ifall samrådskretsen godkänt förslaget. Men om ändringar görs genomförs en granskning, och samrådskretsen underrättas skriftligen. Synpunkter ska lämnas in skriftligen under granskningstiden. Synpunkterna skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping.
Granskning
Efter samrådet sammanställs de inkomna synpunkterna i en samrådsredo- görelse. Utifrån samrådsredogörelsen justeras sedan planhandlingarna.
Samrådsredogörelse
Sakägare som tidigare lämnat skriftliga synpunkter vid samråd eller granskning och inte fått dessa tillgodosedda har möjlighet att överklaga beslutet hos länsstyrelsen. Detta måste ske senast 3 veckor efter antagandet.
Överklagande
Planförslaget antas av kommunfullmäktige eller stadsbyggnadsnämnden.
Beslutet publiceras på kommunens anslagstavla.
Antagande
Detaljplanen vinner laga kraft och börjar gälla när tiden för överklagande har gått ut om ingen har överklagat. Om någon överklagar detaljplanen prövas fallet av länsstyrelsen och kan även överklagas vidare till mark- och miljööver- domstolen. Planen vinner laga kraft eller upphävs när länsstyrelsen eller mark- och miljööverdomstolen slutligt har avgjort ärendet.
Laga kraft
§
Så görs en detaljplan
STANDARDFÖRFARANDE
Den som vill ha en detaljplan måste skriftligen ansöka om ett planbesked hos kommunen. I ansökan uppges vad marken ska användas till samt bebyggel- sens placering, omfattning och höjd. Även annan information kan begäras in så som hantering av trafik eller höjdskillnader. Därefter undersöker planavdelning- en förutsättningarna för den önskade planen. Underlaget skickas sedan till stadsbyggnadsnämnden för beslut.
Planbesked
Om ett positivt planbesked ges inleds arbetet med att ta fram en första handling inför samrådet. Syftet med samråd är att få in synpunkter på handling- en. Samrådskretsen består av sakägare, länsstyrelse, kommunala myndigheter och andra som har ett väsentligt intresse av planen. Vid standardförfarande sker annonsering i den lokala tidningen, och samrådstiden är valfri.
Samråd
Granskningsskedet är ytterligare ett tillfälle att lämna synpunkter. Vid standard- förfarandet behövs ingen granskning eller underrrättelse ifall samrådskretsen godkänt förslaget. Men om ändringar görs genomförs en granskning, och samrådskretsen underrättas skriftligen. Synpunkter ska lämnas in skriftligen under granskningstiden. Synpunkterna skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping.
Granskning
Efter samrådet sammanställs de inkomna synpunkterna i en samrådsredo- görelse. Utifrån samrådsredogörelsen justeras sedan planhandlingarna.
Samrådsredogörelse
Sakägare som tidigare lämnat skriftliga synpunkter vid samråd eller granskning och inte fått dessa tillgodosedda har möjlighet att överklaga beslutet hos länsstyrelsen. Detta måste ske senast 3 veckor efter antagandet.
Överklagande
Planförslaget antas av kommunfullmäktige eller stadsbyggnadsnämnden.
Beslutet publiceras på kommunens anslagstavla.
Antagande
Detaljplanen vinner laga kraft och börjar gälla när tiden för överklagande har gått ut om ingen har överklagat. Om någon överklagar detaljplanen prövas fallet av länsstyrelsen och kan även överklagas vidare till mark- och miljööver- domstolen. Planen vinner laga kraft eller upphävs när länsstyrelsen eller mark- och miljööverdomstolen slutligt har avgjort ärendet.
§
Laga kraft
Så görs en detaljplan
STANDARDFÖRFARANDE
Den som vill ha en detaljplan måste skriftligen ansöka om ett planbesked hos kommunen. I ansökan uppges vad marken ska användas till samt bebyggel- sens placering, omfattning och höjd. Även annan information kan begäras in så som hantering av trafik eller höjdskillnader. Därefter undersöker planavdelning- en förutsättningarna för den önskade planen. Underlaget skickas sedan till stadsbyggnadsnämnden för beslut.
