Arbetsplan. för Lindens förskola Läsåret 2018/2019

(1)

Augusti 2018

Arbetsplan

för

Lindens förskola Läsåret 2018/2019

(2)

Barn- och ungdomsförvaltningens vision:

Lust att lära

Lärande Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare

Samskapande Vi skapar delaktighet som präglas av att vi tillsammans ser möjligheter att skapa den framtid, den verksamhet och det bemötande vi vill ha.

Styrkebaserad Vi bygger en styrkebaserad organisation som tar till vara på individers förmågor och skapar framtidstro.

Barn och ungdomsförvaltningens målsättning är att visionen ska genomsyra alla verksamheter och vara verklig för varje barn/elev, så att varje dag i vår verksamhet ger dem lust att lära.

Systematiskt kvalitetsarbete

Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. Ett fungerande kvalitetsarbete i förskolan är avgörande för att utbildningen ska kunna främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära.

Syftet med ett systematiskt kvalitetsarbete är att identifiera och prioritera utveckl- ingsområden för att uppfylla de nationella målen. Syftet är också att skapa delaktighet och dialog om måluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella brister.

Kvalitetssystem för förskolan – Förklaringar

Arbetsplan

Arbetsplanen utgör stommen i förskolans kvalitetsarbete och utgör grunden för fortsatt planering, genomförande, uppföljning, utvärdering och utveckling som dokumenteras i Pluttra.

Verksamhetens arbetsplan ska revideras inför varje verksamhetsår. Arbetsplanen är en grovplanering där er förskolas verksamhetsidé beskrivs övergripande.

Arbetsplanen består av två huvuddelar. Del 1 utgör underlag för kategorier i Pluttra där vidare planering av verksamheten beskrivs genom ögonblick och reflektion.

Del 2 innehållet områden som särskilt följs upp parallellt med arbetet i Pluttra och som dokumenteras enligt instruktioner för respektive område.

(3)

Rubriker i del 1

 Normer och värden

 Utveckling och lärande

 Barns inflytande (även gemensamt fokusområde för alla förskolor)

 Förskola och hemsidan

 Övergång och samverkan

Rubriker i del 2

 Plan mot diskriminering och kränkande behandling

 Barn i behov av särskilt stöd

Pluttra

Innehållet under rubrikerna i del 1 överförs och bildar kategorier i Pluttra.

Kategorierna utgår från läroplanen som utgör grunden för förskolan arbete.

Genomförandet av verksamheten dokumenteras med hjälp av ögonblick i Pluttra följda av reflektion och fortsatt planering.

Årsplanering

Varje förskola ska ha en tydlig årsplanering. Denna innehåller struktur för kontinuerlig uppföljning av fokuserade mål och styrande planer samt andra årligen åter- kommande rutiner och moment. Årsplaneringen kan t.ex. innehålla datum för upp- följning och planering, tillfällen för samverkan barnhälsa, uppföljning av plan mot diskriminering och kränkande behandling, inskolning, föräldramöte, utvecklingssamtal, övergångar, föräldraenkät, fester och traditioner m.m.

Nulägesanalys

I slutet av varje verksamhetsår sammanställs en nulägesanalys. Nulägesanalysen är till för att ge en helhetsbild, ett nuläge av verksamheten och ligger till grund för fortsatt arbete och belyser vad verksamheten behöver fokusera ytterligare på under kommande verksamhetsår.

Nulägesanalysen är en samlad bild av årets kontinuerliga arbete utifrån arbetsplanen och verksamhetsårets processer. Utgångsläget jämförs med nuläget efter årets arbete med stöd av följande underlag:

 Dokumentation av barns lärande och utveckling i Pluttra.

 Rundan/Verksamhetsbesök, förskolechefens regelbundna besök i

verksamheten som belyser: 1. Normer och värden, 2. Utveckling och lärande, 3. Barns inflytande

 GR-enkät – årlig enkät till alla vårdnadshavare med barn i förskola

 Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling ( Plan mot diskriminering och kränkande behandling)

 Arbetet med barn i behov av särskilt stöd (Barn- och elevhälsoplan)

 Övrigt som förskolan bedömer ger en bild av nuläget i verksamheten, självskattningsmaterial, bedömningsstöd, ALP-besök (samarbete mellan Alingsås, Lerum och Partille).

