14.20. 13 Dagvattenutredning kvartersmark Detaljplan kv Hoppet Antagande 181123

Dagvattenutredning

Kv. Hoppet, Svalgången Sollentuna kommun

Uppdragsansvarig: Bengt Hymnelius

Bjerking AB Strandbodgatan 1, Uppsala. Hornsgatan 174, Stockholm. Växel 010-211 80 00. bjerking.se

Uppdragsnamn

Dagvattenutredning

Kv Hoppet, Svalgången Sollentuna kommun

Uppdragsgivare Sollentunahem

Sollentunahem Box 6059

192 06 Sollentuna

Våra handläggare

Tomas Ekesiöö/Eleonore Lövgren

Datum 2015-12-15

Rev.

2017-05-02 2018-11-23

Innehåll

1 Uppdrag, bakgrund och syfte ... 2

2 Underlag ... 2

3 Förutsättningar ... 3

4 Områdesbeskrivning ... 3

4.1 Marknivåer och topografi ... 3

4.2 Markförhållanden ... 4

4.3 Hydrologi ... 4

4.4 Markföroreningar ... 4

4.5 Dagens markanvändning och framtida markanvändning ... 5

5 Risk för översvämningar ... 6

6 Dagvattenflöden ... 6

6.1 Flöden före utbyggnad ... 7

6.2 Flöden efter utbyggnad ... 7

7 Föroreningar ... 7

7.1 Dagvatten ... 7

7.2 Markföroreningar ... 8

8 Fördröjningsvolymer ... 9

9 Förslag på dagvattenhantering ... 9

9.1 Fördröjning ... 9

9.2 Rening ... 10

9.3 Principlösning - Växtbäddar ... 11

9.4 Principlösning - Gröna tak ... 11

10 Diskussion och slutsats ... 12

11 Slutsats ... 12

12 Bilagor ... 12

1 Uppdrag, bakgrund och syfte

Bjerking AB har på uppdrag av Sollentunahem utfört en dagvattenutredning inom planområdet Kv Hoppet, Svalgången i Sollentuna kommun.

Syftet med planläggningen är att skapa förutsättningar att utveckla en ny urban plats med ett torg kantat av stadsmässig bebyggelse med blandade funktioner och lokaler i

bottenvåningarna. Bebyggelsen och torgmiljön ska bidra till att knyta samman Helenelund i Sollentuna kommun med Kista i Stockholm stad och vara en del av det gemensamma urbana stråket som sträcker sig från Sollentunavägen i öster till Kista centrum i väster.

Syftet med denna utredning är att beskriva nuvarande dagvattensituation inom kvarteret Hoppet samt de förändringar som den planerade byggnationen innebär på

dagvattenflödet och föroreningar från området.

Det område som omfattas av denna dagvattenutredning är del av fastigheten Hoppet 1 som Sollentunahem avser att exploatera.

Söder om området planeras för utbyggnad av ny spårväg och i planarbetet ingår en omfattande hydrologisk utredning. Dessutom driver Sollentuna kommun för närvarande en dagvattenutredning för allmän plats runt fastigheten Hoppet 1.

Den senaste revideringen 2018-11-23 berör beräkning av flöden, föroreningar och åtgärdsförslag, inte avsnitt om översvämningsrisker.

2 Underlag

 Utlåtande över grundundersökning för bostadsområde i kvarteret Hoppet, Helenelunds samhälle, Sollentuna kommun, Stockholms län. Daterad 1965-05- 10.

 VISS, Vatteninformationssystem Sverige.

 StormTac.

 Svenskt vattens publikation ”Avledning av dag-, drän- och spillvatten” (P110).

 Kartor från SGU: jordartskarta, jorddjupskarta och karta över grundvattenmagasin.

 Länsstyrelsens lågpunktskartering, större ytor (över 16 m²).

 WSP Översvämningskartering i Helenelund, daterad 2017-08-14.