Planbesked
Om ett positivt planbesked ges inleds arbetet med att ta fram en första handling inför samrådet. Syftet med samråd är att få in synpunkter på handling- en. Samrådskretsen består av sakägare, länsstyrelse, kommunala myndigheter och andra som har ett väsentligt intresse av planen. Vid standardförfarande sker annonsering i den lokala tidningen, och samrådstiden är valfri.
Samråd
Granskningsskedet är ytterligare ett tillfälle att lämna synpunkter. Vid standard- förfarandet behövs ingen granskning eller underrrättelse ifall samrådskretsen godkänt förslaget. Men om ändringar görs genomförs en granskning, och samrådskretsen underrättas skriftligen. Synpunkter ska lämnas in skriftligen under granskningstiden. Synpunkterna skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping.
Granskning
Efter samrådet sammanställs de inkomna synpunkterna i en samrådsredo- görelse. Utifrån samrådsredogörelsen justeras sedan planhandlingarna.
Samrådsredogörelse
Sakägare som tidigare lämnat skriftliga synpunkter vid samråd eller granskning och inte fått dessa tillgodosedda har möjlighet att överklaga beslutet hos länsstyrelsen. Detta måste ske senast 3 veckor efter antagandet.
Överklagande
Planförslaget antas av kommunfullmäktige eller stadsbyggnadsnämnden.
Beslutet publiceras på kommunens anslagstavla.
Antagande
Detaljplanen vinner laga kraft och börjar gälla när tiden för överklagande har gått ut om ingen har överklagat. Om någon överklagar detaljplanen prövas fallet av länsstyrelsen och kan även överklagas vidare till mark- och miljööver- domstolen. Planen vinner laga kraft eller upphävs när länsstyrelsen eller mark- och miljööverdomstolen slutligt har avgjort ärendet.
§
Laga kraft
Inledning
En detaljplan prövar om ett område är lämpligt för en viss typ av användning, både vad gäller mark och vatten. Detaljplanen reglerar både rättigheter och skyldigheter mellan markägare och samhället, och markägare emellan.
Detaljplanen är bindande vid prövning av bygglov.
En detaljplan innefattar en plankarta, en planbeskrivning och bilagor. Varje enskild kommun ansvarar för hur planbeskrivningens ser ut. I Jönköpings kommun används följande upplägg:
Bakgrund, syfte och huvuddrag – En sammanfattande beskrivning av detaljplanen
Planförslag – En beskrivning av den markanvändning som detaljplanen möjliggör
Planens konsekvenser – Här beskrivs eventuella följder av detaljplanen
Förutsättningar – Nulägesbeskrivning samt planförslagets relation till övriga styrdokument
Genomförande av detaljplanen – Beskrivning av ekonomiska frågor, avtal, ansvarsfördelning, fastighetsrättsliga frågor samt tidplan
4
Innehåll
Bakgrund, syfte och huvuddrag 5
Planförslag 6
Plankarta och bestämmelser 14
Planens konsekvenser 17
Förutsättningar 23
Genomförande av detaljplanen 31
Handlingar
Planbeskrivning
Plankarta med bestämmelser Behovsbedömning
Bilagor
Geoteknisk undersökning
Miljöteknisk undersökning av föroreningar i mark och grundvatten Trafikbullerutredning
Samtliga handlingar och bilagor finns på www.jonkoping.se sökord: detaljplan Drotten 10
Översikt
Bakgrund, syfte och huvuddrag
Planområdet är beläget längst med Odengatan på östra Kålgården. Den fastighet som planen främst behandlar är Drotten 10 som är bebyggd med lokaler som idag hyrs av posten. Detta kontrakt har dock sagts upp och posten flyttar ut år 2016 för att lämna plats åt ett nytt bostadskvarter. I det kommunala bostadsförsörjningsprogrammet är projektet omnämnt och exploateringen förväntas ske under 2016.