(4)

Så här arbetar vi på Lindens förskola för att nå förskolans mål DEL 1

Normer och värden

2.1 NORMER OCH VÄRDEN Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma

demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö 98 reviderad 2016)

Varje förskola har också en plan mot diskriminering och kränkande behandling där främjande, förebyggande och åtgärdande arbete kring normer och värden beskrivs i det vardagliga värdegrundsarbetet. Denna hittar ni på vår hemsida.

Så här arbetar vi

I dagliga möten med barnen uppmuntrar vi dem att ta hänsyn till och lyssna på varandra. Vi strävar efter att ge barnen ett objektivt synsätt och vi använder oss av olika metoder för att barnen ska få förståelse för allas lika värde oavsett bakgrund.

Under vår utevistelse uppmuntrar vi barnen att vara rädd om vår närmiljö.

Så här kvalitetssäkrar vi och följer upp processen

• I samtal med barnen får vi reda på deras tankar och funderingar.

• Vi använder oss av utvecklingsplaner, foto, film och barnens alster

• Vi dokumenterar avdelningarnas verksamhet via Pluttra

• Vi arbetar med planen mot diskriminering och kränkande behandling

• Vi genomför utvecklingssamtal efter mall från utvecklingsenheten

• På våra arbetsplatsträffar diskuterar vi avdelningarnas nuläge och samråder kring vårt förhållningssätt

• Förskolechefens rundor fångar upp vad vi gör och hur arbetet kan utvecklas

• GR-enkätens resultat publiceras på kommunens hemsida samt via Pluttra.

Resultatet ligger till grund för att förbättra och utveckla verksamheten, arbetet med detta sker av arbetsgrupp bestående av förskolechefen samt pedagoger på förskolan. GR-enkätens resultat redovisas också på höstens

gemensamma möte för vårdnadshavare.

(5)

Utveckling och lärande

2.2 UTVECKLING OCH LÄRANDE Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet.

Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande.

Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter.

Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter.

Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet.

Som resultat efter att ha gjort vår senaste nulägesanalys har vi tillsammans på förskolan kommit fram till att vi ska fokusera extra på naturvetenskap detta läsår.

Under början av höstterminen ska vi observera barnen under den fria leken för att sedan avdelningsvis välja ett mindre mål som de är intresserade av.

Vi arbetar kontinuerligt för att skapa lärandemiljöer som stimulerar lek, fantasi och kreativitet. Vi har också utmanande pedagogiskt material på barnens nivå på avdelningarna. I samband med att vi blev en språkprofilförskola använder vi oss mer medvetet av barnlitteratur. Vi har skapat inbjudande läsmiljöer. Vi arbetar också bland annat med boksamtal. I våra dagliga möten med varandra har vi dialoger tillsammans mellan både barn och vuxna där alla blir sedda och hörda.

Sång, lekar och drama samt skapande verksamhet, är en daglig del i

verksamheten. Vi går på besök till bibliotek, teater och sångstunder med de äldre barnen när tillfälle ges. Genom att använda TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) i den dagliga verksamheten. En TAKK-

kommunikatör finns i verksamheten en gång i veckan. Problemlösningar kring naturvetenskap och matematik, är ett dagligt inslag utifrån barnens olika förmågor.

Inom Lendahls område finns konkretiserade miljömål för läsåret 2018-2019 som skall genomsyra verksamheten. Vi fokuserar på några av målen och konkretiserar dem tillsammans. Ett av målen är att sopsortera mer. Vi lär tillsammans med barnen om hur vi bör sortera och om hur sopor kan påverka vår miljö. På vår projektor visar vi filmer från UR och andra källor kring temat miljö och sopor. Ett annat av målen är att kasta mindre mat. Vi tar mindre portioner och samtalar med barnen kring mat och var den kommer ifrån, men också om hur viktigt bra mat är för vår hälsa. Det sista målet vi valt att ha fokus på är att öka barns och personals kunskaper om miljöpåverkan. Varje vårtermin har vi en miljövecka med

dramatisering och extra fokus på miljö, hållbar utveckling och sopsortering. Under denna vecka har vi en ”Skräpplockardag” (i sammarbete med ”Håll Sverige rent”) där alla barn och pedagoger hjälper till att samla upp skräp i närmiljön.

