SAMRÅDSUNDERLAG
MÖRBYLÅNGA KOMMUN Triberga tillståndsansökan
UPPDRAGSNUMMER 13011650
SAMRÅDSUNDERLAG AVSEENDE TILLSTÅND FÖR VATTENVERKSAMHET
2020-09-03
SWECO ENVIRONMENT AB
MALMÖ GEOLOGI OCH GRUNDVATTEN
Malin Redmo, Malin Magnusson Granskare: Daniel Sevelin
Innehållsförteckning
1 Administrativa uppgifter 1
2 Inledning och syfte 1
3 Beskrivning av verksamheten och vattenbehov 1
Nuvarande verksamhet 1
Planerad verksamhet och vattenbehov 1
4 Områdesbeskrivning 2
Naturmiljö 2
Geologi 2
Grundvattenförhållanden 2
4.3.1 Grundvattenförekomsten Södra Ölands kalkberg 3
Ytvattenförhållanden 3
5 Utförda undersökningar 3
Undersökningsborrning 3
Provpumpning 4
Vattenprovtagning 5
Influensområde 5
6 Inventering av riksintressen och skyddade områden 6
7 Bedömd miljöpåverkan från den sökta verksamheten 7
Påverkan på naturmiljö 7
7.1.1 Stora Alvaret 7
7.1.2 Alby och Triberga mosse 11
7.1.3 Strandängar och sjömarker öster om Triberga 13
7.1.4 Vattenskyddsområde 15
Grundvatten 16
7.2.1 Vattenbalans 16
7.2.2 Vattenkvalitet 17
Kulturmiljö 17
Enskilda intressen 17
Sättningsrisker 17
Dikningsföretag 17
8 Ställningstagande avseende betydande miljöpåverkan 17
9 Förslag på kontrollprogram 18
10 Fortsatt arbete 18
11 Referenser 19
1 Administrativa uppgifter
Sökande: Mörbylånga kommun Kontaktperson:
Telefonnummer:
E-post:
Kommun: Mörbylånga kommun
Ort: Mörbylånga
Fastighetsbeteckningar: Triberga S:2
Typ av verksamhet: Bortledning av grundvatten enligt 11 kap. miljöbalken.
2 Inledning och syfte
Dricksvattentillgången på Öland är begränsad och den stora turisttillströmningen
sommartid har gjort att Ölands kommuner haft svårt att producera dricksvatten i tillräcklig mängd under senare år. Mörbylånga kommun har vid samhället Triberga en vattentäkt för sin allmänna vattenförsörjning vid vilken kommunen har för avsikt att förstärka den allmänna vattenförsörjningen.
Vattentäkten består av två bergborrade brunnar benämnda Triberga 0 och Brunn 1804.
Borrning av nya undersökningsbrunnar och provpumpning utfördes under 2018 - 2020 med syfte att lokalisera ytterligare grundvatten för den allmänna vattenförsörjningen, då brunn 1804 anlades. Mörbylånga kommun har för avsikt att ansöka om tillstånd för bortledning av grundvatten från de två uttagsbrunnarna.
Samrådets syfte är att informera om den planerade verksamheten och inhämta uppgifter och synpunkter från berörda. Detta samrådsunderlag syftar till att belysa de effekter som verksamheten kan komma att ge upphov till på miljön. Detta görs genom att effekten på de miljöaspekter som bedömts relevanta för verksamheten beskrivs samt att
konsekvensen av dessa bedöms.
3 Beskrivning av verksamheten och vattenbehov
Nuvarande verksamhet
Grundvatten för den allmänna vattenförsörjningen sker från brunn Triberga 0. Uttaget har under senare år (2017 - 2018) varit drygt 30 000 m3/år. Vattnet behandlas i Triberga vattenverk.
Planerad verksamhet och vattenbehov
Mörbylånga kommun avser att hos Mark- och miljödomstolen söka tillstånd att från befintlig kommunal vattentäkt i Triberga bortleda grundvatten enligt följande:
1) Tillstånd att bibehålla två brunnar benämnda Triberga 0 och 1804, inom fastigheten Triberga S2 och från dessa brunnar,
2) Bortleda 40 000 m3/år grundvatten, dock maximalt 6 m3/dygn.
