Nummer 4 - December 2020 FIREBOSS SKOGSBRÄNDERNAS FIENDE ESKARDFLYGNING I JÄMTLAND

Nummer 4 - December 2020

ESKARDFLYGNING I JÄMTLAND

FIREBOSS

– SKOGSBRÄNDERNAS FIENDE

KÅRCHEFEN HAR ORDET

Vi befinner oss just i skrivande stund i den största globala häl- sokatastrofen i modern tid. Under novembereftermiddagen (16/11) lyssnade jag på regeringens presskonferens där meningar som ”prövningens tid”, ”det kommer bli värre”, ”gör din plikt”, ”ta ditt ansvar” upprepas. Det var svårt att undgå allvaret i situa- tionen. Åtgärderna vid denna tidpunkten är kraftfulla inskränk- ningar i det vi kallar den personliga friheten. Det ställer krav på oss som enskilda samhällsmedborgare att gemensamt ställa upp och göra vad man kan för att begränsa en ökande smittspridning av COVID-19. Ansvaret gäller oss alla!

Om man söker på ordet ”ansvar” så dyker orden skyldighet, plikt och åliggande upp. Det slår mig att dessa orden senaste halvåret upprepats som ett mantra av våra myndigheter. Varför är det då så svårt att vara delaktig i det gemensamma ansvaret vi har för att begränsa pandemin?

Några förklaringar kanske man kan finna inom psykologin kring fördelningen av ansvar. Åskådareffekten och diffusion av ansvar är några fenomen som kan bidra till förklaringen. Den förstnämnda som beskrevs inom psykologin 1969, innebär att människor ibland är mindre benägna att hjälpa till när det finns andra närvarande. Orsaken till fenomenet är att ju fler människor som finns med i sammanhanget desto större blir tvetydigheten, sammanhållningen och spridningen av ansvaret. Det innebär att chansen att få hjälp, dvs. att någon/några tar sitt ansvar och hjäl- per till är omvänt relaterat till antalet ”åskådare” i situationen.

Diffusion av ansvar används inom samhällsvetenskapen för att beskriva fenomenet att vid större grupper så fördelas ”ansvaret för att hantera en situation” ut över samtliga i gruppen. Det ska- par lätt en känsla av att man personligen inte har så stort ansvar då ansvaret fördelas ut över många.

Det finns en gammal klassisk text som kan passa i sammanhanget:

______

Det var en gång fyra personer som hette Många, Någon, Någon Annan och Ingen.

 Det fanns ett viktigt jobb som skulle göras och Många tyckte att Någon skulle ta tag i det.

 Någon Annan skulle också kunna ha gjort det, men Ingen gjorde det.

 Någon blev förbannad för det var ju faktiskt Mångas jobb.

 Många tyckte nu att Någon Annan skulle kunna ha gjort något åt det, 

men Ingen förstod att Många faktiskt borde ha gjort det.

Det slutade med att Många skyllde på Någon Annan, när i själva verket Ingen kunde skylla på Någon.

______

Ett av de 5 orden i Försvarsmaktens vision är ordet Tillsammans.

Synonymer till ordet är ihop, gemensamt, i samarbete, enade. Det är just det som krävs när vi skall hjälpa till att begränsa sprid- ningen av viruset. Det är inte Någon Annan som skall undvika att gå på gymmet, det är inte Någon som skall låta bli att gå på festen - utan det är Du och jag tillsammans!

Tack för att ni hjälper till att begränsa smittspridningen!

Håll i – Håll ut – Håll avstånd!

Nu stundar juletid i detta annorlunda år 2020 och samtidigt står ett nytt år för dörren. Förväntningarna och förhoppningarna på 2021 är milt sagt spännande. Stort tack för ert deltagande i FFK- verksamheten och att ni bidrar till att göra denna unika verksam- het till vad den är. Jag ber att få tillönska er samtliga en God Jul och ett Gott Nytt År!

Tillsammans bär vi ansvaret!

7

341417

I DETTA NUMMER

3 Kårchefen har ordet 4 Aktuellt från kårstaben 6 Flygchefen har ordet 7 Framtiden för flyget?

8 Bekämpa bränder med flyginsatser

16 Krisberedskap och totalförvar - vad menar man med det?

18 FFK Ungdom 20 Lite blandat

22 Utbildning i föränderliga tider

24 Viktiga aktörer utgör nordiskt nätverk 25 En hälsning från Ordförande Roland

26 Den årliga flygningen till Härjedalen blev annorlunda i år 29 Övning för närskyddet

30 Flygsäkerhet

8

26

FFK-Nytt Tidning för Frivilliga Flygkårens medlemmar

och samarbetspartners Ansvarig utgivare:

Thomas Alexandersson ISSN 1654-6105 Redaktion och layout:

Sandra Häggander Peter Krüger E-post: red@ffk.se Tryck: Exaktaprinting

FFK Kårstab Hässlögatan 20 721 31 Västerås Telefon vxl 021-440 33 00

Mail: karstaben@ffk.se Hemsida: ffk.se Styrelsen har sitt

säte i Västerås

Bidrag från läsekretsen välkomnas. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera allt material.

Lämna gärna material fortlöpande. Sista dag att lämna material till nästa nummer: 18 januari.

När uppgift om artikel- författare saknas är FFK- redaktionen ansvarig för framtagning och bearbet- ning av tillhörande text.

Vid frågor och synpunkter vänligen kontakta oss på red@ffk.se

Foto omslag:

Saab AB, Jörgen Ericsson.

FFKNYTT 4 2020 3

HELENE

ADM. medlemmar

STAFFAN

PROJEKTANSTÄLLD

DANIEL

STF Kårchef

Aktuellt

från kårstaben

I samband med implementeringen av FFK:s nya manual- verk har en ny manualstruktur innehållande bl.a. Operations Manual, OM, att införts. För att säkerställa att kunskap inom relevanta områden finns hos våra piloter kommer ett digitalt test att genomföras av varje pilot. Testet kommer att göras via lärplattformen ItsLearning. Mer information samt inloggningsuppgifter kommer att distribueras när det blir aktuellt. Ytterligare orientering kring förändringsprocessen och den nya strukturen i sin helhet går att finna under Kår- chefen har ordet i FFK NYTT nummer 4 – December 2019.

Slipa dina Rakelkunskaper

MSB har tagit fram två instruktionsfilmer som lär Rakelan- vändare att effektivt använda systemet. Lär dig metoder för att kommunicera när täckningen är svag och få tips och förståelse för Rakelnätets kapacitet kopplat till bassta- tioner, talgrupper och kö i systemet. https://www.msb.se/

Produkter--tjanster/Rakel/Utbilda-i-Rakel/Anvand-Rakel- effektivt---instruktionsfilmer-/

Totalförsvar – ett gemensamt ansvar

MSB har i samverkan med Försvarsmakten tagit fram en grundläggande webbutbildning om totalförsvaret. Webb- utbildningen finns publicerad på msb.se och vänder sig till medarbetare inom organisationer med uppgifter inom total- försvarsplaneringen men kan också genomföras av alla som är intresserade. Samtidigt släpps en trailer för att marknadsföra webbutbildningen, med budskapet: ”Sverige är värt att försva- ra – lär dig mer om totalförsvaret”. Sök på MSB:s hemsida ef- ter webbutbildningen: ”Totalförsvar – ett gemensamt ansvar”.

Här kommer lästips för den inbitne som vill öka sin kunskap om regelverket som ligger till grund för FFK:s flygsäkerhets- mässiga villkor. Enklast är att söka efter regelverken på internet.

• Förordning (EU) 2018/1139. ”Basic regulation” om ge- mensamma bestämmelser inom det civila luftfartsområdet.

• Kommissionens förordning (EU) 965/2012 om tekniska krav och administrativa förfaranden i samband med flyg- drift. FFK har krav enligt:

- Part.ORO (organisation requirements for Air Operation) - Part.SPO (Specialized Operation)

- Easy Access Rules for Air Operations är ett bra sam- lingsdokument.

• EU regulation 376/2014. Rapporteringsförordningen. Se artikel i detta numret av FFK-Nytt

• SPO - nya regler för specialiserad flygverksamhet (Sök på Transportstyrelsens hemsida).

Vid osäkerhet kring kontaktväg, använd våra funktionsmejladresser:

Flygrapporter flygrapport@ffk.se Störningsrapporter asr@ffk.se Förfrågan om FFK-PFT pft@ffk.se

Medlemsinfo., cert, flugna timmar medlem@ffk.se Flygplansavtal inkl. försäkringar avtal@ffk.se Journaler flygutbildning ex. FFK-PFT journal@ffk.se Reseräkningar och ekonomi ekonomi@ffk.se Övningsinfo., rapporter ovning@ffk.se Övriga mail karstaben@ffk.se

• Betald medlemsavgift

• Inrapporterad flygtid för 2020

• Inskickat giltiga certifikat och medicinska intyg

• Aktuell PFT om du är utbildad och behörig som PIC för uppdragstypen

• Flygningen ska vara beordrad av CPIL eller gruppchef

Är du osäker om du får flyga så titta på dina uppgifter på FFK:s hemsida alternativt kontakta din gruppchef eller CPIL

Är du behörig? Detta behöver du för att få flyga i FFK 2021:

5

NATALIA

FLYGRAPPORTER

JESSIKA

EKONOMI

JENNY

KURSER UTBILDNINGSCHEF

HANS

SUSAnna

EKONOMI

PERSONAL PÅ KÅRSTABEN

Hässlögatan 20FFK 721 31 VÄSTERÅS 021-440 33 00 växel 0155-212 000 TIB (för myndigheter /larm)

Mail: karstaben@ffk.se Våra nya direktnummer hittar du på www.ffk.se under kontakt.

