SVEA HOVRÄTT DOM Mål nr Mark- och miljööverdomstolen 2016-11-15 P 2999-16 060202 Stockholm
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2016-03-18 i mål nr P 561-16, se bilaga A KLAGANDE
1. [B.E., adress]
2. [C.E., adress]
MOTPART
1. Byggnadsnämnden i Karlshamns kommun Rådhuset
374 81 Karlshamn
2. Karlshamns kommun, fritidsenheten 374 81 Karlshamn
SAKEN
Bygglov för väsentlig ändring av småbåtshamn ____________________________
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT
Med ändring av mark- och miljödomstolens dom upphäver Mark- och miljööverdomstolen Byggnadsnämndens i Karlshamns kommun beslut den 2 september 2015, § 164, att meddela bygglov för väsentlig ändring av
småbåtshamn på fastigheten Karlshamn 5:1 i Karlshamns kommun och avslår bygglovsansökan.
____________________________
YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
[B.E.] och [C.E.] har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska upphäva beslutet att bevilja bygglov.
Byggnadsnämnden i Karlshamns kommun (byggnadsnämnden) och Karlshamns kommun, fritidsenheten (fritidsenheten) har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.
UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
<b>[B.E.] och [C.E.]</b> har hänvisat till vad de tidigare anfört och har tillagt i huvudsak följande.
Aktuell anläggning gagnar ett par enskilda intressen men drabbar flera enskilda näraliggande fastigheter.
Anläggningen drabbar också det allmänna genom svårigheter att manövrera fartyg kring anläggningen.
Obalansen mellan vad några enskilda vinner och vad det allmänna och enskilda lider är stor. Behovet av anläggningen måste ifrågasättas eftersom det finns fler outhyrda platser i området än vad bryggan frigör och eftersom flertalet av de platser som båtföretagen fått tillgång till inte används.
Fartyg med fast plats närmast deras fastighet ligger precis på gränsen till vad som definieras som skepp och flera av de fartyg som gästat platserna har överskridit denna gräns. De är således per definition inte ens båtar, men bryggan de ligger vid räknas som en småbåtshamn. Begreppet småbåtshamn är således en för oprecis beskrivning av den verksamhet som kan bedrivas vid den. För större fartyg med bomöjligheter blir
omgivningspåverkan betydligt större än om det bara skulle handla om småbåtar utan boendemöjligheter. I synnerhet då det som i aktuellt fall förekommer varaktig sittning i båtarna med uppmärksamheten riktad mot deras tomt, vilket innebär en uppenbar integritetsstörning. Den obrutna vattenspegeln utanför deras fastighet har ersatts av plast och betong. En ytterligare olägenhet de drabbas av är solreflexer från de förtöjda båtarna.
Alternativa mindre inskränkande förläggningar är fullt möjliga.
Bryggan har inneburit en minskning av svängradien for båtarna. Placeringen innebär en potentiell sjöfara.
Förevarande hamn hör till område för allmän hamn, vilket innebär att den är av särskild betydelse för den allmänna samfärdseln. De hänvisar till Sjöfartsverkets yttranden kring anläggningen. De har till stöd för sitt överklagande bifogat fotografier och filmer.
<b>Byggnadsnämnden</b> har anfört i huvudsak följande.
Nämndens tidigare bedömning enligt bygglovsbeslutet kvarstår. Sjöfartsverket har tillsänts uppgifter om den aktuella bryggans läge och lämnat synpunkter på dess placering. Området har under lång tid använts som fiskehamn och småbåtshamn. Den aktuella bryggan är i linje med denna användning.
<b>Fritidsenheten</b> har anfört i huvudsak följande.
Det finns behov av båtplatserna. Det finns ett stort antal sökande i kön för vilka det saknas båtplats. Att vissa båtplatser är tomma innebär inte att de är lediga. Fiskebåtarna har inga problem att passera bryggan.
<b>Sjöfartsverket</b> har beretts tillfälle att yttra sig i målet och har därvid vidhållit vad verket tidigare anfört, nämligen att flytbryggan utgör en potentiell sjöfara då den påtagligt försvårar framkomligheten.