Detta samrådsunderlag belyser konsekvenserna av ett momentant uttag på 6 m3/h ur Triberga 0 eller brunn 1804.
4 Områdesbeskrivning
Naturmiljö
Triberga är beläget på östra Öland, drygt 200 meter från Östersjön. Triberga med omnejd angränsar till Stora Alvaret vilket är ett stort område med s.k. alvarmark på de södra delarna av Öland. Stora Alvaret utgör en fjärdedel av hela Ölands yta. Alvaret består till största delen av hedmark med mycket tunna jordlager. Berggrunden går ofta i dagen och området är trädlöst. Området har en speciell flora med många unika arter.
Lokalt vid Triberga vattentäkt finns samhället Triberga, åkermark och områden med betande djur. Väster om Triberga samhälle finns även ett våtmarksområde; Alby och Triberga mosse, vilka ligger i direkt anslutning till varandra. Våtmarksområdet försörjs i princip uteslutande från grundvattenförande sprickor och är en viktig häckningslokal för fåglar.
Geologi
Öland består av sedimentärt berg av kambrisk-ordovicisk ålder. Direkt överliggande det granitiska urberget återfinns kambrisk sandsten, därefter både kambriska- och
ordoviciska skiffrar för att slutligen överlagras av ordovicisk kalksten.
De kvartära avlagringarna är sparsamma på Öland och uppskattningsvis går berg i dagen på två tredjedelar av Ölands yta. De kvartära avlagringarna är ofta väldigt tunna, på sina ställen uppgår mäktigheten till ett par meter.
Området vid Triberga består mestadels av berg i dagen med ett tunt jordlager med inslag av organiskt material, vilket medför att läckage från jordlager bedöms som obefintligt.
Enligt borrprotokoll råder en komplex geologi med heterogena geologiska förhållanden i berg inom det aktuella brunnsområdet.
Grundvattenförhållanden
Inom området kan två grundvattenmagasin urskiljas, ett mycket begränsat magasin i de övre delarna av berget/jordlagren och ett undre magasin i den sprickiga berggrunden.
Grundvattenmagasinen är huvudsakligen särskilda av en tät, mellanlagrande alunskiffer, men lokalt tycks magasinen stå i kontakt.
Grundvattnet i området har en naturlig strömningsriktning österut mot Östersjön.
Artesiska förhållandet öster om vattentäkten talar för en grundvattenbildning i topografiskt
högre liggande områden västerut. Den naturliga nivåvariationen i området bedöms utifrån mätdata till storleksordningen 2 - 3 m.
Grundvattenbildningen för vattentäkten har bedömts och beräknats för det vattenskyddsområde som togs fram under 2014. Enligt tidigare utredningar ligger vattentäkten inom ett avrinningsområde som är drygt 21 km2. Avrinningen och grundvattenbildningen bedöms vara ungefär likställda och grundvattenbildningen på Öland i moränmark och i grov sand bedöms av SGU till ca 150 – 225 mm/år för ett normalår. Under 10-årstorkan, dvs. årsvärden som statistiskt underskrids ett av tio år, är grundvattenbildningen 75 – 150 mm/år. Konservativt beräknat utifrån en lägsta
grundvattenbildning om 75 mm/år ger detta en nybildning på cirka 1,6 Mm3/år.
Bedömningen är att nybildningen av grundvatten inom tillrinningsområdet med mycket god marginal överskriver de grundvattenvolymer som avses bortledas inom området.
4.3.1 Grundvattenförekomsten Södra Ölands kalkberg
Det ansökta uttaget görs ur grundvattenförekomsten Östra Ölands kalkberg (SE628996- 155638). Förekomsten har en area på ca 1500 km2, vilket utgör större delen av Öland.
Bedömningen i VISS är att förekomsten har en god kemisk status och en
otillfredsställande kvantitativ status. MKN för förekomsten är god kemisk och kvantitativ status.
Den otillfredsställande statusen med avseende på kvantitet har sin bakgrund i senare års somrar med torka och vattenbrist. Vattenbristen bedöms i VISS ha ökat på senare tid bland annat på grund av kraftig utdikning, ökad vattenkonsumtion och förändringar i nederbördsmönster. Statusen har sänkts sedan föregående bedömning vilket både skett pga. en verklig försämring av vattenmiljön och dels på ändrade metoder för bedömning av status. Tillförlitlighetsbedömningen av statusklassningen med avseende på kvantitativ status bedöms i VISS vara låg.