De förmåner som ges under utbildning där Försvarsmakten är uppdragsgivare regleras i Handbok för Frivillig försvars- verksamhet, (H Friv). VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ: Utbild- ningarna finansieras på årsbasis. Det är därför viktigt att lämna in reseräkningen senast 30 dagar efter avslutad kurs.

När bokföringsåret är slut redovisas alla kostnader till myn- digheten. Kostnaden kan inte belasta nästa års verksamhet.

Dagersättning: Dagersättning betalas ut för utbildningar kortare än tre dagar om inkomstbortfall inte kan styrkas genom intyg från arbetsgivare och SGI. (Kan inkomstbortfall styrkas genom intyg från arbetsgivare och giltigt SGI från Försäkringskassan finns kan dagpenning utbetalas för utbildningar kortare än tre dagar. Denna dagpenning ges endast för de utbildningar som omfattar minst sex timmar per dag men betalas inte ut om deltagaren tagit ut semester.) Under 2019 är beloppet för dag- ersättning 146 kr per dag och ersättningen är skattefri.

Dagpenning: Dagpenning betalas ut för utbildningar som är minst tre dagar långa och där utbildning pågår i minst sex timmar per dag. Ersättning ges även för mellanliggande helger men inte för lördag och/eller söndag som påbörjar eller avslu- tar en utbildning. För att dagpenning skall kunna betalas ut krävs det att en aktuell (ej äldre än ett år). SGI (sjukpenning- grundande inkomst) lämnas in vid varje kurstillfälle. Saknas SGI eller om det är äldre än ett år betalas automatiskt lägsta dagpenning ut som ersättning (130 kr/dag). SGI-beloppet bestäms av Försäkringskassan och är för år 2019 130-917 kr/

dag. Dagpenningbeloppet per dag räknas ut genom följande formel: SGI x 0,9 / 365 = Dagpenningbeloppet per dag. Dag- penningen är skattepliktig.

Resor: Fri resa sker mellan hem och utbildningsplats. Bilersätt- ning är 18,50 kr per mil och får maximalt uppgå till vad det skulle ha kostat med en andra klassens tågbiljett. I samtliga fall som en elev har haft utlägg för en resa måste utläggen styrkas med ett kvitto, detta gäller även för hemresan. OBS! Fria resor gäller ej elever som är bosatta utomlands. Vid sammanhäng- ande kursdagar på Kårstaben ges endast ersättning för en resa tur och retur.

Kost och logi: Eleven får fri kost och logi på utbildningsplatsen.

Vid kurser på Kårstaben när inte lunch eller middag serveras, ges ersättning med maximalt 80kr/måltid vid inlämnat kvitto.

Återbud måste lämnas skriftligen minst två veckor innan kurs- start, annars debiteras eleven anmälningsavgiften. Undantag ges vid sjukdom eller nyanställning som då måste styrkas med intyg.

PG

Safety manager (SM) / Compliance monitoring manager (CMM)

tommy

Ansvarig RSU, Vice ordförande, styrelsens arbetsutskott

LARS-GÖRAN

flygchef

roger

Kvalitetsansvarig (QM), sam- ordning skogsbrandsflyg, styrelsens arbetsutskott

konsulter för ffk

THOMAS

Kårchef Hej Flygplansägare,

Året 2020 är snart till ända. Vi vill passa på att påminna om att ni för säkerhets skull stämmer av resedagbok mot era mot- tagna FFK-flygrapporter. Skulle det inte stämma, så har vi nu chansen att i god tid korrigera. Vi stänger året 2020 strax efter nyår och justeringar efter det är inte okomplicerade.

Har ni frågor, hör gärna av er till Na- talia på flygrapport@

ffk.se.

  MVH Natalia,

Frivilliga Flygkåren 021-440 33 09

4 FFKNYTT 4 2020 FFKNYTT 4 2020 5

Elflyg – Är det framtiden för flyget?

Står vi inför ett teknikskifte inom flyget. Ser vi till historien så var varmluftsballonger sättet att få upp flera personer i luften. Zeppelinare var luftens vidunder. När sedan motorer kunde göras mindre kommer det stora regimskiftet.

Under 50-talet kom jetmotorn och alla kolvmo- torer stannade vid mindre flygplan. Nu kom- mer elmotorerna på frammarsch.

Det stora skiftet som pågår just nu beror på att batterierna har blivit så mycket bätt- re och lättare. Det som skyndat på teknik- utveckling är bilindustrin som utvecklar ny teknik kring elmotorer och batterier.

Hybridteknik med en bensinmotor som driver en generator för att få el i luften har testats. Väteteknik är också något som är på frammarsch igen. Det finns många spännande projekt för framtiden.

Flera bolag jobbar på ny teknik som kan vara intressant för flyget. Ett svenskt bolag Heart Aerospace har som mål att ha ett certifierat passagerarflygplan för 19 passa- gerare inom 5 år. De ska kunna operera på korta distanser som 40 mil.

Vinnova en statlig myndighet har till uppgift att främja hållbar tillväxt genom finansiering av behovsmotiverad forsk- ning och utveckling av effektiva innova- tionssystem, har satsat pengar i ett projekt för Elektrisk luftransport i Sverige. Flera andra aktörer är med i detta projekt som Chalmers Tekniska Högskola,  Luftfarts- verket,  Heart Aerospace,  North sea dro- nes, KTH, Linköpings Universitet, Luleå Tekniska Universitet,  Uppsala Universi- tet, SAAB, GKN, Swedavia, Svenska Flyg- branschen - Transportföretagen,  Svenska Regionala Flygplatser.

I Göteborg finns Sveriges första operati- va elflygplan. Aeroklubben i Göteborg har köpt en Pipstreal och utbildar nya piloter i den. OSM Aviation Academy har lagt en order på 62 st eFlyer 2. Det tvåsitsiga skol- flygplanet ska kunna flyga i tre timmar och ha 450 lbs last. Skolningen är på väg att förändras till elektriska flygplan.

För att påskynda elektrifieringen i stort har Sveriges regering fattat beslut om en elektrifieringskommision som har till upp-

gift till att förbättra elektrifieringen i landet.

Även i våra grannländer som Norge och Finland satsas det på elektriskt flyg. I Norge pratas det om att allt inrikesflyg ska elektrifiers till 2040. Det finns en tro att det elektriska flyget kommer att förändra våra resvanor. Då kostnaderna för driften är lägre blir det billigare att flyga och vi kommer flyga från flera regionala flygplat- ser och då är det än viktigare att behålla flygplatser som Gävle, Karlstad och Väs- terås m.fl. Detta är något som våra politi- ker måste säkerställa.

Det är mycket som talar för att det elektriska flyget har en framtid. Utveck- lingen går med rasande fort. Flera flyg- plan är på gång att certifieras både 2 och 4-sitsiga flygplan, men också passagerar- flygplan. Politiker skapar möjligheter för elektrifiering och det satsas enormt med pengar i tekniken.

Med den nya tekniken tar vi bort flygskammen och blir ett med framtiden.

Nu måste vi bara hänga med in i framtiden.

Lars-Göran

FLYGCHEFEN

I vår OM-A kan vi läsa lite om vad vi förväntar oss av en Pilot, Gruppchef eller Chefspilot. Vill du läsa om vad än länsflygchef har för uppgifter och ansvar hittar du det i vår OHB. I vår OM-A under punkten 1.4.4 hittar du vilka uppgifter och ansvar en be- fälhavare har:

Befälhavaren är ansvarig för flygplanets säkerhet, dess besättning, passagerare, last och börjar från det att han startar den dagliga in- spektionen av flygplanet och slutar när han överlämnar flygplanet till behörig markpersonal eller nästa flygbesättning som övertar an- svaret, eller när flygplanet är parkerat, låst och/eller förseglat.

Vad innebär detta för dig som befälhavare?

Det innebär att du ansvarar för att flygplanet framförs på ett sä- kert sätt och att du ska följa de regler som finns. Du har befogen- het att neka personer eller last ombord. Du kan neka att utföra ett uppdrag då det inte uppfyller de säkerhetskrav som finns.

I en nödsituation har du rätt att vidta alla åtgärder som är nödvändiga av säkerhetsskäl. Det kan innebära att befälhavaren måste avvika från regelverk för att uppnå en högre säkerhet och ev. rädda liv. En befälhavare har ett stort ansvar och befogenheter och då gäller det att veta vad som gäller.

Vanliga frågor som vi får på kårstaben är vem får jag ta med mig ombord?