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL
Mark- och miljööverdomstolen har hållit sammanträde och syn i målet.
Av 2 kap. 2 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL, framgår bl.a. att prövningen i ärenden om bygglov enligt PBL ska syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför god hushållning. Bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden enligt 3 kap. och 4 kap. 1-8 §§ miljöbalken ska tillämpas.
Mark- och miljööverdomstolen finner inte skäl att ifrågasätta vad fritidsenheten anfört om att det finns behov av båtplatser. Den ansökta åtgärden avser förlängning av en befintlig brygga inom ett hamnområde, där det finns bl.a. fiskebåtar och en gästhamn. Mark- och miljööverdomstolen anser att den sökta förlängningen av bryggan
uppfyller kraven i 2 kap. 2 § PBL.
Enligt 2 kap. 9 § PBL får bl.a. lokalisering, placering och utformning av byggnadsverk enligt denna lag inte ske så att den avsedda användningen eller byggnadsverket kan medföra en sådan påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt.
Mark- och miljööverdomstolen bedömer, i likhet med mark- och miljödomstolen, att de olägenheter som kan uppstå för [B.E.] och [C.E.] på grund av förlängningen av bryggan inte utgör sådana betydande olägenheter som utgör hinder mot att bygglov lämnas.
När det gäller frågan om förlängningen av bryggan kan godtas med hänsyn till faran för säkerheten gör Mark- och miljööverdomstolen följande bedömning. Sjöfartsverket har i sitt yttrande till nämnden anfört bl.a. att flytbryggan om 56 meter utgör en potentiell sjöfara då den påtagligt försämrar framkomligheten inom hamnområdet och att i synnerhet passagen mellan de norra hamndelarna och hamninloppet försvåras.
Sjöfartsverket har i sina yttranden till mark- och miljödomstolen och Mark- och miljööverdomstolen vidhållit vad verket anfört tidigare. Mark- och miljööverdomstolen finner, mot bakgrund av Sjöfartsverkets synpunkter, att förlängningen av bryggan enligt bygglovsansökan kan innebära en fara för människors säkerhet på sådant sätt att bygglov inte kan ges för åtgärden. Beslutet att bevilja bygglov ska därför upphävas och ansökan avslås.
Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.
I avgörandet har deltagit hovrättsråden Lars Borg, Gösta Ihrfelt, referent, och Ingrid Åhman samt [tekniska rådet].
Föredragande har varit [föredraganden].
- - -
VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM Mål nr P 561-16 Mark- och miljödomstolen 2016-03-18
3:4 Växjö
KLAGANDE 1. [B.E.,adress]
2. [C.E.]
MOTPART
Byggnadsnämnden i Karlshamns kommun Rådhuset
374 81 Karlshamn ÖVERKLAGAT BESLUT
Länsstyrelsen i Blekinge läns beslut från den 29 december 2015 i ärende nr 4033745-2015, se bilaga 1 SAKEN
Bygglov för ändring av småbåtshamn __________
DOMSLUT
Mark- och miljödomstolen avslår yrkandet om syn.
Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet.
__________
BAKGRUND
Byggnadsnämnden i Karlshamns kommun (nämnden) beslutade den 2 september 2015, § 164, att bevilja Fritidsenheten i Karlshamns kommun bygglov för utförd ändring av småbåtshamn på fastigheten Karlshamn 5:1 i Karlshamns kommun. Nämnden förelade också Fritidsenheten i Karlshamns kommun att genomföra ändringar i enlighet med Sjöfartsverkets övriga synpunkter i skrivelse daterad den 9 juni 2015 senast den 31 december 2015.
Beslutet överklagades till Länsstyrelsen i Blekinge län (länsstyrelsen) av [B.E.], ägare av grannfastigheten Bergsplatån 2 i Karlshamns kommun, och [C.E.]. Länsstyrelsen avslog överklagandet.
[B. och C.E.] har nu överklagat länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen.
YRKANDEN M.M.