 Rapport. Miljötekniska markundersökningar av deponierna vid Hoppet 1, Hyresgästen 3-4 och Kv. Hållplatsen (Helenelund), Sollentuna kommun. ÅF- Infrastructure AB uppdrag 593472, daterad 2014-05-16.

 Tvärbana Kistagrenen Norra Ulvsunda-Helenelund. PM Markföroreningar.

Stockholms läns landsting, Trafikförvaltningen. Daterad 2015-03-20, rev 2015-07- 10.

 Översvämningsanalys Sollentuna, Konsekvenser av extrema regn över Sollentuna kommun. DHI Uppdrag 12802674 daterad 2015-04-21.

 Förslag till detaljplan för kv. Hoppet och del av Tvärbana norr, Kistagrenen, Helenelund. Samrådshandling 2015-05-07. Sollentuna kommun Dnr 2012/0630 KS 203.

 Dagvattenutredning tvärbanan Norr Kistagrenen – Helenelund. WSP Uppdrag 100223050/10217391. Reviderad 2015-12-16.

 PM Geoteknik Provpumpning Helenelund, Iterio AB åt SLL trafikförvaltning, daterad 2017-02-01

 Rapport Utvärdering av propumpning Tvärbanan Kistagrenen. WSP uppdrag 10232615, daterad 2017-01-13

 Huvudstudie Hoppet 1 & Helenelund 7:7. ÅF projekt 727946 daterad 2016-12-09

 Ritning över planerad byggnation (dwg.) White/Sollentunahem 2018-09-03

3 Förutsättningar

I planprogrammet redovisas det att dagvattnet ska omhändertas lokalt om detta är möjligt. Om det inte är möjligt ska dagvattnet fördröjas innan påsläpp till dagvattennätet.

Inom områdets östra sida har markföroreningar påträffats. Dagvattenhantering inom planområdet ska inte bidra till ökad risk för spridning av föroreningar.

4 Områdesbeskrivning

Området är beläget nära Helenelunds station. I nordost gränsar det till järnvägen och i sydväst till E4:an. Norr om området ligger Eriksbergsskolan och söder om området finns vägar, bussgator och grönytor, se figur 1.

På fastigheten finns idag flerbostadshus byggda omkring 1965. I öster mot järnvägen står ett högre, 7 våningar, lamellhus parallellt med järnvägen. Övriga hus är tre till fyra

våningar och är placerade runt en gemensam gård. Bebyggelsen innehåller sammanlagt ca 160 lägenheter. I den södra delen finns ca 160 parkeringsplatser.

Figur 1. Översiktsbild med fastigheten Hoppet 1 i centralt i bilden (markerad med svart linje).

4.1 Marknivåer och topografi

Marken inom planområdet ligger lägre än omgivande motorvägs- och järnvägsbank.

Marken i tunneln under järnvägen ligger ett par meter lägre än det lilla grönområdet mellan Kistagången och Svalgången.

Marken inom området sluttar mot söder och ligger på en nivå om ca + 34 m i norr och sjunker succesivt till ca + 33 m i den södra delen. I den norra och östra delen finns några partier med höjder upp mot + 37 till + 38.

Områdets ytliga avrinning redovisas i bilaga 4. Avrinningen är modellerad från befintlig topografi. Den modellerade ytavrinningen visar att det framförallt i den södra delen av området finns mindre områden med större lutning. Dessa områden är även markerade i Länsstyrelsens lågpunktskartering som områden där det vid kraftiga regn kan bildas vattensamlingar mellan 0,1-0,3 m.

4.2 Markförhållanden

Enligt tidigare utförd miljötekniska markundersökningar utgörs de översta jordlagren i stora delar av området av fyllnadsmaterial. De naturliga jordarterna i området

huvudsakligen utgörs av grusiga svallsediment detta eftersom området är en del av Stockholmsåsen. Enligt SGU:s jordartskarta går ryggen på isälvsavlagringen i den östra delen av Hoppet 1, se figur 2. Isälvsmaterialet vilar på berg. Enligt SGU:s jorddjupskarta uppgår jorddjupen till mellan 10-20 m.

