Samrådsunderlag – Avgränsningssamråd inför tillståndsansökan
Skansverket
Uddevalla
avloppsreningsverk
Sammanfattning
Skansverkets avloppsreningsverk tar emot spillvatten från Uddevalla centralort samt ett antal ytterområden. Avloppsreningsverket har idag en begränsning i maximal BOD-belastning på 3700 kg BOD/dygn, (52 857 pe) in till reningsverket. I takt med att Uddevalla växer så behöver Skansverkets avloppsreningsverk söka nytt miljötillstånd då inkommande belastning har överskridits några gånger under de senaste åren.
Tillståndet för Skansverket behöver också förnyas då det är från 1995.
Två oberoende kapacitetsutredningar visar att avloppsreningsverket kan utöka sin kapacitet utan allt för stora ingrepp i den befintliga reningsprocessen till 55 000 pe som årsmedelbelastning. Skansverket söker därmed tillstånd för 55 000 pe som årsmedelbelastning. Bedömningen är att man utgår från befintligt avloppsreningsverk som har goda förutsättningar för att kunna optimera reningsprocessen med ytterligare tekniska lösningar. Därmed ökas kapaciteten i avloppsverket och utsläppen hålls låga med bästa möjliga teknik.
Reningen vid avloppsverket fungerar mycket bra och utsläppsvillkoren med avseende på BOD7, kväve och fosfor hålls med god marginal. Framtida utsläppshalter och mängder bedöms inte öka med den utökade kapaciteten. Framtida utsläpp och miljöpåverkan kommer att utredas under tillståndsprocessen.
En inledande utredning har genomförts kring möjlig och lämplig utsläppspunkt för renat avloppsvatten från Skansverkets avloppsreningsverk med hänsyn till människors hälsa och miljön. Utgångspunkten i denna prövning är att utsläppspunkten är kvar där den är idag, i Bäveån.
För att erhålla ett miljötillstånd måste verksamheten prövas enligt miljöbalken.
Tillståndsprocessen startar med en samrådsfas där myndigheter, organisationer, särskilt berörda och allmänheten ges möjligheten att inkomma med synpunkter och upplysningar som kan påverka den fortsatta tillståndsprocessen. Samrådet syftar till att avgränsa innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen och vad som behöver utredas särskilt inom ramarna för tillståndsprövningen.
Skansverket önskar genom detta avgränsningssamråd få in upplysningar och synpunkter från berörda myndigheter, närboende, närliggande verksamheter, föreningar och andra intresseorganisationer samt allmänhet som kan bli berörda av den planerade verksamheten.
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning ... 3
1 Inledning och bakgrund till ansökan ... 4
2 Administrativa uppgifter ... 5
3 Nuvarande verksamhet ... 6
3.1 Ledningsnätet ... 7
3.2 Externslam ... 8
3.3 Avloppsreningsprocessen ... 8
3.4 Utsläppspunkt ... 9
3.5 Förbiledning och bräddning ... 10
3.6 Flödesmätning och provtagning på Skansverket... 11
3.7 Tillskottsvatten ... 11
3.8 Utsläppskrav ... 11
3.9 Uppströmsarbete ... 12
3.10 Relevanta händelser, ombyggnationer och renoveringar ... 12
4 Nuvarande och framtida belastning ... 12
4.1 Nuvarande och dimensionerande belastning ... 13
4.2 Framtida belastningar ... 14
5 Planerade förändringar för att klara framtida belastningar ... 15
5.1 Ledningsnätet ... 15
5.2 Avloppsreningsverket ... 16
6 Lokalisering och områdesbeskrivning ... 18
6.1 Planförhållanden ... 20
6.2 Recipient ... 21
6.3 Naturmiljö ... 23
6.4 Friluftsliv och kulturmiljö ... 27
7 Alternativ ... 27
7.1 Nollalternativet ... 28
7.2 Alternativ lokalisering ... 28
7.3 Alternativ utformning ... 28
7.4 Utsläppspunkt, befintlig eller alternativ ... 29
8 Förutsedd miljöpåverkan och hushållning med resurser ... 31
8.1 Utsläpp till vatten ... 31
8.2 Utsläpp till luft ... 35
8.3 Buller ... 35
8.4 Transporter ... 35
8.5 Energi ... 35
8.6 Kemikalier ... 36
8.7 Restprodukter ... 36
9 Klimatpåverkan – Skyfall,översvämningar,havshöjning,ras och skred ... 37
1 Inledning och bakgrund till ansökan
Skansverkets tillstånd är från 1995 och avser en högsta inkommande belastning på 3700 BOD7/dygn (52 857 pe). Nuvarande tillstånd grundar sig på miljöskyddslagen men omfattas även ett beslut om slutliga villkor från 2001 enligt miljöbalken.
I takt med att Uddevalla växer har den inkommande belastningen vid Skansverket vid enstaka tillfällen överskridits. Detta gör att Skansverket behöver ompröva sitt
miljötillstånd samt vid behov även söka tillstånd för vattenverksamhet enligt miljöbalken.
Upptagningsområdet för Skansverket avloppsreningsverk avgränsas till Uddevalla kommun. För att kunna göra en prognos för ytterligare belastning på
avloppsreningsverket har Uddevalla kommuns befolkningsökningsprognos, som extrapolerats samt beslutad VA-utbyggnadsplan, som extrapolerats använts.
Miljöaspekternas utbredning varierar men avgränsas huvudsakligen till Skansverkets direkta närområde. Recipientpåverkan avgränsas till utloppet i Havstensfjorden samt att trafiken bedöms avgränsas via allmänt vägnät.
Två oberoende kapacitetsutredningar har utförts för att ge svar på vilken kapacitet både det befintliga avloppsreningsverket klarar och om avloppsreningsverket utökas utan allt för stora ingrepp i utformning och process. Utredningarna gav även förslag på vilka processlösningar och kompletteringar som behövs för att kunna öka
kapaciteten med bästa möjliga teknik.
Inför den kommande ansökan avser Västvatten att genomföra ett samrådsmöte med Länsstyrelsen och Uddevalla kommun. Närboende, närliggande verksamheter, övriga myndigheter, föreningar, intresseorganisationer och allmänheten bereds möjligheten att lämna skriftliga synpunkter genom en kungörelse i lokaltidningen.
Samrådet är ett avgränsningssamråd då avloppsverk alltid antas ha en betydande miljöpåverkan (BMP). Det har inte genomförts något undersökningssamråd.
2 Administrativa uppgifter
Huvudman: Uddevalla Vatten AB Organisationsnummer: 556901–9655
Anläggningens namn: Skansverkets avloppsreningsverk Anläggningsnummer: 1485–1117
Fastighetsbeteckning: PIPFABRIKEN 11 Besöksadress: Bastionsgatan 16
Koordinater: SWEREF 99 TM N6471760, E319955
Huvudverksamhet, kod: Rening av avloppsvatten, B-anläggning 90.10 Nuvarande tillstånds-
Beslut: Tillstånd för fortsatt utsläpp av renat avloppsvatten från Skansverket. 1995-06-08.
Slutliga villkor för resthalt av kväve har fastställts.
2001-09-26.
Tillstånd till utsläpp av växthusgaser (2004:1199) om handel med utsläppsrätter, Skansverket Uddevalla kommun. 2016-04-22
Tillståndsmyndighet: Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Tillstånd för brandfarlig vara 2020-01-23 för biogas (tillståndsmyndighet Räddningstjänsten Mitt Bohuslän) Verksamheten berörs ej av Sevesolagstiftning eller IED Driftchef/processing.: Annmarie Erlandsson / Linda Nilsson
Telefon: 0522-63 88 10 / 0522-63 88 65 E-post: annmarie.erlandsson@vastvatten.se
linda.nilsson@vastvatten.se
Brevadress: Skansverket, Bastionsgatan 16, 451 50 Uddevalla
VD: Peter Johannson, 0522-63 89 90,
peter.johansson@vastvatten.se
3 Nuvarande verksamhet
Skansverkets avloppsreningsverk är en av Uddevalla Vatten AB:s anläggningar för rening av spillvatten och finns beläget i centralorten i Uddevalla.
