2015-10-19 16:24 CEST
Fler förslag till förändringar i struktur- och förändringsplan del 2
Med målet att skapa en högkvalitativ och hållbar hälso- och sjukvård i
framtiden har tjänstemannaledningen tillsammans med verksamhetscheferna inom Landstinget Dalarna tagit fram ett förslag till struktur- och
förändringsplan del 2 för fortsatt politisk process i landstingsstyrelsen och fullmäktige.
På landstingsfullmäktige i juni togs beslut om genomförande av struktur- och förändringsplan del 1. En del förändringar har redan genomförts, andra är planerade för och kommer att genomföras.
Vid fullmäktige i juni fick landstingsdirektör Karin Stikå Mjöberg i uppdrag att fortsätta med del 2 i arbetet med struktur- och förändringsplanen.
Tillsammans omfattar struktur- och förändringsplan del 1 och 2 hela Landstinget Dalarna och beräknas ge en ekonomisk effekt på cirka 700 miljoner kronor till och med 2019, och skapa en hållbar och balanserad ekonomi från och med 2016.
-Vi har under lång tid levt över våra tillgångar, haft en högre kostnadsnivå än jämförbara landsting och vi har under en lång tid erbjudit mer vård än vad vi har haft ekonomi för. Detta måste vi få rätsida på, säger Karin Stikå Mjöberg, landstingsdirektör.
Uppdraget till landstingsdirektören gällande struktur- och förändringsplan del 2 har varit att ta fram förslag på:
• Utbudsstruktur och nivåstrukturering för Landstinget Dalarnas sjukhus med beaktande av landstingets hela hälso- och
sjukvårdssystem
• Prioriteringar och dess konsekvenser som krävs för att kunna implementera den framtida utbudsstukturen
• Kompetens- och bemanningsplan och förändrat arbetssätt utifrån framtida utbudsstuktur
• Jouruppdraget inom länet utifrån framtida utbudsstuktur
• Effektivt lokalutnyttjande och prioritering av
fastighetsinvesteringar utifrån framtida utbudsstuktur
• Effektiv planerings- och styrmodell samt ersättningsmodell inom ramen för landstingets ledningssystem
• Beskrivning av framtida arbetssätt
I arbetet med att ta fram struktur- och förändringsplanen del 2 har en arbetsgrupp av tjänstemän, chefläkare och andra företrädare för sjukvården deltagit, tillsammans med verksamhetschefer. Man har utgått från kravet på en kostnadsminskning i Landstinget Dalarna för att nå en balans mellan resurser och utbud. I arbetet har man även undersökt vad befolkningen i Dalarna behöver och var vården ska finnas. Utifrån detta har olika scenarion arbetats fram med hänsyn till ekonomiska perspektiv, medicinska perspektiv och konsekvenser för hälso- och sjukvården i övrigt när det kommer till bemanning och kompetensförsörjning. Fokus har varit att vården ska organiseras utifrån patientsäkerhet, hållbarhet, kvalitet och medicinsk utveckling. En omvärldsanalys, men också behovsanalys, har gjorts.För
patienterna kan de förslag till förändringar som läggs fram innebära att service upplevs som sämre och att det blir längre väntetider eller råd om egenvård för dem med lindrigare sjukdom eller ofarliga besvär.
- Vi har gått grundligt tillväga i vårt arbete och kan nu lämna över ett samlat förslag till landstingsstyrelsen för fortsatt politisk process. Det förslag vi lämnar kan komma att väcka känslor och reaktioner och det har jag förståelse för. Vi ser dock detta som nödvändigt för att vår hälso- och sjukvård ska vara hållbar i framtiden, säger Karin Stikå Mjöberg.
Primärvårdsjourer flyttas dagtid
På Ludvika lasarett föreslås primärvårdsjouren ha jour dagtid för
landstingsdrivna vårdcentraler på Ludvika vårdcentral. För Västerbergslagen organiseras primärvårdsjouren vardagar 17-21 samt helger 9-17 tills vidare på Ludvika lasarett. Nattetid har jourcentralen öppet som tidigare.