Figur 2. Utdrag ur SGUs jordartskarta.

4.3 Hydrologi

Grundvattengradienten är inom området relativt plan. Registrerade

grundvattenobservationer är mellan +30 och +31, dvs ca 3 meter under markytan (MUR 2017-04-21).

Enligt SGU:s grundvattenkarta är grundvattnets flödesriktning riktad åt sydsydost, dvs.

grundvattenflödet är riktad mot Edsviken som ligger ca 2 km öster om området.

För både Edsviken och Stockholmsåsen finns beslutade miljökvalitetsnormer.

Ytvattenförekomsten Edsviken har klassats ha en dålig ekologisk status och uppnår inte god kemisk ytvattenstatus. För den kemiska statusen finns undantag för kvicksilver och bromerade difenyleter som överskrids i alla vatten och en förlängd tidsfrist för tributyltenn och antracen. Målet är att uppnå god ekologisk och kemisk ytvattenstatus 2027.

Grundvattenförekomsten Stockholmsåsen Sollentuna och Silverdal har båda klassats ha god kemisk grundvattenstatus (VISS, Vatteninformationssystem Sverige).

4.4 Markföroreningar

Under 2014 och 2015 utfördes miljötekniska markundersökningar inom fastigheten.

Resultaten visade att det förekommer förhöjda halter av framför allt aromater C10-C16 och PAH, troligen kreosot, i både jord och grundvatten i den östra delen av fastigheten.

Provtagningarna visar att föroreningar bedöms förekomma kring grundvattenytan. Några

indikationer på förorening i ytligare jordlager och jordlager över grundvattenytan påträffades inte. Risken för omgivningspåverkan har bedömts som måttlig gällande bostadsmiljö och grundvattenakvifär. Inför bostadsexploateringen är bör diskussion kring åtgärder ske.

Inom fastighetens västra del vid den nuvarande innergården har ett grundvattenrör installerats och jordprov har uttagits i en punkt. Grundvattenprov och analyserat jordprov från nivån 2-2,5 m u my visar på låga halter av oljekolväten och PAH.

I läge för byggnader som planeras inom fastighetens västra del har ett fåtal provpunkter uttagits. Analysresultat visar där på låga föroreningshalter.

4.5 Dagens markanvändning och framtida markanvändning

Idag består området av byggnader med tillhörande gångstråk och innergårdar. En stor parkering finns i södra delen av planområdet tillsammans med ett antal större gräsytor utspridda inom planområdet. Befintliga VA-ledningar redovisas i bilaga 3.

Efter planerad exploatering (situationsplan 2018-09-03) ökar andelen takyta, där en del av de tillkomna taken är gröna. I anslutning till byggnader kommer marken utgöras av gårdsmark med ytor av gräs, grus, plattor och asfalt, se figur 3. Gårdsmarken i anslutning till de planerade byggnaderna på södradelen av fastigheten kommer vara underbyggd med garage.

Figur 3. Markanvändning före och efter exploatering (från situationsplan 2018-09-03)

5 Risk för översvämningar

Risken för översvämning i området på grund av höjd havsnivå i närmaste recipient, Edsviken, bedöms vara mycket liten. Planområdet ligger som lägst runt på ca + 23 meter.

Medelvattenståndet i Saltsjön är i Stockholm runt + 0,1. Det ger en skillnad på ca 23 meter. Enligt detta är risken för översvämning i området är enbart kopplad till intensivare regn med bristande avvattning.

En översvämningskartering utförd av DHI visar att det vid 100-årsregn finns risk för översvämning vid den västra delen av fastigheten som idag utgörs av parkering.

Karteringen är baserad på terräng och det befintliga ledningsnätet som är dimensionerat för 10-års regn (DHI, 2015).