Avloppsreningsverket ligger till största delen insprängt i Skansberget. Se karta, figur 1.
Figur 1. Verksamhetens belägenhet i Uddevalla. Stor röd punkt är avloppsreningsverket Skansverket, liten röd punkt är utsläppspunkten.
Uddevalla Vatten AB har organiserat sin drift av va-anläggningar genom ett
gemensamt ägt driftbolag, Västvatten AB. Västvatten AB är ett renodlat driftbolag och ägs till 53 % av Uddevalla Vatten AB.
Anläggningen består av avloppsverket samt ledningsnät inom Uddevalla kommun och verksamhetsområdet är Uddevalla tätort samt ett antal ytterområden som Ljungskile, Ammenäs, Hogstorp, Utby och Rotviksbro med 44 290 anslutna personer. Se karta, figur 2.
Figur 2.Karta, Upptagningsområde för Skansverkets avloppsreningsverk, röda, gröna och gula områden visar aktuella verksamhetsområden.
Till avloppsreningsverket kommer ca 6,5 milj. m³ avloppsvatten per år. Avloppsverket har till syfte att behandla spillvatten från hushåll vilket sker med avskiljning av fasta föremål och nedbrytning av organiskt material, fosfor och kväve. Inga större industrier finns som är påkopplade ledningsnätet för spillvatten. Behandlat avloppsvatten leds via en utloppsledning ut i Bäveån och vidare ut i Byfjorden. Se karta, figur 1. Driften av avloppsreningsverket pågår dygnet runt och driftpersonalen ingår i dygnet-runt- beredskap med övervakning och larmfunktion.
3.1 Ledningsnätet
Ledningsnätet samlar upp spillvatten från anslutna abonnenter i kommunen.
Abonnenterna finns till största delen i Uddevalla och Ljungskiles tätort. Ledningsnätet består av 367 km avloppsledningsnät varav 288 km är självfallsledningar och 79 km är trycksatta ledningar Det finns ca 130 pumpstationer längs vägen som hjälper till att pumpa spillvattnet vidare. Längs ledningsnätet finns ett antal bräddpunkter för
nödbrädd vid överbelastning eller haveri.
3.2 Externslam
Avloppsreningsverket belastas med slam från enskilda avlopp i form av slutna tankar och slamavskiljare samt slam från mindre avloppsreningsverk inom kommunen genom en externslammottagning vid verket. Externslammet utgör ca 0,35 % av det inkommande flöde, ca 23 000 m³ per år. Externslammet går till vattenreningen via ett inlopp placerat före rensgallren i processen.
3.3 Avloppsreningsprocessen
Processen på Skansverkets avloppsreningsverk omfattar följande processteg;
mekanisk rening, biologisk rening, kemisk rening för rening av BOD, fosfor och kväve.
Verket har också en slambehandling inklusive rötningsprocess. Ett processchema över reningsverkets anläggningsdelar och utformning kan ses i figur 3 nedan.
Figur 3. Processchema Skansverket ARV
Mekanisk förbehandling
Behandlingen består av två parallella rensgaller och luftat sandfång som rensar inkommande vatten från fast material. Efter galler avskiljs sedimenterande material i ett luftat sandfång. Via en intern pumpstation pumpas vattnet sedan vidare till fyra väl tilltagna försedimenteringsbassänger.
Biologisk rening
Den biologiska reningsprocessen är en aktiv slamanläggning. I varje bassängdel med syrefattiga (anox) och syrerika zoner (aerob) skapas unika förutsättningar för
biologisk rening från kväve, fosfor och organiskt material. Nitratrikt biovatten pumpas
Inloppsbrunn Brunn 22 Nödbrädd
tillbaka till början av biosteget i de syrefattiga zonerna där denitrifikation sker. I de syrerika zonerna sker nitrifikation samt nedbrytning av organiskt material. Returslam recirkuleras från mellansedimenteringen. Till hjälp finns en hydrocyklon för att separera och ta bort det slam med sämst sjunkegenskaper så att
mellansedimenteringens sjunkegenskaper och belastningen i biosteget förbättras. I biosteget sker även biologisk fosforreduktion.
Kemisk rening
Kemisk fällning kan vid behov ske i både försedimenteringen och
slutsedimenteringen. Oftast behövs ingen fällningskemikalie alls då verket har en väl fungerade biologisk fosforreduktion (Bio-P), men vid behov så tillsätts
polyaluminiumklorid i slutsedimenteringsbassängerna innan det renade vattnet leds ut genom utloppsledningen. Vid höga flöden kan man vid behov tillsätta
fällningskemikalie innan försedimentering.
Slambehandling
Slammet tas ut via försedimenteringen och hydrocyklonerna. Bioslammet från hydrocyklonerna förtjockas i en slamavvattnare innan det tillsammans med slammet från försedimenteringen rötas i två sammankopplade rötkammare. Därefter avvattnas slammet i en skruvpress innan det borttransporteras av en extern entreprenör.
Rejektvattnet förs tillbaka till inkommande pumpgrop. Slammet mellanlagras hos godkänd mottagare, i dagsläget Ragn-Sells i Heljestorp innan spridning på jordbruksmark.
Rötgasen som bildas bränns i en gaspanna. Gasen används till uppvärmning av Skansverkets lokaler samt rötkammare. Överskottet av värme tillförs kommunens fjärrvärmenät och kan på så vis värma upp delar av staden.
3.4 Utsläppspunkt
Det renade avloppsvattnet avleds till Bäveån där det blandas med åvatten och går ut som ytvatten när blandningen når Byfjorden. Till Bäveån rinner också det bräddade avloppsvattnet som uppkommer vid haveri eller höga flöden, då med begränsad rening. Från utloppspunkten i Bäveån till Byfjorden är avståndet ca 1 km. Åns
vattenföring är i genomsnitt ca 5 m³/s, vilket medför att rinntiden från utloppspunkten i ån till åmynningen i Byfjorden är ungefär 20 minuter i genomsnitt. Rinntiden följer åns vattenföring och varierar kraftigt under året. (Data på vattenföring och rinntid är från SMHI:s vattenwebb.) Avloppsreningsverkets flöde ut ligger i genomsnitt på 0,20 m³/s.
Figur 4. Koordinater utloppspunkt SWEREF 99 TM: 6471586, 320067
3.5 Förbiledning och bräddning
Avloppsreningsverket
Inkommande avloppsvatten från ledningsnätet leds in till avloppsreningsverket. Då flödet in överstiger inloppspumparnas kapacitet på 4800 m³/h alternativt att
rensgallren sätts igen stoppas flöde in till avloppsreningsverket varvid bräddluckan i inloppsbrunn (kallad brunn 22) öppnar och bräddning av hela flödet sker ut till
recipienten Bäveån. De senaste 3 åren har bräddtillfällena skett mycket sällan, någon gång per år. Bräddmängden uppkommer till 0 – 0,18 % av det totala inkommande flödet per år.
Om flödet överstiger 3600 m³/h i försedimenteringen, bräddas rensat och
försedimenterat vatten direkt till utgående bräddkanal. Bräddningen inträffar ca. 20 gånger per år och bräddmängden uppkommer till 0,14 – 1,0 % av det totala
inkommande flödet per år sett på de senaste 3 åren.
Totala bräddmängden de senaste 3 åren har varit 0,18 – 1,0 % av det totala inkommande flödet per år.
När flödet ut från försedimenteringen överstiger kapaciteten i biosteget om 2 000 m³/h börjar förbiledning av biosteget till eftersedimenteringen. Ungefär 2,5 % av det totala flödet per år förbileds för att skydda det biologiska steget.
Ledningsnätet
Flödesmätning på bräddning finns på pumpstationerna Ljungskile och Junogatan.
Övriga pumpstationer registreras det frekvens och tid via scada-systemet. En bräddberäkningsmodell (Mike Urban) används för att beräkna frekvens, tid och bräddvolym på pumpstationer och bräddpunkter på ledningsnätet.
Beräkningsmodellen är gammal och det pågår ett arbete med att uppdatera den.
Vissa områden är redan uppdaterade.
3.6 Flödesmätning och provtagning på Skansverket
Flödesmätning sker med hjälp av flödesmätare i följande punkter.
