RAPPORT
Dagvattenutredning för detaljplan
Tygeln 1 & 3 i Solna
Framställd för:
Skanska Fastigheter AB
Warfvinges väg 25 112 74 STOCKHOLM
Insänd av:
Golder Associates AB
Box 20127
104 60, Stockholm, Sverige
08-506 306 00
18108440
2020-08-21
Distributionslista
Skanska Fastigheter AB Fabege AB
Innehållsförteckning
1.0 INLEDNING ... 5
2.0 PLANERAD BYGGNATION ... 5
2.1 Tygeln 1 ... 5
2.2 Tygeln 3 ... 5
3.0 FÖRUTSÄTTNINGAR... 6
3.1 Allmänt ... 6
3.2 Underlag ... 6
3.3 Referenssystem ... 7
4.0 OMRÅDESBESKRIVNING ... 7
4.1 Utredningsområde ... 7
4.2 Geologi ... 7
4.3 Grundvatten... 8
4.4 Avrinning ... 9
4.5 Befintligt dagvattennät ... 10
4.6 Recipient ... 11
5.0 DAGVATTENBERÄKNINGAR ... 12
5.1 Beräkningsmetodik ... 12
5.2 Befintliga dagvattenflöden ... 13
5.2.1 Område utanför kvartersmark ... 13
5.2.2 Tygeln 1 ... 14
5.2.3 Tygeln 3 ... 16
5.3 Nollalternativet... 17
5.4 Framtida flöden utan dagvattenanläggningar ... 18
5.4.1 Område utanför kvartersmark ... 18
5.4.2 Tygeln 1 ... 19
5.4.3 Tygeln 3 ... 21
5.5 Framtida flöden och fördröjningsbehov ... 23
5.5.1 Tygeln 1 ... 23
5.5.3 Område utanför kvartersmark ... 27
5.6 Föroreningsbelastning ... 28
5.6.1 Tygeln 1 ... 28
5.6.2 Tygeln 3 ... 29
5.6.3 Områdena utanför kvartersmark ... 31
6.0 FÖRSLAG PÅ DAGVATTENHANTERING ... 32
6.1 Gröna tak ... 32
6.2 Växtbäddar inom Tygeln 1 ... 32
6.3 Växtbäddar på Gårdsvägen ... 33
6.4 Grönbeklätt krossdike och växtbäddar inom Tygeln 3 ... 33
6.5 Generell dagvattenhantering på Tygeln 1 och 3 ... 33
7.0 SKYFALLSUTREDNING ... 33
8.0 PÅVERKAN PÅ RECPIENT OCH MILJÖKVALITETSNORMER ... 33
9.0 SAMLAD BEDÖMNING ... 34
10.0 FORTSATTA UTREDNINGAR ... 34
TABELLFÖRTECKNING Tabell 1: Valda avrinningskoefficienter för olika marktyper ... 12
Tabell 2: Beräknade regnintensiteter vid olika återkomsttider... 13
Tabell 3: Beräknade dimensionerande flöden från befintlig yta utanför kvartersmark. ... 14
Tabell 4: Dimensionerade befintliga dagvattenflöden i Tygeln 1. ... 15
Tabell 5: Dimensionerade befintliga dagvattenflöden i Tygeln 3 ... 17
Tabell 6: Framräknande dimensionerande flöden för nollalternativet, Tygeln 1. ... 17
Tabell 7: Framräknande dimensionerande flöden för nollalternativet, Tygeln 3. ... 18
Tabell 8: Framräknande dimensionerande flöden för nollalternativet, område utanför kvartersmark. ... 18
Tabell 10: Beräknade framtida dimensionerade flöden utan fördröjning i Tygeln 1. ... 20
Tabell 11: Beräknade framtida dimensionerade flöden utan fördröjning i Tygeln 3 ... 23
Tabell 12: Beräknade framtida dimensionerade flöden med fördröjning i Tygeln 1. ... 24
Tabell 13: Beräknade framtida dimensionerade flöden med fördröjning i Tygeln 3 ... 27
Tabell 14: Beräknade framtida dimensionerade flöden med gröna tak på stationsbyggnad och nedsänkta växtbäddar i Gårdsvägen (utanför kvartersmark). ... 28
Tabell 15: Beräknad föroreningsbelastning i g/år för de olika scenarierna i Tygeln 1. Fetmarkerade värden markerar en ökning jämfört med nollalternativet. ... 29
Tabell 16: Beräknad föroreningsbelastning för de olika scenarierna i Tygeln 3. Fetmarkerade värden markerar
en ökning jämfört med nollalternativet. Enhet är g/år. ... 30
Tabell 17: Beräknad föroreningsbelastning för de olika scenarierna i områdena utanför kvartersmark. Fetmarkerade värden markerar en ökning jämfört med nollalternativet. Enhet är g/år. ... 31
FIGURFÖRTECKNING Figur 1: Vy från Gårdsvägen över planerad kontorsbyggnad (Wingårdhs, 2019) ... 5
Figur 2: Vy över planerad byggnad på Tygeln 3 från Gårdsvägen/Kolonnvägen. (Archus, 2019)... 6
Figur 3: Utredningsområdets läge (svartmarkerad yta). ... 7
Figur 4: Utdrag från SGU:s jordartskarta (SGU, Jordartskartan 1:25000- 1:100000, 2019a). Gränsen för utredningsområdet har markerats med en svart linje. ... 8
Figur 5: Grundvattenförekomster i utredningsområdets närhet (SGU, Grundvattenmagasin, 2019b). Utredningsområdet har markerats med svart streckad linje. ... 9
Figur 6: Tolkad flödesriktning för ytavrinning inom fastigheterna Tygeln 1 och Tygeln 3 och område utanför kvartersmark tillhörande detaljplanen. ... 10
Figur 7: Översiktskarta redovisande för befintligt dagvattenledningsnät i anslutning till fastigheterna och Gårdsvägen samt instängda lågpunkter i Gårdsvägen och mellan Tygeln 1 och 3. ... 11
Figur 8: Klassificering av befintliga markytor som bidrar till avrinningen från Tygeln 1 och området utanför kvartersmark inom detaljplaneområdet. ... 15
Figur 9: Klassificering av befintliga markytor som bidrar till avrinningen från Tygeln 3 och området utanför kvartersmark inom detaljplaneområdet. ... 16
Figur 10: Klassning av markytor utifrån underlag från Wingårdhs och Landskapslaget ... 20
Figur 11: Klassificering av planerade markytor som bidrar till avrinningen från Tygeln 3 utan gröna tak ... 22
Figur 12 Klassificering av planerade markytor som bidrar till avrinningen från Tygeln 1 med gröna tak. ... 24
Figur 13 Klassificering av planerade markytor som bidrar till avrinningen från Tygeln 3 med gröna tak och förslagen placering av dagvattenanläggningar inom tomten. ... 26
1.0 INLEDNING
Golder Associates AB har uppdragits av Fabege AB och Skanska Fastigheter AB att genomföra en
dagvattenutredning för den gemensamma detaljplanen för fastigheterna Tygeln 1 och 3 i Solna. Uppdraget har omfattat en utredning av förutsättningarna för dagvattenhantering inom respektive fastighet med
utgångspunkt från de krav som anges i Solna Stads dagvattenpolicy. I detaljplanen omfattas även en del av Gårdsvägen som kommer få en ny utformning samt en planerad stationsbyggnad. En separat utredning har tagits fram för bedömning av översvämningsrisker.
2.0 PLANERAD BYGGNATION 2.1 Tygeln 1
Den befintliga byggnaden kommer att rivas och ersättas med en ny kontorsbyggnad med upp till 11 våningsplan, inklusive två plan under mark (exkl. tekniktoppar på taket). Färdigt golv i den lägsta
källarvåningen kommer att anläggas på ca nivå -1,0 (RH2000). Byggnadens preliminära utformning redovisas i Figur 1.