Inom planområdet har lågområde identifierats i anslutning till den planerade

nybyggnationen (WSP, 2017). Översvämningskarteringen behandlar lågområden samt modellering av 100- och 200-årsregn vid två olika scenarion. Störst risk ter sig finnas vid den norra delen av den planerade byggnaden, se figur 4.

För att undvika stående vatten efter exploatering måste höjdsättning av gårdsyta säkerställa ett naturligt fall ut från huskropp till växtbäddar. I helhet ska risk för skyfall beaktas vid höjdsättning av gårdsmarken, dvs. höjdsättning av gårdsytan ska ske för att skapa en sekundär avrinningsväg ut från fastigheten och på så vis förhindra stående vatten och eventuella översvämningar vid skyfall.

Figur 4. Utdrag över vattennivå vid 100-årsregn Fall 2 ur översvämningskartering (WSP, 2017).

6 Dagvattenflöden

Flöden har beräknats med hjälp av StormTac (v.18.3.2). De avrinningskoefficienter som använts i beräkningarna är valda enligt anvisningar ur Svenskt Vattens publikation P110 och redovisas i tabell 1 och 2. Återkomsttiden är satt till 10 år med en varaktighet på 10 minuter samt med klimatfaktor 1,25 för scenario efter utbyggnad. Återkomsttiden är satt utifrån rekommendationer i Svenskt Vattens publikation P90, gällande då

dagvattenutredningen initierades.

Maximala vattennivåer ca 0,05-0,4m

6.1 Flöden före utbyggnad

Dagvattenflödet från området före utbyggnad beräknas vara 250 l/s.

Tabell 1. Dagvattenflöde vid ett 10-års regn med 10 minuters varaktighet för planområdet före utbyggnad.

FÖRE exploatering Yta (ha)

Intensitet 10-årsregn (l/s, ha)

Avr koef Qdim

(l/s)

Hårdgjort tak 0,40 228 0,9 80

Asfalterade ytor 0,71 228 0,8 123

Grönytor 0,92 228 0,2 41

Grus, Plattor 0,06 228 0,4 6

Totalt (avrundat) 2,1 - - 250

6.2 Flöden efter utbyggnad

Utan fördröjande åtgärder beräknas dimensionerande dagvattenflöden efter planerad exploatering vara 320 l/s.

Tabell 2. Dagvattenflöde vid ett 10-års regn med 10 minuters varaktighet för planområdet efter utbyggnad.

EFTER exploatering Yta (ha)

Intensitet 10-årsregn (l/s, ha)

Avr koef Qdim

(l/s)

Hårdgjort tak 0,57 228 0,9 130

Gröna tak 0,12 228 0,6 19

Täta hårdgjorda ytor (asfalt

eller betong) 0,23 228 0,85 51

Gårdsmark (gräs- och

gångytor, uteplatser) 0,87 228 0,45 100

Grönytor 0,39 228 0,2 20

Totalt (avrundat) 2,1 - - 320

7 Föroreningar

7.1 Dagvatten

Föroreningsmängder och halter har beräknats utifrån schablonvärden i modellverktyget StormTac (v.18.3.2). I tabell 3 nedan redovisas föroreningsmängder och halter före samt efter exploatering. För beräkning används årsmedelnederbörd för Stockholmsområdet om 636 mm/år. Beräkningen avser halter innan eventuell reningsåtgärd.

För att kunna jämföra och dra slutsatser kring föroreningshalter i dagvattnet, före och efter rening, redovisas riktvärden för de olika ämnena. Riktvärdena kommer från en rapport som tagits fram av det regionala dagvattennätverket i Stockholm. I denna dagvattenutredning redovisas riktvärde för 2M¹.

1Riktvärdet är ett förslag från dagvattennätverket i Stockholms Län (riktvärdesgruppen 2009) och är hämtat ur Svenskt Vattens rapport nr 2010-06 ”Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten”. 2 står för delområde som inte har direktutsläpp till recipient. M innebär att utsläppet sker till en mindre sjö eller havsvik.

http://vav.griffel.net/filer/Rapport_2010-06.pdf

Tabell 3. Föroreningshalter före och efter exploatering utan reningsåtgärder.

