Från gröda till samhälle – generella principer för en ekologiskt hållbar utveckling
Samhällsutveckling med landsbygden som resurs
Magnus Ljung SLU i Skara
2014-02-06
Framtiden?
Foto: Tony Danninger
Vill vi ta ledartröjan och styra mot en hållbar utveckling av landsbygd och därmed samhälle?
Eller låter vi det som sker ske?
Har vi förmåga att visa handlingskraft? Och vad krävs för att lyckas nå våra gemensamma mål?
Vad innebär temat för mig?
• Jag är agronom och naturvetare…
• Jag är kommunikationsvetare…
• Det är relationer som intresserar mig…
• Kommunikation både förändrar och befäster relationer…
• Förändring förutsätter att vi ifrågasätter våra försanthållanden…
• Det finns inga quick-fix och det finns inga tekniska system som löser problemen åt oss…
• Det är en fråga om mig och dig och alla andra…
Ödmjukhet – lärande – handlingskraft
”Balancing mystery with mastery means living somewhere between the
hopelessness of the belief that we are unable to understand anything and, at the other extreme, the naivety of the belief that
we can know everything”
Robert K. Flood
Disposition
• Att beskriva en ekologiskt hållbar utveckling
• Miljöpolitiska principer
• På väg mot en ekologisk demokrati?
• Landsbygdens affärsmöjligheter
• Slutsatser
Vad är ekologiskt hållbar utveckling?
En röra av begrepp och perspektiv:
• Tillväxtens gränser
• Brundtland-kommissionens definition och Agenda 21
• Ekologiska fotavtryck och faktor 4
• De fyra systemvillkoren
• Stark och svag hållbarhet (ekologisk ekonomi)
• Resiliens
• Ekosystemtjänster
• Planetära gränser
• Biobaserad samhällsekonomi
• Etc....
Vad karaktäriserar ett hållbart system?
Ett hållbart system har förmåga:
• ...att producera önskade produkter, tjänster och funktioner.
• ...att leverera dessa över en längre tidsperiod.
• ...att klara av störningar, men även att dra fördel av dem, utan att det leder till att strukturella egenskaper hos
systemet går förlorade.
• ...att bidra till att övriga ekosystemtjänster stärks och att inte andra naturresurser undergrävs.
Vilka ekosystem är hållbara? Vilka produktionssystem är hållbara?
De fyra systemvillkoren
1. Ämnen från jordskorpan får inte systematiskt öka i naturen
2. Ämnen från samhällets produktion får inte systematiskt öka i naturen
3. Det fysiska underlaget för naturens kretslopp och mångfald får inte systematiskt utarmas
4. Effektiv och rättvis resursomsättning för att tillgodose mänskliga behov
Ekosystemet Bryssel? Hållbart?
Urban farming? Hållbart?
I huvudsak är det linjära flöden
Staden
UPP- LEVELSER
MÄN- NISKOR
RÅVAROR
ENERGI
MAT Stadens och
landsbygdens relation är inte hållbar
Ödesmättat i risksamhället…
Vi tär på kapitalet allt mer…
Vad är då ekosystemtjänster (ESS)?
• Understödjande – grundläggande tjänster i naturen som t ex närings- och vattencirkulation
• Reglerande – specifika funktioner hos naturen som vi är beroende av, t ex pollinering och luft- och
vattenrening
• Kulturtjänster – t ex estetiska och rekreationsvärden, med tydlig effekt på hälsa och välbefinnande
• Tillgodoseende – vilket helt enkelt är mat, material, energi och andra tjänster (ofta med ett pris)
Det sjätte stora utdöendet…
Vad är då ekosystemtjänster (ESS)?
• Understödjande – grundläggande tjänster i naturen som t ex närings- och vattencirkulation
• Reglerande – specifika funktioner hos naturen som vi är beroende av, t ex pollinering och luft- och
vattenrening
• Kulturtjänster – t ex estetiska och rekreationsvärden, med tydlig effekt på hälsa och välbefinnande
• Tillgodoseende – vilket helt enkelt är mat, material, energi och andra tjänster (ofta med ett pris)
Ekosystemtjänster är svåra att ersätta
Vad är då ekosystemtjänster (ESS)?
• Understödjande – grundläggande tjänster i naturen som t ex närings- och vattencirkulation
• Reglerande – specifika funktioner hos naturen som vi är beroende av, t ex pollinering och luft- och
vattenrening
• Kulturtjänster – t ex estetiska och rekreationsvärden, med tydlig effekt på hälsa och välbefinnande
• Tillgodoseende – vilket helt enkelt är mat, material, energi och andra tjänster (ofta med ett pris)
Ett mentalt avstånd mellan stad & land
Vad är då ekosystemtjänster (ESS)?
• Understödjande – grundläggande tjänster i naturen som t ex närings- och vattencirkulation
• Reglerande – specifika funktioner hos naturen som vi är beroende av, t ex pollinering och luft- och
vattenrening
• Kulturtjänster – t ex estetiska och rekreationsvärden, med tydlig effekt på hälsa och välbefinnande
• Tillgodoseende – vilket helt enkelt är mat, material, energi och andra tjänster (ofta med ett pris)
Ensidighet är sällan bra i längden…
Effektivitet är INTE detsamma som hållbarhet!