Man föreslår även att ortopeden på Ludvika lasarett stängs samt att antalet vårdplatser på medicinkliniken dras ner med 6 (av 40).
I Avesta föreslås primärvårdsjourens uppdrag flyttas från medicinakuten till vårdcentral dagtid. För södra Dalarna organiseras primärvårdsjouren vardagar 17-21 samt helger 9-17 tills vidare på Avesta lasarett. Nattetid är
medicinakuten öppen som tidigare.
Man föreslår även att medicinkliniken på Avesta lasarett minskar antalet vårdplatser med 6 (av 51).
-Patienter i Västerbergslagen och södra Dalarna kommer även
fortsättningsvis få den vård de behöver. Andra landsting har redan gått den här vägen och vi tror att vi genom detta förslag kan tydliggöra och
effektivisera primärvårdsjourernas uppdrag. De tidsramar vi föreslår stämmer väl med erfarenhetsmässiga utvärderingar av primärvårdspatienternas
sökbehov, säger Ulf Börjesson, divisionschef primärvård.
På Falu lasarett föreslås antalet vårdplatser minska på flera avdelningar.
Akutvårdsavdelningen (AVA) föreslås minska antalet vårdplatser med 10 (av 16), medicinkliniken med 6 (av 72) och ortopeden med 8 (av 52).
Man föreslår även att reumatologavdelning 12 och ortopedavdelning 18 slås samman.
-Att slå ihop dessa avdelningar öppnar för ett effektivare arbetssätt med tätare bemanning. Nu går vi in i processen med att se över hur avdelningen ska organiseras, säger Tomas Riman, divisionschef kirurgiska specialiteter.
På Mora lasarett föreslås antalet vårdplatser minskas på
intensivvårdsavdelningen (IVA) med 2 (av 8). Man vill även se över
arbetstiden för sjuksköterskor under jourtid på centraloperation. Man föreslår också att ytterligare 250 planerade operationer per år ska utföras på kvällar och helger.
Pensionsavgångar kartläggs
När det gäller bemanning och kompetensförsörjning har samtliga
verksamheter setts över för att kartlägga var pensionsavgångar finns. Man inför även skärpt anställningsprövning och kommer vara mer restriktiv med nyanställningar och vikariat. Totalt behöver landstinget minska 600 tjänster fram till och med 2019 för att nå den ekonomiska effekt man eftersträvar.
Man vill göra det genom en succesiv anpassning av bemanningen som främst handlar om pensionsavgångar som inte kommer att återbesättas. Anställda behöver inte vara oroliga för att bli av med sina jobb och inga varsel
föreligger.
-Vi går nu in i en arbetsprocess där det handlar om att se över vilken bemanning vi ska ha i framtiden. Landstinget har idag cirka 5500 medarbetare inom hälso- och sjukvården och vi ser att i takt med att vi effektiviserar verksamheterna behöver bemanningen följa efter. Man ska komma ihåg att siffran 600 inte är statisk - den ekonomiska effekt vi eftersträvar motsvarar 600 tjänster, men kan vi hitta andra ekonomiska lösningar kommer siffran givetvis att förändras och det jobbar vi för, säger Anna Cederlöf, personaldirektör.
Den 9 november kommer landstingsstyrelsen ta ställning till förslagen och 23-24 november kommer landstingsfullmäktige att fatta beslut.
Landstinget Dalarna är den största arbetsgivaren i Dalarnas Län. Vi erbjuder
hälso- och sjukvård och tandvård till länets invånare och besökare. Men vi är också engagerade i andra frågor, till exempel, kultur, forskning och
utbildning.
Kontaktpersoner
Tomas Riman
divisionschef kirurgi, Region Dalarna tomas.riman@regiondalarna.se 072-533 07 60
Karin Stikå Mjöberg
regiondirektör, Region Dalarna
karin.stika-mjoberg@regiondalarna.se 070-686 38 20
