Kallelse till sammanträde i Utbildningsgruppen Tid: Torsdag 25 juni 2009, kl 09.00-12.00 Plats: GR-Huset, Gårdavägen 2 (rum 255 och 253)

(1)

Utbildningsgruppen Göteborg 18 juni 2009 Helene Odenjung (fp), Göteborg, ordförande

Marie Lindén (v), Göteborg, vice ordförande Ann Lundgren (s), Göteborg (adjungerad) Kristina Tharing (m), Göteborg

Peter Ohlsson (s), Ale

Jan Österdahl (m), Kungsbacka Pär Göran Björkman (s), Alingsås

Camilla Waltersson Grönvall (m), Lilla Edet Ing-Marie Samuelsson (s), Härryda

Staffan Gustavsson (mp), Lerum Anne-Lie Sundling (kd), Öckerö Carola Granell (s), Stenungsund Anders Holmensköld (m), Kungälv Torsten Gustafsson (s), Tjörn Kent Vahlén (fp), Partille Claes Olsson (m), Mölndal

Kallelse till sammanträde i Utbildningsgruppen

Tid: Torsdag 25 juni 2009, kl 09.00-12.00

Plats: GR-Huset, Gårdavägen 2 (rum 255 och 253) Samling kl 08.30-09.00 med morgonkaffe.

Sammanträdet äger rum enligt följande arbetsordning 09.00-10.30 Föredragningar

10.30-11.00 Överläggning i partigrupper 11.00-12.00 Sammanträde

Föredragningar

09.00-10.00 Definitivintagning till gymnasieskolan 2009 (Susanne Carlström) 10.00-10.30 Information om VästKraft (Lotta Malm, Anders Bergius)

(2)

Förslag till ärendelista:

Beslutsärenden

1. Val av protokolljusterare

2. Definitivintagning till gymnasieskolan 2009 (Handling)

3. Bemyndigande avs upphandlingsfunktion i vuxavtalet (Handling)

4. Ny regional garanti för Hantverksprogrammet Inriktning Trä 2010 (Handling) 5. Gemensam enkätstrategi inom Göteborgsregionen (Handling)

6. Lovtider avs 2011/2012 (Handling)

7. Förslag till remisshantering av promemorian Ds 2009:20 Rätt till gymnasial vuxenutbildning och gymnasial särvux (Handling)

8. Samverkansavtal för förskolverksamhet (Handling)

Informationsärenden

9. Västkraft – information

10. Skolinspektions uttalande om kommunernas gymnasieintagning (Material)

Övriga ärenden

Kallelser, protokoll och övrigt material från Utbildningsgruppens sammanträden återfinns på GR Utbildnings hemsida www.GRkom.se/Utbildning

Vid frånvaro var vänlig meddela Cecilia Salmi cecilia.salmi@GRkom.se Med vänlig hälsning

Börje Rådesjö

(3)

KOMMUNALFÖRBUNDET GR Utbildningsgruppen 2009-06-25 ÄRENDE 2 Till Utbildningsgruppen Förslag till

Definitivintagning till gymnasieskolan i

Göteborgsregionen 2009

Utbildningschefsgruppen har 090608 ställt sig bakom förslaget. Utbildningsgruppen föreslås besluta

att inta de vid Utbildningsgruppens sammanträde 2009-06-25 föreslagna sökande till gymnasieskolans utbildningar år 2009/2010, samt

att förklara Utbildningsgruppens beslut vara omedelbart justerat.

Göteborg 18 juni 2009 Börje Rådesjö

(4)

Bemyndigande till utbildningschefen på GR avs

upphandlingsfunktion i vuxenutbildningsavtalet

Etapp 4

I vuxavtalet Etapp 4, vilket utsänts till kommunerna för ställningstagande senast 090831, anges i kap 5.1 att: ”Utbildningsgruppen fattar beslut om de kriterier och andra villkor som ska ligga till grund för de utbildningssatsningar som ska genomföras inom ramen för detta avtal. Vidare godkänner

Utbildningsgruppen förfrågningsunderlagen ...”