Då vi flyger i besättning ska du som befälhavare uppfylla alla krav för att få ta med dig personer ombord. Då pratar vi om att ha:

• giltiga certifikat,

• medicinska intyg,

• betald medlemsavgift,

• uppdaterade flygtidsuppgifter i Pyramid,

• utbildad för uppdraget,

• genomgått OM-A utbildning.

Utöver det krävs det 3 landningar de senaste 90 dagarna varav 1 mörker om flygningen ska ske under mörkerförhållanden.

När vi uppfyllt detta kan vi ta med oss en eller flera uppdrags- specialister. En uppdragsspecialist är en spanare som hjälper till med att utföra uppdraget. Personen kan vara en person från en myndighet. Personen ska kunna utföra uppdraget vilket innebär att han/hon är minst 18 år och har kunskaper om uppdraget.

En uppdragsspecialist ska godkännas av CPIL eller av honom delegerad gruppchef.

Det är viktigt att du som gruppchef får din delegering så att du kan beordra flygning. Att beordra en flygning innebär att du som gruppchef ger en besättning rätt att flyga ett uppdrag. Sedan är det befälhavaren som fattar det slutgiltiga beslutet om de kan utföra uppdraget.

Alla flygningar i FFK är beordrade. Det är NPFO eller av ho- nom delegerad CPIL som även kan delegera uppgiften till en gruppchef som ge dig rätten som pilot att flyga. Med struktur och noggrannhet skapar vi en säker flygsäkerhetskultur i FFK.

Med julen inför dörren önskar jag att ni alla får ett pandemi- fritt flygår 2021.

Lars-Göran NPFO FFK I livet har vi alla våra roller, familjeförsörjare, fixare, ledare, utförare

och så vidare. Vissa roller gör att man kan få pris som en Oscar eller en guldbagge. Även inom FFK kan du som medlem får utmärkelser i form av medaljer eller plaketter. Ni får det genom att utföra era uppgifter på ett bra sätt. Länsavdelningarna kan skicka in förslag till styrelsen som fattar beslut om utmärkelser till medlemmar.

Roller

6 FFKNYTT 4 2020 FFKNYTT 4 2020 7

FIREBOSS

De senaste årens skogsbränder har aktualiserat frågan om en svensk förmåga att bekämpa större skogsbränder. En tidig och koordinerad insats av brandbekämpning med flyg kan bidra till att begränsa en brands utbredning, rädda liv och egendom samt begränsa de ekonomiska skador en skogsbrand orsakar.

Rök, aska och turbulens skapar en utmanande miljö att flyga i.

Foto, denna sida: Eder Navacerrada.

FireBoss-planen med sina 5 meters totalhöjd och 18 meters spännvidd känns större i verkligheten än man tro om man bara sett dem på bild.

Lunndörrspasset är en U-formad dalgång med branta fjällsidor och en storslagen natur i Lunndörrsfjällen, på gränsen mellan Jämtland och Härjedalen. I forna tider en viktig väg mellan Jämtland och Härjedalen.

Historiskt har Sveriges kapacitet för luft- buren brandbekämpning bestått av he- likoptrar med vattenbehållare i kabel.

Saab levererar nu på uppdrag av MSB en förmåga som blir ett viktigt komplement till helikoptrarna och kommer ge Sverige en mer heltäckande förmåga att bekämpa bränder från luften.

Hur effektivt är det att bekämpa brän- der med flygplan?

Flygplan kan nästan aldrig släcka en brand helt själva. Släckningen måste ve- rifieras från marken. Däremot är de ett viktigt redskap för att begränsa och ringa in bränder. De kan också leverera stora mängder vatten till avlägsna platser där konventionell brandbekämpning på mar- ken har svårt att nå.

Att vara snabbt på plats är helt avgö- rande vid brandbekämpning och med hjälp av brandbekämpningsflygplan kan man förhoppningsvis undvika att bränder utvecklas till storbränder med den ödeläg- gelse som detta medför.

Ur MSB:s skrift: Vägledning i skogs- brandsläckning:

”Allra störst nytta gör den flygande re- sursen i samband med en första insats.

Då används resursen snabbt för att för- hindra att branden tilltar i omfattning, blir svårsläckt och resurskrävande. Den flygande resursens uppgift blir då bland annat att hålla nere branden tills rädd-

ningstjänsten får resurser på plats och räddningstjänstpersonalen kan få kon- troll över branden. En snabb första insats med flygande resurser är särskilt viktigt i områden med glest vägnät och mindre räddningstjänstresurser. Perioder med extrema brandriskvärden är också exem-

pel på när en första insats med flygande resurser är ytterst viktigt för att snabbt begränsa branden.

Vid större skogsbränder ändras uppgif- ten för de flygande resurserna till att istället

• utföra understödjande vattenbomb- ningar för att fördröja brandens sprid- ning i vissa områden i syfte att skapa tid för markpersonalen att iordningställa be- gränsningslinjer

• utföra vattenbombningar för att få ner brandintensiteten och på så vis, genom riskminimering, möjliggöra för markstyr- kor att gå in i området och påbörja ett di- rekt angrepp

• skydda bebyggelse och göra punktin- satser i områden där riskerna är stora för räddningstjänsten

• utgöra en första insatsresurs i efter att ett åskoväder dragit över brandområdet.

Vattenbombningarna utförs i nära sam- arbete med räddningstjänstpersonalen, där markstyrkan går på eldhärden så fort fällningen utförts för att utnyttja den dämpande effekten som fällningen har på brandintensiteten.”

Varför satsar Saab på detta?

Brandbekämpningsflygning är en kom- plex flygoperation som innebär att man flyger på låg höjd med mycket manövre- rande i ett begränsat luftrum. Skopning och fällning gör att flygplanets tyngd- punkt ändras. Vattnet levereras med stor precision och jämn hastighet. Det lik- nar på så sätt Saab’s Målflygsoperation.

Därför finns det också synergier med att nyttja samma piloter till både Målflyg och Brandbekämpning.

Saab är även en del av Sveriges total- försvar och ser samhällsnyttan med att bygga upp en brandbekämpningsflygför- måga och har därför anskaffat två flyg- plan av typen Air Tractor AT-802F som baserats i Nyköping.

AirTractor 802F FireBoss

Med sina 1.600 hästkrafter är FireBoss en kraftfull maskin. Nyttolasten på 3080 kg kan jämföras med en Saab 340B som trots sina två motorer och nästan dubbel max startvikt bara lyfter 300 kg mer.

Flygplanstypen heter AirTractor, och är lika enkelt och robust byggt som en trak-

tor. Ingen autopilot finns utan planet flygs manuellt hela tiden. De är endast godkän- da för VFR-flygning.

Tack vare sin storlek kan Air Tractor operera från mindre baser och fylla tan- karna från mindre sjöar än större flyg- planstyper. Detta ökar flexibiliteten, fler sjöar kan användas för att fylla tankarna så nära branden som möjligt och i vissa fall kan detta utjämna och överbrygga den kapacitetskillnad som finns gent- emot större typer.

Med AT-802F uppnås den lägsta kost- naden per liter släckmedel fällt över bran- den. Det innebär att även om större flyg- plan kan släppa mer vatten per fällning kan flera AT-802F opereras för samma eller lägre kostnad än ett större plan och därmed överträffa dess effektivitet.

Om en lämplig vattenyta finns nära branden kan en FireBoss fälla upp till 50.000 liter vatten per timme. Under ett tretimmars flygpass kan alltså de två pla- nen tillsammans fälla över 300.000 liter vatten. Det motsvarar ca 30 av brand- försvarets stora tankbilar, en rejäl mängd vatten alltså.

10 FFKNYTT 4 2020 FFKNYTT 4 2020 11

sikt gör det mycket riskabelt att flyga över den. Normalt arbetar man bakifrån längs brandens flanker och slår ner lågorna så att markpersonalen kan ta sig in och av- sluta släckningen. Aska och glöd som blåser iväg i vindriktningen kan antända flygbränder framför själva brandfronten.

Dessa ökar brandens spridningshastighet och därför måste flygbränderna snabbt at- tackeras av brandbekämpningsplanen så fort de upptäcks.

Vid skopning flyger man så nära vat- tenytan att flottörerna nuddar vattnet och

”skoporna” (egentligen två rör med ca 5 cm diameter) fälls ner. Det är enbart vat- tentrycket som skjuter upp vattnet i tan- ken som är belägen framför piloten. Vid sättningen håller man ca 75-80 knop.

Under skopningen håller man ca 60-65 knop. På 15 sekunder fylls tanken med 3.000 liter och vattnet flödar över vilket resulterar i att en vattenkaskad skjuter ut över framrutan..

Datoriserad vattenfällning

AT-802F är utrustad med ett unikt system för effektiv brand bekämpning kallat Firegate. Det låter piloten välja täckningsgrad, mängd vatten som ska släppas och sedan anpassar systemet kon- tinuerligt släppet med hänsyn tagen till turbulens, hastighet etc. Den precision och jämnhet som då erhålls gör vatten-

fällningen upp till dubbelt så effektiv som konven- tionella brandbekämpningsflygplan. Systemet kan släppa allt från en ”boll” med 3000 liter vatten upp till en 800 meter lång sträng beroende på vad som är effektivast för stunden. Firegate tillåter även att man delar upp vattenmängden i flera fällningar.