Figur 1: Vy från Gårdsvägen över planerad kontorsbyggnad (Wingårdhs, 2019)
2.2 Tygeln 3
Den nuvarande byggnaden inrymmer garage och kontor. Kontorsdelen i söder ska enligt planerna rivas för att ge plats åt nya byggnadsvolymer, övriga delar bevaras. Enligt planerna byggs två nya kontorsdelar i den norra respektive södra delen av fastigheten. Båda tillbyggnaderna kommer ha volymer som skjuter över trottoarer.
Den norra tillbyggnaden kommer ha direktanslutning till Målbron och trappa som leder till Kolonnvägen. I Figur 2 redovisas planerad utformning av byggnaden (vy från Gårdsvägen).
Figur 2: Vy över planerad byggnad på Tygeln 3 från Gårdsvägen/Kolonnvägen. (Archus, 2020)
3.0 FÖRUTSÄTTNINGAR 3.1 Allmänt
Golder har utgått från Solna Stads dagvattenstrategi och de planer som är utarbetade för projektet avseende framtida markanvändning och tillgängliga ytor för gröna tak m.m. I Solna Stads dagvattenstrategi anges följande:
▪
20 mm nederbörd som faller inom området skall fördröjas och renas.▪
Klimatfaktor 1,25 skall användas vid framtida scenarier.▪
Dimensionerade flöden vid ett 10, 50 och 100-årsregn skall beräknas.▪
Dagvatten från fastigheterna ska fördröjas inom kvartersmark.Följande platsspecifika förutsättningar har även beaktats i utredningen:
▪
En instängd lågpunkt har lokaliserats mellan Tygeln 1 och 3.3.2 Underlag
Golder har baserat dagvattenutredning på underlag som beskriver nuvarande och framtida förhållanden på de båda objekten. Följande underlag har använts:
▪
Solna Stads Dagvattenstrategi, daterad 2017-12-11
Solna stads Checklista för dagvattenutredningar, daterad 2018-02-28.
Schablonvärden på föroreningsmängder från Stormtac’s databas daterad 2017- 07-19.
Rekommenderade avrinningskoefficienter från Svenskt Vatten publikation P110.
Ritning markytor Tygeln 1 erhållen av Landskapslaget 2019-10-24.
Samlingskarta Tygeln från Solna stad, daterad 2018-12-13.
Ritning plankarta Tygeln 3 erhållen av Archus 2019-09-24.
Ritning Gårdsvägen erhållen av Landskapslaget, daterad 2020-07-06
Solna Vattens dagvattenledningar, erhållen 2019-01-08.3.3 Referenssystem
I projektet används koordinatsystem SWEREF 99 18 00 och höjdsystem RH2000.
4.0 OMRÅDESBESKRIVNING 4.1 Utredningsområde
Föreliggande dagvattenutredningen omfattar fastigheterna Tygeln 1 och 3 samt en del av Gårdsvägen.
Utredningsområdets läge har markerats i figuren nedan. Området gränsar i öster till Gårdsvägen och i väster till Ostkustbanan. I söder finns Tygeln 2, där Skanska uppfört en ny kontorsbyggnad (Solna United). Den norra delen av planområdet begränsas av trappan som förbinder Målbron med Gårdsvägen. Marken inom den nuvarande delen av Tygeln 3 som tillhör Målbron och ett mindre område norr om Målbron planeras att
justeras genom markreglering. För att jämförelsen av resultaten i alla scenarier ska ha samma förutsättningar tas dessa områden inte med i beräkningarna/utredningsområdet.
Figur 3: Utredningsområdets läge (svartmarkerad yta).
4.2 Geologi
SGUs jordartskarta över området visar att de ytliga jordlagren utgörs av fyllning på ler- och siltjordar (se Figur 4). Det har genomförts översiktliga geotekniska undersökningar inom Tygeln 1 och de bekräftar SGUs beskrivning, dvs. att de ytliga jordlagren utgörs av grus- och sandfyllning på naturlig lera. Fyllnadslagrets
mäktighet varierar från ca 0,5 – 3 m. Den underliggande leran är mycket lös och lerlagrets tjocklek uppgår till mellan 5 till 16 m. Friktionslagret under leran har en mäktighet på ca 1-5m.
Figur 4: Utdrag från SGU:s jordartskarta (SGU, Jordartskartan 1:25000- 1:100000, 2019a). Gränsen för utredningsområdet har markerats med en svart linje.
4.3 Grundvatten
Grundvatten förekommer i två magasin som är separerade av ett tätt lerlager. Det finns grundvattendata från flera projekt i fastigheternas närområde och huvuddelen av dessa utgörs av observationer i det undre grundvattenmagasinet. Grundvattenmätningar har bl.a. utförts från juni 2016 fram till januari 2019 i samband med byggandet av Solna United. De högsta nivåerna som observerats i det undre magasinet under denna period är +3,5 och i det övre magasinet +3,0.
Det finns inga större grundvattenförekomster i fastigheternas närområde, se Figur 5. Cirka 350 m öster om utredningsområdet sträcker sig Stockholmsåsen i nord-sydlig riktning längs E4:an, en grundvattenförekomst med stora uttagsmöjligheter och som är reservvattentäkt för Norrvatten.
Figur 5: Grundvattenförekomster i utredningsområdets närhet (SGU, Grundvattenmagasin, 2019b).
Utredningsområdet har markerats med svart streckad linje.
4.4 Avrinning
Marken inom fastigheterna är till stora delar hårdgjord. De befintliga byggnaderna upptar största delen av fastighetsarean och dessa inrymmer kontor, en bilanläggning och parkeringsgarage. Hårdgjorda ytor utgörs av asfalt och plattor med viss genomsläpplighet. En mindre del gröna ytor förekommer.
Markytans topografi varierar mycket lokalt inom både Tygeln 1 och 3 vilket gör att ytavrinningen till befintliga rännstensbrunnar sker i olika riktningar. Ett par instängda lågpunkter finns med lägsta marknivåer på +3,8 (Figur 7). De högsta marknivåerna ligger kring +7,7. I Figur 6 redovisas ytavrinningen under nuvarande förhållanden.
Figur 6: Tolkad flödesriktning för ytavrinning inom fastigheterna Tygeln 1 och Tygeln 3 och område utanför kvartersmark tillhörande detaljplanen.
4.5 Befintligt dagvattennät
Det finns ett internt dagvattensystem inom respektive fastighet och Golder bedömer att dessa är anslutna till dagvattenledningen i Gårdsvägen. Från servispunkten rinner dagvattnet till lågpunkten i Gårdsvägen som ligger mellan Tygeln 1 och 3. Därifrån pumpas vattnet via en pumpstation upp till Kolonnvägen (Figur 7). Ett par mindre instängda lågpunkter återfinns även söder och nordväst om Tygeln 1 samt nordväst om Tygeln 3.
Figur 7: Översiktskarta redovisande för befintligt dagvattenledningsnät i anslutning till fastigheterna och Gårdsvägen samt instängda lågpunkter i anslutning till Gårdsvägen och Tygeln 1 och 3.
4.6 Recipient
Dagvattnet från det aktuella planområdet avrinner via kommunens dagvattennät och den delvis kulverterade Råstaån till Brunnsviken. Vattenförekomsten Brunnsviken har enligt den senaste statusklassningen av Miljökvalitetsnormer (MKN) otillfredsställande ekologisk status. Statusklassningen grundar sig framförallt på att Brunnsviken har stor förekomst av växtplankton samt höga koppar- och zinkhalter. Även den kemiska statusen med avseende på bl.a. PBDE, PFOS, bly, kadmium, antracen och tributyltenn (VISS, 2019) är inte god. De juridiskt bindande miljökvalitetsnormerna för vattenförekomsten är att den ekologiska och kemiska ytvattenstatusen skall vara god år 2027.
