Flygvapnet har under året begåvats med en svensk mästare - i segel­

HANS vann SM-guld

Flygvapnet har under året begåvats med en svensk mästare - i segel­

flygning. Hans namn är HANS LARSSON och han är major vid

F 16

i Uppsala. - Här berättar Hans lite

om

vad täv­

lingssegelflygning går ut på,

mm.

Tävlingssegelflygning i dag går lite förenklat ut på att flyga runt en sluten bana, fotografera givna brytpunkter, samt åter­

vända till startpunkten. Snab­

bast runt vinner tävlingsdagen.

Har man alltför bråttom slutar det oftast på en åker. Vissa da­

gar kanske samtl iga deltagare landar ute beroende på oti 11­

räckligt väder, för långt lagd bana, etc.

Eftersom jag lyckades med bedriften att vinna 1992 års Klubbklass-SM, relaterar jag till den na tävl i ng.

Klubbklassen består av något äldre segelflygplan av stan­

dardklass. Samtl iga flygplan är dock i glasfiber och med mo­

dern design. Gemensamt är att gl idtalet Iigger strax under 40 (en modern standard kärra på strax över 40).

Blanda inte ihop Klubbklas­

sen med VM i Borlänge nästa år. I Borlänge tävlas det i Open,15-metersklassen och standard. Här används de ab­

solut nyaste materialen. I exem­

pelvis Open, där inga som helst begränsningar finns på flygplanen, är glidtal på 60 och strax däröver inget ovan­

ligt.

• Så lite från själva Klubbklass­

SM 1992. Vi tävlade i sju da­

gar av åtta möjliga. Total flyg­

tid för min del blev ca 35 tim­

mar. Det blir i runda tal cirka fem timmar om dagen, varav det oftast blev omkring en tim­

mas väntan i luften på att start­

linjen skulle öppnas. Banläng­

derna på detta SM varierade mellan 25-35 mil och med snittfarter på ibland upp emot 100 km/h.

Som kuriosa kan nämnas att den längsta SM-banan som lagts i Sverige lyder på 75 mil.

Nästan samtl iga flög runt ba­

nan denna kanonvädersdag

sommaren 1982. •

Konsekvenser

av regeringens "krisproposition"

"Flygvapnet 95"

FlygvapenNylf 53 år Nordens största flygtidskrift: 33. 500 ex. Trycks på miljövänligt papper.

o

INNEHALL

4: Verksamhetsberättelse Sid

6: TU JAS 39 10: eTS, del 2

14: MHS omvandlas 18: Debatt

20: Möt Skanåker 22: Vapen på mässor 30: Nätverk 1 + 2 33: Nya böcker, m m 36: FVRF-nytt

Nr 1/93 utges i mars

Manusstopp för nr 2/93

=

3 april

Övriga förändringar:

....

Försvarsmakten blir en myn·

dighet istället för dagens lOO-talet olika myndigheter.

~ Tre militärområden ersätter dagens fem.

~ Tre flygkommandon organi­

seras fTån den 1 juli 1993, istället för dagens luftför­

svarssektorer. Luftförsvars­

sektorerna ÖN och NN blir Flygkommando Norr (fK N).

•

^{därtblan Dasens ~ra} Flygstaben, ^{centrala taber,} lägqs ned och delar därav or~m- seras i en gemensam st;!b \ kvarteret att biträda 08.

Chefredaktör &

ansvarig utgivare: BERNTÖSTH Redaktionschef: OWE WAGERMARK Redaktör: JAHN CHARLEVILLE Prenumeration: GUNNEL WIREN lUS Ljungbergs Tryckeri AB, Klippan 1992-12-03/92-1199

BIDRAG från läsekretsen välkomnas. Redaktio­

nen förbehåller sig råtten att redigera allt materi­

al. - Endast "Ledaren" ger uttryck för CFV åsikter. För signerade artiklar svarar resp förfat­

tare, (ör redigering och layout redaktören.

ÅTERGIVANDE av textinnehållet medges.

Källan önskas tydligt angiven.

ADRESS: ^'B'

FlygvapenNytt 08-7887569

Flygstaben/lnto (pren) 788 75 67 107 84 Stockholm vx: 7887500

Prenumerationspris 50 kr 1 993 Postgironummer 31 69 97-6

Kassa 103:6 Flygstaben Fax-nr: 08-664 77 39

FlygvapenNytt nr 4/92 2

är riksdagen tog ställning till försvarets framtid i juni 1992 fick vi en plattform för Flygvapnets utveckling som i huvud­

sak gav oss balans mellan uppgifter och resurser. Beslutet betonade en långsiktighet byggd på kvalitet i alla krigsförband inom en reducerad organisation. Beslutet innebär en inriktning på 16 flygdivisioner på sikt, d v s de åtta JA 37-divisio­

nerna samt de nyligen beställda åtta JAS 39-divi­

sionerna. Till detta inriktas krigsorganisationen på 24 basbataljoner, tio strilbataljoner, tre flygkom­

mandon samt erforderliga förband i övrigt.

Beslutet innebär i närtid nedläggning aven sektorstab, av flera fredsbemannade radarstatio­

ner, radargruppcentraler, bastroppar m m. Men också beslut om nedläggning av F 13 - ett beslut som togs i ett sent skede av politisk beredning.

Beslutet innebär vidare att Flygstaben skall redu­

ceras och i ny form ingå i det nya högkvarteret.

Under juli - september arbetade vi alla med pla­

nering för att på bästa sätt genomföra de politiska besluten.

• • Så fördjupades statsmakternas insikt om pro­

blemen för svensk ekonomi, vilket i september ledde fram till den s k krisöverenskommelsen. För försvarets del innebar överenskommelsen att F 6 läggs ner, en AJ 37-division läggs ner tidigare än planerat, värnpliktsförmåner förändras samt att ytterligare en flottilj skall läggas ner senast 1997.

Besparingar på 1,2 miljarder årsvis skall uppnås inom försvaret från och med 1997/98.

Överenskommelsen tillkom under några hektis­

ka dygn. En normal stabsberedning kunde inte genomföras. Vi hade alla att "gilla läget".

Det är givet att denna inriktning för försvaret förändrade en rad förutsättningar i den planering som i tidig höst pågick inom Flygvapnet.

Det är också naturligt att detta för många upp­

levdes som chockartat besked, inte minst vid F 6.

Det är också förståeligt om alla långt ute i Flygvapnet ställer sig undrande över vad som pågått de senaste månaderna. Att ge en fullgod och tydlig information är inte lätt när förändring­

ar sker så snabbt och i sådana former.

FlygvapenNyll nr 4/92

• • I avvaktan på riksdagsbeslut - i december 1992 - har chefen för Flygvapnet dels påbörjat planering med de nya förutsättningarna, dels genomfört en serie informationsåtgärder i syfte att informera så många som möjligt om bakgrunden och de alternativ vi nu planerar för.

Chefens för Flygvapnet besök vid flottiljer och skolor har haft dessa syften. Men också att uppre­

pa de principer som skall vara vägledande vid t ex personalomflyttning och omfördelning av uppgif­

ter. Ytterligare ett syfte har varit att få "feed­

back" från Flygvapnets anställda om attityder, reaktioner och osäkerhet och säkerhet och inte minst fånga upp de frågor från personalen som vi centralt skall besvara.

Chefens för Flygvapnet uppfattning är att vid aJla flottiljer och skolor finns det en imponerande förståelse för situationen. En konstruktiv anda präg­

lar de allra flesta .