[B. och C.E.] yrkar att mark- och miljödomstolen, med ändring av länsstyrelsens beslut, upphäver kommunens beslut att bevilja bygglov för väsentlig ändring av småbåtshamnen, och att utbyggnaden av bryggan som en följd härav ska tas bort. [B. och C.E.] yrkar även att mark- och miljödomstolen företar syn på plats. Utöver vad som anförts i överklagandet till länsstyrelsen anför [B. och C.E.] i huvudsak följande.
Länsstyrelsen har i sitt beslut inte tagit hänsyn till de olägenheter som de, samt allmänheten, upplever. Dessa består främst av störningar från verksamheten bl.a. i form av oljud, insyn och förlorad utsikt. Länsstyrelsen har inte heller tillämpat proportionalitetsprincipen och vägt behovet av åtgärden mot den olägenhet som uppstår.
Det faktum att detaljplan saknas sänker gränsen för vilken olägenhet som kan accepteras. Därtill har
länsstyrelsen inte övervägt behovet av bryggan, vilket krävs för avvägningen av huruvida åtgärden uppfyller god hushållning med mark- och vattenområden. Här väger intresset av att bevara området för framtiden tyngre.
Länsstyrelsen har i sitt beslut inte beaktat möjligheten till alternativa lösningar. Härvid refereras till RÅ 1991 ref.
46 samt Mark- och miljööverdomstolens dom 2013-06-13 i mål nr P 11281-12. I det senare avgörandet nekades bygglov på grund av betydande olägenhet efter att det konstaterats att utbyggnad kunde göras utan att grannen
åsamkades sådan olägenhet. Vidare har beslutet inte motiverats i den omfattning som krävs enligt 20 § Förvaltningslagen (1986:223). Utformningen av småbåtshamnen är även problematisk ur säkerhetssynpunkt vilket bekräftas av Sjöfartsverkets remissyttrande.
Ett antal faktafel påträffas i länsstyrelsens beslut. Den aktuella bryggan är inte belägen i en småbåtshamn i Solskensviken utan ligger mitt i Väggahamnens hamnbassäng, vilken utgör allmän hamn med särskild betydelse för den allmänna samfärdseln. Därtill är den påbyggda bryggan ingen flytbrygga, som påstås. Den nya bryggan avviker därmed kraftigt från de befintliga bryggorna och skapar praktiska problem vad gäller anslutningen till en fast brygga. Slutligen kan konstateras att båtarna ligger 25 meter från tomtgräns och 40 meter från huvudbyggnad till skillnad från vad länsstyrelsen hävdar.
Utbyggnaden av bryggan utgör olovligt anläggande. Trots att bryggan legat på platsen under ca 18 månader måste de förhållanden som rådde på platsen före anläggandet vara de relevanta.
I samband med ansökan om vattenverksamhet förvägrades sakägare sina rättigheter. Länsstyrelsen har även i denna process underlåtit att kontakta relevanta remissinstanser.
[B. och C.E.] yrkar att mark- och miljödomstolen ska företa syn på platsen under högsäsong.
Sjöfartsverket yttrar sig i ärendet och konstaterar inledningsvis att Sjöfartsverkets yttrande 15-02042-2 daterat 2015-06-09 kvarstår i sak. Därvid framförs även bland annat att den aktuella utbyggnaden av bryggan innebär en potentiell sjöfara då den påtagligt försämrar framkomligheten inom hamnområdet. Därför bör tillstånd inte meddelas och den nya delen av flytbryggan bör tas bort i sin helhet. Alternativt kan 10-15 meter av flytbryggan fortsatt vara kvar, men detta bör då prövas och senare utvärderas. Sjöfartsverket har inte blivit varse några olyckor eller incidenter, men efter att ha tagit del av det filmmaterial som inkommit från privatperson står det klart att det finns svårigheter att passera rubricerat område.
[B. och C.E.] har kommenterat Sjöfartsverkets yttrande och menar att det följer logiskt på det faktum att
flytbryggan bör avlägsnas med hänsyn till framkomlighet och säkerhet att vattenområdet som flytbryggan upptar inte används för det som det är mest lämpat för. I Sjöfartsverkets yttrande framgår att de inte delar detta
synsätt, men det framgår också att de då avser ett annat vattenområde, dvs. hamnområdet som helhet. I huvudsak är dock [B. och C.E.] eniga med Sjöfartsverket i det att hamnområdet som helhet fullt lämpar sig för förtöjning av båtar vid bryggor, men vid en utökning av verksamheten inom området finns andra lämpligare lokaliseringar.