5.0 DAGVATTENBERÄKNINGAR 5.1 Beräkningsmetodik
Beräkningar av dagvattenflöden och föroreningsbelastning har gjorts för fyra olika scenarier:
Scenario 1 – Befintliga markförhållanden
Scenario 2 – Nollalternativ (befintliga markförhållanden i framtida klimat)
Scenario 3 – Framtida markförhållanden utan dagvattenanläggningar
Scenario 4 – Framtida markförhållanden med dagvattenanläggningarDagvattenflöden med en viss återkomsttid beräknas med rationella metoden enligt Svenskt Vattens publikation P110 (2016):
q(dim) = A ∙ φ ∙ i(tr) ∙ 𝑘𝑓
Ekvation 1
där;
q(dim) = dimensionerande flöde, [l/s]
A = Avrinningsområdets storlek, [ha]
Φ = avrinningskoefficient
i(tr) = dimensionerande regnintensitet [l/s∙ ha]
tr = regnets varaktighet
Vid beräkningarna tas även hänsyn till framtida klimatförändringar med förväntade större nederbördsmängder.
Enligt Solna Stads policy ska en klimatfaktor (kf) på 1,25 användas när rinntiden är kortare än 1 timme.
Dagvattenavrinningen varierar beroende på markytans beskaffenhet och Golder har vid beräkningarna använt de avrinningskoefficienter som anges av Svenskt Vatten och Grönatakhandboken. I Tabell 1 redovisas valda avrinningskoefficienter för de olika marktyperna.
Tabell 1: Valda avrinningskoefficienter för olika marktyper
Marktyp Avrinningskoefficient (φ) Källa
Hårdgjord yta (asfalt/plattor) 0,8 Svenskt vatten P110
Grönyta 0,1 Svenskt vatten P110
Tak 0,9 Svenskt vatten P110
Parkering (asfalt) 0,8 Svenskt vatten P110
Makadam 0,2 Svenskt vatten P110, "Grusplan"
Gröna tak (150-250mm) 0,3 Grönatakhandboken (2017)
Permeabel yta (ex Stenmjöl) 0,4 Svenskt vatten P110
Rinntiden beräknas utifrån vattnets hastighet och den längsta rinnvägen inom delavrinningsområdet fram till beräkningspunkten. I rationella metoden förutsätts att rinntiden (tc) är densamma som regnets varaktighet.
För beräkningar på måttligt branta ytor sätts hastigheten i mark, dike och ledning schablonmässigt till 0,1 m/s, 0,5 m/s och 1,5 m/s enligt rekommendationer från Svenskt Vattens P110 (2016). Regnets varaktighet har satts till 10 minuter för både Tygeln 1 och 3 vilket ger följande regnintensitet för återkomsttiderna 10, 50 och 100 år:
Tabell 2: Beräknade regnintensiteter vid olika återkomsttider
Återkomsttid Regnintensitet [l/s ha]
10 år: i (10 min) 228
50 år: i (10 min) 388
100 år: i (10 min) 489
Årsmedelnederbörden, Qårsmedelnederbörd, för området har ansatts till 550 mm/år (Solna Stad, 2017). Värdet baseras på verklig årsmedelnederbörd (korrigerad för mätfel) från SMHI:s mätstation i Stockholm.
Årsmedelflödet är beräknat enligt ekvation 2.
Qårsmedelflöde = A ∙ φ∙ 10-3 ∙Qårsmedelnederbörd Ekvation 2 Qårsmedelflöde = årliga flödet [m3/år]
Qårsmedelnederbörd = årliga nederbörd [mm/år]
Erforderlig fördröjningsvolym beräknas utifrån den regnvolym som ska hanteras och den reducerade anslutna arean (ekvation 3). Enligt Solna stads dagvattenstrategi ska 20 mm regn fördröjas och renas lokalt inom kvartersmarken.
Ui = dr ∙ Ai ∙ φi = dr ∙ Ared Ekvation 3 där;
Ui = Erfoderlig fördröjningsvolym [m3]
dr = Regndjup som omhändertas i en dagvattenanläggning Ared = Reducerad area
5.2 Befintliga dagvattenflöden
5.2.1 Område utanför kvartersmark
Inom detaljplaneområdet kommer en ny stationsbyggnad upprättas invid Tygeln 1 som tar i anspråk en större yta än den befintliga tunnelnedgången till Solna station från Tygeln 1. Stationsbyggnaden upptar en area av ca 330 m2 (Figur 8). Ytan utgörs idag till största delen av hårdgjorda ytor. Även Gårdsvägen som löper öster om Tygeln 1 och 3 kommer att få ett nytt utseende med justerat läge på vägmitt. Den del av Gårdsvägen som ingår i detaljplanen för Tygeln 1 och Tygeln 3 (fram till vägmitt) upptar en area av ca 3200 m2 och utgörs idag av hårdgjorda ytor och några mindre planteringar närmast södra delen av Tygeln 3 (Figur 8 och Figur 9).
Beräknade dimensionerande flöden från området utanför kvartersmark (stationsbyggnad och del av Gårdsvägen) redovisas i Tabell 3.
Flödet från ett 10-årsregn (Q10) beräknades till 63 l/s och årsmedelflödet till 0,048 l/s. Av detta flöde utgörs en mindre del (ca 9%) från ytan där stationsbyggnaden planeras.
Tabell 3: Beräknade dimensionerande flöden från befintlig yta utanför kvartersmark.
Marktyp Area
(m2)
Area (ha) φ Areared
(ha)
Q10
(l/s)
Q årsmedelflöde
(m3/år)
Q årsmedelflöde (l/s)
Grönyta 100 0,0100 0,1 0,001 0,2 5 0,0002
Hårdgjord yta 3347 0,335 0,8 0,27 61 1473 0,047
Tak (tunnel- nedgång)
85 0,009 0,9 0,01 1,8 42 0,001
Summa 3532 0,353 0,78 0,28 63 1520 0,048
5.2.2 Tygeln 1
Den sammanlagda ytan som bidrar till det dimensionerande flödet från Tygeln 1 är ca 8900 m2 (0,89 ha). Den största ytan som bidrar till avrinningen från Tygeln 1 är klassad som takyta och en parkeringsyta som utgör halva hustaket av den befintliga byggnaden på fastigheten. Den hårdgjorda ytan kring byggnaden utgörs främst av asfalt och plattor med liten fog. En asfalterad ramp mellan parkeringsplanen finns på den befintliga byggnadens sydöstra sida. Befintliga grönytor utgör bara mindre andel av tomten (Figur 8).
Figur 8: Klassificering av befintliga markytor som bidrar till avrinningen från Tygeln 1 och området utanför kvartersmark inom detaljplaneområdet.
Beräknade dimensionerade dagvattenflöden för befintliga förhållanden i Tygeln 1 har gjorts för ett 10-årsregn (Q10). Resultaten redovisas i Tabell 4. 10-årsflödet från kvarteret beräknades till 166 l/s.
Tabell 4: Dimensionerade befintliga dagvattenflöden i Tygeln 1.
Marktyp Area
(m2)
Area (ha)
φ Areared Q10 (l/s)
Q årsmedelflöde
(m3/år)
Q årsmedelflöde (l/s)
Hårdgjord yta 2980 0,3 0,8 0,2 54 1311 0,04
Parkering (asfalt) 3016 0,3 0,8 0,2 55 1327 0,04
Grönyta 35 0,004 0,1 0,0004 0,08 2 0,0001
Marktyp Area (m2)
Area (ha)
φ Areared Q10 (l/s)
Q årsmedelflöde
(m3/år)
Q årsmedelflöde (l/s)
Makadam 198 0,02 0,2 0,004 0,9 22 0,001
Tak 2699 0,3 0,9 0,2 55 1336 0,04
Summa 8928 0,9 0,8 0,7 166 3998 0,13
5.2.3 Tygeln 3
Den sammanlagda ytan som bidrar till det dimensionerande flödet från Tygeln 3 är ca 5000 m2 (ca 0,5 ha).
Tygeln 3 utgörs till största delen av den befintliga byggnaden med hårdgjord takyta. Inom fastigheten finns också asfalterade ytor med ett fåtal parkeringsplatser samt några mindre grönytor (Figur 9). Området mellan huset och banvallen väster om Tygeln 3 är utfyllt med makadam.
Figur 9: Klassificering av befintliga markytor som bidrar till avrinningen från Tygeln 3 och området utanför kvartersmark inom detaljplaneområdet.