För att vinna tid och för att hanteringen av de ärenden som anges nedan ska fungera smidigt samt för att undvika eventuell fördröjning p g a att

ledamöterna i Utbildningsgruppen skulle uppfattas som jäviga kan det vara lämpigt att GRs utbildningschef bemyndigas att hantera dessa uppgifter. Detta bemyndigande påverkar inte ansvaret för övriga uppgifter som åligger

Utbildningsgruppen enligt avtalet. Utbildningsgruppen föreslås besluta

att bemyndiga utbildningschefen på GR, att, avs utbildningar inom vuxenut-bildningsavtalets Etapp 4 ram, i Utbildningsgruppens ställe ansvara för följande uppgifter i avtalet vilka tilldelats Utbildningsgruppen:

a) Beslut om de kriterier och andra villkor som ska ligga till grund för de utbildningssatsningar som ska genomföras inom ramen för avtalet. b) Godkänna förfrågningsunderlagen, samt

att förklara Utbildningsgruppens beslut vara omedelbart justerat.

(5)

Ny regional garanti för 2010/2011

Regional garanti för inriktning inom gymnasieskolan kan, enligt GRs

gymnasieavtal, beviljas av Utbildningsgruppen i enlighet med följande lydelse i avtalet; ”… Medlemskommunerna garanterar gemensamt vissa regionalt strategiska utbildningars genomförande. GRs Utbildningsgrupp beslutar om regionalt ekonomiskt åtagande, s k regional garanti, avseende vissa specifika gymnasieutbildningar som bedöms vara strategiskt viktiga för regionen och som uppvisar låg beläggning, vilket medför höga kostnader per elevplats. Vidare ska utbildningen vara unik i så motto att den endast anordnas på en skola i Göteborgsregionen. …”

Regional garanti beviljas för en årskull åt gången och omprövas varje år. Ansökan om att få beviljat regional garanti avs inriktning inom

gymnasieskolan 2010/2011 har anmälts av Alingsås kommun. Alingsås ansöker i samverkan med berörd bransch om ny regional garanti enligt underlag daterat 2009-05-31 för följande inriktning: Hantverksprogrammet, inriktning trä 8 platser.

att bevilja ny regional garanti för läsåret 2010/2011 för Alingsås

hantverksprogram, inriktning trä enligt ansökan, daterad 2009-05-31.

(6)

Datum: _{2009-05-31 Alströmergymnasiet} Handläggare: _{Ulf Nilsson}

Direktnr: _{070-675 34 26}

Beteckning: _Rektor

Checklista – för ansökan om regional garanti HV trä

1. Utbildningen skall vara unik i så motto att den bara anordnas på en skola i Göteborgsregionen

Om Lerums gymnasieskola inte startar sin utbildning för HV trä är

Alströmergymnasiet den enda kvarvarande skolan i regionen med denna inriktning. 2. Utbildningen skall anses strategiskt viktig för regionen och uppvisa låg beläggning

Utbildningens strategiska vikt för regionen bör GRs Utbildningsgrupp bedöma. Intagningen till HV trä visade på ett lågt intresse inför HT09, för de 10 platserna var det endast 2 sökande elever.

Antal behörig elever med 1:a handsval HV trä i preliminärintagningen

2005 2006 2007 2008 2009

4 elever 3 elever 1 elev 1 elev 2 elever

3. Utbildningen skall ha återkommande investeringar (maskinpark etc.)

Hantverksutbildningen på Alströmergymnasiet får anses ha en ändamålsenlig och bred teknikpark som kontinuerligt servas och uppdateras. Den nu aktuella

investeringen är en uppdatering av skyddsutrustning så att vi tillfullo uppfyller ny EU-lagstiftning.

4. Det skall finnas ett väl utvecklat samarbete med lokalt/regionalt näringsliv

Alströmergymnasiet har ett väl fungerande samverkansnätverk i yrkesråden. Alströmergymnasiets Hantverksprogram har två yrkesråd, ett för textilinriktningen och ett för träinriktningen. Alströmergymnasiet har utbildningsnämndens uppdrag att genom yrkesråd skapa dialog och samverkan mellan skola och arbetsliv.

Målsättning för yrkesråden

• Att utveckla utbildningens kvalité.

• Att utveckla arbetslivets delaktighet i undervisningen. • Att utveckla erfarenhetsutbytet mellan skola och arbetsliv.

• Att ge eleverna nya insikter vilket kan stimulera till fortsatta studier.