(6)

• I samtal med barnen får vi reda på deras tankar och funderingar.

• Vi använder oss av foto, film och barnens alster

• Vi dokumenterar avdelningarnas verksamhet via Pluttra

• Vi arbetar med planen mot diskriminering och kränkande behandling

• Vi genomför utvecklingssamtal efter mall från utvecklingsenheten

• På våra arbetsplatsträffar diskuterar vi avdelningarnas nuläge och samråder kring vårt förhållningssätt

• Förskolechefens rundor fångar upp vad vi gör och hur arbetet kan utveckla

Resultatet ligger till grund för att förbättra och utveckla verksamheten, arbetet med detta sker av arbetsgrupp bestående av förskolechefen samt pedagoger på förskolan.

• TRAS – (tidig registrering av språkutveckling) används vid behov

Barns inflytande

2.3 BARNS INFLYTANDE I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten.

Att arbeta med barns inflytande innebär att göra tankevändor kring förutfattade meningar, att ifrågasätta och vara nyfiken på sin egen verksamhet ur många olika perspektiv.

Vi arbetar ständigt med att fördjupa oss i vår barnsyn/kunskapssyn, doku- mentationer för att utveckla lärmiljöer och barnens inflytande i den och hur vi kan ta tillvara flödet av barnens tankar och idéer. Materialet på avdelningarna finns på barnens nivå och det är lätt för dem att ta fram.

Vi uppmuntrar alla barn att våga uttrycka sina åsikter, tankar och reflektera över sina handlingar och eventuella konsekvenser. Vi arbetar aktivt med att utveckla barnens språk eftersom kommunikation är en förutsättning för att kunna uttrycka sina behov och tydligt förmedla sina önskemål.

Vi försöker också stödja barnen i att fatta egna, gemensamma beslut och att sam- arbeta med varandra. Vi lägger ett eget ansvar på barnen att klara vissa saker t ex ta hand om det material de leker med och återställa det i samma skick. Utifrån barnens förmåga får de ta ansvar för sina handlingar och för miljön i förskolan.

(7)

• Förskolechefens reflektioner I Rundan är ett verktyg som fångar upp vad vi gör och hur arbetet kan utvecklas

• Observationer/dokumentation

• Vecko-/månadsreflektion, kollegialt lärande, Pluttra

• Utvecklingssamtal genomför vi efter mall från utvecklingsenheten.

Resultatet ligger till grund för att förbättra och utveckla verksamheten, arbetet med detta sker av arbetsgrupp bestående av förskolechefen samt pedagoger på förskolan.

• I samtal med barnen får vi reda på deras tankar och intressen och låta verksamheten utgå ifrån det. Låta barnen delta i upplägget under dagen, ej fasta tider som måltiderna.

• Vi använder oss av utvecklingsplaner, foto, film och barnens alster.

• Vi dokumenterar avdelningarnas verksamhet med vårt digitala verktyg.

• Vi arbetar med planen mot diskriminering och kränkande behandling.

Förskola och hem

2.4 FÖRSKOLA OCH HEM Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt.

Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande (Lpfö98, reviderad 2016)

Varje barn ska tillsammans med vårdnadshavare få en god introduktion i förskolan och dess verksamhet, samt våra rutiner. Vi har inskolningssamtal med

vårdnadshavare, inskolning, uppföljningssamtal och daglig kontakt med vårdnadshavare. Vi har utvecklingssamtal varje vårtermin efter mall från

utvecklingsenheten. Här på förskolan firar vi lucia, jul, påsk och sommarfest. Vi har också andra traditioner, under våren med miljövecka, Bamselopp och förskolans dag. Information till vårdnadshavare ges genom Pluttra, almanacka och vardaglig kontakt.