Ytvattenförhållanden
I anslutning till det ansöka vattenuttaget finns ett våtmarksområde, Triberga och Alby mosse, som under hela året har en vattenspegel. Området är i princip uteslutande försett med vatten genom sprickor i den ytliga berggrunden. Utloppet för området går ut i ett dike i dess södra spets. Områdets öppna vatten uppgår till någon meter i djup och är typiskt för en så kallad alvarsjöarna på Öland.
Inom området finns inga definierade ytvattenförekomster. Söder om området, utanför influensområdet rinner ett vattendrag som i VISS är klassat som ett ”övrigt vatten”,
5 Utförda undersökningar
Undersökningsborrning
För att lokalisera lämpliga områden för grundvattenuttag har ett flertal
undersökningsborrningar och observationsbrunnar utförts i området. Under 2018 utfördes
fyra undersökningsborrningar (1801, 1804, 1806 och 1807) med syfte att lokalisera ytterligare grundvatten för den allmänna vattenförsörjningen. Undersökningsborrningarna lokaliserades utifrån utförda CVES-profiler och av SGU tolkad svaghetszon i området.
Provpumpning
För att undersöka långvariga uttagsmöjligheter utfördes en provpumpning av brunn 1804, Även brunn Triberga 0 har inkluderats som uttagsbrunn under slutet av provpumpningen.
Båda brunnarna är bergborrade till ett djup på ca 23-25 m.
Under provpumpningen mättes grundvattennivån i ett antal observationspunkter i området, i såväl berg, jord som ytvatten. Läge för observationspunkter framgår av Figur 5-1. Av figuren framgår även av SGU tolkad svaghetszon samt avgränsat
influensområde, se vidare kapitel 5.4.
Figur 5-1 Observationspunkter, Triberga vattentäkt
Provpumpningen av brunn 1804 pågick från mars 2019 tom. november 2019. Efter att ha upptäckt ett behov av underhållsarbete av ledningarna från brunn 1804 togs beslutet att fortsätta pumpningen med samma flöde från brunn Triberga 0.
Mot slutet av provpumpningen skedde en mycket kraftig, naturlig återhämtning av grundvattennivåerna i området. Provpumpningen avslutades vid en tidpunkt då grundvattennivåer återhämtat sig till nivåer före provpumpningen startade och bedömt
stationära förhållanden uppnåtts. Uttagen fortsatte dock från brunn Triberga 0, vilket innebar att inget faktiskt pumpstopp gjordes vid tiden för provpumpningens avslutande.
Av denna anledning inkluderades ingen återhämtning av Triberga 0 i provpumpningen.
Formellt beslutades att provpumpningen skulle betraktas som avslutad 2020-01-01.
Flödet var initialt drygt 15 m3/h men avtog därefter gradvis då vattennivån i uttagsbrunnen sjönk. I juli sänktes flödes manuellt från ca 11 m3/h till 7,5 m3/h vilket var det huvudsakliga flödet under resterande del av pumpningen.
Nivån i det undre bergmagasinet sjunker påtagligt under provpumpningens initiala månader, och även efter det att flödet halverats (juli) sker en fortsatt avsänkning. Normalt brukar maximal avsänkning uppmätas strax före pumpstopp men under perioden 2019- 10-14 till 2019-11-12, dvs. under pågående pumpning, hade nästan full återhämtning på ca 10 m skett i samtliga observationspunkter. Därefter fortsatte återhämtningen långsamt till pumpstopp 2019-11-22.
Den kraftiga nivåförändring/återhämtning under pågående pumpning utgörs av en naturlig nivåvariation som beror av en påfyllnad av magasinet, detta till följd av nederbörd. Nivåerna i det undre grundvattenmagasinet är således starkt nederbördsberoende.
Vattenprovtagning
Utförd vattenprovtagning visar på en något stigande konduktivitet och sulfathalt i uttagsbrunnen under utförd provpumpning. Sulfathalten vid avslutad pumpning var 65 mg/l vilket enligt SGU:s bedömningsgrunder utgör en hög halt. Vid dessa halter är det sannolikt att vattnet är påverkat av den aktuella bergartens kemiska sammansättning.