Den nya bebyggelsen förväntas bli fyra bostadsbyggnader i fyra till fem våningar. Detta resulterar i ca 150 lägenheter, samt fyra lokaler i bottenplan.
Exploateringen medför en utvidgning av Jönköpings centrum och Kålgården vilket har till följd att gestaltning blivit en viktig fråga i planförslaget. För att skapa en stadsmässig utformning utifrån Jönköpings förutsättningar har bebyggelsen anpassats till omgivningen gällande takutformning, taklutning, våningsantal samt entréer placerade mot gata.
Utöver exploateringen på Drotten 10 kommer även planen att innefatta angränsande gator. Detta görs dels för att fastigheten ska kunna angöras från norr, via en ny körbana, men även för att höja standarden på befintliga gator så att framtida behov tillgodoses. Detta innebär en förlängning av Östra Holmgatan fram till Odengatan. Upprustning av den delen av Kålgårdsgatan som angränsar till Drotten 10 samt utbyggnad av Stenhuggargatan för ett bredare gång- och cykelstråk.
6
Planförslag
Plandata
Läge och areal
Planen omfattar fastigheten Drotten 10, på 8170 kvm, samt kringliggande vägar. Planområdet avgränsas av Odengatan i Norr, kvarteret Delfinen 10 m.fl.
i väster, kvarteret Charaden 10 i öster och Eleven 4 m.fl. i söder.
Markägoförhållanden
Drotten 10, som bostadsbebyggelsen är planerad på, ägs av Fastighetsaktiebolaget Mesulan som är ett dotterbolag till Vättersnäs Förvaltnings AB. Marken öster om Drotten 10 som ska lösas in för förlängning av Östra Holmgatan ägs av Fastighets AB Charaden, Nybergs Bil AB. Övrig mark tillhör kommunen.
Bebyggelse
Flerbostadshus
På kvarteret Drotten 10 planeras fyra lamellhus, ett i varje väderstreckmed fasad i fastighetsgräns mot gata. Byggnaderna mot Odengatan i norr samt mot Östra Holmgatan i öster får fem våningar. Denna byggnadshöjd är anpassad för att följa Odengatans karaktär och för att Domherren 23 (Saab), som har kulturhistoriska värden, ska förbli dominerande i stadsrummet.
Odengatan
Kålgårdsgatan
Östr a Holmga
tan
St enhuggar ga tan
Drotten
Situationsplan för ny bebyggelse på Drotten 10.
Mot större delen av Kålgårdsgatan i söder och Stenhuggargatan i väster trappas byggnaderna ner till fyra våningar för att anpassa sig efter den småskaligare träbebyggelsen väster om planområdet och övriga byggnader utmed Kålgårdsgatan.
Byggherrens förslag har fyra separata byggnadskroppar med ett släpp i väster, ett i öster samt två i söder. Släppen behöver troligen, på grund av buller, förses med glasskärmar och på så vis skapas en tyst sida.
Entréer är vända mot gatan på kvarterets samtliga sidor för att skapa ett mer varierat gaturum och bryta upp de relativt långa fasaderna. Entréerna är indragna för att dörrar inte ska öppnas ut över gång- och cykelbanor. Trapphusen kan även nås från gården. I Bottenvåningen har förslaget verksamheter/butiker i hörnlägen men planen tillåter C - centrumverksamhet i hela bottenvåningen.
Överst: Montage sett från Odengatan . Drotten 10 är illustrerat till vänster på bilden.
Nederst: Montage sett från Stenhuggargatan. Drotten 10 är illustrerat i mitten av bilden.
Bilderna visar den tänkta fasadutformningen ut mot gatorna i alla väderstreck.