Det är nu angeläget att alla medverkar till att inplanera bästa lösning för all den personal som på sikt skall vara kvar i Flygvapnet. Det gäller alla flottiljer och skolor och inte bara de som är direkt inblandade i nedläggningen.

Trots de påfrestningar som förbanden kommer att utsättas för i omstruktureringen är beslutsam­

heten stor hos personalen att åstadkomma ett gott slutresultat. Detta är viktigt för att vi skall få behålla det förtroende Flygvapnet redan åtnjuter i samhället.

• • På längre sikt är det nödvändigt att enligt riks­

dagsbeslut fullfölja arbetet med underlag för Flygvapnets framtida organisation. Med de senas­

te organisationsbesluten är det nu oklart, om vi kan åstadkomma en reen ytterligare besparing genom att lägga ner fler flottiljer om rationell fredsdrift skall bibehållas. I stället kan vi kanske uppnå besparingar genom att pröva andra kombi­

nationer vad avser utbildning, underhåll m m. Det blir nu en angelägen uppgift för oss alla i Flygvapnet att skapa förståelse för detta de när­

maste åren.

3

Chefen för Flygvapnet (CFV) har nyligen genomför t den årliga redovisningen och ana l ysen av produktionen inom huvudprogram 3, flygvapenförband. I årsredovisningen för budgetåret 1991/92 beskrivs i huvudsak verksamheten vid Flygvapnets flottiljer och skolor. Den har utsänts med CFV skrivelse, som har beteckningen 486:62342. Här ges en sammanfattning därav.

V

erksamheten vid förband och skolor har genomförts på ett bra sätt. De produktionsmål som regeringen angivit har nåtts.

Krigsförbanden utvecklas efterhand mot de krigsdugl ighetsmål som anges i långsiktiga förbandsutveckl i ngspla­

ner (FUP) och CFV programutveck­

lingsplan (PUP).

Incidentberedskapen har upprätt­

hållits i planerad omfattning.

Ökande underhållskostnader

egenskydd, ändrade radarfunktioner, taktisk utprovning och utbildning har givit JA-systemet en ökad taktisk flexi­

bilitet och ökad luftförsvarsförmåga.

Modifieringar av Attack- och Spa­

ningsviggen inför integrering till flyg­

system AJ/S 37 har inletts. Såväl attack- som luftstridsförmågan blir bättre efter modifieringarna.

Planering av ombeväpning till Gri­

pen har genomförts enligt plan.

Värnpliktiga lastmästare

flygburen spaningsradar FSR-90 har fortsatt. Ytterligare radarförband PS­

870 har krigsorganiserats.

Av ekonomiska skäl har övnings­

verksamheten vid krigsbaser begrän­

sats liksom repetitionsutbildningen.

Utbyggnaden av Bas 90-systemet har fortsatt. Basbataljonernas materiel­

la tillgänglighet har förbättrats genom tillförsel av ny materiel och nya mobi­

I iseri ngsförråd.

Slutövningar med basförbanden har genomförts med god utbildningseffekt.

Flyg- och helikopterförbanden har fortsatt god förmåga att lösa sina huvuduppgifter. Det totala flygtidsbe­

hovet fortsätter att minska - b'll a genom reducerad flygverksamhet med J 35J vid F 10 och genom att färre reservofficerare har inkallats. Flygtids­

produktionen vid stationskompanier och verkstäder har motsvarat flygför­

bandens behov.

Kostnaderna för flygplansunderhåll (1,2 miljarder kronor) fortsätter att öka, även om ökningstakten har däm­

pats (Fig 1).

Ökad luftförsvarsförmåga

Modifiering av Jaktviggens datorpro gram, införande av motmedel för

Utökad övningsverksamhet för kvalifi­

cerade krigsuppgifter har genomförts främst vid transportflygenheten vid F 7 (lP 84). Första omgången med värn­

pliktiga lastmästare för transportflyg­

planet Hercules har utbildats med mycket gott resultat.

Omskolning till HKP 10 (Super Puma) och HKP 9B är genomförd vid aktuella förband. Flygräddningsbered­

skapen har haft en större omfattning än tidigare år.

Ny strilmateriel utvecklas

Strilförbanden har god förmåga att lösa sina uppgifter. Utveckling och projektering av nya strilcentraler och

Färre civila

Uppfyllnaden av militär personal är god - ett resultat av tidigare inriktad rekrytering. Föryngringen i Flygvapnet av yrkesofficerare ökar behovet av special- och vidareutbildning under en övergångsperiod.

Antalet civilanställda har minskat.

Drygt 5000 värnpliktiga har genom­

fört grundutbildning i Flygvapnet.

Antalet som avbryter denna har varit fortsatt högt.

Frivilligverksamheten har genom­

förts på i stort sett samma nivå som tidigare avseende befordringsutbild­

ning. Övningstillfällena och deltagan­

det inom den optiska luftbevakningen har minskats.

FlygvapenNytt nr4/92 4

• • Vid ett flyghaveri har en besätt­

ningsman omkommit under budget­

året. Två flygplan och en helikopter har havererat. Haverier och övriga drift­

störningar finns redovisade i Försva­

rets flygsäkerhetsanalys 1991/92, Ofyl nr 1170.

Ekonomiskt utfall

Produktionen har begränsats på grund av den reducerade medelstillgången.

.. Anslaget Dl för lednings-och förbands­

verksamheten om 4.878 Mkr har över­

utnyttjats med 53 Mkr (l proc). Fördel­

ningen av kostnader inom anslaget framgår av Fig 2.

.. Anslaget D2 för anskaffning av materiel om 6.323 Mkr har underutnyttjats med 213 Mkr på grund av senareläggning av vissa materielobjekt och projekt.

.. Anslaget D3 för anskaffning av anlägg­

ningar om 297 Mkr har underutnyttjats med cirka 5 Mkr på grund av omavväg­

ningar.

Slutsatser

Även om hushållningen av ekonomis­

ka resurser sammantaget varit god under 1991/92, behöver den bli ännu bättre för framtiden. Planeringen av verksamheter och dess verkliga kost­

nader behöver bli säkrare.

Produktiviteten, d v s att göra saker rätt med minsta möjliga resursförbruk­

ning i form av personal och pengar, behöver granskas kontinuerligt inom alla verksamhetsgrenar. •

Fig 1

Kostnader för flygplansunderhåll

Index 250

D

225

flygplans­

200

1982/83=100 :

I

I I I

I

r r r I I

,

. --+-

^~

I r

- , _,

.... ^, , -

I

87/88 88/89

I I

I I

,

r I I

, , ,,

r r r

, ,

I I

I I

I I -

I I

r I

I r -

t ^r

I I

,

-

~

^{- 4}

.-!- _, , --- , ^,

I ^-

I

,

-

I

,

r r

- ^,

^{I I}

- ^,

^{I I}

- ^-

^-

89/90 90/91 91/92

underhåll 175

nellopris­

150 --- index

125 _____ ullagen

flygtid 100

75

Fig 2

Utfall kostnader 1991/92 - Totalt

4931

Mkr

.1/'

FlygvapenNy/t nr 4/92 5

a ,a ^• _gs­

en e

I I

a

Hjälpmedel för integration i ledningssystem

J AS 39 Gripen bl ir mer än något stemen ännu är under utveckl ing, nummer av FlygvapenNytt avse tidigare av våra stri dsflygp lan inte­ har interimistiska provsystem tagits dessa att presenteras närmare.

grerat i Flygvapnets ledn in gssy­ fra m för aU understödja utveck­

stem. Då de framtida ledni ngs y- lingen av J AS 39. I ett kommande

I 1'1 , ;. ,

l'

I

ACOSS Long Term Projeclion - Sorties

Vie ." LTP leJ

j I\lrcr a r ­

lype So n lt5.