Tabell 5: Dimensionerade befintliga dagvattenflöden i Tygeln 3
Marktyp Area (m2)
Area (ha) φ Area red Q10 (l/s) Q årsmedelflöde
(m3/år)
Q årsmedelflöde
(l/s) Hårdgjord
yta
1447 0,14 0,8 0,12 26 637 0,02
Grus 24 0,002 0,2 0,0005 0,1 3 0,0001
Grönyta 353 0,04 0,1 0,004 0,8 19 0,001
Makadam 418 0,04 0,2 0,01 2 46 0,001
Tak 2745 0,3 0,9 0,3 56 1359 0,04
Summa 4987 0,5 0,8 0,4 86 2063 0,07
5.3 Nollalternativet
För att bedöma hur framtida klimatförändringar påverkar det dimensionerande flödet om dagens
markanvändning bibehålls, har ett så kallat nollalternativ beräknas. En klimatfaktor (1,25) multipliceras på regnintensiteten samtidigt som avrinningskoefficienterna ökas med 50% vid regn med återkomsttiderna 50 och 100 år. Vid större regn antas ytan bli vattenmättad och ytavrinningen öka.
Resultaten av beräknade flöden och årsmedelflöden för nollalternativet redovisas i Tabell 6 och Tabell 7 för Tygeln 1 respektive Tygeln 3. Flöden från området utanför kvartersmark redovisas i Tabell 8. Beräkningarna visar att det dimensionerade 10-års flödet från Tygeln 1 ökar från 166 l/s till 207 l/s, dvs. ca 25%.
Årsmedelflödet ökar från 0,13 l/s till 0,16 l/s. För Tygeln 3 ökar 10-års flödet från 86 l/s till 107 l/s och
årsmedelflödet från 0,07 l/s till 0,8 l/s. Från området som ligger utanför kvartersmark ökar 10-års flödet från ca 62 l/s till 79 l/s och årsmedelflödet från 0,048 l/s till 0,06 l/s.
Tabell 6: Framräknande dimensionerande flöden för nollalternativet, Tygeln 1.
Marktyp Area (m2)
Area (ha)
φ φ 50-100 år
Ared10 år
(ha)
Q10
(l/s) Q50
(l/s)
Q100
(l/s)
Qårsmedelflöde
(m3/år)
Qårsmedelflöde (l/s)
Hårdgjord yta
2980 0,3 0,8 1 0,2 68 145 182 1639 0,05
Parkering 3016 0,3 0,8 1 0,2 69 146 184 1659 0,05
Grönyta 35 0,004 0,1 0,15 0,0004 0,1 0,3 0,3 2 0,0001
Makadam 198 0,02 0,2 0,3 0,004 1 2,9 4 27 0,001
Tak 2699 0,3 0,9 1 0,2 69 131 165 1670 0,05
Summa 8928 0,9 0,8 1 0,7 207 425 535 4997 0,2
Tabell 7: Framräknande dimensionerande flöden för nollalternativet, Tygeln 3.
Marktyp Area (m2)
Area (ha)
φ φ 50- 100 år
Ared10 år
(ha)
Q10 (l/s)
Q50 (l/s)
Q10 0 (l/s)
Qårsmedelflöd e (m3/år)
Q årsmedelflöde
(l/s)
Hårdgjord yta
1447 0,1 0,8 1 0,1 33 70 88 796 0,03
Grus 24 0,002 0,2 0,3 0,0005 0,1 0,3 0,4 3 0,0001
Grönyta 353 0,04 0,1 0,15 0,004 1 3 3 24 0,001
Makadam 418 0,04 0,2 0,3 0,01 2,4 6 8 58 0,002
Tak 2745 0,3 0,9 1 0,3 70 133 168 1698 0,05
Summa 4987 0,5 0,8 0,9 0,4 107 213 267 2579 0,08
Tabell 8: Framräknande dimensionerande flöden för nollalternativet, område utanför kvartersmark.
Marktyp Area (m2)
Area (ha)
φ φ 50-100 år
Areared 10 år (ha)
Q10 (l/s)
Q50 (l/s)
Q100 (l/s)
Q årsmedelflöde
(m3/år)
Q årsmedelflöde
(l/s)
Grönyta 100 0,01 0,1 0,15 0,001 0,3 0,7 0,9 6,9 0,0002
Hårdgjord yta
3347 0,3 0,8 1 0,27 76 162 204 1841 0,06
Tak (tunnel- nedgång)
85 0,009 0,9 1 0,01 2 4 5 53 0,002
Summa 3532 0,35 0,8 1 0,28 79 167 211 1900 0,06
5.4 Framtida flöden utan dagvattenanläggningar
5.4.1 Område utanför kvartersmark
Stationsbyggnadens takyta utökas aningen gentemot befintlig takyta för tunnelnedgången till Solna station från Tygeln 1 (Figur 10). Jämfört mot nollalternativet ökar det dimensionerande framtida flödet från
stationsbyggnaden efter byggnation endast marginellt med 1 l/s vid 10-årsregn och ökar med 2 l/s vid 50- och 100-årsregn. Gårdsvägen kommer enligt planerad utformning förses med fler planteringar än befintlig
utformning och det totala dimensionerande flödet från områdena utanför kvartersmark minskar därför med 11 l/s vid 10-årsregn och med 24 l/s respektive 31 l/s vid 50- och 100-årsregnen.
Tabell 9 Beräknade framtida dimensionerade flöden utan fördröjning i områdena utanför kvartersmark.
Marktyp Area (m2)
Area (ha)
φ φ 50-100 år
Areared 10 år (ha)
Q10 (l/s)
Q50 (l/s)
Q100 (l/s)
Q årsmedelflöde
(m3/år)
Q årsmedelflöde
(l/s)
Grönyta 697 0,07 0,1 0,15 0,01 2 5 6 48 0,002
Hårdgjord yta
2503 0,25 0,8 1 0,20 57 122 153 1377 0,04
Tak (stations- byggnad)
332 0,03 0,9 1 0,03 9 16 20 205 0,01
Summa 3532 0,35 0,7 0,83 0,24 68 143 180 1630 0,05
5.4.2 Tygeln 1
För beräkningar av framtida flöden har Golder klassificerat markytorna utifrån det underlag som utarbetats av arkitekterna hos Wingårdhs och Landskapslaget. Den största skillnaden mellan nuvarande och framtida markanvändning är att den stora parkeringsytan försvinner och ersätts med takyta. På marknivå sker den största förändringen på byggnadens västra sida mot spårområdet, där nya planteringar anläggas samt en gångväg av stenmjöl. Gångvägen planeras att ansluta till en eventuell trappa utanför fastighetens sydvästra hörn. Enligt arkitektritningar kommer övriga markytor fortsatt bestå av hårdgjord yta (asfalt och plattor med fog), se (Figur 10).
Figur 10: Klassning av markytor utifrån underlag från Wingårdhs och Landskapslaget
I beräkningarna av flöden från framtida förhållanden utan fördröjande dagvattenanläggningar antas hela hustaken vara hårdgjorda tak. Beräknade framtida dimensionerade flöden för Tygeln 1 utan
dagvattenanläggningar redovisas i Tabell 10.
Beräkningarna visar att flödet vid ett 10-årsregn efter exploatering minskar med ca 6% mot nollalternativet (från 207 l/s till 195 l/s). Detta beror till största del på att grönytorna blir större. Flödena vid 50- och 100- årsregnen minskar efter exploatering med ca 10% och årsmedelflödet med 6% mot nollalternativet.
Tabell 10: Beräknade framtida dimensionerade flöden utan fördröjning i Tygeln 1.