Alunskiffer innehåller naturligt sulfider vilka kan oxidera och bilda sulfat. Riktvärdet för sulfat enligt SGU’s föreskrifter (SGU FS 2013:2) är 100 mg/l.
Konduktiviteten var vid avslutad pumpning 65 mS/m, vilket klassas som måttlig påverkan enligt SGU. Riktvärdet för konduktivitet (SGU FS 2013:2) är 100 mg/l.
Mängden odlingsbara mikroorganismer (vid 22oC) sjönk under pumpningen (från 70 cfu/l till 20 cfu/l) medan mängden koliforma bakterier steg (från <1 cfu/l till 22 cfu/l).
Influensområde
Utifrån sökt momentant maxuttag om 5,9 m3/h har ett influensområde avgränsats.
Influensområdet definieras som området där avsänkningen av grundvattennivån i berg- grunden uppgår till minst 0,3 m samt avsänkning i jordlager uppgår till minst 0,1 m.
Baserat på avsänkningsdata från provpumpningarna har det ansökta uttagets influens- område för det undre berggrundsmagasinet beräknats och bedömts. Avgränsat influensområdet i berggrundsmagasinet framgår av Figur 5-1.
6 Inventering av riksintressen och skyddade områden
I Tabell 6-1 listas de riksintressen och områdesskydd som finns inom och i anslutning till influensområdet för den ansökta verksamheten.
Tabell 6-1 Riksintressen och områdesskydd i och i anslutning till influensområdet för Triberga vattentäkt
Namn /Id-nr Lagrum Beskrivning Inom
influensområdet / avstånd till Riksintresse
rörligt friluftsliv
Öland 4 kap 2 § MB
Omfattar hela Öland, syfte att främja turism och rörligt friluftsliv
Inom
Riksintresse obruten kust
Smålands skärgård- Simpevarp samt Öland
4 kap 3 § MB
Omfattar hela Öland, syftar till att skydda områden från miljöstörande anläggningar
Inom
Riksintresse naturvård
Stora Alvaret NRO08078
3 kap 6 § MB
Inom Riksintresse
naturvård
Östra Ölands strandängar NRO08066
3 kap 6 § MB
200 m
Riksintresse friluftsliv
Stora Alvaret FH 12
3 kap 6 § MB
Inom Vatten-
skyddsområde
Triberga ID 2044152
7 kap 21
§, 22 § och 25 § MB
Inom
Djur och växtskydds- område
Triberga ID 2011766
7 kap 12 § MB
Fågelskyddsområde, tillträdesförbud gäller 1/4-31/7
Inom
Djur och växtskydds- område
Stora ören ID 2011349
7 kap 12 § MB
Fågelskyddsområde, tillträdesförbud gäller 1/4-15/7
2 km
Djur och växtskydds- område
Hulterstads sjömarker ID 2011456
7 kap 12 § MB
Fågelskyddsområde, tillträdesförbud gäller 1/4-31/7
2 km
Naturreservat Gösslunda ID0802043
7 kap. 4-6
§ MB
2 km Landskapsbilds-
skydd
Öland 19 §
naturvårds lagen
Äldre form av skydd, gäller fortfarande på delar i Mörbylånga kommun
Inom
Natura 2000 Sydöstra Ölands Sjömarker SE0330174
4 kap MB, 7 kap 27§
MB
Fågeldirektivet, Art-och habitatsdirektivet
200 m
Natura 2000 Stora Alvaret SE0330176
4 kap MB , 7 kap 27 § MB
Fågeldirektivet, Art-och habitatsdirektivet
Inom
Generella biotopskydd
Ramsar område Ölands ostkust ID-18
- Sammanfaller med
Natura 2000-området Sydöstra Ölands sjömarker och
riksintresse för naturvård Östra Ölands
strandängar
200 m
Naturvårdsområ de
Hulterstad 19 § naturvårds lagen
Behandlas som naturreservat, undantaget att pågående
markanvändning inte försvåras
2 km
7 Bedömd miljöpåverkan från den sökta verksamheten
I detta kapitel beskrivs de väsentliga miljöeffekter som kan väntas med anledning av den ansökta verksamheten. Gällande Natura 2000-områden beskrivs även de aktuella områden som ligger utanför influensområdet.