Hole S0 r1 4f' S Pilots We~ons

Ou il

DAY ;,\1

12

10 12

Hl 1&

,..>

15 l :' IS

Aj

III lO IS

SI 2S

?!J 10

52 25 10 lQ

R

o

Il 1-1

Exempel på be­

räknjn~ av anta­

let mÖjliga flyg­

företa rried hän­

syn tlil tillgäng­

lIga resurser un­

der ett antal da­

gar framåt. En av mån$a funk­

tioner I MARY, ett simulerings­

~emför fram­ tida ledning från flygkommando.

OIiservera att be­

räkningen i ex­

emplet grundas

på

helt fiktiva värden,

FlygvapenNyll nr 4/92 6

Gripen har nu flygprovat nästan alla sina olika vapentyper (diverse robotar, raketer, bombkapslar,

m m) - här med fyra Maverick aNackrobotar och två Sidewinder jaktrobotar.

Förberedelser inför den taktiska utprovning­

en av JAS 39 Gripen har pågått sedan 1987, då de första piloterna för denna verksanlhet togs ut. Arbetet har varit inriktat på att utforma system i JAS 39 och angränsande stödsystem, så att de kan integreras med varandra. De skall göras användarvänli8a och bidra till att Gripen blir ett effektIvt flygsystem I taktiskt och operativt hänseen­

de.

irekt efter uttagning av de förs­

ta piloterna 1987 inleddes ett färberedelseskede. Personalen knöts till flygstabens JAS-avdelning (FS/jAS), med uppgift att medverka som taktisk expertis i arbetet med sy­

stemutveckling samt att bevaka kraven på det framtida utbildningssystemet. I arbetsuppgifterna ingick även att be­

vaka Gripens intressen i stödsystem som bassystem, stridsledningssystem, taktiskt ledningssystem och sambands­

system . Under förberedelseskedet ge­

nomfördes också skillnadsomskolning på de flygslag som piloterna inte tidi­

gare var utbildade på. Detta för att bredda deras taktiska kompetens.

I anslutning till den översyn som gjordes under 1989 av flygstabens or­

ga nisation och personalinnehåll be­

slutade Chefen för Flygvapnet, att en taktisk utprovningsenhet JAS 39 skulle inrättas från l oktober 1989 tillhöran­

de myndigheten F 7. Det beslutades även att taktisk utprovningsenhet TU FlygvapenNylt nr 4/92

JAS 39 inledningsvis skulle lokaliseras till Linköping.

TU JAS 39:s verksamhet har däref­

ter genomgått ett uppbyggnadsskede med anskaffning av lokaler, utrustning och rekrytering av personal. Detta arbete är nu i huvudsak avslutat. Sam­

tidigt med resursuppbyggnad har ett intensivt arbete med utveckling av såväl JAS 39 som stödsystem genom­ förts. Under den arbetsintensiva pe­

riod som framtagning av underlag för försvarsbeslut, diverse extra utred­

ningar om Gripen samt framtagning av underlag och förhandlingar om del­

serie 2 av JAS 39 har uppgifter som normalt skulle lösas av flygstaben i stor utsträckning kommit att hanteras av TU JAS 39 . Målsättningen är nu att under senhösten och vintern återföra dessa uppgifter till flygstaben samti­

digt som en erfarenhets- och kompe­

tensöverföring genomförs.

Syftet med detta är, dels att återföra uppgifterna dit de hör hemma, dels att frigöra arbetskapacitet på TU JAS 39

Foto : Hans-Olof Arpfors

inför första serieleverans av Gripen under våren 1993. Leverans av det första serieflygplanet (flygplan "102") till Flygvapnet utgör startpunkten för den taktiska utprovningen. Inledning­

en kommer av naturliga skäl att vara begränsad av att endast ett eller ett fåtal flygplan disponeras. Redan efter ett år bör emellertid flygtidsprodu ktio­

nen inte vara gränssättande.

• • Oaktat att uppgifter nu förs tillba­

ka till flygstaben kommer TU JAS 39, genom den kompetens som vunnits, även i fortsättningsvis att ha ett stort ansvar för koordination av Gripens taktiska stödsystem. Detta omfattar i ntegration av JAS 39 i:

~ Framtida taktiska ledningssystemet, SE­

SAM

~ Nytt stridsledningssystem, StriC 90

~ Ledningssystem på bataljons/divisionsni­

vå, PRIMUS

~ Företagsplaneringssystem, PLA

~ Företagsutvärderingssystem, UTA

~ Nytt radiosystem, RAS 90

~ Telekrigföringssystem

~ Bassystem

~ Med mera

Svårigheter att koordinera samtliga dessa system i tiden, leder dessutom till att interimslösningar - ofta med en minsta acceptabla funktionsnivå ­ måste skapas för längre eller kortare tider. I dessa fall skall kraven på vad som är minsta acceptabla funktionsni­

vå ur Gripens perspektiv definieras samt ytterl igare koord i neri ngsproblem som skapas av interimslösningarna och övergångar till slutlösningar hanteras. ~

7

• •TU JAS 39 ansvarar genom lämp­

ligt utformade utbildningsanvisningar och taktiska anvisningar för att flygsys­

tem JAS 39 på ett framgån gsr ikt sätt möter Flygvapnets organisation och personal, så att effektiva krigsförband skapas. Grunden för detta läggs i systemutvecklingsarbetet genom att ständigt bevaka att funktioner blir an­

vändarvänliga, inte ställer orimliga krav på utbildningstid, är taktiskt lämpliga och, inte minst, har förutsätt­

ningar för att kunna accepteras av den berörda personalen.

Som en naturlig förlängning av denna uppgift deltar TU JAS i det pla­

nerings- och förberedelsearbete som görs inför den inledande omskolning­

en av piloter ur F 7. TU JAS 39 ansva­

rar för planering och genomförande av den första omskolningen av flygin­

struktörer samt för att därefter stötta dessa under den inl edande delen av deras tjänst som flyginstruktörer på Gripen.

I den fortsatta utbildningsverksam­

heten vid F 7 avses TU JAS 39 kunna bidra med resultat av taktisk utprov­

ning och utbildningsverksamhet med erfarenheter av gällande utbildnings­

anvisningar till en kontinuerlig vida­

reutveckling av såvä l taktik och strids­

teknik som utbildningsinnehåll och utbildn ingsmetodik .

TU JAS 39 avses även, tillsammans med simulatorinstruktörer och divisio­

nernas underrättelseofficerare, konti­

n uerl igt utveckla nya scenarier och som vi får kommer att föranleda ett övningar i simulatorn för såväl den omfattande arbete tillsammans med centraliserade TIS/GFSU som för de IG JAS för att rätta och vidareutveckla FFSU som regelbundet genomför si­ funktioner i Gripens olika delsystem. mulatorträning (PST) vid F 7. I anslut­ Den glidande övergången mellan ning till

PST avses även "Mi­

ni taktik­ möten "

genomfö­

ras för att hålla igång en konti ­ nuerlig di­ alog mel­

lan samt­

liga Gri­

pen-divi ­ sioner och TU JAS 39.