[B. och C.E.] poängterar även att länsstyrelsen trots förfrågan inte kunnat motivera sitt beslut i enlighet med förvaltningslagen och att länsstyrelsens beslut därmed ej är tillräckligt underbyggt för att det ska kunna ligga till grund för bedömningar i högre instans.
DOMSKÄL
Enligt 5 § lag (2010:921) om mark- och miljödomstolar ska domstolen hålla syn på stället, om det behövs. Med beaktande av det material som finns i målet, däribland fotografier och film, anser domstolen att det inte behövs syn på plats. Yrkandet om syn ska därför avslås.
Länsstyrelsen har i det överklagade beslutet redogjort för tillämpliga lagbestämmelser. För en åtgärd utanför ett område med detaljplan ska bygglov ges om åtgärden inte strider mot områdesbestämmelser, inte förutsätter planläggning enligt 4 kap 2 eller 3 § samt uppfyller kraven i 2 kap. samt 8 kap. 1-3, 6, 7 9-13, 17 och 18 §§.
Mark- och miljödomstolen vill inledningsvis erinra om att domstolens prövning är begränsad av det som prövats av underinstanserna i det överklagade beslutet. Den prövning som görs är därför begränsad till en bedömning av om det lämnade bygglovet står i strid med de krav som ställs upp i plan- och bygglagen eller om det aktuella lovet är förenligt med lagens bestämmelser. Någon möjlighet att ta ställning till alternativa lösningar finns inte inom ramen för en sådan överprövning. Inte heller prövas frågor enligt andra lagstiftningar än de regler som ska tillämpas vid prövning av en bygglovsansökan. Därmed kan domstolen inte ta ställning till eventuella
felaktigheter som förekommit vid prövningen av ansökan om vattenverksamhet. Däremot ingår det i
bedömningen avseende bl.a. frågan om det lämnade lovet ska anses innebära en betydande olägenhet i den mening som avses i 2 kap. 9 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL, att den överprövande instansen gör denna olägenhetsbedömning med beaktande av samtliga föreliggande omständigheter. I denna avvägning ska beaktas huruvida den ansökta åtgärden är möjlig att utforma på ett sätt som minskar den olägenhet som ett beviljat lov kan medföra. Om exempelvis en annan placering av en tilltänkt byggnation på en tomt är möjlig, som gör att olägenheten begränsas, kan en viss placering bedömas utgöra en sådan betydande olägenhet att det föreligger hinder mot att lämna lov med beaktande av bestämmelsen i 2 kap 9 § PBL.
Bygglovet avser en förlängning av en befintlig brygga. Hastigheten inom området är begränsad till 5 knop. Som länsstyrelsen konstaterat, och som påtalats av Sjöfartsverket, försämrar den aktuella bryggan framkomligheten inom området. Emellertid bedömer mark- och miljödomstolen ändå att bryggförlängningen inte innebär att vattenområdet inte används för det ändamål som området är mest lämpat för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov enligt 2 kap. 2 § PBL. Enligt domstolen innebär åtgärden vidare en från allmän synpunkt god
hushållning och den strider inte mot hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken (1998:808), MB.
Mark- och miljödomstolen ifrågasätter inte att olägenheter uppstår för [B. och C.E.] genom bryggans
förlängning. Olägenheterna bedöms dock inte utgöra sådan betydande olägenhet i lagens mening som utgör hinder mot att bygglov lämnas.
Inte heller i övrigt har det framkommit att det föreligger hinder mot att det lämnade bygglovet beviljas.