Ämne Enhet Riktvärde² 2M

Koncentration Mängder

Före exploatering

Efter exploatering

Före exploatering

kg/år

Efter exploatering

kg/år

P - Fosfor µg/l 175 110 89 0,93 0,79

N-Kväve mg/l 2,5 0,98 1,5 8,6 13

Pb - Bly µg/l 10 11 2,8 0,096 0,025

Cu - Koppar µg/l 30 21 12 0,19 0,11

Zn - Zink µg/l 90 89 24 0,78 0,22

Cd - Kadmium µg/l 0,5 0,41 0,42 0,0036 0,0037

Cr - Krom µg/l 15 5,9 3,8 0,052 0,033

Ni - Nickel µg/l 30 2,9 3,2 0,025 0,028

Hg - Kvicksilver µg/l 0,03 0,027 0,021 0,00023 0,00019

SS – Suspenderade

ämnen mg/l 60 59 24 520 210

Olja mg/l 0,7 0,32 0,23 2,8 2

BaP µg/l 0,03 0,025 0,0073 0,00022 0,000065

Schablonhalterna innehåller osäkerheter och bör därför mer ses som en fingervisning än som exakta mängder och halter. Generellt ses en något lägre belastning av föroreningar, framförallt bly, zink, krom, suspenderade ämnen och BaP. Minskningen bedöms vara till följd av att den större parkeringsytan försvinner. Däremot visar beräkningarna på en ökning av kväve, som bedöms vara till följd av de planerade gröna taken. Ämnena fosfor, kadmium, nickel och kvicksilver är i nivå med dagens mängder.

7.2 Markföroreningar

Inom fastighetens östra del har höga halter av oljekolväten och kreosot (PAH) påträffats i jord och grundvatten. Den påträffade föroreningen är inte avgränsad i plan eller profil och det är därför oklart om marken på fastighetens västra sida kan anses vara ren. Kreosot är tyngre än vatten och rör sig därför ofta vertikalt, dvs. nedåt i jordprofilen. På fastighetens västra del har marken undersökts med avseende på föroreningar i ett fåtal provpunkter belägna under planerade byggnader. I dessa provpunkter påträffades låga

föroreningshalter. Inom den planerade gräs/parkytan där eventuell infiltration kan bli aktuell har marken inte undersökts med avseende på föroreningar.

Infiltration av dagvatten i mark som är förorenad är generellt inte lämpligt eftersom det finns risk för spridning av föroreningar. Det aktuella området ligger dessutom på Stockholmsåsen med jordarter som är genomsläppliga, och även vattenförande, vilket ökar risken för spridning om vattenflödena ökar. Det kan inte uteslutas att det redan idag sker någon form av spridning från området. Konsekvensen av en spridning är att

grundvattenförekomsten Stockholmsåsen blir påverkad vilket måste anses som allvarligt.

På fastighetens östra del där markföroreningar konstaterats är infiltration av grundvatten inte lämpligt. På den västra delen av fastigheten tyder hittills utförda markundersökningar på att marken innehåller låga halter av föroreningar. Infiltration av dagvatten inom de fastighetens västra delar bedöms därför vara lämpligt. Infiltration vid fastighetens västra del bedöms inte heller ha en betydande påverkan på spridningen av de konstaterade föroreningarna inom den östra delen av fastigheten pga. att grundvattenflödet är riktat mot syd-sydost.

8 Fördröjningsvolymer

Då dagvattennätet i dagsläget är hårt belastat behöver det ökade dagvattenflödet som uppstår vid exploateringen fördröjas. För att inte öka flödet ut från området vid ett tioårsregn har fördröjningsvolymen dimensionerats med hänsyn till klimatfaktor 1,25 och rinntid enligt P110 och StormTac (v.2.3.18), vilket ger att 20 m³ behöver omhändertas inom planområdet.