• • Att efter när­

mare sex års förbe­

redelser

äntligen se startpunkten för vår egen flygning under det aktuella budgetåret känn s som slutet på en mycket lång vandring. Vi ser fram emot en mycket intensiv utprovningsperiod för att ha utbildningsanvisningar och taktiska anvisningar klara inför omskolnings­ starten vid F 7 den 1 oktober 1995. Samtidigt vet vi att de erfarenheter

grundtyparbete och typservice leder också till ett behov att skapa underlag för en systemutvecklingsplan för JAS 39A. Parallellt med detta har typut­

veckling påbörjats av den tvåsitsiga Gripen = JAS 39B. Studier för Gripen efter del serie 2 fortsätter. Även detta innebär naturligtvis arbetsuppgifter

fur TU JAS 39. •

Tuff provflyga skola

I västvärlden finns för närvarande fyra erkända provflygarskolor - två i USA, en i Storbritannien samt en i Frankrike. Försva­

rets Materielverk har under årens lopp skick­

at elever till samtliga skolor. Under våren ­ 92 hade vi samtidigt elever vid alla skolor utom den franska. Nu är alla elever färdigut­

bildade och hemkomna. Alla utom Bengt Persson, som har några tuffa månader kvar av helikopterprovflygutbildning vid Empire Test Pilot School (ETPS) i England.

UndertecknJd kom i juli hem från US NJVJI Test Pilot School (USNTPSl, där jJg tillbringat elva månader. Skolan ligger samlokaliserad med Navy:s testcenter på Patuxent River N,lVa I Air Warfare Center i Maryland, ungefär tio svenska mil söder om Washington DC.

Min utbildning började i Juni 1991 och startade med att jag var tvungen konvertera till

"Navy stJndard". Jag hade tagit med mig en massa pap­

per/intyg från Sverige Jngåen­

de min tidigare utbildning - u­

kammarprov, läkarundersök­

ningar etc. Dessa pJpper hJälp­

te dock föga vid ankomsten till

"Pax". Överallt konstaterades bara att: "You haven't done it the Navy Way." Detta innebar bland an nat att jag tillbringade två dagJr i en simbassäng nere i Jacksonville, FL. Instruktörer­

na gjorde sitt bästa för att drän­

ka oss elever. Vår uppgift tyck­

tes bestå i att hålla andingsor­

ga nen fyllda med luft, åtmins­

tone större delen av vatten­

provtiden (om inte direkt fyllda med luft så i alla fall fria från va tten).

När alla formellJ prov och utbildning<1r var genomförda, Jlla oficlella pJpper ifyllda och allJ stämplJr stämplade kunde jag på all var ägna mig åt skol­

arbetet.

• • Vad lär man sig på en provflygarskola? VJrför skickar en svensk myndighet iväg en maSSJ folk utom lands? Kan vi inte sköta sådJn här utbildning själva hemma i Sverige? Frå­

gornJ blir lätt många från kol ­ leger i Flygvapnet och FMV.

Anledningen till att Sverige för tillfället haft relativt många elever ute vid provflygarskolor är naturligtvis Gripen-projektet och kravet på utbi Idade provle­

dare/ingenjörer och piloter i samband med detta. Eftersom provflygarutbildningen är väl­

digt specialiserad och kräver stora resurser i form av flygplan och instruktörer, skulle en effektiv utbildning i Sverige te

FlygvapenNy/l nr 4/92 8

VERA - verifierande simuleringar

Som ett led i utprovningen av Gri­

pen genomfördes under hösten ett antal verifierande simuleringar, VERA. Planeringen och genomfö­

randet av VERA görs gemensamt av IG JAS, Försvarets Materielverk och Flygvapnet. Simuleringarna ägde rum i SAAB-SCANIA:s simulator SYSIM-jAS 39.

Under VERA genomförs ett antal verifierande uppdrag för Gripen inför varje ny edition. Piloter deltog från TU JAS 39 FMV:PROV och IG JAS.

Målsättningarna med den första simuleringen var att:

~Utveckla värderingsmetodik.

~Finna arbetsformer för identifie­

ring av områden för vidareut­

veckling.

Och på sikt:

~ Verifiera funktionsinnehål/et av­

seende totalsystemet.

~Simulera totaluppdrag - rimlig arbetsbelastning.

Efter genomförda företag/simule­

ringar gjordes en debriefing av var­

je pilot som täckte områdena:

• Situationsmedvetenhet.

• Taktik och avsikt hos lAS 39-pi­

loter.

• Presentation.

• Manövrering.

• Prestanda.

• Flygsäkerhet.

Denna första simulering genom­

fördes med mycket bra resultat.

Den genomförda verksa mheten vi­

sar, att Gripen har goda prestanda och kan lösa sina uppgifter under mycket svåra förhållanden. Många erfarenheter vanns. De kommer att användas i system- och vidareut­

veckling av Gripen. •

F 7-pilot i Gripen-simulator för veriferande simule­

ringar av 39-systemet.

praktisk utbildning I radar, navigation, elektro-optik och motmedelssystem .

• • Slutklämmen på kursen bestod aven så kallad Deve­

lopmental Testing Phase IlA (DT-IIA). Denna övning var fem veckor lång och utfördes av skolan runt om i världen.

Bland annat skickades två ele­

ver och två instruktörer till FMV:PROV för att flyga sven­

ska SK 37 och HKP 9. Målsätt­

ningen med övningen var att förbereda (skriva testplan), genomföra och rapportera ett större utprovningsprojekt om­

fattande prestanda, flygegen­

skaps- och system utprovning.

Man fick fyra pass/max sex flygtimmar på sig att genomfö­

ra projektet. Samtliga övningar man genomfört under utbild­

ningen på skolan fick använ­

das under projektet (inklusive spinnutprovning om man hade lust/tid med det).

Själv skickades jag till Edwards AFB (USAF TPS) för att utvärdera F-16B. Mina flyg­

pass resulterade i en diger rap­

port med många synpunkter på F-16. Men framför allt och kanske viktigast fick jag många värdefulla erfarenheter med mig hem till Sverige. Erfaren­

heter, som sammantaget med den professionella utbildning­

en i övrigt vid USNTPS, kom­

mer att bli mycket värdefulla för mig (och därmed FMVoch Flygvapnet) under Gripen-ar­

betet •

9 sig ganska otymplig och oeko­

nomisk.

Vad får man då lära sig? Kurs­

innehållet på de olika skolorna är i princip detsamma, med vissa smärre skillnader i filosofi och inriktning. US Air Force har t ex en hel del större flyg­

plan och US Navy flyger som bekant från hangarfartyg, vilket reflekteras i respektive utbild­

ning. Den absolut största för­

delen med att genomgå en skola, jämfört med att gå den långa vägen (att utbilda sig genom att skaffa sig erfarenhet av praktiskt arbete vid t ex FMV:PROVj, är att man på en relativt kort tid får lära sig väl­

digt mycket. "Priset" man får betala för denna snabba utbildning är sömn och fritid.

Sömn existerar endast i mycket små doser och fritid i ingen dos alls. Man får satsa ett år av kontinuerligt arbete vardag som helg.

• • USNTPS kurs för "Fixed Wing Engineering Test Pilots"

(som jag gick) var i likhet med USAF:s kurs uppdelad i olika skeden. Prestandaskedet inled­

de kursen, där vi gjorde en grundlig utprovning av A-4 Sky­

hawks prestanda. Varje del mo­

ment (svängprestanda, stig/plane, start/landning, acceleration etc) redovisades separat, antingen som en muntlig föredragning eller en skriftlig rapport.

Slutklämmen på prestanda­

skedet bestod aven formell föredragning av vår syn på A­

4:s prestanda och lämpl ighet som attackflygplan. Utbildning i flygegenskaper och utprov­

ning av dessa pågick i princip hela året, med viss koncentra­ tion till de sista sju månaderna.

Flygegenskapsutbildningen be­

stod i princip av fyra olika block. Tipp, roll/gir-flygegen­

skaper, utvärdering av elektris­

ka styrsystem samt kvalitativ utvärdering av olika flygplan .