Alingsås kommun

Alströmergymnasiet • Postadress: 441 81 Alingsås • Besöksadress: Rektorsgatan 13 Telefon: 0322-61 65 00 • Telefax: 0322-61 65 03

E-post: alstromergymnasiet@alingsas.se • Webbplats: www.alingsas.se • Att eleverna skall bli väl förberedda för att möta arbetslivet.

(7)

Alingsås kommun

Alströmergymnasiet • Postadress: 441 81 Alingsås • Besöksadress: Rektorsgatan 13 Telefon: 0322-61 60 00 • Telefax: 0322-75 503

E-post: utbildningsnamnden@alingsas.se • Webbplats: www.alingsas.se

HV trä har genom yrkesrådet en god förankring i det lokala näringslivet. I det regionala perspektivet finns säkert en del mer att göra. Ett utlåtande från branschen kommer att bifogas denna checklista.

5. Utbildningen skall kontinuerligt marknadsföras i kommunerna för att öka intresset för utbildningen

Vi gör idag följande marknadsföringsaktiviteter.

• Deltar med monter på Gymnasiemässan i Göteborg. • Öppet hus + extra öppet hus.

• Utskick till elever i närregionen.

• Information till Alingsås årskurs 8 som besöker oss under våren. • Information ute i Alingsås årskurs 9 klasser där också föräldrar deltar. I år gjorde vi ett extra utskick till närregionens elever men det berodde på den uppkomna situationen med ett upprivet beslut om nedläggning.

I det fall att regional garanti beviljas kommer extra marknadsföringsinsatser göras riktat mot hela regionen.

6. En särskild kvalitetsredovisning för utbildningen skall upprättas

En sådan redovisning finns ej fullt ut idag men kan tas fram genom arbetet med lokala arbetsplaner.

(8)

2009-06-01

Skrivelse till politiker, forvaltningschefpå utbildningsforvaltningen och skolledningen på Alströmergymnasiet i Alingsås kommun.

Behov av utbildningsplatser på hantverksprogrammet trä, möbelsnickeri & formgivning.

Vi fOretagare i regionen är ytterst oroade över utvecklingen av denna linje. För att få ett uthålligt foretagsklimat med duktiga medarbetare så är vi beroende av elever som genomgått denna utbildning.

Kombinationen av hantverk och maskinkunnande gör att elever som genomgår tre års utbildning passar både fOr större och mindre foretag, med varierande inriktning.

När nu också trä utbildningar fOrsvunnit på andra håll i regionen och närliggande områden så är det absolut nödvändigt att utbildningen i Alingsås blir kvar.

Vi hoppas även att den lågkonjunktur som vi befinner oss i fOr närvarande inte gör att man tar ett forhastat beslut om nedläggning.

Det kommer ju bättre tider, det har det alltid gjort, och då kan det behövas ökad personalstyrka inom många fOretag.

Här i västsverige är vi ganska hårt drabbade av nedgången inom träindustrin men det finns goda tecken på att just vår industri ser en utplaning och till och med en liten ljusning. På flera andra platser i landet ser det riktigt bra ut beträffande orderingångar.

Vi hoppas på ett positivt arbete for denna utbildning.

Thomas Bj" Ordförande yr Solidor AB Br. Holms trävaror Herrljunga träindustri Herrljunga Ledstångsfabrik Främmestads snickerifabrik Works Snickeribyrån

Elof Persson Trävaru AB Nääs Snickeriforsäljning C&D Snickeri AB Samuelssons inredningar Enwex

Sitek

Med vänliga hälsningar SOLlDOR AB Thomas Björnsson Ingvar Karlsson Bo Alavik Yngve Svensson Stig Larsson Peter Hellqvist Mats Andersson Sören Persson Sven Karlsson Pia Hansson Seffo Marbas Per-Anders Lars-Ove Karlsson

(9)

Gemensam enkätstrategi inom Göteborgsregionen

Utbildningschefsgruppen gav 090206 Kvalitetsnätverket i uppdrag att dels göra en kartläggning av vilka olika enkäter som används i Göteborgsregionen, dels föreslå en gemensam enkätstrategi.