Påverkan på naturmiljö
Inom området finns ett flertal olika områdesskydd som har en till största delen
överlappande utbredning inom och i anslutning till influensområdet. Bedömd påverkan på naturmiljö kommer att beskrivas utifrån dessa områden. För respektive område kommer beskrivas vilka områdesskydd som är aktuella och hur de bedöms att påverkas av den sökta verksamheten. Områden som kommer att belysas och beskrivas är:
• Stora Alvaret
• Alby och Triberga mosse
• Strandängar och sjömarker öster om Triberga Utöver de områdesspecifika skydden omfattas hela Öland av:
• Riksintresse rörligt friluftsliv
• Riksintresse obruten kust
• Landskapsbildskydd
Ovanstående tre skydd bedöms inte påverkas av verksamheten då de syftar till att värna om att främja turism och rörligt friluftsliv, skydda områden från miljöstörande anläggningar samt skydda stora områden från större påverkan eller förändring. Ansökt verksamhet bedöms inte ha någon påverkan på dessa skydd.
7.1.1 Stora Alvaret
Den del av Stora Alvaret som ligger inom influensområdet omfattas av följande riksintressen och områdesskydd (se Figur 7-1 och Figur 7-2):
• Riksintresse för naturvård (NRO08078)
• Riksintresse för friluftsliv (FH 12)
• Natura 2000-området Stora Alvaret (SE0330176) enligt både Fågeldirektivet, Art- och habitatsdirektivet
• Unescos världsarv Södra Ölands odlingslandskap (ej med i kartbilden)
Stora Alvaret karakteriseras av ett flackt landskap på kalkberggrund. Jordarna i området är mycket tunna vilket i samspel med låg nederbörd, växlande vattentillgång och lång beteshävd skapat unika naturtyper och specialiserade växt och djurarter. Alvaret är värdens största sammanhängande kulturpräglade alvarsområdet och har varit bebott och präglat av markhävd i 5000 år med ett hårt markutnyttjande redan under järnåldern (LänsstyrelsenKalmar, 2016).
Naturtyperna på Stora Alvaret utgör en mosaik av variation, flera av dem är helt beroende av hävd – bete och buskröjning (Länsstyrelsen Kalmar, 2003). 58 % av ytan består av tunna jordar av vittrad kalksten på kalkberggrunden. Cirka 20 % täcks av något djupare jordar. Där finns torra, magra gräsmarker, på vissa platser bevuxna med enbuskar och skogsdungar. Endast två procent av alvarets yta är ren hällmark. Svackor fyllda av finare sediment upptar cirka en femtedel av ytan. På några håll är dessa svackor överlagrade av kärrtorv och i dessa finns fuktiga gräsmarker, starrdominerade rikkärr, tokbuskage och björkdungar (Länsstyrelsen Kalmar, 2003). Så kallade alvarsjöar finns i de större
sänkorna, vilka genom att vara uppdämda av berggrundsryggar är vattenhållande.
Sjöarna kallas lokalt för mosse, mar eller träsk då de sällan är mer än en meter djupa.
Dessa alvarsjöar är ofta rika på vattenväxter och utgör habitat för våtmarksfåglar (Länsstyrelsen Kalmar, 2016).
Naturvärdena på Stora Alvaret kan påverkas negativt av uteblivet eller för högt
betestryck, bergtäkt, bebyggelse, skogsodling, utdikning, slitage av känslig vegetation, anläggningar m.m. (Länsstyrelsen Kalmar, 2003). Störd hydrologi i och utanför området genom t.ex. avvattningsföretag och rensning av befintliga diken, anläggning av dammar, sprängning, djupborrning samt framförande av motorfordon i vattenmiljöer är
verksamheter som kan påverka negativt (Länsstyrelsen Kalmar, 2016).