F Iygegenskapsutprovn ing är generellt sätt svårare att lära sig än prestandautprovning. När man väl fastställt t ex start eller landningsprestanda, har man fått sitt svar - acceptabelt eller oacceptabelt. När det gäller flygegenskaper handlar det mer om pilotens åsikt - kom­ mer flygplanets flygegenskaper att vara tillfredsställande i den typ av uppdrag som skall fly­

gas?

För att kunna svara på den frågan räcker det naturligtvis inte med en teoretisk utbild­ ning i aerodynamik, styrlagar och matematik. Viktigast av allt är att provflygaren är väl förtrogen med uppdraget han provar flygplanet för. Dess­

utom måste han kunna predik­ tera vad som händer när flyg­

planet kommer ut i sin rätta mi Ijö, kanske med oerfarna, stressade elever i dåligt väder.

Viktigt är alltså att provflygaren håller kontakt med "verklighe­

ten", dvs divisionerna som använder flygplanen.

• • För att få en bred flygbak­

grund och vida referensramar får man på provflyga rskolorna flyga en mängd olika flygplan.

De flesta flygplan flyger man endast en gång, efter en myc­

ket kort briefing och med en säkerhetsförare i baksits (höger­

sits). Dessa enstaka flygningar kallas "qual. evals.", kvalitativ utvärdering alltså. Man tar sig en snabb "titt" på flygplanets kvalitativa egenskaper, ingen renodlad datainsamling alltså.

Det är faktiskt förvånande hu r mycket man h ittar hos ett flyg­

plan efter bara en enda flyg­

ning.

För min del blev det cirka 20 olika flygplanstyper och 150 flygtimmar under året. Flyg­

planstyperna var minst sagt variationsrika, allt från segel­

flygplan, Cessna 185 på flottö­ rer, via Mustang och Pitts ti II F-1SD, F-18B och P-3C Orion.

Detta låter som en pilots dröm, att få flyga en massa olika flygplan dagarna i ända.

Nu var det inte riktigt lika lust­

betonat som det kanske verkar, eftersom varje flygn i ng före­

gicks aven omfattande test­

plan och åtföljdes aven än mer omfattande skriftl ig rap­

port.

Den rent praktiska utbild­

ningen kombinerades med teo­

riutbildning (academics). Vi fick oss en rejäl duvning i bland annat matematik, meka­

nik, stabilitet-kontroll, aerody­

namik, jetmotoriära osv, osv.

Dessutom ingick en system­

utprovningsfas med teoretisk­

U

tvecklingen inom områdena avionik och gränssnittet mellan människa/maskin blir alltmer betydelsefulla och utgör därmed den nödvändiga länken till den moderna tekniken.

En liknande utveckling sker även inom ledningssystem, stridsledning, samband och basfunktion. Det som har möjliggjort detta är bl a utveck­

I i ngen i nom informationsteknologi n.

Datakraften är kunskapsintensiv. Den skapar nya förutsättningar för taktiska dispositioner, taktikutveckling, utbild­

ning och systemutveckling samt ställer krav på integrering av olika system.

• • Teknik och uppträdande går hand i hand, men utvecklingen behö­

ver styras och samordn as för att man ska ll få den teknik man vill ha och in­

te bara få vad som erbjuds.

För att rätt utnyttja resurser och tek­

nikens möjligheter måste man också först göra klart för sig med vilket syfte striden skall föras, d v s vilken påver­

kan på angriparen man eftersträvar.

Först när detta är gjort kan man välja rätt tekniskt utnyttjande och rätt upp­

trädande. Det är därför viktigt att någon samordnat styr utvecklingen av både teknik och uppträdande. Så har inte alltid varit fallet.

Varför taktikutveckling?

Sverige är ett fredligt land med mycket långa gränser. Vi kan för närvaran­

de inte se något akut, militärt hot.

Men om ett sådant sku Ile dyka upp i framtiden, skulle det va ra för sent att då anskaffa den nödvä ndiga högtek­

nologiska utrustningen och att utveck­

la taktiken . Kärnan i den svenska för­

svarspolitiken är därför att vidmakt­

hålla en sådan försvarskapacitet att den som i framtiden kan tänkas över-

Genom teknikens utveckling skapas ständigt nya förutsättningar att föra strid. Uppträdan­

de och teknik måste alltid anpassas till va­

randra för att ye optimal effekt. Denna stän­

di$.a, ömsesidiga påverkan är i dag mycket pataglig när teknikutvecklingen går fort. För­

mågan till rörlighet med stridskrafter ökar samtidigt som tidsförhållandena för beslut och åtgärder på alla nivåer minskar.

En ny generation av stridsflygplan utveck­

las fortfarande runt om i världen. De kom­

mer omkring sekelskiftet att vara fullt ope­

rativa och de kommer med den nya tekni­

ken att kunna skapa helt nya taktiska situa­

tioner.

AI<T <EN

väga ett angrepp mot Sverige överty­

gas om, att hans vinster inte kommer att vara värda hans förluster. Flygvap­

nets uppgift är bl a att bidra till att på detta sätt avhålla från angrepp.

Om ett militärt angrepp likvä l sku ll e komma, är en angripares möjligheter goda att välja tid och plats för sina operationer och att anfalla överras­

kande. Dessa möjligheter ökar i takt med den tekniska utvecklingen, vilken i sin tur medger ökad rörlighet såväl på marken som i luften.

• • För att lösa vår uppgift i krig måste vi välja stridssätt (taktik), som ska ll ge ett övertag över angriparens sätl att agera. För detta krävs kunskap och kännedom om angriparens taktik.

Här behövs all vår kunskap, fantasi och kreativitet sam t all tillgänglig information .

Tidsförhållanden för beslut och in­

sats är korta i ett flygkrig. Misstag blir svåra att reparera. Att allt efter lägets krav kunna förändra vårt uppträdande och teknik är nödvändigt, inte minst när vi ställs inför överraskande och ej förväntade situationer. Men med de korta tidsförhållandena som gä ller, måste förändring av stridssätt kunna ske snabbt. Med dessa resonem ang som grund följer att taktikförändring är något som främst är att hänföra till en krigssituation.

Ett sätt att förbättra förmågan att fatta rätta beslut och genomföra förän­

dringar är att i fred bedriva en mål­

inriktad och förutseende taktikutveck­

ling.

• • För att öka möjligheterna att för­

ändra taktiken i krig under hård tids­

press erfordras främst bättre kunskap om tre viktiga förhållanden.

1) Det första är det förväntade utfallet av vå ra egna insatser oavsett om det gäller takti k på låg eller hög nivå.

2) Det andra är bättre kunskap om orsakssammanhang i det taktiska mönstret. Det vill säga vad som påverkar vad och i vilken grad.

3) Det tredje är att vi bättre än i dag klargör begreppet effekt.

F/ygvapenNyll nr 4/92 10

i Utan god kunskap om dessa tre för­

hållanden försämras möjligheterna att fatta det mest optimala beslutet i varje situation. Ju mindre kunskapen är desto större är risken att fatta fel beslut.

• • Taktikutvecklingen bör princIpI­

ellt bedrivas på sådant sätt att - utgå­

ende från förväntat uppträdande hos motståndaren -

01

ika faktorer varieras, så att oväntade situationer uppstår.

Därav kan sedan slutsatser dras om orsakssammanhang, som i sin tur leder till insikt om vilka förändringar av teknik och/eller uppträdande som bör genomföras för att på bästa sätt hantera uppkommen situation och lösa uppgiften.