(8)

• Några veckor efter inskolningen erbjuds vårdnadshavarna ett

uppföljningssamtal där vi pratar om hur det går för barnet på förskolan.

• Utvecklingssamtal erbjuder vi en gång per år. Då använder vi oss av en mall från utvecklingsenheten.

• Vi eftersträvar en öppen kommunikation mellan pedagog och vårdnadshavare.

• Vårdnadshavare får ta del av vår dokumentation om barnet samt verksamheten genom vårt digitala verktyg Pluttra.

• GR-enkät – årlig enkät till alla föräldrar med barn i förskola

• Gemensamt möte med vårdnadshavare en gång per år

Övergång och samverkan

2.5 ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN Förskolan ska samverka på ett

förtroendefullt sätt med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas

samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet.

(Lpfö98, reviderad 2016) Så här arbetar vi

Ett av våra mål är att barnen ska känna trygghet med all personal på förskolan.

Vårt mål är att vårdnadshavarna ska känna sig trygga och delaktiga i verksamheten. Vi samarbetar mellan avdelningarna på förskolan så att

övergångar sker tryggt. Barnen får hälsa på den nya avdelningen några gånger, till exempel innan sommaren om bytet sker i augusti.

Vårdnadshavarna får ta del av barnens vardag på förskolan via Pluttra, där bild, text och informationsbrev samt viktiga datum i kalendern läggs ut. Dagens

aktiviteter kan de läsa om i kalendern/ White board i hallen. Förskolan har även en hemsida där man kan läsa om allmän information kring Lindens förskola.

Vid övergång från förskolan till förskoleklass träffas nuvarande och blivande pedagoger för informativt samtal.

Vi har också en handlingsplan för övergång från förskola till förskoleklass och fritidshem för Lendahlsområde. Barnen får besöka skolgården, klassrummet där de träffar blivande pedagoger samt äta i matsalen.

(9)

Mål: att stödja barnens allsidiga utveckling i ett långsiktigt perspektiv genom att göra övergången mellan förskola till förskoleklass och fritidshem bra.

Syfte:

• Ge förskolans pedagoger möjlighet att lämna över hur de arbetar för att utveckla barnens kunskaper och färdigheter.

• Särskilt uppmärksamma barn som är i behov av särskilt stöd

• Få underlag för att göra grupper/klasser i förskoleklass och fritidshem

• Ge barn och vårdnadshavare en bra övergång där de känner trygghet och delaktighet

Så här kvalitetssäkrar och följer vi upp processen

• Vi har en tydlig årsplan för övergång förskola – förskoleklass, vilken revideras september månad

• Förskolechef stämmer av med arbetslagsledarna kontinuerligt kring planen och vid APT (Arbetsplatsträff)

• Vi eftersträvar en öppen kommunikation mellan pedagog och

vårdnadshavare. Vårdnadshavarna får ta del av förskolans verksamhet genom vårt digitala verktyg Pluttra.

• Vi erbjuder utvecklingssamtal en gång per år eller fler gånger vid behov. Då använder vi oss av en mall från utvecklingsenheten.

• Under hösten har vi ett gemensamt möte för vårdnadshavarna på förskolan.

• Till sommaren har vi en gemensam sommarfest på förskolan där anhöriga är välkomna att delta.

(10)

DEL 2

Arbete med barn i behov av särskilt stöd Barn- och Elevhälsoplan

Vi anpassar verksamhetens upplägg och innehåll för att möta alla barns behov.

Sett över våra lärmiljöer för att göra de så inbjudande som möjligt.

Tillsammans dokumenterar vi genom anteckningar, foto, film, observationer, barnens skapande och samtal med barnen. Detta har varit ett bra underlag att ha till hands när vi har samtal med vårdnadshavare, till exempel vid

utvecklingssamtal.

Specialpedagogen har ett kontinuerligt samarbete med personalen på förskolan.