Syftet har varit att kunna göra jämförelser även inom s.k. mjuka frågor som rör elevernas uppfattning om sin utbildning och dessutom få en effektivare

hantering ur såväl ekonomisk som organisatorisk synvinkel. En arbetsgrupp har därför utsetts av Kvalitetsnätverket. Denna består av tre medlemmar från Kvalitetsnätverket samt en medlem från Skolekonomgruppen förutom projektledare från GR. Arbetsgruppen har träffats vid två tillfällen och överlämnar härmed en rapport och ett förslag till beslut.

att godkänna förslag, daterat 2009-05-29, till en gemensam enkätstrategi inom Göteborgsregionen,

att förbereda för en offentlig upphandling av brukarenkäter hos Upphandlingsbolaget i Göteborgs stad, samt

att enkätarbete om möjligt genomförs våren 2010.

(10)

GR Utbildning Kvalitetsnätverket Rachel Törnell

2009-05-19

Förslag till

Gemensam enkätstrategi inom GR - rapport

Bakgrund

Både på politisk- och tjänstemannanivå har önskemål uttryckts om en gemensam enkätstrategi inom GR. UC uppdrog 090206 till Kvalitetsnätverket att:

• göra en kartläggning av vilka olika enkäter som används inom GR idag, • föreslå en enkätstrategi.

Syftet med en gemensam enkät inom GR är att:

• kunna göra jämförelser även inom ”mjuka frågor” inom GR, • få en effektivare hantering, både ekonomiskt och organisatoriskt.

Ärendebeskrivning

Kvalitetsnätverket utsåg 090219 en grupp för uppdraget:

Rachel Törnell, utvecklingschef, BOU, Alingsås kommun (sammanskallande) Nils Funnemark, chef för lärsupport, sektor lärande, Lerums kommun (Niels har haft förhinder vid gruppens möten och ersatts vid ett tillfälle av Rickard Callemyr, processledare) Göran Ohlsson, utvecklingschef, utbildningsförvaltningen Göteborgs Stad Jonas Hassling, ekonom, BOU, Partille kommun Margrethe Kristensson, projektledare, GR.

Vid kvalitetsnätverket beslutades om en enkel enkät till samtliga GR-kommuner för att kunna kartlägga nuläget samt läsa av behovet/intresset av gemensam enkät.

Resultat

• De flesta kommuner är intresserade av att genomföra de årligen återkommande enkäterna av kvantitativ karaktär, en brukarenkät som mäter ”kundens upplevelse av given service”. Flera visade dock på behovet av att ibland kunna gå samman för att göra djupare enkäter inom specifika områden.

Samtliga kommuner genomför idag enkäter av detta slag och likheterna är många. Arbetet med enkäterna är omfattande, varför samordningsvinster lätt kan identifieras.

Slutsats: Vi börjar med den kvantitativa delen för att uppdraget ska bli hanterbart initialt. En gemensam Enkätstrategi kan sedan successivt byggas ut efter behov. Slutsats: Det behöver finnas möjlighet att lägga till vissa frågor särskilda år, både GR-gemensamma och kommunspecifika.

Slutsats: Det är även önskvärt att leverantören kan bistå kommunerna med andra enkäter om intresse från kommunerna finns t.ex. personalenkäter.

• Majoriteten är intresserad av att få hjälp med hela processen, dvs. dels att få frågorna ställda, men även rapporter och analyser levererade. Några kommuner har kommungemensamma verktyg för sammanställningar och rapporter och är därför endast intresserade av att ta del av frågorna.

(11)

GR Utbildning Kvalitetsnätverket Rachel Törnell

2

Det är även intressant att som kommun kunna avgöra hur ofta man vill delta, t.ex. varje eller vart annat år, samt till vilka målgrupper man vill vända sig.

Slutsats: Det måste finnas utrymme för att kunna välja i vilken utsträckning man vill ta del av det som en leverantör kan erbjuda.

• Flera kommuner är inte nöjda med de frågor de använder sig av idag. De är dessutom ibland för omfattande.

Det finns även många goda exempel på bra enkäter. Olika delar och erfarenheter från olika kommuner måste tas tillvara då de nya enkäterna utformas.

Slutsats: Det är angeläget att finna en leverantör som inte endast kan leverera fina rapporter, utan är kunniga på att ställa verksamhetsspecifika frågor som är väl formulerade utifrån respektive målgrupp.