• Inkommande vatten på inkommande ledning till försedimentering (2 st),
• Bräddat vatten från försedimenteringen,
• Inkommande vatten till biosteget
• Utgående vatten.
Bräddning före verket vid inloppsbrunn, brunn 22, som sker endast när flödet in till verket överstiger inloppspumparnas kapacitet på 4800 m³/h eller då rensgallren sätts igen och stoppar, uppskattas med hjälp av tiden som bräddningen sker samt flödet in till verket fem minuter före påbörjad bräddning.
Provtagning av inkommande avloppsvatten sker efter rensgallren. Provtagning på utgående sker i utgående kanal efter slutsedimenteringen. All provtagning är
flödesproportionell. Inkommande och utgående prov bereds till veckosamlingsprover där samtliga dygnsprover och helgprov blandas flödesviktade. Samlingsprov tas ut på bräddat vatten. Proverna sänds in till ackrediterat laboratorium.
På avloppsverket finns ett driftlaboratorium som används för att styra processen. Där analyserar betydligt fler provtagningspunkter än som skickas till ackrediterat
laboratorium.
3.7 Tillskottsvatten
Volymen tillskottsvatten beräknas till 3–4 miljoner m³ per år, vilket är i genomsnitt 58% av det inkommande flödet de senaste åren. Tillskottsvatten beräknas som differensen mellan debiterad volym avloppsvatten och totala volymen inkommande avloppsvatten till avloppsverket.
3.8 Utsläppskrav
Utsläppsvillkor för behandlat spillvatten är fastställda i tillståndsbesluten för Skansverkets avloppsreningsverk och följande resthalter i utgående renat avloppsvatten gäller enligt nedan:
Tabell 1. Gränsvärden/utsläppsvillkor som gäller för Skansverket avloppsreningsverk
Parameter Typ Period Värde mg/l
BOD7 Riktvärde Månadsmedel 10
Gränsvärde Kvartalsmedel 10
Totalfosfor Riktvärde Månadsmedel 0,3
Gränsvärde Kvartalsmedel 0,3
Totalkväve Riktvärde Medel kalenderår 12
3.9 Uppströmsarbete
Arbetet med uppströmsarbete är under uppbyggnad. I dagsläget är fokus på punktinsatser, vid utsläpp eller problem. Uppströmsarbete sker också via
studiebesök, kretsloppskampen (skoltävling om VA och avfallshantering) och via informationskampanjer.
3.10 Relevanta händelser, ombyggnationer och renoveringar
Under året 2021 har periodisk besiktning genomförts för Skansverkets
avloppsreningsverk. Besiktningen har genomförts av oberoende besiktningsperson och fokus har legat på ledningsnätet som tillhör avloppsreningsverket samt en punktbesiktning om risker som påverkar människors hälsa och miljön på själva avloppsreningsverket. Besiktningsrapporten väntas komma i slutet på året 2021.
Ombyggnation av mellansedimenteringen i avloppsreningsverket är så gott som klart.
Steg 1 som var montage av hydrocykloner och bioslamavvattnare är klart och har fungerat mycket bra. Steg 2, att automatiskt kunna stänga bort
mellansedimenteringsbassänger (finns 4st) vid låg hydraulisk belastning av
reningsverket blev mekaniskt klart i mars 2021. Intrimning kommer att pågå och bli färdigt under 2021. Ombyggnationen görs för att optimera tillgängliga volymer, skapa buffertvolym vid nederbörd och förhindra slamflykt samt för att öka den hydrauliska belastningen genom biosteget och mellansedimenteringen. Renoveringen är anmäld till länsstyrelsen, godkänd och ärendet är avslutat.
Ena rötkammaren har tömts och rengjorts samt besiktats. Renovering av betong- ytskiktet på denna rötkammare pågår och nästa rötkammare kommer att påbörjas under nästa år, 2022. Underhållet på rötkamrarna är anmält till länsstyrelsen.
Flytt av externslammottagning från avloppsverket planeras till 2022. Just nu pågår en utredning kring flytt. Möjlig plats är på ett industriområde, i närheten. Flytten av externslammottagning kommer att minska transporter, buller och lukt på befintlig plats.
Arbete med åtgärdsplan för sanering av ledningsnätet pågår.
4 Nuvarande och framtida belastning
Den tillståndsgivna belastningen för avloppsreningsverket idag är 3700 kg
BOD7/dygn, vilket motsvarar 52 857 personekvivalenter. Antalet anslutna är beräknat till 44 290 personer. Uddevalla kommuns befolkningsökningsprognos och
omvandlingstakten för enskilt VA till kommunalt VA, ger att antalet anslutna personer ska ökas med 450 per år. Kapaciteten för rening av avloppsvatten inom kommunen kommer behöva utökas.
Två kapacitetsutredningar har gjorts oberoende av varandra och med stöd av dessa har beslut fattats om en kapacitetsökning av reningsverket till 55 000
personekvivalenter som årsmedelvärde.
4.1 Nuvarande och dimensionerande belastning
Tabell 2. Nuvarande värden, medelvärde beräknat på år 2017–2020 och dimensionerande värden enligt tillstånd
Parameter Medelvärde Dimensionerande
Belastning pe 36 000 52 857
Q dim m³/h, (2018-2020) 750 1 200
Timflöde m³/h (2018–2020) 750
Dygnsflöde m³/dygn 17 800
Specifikt flöde l/p,d 400
Belastn. BOD7 kg/dygn 2 560 3 700
Belastn. P-tot kg/dygn 67 -
Belastn. N-tot kg/dygn 510 -
BOD g/p,d 58 -
P g/p,d 1,5 -
N g/p,d 11,5 -
Ett varaktighetsdiagram har upprättats med flöde i m³/h över en 3-årsperiod, figur 5.
Figur 5.Flöde i m³/h i förhållande till timmar/år som procent.
I varaktighetsdiagrammet, figur 5 kan utläsas att flödet är mellan 660 och 733 med ett medelvärde på lite drygt 700 m³/h vid 60:e percentilen. Qdim kan därmed beräknas till 750 m³/h.
Följande dimensioneringsförutsättningar kan klargöras:
• Biosteget och mellansedimenteringen klarar 2Qdim.
• Flödet genom resterande anläggningen klarar 4Qdim.
Bräddning och förbilettvatten i förhållande till timmar/år i procent från de senaste tre åren, se varaktighetsdiagram, figur 5 ovan:
• Flöde över 4800 m³/h eller vid driftstopp som bräddar är 0,1%
• Flöde över 3600 m³/h som bräddar efter mekaniskrening och försedimenteringen är 0,7%
• Flöde över 2000 m³/h som förbiletts biosteget är ungefär 3,1%
• Flöde som genomgår hela reningssteget är 96,3 %
Bräddning och förbilett vatten i förhållande till årsvolym, se avsnitt 3.5.
4.2 Framtida belastningar
Prognosen för den framtida belastningen på Skansverket bygger på följande antagande:
• Inga anslutningar av nya industrier med betydande belastningspåverkan.
• Belastningen från externslam ligger kvar på dagens nivå men minskar troligen i verkligheten.
• Flödet förändras inte då flödet från nyanslutna fastigheter kommer gå jämnt upp med sanering/minskning av tillskottsvatten. Detta motiveras under 5.1.
Tabell 3. Framtida dimensionerande belastningar
(Svenskt vattens specifika föroreningsmängder g/p.d. BOD7 70, P-tot 1,7, N-tot 12)
Parameter Dimensionerande värde
i framtiden, för 55 000 pe som årsmedel Qdim m³/h (60:e percentil,
fig 4)(2018-2020) 750
Dygnsflöde mׇ³/dygn 17 800
Belastning BOD7 kg/d 3 850
Belastning P-tot kg/d 94
Belastning N-tot kg/d 660
5 Planerade förändringar för att klara framtida belastningar
5.1 Ledningsnätet
Antalet anslutna personer förväntas ökas med 450 per år. I Svenskt Vattens
publikation 110 genererar varje ansluten person ca 170 liter avloppsvatten per dygn.
Det innebär att inkommande flöde varje år ska öka med 76,5 m³ per dygn och 28 000 m³ avloppsvatten per år.