9 Förslag på dagvattenhantering

9.1 Fördröjning

En stor del av det ökade dagvattenflödet kommer från de nya takytorna A, B och C (figur 5). I dagsläget visar situationsplan (daterad 2018-09-03) att det hårdgjorda taket A lutar bort från planområdet. För att fördröjning ska kunna ske inom planområdet behöver avrinning från tak A ske i riktning in mot området.

För att omhänderta dagvatten från gårdsmark och de nya takytorna (hårdgjorda och gröna) föreslås växtbäddar (biofilter) med placering inom gårdsyta. Gårdsmarken ska höjdsättas så att det möjliggör avrinning av dagvatten till växtbäddarna.

För att fördröja 20 m³ dagvatten i växtbäddar erfordras ca 83 m². För denna yta har ett djup på 0,8 meter och porositeten 0,3 antagits. Ett förslag på placering redovisas i figur 5.

De ytor som placerats ut är endast förslag och kan flyttas om ytan behålls och vatten är möjligt att leda till den nya ytan. Växtbäddarna föreslås anläggas på markytor som inte ligger ovanpå garage för att säkerställa att tillräckligt markdjup finns. Bäddarna kan utformas som nedsänkta bäddar i markhöjd eller som upphöjda planteringslådor. Vid projektering är det viktigt att säkerställa taklutning och höjdsättning av gårdsmark så att dagvatten inom området kan ledas till växtbäddarna.

Figur 5. Skiss över ytbehov av växtbäddar och exempel på placering.

För att reducera ytbehov av växtbäddar kan de planerade gröna taken utformas för att fördröja delar av avrinningen från de hårda taken. Även taklutningar behöver säkerställas för att möjliggöra ledning av vatten från hårdgjorda tak till gröna tak.

För att de gröna taken ska kunna ta emot avrinning från de hårda taket på byggnad A behöver det ha ett djup större än 325 mm. Tunnare tak kan endast fördröja avrinning från den egna ytan. Exempelberäkning ger att 6 m³ fördröjas från den hårdgjorda delen av tak A om de gröna taken utformas med ett djup på 0,5 meter och porositet på 0,3.

9.2 Rening

Generellt är reduktionen av föroreningar i växtbäddar god (StormTac), beroende på föroreningstyp och utformning av anläggning. Reningen sker främst genom filtrering i filtermaterialet men även via växtupptag. En längre uppehållstid ger en bättre rening, vilket regleras genom ett stort avstånd från filter till bräddbrunn (vanligtvis ca 0,2 m).

För beräkningsexemplet (ca 80 m² växtbädd med 0,8 m djup och 0,2 avstånd till bräddbrunn) erhålls rening enligt tabell 4 och 5. Dock ska det understrykas att resultat från beräkningarna ska användas för att ge en fingervisning över mängder och halter och bör bedömas i helhet och inte med avseende på enskilda värden då det finns stora osäkerheter i schablonvärden.

Tabell 4. Beräknade mängder efter rening av dagvatten från nya tak och gårdsmark i växtbädd.

Ämne

Rening växtbädd 80 m² (%)

Mängd (kg/år)

Före exploatering (hela planomr.)

Efter exploatering (hela planomr.)

Reducering Nya tak och gård efter

rening

Efter exploatering med rening

P - Fosfor 13 0,93 0,79 -0,07 0,72

N-Kväve 6,1 8,6 13 -0,6 12,4

Pb - Bly 55 0,096 0,025 -0,0059 0,018

Cu - Koppar 11 0,19 0,11 -0,008 0,102

Zn - Zink 57 0,78 0,22 -0,085 0,135

Cd - Kadmium 75 0,0036 0,0037 0,00136 0,0024

Cr - Krom 28 0,052 0,033 -0,005 0,028

Ni - Nickel 67 0,025 0,028 -0,0085 0,028

Hg - Kvicksilver 33 0,00023 0,00019 -0,000046 0,00014

SS – Susp.