Klagandena har framfört att underinstansen inte motiverat sitt beslut, och att beslutet därmed strider mot bestämmelsen i 20 § förvaltningslagen. Mark- och miljödomstolen anser dock att länsstyrelsen på ett tillräckligt tydligt sätt angett skälen för sitt beslut. Detta särskilt med beaktande av vad som redovisas ovan om
överprövningens begränsning till att pröva bygglovets förenlighet med plan- och bygglagen, eftersom
länsstyrelsen fört adekvata resonemang om tillämpligheten av de aktuella bestämmelserna och redovisat hur man bedömt att dessa ska tillämpas i förevarande fall. Sammantaget finner mark- och miljödomstolen därför inte skäl att upphäva underinstansernas beslut. Vad [B. och C.E.] anför ändrar inte domstolens uppfattning.
Överklagandet ska därför avslås.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV427) Överklagande senast den 8 april 2016.
Lena Stjernqvist [Tekniska rådet]
I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Lena Stjernqvist, ordförande, och [tekniska rådet].
Föredragande har varit [beredningsjuristen].
- - -
LÄNSSTYRELSEN BESLUT Dnr
BLEKINGE LÄN 2015-12-29 403-3745-2015
[B. och C.E., adress]
Överklagande av byggnadsnämndens beslut om bygglov för väsentlig ändring av småbåtshamn på fastigheten Karlshamn 5:1 Karlshamns kommun
__________
BESLUT
Länsstyrelsen avslår överklagandet.
Detta beslut kan överklagas hos Mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt inom tre veckor från delfåendet, se bilaga.
__________
REDOGÖRELSE AV ÄRENDET
Byggnadsnämnden i Karlshamns kommun beslutade den 2 september 2015:
- att med stöd av 9 kap. 31 a § 3 och 38 § plan- och bygglagen (2010:900, PBL) och 6 kap. 1 § plan- och byggförordningen (2011:338, PBF) bevilja Fritidsenheten i Karlshamns kommun bygglov för väsentlig ändring av småbåtshamn på fastigheten Karlshamn 5:1, Solskensviken.
- att Sjöfartsverkets övriga synpunkter sidan 2 i skrivelse daterad den 9 juni 2015, med stöd av 9 kap. 38 § PBL ska beaktas och att de ändringar som därmed behövs i det utförda ska vara vidtagna senast den 31 december 2015.
Beslutet har överklagats av [B. och C.E.], ägare till fastigheten Bergsplatån 2, som hemställer att länsstyrelsen beslutar att nämnda beslut upphävs. Därav följer att flytbryggan ska tas bort. De har i huvudsak anfört följande.
I 2 kap. 2 § PBL anges att vattenområden ska användas för de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Inför bygglovsbeslutet har byggnadsnämnden inhämtat yttrande från Sjöfartsverket som dömer ut bryggans lokalisering från säkerhetssynpunkt. Att Sjöfartsverket dömer ut bryggan som en potentiell sjöfara implicerar att vattenområdet nu inte används för det som det är mest lämpat för. Då bryggan i det här fallet tillkommit för att frigöra båtplatser i Väggaviken för upplåtelse till företag, tillgodoser den ett enskilt intresse, vilket ska ställas mot det allmänna intresset av god hushållning av
vattenområdet. Stadsmiljöavdelningen anger som enda argument för att anläggningen skulle vara förenlig med hushållningskravet att området redan skulle vara ianspråktaget. Deras alternativa förslag, optimering av befintliga båtplatsers utnyttjande och alternativ lokalisering om detta inte låter sig göras, har inte bemötts i nämndens beslut.
Användningen av och verksamheten vid den nya bryggan skiljer sig väsentligt från vad som är fallet vid den gamla, nu förlängda bryggan. På grund av båtplatsernas bredd, 3,54 meter är det närmast regel att såväl hemmabåtar som gästande båtar används för ”bryggsegling” och solbad. Detta på ett avstånd av endast 25 meter från deras tomt. Notera att det är människors varaktiga uppehållande på detta ringa avstånd som innebär en integritets- och hemfridsstörning. Den bristande säkerhet som intygas av Sjöfartsverket innebär i sig en betydande olägenhet.
Företrädare för länsstyrelsen har besökt platsen.