Varför är förändringar för ökad hållbarhet inte populära?
Effektivt
resursutnyttjande Hållbart
resurs- utnyttjande (system- förändring)
Hållbart!
Politiska principer i en hållbar utveckling
• Försiktighetsprincipen
• Konsekvens- och riskanalyser
• Omvänd bevisbörda
• Utbytesregeln
• Förorenaren betalar
• Strikt miljöskadeansvar
• Samhällsekonomiskt lönsamt
• Medbestämmande
• Demokratiskt beslutsfattande
På väg mot en ekologisk demokrati?
Marknadsekonomi
Representativ demokrati
Stark, lokal demokrati
Experter Multi-
disciplinära expertgrupper Adaptive
management (successivt lärande)
”Jag vill vara med och bestämma!”
”Min kunskap är relevant!”
Hur ska de processer utformas som tillgodoser denna individs behov?
Dags för en synvända?
”Man ska aldrig underskatta vad en liten grupp människor kan åstadkomma – ingen stor förändring har börjat på något
annat sätt!”
Bild: Länsstyrelsen VG-län Citatet är tillskrivet Margaret Mead
Är landsbygdens företag vinnarna?
JA, för i en biobaserad ekonomi har den gröna cellen en central roll…
4F
Food
(Livsmedel)
Feed
(Foder)
Fuel
(Bränsle)
Fibre
(Fiber)
Potentialen för landsbygden är stor
4F
Food
(Livsmedel)
Feed
(Foder)
Fuel
(Bränsle)
Fibre
(Fiber) En begränsad yta
ger markanvänd- ningskonflikter
Målkonflikter rörande olika samhälls- och miljömål
Å ena sidan…. Å andra sidan….
Gröna innovationer och stark tillväxtpotential
Hållbar utveckling i praktiken = vår
förmåga att hantera denna situation
Gröna innovationer och nya affärer
• Det finns en uppfinnartradition inom lantbruket, men nya studier visar att det uppfinns, men inte
kommersialiseras i den omfattning som vore möjligt
• Nya aktörer kommer in på landsbygden och ser
utvecklingspotentialer – risken är att de ekonomiska resurser som skapas inte stannar i bygden
• Nya kunder börjar efterfråga landsbygdens råvaror – men har vi förmåga att möta dessa idag?
ESS som tillgodoser direkta behov
Pappersmassa
Trä/timmer
Biobränsle
Spannmål
Vilt Betesbaserat
kött
Frukt/bär
Svamp
Här är det enkelt att se de affärer som är möjliga att utveckla
Kulturella ESS
Turistbesök
Pedagogisk resurs Forsknings-
område
Barnutflykter
Landskapsbild
Social farming Rekreation
Här ser vi redan idag nya verksamheter växa fram
Reglerande ESS
Vattenrening
Erosions- kontroll Pollinering
Biologisk kontroll Luftrening
Binda koldioxid
Här finns många av de nya affärer som kommer att växa fram
ESS som är understödjande
Närings- cirkulation
Fotosyntes Habitat /
biodiversitet Genbank
Fröspridning Mull-
uppbyggnad
Här är det idag svårare att se en marknadsfinansiering
…men det ekonomiska värdet av detta är oändligt!
Vad krävs för att klara betinget?
• Landsbygdens samhällsuppdrag vidgas allt mer – det handlar inte bara om
livsmedel och miljönytta idag, utan om samtliga de ekosystemtjänster som det hållbara samhället måste vila på
• Ett entreprenöriellt förhållningssätt och ett entreprenörskap är nödvändigt för att kunna ta tillvara de möjligheter som ges
• Offentliga aktörer och andra
samhällsinstitutioner har en viktig roll att fungera som motor i en hållbar
landsbygdsutveckling – t ex via upphandlingar
Kan staden klara sig själv?
• Detta är en pågående diskussion inom både planering och
teknikutveckling
• Megastäderna
upprätthåller i viss mån redan idag sina egna ekosystemtjänster
• I mer eller mindre futuristiska visioner
presenteras nu framtidens städer – städer som ska kunna klara sig själv…
Utmaningen: Att skapa hållbara och
nya band mellan staden och omlandet
Nätverkstaden Skaraborg?
• Stadens omland är en både överutnyttjad och outnyttjad resurs!
• Samhället skulle vinna på att ett starkare ”kontrakt” mellan de urbana och rurala miljöerna
• ”Städerna måste ta ett större ansvar för dom många
ekosystem som dom är beroende av” (FNs
generalsekreterare i ”Cities and Biodiversity Outlook”, CBD, okt 2012)
Ett ökat internationellt intresse
Min slutsats – det finns inga quick-fix…
Ny kunskap och nya handlingsalternativ
Nya sätt
att arbeta ihop
Fördjupade relationer till varandra
KOMMUNIKATION
Olika perspektiv och erfarenheter ses som
en resurs
Det handlar om att bidra, inte om att vinna
SAMVERKAN Ökad förståelse för problembilden
Kontaktuppgifter
Magnus Ljung
Statskonsulent och forskare SLU i Skara
Magnus.Ljung@slu.se Tel. 070-3387117