När vattnet sedan fälls minskar flygplanets vikt till nära hälften inom loppet av några sekunder och flygegenskaperna förändras markant. Det re- sulterar i en kraftig nos-up som måste pareras ma- nuellt av piloten.

Text och bild: Jörgen Ericsson Saab AB Larm och beredskap

När ett larm kommer in till sambandscen- tralen erhålls data om branden som sedan omsätts i en planering över insatsen med flygrutter, tänkbara vattenkällor, var pla- nen ska tankas etc.. Under säsongen som varar 1 April till 30 September står planen i beredskap med som mest tre timmar från larm till takeoff. Om förhållandena så krä- ver skärps beredskapen ner till som minst 15 minuter. Om stor brandrisk råder i ett område kan flygplanen ställas i framskju- ten beredskap på andra flygplatser än hem- mabasen i Nyköping.

Strategi vid brandbekämpning

Piloterna står i direktkontakt med rädd- ningstjänsten och får löpande relevant information gällande vilken strategi som ger bäst understöd till brandpersonalen på marken. Piloterna kan även använda sin oöverträffade överblick över brandutveck- lingen och rapportera ändrade förutsätt- ningar till räddningsledningen.

Strategin utgår alltid från att i första hand skydda människor och byggnader.

Är branden liten kan man fälla direkt mot lågorna och om man är snabbt på plats kan man täcka hela branden och stoppa vidare utbredning.

Om branden hunnit växa sig stor måste man bygga en strategi för att komma åt brandfronten då rök, turbulens och dålig

DATA

Kapacitet

Upp till 50.000 liter/timme Tankvolym

3.000 liter Räckvidd 1.287 km Marschfart 275 km/h

Arbetshastighet (typisk) 190-200 km/h Max startvikt 7.257 kg Motoreffekt 1.600 hk

12 FFKNYTT 4 2020 FFKNYTT 4 2020 13

14 FFKNYTT 4 2020 FFKNYTT 4 2020 15

Krisberedskap och totalförsvar är två olika begrepp som de frivilliga försvarsorganisatio- nerna arbetar mycket med. Men vad betyder begreppen egentligen?

Krisberedskap

Krisberedskap handlar om att värna befolk- ningens liv och hälsa, samhällets funktio- nalitet och förmågan att upprätthålla våra grundläggande värden som demokrati, rätts- säkerhet och mänskliga fri- och rättigheter.

Krisberedskapen bygger på att samhäl- lets normala verksamheter arbetar med att förebygga och hantera olyckor och andra störningar. Vid allvarliga händelser eller kriser i samhället kan resurserna förstärkas.

Krisberedskap är alltså den förmåga som skapas i verksamheter och inte en utpekad organisation eller en aktör.

Begreppet kris är inte helt tydligt. En händelse kan ju innebära en personlig kris eller en kris inom familjen. Eller något större som påverkar hela samhällen eller till och med länder eller hela världen. För att undvika otydlighet brukar många ak- törer i stället använda ordet samhällsstör- ning. Då blir det mer tydligt att händelsen påverkar samhället och därmed är större än en personlig kris.

Exempel på samhällsstörningar är över- svämningar, elavbrott och skogsbränder.

Men det kan också handla om smittor som den pandemi vi just nu befinner oss i.

När det gäller krisberedskapen inom offentlig verksamhet bygger mycket av arbetet på det geografiska ansvaret. Geo- grafiskt ansvar finns på tre nivåer lokalt (kommuner), regionalt (länsstyrelser) och nationellt (regeringen). Regeringens geo- grafiska områdesansvar utövas med stöd av de centrala myndigheterna, där Myn- digheten för samhällsskydd och beredskap har ett särskilt uppdrag att samordna. Det innebär att det inom ett geografiskt om- råde finns ett organ/aktör som verkar för inriktning, prioritering och samordning, före, under och efter en kris.

De bevakningsansvariga myndigheterna är också viktiga aktörer inom krisbered-

skapen, men även inom totalförsvaret. De bevakningsansvariga myndigheterna har ett särskilt ansvar att t.ex. alltid vara nå- bara, att ha planer för samhällsstörningar, genomföra risk- och sårbarhetsanalyser, utbilda och öva sin personal, kunna rap- portera till regeringen och hålla nödvändig informationssäkerhet.

Några exempel på bevakningsansvariga myndigheter är Trafikverket, Folkhälsomyn- digheten och Polismyndigheten. I Krisbered- skapsförordningen, Förordning (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap, kan du läsa mer om vilka dessa myndigheter är och vilket särskilt ansvar de har.

Samhällsviktig verksamhet

I Sverige har aktörerna inom krisbered- skapssystemet ensats om 11 olika verksam- heter som är extra viktiga för samhället:

• Transporter

• Finansiella tjänster

• Livsmedel inkl dricksvatten

• Information och kommunikation

• Skydd och säkerhet

• Vård och omsorg

• Energiförsörjning

• Kommunalteknisk försörjning

• Offentlig förvaltning

• Socialförsäkringar

• Handel och industri

För att klara samhällsviktig verksamhet även vid samhällsstörning arbetar myn- digheter och andra offentliga aktörer med kontinuitetsplanering. Ett exempel på kontinuitetsplanering är det planeringsar- bete som bl.a. kommuner genomför för att klara av elavbrott.

Varningssignaler

Viktigt meddelande till allmänheten, VMA, är en varningssignal som kan gå ut via radio och TV samt som ljud via tyfoner utomhus. Ljudet är 7 s signal följt av 14 s tystnad upprepade gånger. När faran är över sänds sedan en ljudsignal på 30 s.

VMA används vid stora olyckor som kan innebära en fara för liv och hälsa. Det

kan t.ex. vara bränder, otjänligt dricksvat- ten eller utsläpp av farliga ämnen.

Totalförsvar

Vad totalförsvar är regleras i Lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap.

Totalförsvar är all verksamhet som be- hövs för att förbereda Sverige för krig.

Under högsta beredskap är totalförsvar all samhällsverksamhet som då skall bedrivas.

Totalförsvaret består av militärt försvar och civilt försvar.

Totalförsvar är alltså inte en organisa- tion eller myndighet. Totalförsvar handlar om en mängd olika verksamheter som bi- drar till att Sverige förbereder sig inför ett eventuellt krig eller den verksamhet som bedriv under kriget.

Målet för det militära försvaret är att en- skilt och tillsammans med andra, inom och utom landet, försvara Sverige och främja vår säkerhet. Detta ska ske genom att:

• hävda Sveriges suveränitet, värna suve- räna rättigheter och nationella intressen,

• förebygga och hantera konflikter och krig,

• skydda Sveriges handlingsfrihet vid po- litisk, militär eller annan påtryckning och om det krävs försvara Sverige mot inciden- ter och väpnat angrepp, och

• skydda samhället och dess funktionalitet i form av stöd till civila myndigheter.

Målet med civilt försvar är att:

• skydda civilbefolkningen,

• säkerställa de viktigaste samhällsfunk- tionerna och

• lämna stöd till Försvarsmakten.

För att stärka landets försvarsförmåga kan regeringen fatta beslut om att beredskapen ska höjas. Höjd beredskap är antingen skärpt beredskap eller högsta beredskap.

Vid höjd beredskap kan delar av eller hela totalförsvaret mobiliseras. Om Sve- rige är i krigsfara eller om det råder sådana utomordentliga förhållanden som är or- sakade av att det är krig utanför Sveriges gränser, får regeringen besluta om skärpt eller högsta beredskap. Om Sverige är i krig råder högsta beredskap.

Krisberedskap och totalförsvar

Totalförsvarsplanering

Med anledning av den säkerhetspolitiska utvecklingen i världen men även i Sveriges närområde beslutade regeringen den 10 december 2015 att Försvarsmakten, MSB och övriga berörda civila myndigheter ska återuppta en sammanhängande planering för totalförsvaret.

I planeringen av totalförsvaret finns ett antal prioriterade områden som myndig- heterna ska prioritera. Dessa är:

• Transporter

• Finansiella tjänster

• Livsmedel inkl dricksvatten

• Information och kommunikation

• Skydd och säkerhet

• Vård och omsorg

• Energiförsörjning

För att ha ett scenario att utgå ifrån i planeringen har Totalförsvarets forsknings- institut, FOI, tagit fram 5 olika scenarier som kallas typfall. Typfall 4 är det typfall som myndigheterna ska använda i sin pla- nering. Typfallet handlar om ett angrepp som omfattar landstigning och luftland- sättning mot viktiga områden i Sverige.

Totalförsvarsplikt

I Sverige har vi totalförsvarsplikt enligt Lag (1994:1809) om totalförsvarsplikt.