Förnyelsetakten för Uddevalla Vatten AB är beslutad att ökas till 100 år från år 2022 för att minska tillskottsvatten och bräddningar. För Uddevalla innebär det att 3 km spillvattenledning byts ut varje år. Enligt Svenskt Vattens statistik för alla kommuner i Sverige innebär utbyte av 1 km spillvattenledning, 21,3 m³ per dygn i minskning av tillskottsvatten. Minskningen av tillskottsvatten vid förnyelsetakten ger 64 m³ per dygn och 23 360 m³ per år.
Åtgärdsarbete pågår löpande via en prioriteringslista för sanering/åtgärder av
ledningsnätet. Just nu pågår ett arbete med att upprätta en Åtgärdsplan för sanering av ledningsnätet.
Utredningar som filmning, färgning och flödesmätning pågår kontinuerligt. Västvatten arbetar även kontinuerligt med felkopplade fastigheter. Ett eget räkneexempel visar att om man separerar dagvattnet från spillvattennätet som kommer från taket på en vanlig villa ger detta ca 224,8 m³ mindre tillskottsvatten om året (volymen är beräknad på medelvärde för årsregn och takyta i Uddevalla). Visionen kommande år är att utreda 200 fastigheter per år.
En större flödesmätningsutredning i Ljungskile är klar som kommer resultera i en rad åtgärder. Flödesmätningsutredningen visar att tillskottsvatten från Ljungskile uppgår till en volym om 640 – 970 m³ per dygn. Variationen beror på om marken är mättad av vatten eller inte. Arbeten med färgning för att kunna separera dagvatten från
spillvattennätet pågår.
Enligt Västvattens egna undersökningar då man vid torrperioder och höga nivåer i Bäveån på grund av vinduppstuvning har haft höga flöden in till avloppsreningsverket, har man sett att stora mängder tillskottsvatten tillförs vid högnivås- och
översvämningstillfällen. Översvämningssäkringar med spontning runt Bäveån kommer att medföra lägre mängder tillskottsvatten till avloppsreningsverket.
Besiktning av ledningssträckan som ligger utmed det översvämningsdrabbade området Bastionen är utfört och åtgärdsarbetet ska utföras 2022. Bastionen är området kring Bastiongatan, väst och nordväst om avloppsreningsverket.
Sammanfattningsvis om framtida flöde
Flödet från kommande nya områden och anslutningar kompenseras av de planerade saneringsinsatser inom befintligt verksamhetsområde.
Tittar man på hur förnyelsetakten sett ut tidigare år, ser man följande:
Tabell 4. Förnyelsetakt
År Förnyelsetakt Kommentar
2015 252
2016 305
2017 819
2018 160 Extra resurser, pga mycket
asfalteringsplaner i kommunen
2019 280 Extra resurser, pga mycket
asfalteringsplaner i kommunen
2020 280 Extra resurser, pga mycket
asfalteringsplaner i kommunen Under 2018 – 2020 tilldelades extra resurser i form av personal och pengar för en ökad förnyelse av ledningsnätet.
5.2 Avloppsreningsverket
Två oberoende kapacitetsutredningar har gjorts där man presenterat olika processlösningar och där man når en kapacitet om 55 000 pe som
årsmedelbelastning. I valet av processlösning har bland annat fokus legat på en stabil process samt miljömässig hållbarhet. I kapacitetsutredningarna har man utgått från att följande utsläppsvärden tryggt kan uppnås:
BOD7 8 mg/l N-tot 10 mg/l P-tot 0,3 mg/l
Kapacitetsutredningarna visar att nuvarande processdelar med avseende på hydraulisk kapacitet såsom inloppsgaller, sandfång, försedimentering,
mellansedimentering och eftersedimentering bedöms som tillräckliga även i framtiden då inkommande anslutningar ökar. Arbetet med att minska tillskottsvatten förväntas också i huvudsak eliminera de situationer då bräddning av allt inkommande flöde sker vid inloppsbrunn, brunn 22. Bräddflöde och förbilett flöde kommer också att minska då ökade buffertvolymer skapas vid ombyggnationen i
mellansedimenteringsbassängerna. Dimensioneringarna håller då även vid särskilda förhållanden som exempelvis skyfall.
Att minska andelen tillskottsvatten är positivt, men det för också med sig att inkommande vatten blir mer koncentrerat, vilket Västvatten har haft i åtanke.
Den nuvarande funktionen av biosteget som är en aktivslamprocess fungerar väl, se figur 6, men med de framtida belastningarna som räknats fram teoretiskt kan inte den befintliga processen belastas högre med avseende på näringsmängder och uppnå framtida förväntade utsläppsvärden. Den hydrauliska kapaciteten för biosteget är i dagsläget maximerat till ett långvarigt flöde om ca 2 000 m³/h. Men
bufferteringsfunktionen i mellansedimenteringen gör att högre stötvisa flöden kan gå igenom utan att behöva förbiledas biosteget. Detta kan sättas i relation till Qdim 750 m³/h, där 2Qdim klaras nu och i framtiden med god marginal.
För att klara en ökad belastning med avseende på näringsmängder har processlösning 1 valts, (se 7.3 Alternativ utformning) där optimering av
kvävereningen ske och där alla tillgängliga biovolymer tas i anspråk samt att separat rejektvattenrening införs.
De förändringar som skall utföras är följande:
• Den variabla zonen utökas så att hela befintliga biosteget konstrueras som en variabel zon med möjlighet till antingen luftning eller omrörning (valbart
anox/anaerob). I dagsläget är ca 1/3 variabel.
• Returslambassängen som idag fungerar som slamhydrolys görs om till omrörd zon (valbart anox/anerob). Inkommande vatten från försedimenteringen samt nitratretur leds till denna zon.
• Recirkulationen av nitrat från efternitrifikationen ökas, och skall konstrueras så att man kan välja vilken zon som den ska ledas till i biosteget.
• Rejektvattenrening byggs i tomma bassänger som finns vid mellansedimenteringen, med 25% oxisk zon och 75% anoxisk zon. Den anoxiska zonen konstrueras så att den även kan fungera som returslamhydrolys.
Figur 6 Befintligt biosteg
Figur 6. Optimering av biosteget
Fördelar med detta processval:
• Ingen komplettering av plastbärare krävs vilket är positivt ur miljösynpunkt, med avseende på mikroplaster och plasttillverkning.
• Extern kolkälla krävs inte då kolkällan i avloppsvattnet använts i mycket hög utsträckning. Detta är mycket positivt i miljösynpunkt men även när det gäller arbetsmiljö och processtyrning. Exempel: Att producera 1 ton kolkälla i form av metanol ger ett utsläpp på 600 kg koldioxidekvivalenter, etanol ger ett utsläpp på ca 670 kg koldioxidekvivalenter. (från Helm och Perstorp).
• Avloppsverket kommer kunna ha sin bio-P kvar länge, vilket inte hade gått om man kompletterat med bärare och kolkälla. Detta är bra ur miljöskäl då det annars går åt mycket kemikalier för att fälla fosforn. Att producera 1 ton fällningskemikalie ger ett utsläpp på 555 kg koldioxidekvivalenter. (från Kemira, PAX-XL 100)
• Processvalet anses vara det mest energieffektiva då luftning av ett aktivt slam jämfört med en MBBR-process med bärare kräver mindre energi. MBBR är mer energikrävande då bärarna ska hållas i rörelse av luftningen.
Processvalet anses vara ge en mycket stabil process som är enkel att driva och miljömässigt hållbar. Alternativet är även fördelaktigt gällande drift- och
investeringskostnader.
6 Lokalisering och områdesbeskrivning
De kartor som följer här nedan beskriver området kring Skansverkets
avloppsreningsverk och dess utsläppspunkt i Bäveån. Kartorna är hämtade från Uddevalla kommuns kommunkarta. Avloppsverket ligger i utkanten av de centrala
delarna i Uddevalla vid Skansberget. Själva avloppsreningen ligger till största delen insprängt i berget.
Ledningen för utsläppet av renat spillvatten går ut i Bäveån och vidare ut i Byfjorden, se avsnitt 3.4.
I området för utsläppspunkten finns båtplatser och planerna på en ny kajpromenad med översvämningsskydd planeras.