Marktyp Area (m2)
Area (ha)
φ φ 50- 100 år
Ared10 år
(ha)
Q10 (l/s)
Q50 (l/s)
Q100 (l/s)
Q årsmedelflöde
(m3/år)
Q årsmedelflöde
(l/s) Hårdgjord
yta
1930 0,2 0,8 1 0,2 44 94 118 1062 0,03
Marktyp Area (m2)
Area (ha)
φ φ 50- 100 år
Ared10 år
(ha)
Q10 (l/s)
Q50 (l/s)
Q100 (l/s)
Q årsmedelflöde
(m3/år)
Q årsmedelflöde
(l/s)
Tak 5594 0,6 0,9 1 0,5 143 272 342 3461 0,1
Permeabel yta
(stenmjöl)
405 0,04 0,4 0,6 0,02 4,62 12 15 111 0,004
Summa 8928 0,9 0,8 0,9 0,7 195 384 484 4703 0,2
5.4.3 Tygeln 3
För beräkningar av framtida flöden baseras klassningen av markytor på den arkitektritning som erhölls från Archus daterad 2019-09-24. På Tygeln 3 kommer de nya byggnaderna uppta större delen av fastigheten vilket gör att den totala takytan ökar jämfört med befintliga förhållanden. Takytan ökar även då de tillkommande huskropparna byggs med en delvis överhängande huskropp. Norra huskroppen kommer enligt ritningarna hänga över ytor som i framtiden kan tas i anspråk av kommunen och komma att regleras med servitut enligt förslag. Anslutna ytor som bidrar till dagvattenavrinning och som behöver fördröjas inom fastigheten ökar till 5108 m2, jämfört med 4987 m2 i befintliga förhållanden.
All hårdgjord yta utom tak på Tygeln 3 har antagits vara asfalterad yta, då inget annat angivits. Grönytor har enligt ritning koncentrerats till området mellan parkeringshuset och spårområdet i västra delen av tomten.
Även mindre grönytor och permeabla ytor har förlagts i södra delen av fastigheten närmast lokalgatan mellan Tygeln 1 och 3. I beräkningarna av flöden från framtida förhållanden utan fördröjande dagvattenanläggningar antas hela hustaken vara hårdgjorda tak (Figur 11).
Figur 11: Klassificering av planerade markytor som bidrar till avrinningen från Tygeln 3 utan gröna tak
Det dimensionerande framtida flödet från Tygeln 3 utan fördröjande dagvattenanläggningar redovisas i Tabell 11. Flödet från ett 10-årsregn förväntas öka från 107 l/s (nollalternativet) till ca 115 l/s efter exploateringen utan fördröjning. Det är en ökning med 7%. Flödet från 100-årsregnen ökar med ca 5 %, från 267 l/s till 281 l/s. Årsmedelflödet ökar från 0,08 l/s till 0,09 l/s jämfört med nollalternativet.
Tabell 11: Beräknade framtida dimensionerade flöden utan fördröjning i Tygeln 3
Marktyp Area (m2)
Area (ha)
φ φ 50- 100 år
Ared10 år (ha)
Q10 (l/s)
Q50 (l/s)
Q100 (l/s)
Q årsmedelflöde
(m3/år)
Q årsmedelflöde
(l/s) Hårdgjord
yta
670 0,07 0,8 1 0,05 15 33 41 369 0,012
Permeabel yta (ex stenmjöl)
37 0,004 0,4 0,6 0,001 0,4 1,1 1,4 10 0,0003
Grönyta 580 0,06 0,1 0,2 0,006 1,7 4,2 5,3 40 0,001
Tak 3821 0,4 0,9 1 0,4 98 186 233 2364 0,08
Summa 5108 0,5 0,8 0,9 0,4 115 223 281 2783 0,09
5.5 Framtida flöden och fördröjningsbehov
För att beräkna flödet från respektive kvarter efter att 20 mm nederbörd omhändertagits i
fördröjningsmagasinen, används en regnintensitet i beräkningarna med en varaktighet motsvarande fyllnadstiden för 20 mm regn + rinntid inom kvartersmarken till närmsta anslutningspunkt på dagvattennätet utanför kvartersmark. Rinntiden inom kvartersmark har angetts till 10 minuter för både Tygeln 1 och 3.
Fyllnadstiden för 20 mm vid ett 10-årsregn är 15 minuter med klimatfaktor, vilket framgår av Figur 1.25 i Svenskt Vattens publikation P110. Koncentrationstiden (fyllnadstid + rinntid) är således 25 minuter (10+15 minuter). Eftersom rinntid (koncentrationstiden) är lika med regnets varaktighet avläses den regnintensitet som motsvarar regnets varaktighet från en intensitet-varaktighetskurva (Dahlström, 2010) för ett 10-årsregn, vilket ger en regnintensitet på 131 l/s ha.
Vid mycket kraftiga regn (50 och 100-årsregn) med kort koncentrationstid blir fyllnadstiden av
fördröjningsmagasinen försumbar och flödet kan därför beräknas utifrån enbart rinntiden på mark och i ledningar inom kvarteret, dvs 10 minuter.
5.5.1 Tygeln 1
På Tygeln 1 kommer ca 45% av takytan utgöras av grönt tak (Figur 12). Samtliga gröna ytor innanför kvartersmark på Tygeln 1 antas anläggas som nedsänkta växtbäddar med skelettjord och biokol där fördröjning och rening av dagvatten från alla ytor från tomten kan ske.
Figur 12 Klassificering av planerade markytor som bidrar till avrinningen från Tygeln 1 med gröna tak.
I Tabell 12 redovisas framtida dimensionerande flöden med fördröjningseffekt i gröna tak och växtbäddar.
Tabell 12: Beräknade framtida dimensionerade flöden med fördröjning i Tygeln 1.
Marktyp Area (m2)
Area (ha)
φ φ 50-100 år
Ared 10 år [ha]
Q10
[l/s]
Q50
[l/s]
Q100
[l/s]
Q årsmedelflöde
(m3/år)
Q årsmedelflöde
(l/s)
Hårdgjord yta 1930 0,2 0,8 1,0 0,2 25 94 118 1062 0,03
Nedsänkta 999 0,1 0,1 0,15 0,01 2 7 9 69 0,002
Marktyp Area (m2)
Area (ha)
φ φ 50-100 år
Ared 10 år [ha]
Q10
[l/s]
Q50
[l/s]
Q100
[l/s]
Q årsmedelflöde
(m3/år)
Q årsmedelflöde
(l/s)
Gröna tak 2551 0,3 0,3 0,45 0,08 13 56 70 526 0,02
Permeabel yta (stenmjöl)
405 0,04 0,4 0,6 0,02 3 12 15 111 0,004
Hårdgjorda tak
3043 0,3 0,9 1 0,3 45 148 186 1883 0,06
Summa 8928 0,9 0,6 0,7 0,5 87 316 398 3651 0,1
Genom att magasinera 20 mm lokalt blir det dimensionerande flödet från kvarteret vid 10-årsregn 87 l/s, vilket kan jämföras med 195 l/s utan fördröjande dagvattenanläggningar och 207 l/s med nollalternativet. Det är en minskning på ca 60 %. 100-årsflödet minskar från 535 l/s till 398 l/s (ca 26 % minskning mot nollalternativet och 22 % minskning mot framtida flöden utan fördröjande dagvattenåtgärder). Årsmedelflödet förväntas minska med ca 22% gentemot framtida exploatering utan dagvattenåtgärder och 27% mot nollalternativet.
Den totala erforderliga fördröjningsvolymen i växtbäddarna från kvarteret blir ca 124 m3. Den största volymen härstammar från taken, ca 70 m3. Även om 20 mm regn kan fördröjas på de gröna taken behöver
överskottsvatten från taket renas i växtbäddarna för att reducera näringsämnen. Ca 30 m3 härstammar från hårdgjord yta på marken och 3 m3 från den permeabla gångvägen. Övriga 20 m3 kommer från nederbörd som faller på växtbäddarna direkt och fördröjs utan avrinning på marken.
5.5.2 Tygeln 3
På Tygeln 3 har 35% av takytan reserverats åt gröna tak, vilka är koncentrerade till de nya tillbyggnaderna.
De nya byggnadsdelarna bedöms klara lasterna från gröna tak bättre än de befintliga. Delar av takytan reserveras även till en takterrass. 10 % av de utritade gröna takytorna i Figur 13 antas bestå av hårdgjorda ytor som t.ex. rännor, huvar och hisstak.