Figur 7-1 Riksintresse för friluftsliv och naturvård Stora Alvaret
Figur 7-2 Natura 2000-områden Stora Alvaret
Bedömd påverkan
Påverkan på naturmiljön, riksintresse och Natura 2000-området till följd av den planerade verksamheten kan uppstå om den ansökta verksamheten 1) medför en
grundvattensänkning av någon betydelse i berggrundsmagasinet och 2) om denna grundvattenavsänkningen i sin tur får genomslag i jordlagren.
Sweco har på uppdrag av kommunen och på sedvanligt sätt med stöd av
provpumpningar och beräkningar tagit fram ett påverkansområde för de planerade grundvattenuttagen. Utförd provpumpning pågick under ca 9 mån och under denna period var flödet högre än det grundvattenuttag som nu kommunen ansöker om. Under provpumpningens dryga 3 första månader var flödet cirka 100% högre än nu ansökt uttag. Under hela provpumpningens förlopp har ingen påverkan i jordlagren kunnat uppmätas. Den nivåvariation som uppmätts i mossen bedöms helt kunna härledas till en naturlig årstidsvariation.
Då ingen påverkan i jordlagren har uppmätts under provpumpningen är bedömningen att risken att den sökta verksamheten orsakar någon påverkan eller skada på områdets naturvärden är försumbar. Denna bedömning gäller för såväl riksintresset som Natura 2000-området Stora Alvaret.
7.1.2 Alby och Triberga mosse
Inom del av influensområdet finns ett våtmarksområde som utöver Natura 2000 och riksintresse omfattas av (se Figur 7-3):
• Djur och växtskyddsområde Triberga (ID 2011766)
Alby och Triberga mosse är exempel på så kallade alvarsjöar. Sjöarna kallas lokalt för mosse, då de sällan är mer än en meter djupa. Mossarna utgör ett sammanhängande våtmarksområde på ca 27 ha bestående av kalkfuktängar och vät-, kärr-, och
alvarsjövegetation (Ekstam, 1997). Alby mosse är den norra delen av våtmarksområdet och Triberga mosse den södra.
Våtmarkens tillförsel av vatten kommer genom sprickbildningar i berggrunden väster om området. Genom karstsprickorna som löper från alvaret i öst rinner grundvattnet ut mot havet och däms upp av landborgen. Ytflöden bidrar endast vid kraftigt regn och
snösmältning med vatten då tillfälliga bäckar rinner ner i våtmarken. Utloppet ligger i söder och utgörs av ett äldre dike vilket korsar vägen mellan Triberga och Triberga borg.
(Ekstam, 1997). Utmarksdelningskartan visar att våtmarken hade ungefär samma utbredning i början av 1800-talet som idag (Länsstyrelsen Kalmar 2004).
Området är mycket viktigt genom sin funktion som häckningslokan för fåglar och är därför belagt med tillträdesförbud 1/4 - 31/7. Området är klassat som ett med särskilt höga naturvärden (klass 1) i Naturvårdsverkets våtmarksinventering (Ekstam, 1997). Genom åren har våtmarksområdet blivit alltmer igenväxt och en restaurering som blev klar 2003 återskapade 7 ha öppen vattenyta (Länsstyrelsen Kalmar, 2005). Förutsättningarna för våtmarksområdets höga naturvärden är att hydrologin hålls intakt samt att marken fortsätter användas som betesmark.
Figur 7-3 Djur- och växtskyddsområde Alby och Triberga mosse. Alby mosse i norra delen av området (vid P2) och Triberga mosse i söder (vid P1).
Bedömd påverkan
Djur- och växtskyddsområdets avgränsning omfattar ett område som är större än själva mossarna. Influensområdet innefattar ungefär hälften av Triberga mosse (med
vattenspegel) medan Alby mosse (med vattenspegel) ligger helt utanför influensområdet.
Under perioden för provpumpningen har en nivåförändring på storleksordning 0,7 m skett i Triberga och Alby mosse. Bedömningen är att den nivåförändring som skett inte har någon koppling till utförd provpumpning. Uppmätt nivåvariation i och i anslutning till Triberga mosse framgår av diagram i figur 4. Mätning har skett i både jordlagerrör (punkt
*J) och vid fri vattenyta i dammen invid röret (punkt *VY).