Byfjorden är påverkat av hamnverksamhet och andra anläggningar och nyttjas för sjöfart. Byfjorden utgör riksintresse för sjöfart och yrkesfiske. Särskilt viktigt är grundområdena 0–6 meter som lekområden.
Figur 7.Överblick Centrala Uddevalla och Byfjorden. Röd punkt är Skansverkets arv, lilla röda är utsläppspunkt.
Inom en radie på ~500 m ligger en del företag, t ex matvaruaffär, träningsanläggning, företagshotell, verkstadsföretag och veterinär. Andra verksamheter i radie-området är Brandstationen, Skansens Förskola och Bohusläns Museum, skola och badhus.
Mellan 100–250 m ligger även ett 10-tal villor för bostadsändamål. Dessa ligger åt nordöst, delvis på andra sidan Skansberget.
Figur 8.Röd punkt är Skansverkets arv, lilla röda är utsläppspunkten. Stor cirkel är ~500 m radien och lilla cirkeln är närmaste bostadshus.
6.1 Planförhållanden
Översiktsplan
Ett förslag till ny översiktsplan för Uddevalla kommun har tagits fram, Översiktsplan för Uddevalla kommun 2022. Det finns också en fördjupad översiktsplan som omfattar centralorten Uddevalla och närliggande bebyggelse. Den fördjupade översiktsplanen antogs 2017 och syftar till att visa hur mark och vatten ska användas i framtiden.
Enligt planen kommer staden att växa inifrån och ut samt västerut. En förutsättning för detta är att hamnen och andra verksamheter flyttar från sin nuvarande placering i de centrala delarna av staden.
Detaljplaner
Kartan nedan visar de detaljplaner som pågår just nu kring Skansverkets avloppsreningsverk.
Figur 9. Karta, Orangea punkter är pågående detaljplaner kring Skansverket. Röd punkter markerar Skansverket med utsläppspunkt
6.2 Recipient
Recipienten för Skansverkets avloppsreningsverk är Bäveån som efter 1 km rinner ut i Byfjorden. Åns vattenföring är i genomsnitt ungefär 5 m³/s, vilket medför att rinntiden från utloppsledningen i ån till dess mynning i Byfjorden är ungefär 20 minuter i
genomsnitt. Rinntiden följer åns vattenföring och varierar kraftigt under året.
Byfjorden som är en tröskelfjord står i förbindelse med havet via Sunningesund, Havstensfjorden och mynnar slutligen ut i Skagerrak. Tröskeldjupet är 13 meter i sundet. Vattnet i Byfjordens ytvattenzon är en blandning av Bäveåns vatten, vatten som kommer in genom sundet ovan tröskelnivån och vatten som blandas upp från djuphålan. Vattenutväxlingen i Sunningesund drivs av vattenståndsvariationer som importeras från Kattegatt; främst det halvdagliga tidvattnet och väderorsakade hög- och lågvattenhändelser.
Miljökvalitetsnormen för Bäveån, se VISS (Vatteninformationssystem Sverige) är god vad gäller näringsämnen. Den ekologiska statusen är måttlig på grund av fisk och konnektivitet i vattendraget. Den kemiska statusen uppnår ej god bl a på grund av kvicksilver, kvicksilverföreningar och bromerade difenyletrar. Övervakningsstation för provtagning är beläget uppströms avloppsreningsverket.
Byfjorden en tröskelfjord med långa stagnationsperioder som ger långsam
djupvattenomsättning, se VISS. Fjorden är övergödd och har dålig status avseende syrgashalt.
Den ekologiska statusen klassas som måttlig på grund av följande:
• Syrgasförhållanden klassas som otillfredsställande
• Näringsämnen, fosfor och kväve klassas som måttlig status
• Koppar klassas som måttlig status
• Ammoniak, beräknat från ammoniumkväve och ett antaget pH-värde klassas som måttlig status
• Makroalger och gömfröiga växter klassas som måttlig status
Den kemiska statusen uppnår ej god för följande, särskilt prioriterade ämnen:
• Antracen, Bromerade difenyleter, kvicksilver och kvicksilverföreningar, PFOS och tributyltenn.
Syrgashalten i Byfjordens djupvatten har försämrats genom mänsklig påverkan.
Tröskeln vid Sunningesund har muddrats och sänkts ett antal gånger sedan slutet av 1800-talet, senast 1992. Detta har gjort att hastigheten hos inflödet orsakat av
vattenståndsvariationer har minskat, vilket i sin tur gör att mindre blandningsenergi tillförs. Detta i sin tur gör att uppblandningen av djupvatten har minskat och dess uppehållstid har blivit längre.
Mindre befolkning historiskt sett utgjorde också en mindre påverkan på fjorden.
Byfjorden är övergödd delvis på grund av den långa uppehållstiden för djupvattnet.
När vattenutbyte sker med intilliggande fjord, Havstensfjorden tillkommer näringsämnen som får betydelse för den samlade påverkan. Anrikning av
näringsämnen i Byfjordens djupvatten på grund av långa stagnationsperioder ger en sannolikt betydande näringspåverkan när näringsämnena blandas upp i ytvattnet.
Sedimentet på bottnen i Byfjordens djuphåla innehåller mycket fosfor som under syrefria perioder läcker ut i Byfjordens djupvatten och bidrar till internbelastningen.
Havstensfjorden uppnår inte god ekologisk status på grund av biologiska och/eller fysikaliska-kemiska kvalitetsfaktorer. Tillförlitligheten i statusklassningen är låg.
Byfjordens miljökvalitet sammanfattas också av Bohuskustens vattenvårdsförbund och dess Årsrapport Hydrografi 2020 som utförs av SMHI. Bohuskustens
vattenvårdsförbund gör regelbundet marina undersökningar enligt fastställt kontrollprogram. Uddevalla Vatten AB är medlemmar i Bohuskustens vattenvårdsförbund.
Recipienter där utsläpp kan ske via bräddning på ledningsnätet direkt eller indirekt via dike eller bäck är Ljungskileviken, Sunningesund, Gullmarsvik, Vrångelyckan,
Bäveån, Byfjorden och Havsstensfjorden. Det mesta av den bräddade volymen på
ledningsnätet går via dike/bäck till Bäveån eller Byfjorden samt Ljungskileviken till Havstensfjorden.
6.3 Naturmiljö
I Uddevalla kommun finns ungefär 800 landområde som har höga naturvärden, 30 sjöar och över 100 vattendrag och ett 10-tal havsområden med höga naturvärden.
I en rapport ”Naturvärden i Uddevalla Kommun 2020” presenteras en aktuell bild över värdefulla naturmiljöer, skyddsvärda arter och skyddad natur.
Rapporten är utförd av Naturcentrum AB på uppdrag av Uddevalla Kommun och är ett underlagsdokument för bedömningar för kommunen.
Så här ser kartläggningen ut runt Skansverkets avloppsreningsverk:
Naturvärden, Hav, sjöar och vattendrag
Havsområden dominerar naturen i Uddevalla kommun. Det handlar om dels fjordområden som till exempel Havstensfjorden, Byfjorden, Koljöfjorden och Gullmarsfjorden. Havsområdena omges av ömsom höga berg ömsom grunda havsvikar, kilar som vid Utby och Ljungskile. De flacka sedimentfyllda
grundområdena i kilarna från någon till 10 m djup domineras av ålgräsängar. Dessa utgör yngelkammare och födosöksområden för fiskfauna i kommunens kustområden.
Vid flera havsområden, exempelvis i Havstensfjorden har en värdefull fiskfauna av nationellt bevarandevärde och de är skyddade som reservat eller fiskeskyddsområde.
De stora variationerna mellan grundområden, strömmar och djupområden, bidrar till den rika faunan. Ett projekt ”Åtta fjordar” pågår för att kartlägga tillståndet i
fjorområdena och utreda vilka faktorer som påverkar faunan negativt.
Översiktskarta som visar hav, sjöar och vattendrag med höga naturvärden:
Naturvärdet är högt med naturvärdesklass II.
Figur 10Hav, sjöar och vattendrag. Högt naturvärde naturvärdesklass II, Grå punkt markerar Skansverkets lokalisering.