I det gröna stråket mellan spårområdet och parkeringshuset föreslås att ett krossdike med grön beklädnad anläggs, vilket medför en mer trög avledning och rening innan dagvattnet kopplas till dagvattennätet. Till diket kan takvatten från parkeringshuset, nordöstra huskroppen och dagvatten från markytorna norr om
parkeringshuset avledas. Dagvatten från södra tillbyggnaden och sydöstra huskroppen samt trottoarer inom kvartersmark mellan Tygeln 1 och 3 föreslås ledas till nedsänkta växtbäddar inom kvartersmark förlagda i trottoarerna (Figur 13).
Figur 13 Klassificering av planerade markytor som bidrar till avrinningen från Tygeln 3 med gröna tak och förslagen placering av dagvattenanläggningar inom tomten.
I Tabell 13 redovisas framtida dimensionerande flöden med fördröjningseffekt i gröna tak och sprängstensfyllt krossdike med grön beklädnad.
Tabell 13: Beräknade framtida dimensionerade flöden med fördröjning i Tygeln 3
Marktyp Area (m2)
Area (ha)
φ φ 50- 100 år
Ared 10 år [ha]
Q10
[l/s]
Q50
[l/s]
Q100
[l/s]
Q
årsmedelflöde
(m3/år)
Q årsmedelflöde
(l/s)
Hårdgjord yta
670 0,07 0,8 1 0,05 8,8 33 41 369 0,01
Nedsänkta växtbäddar
113 0,01 0,1 0,15 0,001 0,2 1 1 8 0,0002
Tak 2471 0,2 0,9 1 0,2 36 120 151 1529 0,05
Gröna tak - 35%
1350 0,1 0,3 0,45 0,04 6,6 29 37 371 0,01
Krossdike 187 0,02 0,2 0,1 0,004 0,6 1 1 26 0,001
Grönyta 280 0,03 0,1 0,15 0,003 0,5 2 3 19 0,001
Permeabel yta
37 0,004 0,4 0,6 0,001 0,2 1 1 10 0,0003
Summa 5108 0,5 0,6 0,8 0,3 53 187 235 2332 0,074
Genom att magasinera 20 mm regn lokalt blir det dimensionerande flödet vid 10-årsregn ca 53 l/s, vilket kan jämföras med 115 l/s utan fördröjande dagvattenanläggningar. Det är en minskning på ca 54%. Jämfört med nollalternativet kan det dimensionerande flödet vid 10-årsregnet minska med 50%. 100-årsflödet förväntas minska från 281 l/s i framtida exploatering utan dagvattenanläggningar till 235 l/s med fördröjande
dagvattenanläggningar, dvs ca 16 %. Årsmedelflödet förväntas minska med ca 16% gentemot framtida exploatering utan dagvattenåtgärder och ca 10 % jämtemot nollalternativet.
Hela fördröjningsbehovet från fastigheten uppgår till 70 m3. Erforderlig fördröjningsvolym från anslutna areor till grästäckta krossdiket (makadamfyllt magasin) beräknas till 46 m3. Resterande volym, ca 24 m3 föreslås fördröjas i de nedsänkta växtbäddarna inom Tygeln 3.
5.5.3 Område utanför kvartersmark
Stationsbyggnaden föreslås anläggas med grönt tak. Ett grönt tak med en tjocklek på 150–250 mm kan fördröja 20 mm regn och uppnår därför kravet på fördröjning enligt Solna stads dagvattenpolicy.
Överskottsvatten från taket på stationsbyggnaden bör dock eventuellt avledas för vidare rening.
Planteringarna på Gårdsvägen föreslås anläggas som nedsänkta växtbäddar där rening och fördröjning av dagvatten från gatan kan ske.
I Tabell 14 redovisas beräknade dimensionerande flöden från stationsbyggnaden med grönt tak och
Gårdsvägen med nedsänkta växtbäddar. Flödet från stationsbyggnaden med tjocka gröna tak minskar med ca 70 %, jämfört mot vanliga hårdgjorda tak. Jämfört med nollalternativet minskar flödet vid 10-årsregn med ca 60%, från 7 l/s till 2 l/s. Flödet från 10-årsregnet från Gårdsvägen minskar med 43% med nedsänkta
växtbäddar som fördröjningsmagasin (från 59 l/s till 34 l/s) och minskar med 53% jämtemot nollalternativet.
Vid större flöden som vid 50 och 100-årsregnen blir den fördröjande effekten försumbar då magasinet fylls upp snabbt. Flödet förblir därför densamma som framtida förhållanden utan fördröjningsåtgärder.
Årsmedelflödet från områdena utanför kvartersmark minskar med 8% med fördröjningsåtgärder efter byggnation och med 21% mot nollalternativet.
Fördröjningsbehovet från den del av Gårdsvägen som ingår i planområdet uppgår till 56 m3.
Tabell 14: Beräknade framtida dimensionerade flöden med gröna tak på stationsbyggnad och nedsänkta växtbäddar i Gårdsvägen (utanför kvartersmark).
Marktyp Area (m2)
Area (ha)
φ φ 50-100 år
Areared 10 år (ha)
Q10 (l/s)
Q50 (l/s)
Q100 (l/s)
Q årsmedelflöde
(m3/år)
Q årsmedelflöde
(l/s) Nedsänkta
växtbäddar
697 0,07 0,1 0,15 0,01 2 5 6 48 0,002
Hårdgjord yta
2503 0,25 0,8 1 0,20 57 122 153 1377 0,04
Tak (stations- byggnad)
332 0,03 0,3 0,45 0,01 3 7 9 68 0,00
Summa 3532 0,35 0,6 0,78 0,22 62 134 168 1493 0,05
5.6 Föroreningsbelastning
Föroreningsbelastningen beräknas utifrån årsmedelflödet och schablonhalter av dagvattenföroreningar från olika markytor som sammanställts i Stormtac (2017). En klimatfaktor har använts för alla scenarier utom
”Befintliga förhållanden”. Föroreningshalter från hårdgjorda ytor, grus och mindre grönytor har beräknats med halter från marktypen ”Centrumområde” från Stormtac. För tak och parkering har föroreningshalter beräknats separat.
5.6.1 Tygeln 1
Den totala föroreningsbelastningen från Tygeln 1 i nollalternativet ökar proportionerligt med klimatfaktorn, dvs 25%. Då den befintliga parkeringsytan försvinner i den framtida markanvändningen kommer mängden suspenderat material och olja minska ca 50% utan fördröjning och rening. Endast kväve ökar med 8% i den framtida föroreningsbelastningen utan dagvattenåtgärder och rening, fetmarkerad i Tabell 15.
Vid den framtida föroreningsbelastningen med fördröjning i växtbäddar och gröna tak minskar samtliga föroreningsmängder. Om rening med biokol i växtbäddar anläggs kan kväve och fosfor reduceras ytterligare 42% respektive 70% mot nollalternativet. Övriga mängder minskar mellan 71–93 %. Beräkningarna visar att föroreningsbelastningen från samtliga studerade ämnen blir betydligt mindre än belastningen vid
nollalternativet efter rening och fördröjning av 20 mm regn.
Tabell 15: Beräknad föroreningsbelastning i g/år för de olika scenarierna i Tygeln 1. Fetmarkerade värden markerar en ökning jämfört med nollalternativet.
Scenario P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS olja
Befintliga förhållanden
Parkering 133 1500 40 53 186 0,6 20 5 0,07 186000 1100
Tak 120 2400 3 10 37 1,1 5 6 0,01 33400 0
Centrumområde 374 2500 27 29 187 1,3 7 11 0,07 133000 2000
Total 627 6400 70 92 410 3 32 23 0,1 352000 3100
Nollalternativ
Parkering 166 1800 50 66 232 0,7 25 7 0,1 232000 1300
Tak 150 3000 4 13 47 1,3 7 8 0,01 42000 0
Centrumområde 467 3100 33 37 234 2 8 14 0,1 167000 2500
Total 783 7900 87 116 513 4 40 28 0 441000 3800
Framtida utan fördröjning
Tak 312 6200 9 26 97 3 14 16 0,02 87000 0
Centrumområde 348 2300 25 27 174 1 6 11 0,1 124000 1900
Total 659 8500 34 53 271 4 20 26 0 211000 1900
Framtida med fördröjning
Gröna tak 150 2000 1 8 12 0,04 2 2 0,004 10000 0
Centrumområde 348 2300 25 27 174 1 6 11 0,06 124000 1800
Hårdgjorda tak 169 3400 4,9 14,1 52,7 1,5 7,5 8,5 0,009 47100 0 Total belastning
(TB) 667 7700 30 49 239 3 15 21 0,08 181000 1800
TB efter rening 233 4600 6 17 36 0,4 11 5 0,04 36000 745
Procentuell rening mot nollalternativ (%)
70% 42% 93% 85% 93% 89% 72% 82% 79% 92% 81%
5.6.2 Tygeln 3
Den befintliga föroreningsbelastningen från Tygeln 3 har beräknats med två marktyper från Stormtac.