Bedömningen baseras på att i slutet av oktober 2018, dvs. drygt fyra månader innan provpumpningens start, uppmättes i observationspunkt P1_VY en lägre vattennivå (+9,81 m) jämfört med lägsta nivå under provpumpningen (+9,88 m). Att nivån utan pumpning i brunn 1804 varit lägre än under provpumpningen styrker uppfattningen att den variation som skett under pumpningen inte understiger nivåerna för en naturlig årstidsvariation.
Figur 4 Nivåförändring i och i anslutning till Alby och Triberga mosse
7.1.3 Strandängar och sjömarker öster om Triberga
Området öster om influensområdet berörs av följande riksintressen och områdesskydd:
• Riksintresse för naturvård, Östra Ölands strandängar (NRO08066)
• Natura 2000-området Sydöstra Ölands Sjömarker SE0330174
• Ramsar området Ölands ostkust (ID-18) (ej med i kartbilden, samma utbredning som Natura 2000)
Området Sydöstra Ölands sjömarker och strandängar utgörs av flacka stränder med långgrunda vatten med en långvarig beteshävd.
Figur 7-4 Riksintresse naturvård Östra Ölands strandängar
Figur 7-5 Natura 2000-område Sydöstra Ölands sjömarker
Bedömd påverkan
Som beskrivits ovan kan påverkan på naturmiljön, riksintresse och Natura 2000-området till följd av den planerade verksamheten kan uppstå om den ansökta verksamheten 1) medför en grundvattensänkning av någon betydelse i berggrundsmagasinet och 2) om denna grundvattenavsänkningen i sin tur får genomslag i jordlagren.
Avståndet från influensområdets gräns till den västra gränsen för Natura 2000-området Sydöstra Ölands sjömarker uppgår till cirka 200 m.
Inom avgränsat influensområde har ingen påverkan i jordlagren kunnat uppmätas vilket medför att en påverkan i jordlagren utom influensområdet kan uteslutas. Risken för skada på Natura 2000-området Sydöstra Ölands sjömarker bedöms därför som försumbar.
7.1.4 Vattenskyddsområde
För Triberga vattentäkt finns ett vattenskyddsområde som fastställdes år 2015.
Vattenskyddsområdets utbredning framgår av Figur 7-6.
Figur 7-6 Vattenskyddsområde för Triberga vattentäkt
Bedömd påverkan
Sökt uttag bedöms inte ha någon negativ påverkan på vattenskyddsområdet.
Grundvatten
7.2.1 Vattenbalans
Det ansökta uttaget görs ur grundvattenförekomsten Östra Ölands kalkberg (SE628996- 155638). Förekomsten har en area på ca 1500 km2, vilket utgör en större del av hela Öland. Bedömningen i VISS är att förekomsten har en otillfredsställande kvantitativ status.
Mängden grundvatten som på ett hållbart sätt kan bortledas från ett grundvattenmagasin får inte överstiga den årliga nybildningen av grundvattenmagasinet. Med stöd av vad som beskrivits i kapitel 4.3 är bedömningen utifrån bedömt tillrinningsområde och nu ansökt uttag är att det sökta vattenuttaget inte kommer ha en negativ påverkan vattenbalansen.
Detta gäller även beaktat övriga uttag som görs inom tillrinningsområdet.
7.2.2 Vattenkvalitet
Grundvattenförekomsten Östra Ölands kalkberg har enligt bedömningen i VISS en god kvantitativ status. Utförd vattenprovtagningen visar inte på några halter som överstiger SGUs riktvärde. Förhöjda värden av konduktivitet och sulfat kan förklaras av naturliga egenskaper hos berggrunden i området som innehåller alunskiffer.
Bedömningen är att den sökta verksamheten inte kommer ha en negativ påverkan på vattenkvaliteten i området eller på grundvattenförekomsten Östra Ölands kalkberg.
Vattenkvaliteten kommer övervakas genom ett väl genomfört kontrollprogram för den sökta verksamheten och genom kommunens provtagning inom ramen för egenkontroll.
Kulturmiljö
Inom influensområdet finns fornlämningen Hulterstad 20:1 kallad Triberga borg samt en stenkistgrav Hulterstad 147:1.
De fornlämningar som finns inom influensområdet bedöms inte påverkas av den ansökta verksamheten.