ämnen 47 520 210 -63 144

Olja 47 2,8 2 -0,55 1,45

BaP 69 0,00022 0,000065 -0,000027 0,000038

Tabell 5. Beräknade koncentrationer efter rening av dagvatten från nya tak och gårdsmark i växtbädd. Det finns stora osäkerheter i beräkningarna och därför ska resultatet bedömas i helhet och inte på enskilda halter.

Ämne Enhet Riktvärde

2M

Koncentration Före

exploatering Efter exploatering Efter exploatering med rening

P - Fosfor µg/l 175 110 89 83

N-Kväve mg/l 2,5 0,98 1,5 1,45

Pb - Bly µg/l 10 11 2,8 2,0

Cu - Koppar µg/l 30 21 12 11

Zn - Zink µg/l 90 89 24 16

Cd - Kadmium µg/l 0,5 0,41 0,42 0,27

Cr - Krom µg/l 15 5,9 3,8 3,3

Ni - Nickel µg/l 30 2,9 3,2 2,1

Hg - Kvicksilver µg/l 0,03 0,027 0,021 0,017

SS – Suspenderade

ämnen mg/l 60 59 24 16

Olja mg/l 0,7 0,32 0,23 0,18

BaP µg/l 0,03 0,025 0,0073 0.0047

9.3 Principlösning - Växtbäddar

Växtbäddar kan utformas som en planteringsyta som mottar dagvatten från hårdgjorda ytor. Den övre delen av växtbädden utformas som ett ytmagasin dit vatten kan tillrinna och tillfälligt uppehållas. Vattnet infiltreras sedan genom markbäddens lager och renas genom upptag till mark och växter. Dagvattnet kan ledas till växtbädden via ytlig avrinning, brunnar eller ledningar. I en växtbädd kan även träd planteras. Växtbädden kan utformas som en nedsänkt bädd eller en upphöjd planteringslåda, se Figur 6 och 7.

Vidare kan även växtbäddarna konstrueras med eller utan utlopp. För att förhindra erosion är det viktigt att flödesutjämnare eller erosionsskydd finns vid anläggningens inlopp.

Figur 7. Principutformning över upphöjd växtbädd t.v. (Kent Fridell, SLU) och nedsänkt växtbädd t.h. (illustration av WRS).

9.4 Principlösning - Gröna tak

Inom området planeras gröna tak. Gröna tak främjar biologisk mångfald i staden och kan reducera den årliga avrinningen. Vid stora regn har taket därmed en mindre betydelse för flödet. Funktionen i gröna tak beror både på jordlagrets mäktighet och på upptag och avdunstning från växter. För att uppnå en god funktion behöver växtligheterna vara välmående vilket i kallare klimat kan innebära tillförsel av gödsel. För att undvika att taket tillför näringsämnen till dagvattnet behöver särskild hänsyn ägnas vid val av växter, dvs.

Figur 6. Exempelbilder på hur växtbäddar kan utformas.

växter anpassade till vårt nordiska klimat som inte, eller i mycket liten omfattning, kräver gödsel är bäst utifrån föroreningssynpunkt.

10 Diskussion och slutsats

Resultat av utförda beräkningar visar att planerad exploateringen inom området medför ökade dagvattenflöden. Ledningsnätet är idag hårt belastat och det ökade flödet efter exploatering behöver fördröjas inom fastigheten. För att fördröja dagvatten från exploateringsytorna (nya hårda och gröna tak samt gårdsmarken) har växtbäddar (biofilter) föreslagits med placering inom gårdsmarken. Exempelberäkning visar att ca 80 m² växtbäddar erfordras för att fördröja det ökade flödet.

Recipient för området är Edsviken, som i dagsläget har en problematik kopplat till övergödning. Utförda beräkningar indikerar generellt att den framtida belastningen av föroreningar minskar, undantaget kväve. Ökningen av kväve härrör av de planerade gröna taken där schablonhalter framförallt är kopplade till gödsling av taken. Det är därför av största vikt att gödsling undviks så långt som möjligt eller används i mycket begränsad omfattning. Växtbäddar utgör även en god rening och beräkningarna visar på betydligt lägre föroreningsmängder jämfört med scenario före exploatering (undantaget kväve, där begränsning av gödsel på gröna tak bedöms vara den viktigaste åtgärden för att inte öka belastningen).

