ARBETSMARKNADSEKONOMI NAMN:
Tentamen 18 januari 2019 MATRIKELNR:
Examinator: Jonas Lagerström
Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, språklexikon
Förklara alltid dina svar tydligt och visa att du förstår ämnet.
Skrivtid: Fyra timmar. Lycka till!
UPPGIFT 1 (10 poäng)
Jämfört med resten av världen är löneskillnaderna i Finland små, men klyftorna växer för varje år.
a) Högutbildade tjänar i snitt mer än lågutbildade, men varför? En förklaring ges av signaleringsmodellen.
Förklara med hjälp av signaleringsmodellen varför högutbildade i regel tjänar mer än lågutbildade. (4p)
Enligt signaleringsmodellen får högutbildade inte högre lön för att utbildningen ökar deras produktivitet, utan för att utbildningen fungerar som en signal för en åtråvärd egenskap. Anta till exempel att arbetsgivaren vill ha ambitiösa anställda. Arbetsgivaren kan dock inte observera huruvida en arbets- sökande är ambitiös eller slö. Om det är billigare för ambitiösa att ta en examen än för människor som är slöa, så kan det bli så att det enbart är lönsamt för ambitiösa. Arbetsgivaren vet i så fall alltså att alla som har en examen är ambitiösa. Både arbetsgivare och ambitiösa vinner därför på att utbildning inte släpper igenom slöa personer för i så fall tappar utbildningen sin signaleffekt.
b) Det finns flera sätt att mäta ojämlikhet. Ett sätt är 90–10-gapet. Vad innebär detta mått? (2p)
Sortera människor utifrån vad de tjänar och dela upp dessa i 100 grupper (percentiler). 90-10-gapet visar hur mycket personen vid den 90:e percentilen (=10 procent tjänar mer; 90 procent tjänar mindre) tjänar jämfört med personen vid den 10:e percentilen (=90 procent tjänar mer; 10 procent tjänar mindre).
c) En av flera tänkbara förklaringar till att löneskillnaderna ökar för varje år är skill-biased technological change (SBTC). Förklara varför SBTC leder till större löneskillnader. Illustrera i en figur som har relativ- lönen för högutbildade på vertikala axeln. (4p)
301-303. Visa figur 7.7, där efterfrågan på högutbildade (i förhållande till lågutbildade) skiftar åt höger;
ny teknologi är ofta komplement till högutbildad arbetskraft men substitut till lågutbildad.
UPPGIFT 2 (10 poäng)
Varje år dör cirka 30 personer i arbetsolyckor i Finland och 150 000 skadas.
a) Farliga arbeten kompenseras i regel med en högre lön jämfört med ofarliga arbeten. Förklara vad som påverkar hur stor denna kompenserande löneskillnad blir. Illustrera ditt resonemang. (3p)
Visa figur 5.2: Sökande kräver olika mycket kompensation för att ta ett farligt jobb (utbudskurvan positivt lutad), och företag har olika kostnader för att göra jobben säkra (efterfrågekurvan negativt lutad). Premien (alltså lönen i det farliga jobbet jämfört med i det säkra jobbet) hamnar där efterfrågekurvan skär utbudskurvan.
b) I din kandidatavhandling vill du mäta hur stor den kompenserande löneskillnaden är i Finland. Du estimerar därför följande ekonometriska modell:
𝑙𝑛𝑊𝑖= 𝛽0+ 𝛽1𝑠𝑘𝑎𝑑𝑒𝑟𝑖𝑠𝑘𝑖+ 𝛽2𝑖𝑛𝑣𝑎𝑛𝑑𝑟𝑎𝑟𝑒𝑖+ 𝜀𝑖
där W är årslönen i euro, skaderisk mäter risken (i procent) att skadas på jobbet, invandrare är en dummyvariabel med värdet 1 om individen är en invandrare (0 annars) och ɛ är en felterm. Estimatet av 𝛽1 är 0,01 och estimatet av 𝛽2 är -0,4. Hur tolkar du dessa respektive estimat och vad innebär omitted variable bias i detta fall? (3p)
Med hänsyn taget till om man är invandrare eller inte, så har personer med en procentenhet större skaderisk i genomsnitt 1 procent högre lön.
Med hänsyn taget till eventuella skillnader i skaderisken på jobbet så tjänar invandrare i snitt cirka 49,2 procent mindre än människor som inte är invandrare.