Enskilda intressen
Såvitt sökande känner till finns inga enskilda brunnar inom det avgränsade
influensområdet. Däremot finns grunda källor som går i dagen vid ett antal platser. Ett par av dessa källor används av betande djur i området.
Sättningsrisker
Uttaget av vatten kommer att göras i berggrunden och överlagrande jordlager i området ha en mycket begränsad mäktighet samtidigt som de inte bedöms vara sättningskänsliga.
Under provpumpningen har ingen påverkan i jordlagren kunnat uppmätas och
bedömningen är att den sökta verksamheten inte komma att påverka infrastruktur och byggnader inom och i anslutning till influensområdet.
Dikningsföretag
Dikningsföretag kanaliserar huvudsakligen den diffusa ytvattenavrinningen. Syftet med den sökta verksamheten är att avleda grundvatten från ett djupare berggrundsmagasin.
Dikningsföretag bedöms därför inte påverkas av sökt grundvattenuttag.
8 Ställningstagande avseende betydande miljöpåverkan
Inom avgränsat influensområde för den sökta verksamheten finns skyddade områden i form av riksintresse, Natura 2000 (art- och habitat och fågel) samt djur- och
växtskyddsområde. Samtliga områden ingår i Stora Allvaret på Öland.
Utifrån vad som beskrivits ovan är bedömningen att den ansökta verksamheten inte medför att några enskilda eller allmänna intressen skadas.
Bedömningen är utifrån de för sökanden kända förhållandena i dagsläget att
skyddsvärdena i aktuella Natura 2000-områden inte kommer att påverkas negativt av det ansökta grundvattenuttaget. Inte heller bedöms riksintressena för naturmiljö att påverkas negativt av det ansökta grundvattenuttaget.
Med beaktande av vad som anförts ovan gör kommunen bedömningen att verksamheten inte kommer att medföra en betydande miljöpåverkan.
9 Förslag på kontrollprogram
Ett kontrollprogram kommer att utarbetas efter erhållet tillstånd för att följa upp villkoren.
10 Fortsatt arbete
Efter samrådet med Länsstyrelsen kommer fortsatt samråd att hållas med kommunens miljönämnd och med enskilda särskilt berörda. Det fortsatta samrådet kommer att ske genom möte med miljönämnden, utskick till berörda fastighetsägare och andra särskilt berörda och genom kungörelse i dagspress.
Efter avslutat samråd i denna del kommer en samrådsredogörelse att inges till
Länsstyrelsen för beslut i samrådsfrågan. Ansökan om tillstånd planeras inges till mark- och miljödomstolen i och kring årsskiftet 2020/2021.
11 Referenser
Livsmedelsverket. (2001) Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten, SLVFS 2001:30. Livsmedelsverket.
Länsstyrelsens WebbGIS Hämtat: December 2018
Länsstyrelsen Kalmar (2003) Område av riksintresse för naturvård i Kalmar Län, Länsstyrelsen Kalmar
Länsstyrelsen Kalmar (2004) Särskilda bestämmelser till skydd för fågellivet vid Triberga- Alby mosse, Mörbylånga kommun-Beslut. 511-8343-00
Länsstyrelsen Kalmar (2014) Område av riksintresse för friluftsliv i Kalmar län. Dnr 511- 7515-13
Länsstyrelsen Kalmar (2005) Strandängar och våtmarker på Öland-erfarenheter från ett naturvårdsprojekt. ISSN 0348-8748
Mörbylånga kommun, M. (2014) Översiktplan 2014 Mörbylånga kommun, Antagandehandling. Mörbylånga: Mörbylånga kommun.
Mörbylånga kommuns hemsida: Flytta till södra Öland.
https://www.morbylanga.se/bygga-bo-miljo/Flytta-hit/
Hämtat: 2018-11-23
Mörbylånga kommuns hemsida: Vatten och avlopp.
https://www.morbylanga.se/bygga-bo-miljo/Vatten-och-avlopp/
Hämtat: 2020-05-28
Naturvårdsverket (2019) Ramsarområden
https://www.naturvardsverket.se/Var-natur/Skyddad-natur/ramsaromraden/
Hämtat: 2020-05-27
VISS (2017) Vatteninformationssystem Sverige. Ö s Kalmarsunds kustvatten, SE562000 162271
https://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterMSCD=WA32437375