Naturvärden, Landmiljöer
Landskapet består av höga berg som genomskärs av djupa dalar. Naturen i kommunen är mycket varierande, artrik och innehåller flera mycket värdefulla livsmiljöer för växter, djur och svampar. I kommunen finns många olika skogsmiljöer som al-dominerade lövskogar med vattendrag, ädelskogar i branter, enstaka mycket fina bokskogar. I högre liggande partier finns de karga tall och kratteskogar. De högsta skogsnaturvärdena finns i bergsbranterna. Här finns naturliknanade skogar med många sällsynta rödlistade arter. Flera av skogsmiljöerna tillhör landets mest artrika. Här nämns skogsmiljöer runt Emaus, Korpeberget och Gustavsberg samt Gullmarsberg och Bokenäset. Även områden kring Brattforsåns dalgång och Ljung och Forshälla nämns.
Översiktskarta som landmiljöer med höga naturvärden (samt rödlistade arter).
Naturvärdet är högt med naturvärdesklass II.
Figur 71. Landsmiljöer (samt rödlistade arter). Högt naturvärde naturvärdesklass II. Grå punkt markerar Skansverkets lokalisering.
Skyddade naturområden och skogsmiljöer
I Uddevalla har 188 nyckelbiotoper och 176 naturvärden identifierats med en sammanlagd areal om cirka 800 ha. Ett tiotal mycket värdefulla skogsmiljöer är skyddade som naturreservat eller naturvårdsområden; Svartedalen, Kärlingesund, Gullmarsberg, Gustafsberg, Korpeberget, Emaus, Tjöstelsrödsbäcken, Bratteforsån, Högalidsberget och Valen/Korsviken. Ytterligare 23 skogsområden i kommunen är biotopskyddade.
Följande naturskydd finns i området; naturreservat, naturvårdsområde, biotopskydd och Natura 2000-fågeldirektivet samt nyckelbiotoper och naturskydd.
Figur 82. Skyddad natur. Grå punkt markerar Skansverkets lokalisering.
Särskild skyddsvärda arter
I Uddevalla Kommun har ca 540 rödlistade arter påträffats. 32 av dessa omfattas av särskilt åtgärdsprogram som naturvårdsverket har tagit fram.
Översiktskarta med rödlistade arter.
Figur 93. Rödlistade arter. Grå punkt markerar Skansverkets lokalisering.
I Bäevån finns naturvårdsarten; fisken Flodnejonöga som bedöms som livskraftig och är upptagen i EU:s art- och habitatdirektiv, Lake som bedöms som sårbar och räknas som en hotad art och Ål som är en akut hotad art. Både Lake och Ål är med på 2020 års lista som rödlistade.
I Byfjorden finns en del rödlistade arter då kommunen är rik på naturvärden i stort.
Särskilt känsliga områden i kommunen ur ekologisk synpunkt:
• Ängs- och hagmarker
• Grundbottnar i havet
• Våtmarker enligt myrskyddsplanen
• Ädellövsskogar
• Sumpskogar
• Lax- och öringförande vattendrag
• Ålgräsängar
• Nyckelbiotoper
• Naturvärdsobjekt
6.4 Friluftsliv och kulturmiljö
Det finns ett antal badplatser, på syd, sydöstra sidan om Byfjorden där ligger Skeppsviken, Bodele, Rödön och Sörkullen på Gustafsberg. Strandpromenad går längs Bävån och längs Byfjordens syd, sydöstra sida, camping finns på Skeppsviken.
Uddevalla har lång strandlinje mot Västerhavet och fisket har en lång tradition.
Båtlivet längs kusten är rikt med flera båthamnar som Gästhamnen i centrala Uddevalla och flera småbåtshamnar som Södra kajen längs med Bävån, Skeppsviken, Rödön/Lindesnäs och Gustafsberg.
Gustafsberg som är ett riksintresse enligt kulturmiljön är Sveriges första badort och representerar en tidstypisk badortsmiljö. Här finns många kulturbyggnader, värdefulla parkmark och natursköna områden
Figur 14. Kommunkarta med friluftsliv från Uddevalla kommun. Grå punkt markerar Skansverkets lokalisering. På kartan finns markerat fiskeområde, badplatser och vandrings- och cykelleder.
7 Alternativ
Förutsättnigen vid de olika alternativen är en fortsatt utbyggnad av Uddevalla tätort och ytterområden som på sikt medför att avloppsreningsverket kommer belastas med mer än vad som finns tillstånd för.
7.1 Nollalternativet
Nollalternativet innebär att Skansverkets avloppsreningsverk kommer att överskrida sin tillåtna belastning på 3700 kg/dygn (52 857 pe).
Avloppsreningsverket har ett åtagande att ta emot och rena kommunens spillvatten.
Ett nollalternativ skulle innebära att verket kommer fortsätta med oförändrad
belastning, vilket inte är realistiskt. Det skulle innebära att inga fler nyanslutningar till avloppsreningsverket kan göras.
7.2 Alternativ lokalisering
Skansverkets avloppsreningsverk har funnits på sin nuvarande plats sedan 1940-talet och har utvecklats på platsen. Avloppsreningsverket ligger centralt, där läget gör att mycket utav flödet från de centrala delarna i Uddevalla leds via självfall och inte behöver pumpas.
I dagsläget är inte en alternativ lokalisering rimlig ur kostnadssynpunkt. En flytt skulle innebär avsevärt mer pumpning och är inte ekonimisk skälig då det kommer krävas mycket stora investeringar i form av nytt avloppsreningsverk samt omläggning och komplettering av befintligt ledningsnät.
7.3 Alternativ utformning
Utgångspunkten i denna prövning är att verket kan vara kvar i samma utformning med en optimering av biosteget inom befintligt område i berget. Alternativ 1 har valts att gå vidare med, se avsnitt 5.2.
Följande alternativa processlösningar har utretts i de två kapacitetsutredningarna:
1. Befintlig aktivslamprocess optimeras och separat rejektvattenrening införs Positivt med detta förslag är att ingen extern kolkälla som exempelvis metanol eller etanol behövs, inga plastbärare behövs, den biologiska fosfor-reningen behålls och därmed behövs mindre eller ingen fällningskemikalie, lägre driftkostnader och kortare ombyggnadstid. Negativt är att omdragning av rör behövs, nya pumpar behövs, samt mer luftning.
2. Utökad nitrifikation med bärare samt utökad denitrifikation efter
mellansedimenteringen med extern kolkälla och reoxidationssteg (extra luftningssteg) Positivt är att processen skulle kunna kompletteras med separat rejektvattenrening vid ett senare tillfälle. Negativt är att mer kontroll över
processen behövs, behov av plastbärare vilket ger en större miljöpåverkan i tillverkning och i processen där det finns risk för mikroplaster, samt att mer luftning behövs för att hålla bärarna i rörelse, Extern kolkälla behöver tillsättas vilket ger en mer komplicerad säkerhetshantering samt mer miljöpåverkan av ytterligare en kemikalieanvändning, mer fällningskemikalie krävs och därmed mer miljöpåverkan, högre driftkostnad och dyrare investeringar.
Andra alternativa utformningar och vilka förändringar som behöver ske beror på kravställning av framtida utsläppsnivåer. Även framtida nya tekniker kan medföra ändringar i utformningen som man inte kan förutse i nuläget.
Det är begränsad yta för förändringar, då reningsprocessen ligger insprängt i bergsutrymme.
7.4 Utsläppspunkt, befintlig eller alternativ
En inledande utredning har genomförts kring möjlig och lämplig utsläppspunkt för renat avloppsvatten från Skansverkets avloppsreningsverk med hänsyn till människors hälsa och miljön. Detta innebär att den initiala spädningen av
avloppsvattnet i recipienten behöver vara god och att vattnet inte sprids till områden där det riskerar att påverka negativt exempelvis genom påverkan på badplatser (badvattenkvalité) och ökad tillförsel av närsalter (övergödning)
Utredningen har även tittat på utloppspunktens verkningsgrad gällande omblandning av vatten och påverkan av syrehalt i Byfjordens djup.