Taktikutveckling är därför ett medel för att öka förmågan att i krig vid ovä ntade händelser och u nder korta

dra gränser mellan arbetsmetodik ­ stridsteknik - taktik eller även i vissa fall operationer.

Det handlar om att inför en uppgift och med givna tekniska och personel­

la system på bästa sätt uppträda/strida för att få eftersträvad effekt och lösa uppgiften. Detta kan då gälla den enskilde soldaten i en ren duellsitua­

tion likaväl som större förbandsenhe­

ter insatta över stor yta och under längre tid.

Vertikalt visar bild l, att inom taktik­

utvecklingen rör vi oss genom hela skalan av begrepp ända nerifrån ar­

betsmetodik upp till operationer. Upp­

gifter, situationer och tillgängliga re­

surser måste få vara styrande när sätt att föra strid skall väljas och inte var någonstans i begreppsfloran man ham­

nar med risk att överskrida gränserna till någon annans ansvarsområde.

Vad som emellertid kan vara svårt att avgöra är i vilken grad de olika delsystemen påverkar varandra och vilket inbördes förhållande de står till varandra. Alla är lika viktiga för helhe­

ten. Men flyg(förbands)takti ken bör vara vägledande.

Inom verksamhet med taktikutveck­

ling använder vi därför begreppen flyg-, stril-, bas-, ledning- och sam­

bandstaktik.

Var någonstans på den vertikala skalan vi befinner oss, har emellertid i detta sammanhang mindre betydelse.

Tyngdpunkten ligger dock på flygkom­

mandonivå (s k taktisk nivå).

eTS uppgifter

Flygvapnet har nyligen en enhet för taktikutveckling satts upp i Malmslätt. Denna benämns Central TaktikSamordning (CTS). Det är en stabsenhet med uppgift att leda, sam­

ordna, stödja och stimulera utvecklingsarbetet inom tak­

CENTRUM

tidsförhållanden fatta rätta beslut samt vidta ri ktiga åtgärder.

Taktikbegreppet

Taktik är ett stridssätt där ibland tekni­

ken får styra uppträdandet. I andra fall får önskat uppträdande styra utform­

ningen av de tekniska systemen.

Stridssättet för den enskilde, för för­

band och för grupper av förband påverkas sinsemellan och i olika hög grad. På grund av denna ömsesidiga påverkan är det i detta sammanhang inte meningsfullt att närmare försöka

FlygvapenNy/t nr 4/92

Fig 1

Taktikbegreppet

SB

LEDN STRIL

BAS

FLYG Op

Taktik Stridsteknik Arb.-metodik

Bild 1 visar även en annan skärning - den horisontella. Här är figuren sku­

ren i delprogram. Man talar då om flyg(förbands)taktik, striltaktik, bastak­

tik o s v.

Eftersom dessa delsystem med sina framförallt tekniska komponenter påverkar hel heten vad gä lIer insats och verkan med flygstridskrafter, faller det sig naturligt att även tala om taktik i rent systemmässiga termer.

Med hjälmmonterade sikten styrs vapen och radar. I Israels flygvapen finns ett sådant sy­

stem på förband. Och det franska nyprojektet Rafale provflygs med liknande sikteshjälpme­

del.

tikområdet. CTS ingår tills vidare i flygstaben (FS/CTS).

Taktikutveckling är mån­

ga gånger en typ av studiearbete och forskning som övergår i prov och för­

sök. Den följs av eventuella för­

ändringar i de materiella och perso­

nella resurserna samt utmynnar i utbildning och övningar.

Med dagens förutsättningar för krig­

föring - som kännetecknas av högt tempo, stor rörlighet stor eldkraft och tekniskt avancerade vapensystem ­ följer även krav på att snabbt och framsynt kunna förändra stridssätt allt­

efter lägets krav. eTS uppgift är att i fred, kris och krig kunna ge underlag för dessa förändringar.

CTS uppgifter i fred kan sammanfat­

tas enligt följande:

ers

skall:

~ Utveckla taktiken för i drift varande sy­

stem och funktioner inom Flygvapnet med hänsyn till krigets krav.

~ Samordna pågående och framtida verk­

samheter inom taktikutvecklingsområ­

det.

~ Medverka i utarbetande av taktiska an­

visn i ngar.

~ Medverka i ÖB:s arbete med framtag­

ning av lufthotbild.

~ Utvärdera underrättelser i syfte att kon­

sekvensbeskriva deras inverkan på egen taktik och egna system samt därvid före­

slå eventuella förändringar.

~ Utvärdera inverkan av telekrigsinsatser på egna och angriparens system och taktik samt utforma taktik för utnyttjan­

de och ledning av telekrigsresurser.

~ Ansvara för framtagning och utformning av resurser i fred och krig för förändring och anpassning av tekniska system. ~

11

Fig 2

~ Etablera och upprätthålla en nära kon­

takt med FMV, staber, tJktiska chefer och förband samt med forsknings- och industriorganisationer såviil inom som utom landet.

~ Medverka i undervisn i ngsverksJmhet inom taktikområdet.

~ Biträda vad gäller tJktiska övervägan­

den vid målsättning och specifikation av nya system.

~ Stödja verksJmheten med taktikutveck­

ling vid förbJnd och skolor.

ers roll

Våra system är i dag och blir än mer I

framtiden mycket komplexa. Men sy­

stemen är inte bara tekniskt komplexa.

De är även komplexa i så motto att de betjänas av flera grupper av männis­

kor, vilka är sammankopplade och inbördes beroende. I denna typ av system är det omöjligt att separera tek­

niska faktorer från sociala - männi­

skan är alltid en del av problemen och alltid en del av lösningarna.

Det tycks som om de nya systemen medför ett genombrott (ör en ny krigs­

konst. Det är emellertid nödvändigt att de tekniska förutsättningarna blir genomlysta och att möjligheterna görs tydliga. Det är också nödvändigt att tekniken utformas runt människan, hen­

nes egenskaper och krav. Men framför

VERKSAMHETSPRINCIP

- - - -- ----~ Dok

CTS

If...",

F ^U·w

FÖRS IJ..~

Verksamhet

FMV ^IJ~>

!muddll'ring. ~ul, pru"'ni"~,

;i\tnin~ pmj~kl l

I D Il~"'>

I Rap~ortering

'--- ---~

1---:;

Utvärdering

-------~ Dok

ers r -

^{+ Be lut}

UV Ir~-

crt<

Ir-<,

CEl lfoS-T'

allt måste individerna i organisationen veckling. Hela organisationens kreati­

medverka i utvecklingsarbetet. Detta vitet måste tas till vara.

gäller inte minst taktik- och systemut- Ingen organisation kan fungera på

En ny

modi­ ^fiering A 37-sim latarn vässas ytter igare

av Flyg­

vapnets JA 37-simu­

latorer är just nu inne i ett intensivt skede. Det gäller det fortsatta ar­

betet som i sin slutfas skall medge anfall mot stora målförband.

Projektet går under samlings­

namnet SULUPP etapp 2. Un­

der SULUPP etapp l (som nu är införd på samtliga JA 37­

simulatorer) har FFV, SAAB­

SCAN lA och Ericsson Radar Electronics infört flygplanslika enheter samt radarsimulator i simulatorn. Med den lösningen finns flera fördelar, som man nu spinner vidare på. Dator­

programmen som används i systemsimulatorer vid SAAB­

SCANIA i Linköping, Ericsson Radar i Mölndal och i delar av Flygvapnets JA 37-simulatorer är nu likvärdiga, varför Flyg­

vapnet har gjort en kostnadsef­

fektiv investering för framtiden.