Genom besök samt observationer i verksamheten får vi bra respons samt stöd i vårt arbete. Vid behov tar vi kontakt och samarbetar med vårdnadshavare, utvecklingsenheten, socialförvaltningen och andra aktörer.

Personalen går en TAKK- kurs och använder tecken som stöd i vardagen med barnen. Vid behov använder vi oss av metoden TRAS. Vi har tillgång till

Språkoteket, en resurs inom barn och ungdomsförvaltningen. Där vi kan få inspiration, råd och handledning samt låna material.

Vi har också kontinuerliga dialogmöten under terminen med förskolechef och barnhälsan. Med hjälp av olika professioner vidgar vi perspektiven.

Vi har också en handlingsplan för förskolan vid oroande frånvaro

Enligt skollagen ska förskolan stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnen och barnens behov samt utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap samt förbereda barnen för fortsatt utbildning. Verksamheten är frivillig, och det är vårdnadshavarens ansvar att kontakta förskolan vid frånvaro.

• Om ett barn är frånvarande utan att personal känner till orsak eller inte blivit kontaktad av vårdnadshavare ska ansvarig pedagog kontakta

vårdnadshavare. Om vårdnadshavare glömt att anmäla frånvaron blir samtalet en påminnelse om att det är viktigt att meddela frånvaro.

• Om barnet uteblir av annan anledning är det viktigt att det kommer fram för eventuella vidare åtgärder.

(11)

• Det är viktigt att arbetslaget följer upp barnets frånvaro om frånvaron fortsätter utan att anmälan görs eller annan oro för barnet finns.

• Vid fortsatt oro bokas ett samtal med vårdnadshavaren där vikten av kontinuitet för barnet betonas

Så här kvalitetssäkrar vi processen

• Då vi har funderingar kring ett barn har vi en tydlig ärendegång för hur vi arbetar. Kontakt tas med vårdnadshavare, specialpedagog och förskolechef

• Om handlingsplaner skrivits följs de upp genom samtal med vårdnadshavare, specialpedagog och ibland även förskolechef

• Kontinuerlig kontakt med specialpedagog, logoped

• På våra triangelmöten

• TRAS

• TAKK och AKK (Altenativ och kompletterande kommunikation), bildstöd.

• Förskolechef och specialpedagog följer upp ärenden varannan vecka

• Förskolechefens reflektioner i Rundan är ett verktyg som fångar upp vad vi gör och hur arbetet utvecklas

Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling

Enligt skollag och diskrimineringslag ska det på varje förskola finnas en plan mot diskriminering och kränkande behandling där främjande, förebyggande och åtgär- dande arbete ska finnas beskrivna. Varje förskola ska årligen, undersöka analy- sera, åtgärda och följa upp detta arbete.

Aktiva åtgärder är ett förebyggande och främjande arbete för att inom en verksamhet motverka diskriminering och aktivt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett diskrimineringsgrund.

Planen ska vara en naturlig del i läroplanens beskrivning kring normer och värden.

Planen ska finnas tillgänglig på hemsidan.

Den kvalitetsansvarige förbereder utvärdering och skrivande av planen. Hela arbetslaget ingår i diskussion som ligger till grund för det aktuella arbetet. All personal läser planen och den tas med till gemensamma planeringstillfällen. I augusti revideras vilket arbete som ska ske kring det främjande arbetet. Det bestäms också vilka kartläggningsmetoder som ska användas i oktober. I januari bestäms vilka förebyggande åtgärder som behövs för att sträva mot målet, utifrån det som visat sig i kartläggningen. Planen utvärderas och nya mål sätts i juni.

Planen läggs ut på hemsidan och vi tar upp den på höstens gemensamma möte med vårdnadshavare.

(12)

Så här kvalitetssäkrar vi processen

• Planen följs upp på våra gemensamma planeringstillfällen

• Kvalitetsansvariga träffar förskolechef en gång i månaden för att

kvalitetssäkra det systematiska kvalitetssystemet där planen mot diskriminering och kränkande behandling är en del