8
Byggnadernas tak följer Kålgårdens och Östra centrums tydligaste karaktär på större byggnader med relativt flacka sadeltak utan inredd vind där taket saknar utskjutande delar förutom skorstenar och har en tydlig takfot. Hisschakt och ventilation ska rymmas under tak.
Ambitionen är att skapa gator och byggnader med hög stadsmässighet där de viktigaste delarna är: väl slutet kvarter med fasader i fastighetsgräns, verksamheter i bottenvåning, entréer mot gata, varierande fasader samt förhöjd bottenvåning vid bostäder i gatuplan.
Gård
Kvarterets gård ligger upphöjd ca 80 centimeter ovan omgivande gator. Gården är relativt stor och det är därför viktigt att jobba med utformningen så att det skapas rum av varierande storlek. Exempelvis kommer delar av gården att skärmas av med uthus så som cykelgarage och förråd i maximalt 1 våning.
Utöver dessa mindre byggnader finns det möjlighet att jobba med spaljéer och vegetation, buskar, klätterväxter och mindre träd, för att skapa en trivsam miljö. Det finns dock vissa begränsningar gällande större träd, då garaget ligger under gården så får inte stora rotsystem plats.
Bild över entréplan. I hörnen redovisas butikslokaler. Alla trapphus är genomgående från gata till gård. På gården redovisas två gårdshus/förråd.
Sektion som visar byggnadshöjderna i riktning från söder till norr.
Cykelparkering
Cykelparkering sker på innergård samt i cykelrum i det nedsänkta parkeringsgaraget. Då båda alternativen innebär höjdskillnad från gata är det viktigt att skapa lättillgängliga cykelparkeringar för att undvika att cyklar ställ på trottoaren utanför kvarteret. Till gården sker detta med ramp och i garagevåning bör cykelrum vara placerade nära in- och utfart. Det är även möjligt att använda utrymme i bottenvåning med direkt anslutning till gata men de bör i så fall vara väl uppglasade och inte utnyttja hörnlägen.
Odengatan
Kålgårdsgatan
Östr a Holmga tan
Stenhuggar
gatan
Delfinen
Drotten
Charaden
Eleven & Elden Pilarna på bilden illustrerar in-
och utfarter från Drotten 10 och Charaden 10.
Bilparkering
Parkering ligger nersänkt en halvvåning under byggnaderna och gården och tillsammans med lägenhetsförråd så täcker det hela kvarteret. Det finns plats för rundkörning i garaget men infart sker från Stenhuggargatan och utfart mot Östra Holmgatan. I garaget finns utrymme för ca 125 parkeringsplatser. Det faktiska parkeringsbehovet bedöms vid bygglov med då gällande parkeringsnorm.
Utformning av gator
Planområdet innefattar en ny gata mellan Drotten 10 och Odengatan, den norra delen av Stenhuggargatan, en förlängning av Östra Holmgatan och en del av Kålgårdsgatan.
Bild över garageplan.
Garaget möjliggör för ca 125 bilparkeringsplatser. Det finns två cykelrum redovisade i söder samt ett i öster och ett i väster.
10 Odengatan
Närmast kvarteret Drotten kommer en ny gata anläggas för att kunna angöra byggnaderna. Gatan kommer innefatta en trottoar på 2,5 meter mot Drotten 10 följt av en 5,5 meter bred körbana, som är enkelriktad från Stenhuggargatan i väster till Östra Holmgatan i öster. Körbanan ska göra det möjligt att stanna vid entréerna vid inflyttning men gatan kommer i övrigt inte ha parkeringsmöjligheter.
Anledningen till detta är att trafiken på denna gata bör minimeras på grund av buller och för att inte ytterligare öka den barriär som Odengatan medför.