Hårdgjorda ytor, grus och grönytor har beräknats från marktypen ”Centrumområde”. Föroreningsbelastningen
från tak har beräknats med halter tagna från marktypen ”Tak” i Stormtac. Vid framtida scenariot med fördröjning används typen ”Gröna tak” från Stormtac för beräkning av föroreningsbelastning från taken.
Resultaten av beräknad föroreningsbelastning från de olika scenarierna presenteras i Tabell 16.
Tabell 16: Beräknad föroreningsbelastning för de olika scenarierna i Tygeln 3. Fetmarkerade värden markerar en ökning jämfört med nollalternativet. Enhet är g/år.
Scenario P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS olja
Befintlig markanvändning
Tak 122 2400 4 10 38 1,1 5 6 0,01 34000 0
Centrumområde 197 1300 14 16 99 0,7 4 6 0,04 70000 1100
Total 320 3700 18 26 137 1,8 9 12 0,04 104000 1100
Nollalternativ
Tak 153 3100 4 13 48 1,4 7 8 0,01 42500 0
Centrumområde 247 1600 18 19 123 0,9 4 7 0,04 88000 1321
Total 400 4700 22 32 171 2,2 11 15 0,05 130500 1321
Framtida utan fördröjning
Tak 213 4300 6 18 66 2 9 11 0,01 59100 0
Centrumområde 117 770 8 9 59 0,4 2 4 0,02 41900 628
Total 330 5070 15 27 125 2,3 10 14 0,03 101000 628
Framtida med fördröjning
Centrumområde 113 799 7 10 47 0,4 2 3 0,02 40400 485
Tak 138 2800 4 11 43 1,2 6 7 0,01 38200 0
Gröna tak 79 1100 0,3 4 6 0,02 0,8 0,8 0,002 5300 0
Total belastning (TB)
330 4600 12 25 96 1,6 9 11 0,03 83900 485
TB efter rening 127 2300 2 5 14 0,2 3 1 0,01 10700 61
Procentuell rening mot nollalternativ (%)
68% 51% 91% 83% 92% 89% 75% 91% 72% 92% 95%
Den totala föroreningsbelastningen från Tygeln 3 i nollalternativet ökar proportionerligt med klimatfaktorn, dvs
mängderna av övriga ämnen. Vid framtida förhållanden med fördröjningsåtgärder, men utan rening, minskar föroreningsmängden av alla ämnen i jämförelse med nollalternativet.
Genom att rena 20 mm vatten från alla ytor med biokol kombinerat med flöde genom krossdiket, kan samtliga mängder reduceras ytterligare. Kvävebelastningen kan reduceras med ca 50% mot nollalternativet och fosfor med drygt 65%. Övriga mängder beräknas minska mellan ca 70–95%.
5.6.3 Områdena utanför kvartersmark
Den befintliga föroreningsbelastningen från områdena utanför kvartersmark (stationsbyggnad och del av Gårdsvägen) har beräknats med två marktyper från Stormtac. Hårdgjorda ytor, grus och grönytor har beräknats från marktypen ”Centrumområde”. Föroreningsbelastningen från tak har beräknats med halter tagna från marktypen ”Tak” i Stormtac. Vid framtida scenariot med fördröjning används typen ”Gröna tak” från Stormtac för beräkning av föroreningsbelastning från taken.
Resultaten av beräknad föroreningsbelastning från de olika scenarierna presenteras i Tabell 17.
Tabell 17: Beräknad föroreningsbelastning för de olika scenarierna i områdena utanför kvartersmark.
Fetmarkerade värden markerar en ökning jämfört med nollalternativet. Enhet är g/år.
Scenario P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS olja
Befintlig markanvändning Tak
(tunnelnedgång)
4 76 0,1 0,3 1 0,03 0,2 0,2 0,0002 1050 0
Centrumområde 414 2734 30 33 207 1 7 13 0,07 147800 2220
Total 418 2810 30 33 208 2 8 13 0 148850 2220
Nollalternativ Tak
(tunnelnedgång
5 95 0,1 0,4 1 0,04 0,2 0,2 0,0003 1320 0
Centrumområde 517 3420 37 41 260 2 9 16 0,09 184700 2770
Total 522 3515 37 41 261 2 9 16 0 186020 2770
Framtida utan fördröjning Tak
(stationsbyggnad)
18 368 1 2 6 0,2 1 1 0,001 5100 0
Centrumområde 400 2600 28 31 199 1 7 12 0 142400 2140
Total 418 2968 29 33 205 2 8 13 0 147500 2140
Framtida med fördröjning Gröna tak
(stationsbyggnad)
19 265 0,1 1 2 0,005 0,2 0,2 0,0005 1300 0
Centrumområde 399 2635 28 31 199 1 7 12 0 142400 2140
Scenario P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS olja
Total belastning (TB)
418 2900 29 32 201 1 7 12 0 143700 2140
TB efter rening 146 1740 5,71 11,3 30,2 0,214 5,5 3,1 0,0358 28740 856 Procentuell
rening mot nollalternativ (%)
72% 50% 85% 72% 88% 89% 42% 81% 61% 85% 69%
Den totala föroreningsbelastningen från Tygeln 1 i nollalternativet ökar proportionerligt med klimatfaktorn, dvs 25%. Samtliga halter minskar i det framtida scenariot utan fördröjningsåtgärder då betydligt fler planteringar i Gårdsvägen anläggs vilket ger en lägre avrinning från området. Om planteringarna anläggs som nedsänkta växtbäddar med biokol minskar samtliga halter ytterligare. Kvävebelastningen kan reduceras med ca 50% mot nollalternativet och fosfor med drygt 70%. Övriga mängder beräknas minska mellan ca 40-90%.
6.0 FÖRSLAG PÅ DAGVATTENHANTERING 6.1 Gröna tak
Kvarteren kommer till stor del upptas av byggnader, vilket gör att utrymmet för dagvattenanläggningar är begränsad. Gröna tak ses därför som en lämplig åtgärd för att kunna klara Solna Stads dagvattenpolicy på rening och fördröjning av 20 mm regn.
Hela den erforderliga fördröjningsvolymen från de gröna taken på Tygeln 1 och 3 och stationsbyggnaden utanför kvartersmark beräknas kunna fördröjas på taken. Beräkningarna bygger på att de gröna taken anläggs med tjock sedummatta med substratjord som är mellan 150–250 mm eller ett tak där tillverkaren kan
garantera en avrinningskoefficient på högst 0,3. Takvatten från gröna tak är generellt renare än dagvatten från markytor, men kan innehålla högre halter näringsämnen. Med tanke på Brunnsvikens redan höga belastning på näringsämnen, rekommenderas att växter väljs som är mindre näringskrävande och att överskottsvatten från gröna tak och konventionella hårdgjorda tak renas i växtbäddarna. Takvatten kan ledas via stuprör och vattenutkast till ränndalar på marknivå för avledning mot dagvattenanläggningarna. Även dagvatten från mark kan ledas in i fördröjningsmagasinen via ränndalar. Ett grönt tak kräver ett visst underhåll, och en
underhållsplan bör upprättas för att minimera gödning och påverkan på dagvattenkvaliteten avseende näringsämnen.