Det innebär att varje svensk medborgare från början av det kalenderår när han eller hon fyller sexton (16) år till slutet av det kalenderår när han eller hon fyller sjuttio (70) år är skyldig att delta inom totalförsva- ret när det behövs. Det kan göras som värn- plikt, civilplikt (inte aktiverad) eller allmän tjänsteplikt. Allmän tjänsteplikt betyder att individer kan göra sin plikt genom att kvarstår i sin anställning eller fullföljer ett uppdrag, tjänstgöra enligt avtal om frivillig tjänstgöring inom totalförsvaret, eller utfö- ra arbete som anvisas honom eller henne av den myndighet som regeringen bestämmer.

Totalförsvarsplikten gäller också under motsvarande tid för var och en som utan att vara svensk medborgare är bosatt i Sverige.

Varningssignaler

Om krigsfara eller krig drabbar Sverige

finns ett antal signaler för att varna befolk- ningen samt se till att befolkningen agerar rätt. Information går ut via Sveriges Radio samt via ljudanläggningar utomhus. Utom- husvarning finns i de flesta tätorterna. Via ljudanläggningarna kan kommunen sända signalerna för beredskapslarm och flyglarm. 

Beredskapslarm: 30 s signal – 15 s up- pehåll upprepade gånger.

Om du hör signalen för beredskapslarm ska du omedelbart gå inomhus och lyssna på Sveriges Radio P4. Förbered dig på att kunna lämna bostaden med det allra viktigaste: varma kläder, något att äta och dricka samt id-handlingar. Är du krigspla- cerad ska du omedelbart bege dig till den plats du har fått besked om.

Flyglarm: Korta ljudstötar under en minut.

Om det militära försvaret upptäcker ett hotande luftangrepp kan signalen för flyg- larm användas för att varna befolkningen.

Om du hör signalen ska du omedelbart söka skydd, exempelvis i närmaste skydds- rum eller i ett annat skyddande utrymme.

Faran över: 30 s signal

Även om krisberedskap och totalförsvar syftar till att hantera olika typer av hän- delser så finns det givetvis många ge- mensamma delar i de olika systemen. De förmågor och resurser vi bygger inom krisberedskapen kan till stora delar nyttjas även inom totalförsvaret. När aktörer övar

ledningsförmåga för att kunna hantera en skogsbrand övar de ju samtidigt, till vissa delar, ledningsförmågan för att kunna möta ett krig. Men värt att minnas är att de juridiska förutsättningarna mellan sam- hällsstörningar och krig är till omfattande delar väldigt olika. Ett krig är dessutom en ofattbart stor påfrestning på samhället så att det inte kan jämföras med bränder, trafikolyckor och elavbrott. Ett troligt hot är däremot en omfattande kombination av olika samhällsstörningar som har en anta- gonistisk orsak. En angripare kan mycket väl använda sig av sabotage av samhälls- viktig verksamhet och ryktesspridning/

informationspåverkan för att påverka Sve- rige. Detta brukar ibland beskrivas som gråzonsproblematik. Det skulle kunna innebära att det som myndigheter till en början uppfattar som olyckor egentligen är ett påbörjat angrepp.

Malin Dreifaldt Säkerhetstrateg

16 FFKNYTT 4 2020 FFKNYTT 4 2020 17

Ett väntans år

För lite drygt ett år sedan skrev jag en artikel i FFK-Nytt om brandflyget hos FFK och Young Pilots. Jag skrev då att vi aldrig med säkerhet kan veta vad nästa kris kan vara och att vi aldrig kan veta vad den krisen får för påverkan på samhället. Nu, ett år senare, står det ganska klart att vi som samhälle upplever den största krisen på många år. Att det skulle bli ett virus som blev nästa stora kris var det nog inte många som trodde. Inte heller trodde vi att det skulle påverka så många och under så lång tid.

Nu cirka 9 månader efter det första kända fallet i Sverige kan vi bara konstatera att detta år inte alls blev som vi önskat, var- ken för individen eller för oss som ung- domsorganisation. Som vanligt var massa roliga läger och aktiviteter runt om i lan- det planerade tillsammans med våra väl- digt viktiga utbildningar där vi tar fram framtidens spanare.

Även efter pandemin måste vi fortsätta jobba för att hålla Sverige säkert från flera kriser. Som tur var så blev inte 2020 ett extremt år på något annat sätt. Vi hade ingen extrem sommar med värmebölja under längre tid som gjorde att det blev torrt med terrängbränder som följd. Vi hade heller inte en för blåsig eller regnig höst som gjort att det uppkommit över- svämningar eller strömavbrott i samband med kraftledningar som blivit skadade.

Men, rätt som det är uppkommer fler- talet kriser samtidigt där vi måste finnas tillgängliga för spaning och då är det DU som är extra viktig.

Vi har ett stort behov av piloter, flyg- plan, spanare och tekniker inom FFK.

Med restriktioner för vissa åldersgrup-

per ställer det ännu högre krav på oss i ungdomsverksamheten. Nu är det ännu viktigare att vi finns tillgängliga och redo att finnas till för samhället om kri- sen dyker upp.

Vi behöver bli fler som vill och kan stäl- la upp när krisen kommer. Detta för att FFK ska kunna bistå samhället på bästa möjliga sätt - för vem vet vad nästa kris kan vara… 

Det här året har tyvärr varit väldigt långt och tråkigt för de flesta, så också för oss. Vi har saknat att skapa minnen med alla er ute i landet, både genom lo- kala aktiviteter, centrala läger och kurser.

Vi hade bland annat tänkt oss en riktigt rolig lägersommar och ett drönarläger i höst, något vi får skjuta på tills nästa år. Vi har även märkt hur taggade alla är på att träffas och hitta på aktiviteter igen. Så fort situationen började lugna ner sig något började det planeras en massa saker ute i sektionerna. Tyvärr ökade smittsprid- ningen igen och vi var tvungna att flytta på dessa aktiviteter.

Dock har vi hunnit med andra saker, bland annat har vår verksamhet bytt

namn från Young Pilots till FFK Ung- dom, mer om det hittar du på vår nya hemsida. Vi har även knutit kontakter till andra frivilliga försvarsorganisationer för framtida samarbeten, något som är bra för framtidens kriser samt för att ta lärdom av varandra. Detta för att göra varje organi- sation så bra som möjligt.

Men för att kunna göra massa roliga saker 2021 behöver vi din hjälp!

Alla behöver just nu hålla avstånd och ta eget ansvar för att verksamheten åter ska komma tillbaka till att vara som tidi- gare, så håll ut och håll avstånd så står vi snart runt ett flygplan i solens sken med alla vänner igen.

Till sist vill vi i styrelsen tacka för det otro- liga engagemang som trots en stor pandemi fortfarande finns runt om i landet och vi ser fram emot att träffa er alla så snart igen.

Tips är att ringa till dina nära och kära för att berätta om alla dina minnen inom FFK Ungdom. Berätta även vad du skulle vilja göra i din sektion när vi väl kan starta upp igen! 

  Marcus Teveborg

19

18 FFKNYTT 4 2020 FFKNYTT 4 2020

LITE BLANDAT LITE BLANDAT

Strategiskt viktiga flygplatser kan inte fjärr- styras. Det menar en tidigare flygledare i Östersund inför planerna på att flygplatsen där står på tur att ledas från Stockholm.

Försvarsmakten nu har börjat att bygga upp flygvapnets förmåga att använda mindre baser och flyg- platser ute i landet. Det sätter i sin tur fokus på de flygplatser som snart står på tur att utrustas med fjärrstyrd flygledning. Tidigare har Försvarsmakten sagt nej till att in- föra fjärrstyrning på Visby flygplats, bland annat med motiveringen att säkerheten inte kan garanteras. Men fortfarande är det fyra andra statliga flygplatser som enligt planerna ska fjärrstyras från Arlanda: Kiruna, Umeå, Östersund och Malmö. Det har fått Kenneth Eriksson, tidigare operativ chef och flygledare på flyg- platsen i Östersund att reagera.

Systemet som skall införas på fyra statliga flygplatser, däribland Frösö flygplats, är helt enkelt för lätt att manipulera eller på annat sätt ut- föra sabotage emot, skriver han i en debattartikel i Länstidningen Öst- ersund nyligen.

Bakom kritiken ligger det faktum att Östersund och därmed flygplat- sen på Frösön, där tidigare flygflot- tiljen F4 höll till, har fått högre pri- oritet i de strategiska analyser som Försvarsmakten genomför. Därmed menar han att Östersund måste be- handlas på samma sätt som Visby.

De satsningar som nu skall göras

enligt propositionen för det strate- giska området Jämtland och Öster- sund, riskerar att inte kunna uppnå avsedd verkan med denna sårbarhet i infrastrukturen för flygplatsen. Ro- bustheten med fjärrstyrd flygtrafik- ledning kan med all rätt starkt ifrå- gasättas, skriver han i Länstidningen.

Ett av argumenten för att flytta flygledningen till Stockholm är att ett flertal torn i Sverige, bland annat i Umeå, har många år på nacken. Att införa fjärrstyrning och därmed slippa bygga nya torn, sparar stora summor.