Ett alternativ till växtbäddar är kassettmagasin, se bilaga 1. Dock är reningen i

kassettmagasin betydligt lägre. För att uppnå en lika låg föroreningsbelastning behöver denna lösning kompletteras med ytterligare åtgärd.

Marken inom området består av sandiga jordar och angränsar till grusås

(Stockholmsåsen) och bedöms därmed ha en god genomsläpplighet. Grundvattenytan har uppmätts ca 2 meter under markytan. Utifrån detta bedöms det vara möjligt att infiltrera dagvatten. I områdets östra del finns konstaterat höga föroreningshalter i marken och där bör infiltration inte ske. På fastighetens västra del där eventuell infiltration kan bli aktuell behöver det säkerställas att dagvatteninfiltration inte bidrar till spridning av föroreningar.

11 Slutsats

Bedömningen är att om föreslagna åtgärder vidtas kommer exploateringen inte äventyra Edsvikens miljökvalitetsnorm och den framtida kvalitén på dagvattnet ifrån planområde kommer sannolikt att förbättras.

12 Bilagor

Bilaga 1 Alternativ med kassettmagasin Bilaga 2 Modellerad ytvattenavrinning

Bjerking AB

Tomas Ekesiöö och Eleonore Lövgren

Kontaktperson:

Eleonore Lövgren 010-211 84 97

eleonore.lovgren@bjerking.se

Granskning

Örjan Nilsson

Lisa Öborn

Bilaga 1- Alternativ med kassettmagasin

Om dagvatten inte kan infiltreras på fastigheten är kassettmagasin ett sätt att erhålla en stor volym för fördröjning och samtidigt kunna ha tillgång till spolning och rensning. Varje kassett har en höjd på ca 0,5 och en effektiv volym av 95 %. Rekommendation är att kassetterna bör anläggas minst 1 m ovanför grundvattenytan. Kassettmagasin kan byggas ihop till önskad storlek, se figur 1. Minimum marktäckning som krävs vid normal last är 0,4 m och vid trafiklast 0,8 m. Ytbehovet på magasinen varierar beroende på förläggningssätt. För ett erhålla god fördröjningsfunktion bör magasinet ha en avlång utformning. Kassettmagasinen är i första hand till för fördröjning men en viss rening av vattnet erhålls (StormTac). För att uppnå en lika god reducering som med växtbäddar behöver

kassettmagasinen kompletteras med reningsåtgärd.

En stor del av den tillkommande dagvattenvolymen härrör från takavrinning. Fördröjningsmagasinet bör placeras så att takavrinning på ett lämpligt sätt kan ledas till magasinet. Magasinet kan utföras som ett stort magasin eller uppdelat i flera mindre. Inom området är en möjlig placering av

kassettmagasin längs med det utformade betongstråket med tillhörande växter som löper igenom områdets gröna yta. Stråket har en yta av ca 700 m². Grundvattenytan inom området har uppmätts ca 2 meter under markytan. För att bibehålla 1 meters avstånd till grundvattenytan bör kassettmagasin anläggas i en nivå (0,5 m). För att fördröja den ökade dagvattenmängden på 20 m³ krävs

kassettmagasin med en yta av ca 43 m², vilket med mycket god marginal ryms inom betongstråket. För möjlig placering av kassettmagasin se figur 2.

Figur 1. Dagvattenkassett som är tillgänglig för TV- inspektion, spolning och rensning.

Figur 2. Förslag möjlig utformning på fördröjningsmagasin vilken med god marginal kan placeras inom betongstråk.

Bilaga 2 - Modellerad ytvattenavrinning

Figur 1. Modellerad ytvattenavrinning utförd 2015-12-15.