Slutsats: Vid en upphandling är det viktigt att leverantören får lämna exempel både på enkäter och på rapporter/analysmaterial så att det kan göras en kvalitativ bedömning av leverantörens möjligheter att uppfylla uppdragsgivarnas krav. Slutsats: Enkätstrategigruppen bör bistå Upphandlingsbolaget (GRs avtalsparter vid upphandlingar) vid upprättandet av förfrågningsunderlaget.

Slutsats: Enkätstrategigruppen/Kvalitetsnätverket bör vara referensgrupp vid den kvalitativa bedömningen av inkomna offerter.

Slutsats: Efter beslut om leverantör bör Enkätstrategigruppen bistå denna med underlag från kartläggningen inför det slutgiltiga framtagandet av enkäter så att kommunernas erfarenheter tas tillvara.

• Flera kommuner har påtalat behovet av att redan till våren 2010 kunna genomföra den första omgången av enkäter.

Slutsats: Det är avgörande att varje kommun, som önskar ta del av en

helhetslösning, utser en kontaktperson som leverantören med nödvändig teknisk information och hjälp för att leverantören ska kunna distribuera de digitala enkäterna till respektive målgrupp.

Slutsats: Kvalitetsnätverket/en person från respektive förvaltning utses som ansvarar för att ta tillvara erfarenheter av enkäten så att ett ständigt

förbättringsarbete kan äga rum.

Övriga reflektioner

Initialt startar Enkätstrategiuppdraget med en gemensam brukarenkät. Därefter kan strategin byggas ut vid behov. På sikt bör frågan om deltagande i en gemensam enkät inom GR inte vara valbar, men initialt bör möjlighat finnas att ta sig ur befintliga avtal och organisationer. Även de fristående alternativen inom respektive kommuner bör på sikt vara en naturlig målgrupp för enkäten.

Förslag till beslut

UC uppdrar åt enkätstrategigruppen att snarast ge Upphandlingsbolaget i uppdrag att göra en offentlig upphandling av en kvantitativ enkät i enlighet med ovan nämnda slutsatser för ett genomförande av gemensam enkät våren 2010.

Kvalitetsnätverket får i uppdrag att utse ny sammankallande till enkätstrategigruppen då nuvarande sammankallande går på föräldraledighet fr.o.m. midsommar.

(12)

KOMMUNALFÖRBUNDET GR Utbildningsgruppen 2009-06-25 ÄRENDE 6 Till Utbildningsgruppen

Förslag om lovtider läsåret 2011/2012

Utbildningsgruppen har lyft frågan om lovtidernas förläggning över året och uppdragit åt GR Utbildning att tillsammans med utbildningscheferna ta fram förslag om gemensamma lovtider inför år 2011/2012.

Utbildningschefsgruppen har 090605 ställt sig bakom nedanstående förslag. Utbildningsgruppen föreslås besluta

att rekommendera kommunerna att fastställa gemensamma lovtider för läsåret 2011/2012 enligt följande:

- Höstlov 2011 infaller vecka 44 (31 okt – 4 nov),

- Påsklov 2012 infaller veckan efter påsk i vecka 15 (10 – 13 april).

(13)

Remisshantering av Utbildningsdepartementets

promemoria (Ds 2009:20) Rätt till gymnasial

vuxenutbildning och gymnasial särvux

GR har, tillsammans med Göteborgs stad och Lilla Edets kommun, utsetts till remissinstans avseende Utbildningsdepartementets promemoria Ds 2009:20 Rätt till gymnasial vuxenutbildning och gymnasial särvux.

Arbetet med att ta fram ett yttrande från GR och Utbildningsgruppen skulle kunna samordnas med arbetet kring övriga yttrande från Göteborgsregionen. Yttrandet ska vara Utbildningsdepartementet tillhanda 7 september, men GR har fått anstånd med att lämna svar till 9 september. Tanken är då att

Utbildningsgruppen bemyndigar presidiet att fastställa GRs yttrande eftersom Utbildningsgruppens nästa sammanträde äger rum först 24 september. Innehållet i promemorian sammanfattas på följande sätt:

”Arbetsgruppens uppdrag har varit att undersöka och lämna alternativa förslag på hur en rättighet för vuxna att ta del av gymnasial vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning för utvecklingsstörda (gymnasial särvux) kan utformas. Utgångspunkten ska vara att den enskilde alltid ska ha rätt att studera inom kommunal vuxenutbildning (komvux) för att uppnå grundläggande behörighet att delta i högskoleutbildning. Arbetsgruppen ska därutöver belysa effekterna av om rättigheten också skulle omfatta studier för att uppnå särskild

(14)

KOMMUNALFÖRBUNDET GR

behörighet för högskolestudier.