Norr om körbanan finns en grönyta som ska ta hand om dagvatten med hjälp av ett grunt dike med vegetation. Dikningen måste placeras på ett sådant vis att det inte stör befintliga ledningar för fjärrvärme och fjärrkyla. Grönytan gränsar till en 3 meter bred cykelbana som skiljs från Odengatan av en befintlig grönyta med trädplantering.
Stenhuggargatan
Stenhuggargatan planeras bli 15 meter bred. Vägbreddningen ska möjliggöra en 2,5 meter gångbana i väster och en 6,5 meter körbana. Mot Drotten 10 skapas en 4 meter bred gång- och cykelbana. Denna skiljs från körbanan av två meter breda fickparkeringar som delas av med trädplanteringar.
För att denna vägbreddning ska vara möjlig behöver 2 meter på västra sidan av Drotten 10 överlåtas till kommunen för allmän platsmark.
Östra Holmgatan
Östra Holmgatan planeras bli 13,5 meter bred och ha en utformning med 2,5 meter gångbana i väster mot Drotten 10 och en 6,5 meter bred körbana. Denna följs av 2 meter fickparkeringar som delas av med trädplanteringar. Längst i öster skapas en 2,5 meter bred trottoar. Detta innebär att kommunen behöver lösa mark av Nybergs bil AB samt att 3 meter överlåts till kommunen för allmän platsmark i östra delen av fastigheten Drotten 10.
GB P+ Tr GB
K
2,5 m 2,5 m
2,0 m 6,5 m
Östraholmsgatan
GB K P+ Tr GC
2,5 m 6,5 m 2,0 m 4,0 m
Stenhuggargatan 13,5 m
15,0 m Delfinen
5, 10 & 13 Drotten
10 Drotten
10 Charaden
10
GB P+ Tr GB
K
2,5 m 2,0 m 2,5 m
6,5 m Östraholmsgatan
GB K P+ Tr GC
2,5 m 6,5 m 2,0 m 4,0 m
Stenhuggargatan 13,5 m
15,0 m Delfinen
5, 10 & 13
Drotten 10 Drotten
10
Charaden 10
Bilden illustrerar den nya bredden på Stenhuggargatan och hur den ska utformas.
Bilden illustrerar den nya förlängningen av Östra Holmgatan och hur den ska utformas.
Kålgårdsgatan
Kålgårdsgatan planeras få samma karaktär och utformning som gatan har väster om planområdet.
Gatuparkering
Fickparkeringar planeras på Stenhuggargatan, Östra Holmgatan och Kålgårdsgatan, dessa är inte menade att försörja bostädernas parkeringsbehov utan finns för butiksbesökare och andra tillfälliga besökares parkeringsbehov.
För att reglera detta bör parkeringarna på gatumark vara tidsbegränsade.
Tillgänglighet
Byggnader och utemiljö rekommenderas att ha en utformning som bidrar till att gällande normer för tillgänglighet uppfylls. För vägledning se Bättre för alla – Basutformning för bostäder i nyproduktion (Jönköpings kommun, 2011).
Teknisk försörjning
VA
Vatten- och avloppsledningar finns dragna in på fastigheten från Kålgårdsgatan.
Den nya bebyggelsen ska ansluta till dessa.
Dagvatten
Dagvatten från kvarteret Drotten 10 ska i första hand hanteras inom fastigheten.
Vid större regn blir lokalt omhändertagande inte möjligt då gårdsytans planterbara bjälklag inte kan hantera stora mängder vatten. Vid dessa tillfällen ska vattnet ledas till de kommunala dagvattenledningarna på Stenhuggargatan och Kålgårdsgatan. Dessamma gäller regnvatten som kan behöva pumpas ur garaget vid ett större skyfall.
Dagvattnet på kommunal mark är tänkt att tas om hand med hjälp av en dagvattenfördröjningsdam samt befintliga och nya dagvattenledningar.
Drotten 10
Odengatan Bilden illustrerar den planerade
dagvatten- fördröjningsdammen mellan Drotten 10 och Odengatan.