Tornet på Frösö flygplats är ett av tre torn som inte är i behov utav renovering eller nybyggnad då det likt tornen på Arlanda och Bromma hör till de modernaste i det statliga utbudet. Det vore kapitalförstöring att inte ta tillvara modern och funk- tionsduglig infrastruktur, särskilt i det enligt propositionen uppkomna försvarsläget. Även Kiruna längst upp i norr med sitt nyrenoverade torn, är beläget nära det militärt känsliga Arktisområdet.

Kenneth Eriksson påpekar också att omvärldsläget har förändrats se- dan besluten fattades om att de fyra statliga flygplatserna skulle fjärrsty- ras. Försvarsminister Peter Hultquist har till och med sagt att ett militärt angrepp på Sverige inte kan uteslutas.

Genomdrivningen av LFV:s projekt att fjärrstyra tornet på Frösö flygplats i Östersund måste därför stoppas.

Skriver Flygtorget

Covid-19 stänger flygplats för sjuktransporter

När flygplatsen är stängd och personalen permit- terad finns ingen som kan ta emot ambulansflyg som vill landa i Växjö.

Vår materiel

Vi har som ni vet en hel del utrustning ute i länen som vi använder när vi övar eller genomför skarpa uppdrag. Det rör sig om Ursuitdräkter, flytvästar, flottar mm. Det är bra om ni hjälper oss att se över denna materiel.

• Är Ursuitdräkten ok eller skadad?

• Vad väger gaspatronen i flytvästen?

• När ska flotten in på service?

Vi har tyvärr inte en uppsjö av dessa ut- rustningar i lager, och att serva för att se- dan ha dem på lager är inte ekonomiskt.

Har vi otur så ligger exempelvis flotten på hyllan under hela sin operativa period och behöver servas en gång till innan den skickas ut i verksamheten. Vi har därför tagit beslut på att serva utrustningen när behovet uppkommer.

I och med det, så uppskattar vi om vi kan få så god tid på oss som möjligt. Då hinner vi serva utgångna flottar vi har i vårt lager för att sedan skicka den omgå- ende till er tillsammans med en fraktsedel för den utgångna flotten som ni skickar tillbaka till oss.

Börjar utrustningen gå sönder, eller har ni frågor gällande detta så hör ni av er till mig, daniel.jansson@ffk.se så försöker vi lösa situationen på bästa sätt.

Daniel Jansson FFK NPGO

Tidigare flygledare: Stoppa fjärrstyrd flygledning

Växjö Smålands Airport har, liksom de flesta andra flygplatser i landet, tving- ats permittera en del av personalen. När flygplatsen stänger finns heller ingen jourpersonal. Det har i sin tur inskränkt möjligheten att ta emot sjuktransporter och ambulansflyg. Vid två tillfällen de senaste veckorna har ambulansflyg på väg till Växjö därför tvingats fortsätta till Kal- mar. Som är den närmaste beredskaps- flygplatsen i regionen.

- Tidigare har de ringt mig och då har vi öppnat upp flygplatsen. Men i samband med varslet hade vi ingen personal som kunde ställa upp. Eftersom vi inte har be- redskap för sådana här flygningar så kan vi inte tvinga ut personal, säger Ulf Ax- elsson, vd på Småland Airport till Små- landsposten.

Etthundra miljoner i statligt stöd till de regionala flygplatserna är välkommet och räddar sannolikt några från konkurs. Men fem flygplatser med lin- jetrafik får ingen ersättning.

Ett hundra miljoner. Det var kassan som de regionala flygplatserna vid sidan av Swedavia kunde söka pengar från. Ansök- ningarna översteg inte den summan och nu har pengarna fördelats och ska täcka en del av de förluster som uppstått när pandemin stoppat stora delar flyget på de aktuella flygplatserna. Vid sidan av de en- skilda ansökningarna som varje flygplats skickat in där inkomstbortfallet beskrivs, var en förutsättning för att få ”corona- bidraget” att flygplatsen också haft del av det statliga driftstödet under 2019. Sam- mantaget 22 flygplatser delar nu på 100 miljoner kronor.

- Den första reaktionen är ”äntligen”.

Vi har också haft en bra kontakt med Tra- fikverket under den här orocessen. Sam- tidigt ska 100 miljoner, som kommer att göra gott på de olika flygplatserna, jämföras med att LFV tidigare fått 900 miljoner och Swedavia tre miljarder, säger Peter Larsson, vd för Sveriges Regionala Flygplatser, SRF. 

Bland de 22 flygplatser som varit med i fördelningen är det enbart en som kam- mat noll, Sveg. Det beror i första hand på att flygplatsen stod utan linjetrafik under 2019 och alltså inte har något bortfall på den punkten under coronakrisen.

Men ytterligare fem flygplatser saknas på listan nedan: Örebro, Västerås, Norr- köping, Linköping, Ängelholm och Sälen.

De fyra första är inte berättigade till stat- ligt driftstöd eftersom de ligger för nära Stockholm och därför inte har flygtrafik dit. Ängelholm var under förra året en pri- vatägd flygplats och kvalificerade sig där- för inte heller för ett driftbidrag. Så också Scandinavian Mountains Airport, som är privarägd även den.

- Det hindrar inte att läget för de här flygplatserna är lika akut som för de andra.

Örebro är dessutom den största hubben i landet för samhällsflyg och hanterar bland annat återkommande statliga hjälpflyg- ningar. Att det inte är del i de 100 miljoner- na är bekymmersamt och kan innebära att de trillar av pinn, fortsätter Peter Larsson.

I sig finns också ytterligare fem flyg- platser som ingår i SRF som inte heller får del av de 100 miljonerna: Eskilstuna, Skövde, Storuman, Ljungbyhed och Säve.

Där saknas linjetrafik men hindrar inte att flygplatserna fyller en funktion, bland an- nat för samhällsflyget. Sveriges Regionala Flygplatser har därför börjat agera för att även de tio som idag står utanför också de ska omfattas av det tillfälliga driftstödet.

Frågan är också vad som sker nästa år när pandemin av allt att döma fortsätter att lamslå flygtrafiken.

- Regeringens budget innehåller inte några pengar för att täcka det. När vi påta- lar för politikerna i Trafikutskottet att det

är en rad flygplatser som står utan statligt stöd, är det en nyhet för dem. På det hela taget är behandlingen av de regionala flyg- platserna ett exempel på hur högt, eller rättare sagt, lågt som flygfrågor idag ligger på den politiska dagordningen.

Här är listan över vilka flygplatser som fått hur mycket pengar:

ARVIDSJAUR: 4 480 000 BORLÄNGE: 1 424 000 GÄLLIVARE: 3 368 000  HAGFORS: 434 000 HALMSTAD: 6 389 000 HEMAVAN: 417 000 JÖNKÖPING: 7 909 000 KALMAR: 13 376 000 KARLSTAD: 2 824 000 KRAMFORS: 1 702 000 KRISTIANSTAD: 1 639 000 LYCKSELE: 1 636 000 MORA: 379 000 PAJALA: 16 000

SKELLEFTEÅ: 12 821 000 SUNDSVALL:17 625 SVEG: 0

TORSBY: 339 000 

TROLLHÄTTAN: 2 667 000 VILHELMINA: 961 000 VÄXJÖ: 13 557 000 

ÖRNSKÖLDSVIK: 6 036 000

Skriver flygtorget

De regionala flygplatserna får 100 miljoner – fem blir utan

Fyra entreprenörer hoppas på intresse för flyg till och från Kristianstad Österlen Airport.

– Skåneflyg blir vårt allas flyg, nu vill vi bygga innehållet tillsammans med företagare och boende i vårt område, där vi ser framför oss ett starkt samarbete både vad gäller marknadsföring, exponering och biljettköp, säger Carl-Henrik Dahlqvist, en av finansiärerna bakom det nybildade bolaget.

I dagarna inleds förhandlingar med potentiella partners för att utföra flyg- ningarna. I ett pressmeddelande säger man att det ska utföras en rad under- sökningar på marknaden gällande lämplig trafikstart, avgångstider etc.

Från Skåneflygs sida tror man att med en utbyggd E22 kommer t o m personer boende i Lund kunna starta hemifrån senare om de flyger ifrån Kristianstad Österlen Airport än om de skulle välja annan flygplats.  

Skåneflyg

20 FFKNYTT 4 2020 FFKNYTT 4 2020 21

FFK UTBILDNING HÖSTEN 2020 Kunskap – Skicklighet – Klokskap

Att en planering bara är ett underlag för ändring har vi alla blivit väldigt medvetna om denna höst...

Återigen har Corona-pandemin och smitt- spridningen ändrat alla förutsättningar.

När det här skrivs kommer nya restriktio- ner dagligen hur vi ska distansera oss och inte träffa andra än den omedelbara famil- jen. Att genomföra utbildning känns näst intill omöjligt just nu

Naturligtvis ska vi alla hjälpa till att minska smittspridning och följa de re- kommendationer som kommer, men viss kan man bli lite bitter över utvecklingen,

vi hade ju en sån bra planering! Nåja, det är bara att bryta ihop och gå vidare, som någon sa en gång.