Effekterna av att ha kvar befintlig utsläppspunkt eller flytta utloppet av renat avloppsvatten från Bäveån till Byfjorden visar följande:
Figur 15. Befintlig och alternativa utsläppspunkter. Alternativ Havstensfjorden är ej utritad på kartan.
Använda befintlig utsläppspunkt eller flytta ut den till Bäveåns mynning (ca 10 m djup) Att flytta utloppet till ca 10 meters djup (ytvattenskikt) vid Bäveåns mynning ger ingen väsentlig skillnad mot att ha kvar där det är idag. Den enda konsekvensen är att man befriar Bävåns sista rinnkilometer från en del av det renade avloppsvattnet.
Samma mängd tillfört renat avloppsvatten kommer istället att tillföras Byfjordens ytskikt, 0–13 meters djup. Sannolikt blir det, vid samma mängd tillfört renat
avloppsvatten som idag, ingen skillnad vad gäller badkvalitéten i området. Västvatten ser ingen miljömässig fördel med att flytta utloppet från dagens läge till ett läge precis utanför åmynningen. Att ha kvar befintlig utsläppspunkt bedöms vara den minst resurskrävande lösning.
Flytta utsläppspunkten till ca 35 m djup till Byfjordens djupvatten Att flytta utloppet till ca 35 meters djup, kan medföra att Byfjordens
djupvattenomsättning kommer att öka. Omblandningen skulle bli omkring 30% av den som observerades under experimentperioden 2010–2011 i det s k BOX-projektet.
Utloppsanordningen måste konstrueras och installeras med utloppsanordning så att den avsedda omblandningen sker, samt regelbundet kontrolleras.
Placeringen på ca 35 meters djup skulle medföra en ökad djupvattenomsättning och därmed ökad syrehalten i Byfjordens djupvatten. Det fosforläckage som sker ifrån bottnarna kommer att minska och ge minskad fosforbelastning på kustvattnet.
Näringsämnena i det renade avloppsvattnet lagras in i djupvattnet, i den mörka zonen. Detta skulle medföra att näringsämnena inte är tillgängliga för växtplankton och sjögräs och deras primärproduktion i den ljusa zonen. Gödningsnivå i Byfjordens ytskikt skulle minska, vilket bör bedömas som en positiv miljöeffekt. Vid
djupvattenförnyelse kommer djupvattnet att exporteras på samma sätt som idag, ut genom Sunningesund till Havstensfjorden.
Att flytta utloppet till Havstensfjorden
Att flytta utloppet till Havstensfjorden skulle innebära att miljöbelastningen på
Havstensfjorden lokalt skulle öka, samtidigt som den delvis skulle minska i Byfjorden.
Byfjordens djupvattenmiljö skulle inte ändras (förbättras) väsentligt. En del av det i Havstensfjorden utsläppta renade avloppsvatten kommer att strömma in i Byfjorden med den naturliga cirkulationen. En flytt av utloppet till Havstensfjorden innebär att en ledning måste byggas, troligtvis delvis på land. Detta alternativ skulle ge stor ökad resursförbrukning för anläggning och drift. Det skulle också bli stora
investeringskostnader och en ökad risk för driftstörningar.
Utgångspunkten i detta samråd är att utsläppspunkten är kvar där den är idag.
8 Förutsedd miljöpåverkan och hushållning med resurser
Nedan ges en samlad bedömning av vad den ansökta förändringen kan innebära för miljöpåverkan och hur avloppsreningsverket påverkar miljö och människors hälsa idag. Påverkan på miljömålen från verksamheten kommer att beskrivas i MKB:n.
8.1 Utsläpp till vatten
Den väsentligaste miljöpåverkan som erhålls i anslutning till
avloppsreningsverksamheten är av naturliga skäl påverkan på vattnet.
Renat avloppsvatten innehåller generellt en viss mängd näringsämnen, som kan orsaka övergödning, bakterier som kan vara skadliga för djur och människor samt mikroföroreningar som tungmetaller, miljöskadliga organiska ämnen och
läkemedelsrester. Även mikroplast har uppmärksammats på senare år.
Utsläppshalter näringsämnen
I tabellen nedan sammanfattas utsläppsvärdena från verket 2016–2020. Reningen vid verket har under de senaste åren fungerat bra och utgående halter är låga. Utgående kvävehalter och BOD7 är mycket låga de senaste 5 åren.
Nedan följer medelvärde på kvartal och år för åren 2016–2020, inklusive bräddning.
Tabell 5. Utsläppshalter medelvärden Medelvärde
mg/l
BOD7 P-tot N-tot
Gränsv.
kvartal 10 0,3
Kvartal 1 4,78 0,25 7,38
Kvartal 2 2,94 0,28 7,75
Kvartal 3 2,08 0,29 6,85
Kvartal 4 2,95 0,24 7,03
Riktvärde
År 12
År 3,19 0,27 7,25
Utsläppsmängder av näringsämnen i dagsläget
Reningsverkets utsläppsmängder de senaste 5 åren (2016–2020) i form av årsmängder BOD7, totalfosfor och totalkväve framgår av tabell 7 nedan.
Tabell 6. Utsläppsmängder i dagsläget
Utsläppsmängder i dagsläget BOD7 P-tot N-tot
Årsmedel – kg/dygn 58 4,6 130
Årsmedel – ton/år 21 1,67 47
Tillåtna utsläppsmängder idag och i framtiden
Tillåtna utsläppsmängder är räknat med dygnsmedelflöde på 17 800m³/dygn.
Tillåtna utsläppsmängder idag, med gällande utsläppsvillkor, se avsnitt 3.8.
Tillåtna utsläppsmängder i framtiden räknas med de föreslagna utsläppshalter som redovisas under de förändringar som behövs göras för att klara ökad belastning, se avsnitt 5.2. (BOD: 8 mg/l, Tot-N: 10 mg/l, Tot-P: 0,3 mg/l)
Tabell 8. Tillåtna utsläppsmängder nu och i framtiden
Tillåtna utsläpps- mängder i dagsläget
BOD7 P-tot N-tot Tillåtna utsläpps- mängder i framtiden
BOD7 P-tot N-tot
Årsmedel
kg/dygn 178 5,3 213 Årsmedel
kg/dygn 142 5,3 178 Årsmedel
ton/år 65 1,95 78 Årsmedel
ton/år 52 1,95 65
Sammanfattningsvis om utsläpp av näringsämnen
Framtida flöden till avloppsreningsverket kommer inte att öka. Med en ökad reduktion i reningsprocessen då inkommande belastning ökar något och egen
rejektvattenrening gör detta att utgående halter och mängder kväve, fosfor och BOD inte kommer att öka jämfört med dagens utsläppsvärden.
Enkel spridningsbeskrivning och cirkulationen i Byfjorden
Efter att det renade avloppsvattnet släppts ut i Bäveån hamnar det inom någon timme i inre (östra) Byfjorden. Så småningom blandas det med Byfjordens ytvatten och
exporteras ut till Havsstensfjorden. Blandnings- och exporthastigheten varierar och beror till störst delen på vinden.
Vid vackert lugnt väder går blandningen av Bäveåns vatten med Byfjordens saltare vatten långsammare. Därför ansamlas åvatten, inklusive renat avloppsvatten, vid mynningen och driver söderut eller norrut i sakta mak. Det är sannolikt att Bäveå- vatten skulle kunna återfinnas vid badplatserna Skeppsviken och Bodelebukten i högre andel än västerut i Byfjorden som vid Lindesnäs badplats. Enligt kommunens badvattenprovtagning är det dock generellt sett låga bakteriehalter i Skeppsviken och det finns inget som tyder på att badet är påverkat av dagens utsläppspunkt på ett mätbart negativt sätt.
I blåsigt väder blandas vattnet om snabbare och driver dessutom oftast norrut från åmynningen eftersom sydlig och sydvästlig vind är vanlig.
Vattnet i Byfjorden exporteras i slutändan vidare ut till Havstensfjorden och till slut vidare ut i Skagerrak.
Figur 1610.Transportberäkning från rapport Finn de områden som göder havet mest – och de som är mest känsliga för övergödning, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Vattenvårdsenheten, 2009.