6.2 Växtbäddar inom Tygeln 1
Nedsänkta växtbäddar skapar en ytlig fördröjningszon över marklagret. I de nedsänkta växtbäddarna på Tygeln 1 uppnås effektiv rening förutsatt att skelettjorden har en tillräcklig mäktighet och att den långsiktiga infiltrationshastigheten uppgår till högst 100 mm/h. Om all grönyta inom Tygeln 1 anläggs som nedsänkta växtbäddar, alternativt upphöjda närmast huskropp med tät duk för att undvika fuktproblem, och skelettjorden anläggs med 15 % porositet och biokol, bedöms dessa åtgärder kunna rymma den erforderliga
fördröjningsvolymen och ge fullgod rening. Tas hänsyn till att ca 4 mm regnvatten (25 m3) hinner infiltrera ner i marklagret under pågående 10-årsregn, behöver den erforderliga fördröjningsvolymen i fördöjningszonen (ytliga magasinet) på växtbäddarna inom kvartersmark uppgå till 99 m3.
I praktiken innebär det ett erforderligt djup i marklagret på minst 0,5 meter (1 meter i praktiken för trädgropar) för effektiv rening och ett anläggningsdjup på minst ca 100 mm på fördröjningszonen (ytliga magasinet) och
arkitektritningarna. Genom att göra fördröjningszonen djupare än 100 mm finns goda möjligheter att fördröja större regnmängder för att tillexempelvis minska översvämningsrisken.
6.3 Växtbäddar på Gårdsvägen
Om alla planteringar på Gårdsvägen (697 m2) anläggas som nedsänkta växtbäddar med biokol för fördröjning och rening kommer 17 m3 att hinna infiltrera till det undre marklagret under pågående 10-årsregn. Resterande erforderliga fördröjningsvolym från Gårdsvägen behöver fördröjas i det ytliga marklagret (fördröjningszonen), dvs ca 39 m3 . Fördröjningszonen behöver vara 6 mm djup för att täcka hela fördröjningsbehovet men kan med fördel göras djupare för att ta hand om större regnmängder.
6.4 Grönbeklätt krossdike och växtbäddar inom Tygeln 3
På Tygeln 3 kan ett gräsövertäckt krossdike med makadamfyllning vara en lösning för att utnyttja utrymmet mellan huskropp och spårområdet. De estetiska värdena med en växtbädd på denna yta bedöms inte nödvändig då ingen gång eller biltrafik kommer förläggas till baksidan av huset. För att kunna inrymma en erforderlig magasinvolym från anslutna ytor på 46 m3 anläggs krossdiket förslagsvis en bit från husväggen med dimensionerna 1,5 meter bred,125 meter lång och med ett djup på 0,8 meter. Krossdiken med makadamfyllning antas ha en porositet på 30%.
För att omhänderta resterande fördröjningsvolym på 24 m3 behöver växtbäddarna inom Tygeln 3 vara
nedsänkta med ett minsta anläggningsdjup på marklagret på 0,5 m (1 meter i praktiken för trädgropar) och ett anläggningsdjup på fördröjningszonen (ytliga magasinet) på 190 mm.
6.5 Generell dagvattenhantering på Tygeln 1 och 3
Alla dagvattenanläggningar på Tygeln 1 och 3 bör förses med dräneringsledning om jordlagret saknar god infiltrationsförmåga. Fyllnadsmaterial kan variera mycket och de platsspecifika förhållandena måste tas hänsyn till. Växtbäddar bör även förses med bräddningsmöjlighet, till exempel en kupolbrunn som placeras i nivå med fördröjningszonens överkant. Det är viktigt att bräddavloppen inte sätts för lågt så att vattnet inte bräddar direkt i växtbädden. Om växtbäddarna och krossdiket förläggs utmed en husvägg eller ovan en källare, behöver dessa göras täta för att undvika fuktproblem. Dagvattenanläggningarna bör även anläggas täta om grundvattenytan riskerar att nå botten på dem, detta för att inte riskera att dränera grundvattnet samt att bibehålla den erforderliga fördröjningsvolymen i dagvattenanläggningarna.
I dagsläget är höjden på vattengången för serviserna på dagvattennätet i Gårdsvägen okänd. Servisen vid Tygeln 3 kommer eventuellt även att flyttas längre norrut efter exploateringen. Det är viktigt att
dagvattenledningarna som ansluts till dagvattenanläggningarna höjdsätts korrekt så inte vatten riskeras att bli stående i ledningar och mot huskroppar. Detta gäller speciellt i lågpunkterna inom kvarteren.
Markytan skall luta ut från byggnader. Ytorna inom 3 m kring byggnader rekommenderas i Svenskt Vattens P105 (2011) att ha en minsta lutning på 1:20 och efter det en lutning på 1:50 - 1:100. Ränndalar anläggs förslagsvis för att avleda vatten från vattenutkast och för att avleda vatten mot växtbäddarna.
7.0 SKYFALLSUTREDNING
En fördjupad skyfallsutredning genomförs för detaljplanens avrinningsområde och resultaten kommer att redovisas i en separat rapport.
8.0 PÅVERKAN PÅ RECPIENT OCH MILJÖKVALITETSNORMER
Om ovan beskrivna åtgärder avseende rening och fördröjning genomförs kommer belastningen av metaller, näringsämnen, olja och suspenderade ämnen minska väsentligt i dagvattnet från fastigheterna i jämförelse med nuvarande förhållanden (nollalternativet). Inom Tygeln 1 och 3 uppnås en sammanlagd reningseffekt
mellan 42–51 % för kväve och mellan 68–95 % för övriga ämnen jämfört med befintlig markanvändning i ett framtida klimat.
Förutsättningarna bedöms som mycket goda att uppnå miljökvalitetsnormerna för Brunnsviken med
föreslagen dagvattenhanteringen inom fastigheterna. Det bör noteras att de föroreningshalter som används vid beräkningarna är schablonvärden, vilket innebär att det finns en osäkerhet i hur väl dessa beskriver de platsspecifika förhållandena inom planområdet.
9.0 SAMLAD BEDÖMNING
Golder bedömer att det finns goda förutsättningar att rena och fördröja dagvatten inom kvartersmark och därmed uppfylla Solna Stads dagvattenpolicy. Dimensionerade flöden minskar efter nybyggnationen med dagvattenåtgärder i jämförelse med befintliga förhållanden. Föroreningsbelastningen från samtliga studerade ämnen väntas klara miljökvalitetsnormerna om föreslagna dagvattenåtgärder genomförs. Om dagvatten inte kan avrinna via självfall i ledningar från lågpunkterna kan det bli aktuellt att pumpa dagvatten till befintlig anslutningspunkt i Gårdsvägen.
De nedsänkta regnbäddarna inom kvartersmark kan göras djupare än förslagna dimensioner för att få plats med volymer större än 20 mm och därmed minska översvämningsrisken vid större regnmängder.
10.0 FORTSATTA UTREDNINGAR
I det fortsatta projekteringsarbetet kommer mer detaljerade utredningar göras i samråd med arkitekter, konstruktörer och VA-projektörer för att bl.a. bestämma dagvattenanläggningarnas exakta utformning och placering. Det kommer även att krävas kompletterande geotekniska och hydrogeologiska undersökningar för att få mer detaljinformation om markförhållandena där anläggningarna ska placeras.
Golder Associates AB
Hanna Lagergren Thomas Jansson
Org.nr 556326-2418 VAT.no SE556326241801 Styrelsens säte: Stockholm
i:\projekt\2018\18108440 tygeln 1 & 3\8.rapporter\dagvatten\dagvattenutredning tyglen 1 och 3\dagvattenutredning tygeln 1&3_lev200831.docx
REFERENSER
Dahlström, B. (2010). Regnintensitet - en molnfysikalisk betraktelse. Svenskt Vatten AB.
SGU. (2019a). Jordartskartan 1:25000- 1:100000. Hämtat från https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare- jordarter-25-100.html
SGU. (2019b). Grundvattenmagasin. Hämtat från https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare- grundvattenmagasin.html
Solna Stad. (2017). Solna Stads Dagvattenstrategi. Stockholm.
VISS. (2019). Brunnsviken. Hämtat från https://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterMSCD=WA68040883