Som det ser ut nu i mitten av november kommer vi inte kunna genomföra någon av de planerade kurserna och mötena fram till årsskiftet. Efter årsskiftet är fortfarande oklart, men vi planerar för att komma igång med kurser igen tidigt 2021 om för- utsättningarna ändras och vi kan återgå till något mer normalt läge.

HASSE NPCT JENNY STAFFAN

Fokus blir nu att arbeta ännu mer mot digitala utbildningar och kurser. Vi har redan provat i den OM-A -utbildning som samtliga piloter ska genomgå. Erfa- renheterna från detta ska vi titta närmare på, men klart är att vi behöver ett enklare verktyg som vi kan integrerar mot vårt eget Pyramid-system. Its’Learning är ett mycket kompetent system, men det finns restriktioner som gör att vi inte kan själva styra hur vi vil ha saker upplagda och vi har svårt att få in resultat in i Pyramid med långa ledtider och viss frustration som resultat.

Vad eller vilka utbildningar och kurser vill ni se som digitala? Ge oss dina syn- punkter på vilka utbildningar och kur- ser som kan fungera att genomföra på digital plattform.

Planeringen för 2021 fortsätter trots gäl- lande restriktioner och begränsningar.

Avsikten är att när vi kommer till ett mer normalt läge ska vi kunna genomföra pla- nerade utbildningar. Fokus kommer nu att ligga på mer lokala utbildningar. På så sätt kan vi undvika onödiga resor och vi kan planera mindre grupper för varje kurs.

Att genomföra utbildningar mer lokalt kommer ställa ännu större krav på våra lä- rare. Därför kommer ett fokusområde un- der vinter vara att vidareutbilda lärare och ensa utbildningsunderlag och handböcker.

Det arbetet har redan startat och kommer att genomföras under vintern.

Hur planerar man och genomför ett kursprogram under en pandemi? Ingen vet och vi får helt enkelt hantera de restriktio- ner och rekommendationer som kommer så bra vi kan. Vi är medvetna om att av- saknaden av kurser gör att vi inte kan få in nya piloter och spanare i grupperna, men vi har också ett ansvar att inte förvärra en redan allvarlig situation.

Vi vet att det är stor efterfrågan och vi jobbar för att ge tillgång till de kurser som behövs.

Håll ut - Håll i - Håll avstånd!

/Hasse Jörnén -NPCT & Skolchef

KURSPLAN Q1 2021

JANUARI

v. 51-01

18/12-7/1 KS Julstängt v. 3

18 - 19/1 GU TiB Digital kvällstid 22 - 24/1 FFK Ungdom Drönare v. 425-27/1 FFK Grundkurs 27-28/1 UWE

FEBRUARI

v. 5

5 - 7/1 Grundkurs FFK Ungdom v. 68-9/2 Samverkanskonferens LfCh/

Cpil10 - 11/2 Chefsmöte HV/SIG FIG

v. 7

17 - 18/2 Flyglärarutbildning v. 7 - 9 Sportlov

MARS

v. 10

12 - 14/3 FFK Ungdom Kick Off v. 11

15 - 17/3 FFK Grundkurs 17 - 18 UWE

v. 12

26 - 28 FFK Grundkurs Ungdom v. 13

FFK Styrelsemöte Digitalt FFK Utbildning består idag av: Hasse

Jörnén NPCT/Skolchef, Jenny Lind- gren Kurssamordnare och Staffan Eriksson Kursplanering/ungdom och naturligtvis ett antal mycket kompe- tenta flyg- och teorilärare ute i landet.

22 FFKNYTT 4 2020 FFKNYTT 4 2020 23

FFK vänner!

Efter ett halvår som ordförande i vår fina organisation så har jag fått till mig den breda verksamhet som vi står för och den stora kompetens som ni innehar och tillför våra uppdragsgivare. Jag konstaterar också att det inte är helt enkelt att som frivillig organisation balansera all de bestämmelser och olika regelverk med vidhäng- ande tolkningar som vi har att förhålla oss till. Jag tycker att det har gjorts fantastiska arbeten över hela organisationen för att åstadkomma ett robust och bra system, som ska verka inom ramen för vårt totalför- svar och lite till.

Alldeles snart, vid jul, så kommer ett nytt Totalför- svarsbeslut för tiden fram till 2025 som förutom en starkt behövlig glädjande tillväxt inom såväl de militära som civila delarna också kommer att innebära mer behov av och uppgifter till frivilliga försvarsorganisationer. Vi har i detta sammanhang ett mycket bra koncept som jag upplever som tydligt efterfrågat.

Pandemin präglar just nu vårt land och effek- terna på vår verksamhet i form av inställda ut- bildningar, möten, lokala träffar mm är bety- dande. Jag bedömer att det kommer att finnas begränsningar så lång tid som det tar innan vi har verkande vaccin, förhoppningsvis tidigt un- der 2021, till dess - Håll i och håll ut!

Vår ungdomsverksamhet, som alldeles nyli-

gen bytt namn till ”FFK ungdom” är en väldigt viktig del av vår verksamhet. Där kan vi hitta intresserade som så småningom kan skolas in i vår verksamhet. Det är angeläget att stå beredd med ungdomsaktiviteter när pandemin släpper sitt grepp.

Nästa år 2021 fyller vi 60 år – Det ska vi fira, vi är en vital jubilar med stor framtidstro. Bli inte förvånad bara om vi väljer att fira först 2022.

Avslutningsvis vill jag tillönska er alla En riktigt god Jul och ett Gott Nytt FFK – År

Roland

• Standardisering av elflyginfrastrukturen i Norden

• Utveckling av en affärsmodell för regio- nal point-to-point-tillgänglighet mellan de nordiska länderna

• Utveckling av flygteknologi för nordiska väderförhållanden

• Skapande av en plattform för europeiskt och globalt samarbete

Utgångspunkten och de övergripande målen är:

• Att koldioxidutsläppen från regionalfly- get ska minskas och elflyg kan vara en av de snabbaste, mest prisvärda och hållbara lösningarna. 

• Att samla kunskap och personer från många olika sektorer för samarbete kring infrastruktur, industri och nya affärsmo- deller och tillsammans hitta lösningar för de nordiska länderna. 

• Att skapa en plattform för att utveckla en standard för elinfrastruktur, men även att koordinera all forskning, utveckling och industrialisering av elflyg i Norden.

NEA skall också öka medvetenheten om de olika medverkande ländernas industrier och forskningsprogram på universiteten

Tydliga mål, mycket igång redan och stora möjligheter

Hur ser då målbilden och förväntningarna ut?  Jo, i Norge har man satt som mål att alla kortdistansflyg skall vara hundra pro- cent eldrivna 2040. I Sverige är målet att allt inrikesflyg ska vara fossilfritt 2030.

Redan nu finns elflyg i drift både i Norge (Avinor) och i Finland (Finavia) i form av det mindre slovakiska planet Pipistrel Al- pha Electro. Det norska företaget Elfly AS har köpt upp 60 elflygplan för utbildning på flygskolor i Sverige och Norge. Det finns även en begynnande elflygindustri i de nordiska länderna. Denna utveckling innebär en stor möjlighet för den nordiska

industrin och infrastrukturen, men våra länder är små var för sig så vi måste sam- arbeta. När man ser den regionala utveck- ling som blivit effekten av Öresundsbron kan man tänka sig att liknande effekter kan uppnås med de bättre regionala flyg- förbindelser som elflyget kan skapa.

Utvecklingen av ett svenskt elflygplan redan igång

Här i Sverige finns ett elflygkonsortium, Elise, som samlar aktörer inom både forsk- ningsvärlden och industrin för att få igång en industrialisering av elflyget, men också forskning och utveckling. En av aktörerna i konsortiet är Heart Aviation grundat av Anders Forslund som berättade om det plan som de nu utvecklar. De har på kort tid lyckats få den finansiering som krävs för att dra igång utveckling av Heart ES- 19 som skall bli ett 19-sätesplan med un- gefär 40 mils räckvidd. Man räknar med att ha en prototyp klar 2022 och ha planet certifierat och klart för kommersiell drift 2025. Redan idag har BRA, SAS, norska Wideröe och ett kanadensiskt flygbolag gjort förhandsbeställningar på över hund- ra plan. Man har fått stor uppmärksamhet bland experter olika flygplanstillverkare har redan fått ihop ett mycket kvalificerat team till utvecklingsanläggningen på Säve Airport utanför Göteborg

Certifieringen mest kritiskt och tidsödande Eftersom det mest kritiska är den elektris- ka drivlinan har man börjat utvecklingen där och har i detta nu igång en motor för långtidstester och inom kort kopplar man även på propellern. Den mest kritiska och tidsödande delen av processen att få flyg- planet i kommersiell drift är certifieringen och den utförs av EASA, den europeiska luftfartsmyndigheten, varför Heart redan har etablerat kontakter där i god tid. An- ledningen till att man har valt just storle- ken 19 säten är att det är det maximala an-

talet innan man kommer upp på en annan nivå ifråga om certifieringsbörda.

Vilka är de stora fördelarna med elflygplan?