En annan fördel är att pro­

gramvara och enheter till flyg­

plan kan utprovas i en trä­

ningssimulJtor som har bättre taktiskt operativa förutsättning­

ar än en testrigg eller systemsi­

mulator hos en tillverkJre. Fle­

ra sådana prov har redan ut­

förts med gott resultat, inte minst med tanke på det inten­

siva flygtidsuttJget som simula­

torn har. För närvarande tJS det ut tio gånger mer flygtid i simulatorn än i ett enstaka flyg­

plJn under samma tid.

SU LUPP etJpp 2 innebär, att man gJr vidJre och utnyttjar den nya radarsimuleringens möj I igheter, som kJn bjudJ avsevärt flera mål och mer verklighetstrogen störning, iin det gam IJ systemet. I nför den arbetssituation som simulator­

instruktören då stiills inför, räcker i nte den presentation som i dJg finns på instruktörs­

stationens bildskärmJr. Den är helt enkel för rörig och svårö­

verskådlig, när instruktören skall spela sinJ olika roller med framgång.

Många roller

Att vara lärare, flygledare, ra­

darjaktledare, rotetvåJ med jaktlänksuppträdande och kor­

rekt radiokommunikation SJmt förare av målförbandets alla flygplan, störoperatör i de en­

skilda mJlflygplanen i stort sett samtidigt, kräver en annan och bättre instruktörsstation än den som finns i dag. Om hur den instruktörsstationen skall se ut handlJr arbetet inom projekt­

gruppen.

Rent konkret kommer tre nya och större bildskärmar (29") i färg att införas. Innehål­

let på dessa skärmar blir helt nykomponerJt med modern design och med s k mus­

hantering.

En av skarmarna innehåller scenariot för uppställning av eget flygplan med omvärld samt mål med tillhörande faci­

I iteter. De musstyrda, nykon­

struerade menyerna ar lättolka­

de trots att de innehåller stor mängd med information. En övningsbank med färdiga öv­

ningar, som korresponderar emot Jnvisningarna för typin­

flygning och jaktutbildning, in­

förs också. I dessa övningar finns fiirdiga målgrupperingar.

Instruktören kan emellertid en­

kelt förändra delar av övning­

en, efteregetbedömJnde.

En annan bildskärm visar en kartbild, där mJn kJn följJ det geogrJfiskJ skeendet i färg, med väl komponerade symbo­

ler för olika måltyper, beordrad väg för målförbandet, hjälpme­

del för jaktstridsledning mm.

På den tredje bi Idskärmen finns en mer verklighetslikt uppritad instrumentbriidJ i korrektJ färger, så att instruktö­

ren inte skall behöva leta med blicken efter information. Dess­

utom införs olika fJsta och blinkande färgfält runt JvritJde instrument och strömbrytJre, så att ett felgrepp aven övande förare direkt uppmärksammas av instruktören.

Dessutom görs viss omflytt­

ning JV instruktörsstationens övriga kontroller för Jtt ge en mer lättJrbetJd miljö och för att tillåta att det vid viSSJ om­

fattande övningar finns plats för två instruktörer.

F 16 i bräschen

Arbetscykeln kan sägas ha sitt nav på simulatorn vid F 16. I F/ygvapenNy// nr 4/92 12

lång sikt om olika avdelningar inte kommunicerar med varandra. Ju stör­

re inbördes beroende mellan avdel­

n i ngar som förel igger, desto större be­

hov finns det att samordna deras akti­

viteter. Detta måste göras med infor­

mation och styrning i olika former. Det behövs alltså något slags samstämmig­

het mellan delarna, speciellt i fråga om delarnas förhållande till helheten.

Annorlunda uttryckt måste en organi­

sation genomsyras av vissa föreställ­

ningar som åtminstone till viss del är gemensamma för alla avdelningar, åtminstone för de avdelningar som uppvisar ett stort inbördes beroende.

Engagemanget i taktik, taktikföränd­

ring och taktikutveckling är ett sådant

"kitt" som för Flygvapnets del medver­

kar till att hålla samman organisatio­

nen och bidrar till att hålla taktiken levande. Men detta kräver ett aktivt deltagande av organisationens med­

lemmar. Behovet av samordning av taktikutvecklingen är väl dokumente­

rad. Detta betyder inte, att man i Flyg­

vapnet tidigare gjort ett mindre gott arbete. Det är snarare så, att med nuvarande utveckling av teknik och uppträdande ökar kraven på att bättre samordna och utnyttja de resurser som står till förfogande. CTS skall därför ses som en katalysator för taktiska ideer sam t som samordnare av verk­

samhet.

Hur skall det ske?

En I igt

bild

2 kommer ideer, förslag, uppdrag eller order in till CTS . En del av dessa kan komma från förband, FMV, industrin - andra från flygstaben och åter andra initieras internt i CTS.

Vid CTS diskuteras och analyseras därefter dessa ideer och förslag. Man utarbetar ett förslag till åtgärd som syf­

tar till att pröva förslagen i någon form av verksamhet. Dessa förslag går sedan till ansvarig ledningschef i flyg­

staben, som fattar beslut om utveck­

lingsarbete i form av uppdrag eller projekt.

Så dras verksamheten igång. Upp­

dragen eller projekten kan rikta sig till förband, skolor, FMV eller industrin. Så småningom leder det hela till en slu­

trapport som utvärderas av CTS . Däref­

ter arbetar CTS fram ett slutligt förslag till åtgä rd som ställs till funktiol1san­

svarig chef som CFV, CFK eller C El.

Dessa fattar slutligt beslut om åtgärd och sätt för genomförande av denna.

CTS är alltså en stabsenhet med uppgift att leda och samordna verksamhet som genomförs någon annanstans, t ex vid förband, skola eller industri. Härmed har vi kanske funnit ett bättre taktiskt grepp eller en ny systemutveckling som gagnar vår krigsuppgi ft.

• • Resultatet av diskussioner samt besluten och motiv för dessa doku­

menteras. Man bygger inom CTS där­

med upp en datakunskapsbas som kan komma till användning i ett komman­

de läge samt även avses användas under krig som hjälpmedel i föränd­

ri ngsarbetet.

Det är viktigt att påpeka, när CTS funktion eller roll i Flygvapnet diskute­

ras, att bildandet av CTS inte på något sätt ändrar på vare sig ansvar för tak­

tikutveckling eller befogenheterna för chefer att beordra verksamhet.

Chefen för CTS har ingen formell befogenhet att beordra någon verk­

samhet utanför den egna organisatio­

nen. Inte heller har han övertagit an­

svaret från nuvarande chefer inom Flygvapnet att bedriva taktikutveckling.

Vad han i stället kan göra är att leda och samordna ideer, förslag och verk­

samhet samt att skapa resurser för att stödja respektive chefer i deras arbete med taktikutveckling.

CTS skall vara ett verktyg med vilket taktikutvecklingen kan drivas kraft­

fullt och målinriktat.

För att göra detta behövs allas vår medverkan - DII'J med. Lyckas vi ­ och det skall vi - kommer vi att inom samtliga delsystem gå en intressant och innehållsrik framtid till mötes, som på ett mycket direkt sätt inverkar på och gagnar vår krigsuppgift. •

projektgruppen - som är sam­

mansatt av personer från JA 37-förband, flygstaben, FMV, FFV och SAAB-SCANIA - är kapten Börje Ekstrand (F 16/

Se M) en central figur. Han hJr befattningen SUL-systemledare för Jaktviggen, vilket innebär att han skall ha den sam lade bilden över övningar och simu­

latorns operativa möj I igheter.