12
Nya dagvattenledningar behöver dras inom planområdet då vissa av vägarna i dagsläget inte har dagvattenledningar utan de är direkt kopplade till spillvattnet.
Vidare finns det en instängd lågpunkt mellan Drotten 10 och Odengatan.
På grund av detta bör platsen utformas med en dagvattenfördröjning för att motverka överbelastning på ledningarna. Dagvattensfördröjningsdiket måste placeras på ett sådant vis att det inte stör befintliga ledningar för fjärrvärme och fjärrkyla. Detta innebär att diket måste vara relativt grunt. För att trots det ha effekt planeras diket ha perenna växter med en bas av olika prydnadsgräs.
Strandiris, svärdslilja och någon blommande perenner är tänkbara växter som kan komma att planteras in på olika platser.
Uppvärmning
Byggnaderna kan anslutas till befintliga fjärvärmeledningar, som är indragna på fastigheten via Stenhuggargatan.
El
Byggnaderna kan anslutas till befintligt elnät. Detta finns kring hela fastigheten och är i dagsläget indraget i det nordöstra hörnet av Drotten 10. Denna anslutningspunkt finns på den yta som planeras för Östra Holmgatans förlängning vilket kan innebära att ledningarna dras om. I samband med detta är det lämpligt att finna en ny anslutningspunkt för Drotten 10.
Avfall
Avfallshanteringen ska ske på den egna fastigheten. De gemensamma utrymmena och anordningarna för avfallshantering skall vara anpassade för rörelsehindrade. Anordningar för avfallshanteringen skall utformas så att kraven på god arbetsmiljö för avfallshämtaren uppfylls och risken för olycksfall minimeras.
Kommunen rekommenderar att alla åtta fraktioner ska finnas på fastigheten för att gynna miljön och bidrar till en lägre kostnad för fastighetsägaren. De åtta fraktionerna är; matavfall, sorterat brännbart avfall, returpapper (tidningar m.m.), pappersförpackningar, plastförpackningar, metallförpackningar, färgat glas och ofärgat glas. Utöver de åtta fraktionerna är det bra om fastighetsägaren även har insamling av elektronik och batterier.
Störningar, hälsa och säkerhet
Brandskydd
Insatstid
Räddningstjänstens insatstid till området är under 10 minuter.
Skydd mot spridning
Skydd mot brandspridning mellan byggnader enligt BBR 5:7 skall beaktas mot bakgrund av insatstiden.
Tillgänglighet
Alla byggnader skall vara lätt tillgängliga med räddningstjänstens fordon enligt BBR 5:94. Avståndet mellan räddningsfordonets uppställningsplats och byggnadens angreppspunkt bör understiga 50 m. Det förutsätts att varje dörr i fasad är en angreppspunkt.
Brandvatten
Brandvatten skall anordnas enligt gällande VAV-norm. Avståndet mellan brandpost och angreppspunkt bör understiga 100 meter.