MOTIVERING
Enligt 9 kap. 31 § plan- och bygglagen (2010:900, PBL), ska bygglov ges för en åtgärd utanför ett område med detaljplan, om åtgärden
1. inte strider mot områdesbestämmelser
2. inte förutsätter planläggning enligt 4 kap. 2 eller 3 §, och
3. uppfyller de krav som följer av 2 kap. och 8 kap. 1-3, 6, 7, 9 - 13, 17 och 18 §§ i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser.
Av 2 kap. 2 § PBL framgår bl.a. att prövningen i ärenden om bygglov enligt PBL ska syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden enligt 3 kap. och 4 kap. 1-8
§§ miljöbalken ska tillämpas.
Av 2 kap. 4 § PBL framgår bl.a. att i ärenden om bygglov enligt PBL får mark tas i anspråk för att bebyggas endast om marken från allmän synpunkt är lämplig för ändamålet.
Det anges i 2 kap. 5 § PBL att vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till bl. a.
möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt.
I 2 kap. 6 § PBL stadgas att bebyggelse och byggnadsverk ska utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till bl.a. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan.
Enligt 2 kap. 9 § PBL får bl. a. lokalisering, placering och utformning av byggnadsverk enligt denna lag inte ske så att den avsedda användningen eller byggnadsverket kan medföra en sådan påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt.
Det föreskrivs i 4 kap. 1 § miljöbalken att de områden som anges i 2-8 §§ är, med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i områdena, i sin helhet av riksintresse. Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om
1. det inte möter något hinder enligt 2-8 §§ och
2. det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden. Länsstyrelsen gör följande bedömning.
Fastigheten Karlshamn 5:1 omfattas inte av någon detaljplan eller områdesbestämmelser. Ansökan avser förlängning av en befintlig flytbrygga med 56 meter. Åtgärden är redan utförd och bygglov söks i efterhand. Den aktuella bryggan är belägen i en småbåtshamn i Solskensviken utanför Karlshamn.
Länsstyrelsen kan bara pröva det som omfattas av det överklagade beslutet. Det saknas därmed möjlighet för länsstyrelsen att inom ramen för denna prövning ta ställning till alternativa placeringar av bryggan.
Som nyss nämnts avser den aktuella åtgärden förlängning av en befintlig flytbrygga i en småbåtshamn.
Sjöfartsverket har i ett yttrande inför bygglovsbeslutet uppgett att verket anser att flytbryggan utgör en potentiell sjöfara då den påtagligt försämrar framkomligheten inom hamnområdet, i synnerhet passagen mellan de norra hamndelarna och hamninloppet. Efter att ha tagit del av förhållandena på platsen konstaterar länsstyrelsen att förlängningen av bryggan visserligen medför att inloppet till hamnen blir smalare. Hastigheten i Solskensviken är emellertid begränsad till 5 knop, och enligt länsstyrelsens bedömning innebär den låga hastigheten att placeringen av bryggan inte kan anses utgöra någon säkerhetsrisk eller något hinder för passerande båtar.
Länsstyrelsen finner därmed att åtgärden är förenlig med såväl lokaliseringsbestämmelserna i PBL som med hushållningsbestämmelserna i 3 kap. och 4 kap. miljöbalken.
Klagandena har anfört att det givna lovet kommer att innebära integritetsstörningar i deras hemfridszon och att placeringen av bryggan utgör en säkerhetsrisk. Den aktuella bryggan är belägen drygt 30 meter från
fastighetsgränsen till Bergsplatån 2 och ca 50 meter från bostadshuset på fastigheten. Enligt länsstyrelsens bedömning utgör inte placeringen av bryggan någon fara för människors hälsa och säkerhet. Länsstyrelsen anser inte heller att de eventuella störningar som kan uppkomma vid användningen av bryggan är av sådan karaktär att de kan betraktas som betydande i den bemärkelse som avses i 2 kap. 9 § PBL. Det har inte heller i övrigt framkommit några omständigheter som medför att det givna lovet ska upphävas. Överklagandet ska därför avslås.
Vid den slutliga handläggningen av detta ärende, i vilket länsassessor Anita Möller beslutat och [juristen]
föredragit, har även [planarkitekten] deltagit.