Omitted variable bias: Det är möjligt att det finns andra skillnader mellan de personer som har stor respektive liten skaderisk på jobbet (utöver etniskt ursprung) som i sig kan förklara varför personerna med stor skaderisk tjänar mer än personerna med låg skaderisk. Kanske de farliga jobben är mer krävande – tänk på att 9 procent av USA:s presidenter har mördats men ytterst få geografilärare i grundskolan mördas. Kanske är det alltså inte skaderisken i sig som belönas, utan det faktum att presidenterna har högre IQ och mer tidigare arbetslivserfarenhet än geografilärarna? Om du inte tar hänsyn till dessa övriga skillnader så blir din skattning av skaderiskens inverkan på lönen icke-väntevärdesriktig.
c) Anta att det finns två slags gruvor: säkra och osäkra. I de säkra gruvorna dör varje år 2 av 10 000 gruvarbetare i arbetsplatsolyckor. I osäkra gruvorna är motsvarande siffra 7 av 10 000 gruvarbetare.
Arbetare i säkra gruvor tjänar 20 000 euro per år och arbetare i osäkra gruvor tjänar 24 000 euro per år.
Beräkna det statistiska värdet av ett gruvarbetarliv och förklara vad det betyder. (3p)
Får 4000 euro i kompensation för att risken av dö ökar med 0,05 procentenheter. Hur mycket mer skulle då krävas för att öka dödsrisken med 1 procentenhet? Jo, såklart 20 gånger mer... alltså 80 000 euro.
Och att öka dödsrisken med 100 procentenheter? Jo, ytterligare 100 gånger mer... alltså åtta miljoner euro. Detta är alltså värdet av ett statistiskt liv. Tänk: Arbetarnas sammanlagda betalningsvilja för att totalt sett minska antalet dödsolyckor med en människa.
d) Vad innebär begreppet konstant skalavkastning? (1p)
Om man dubblar alla produktionsfaktorer så dubblas också produktionen. (Tänk att du äger 1 fabrik där 15 arbetare producerar 10 ton virke. Nu vill du expandera din verksamhet. Du tar mall av det du redan har, och bygger därför ytterligare en identisk fabrik där du också stoppar in 15 arbetare. Om dina två fabriker nu producerar sammanlagt 20 ton virke så råder konstant skalavkastning. Repetera ämnesmikron om detta är oklart).
UPPGIFT 3 (10 poäng)
Hur mycket vi vill arbeta är avgörande för Finlands ekonomi. Ett av regeringen Sipiläs vallöften var att fler människor skulle arbeta.
a) Maria är 27 år gammal. Använd en figur med konsumtion och fritid på axlarna. Illustrera tydligt hur Marias arbetsutbud påverkas av en lönesänkning och förklara ditt resonemang. Dela upp den totala effekten av lönesänkningen i en inkomsteffekt och en substitutionseffekt och visa tydligt om respektive effekt ökar eller minskar Marias arbetsutbud. (3p)
Se figur 2.9.
b) Vad innebär begreppet reservationslön och hur påverkas Marias reservationslön om hennes arbetsfria inkomst faller? Illustrera! (3p)
Visa figur 2.10. Reservationslönen är den lön som gör Maria indifferent mellan att arbeta och att inte arbeta. Lägre arbetsfri inkomst sänker Marias reservationslön.
c) Marias föräldrar heter Ove och Britt-Marie och är 61 år gamla. De är uppvuxna i en annan tid: Ove blev därför högutbildad och Britt-Marie lågutbildad. Normerna på 1950-talet gjorde också att Britt-Marie i dag är mer produktiv i hemmet än Ove. När Ove och Britt-Marie nu ska besluta hur mycket de ska arbeta i hemmet respektive på marknaden så fattar de dessa beslut tillsammans som ett hushåll. Visa grafiskt hur mycket Ove och Britt-Marie arbetar på marknaden respektive i hemmet – och hur detta ändras när Sipilä sänker skatten på arbete. Förklara ditt resonemang tydligt. (4p)
Förklara här varför budgetrestriktionen ser ut som den gör. Börja till exempel där budgetrestriktionen skär x-axeln. Här är både Ove och Britt-Marie hemma på heltid: De får massor av hushållsproduktion men ingenting från marknaden. Vem bör först börja jobba på marknaden? Jo, självklart Ove: för varje timme som Ove byter från hemarbete till marknadsarbete offras ganska lite hushållsvaror (ty värdelös hemma) och man får mycket från marknaden (ty hög lön). När sedan Ove jobbar fulltid så kan hushållet få ännu mer marknadsvaror genom att också Britt-Marie börjar jobba men där ryker mycket hushållsvaror i utbyte mot ganska lite marknadsvaror. Så var ska hushållet ligga? Jo, i punkten (1) enligt hur jag har ritat: Ove jobbar heltid på marknaden, Britt-Marie heltid hemma. (Beror självklart på hur jag har ritat budget- restriktionen och nyttokurvorna – testa själv!). När skatten på arbete sänkts blir budgetrestriktionen brantare: Man får ju mer marknadsvaror för varje timme man jobbar. Som jag har ritat hamnade hushållet i (2): Ove jobbar fortfarande heltid, Britt-Marie jobbar fortfarande enbart hemma men de får mer marknadsvaror. Testa vad som händer i din figur!