Vad är då de största fördelarna med ett elfygplan som Heart ES-19? Förutom för- delarna för klimatet är energikostnaderna 75% lägre och underhållskostnaderna 50% lägre än för motsvarande konven- tionellt plan. Bullernivån är också hälften av dagens och de kräver bara 750 meters landningsbana, alltså mycket kortare än idag. Detta sammantaget gör det lönsamt på betydligt mindre trafikerade rutter än de som trafikeras idag. Detta öppnar för både nystart av tidigare nedlagda flyglinjer och inte minst för helt nya förbindelser,

”på tvären”, där man idag är helt hänvisad till omvägar med bil eller byte(n) mellan flyg eller flyg och annat transportslag. Det- ta skapar nya och ökade möjligheter för besöksnäringen i Sverige på många olika sätt. Plötsligt blir flyget det mest hållbara transportmedlet av alla. Dessutom är det skalbart och en möjlig exportprodukt.

Det krävs fortsatt stöd för att det ska lyfta Anders menade att den politiska drivkraft som finns i Norden har betytt mycket, men det krävs fortsatt stöd för att det ”skall lyf- ta”. Som tydliga nationella mål, investering i forskning och utveckling och framför allt en incitamentsstruktur som stöttar flygbo- lagens hållbarhetsarbete. Den globala kon- kurrensen är stor med många projekt, men det finns ett stort intresse för flyg i landet (det har sålts 400.000 drönare och vi har åtta gånger fler per invånare än i USA, till exempel) och en industrikultur och -kom- petens som skapar förutsättningarna, så med rätt stöd från det offentliga finns alla förutsättningar att Sverige ska kunna ligga i framkant inom även det här området.

Nordiskt nätverk för elflygutveckling

Som Turismnytt berättat tidigare skapades det i september ett nordiskt nätverk, Nordic Network on Electric Aviation, bestående av viktiga aktörer som SAS, BRA, Swedavia, RISE, Finnair, Icelandair och Heart Aviation bland andra. Nätverket som är ett projekt finansierat av Nordic Innovation med 4 miljoner kronor och lyder under Nordiska rådet har fyra mål berättade Lena Wennberg från Swedavia som presenterade projektet:

24 FFKNYTT 4 2020 FFKNYTT 4 2020 25

Eskaderflygning till Jämtland/

Härjedalen - utan ungdomar i år

Som en del i våra uppdragsgivares förmågekrav på oss att kunna omgruppera en flyggrupp till annan ort gör vi i w.

Normalt är vi 20–25 personer, lika många piloter ur våra flyggrupper som FFK-ungdomar. Men det här året har inte mycket varit normalt. Vi ställde in sommarens ungdomsläger på Bunge, vi ställde in höstens miniläger som var tänkt som kompensation för Bungelägret. När det så var dags för våra aktiviteter i Jämtland/Härjedalen skulle skolorna ha börjat och

alla våra ungdomar skulle därmed utgöra en potentiellt pandemisk smittorisk. Samverkan mellan ungdomar och oss lite äldre har alltid varit stimulerande, roligt, utvecklande och uppskattat av alla. Trots det fick beslutet bli att genomföra den

här aktiviteten utan ungdomarna. Det innebar att vår lokale arrangör Kalle Bäckwall i år fick förbereda lite annorlunda övningar; Övningar som var helt inriktade på att vässa erfarna piloter/spanares förmågor. Som vanligt genomförde Kalle det hela med bravur! Och vi blev lika varmt mottagna av lokala FFK:are och flygklubbsmedlemmar som vanligt, även om

många saknade våra ungdomar.

Redan på torsdagen samlades vi på Hed- landa flygplats. På plats finns naturligtvis Kalle samt Ragge Dillner, som sköter flygplatsen så gott som på egen hand.

Ragge tillhör den lilla skara ideellt arbe- tande personer som våra flygplatser och flygklubbar inte skulle fungera förutan.

Kalle kör oss i inlånad buss till vårt bo- ende på vandrarhemmet i Vemdalen. Där börjar direkt planeringen inför morgon- dagens flygningar. Vi är i stort sett en- samma på Gästis så vi kan bre ut oss med våra kartor i hela matsalen. Första rutten planeras på papperskartor och ska följas med exakt tidspassning samt fotografe- ring av brytpunkter. En av uppgifterna är att hitta ett flygplansvrak som finns nå- gonstans på Ottfjället. Det var för övrigt en del som skulle ha valts bort om vi haft med ungdomarna.

Det är halvbra väder nästa dag så vi av- vaktar lite och har en hel del kontakter med de militära meteorologerna, som bjuder på bättre service än väder. Vi star- tar med fem minuters mellanrum och i fartordning mellan planen för att hålla separation. Vi har radiokontakt mellan planen för att meddela när vi lämnat en brytpunkt och också för att kunna larma om man tvingas vända på grund av väder. Söket vid Ottfjället efter den

havererade Beechcraften är inte lätt då molnbasen inte medger flygning på den höjd som behövts. Vi landar på Åre/Mo- landa trivsamma flygfält. Där har Kalle ordnat med buss för transport till lunch i Järpen. Återigen ett samtal med meteo- rologen som bekräftar våra misstankar att den planerade flygningen längs den

norska gränsen, för att fotografera alla Riksgränsmarkeringar, inte är lämplig idag. Även morgondagen ska innehålla en sådan gränsflygning, men en bit läng- re söderut. Det känns lite synd att inte komma upp till Helagsmassivet, men i den här terrängen vill man definitivt inte brottas med vädret. Plan B innebär att

Lunndörrspasset är en U-formad dalgång med branta fjällsidor och en storslagen natur i Lunndörrsfjällen, på gränsen mellan Jämtland och Härjedalen. I forna tider en viktig väg mellan Jämtland och Härjedalen.

FFKNYTT 4 2020 27

Bland övningsmomenten fanns bland an- nat eskort/transportskydd, samband, för- svar och brandbekämpning. Instruktörer hämtades dels ur våra egna led, men också från andra delar av Försvarsmakten och utifrån. Bland annat var räddningstjänsten i Söderhamn instruktörer åt oss.

Gamla F15 var en fantastisk plats att öva på, och från Närskyddets sida så åter- kommer vi gärna dit.

Från Närskyddet så var vi mycket nöjda med övningen. Det var inte minst nyttigt och roligt att få träffas och lära känna var-

Närskydd

Utbildningsmoment varvades med spel och trots det dåliga vädret första dagarna samt coronarestriktioner så lyckades vi få till en bra övning. Sö- derhamn var en bra övningsplats som också underlättade för samspel mel- lan bevakningssoldater och flygförare.

Jag ser fram emot nästa samövning och att vidareutveckla det samarbete vi påbörjat.”

– Malin Olsson andra, och utbyta erfarenheter med andra

Närskyddsgrupper. Vi lärde oss mycket och drog en del slutsatser för framtiden.

Vi tror att, oavsett förbandens framtida organisation så behöver vissa delar stärkas upp, bland annat logistik, sjukvård och ledning.

Ulf Edberg Samtidigt som de flygande delarna av MRM:s Hemvärnsflyg övade, så övande också delar av När- skyddet. Närskyddsgrupper ur flera av Flygtropparna och Flyggrupperna i MRM:s område deltog.

flyga förmiddagens rutt åt andra hållet och göra en ny ansats på att hitta haveris- ten på Ottfjället.

Dagen efter; Längs norska gränsen med papperskarta och kamera i högsta hugg.

Paddan får inte vara med, men några av oss kikar på den då och då. Detta för att inte riskera att vi, som räknas som stats- fartyg, ska åstadkomma en diplomatisk not efter ofrivilligt intrång i vårt kära bro- derland. Etappen avslutas på Idre, helt nyrenoverade ännu inte officiellt invigda, flygplats. Det är en fröjd att komma hit och landa på den nyanlagda banan och välkomnas in i de nybyggda lokalerna av Sebastian Einarsson, säkerhetsansvarig på flygplatsen och även representant för pro- jekt Idre Himmelsfjäll. Det är detta pro- jekt som medfört att flygplatsen upprus- tats till sitt nuvarande väldigt fina skick.

Att solen strålar från en klarblå himmel ger oss också en hänförande utsikt över Him- melsfjäll. Vi äter lunch i Idre och får en presentation av projektet. Mats Berglund, som driver projektet är en entreprenör och entusiast samt en varm anhängare av flyg.

Hit är allmänflyget alltid välkommet – och ett besök rekommenderas!

Inför sista rutten har vi fått lite informa- tion om att det ska finnas en ”okänd”

flygplats någonstans längs vår väg. Den långa, ganska smala grusstrippen sydväst om Sveg finns också med i alla besättning- ars kameror när vi landar på Hedlanda.

Avslutande middag mitt i byn innan vi dagen efter flyger hem till våra respektive hemmabaser.

Nästa år kommer vi igen och nu förhopp- ningsvis med våra ungdomar – och gärna tillsammans med några FFK-besättningar från andra län.

Christer Dahlgren LfC FFK Stockholms län Foto: Christer Dahlgren Foto på vraket: Anders Lövström

28 FFKNYTT 4 2020 FFKNYTT 4 2020 29