Två andra tunga namn i för­

bandsgruppen är kapten Bengt Östervall (F 4/Se NN) SJmt kapten Janne Mood (FBS).

I det pågående utveckl i ngs­

arbetet måste den sammJn hål ­ lande SUL-systemledaren ha en mängd kunskaper och egen­

skaper för ett bra slutre-sultJt:

1) Vara aktiv förare i systemet

med kunskap om den senas­

te programeditionen i flyg­

planets datorsystem.

2) Vara aktiv och duktig SUL­

instruktör med ingående

kunskap om hur varje sy­

stem är simulerat och hur de begränsningar som finns i ett simulerat system yttrar sig vid träning i simulatorn.

Veta hur övningarna är upp­

lagda och hur utbildningen bedrivs, både i luften och i simulatorn.

3) Kunna hantera pe-baserade

rit- och ordbehandlingspro­

gram.

F/ygvapenNyll nr 4/92

4) Ha uthållighet i ett långdra­som ingen tidigare utfört. har sin motsvarighet någon get projekt med många sam­De egenskaperna har Börje Ek­ annanstans i världen. - Svensk manträden och långa pass _{strand' teknik} och dito tekniker är do­

med pannan i djupa veck _{Inom Fl}ygvapnet vet vi, Jtt kumenterat av mycket hög, framför datorskärmen. vårJ "nya" JA 37-simulatorer - internationell klass. En trygg­

5) Att inte de motgålåta ngar som sig nedslås oundvik­av _som de kommer att se ut efter het' • den pågående modifieringens

ligt inträffar i ett projekt som

rör sig inom det nya okända, ^{slutfas i slutet av 1993 - inte}

Instruktörens arbetskarta och en av de många dia­En av bildskå'rmarna visar en kopia av kabinens Iogrutorna. "Jakt" för manövrering av det kom­instrumentpanel och kabinens reglage. I nuläget

pfexa scenariot, som utgör den totala miljön för är de två centrala delarna, instrument och vapen­

den tränande flygföraren. - Via dialog rutan Jakt hantering i stort sell klara. Resten är under redi·

kan instruktören bestämma alla parametrar för gering/konstruktion.

jakten såsom beväpning, bränsle, väder, baser, m m.

h~ ' - - - -- - - 1

" pÖrSlltlrStlktltlemien ^l1

Som resultat av ÖB-utredningen om den "4,, hll ~e~ko",

(Fst/Pers 2)

högre militära utbildningen inom f örsvaret, II(.~~ 1>ek~ckt,

(Milo ÖN)

har Militärhögskolan (MHS) och Förvalt­ f~itl ~kOlflkKO~~OK,

(FS/Prod 3)

~iö"" ~iAolfl,

(FörvHS)

ningshögskolan (FörvHS) ~enom fört en om­

~rganisation som gäller fran den l juli 1992.

OB har också givit MHS och FOA (Försva­

rets Forskningsanstalt) i uppdrag att utöka samarbetet för att göra den högre militära utbildningen mera forskningsanknu ten.

/ 3

n projektgrupp,

"Försvarsakade­

t---i mien",

har bildats. Uppgiften är att föreslå/pröva nya lösningar och så­ dana omfördelningar av resurser mel­

lan myndigheterna, som betingas av försöksverksamheten.

Den högre militära utbildningen (HMV)

Från utbildningsåret 1993/94 skall ut­

b i Id n i ngen genomföras en I igt bild 1.

Av bild l (sid 16) framgår att de nu­

varande tvååriga kurserna upphör, utom vad avser de tekni ska chefsku r­

serna. Den övergripande målsättning­

en för kurserna i det nya systemet är följande:

1) De taktiska kurserna (f d Allmänna kurser A, M, FV). - Befäst duglighet inom eget truppslag/system med ingå­

ende kunskap om egen försvarsgren och viss begränsad kännedom om he­

la försvarsmakten.

2) Högre stabskurserna (f d l:a året i stabskurserna). -

Efter cirka ett års utbildning:

Befäst duglighet inom egen försvarsgren med allmän kun­

skap om och insikt i hela försvarsfunk­

tionen. Förmåga att leda lägre förband och tjänstgör·a i staber på primär tak­

tisk nivå.

3) Chefskurs med fördjupning (f d 2:a året i stabskursen/specialistinriktade chefskurser). -

Efter cirka två års utbildning:

Ingående kunskap om och insikt r hela försvarsfunktionen.

Förm åga att tjänstgöra i befattningar som möjliggör utveck ling mot de högsta chefsnivåerna och tjänstgöring i högre staber.

Från nästa utbildningsår (g3/94) skall alla som blir uttagna till högre utbi Idn i ng först genomföra högre stabs­

kurs vid MHS. Dä refter genomförs

~

. Förordnande

Regeringen har förordnat över­

sten av 1. graden Göran Tode all fr O m den 1 januari 1993 tills vidare inneha långtidsvikariat som chef för linjeavdelning vid Militärhögskolan/MHS. - Tode var tidigare chef för operations­

ledningen vid försvarsstaben . •

FlygvapenNyfl nr 4/92 14

NlHS Gell l=örll HS

IIGndli n g

antingen chefskurs med fördjupning vid MHS eller en specialistinriktad chefskurs vid FörvHS (såvida inte tek­

nisk chefskurs väljs).

• • Utbildningsmål. -

De nedan re­

dovisade utbildningsmålen för respek­

tive kurs är vägledande för högskolor­

nas närmare utformning av kursplaner m m. De är givetvis inte begränsning-

FlygvapenNyll nr 4/92

ar avseende vilka befattningar som en­

skilda officerare kan komma att bestri­

da. Dessa frågor förutsätts avgöras med utgångspunkt i personliga kvalifi­

kationer rel aterat till befattningens krav.

Högre stabskurs (HSK)

Allmänt. - Kursen är nivåhöjande och utgör grunden för fortsatta militära stud ier och/eller annan högre utbi Id­

ning. Kursen genomförs vid MHS och är ti II huvuddelen försvarsgrensi nri k­

tad. I utbildningen skall beaktas att huvuddelen av kursdeltagarna direkt efter eller, efter kortare eller längre uppehåll, fortsätter utbildningen med chefskurs med fördjupning eller specia­

I isti nri ktad chefsku rs.

Det är önskvärt att uppehållet mel­

lan kurserna är så kort som möjligt.

Utbildningsmål. - Kursen skall ge nivå 3-kompetens. Efter praktisk meri­

terande tjänstgöring skall eleven kun­

na befordras till överstelöjtnant/kom­

mendörkapten. Kursen skall ge en grund för befattningar främst ' inom egen försvarsgren.

Tekniska chefskurser

Allmänt. - De tekniska chefskurserna genomförs I en sammanhängande följd under cirka två år huvudsakligen vid MHS. Motsvarande nivåhöjande utbildning som genomförs under HSK (högre stabskurs) genomförs samman­

taget under hela den tekniska kursen.

Tekniska studier varvas med operations­

konst, chefs- och ledarskapsutbild­

ning.

Följande kurser genomförs:

~Teknisk chefskurs för officerare ur armen (TeK AJ

~Teknisk chefskurs för officerare ur mari­

nen (TeK M).

~Teknisk chefskurs telekrigkurs (Te K TK).

~Teknisk chefskurs fortifikation (TeK FJ.

Utbildningsmål. - Kursen skall ge befästa nivå 3-kunskaper. Efter prak­

tisk meriterande tjänstgöring skall ele­

ven kunna befordras till överstelöjt­

nant/kommendörkapten samt kvalifi­

cera sig till chefsurvalsgruppen och

vidare befordran. ~

15