14
( ( ( ( ( ( ( ( ( (
( ( ( ( ( ( ( ( ( (
( ( ( ( ( ( ( ( ( (
( ( ( ( ( ( ( ( ( (
( ( ( ( ( ( ( ( ( (
( ( ( ( ( ( ( ( ( (
( ( ( ( ( ( ( ( ( (
E E E E E E E E E
E E E E E E E E E
E E E E E E E E E
E E E E E E E E E
E E E E E E E E E
E E E E E E E E E
( (
( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( (
(((((
Ø
l
(((
l
Ø( ( ( (
( ( ( (
( ( ( (
( ( (
( Ø
l
Ø
l G
22°-27°G
22°-27°V
)
+105,0)
+102,2IV . )
+91,0GATA BC
r
r
r
r
r
r
r
r
r
r r r
r r r r
r
r r
r r
r r
r r
r
UU
U U
UU
U U
UU
U
U
U
U U U
U
U
U U
UUUU U U U
P
P P P P P P P
U
UU
U U U U
UU
UU
UU
U U
U U
UU
UU
U U U UU U UUUUUU U U U U U U
UUUUUU U U U U U U
U U
U U
UU
U
U
U U U
U U U
UU U
U U
U U U U
U U
U U U U
U U
U U U
U U U
U U U
U U UU U U
UUU
U U U U
UUUU
U U U
P P PU U
UU U
U U U
U U
U U
U U U U
U U U U
U U U U
P P P
P P P P
U
U
U
U
q q q q
q q q
UU
U U U
U U U
U U UU
U UUU
U UU U
U U
U U
U U
U U
U U
U
U
UU UUUU UU
U U
U
U U
U
U U
UUU
U
UUUU U
UUU
U
UUU
U U
U UU
U UU
U U U U
U
UU
U U U U
U
UU
U U
U
U U
U U U
UU
U
UUUU
U
UUUU UUUU
U
UUUU
U
PPP UUU
U U U
UUU
U U U
UU
U U U U
UU
U U
U U q q
q q
UU UU
UPP
PPP P P
PP
U
U
U
U
UUUU
UU
U U
U U U
UUU
U
U
UUU
U
UUUUUUUUUU UUU UUU UU UU
U
U U U
U U
U U
U U U U U U
UU UUUU
U U U
U
U U U
U
U
U U U U U U U
U U U U
U
U
U U U U U U U U U U U U
U U
UUU
U
UUU
U U U
U U
U U
U U
U
U
UU U
U
UU
UUU
U U
UUU
U U
U
UU
U U U U U U U U U
U U
U U
UU
U U U U U U U U U
U U
U U
U
U U
U
U
U U
U U U
U U U
U U
U
U
U U
U U U
U U U U
UUU U
U U
UUU
U
PP
P P P
P P P P
P
P
P P
P
P P P P
PP
PPP P P PPP
U UU
PP
G G
G G GG
G
G
G G
G G
G G GG
G
G G
G G G
G G
G G
G G
G
G
G G
G
G
G G
G G
G
G G G
G
G G
G G
G
G
G G G
G
G G
G G G
G
G G G
G
G
G
G
G
G G
G G G
G
G
G G
G G G G
G
G G G G
G G
G G G
G G G
G G G G G G G G G
G
G
G
G G G G G
G G
G
G G
G
G
G G
G G
G G G
G
G G G
G G G G G
G G
G G
G G G G G
G G G
G G G
G G
G
G
G
GG
G
G
G G
G G G
G
G G
G G
G G G
G G
G
G G
G
G G
G G
G G
G
G
G
G G
G
G G
G G
G
G
G
G G
G
G G G G
G G
G G
G G G G
G G
G G G
G G G
G G
G G
G G
G
G G
G G
G G G
G G G G G
G G G G
G G G G
d
d
nd
d
n&
&
&
&
&
&
&
&
&
& &
&
&
&
&
& &
&
&
&
& &
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
& &
&
&
&
&
&
&
&
&
& &
&
&
&
&
&
&
&
& &
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
&
& &
&
&
&
&
&
&
^
Fortunagatan
Fortunagatan
Aspholmsgatan
Godhemsgatan
Kålgårdsgatan
John Bauersgatan Kålgårdsgatan
Slottsgatan
Odengatan
Poppelgränd
Rök erigränd
Slottsgatan
Odengatan
Stenhuggargatan
Änkhusgatan Ulfsparregatan
Stenhuggargatan
Östra H olmga
tan Östra Holmgatan
ENHÖRNINGEN DROSKAN
DROTTEN
DOMHERREN
ELDEN DVÄRGEN
DELFINEN DRÖMMEN
ERAN
ESKADERN
DOMAREN DROMEDAREN
ELEVEN
CITADELLET
CHARADEN
DOMHERREN
ELEVEN KÅLGÅRDEN
ÖSTER
ÖSTER
1/2
2
1/2
1
1
1
1:1 1:1
1:1
1:2
1:5
1:5 1:4
1:5 1:15
2 4
4 5
5 6
6
6
7
7
9
9
10
10
10
10
11 12
13 18
16 15
15
17 18
19 23
19
23 19
21 20
22 28
25
29 28 26
30
31
33
32
KÅLGÅRDEN
1:2 GA
GA
90 91 92 90
90
90
90
91
90 90
91 91
90 90
90
90
92 91
91
90
90
91 90
90
90 90 90
90
91
90
90
91 90
90
90 90
90
90 90
91
90 90
90
90
90
90
91
90
90
90
90
90
9190
91
91 190500
190500
190600
190600
190700
190700
6406700 6406700
6406800 6406800
6406900 6406900
b
...