Av uppdraget till arbetsgruppen framgår att avsikten inte är att förutsättningarna för sökande som inte kan åberopa en rätt ska ändras. Arbetsgruppen anser därför att en rättighetsreglering bör utformas som ett tillägg till nuvarande

bestämmelser om kommunernas uppdrag. Eftersom nuvarande uppdrag kvarstår medför införandet av en rättighet inte någon ändring av de författningsmässiga förutsättningarna för att söka och få tillträde enligt nuvarande regler.”

Utbildningsgruppen föreslås besluta

att bemyndiga presidiet att på Utbildningsgruppens vägnar avlämna ett yttrande över Utbildningsdepartementets promemoria Rätt till gymnasial

vuxenutbildning och gymnasial särvux.

(15)

Samverkansavtal för förskoleverksamhet i

Göteborgsregionen

Utbildningsgruppen har uppdragit åt Utbildningschefen att ta fram ett förslag till samverkansavtal för förskoleverksamhet inom GR. Förskoleområdet är det enda skolformsområde där GRs medlemskommuner inte har samverkansavtal. Erfarenheten historiskt är att samverkansavtal utvecklar samarbete inom skolformerna på andra områden än de som avtalen omfattar – avtalen i sig har en generellt verksamhetsutvecklande effekt.

Det är idag osäkert om vad ”särskilda skäl” i skollagen kommer att innebära. Samverkansavtalet täcker in de fall där ”särskilda skäl” saknas. Det säkerställer vidare barnomsorgsplats vid flytt mellan medlemskommuner samt möjliggör en samsyn avseende skollagens tillämpningar på detta område. Vidare är

ambitionen att avtalet skall bidra till att rationalisera rutiner och arbetsinsatser föranledda av den lag på området som träder i kraft den 1 juli 2009.

Samverkansavtalet föreslås löpa över två år.

(16)

KOMMUNALFÖRBUNDET GR

Utbildningsgruppen föreslås besluta

att för sin del godkänna förslaget till samverkansavtal för förskoleverksamhet i Göteborgsregionen i enlighet med dokument, daterat 2009-06-10, samt att föreslå förbundsstyrelsen att:

a) rekommendera kommunerna att godkänna förslaget till samverkansavtal för förskoleverksamhet i Göteborgsregionen i enlighet med dokument, daterat 2009-06-10,

b) kommunerna själva avgör på vilken politisk nivå beslut fattas,

c) kommunerna senast 2009-11-30 till GR meddelar beslut om godkännande.

Göteborg 11 juni 2009

(17)

Göteborgsregionens kommunalförbund Samverkansavtal för förskoleverksamhet i

2009-06-15 Göteborgsregionen 2010-01-01--2011-12-31

Förslag till

Samverkansavtal för förskoleverksamhet i Göteborgsregionen

1. Bakgrund och motiv

Skollagen reglerar kommunens skyldigheter och föräldrarnas rättigheter när det gäller förskole-verksamhet. Hemkommunen (folkbokföringskommun) svarar för att barn som är bosatta i Sveri-ge erbjuds förskoleverksamhet. När vårdnadshavaren har anmält behov av plats ska hemkommu-nen erbjuda plats utan oskäligt dröjsmål. Om inte kommuhemkommu-nen kan tillhandahålla platsen direkt anses en rimlig handläggningstid vara 3-4 månader. Kommunen ska ta skälig hänsyn till vård-nadshavarens önskemål. Plats ska erbjudas så nära barnets eget hem som möjligt med hänsyn till vad som krävs för att kommunen effektivt ska utnyttja lokaler och andra resurser. En kommun är skyldig att ta emot ett barn från en annan kommun i sin förskoleverksamhet om barnets vård-nadshavare önskar det och det finns särskilda skäl med hänsyn till barnets förhållanden (Skolla-gen 2 a kap. 1,7,8, 12 a § §).