Utsläpp av mikroföroreningar som tungmetaller, miljöskadliga organiska ämnen Inkommande och utgående halter av metallerna kadmium, kvicksilver, bly, nickel och krom är jämförbara med andra avloppsreningsverks halter. Kopparhalten har stigit något de senaste åren i utgående vatten. Det är några få värden som är höga vid
enstaka tillfällen som gör att årsmedelvärdet ökar. Halten av zink i både inkommande och utgående vatten är ganska hög om man jämför med andra reningsverk.
Halter av PAH i inkommande och utgående vatten är låga, och av de prover som tagits är alla utgående prov under rapporteringsgräns och inget antracen visas. Halter av PFOS i inkommande och utgående vatten är låga, och av de prover som tagits är alla utgående prov under rapporteringsgränsen, förutom ett som ligger precis över rapporteringsgränsen.
Utsläpp av läkemedelsrester
Många försök och utredningar görs just nu runt om i landet för att utvärdera olika tekniker för läkemedelsrening. Teknikerna är idag inte helt utvärderade och har mycket stor påverkan på energiförbrukningen. Personalen inom Västvatten håller sig väl uppdaterade vad gäller läkemedelsrester i både vatten och slam.
Prov har analyserats på inkommande och utgående avloppsvatten under 2019 - 2021 för att se hur det ser ut. Från början analyserades 145 st läkemedelsparametrar, av dessa kunde ca 40 utvärderas då resterande visade under rapporteringsgräns eller var väldigt låga (precis över rapporteringsgräns) på utgående prov men under rapporteringsgräns på inkommande.
Skansverket har god förmåga att reducera antibiotika. De stora mängderna som kommer till avloppsverket består av Tetracyklin och Ciprofloxacin som renas till 90 %.
Antidepressiva läkemedel reduceras olika beroende på preparat.
Hormonet Östriol reduceras till 95 %.
Diklofenak som t ex Voltaren som används som smärtstillande och
antiinflammatoriskt läkemedel kan inte alls reduceras i avloppsreningsprocessen och klassas nu som miljögift i FASS. Detta preparat bör minskas genom uppströmsarbete, det vill säga minska användningen genom att inte sälja receptfritt. Inte ens i en
fullskalig läkemedelsrening behöver ge någon effekt på reningen av detta preparat.
Man bör beakta att läkemedelsrening förbrukar mycket energi.
Tabell för läkemedelsreduktion, halter och mängder vid Skansverket finns att tillgå vid förfrågan.
Dagvatten
Dagvatten från Skansverkets fastighet tillförs vattenreningsprocessen.
8.2 Utsläpp till luft
Utsläppen till luft antas inte öka med ökande kapacitet på verket. Då
kemikaliemängden inte kommer öka, ger det inte heller mer utsläpp till luft genom transporter eller kemikalieproduktion. Inga klagomål om lukt vid Skansverket har inkommit under de senaste 5 åren.
Det pågår en utredning om att flytta externslammottagningen från området, vilket skulle reducera utsläppen av luktande ämnen vid verket ytterligare.
Att producera 1 ton fällningskemikalie ger ett utsläpp på 555 kg koldioxidekvivalenter.
(från Kemira, PAX-XL 100)
8.3 Buller
Buller härrör främst från transporter och ventilationsutrustning. Dessa bedöms inte öka med den ökade kapaciteten. Inga klagomål om buller vid Skansverket har inkommit under de senaste 5 åren.
Som tidigare nämnts pågår en utredning kring flytt av externslammottagningen, vilket skulle ge minskning av buller på området.
8.4 Transporter
De transporter som kommer till Skansverkets avloppsreningsverk kommer via tömning av externslam, kemikalieleveranser, hämtning och leveranser av underhåll- och reperationsutrustning, hämtning av avfall samt Skansverket egna
persontransporter för att kunna sköta den dagliga driften. Kemikalieleverans med bulkbil görs ca 7 gånger om året. Externslam kommer till avloppsreningsverket med slamsugarbil flera gånger om dagen, (ca 4–8 gånger per dag).
Flytt av externslam skulle minska transporterna i området.
8.5 Energi
Elförbrukningen som används till maskinell utrustning och uppvärmning uppgick till 2364 MWh 2020. Den maskinella utrustningen som energin används till är främst pumpar för pumpning av vatten och blåsmaskiner till luftningsbassängerna. De
senaste 2 åren har elanvändningen legat mellan 2295–2425 MWh/år. Under 2020 har solpaneler installerats och det pågår ett arbete att byta ut all belysning till LED-
belysning. Även om Skansverket ständigt strävar mot energieffektiva processer och utrustning så förväntas energianvändningen att öka med ökad kapacitet.
Energiåtgången ökar med ökade reningskrav.
Rötgas som bildas i slambehandlingen i avloppsreningsverket förbränns och står för nästan hela uppvärmningen av lokalerna och rötkamrarna. Ner till ca – 7°C är avloppsreningsverket självförsörjande på värme. Under de kallaste dagarna kan fjärrvärme köpas in och vid överskott levereras fjärrvärme ut på nätet.
Ett energieffektiviseringsarbete har startats upp där förslag på energibesparande åtgärder tas upp, och leder fram till en energieffektiviseringsplan/åtgärdsplan.
8.6 Kemikalier
De processkemikalier som används i avloppsreningsverket är polyaluminiumklorid (PAX) som används som fällningskemikalie i sedimenteringen och en polymer som flockningskemikalie för slamavvattning. Fällningskemikalien polyaluminiumklorid (PAX) kommer med bulktransport och polymeren köps in i storsäck.
Under stora delar av året finns en mycket bra biologisk fosforreducering (Bio-P) i reningsverket. Under 2019 installerades hydrocykloner för att främja bio-P processen viket gör att mindre fällningskemikalie går åt. Under året 2020 användes 137 ton (PAX), året dessförinnan användes 190 ton.
Med vald processlösning kommer avloppsreningsverket kunna ha kvar sin biologiska fosforrening och förbrukningen av fällningskemikalie kommer att hållas låg.
Då reningsverket inte heller behöver tillsätta extern kolkälla är det ett verk med mycket låg kemikalieförbrukning.
Processkemikalier, underhållskemikalier och laboratoriekemikalier som används på verket finns i kemikaliesystemet EcoOnline.
8.7 Restprodukter
Mängden rens, vilket är en restprodukt från den mekaniska reningen, kommer att öka med ökad belastning.
Den producerande mängden slam från avloppsverket håller god kvalité och mängden kommer att öka med ökad belastning och strängare reningskrav. Även transporterna kommer att öka med ökad mängd slam.
Vissa växtnäringsämnen, som exempelvis fosfor, är ändliga resurser och
verksamheten har en viktig roll i en hållbar återföring av växtnäringen till kretsloppet.
Slammet som produceras i reningsprocessen sprids idag på jordbruksmark.
Vilket avfall som produceras samt dess mängd hänvisas till miljörapporten.
9 Klimatpåverkan –
Skyfall,översvämningar,havshöjning,ras och skred
I vilken omfattning verket kommer att påverkas av framtida klimatförändringar såsom skyfall och översvämningar till följd av förhöjda vattennivåer kommer att tas upp i tillståndsprocessen. Uddevalla kommun har utrett åtgärdsförslag som skyddar området mot översvämningar. (Rapport översvämningsutredning Uddevalla 2013-05- 20) Ett arbete med att sätta stålspontar och skydda Bäveåns landområde mot översvämningar kommer att startas upp under 2022. Skansverkets
avloppsreningsverk ingår i detta landområde. I rapporten Kajpromenad med
översvämningsskydd i Uddevalla 2020-05-29 har man utgått från IPCC:s framtagna prognoser för stigande hav och det innebär ett skydd på + 2,3 fram till år 2070 men som är påbyggnadsbart till +2,8 för att klara högre havsnivåer på längre sikt (2100).
En framtida havshöjning inklusive vinduppstuvning på en 100-års nivå skulle i Uddevalla vara ungefär 2,2 - 2,4 m.ö.h enligt Länsstyrelsens Faktablad – Kusten.
Arbetet med översvämningssäkring säkrar också upp området för ras och skred.
Figur 17.Karta utredningsområde i rapport Översvämningsutredning. Röd punkt Skansverket.