Detaljplan för
Anna-Alexandra Lidenstjärna Planförfattare:
Drotten 10
Kålgården
bostäder på
2015-03-19 Upprättad:
2014:38 Diarienummer: 1:1 000
0 50 100 Meter
Skala
Grundkarta över del av Jönköping i Jönköpings kommun Fastighetsindelning: Månad År
Markkomplettering: Månad År Koordinatsystem: Sweref 99 13 30 Höjdsystem: RH2000
Byggnadernas begränsningslinjer utgöres av fasadlinjer eller takkonturer
Grundkartans riktighet bestyrkes Jönköping den dag månad år ...
Helen Lerge
Lantmäteriavdelningen Stadsbyggnadskontoret
PLANBESTÄMMELSER
Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar.
Endast angiven användning och utformning är tillåten.
Där beteckning saknas gäller bestämmelsen inom hela planområdet.
GRÄNSBETECKNINGAR
Planområdesgräns Användningsgräns Egenskapsgräns
ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN
Allmänna platser
GATA
GataKvartersmark
BC
Bostäder. Centrumverksamhet medges på våning IBEGRÄNSNING AV MARKENS BEBYGGANDE
( ( (
( ( (
( ( (
E E E
E E E Marken får byggas över med planterbart bjälklag. Planterbart bjälklag får i begränsad omfattning bebyggas med komplementbyggnader till en maximal höjd av I våning ovan bjälklagets angivna nockhöjd.
MARKENS ANORDNANDE
Utfart, Stängsel
( (
Ø
l
Ø
l
Körbar utfart får inte anordnasPLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE
Utformning
II Högsta antal våningar. Vind får inte inredas
. ) 0,0
Högsta nockhöjd i meter över nollplanetG 00-00
Sadeltak med en taklutning på 22-27 °)
0,0 Högsta byggnadshöjd i meter över nollplanetSTÖRNINGSSKYDD
Byggnader och bostäder ska lokaliseras och utformas så att ljudkrav 1 - 3 uppfylls. Om ljudkrav 2 inte kan uppfyllas ska istället ljudkrav 4 - 5 uppfyllas. Ljudkrav 2-5 avser frifältsvärden.
Ljudkrav 1: Inomhus 30 dBA ekvivalent ljudnivå, 45 dBA maximal ljudnivå (kl. 22-08) Ljudkrav 2: Vid fasad 55 dBA ekvivalent ljudnivå
Ljudkrav 3: Vid uteplats (får vara gemensam) 55 dBA ekvivalent ljudnivå, 70 dBA maximal ljudnivå (får överskridas 3 ggr/dygn)
Ljudkrav 4: Utanför fönster till minst hälften av bostadsrummen i varje bostad 50 dBA ekvivalent ljudnivå, 70 dBA maximal ljudnivå.
Ljudkrav 5: Minst hälften av gårdsytan 50 dBA ekvivalent ljudnivå (1,5 meter ovan mark).
ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER
Genomförandetiden är 5 år från det planen vinner laga kraft Kommunen är huvudman för allmänna platser