Kommunen får sluta avtal med någon annan om att utföra kommunens uppgifter inom förskole-verksamheten. Genom ett sådant avtal får en kommun tillhandahålla tjänster åt en annan kommun (Skollagen 2 a kap. 5 §).

Inom Göteborgsregionen finns idag ett samarbete och en öppenhet att välja skola/utbildning när det gäller ett flertal skolformer. En naturlig fortsättning är att detta även ska gälla förskoleverk-samheten. Det stärker föräldrarnas val. Det kan ge möjlighet att ge plats närmare det egna hem-met för familjer som bor nära en kommungräns. Det kan bidra till att kunna erbjuda plats inom skälig tid för en kommun som har brist om det samtidigt finns en kommun som har tillgång på platser. Syftet med samverkansavtalet är att stärka valfriheten och öppna upp för en generös till-lämpning av skollagen.

2. Avtalsparter

Avtalets parter utgörs av följande kommuner inom Göteborgsregionens kommunalförbund (GR): Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. Medlemskommun som valt att inte ingå i detta avtal har möjlig-het att ansluta sig vid senare tillfälle.

3. Avtalets huvudinnehåll

Skollagen reglerar att en kommun är skyldig att ta emot ett barn från en annan kommun i sin för-skoleverksamhet om barnets vårdnadshavare önskar det och det finns särskilda skäl med hänsyn till barnets förhållanden. Skollagen reglerar också att en kommun även i andra fall får ta emot barn från en annan kommun. Samverkansavtalet reglerar att de namngivna kommunerna inom Göteborgsregionen (GR) i mån av plats tar emot barn i förskola och familjedaghem från andra kommuner och att vid varje sådan placering utgår interkommunal ersättning enligt fastställd pris-lista. Varje enskild kommun beslutar om det finns plats att erbjuda barn från andra kommuner. Samverkansavtalets tillämpningar kan även gälla vid placeringar där det finns särskilda skäl.

(18)

4. Avtalets förutsättningar

Avtalet är tvåårigt och gäller under tiden 2010-01-01 – 2011-12-31. Uppsägning av avtalet ska ske skriftligt senast sex månader före avtalstidens utgång. I annat fall förlängs avtalet till att gälla ytterligare två år i taget. Samverkansavtalet kan komma att ändras under avtalsperioden om till-lämpliga lagar och förordningar, tillkommer, förändras eller upphör.

5. Tillämpningar

Rätt till plats

Barnet är folkbokfört i någon av GR-kommunerna och har rätt till plats enligt skollagen kap. 2a. Ansökan

Gemensam blankett tas fram för ansökan om förskoleplats i annan GR-kommun. Denna finns tillänglig på varje kommuns hemsida samt på GR:s hemsida. Vårdnadshavaren ansöker i den kommun där man vill ha plats och kommunen som tar emot ansökan skickar kopia av ansökan till folkbokföringskommunen.

Överenskommelser

Vid varje placering träffas en skriftlig överenskommelse mellan berörda kommuner. Varje en-skild placeringsöverenskommelse fortsätter att gälla även om samverkansavtalet skulle upphöra. Barnomsorgsavgifter

Folkbokföringskommunen debiterar föräldraavgiften av platsinnehavarenenligt sitt gällande taxesystem och sin kravrutin.

Regler och tillämpningsföreskrifter

Den kommuns ”Regler och tillämpningsföreskrifter” gäller, där barnet har sin förskoleplats. Interkommunal ersättning

En kommun som inom sin förskola eller familjedaghem tar emot ett barn från en annan kommun har rätt till ersättning för sina kostnader från barnets folkbokföringskommun enligt fastställd pris-lista. Debitering sker månadsvis.

Barn i behov av särskilt stöd

Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges den omsorg som deras speciella behov kräver. Grundläggande bestämmelser finns i Skollagen 2a kap. 3 och 9 § §.

Då behov av särskilt stöd blir aktuellt för ett redan placerat barn sker samråd med folkbokfö-ringskommunen. Mottagande kommun utreder och bedömer. Folkbokföringskommunen prövar och beslutar om ersättning. Då behov av särskilt stöd är känt när barnet placeras sker prövning och beslut om ersättning i samband med den skriftliga överenskommelsen.

(19)

6. Vid flytt inom GR-kommunerna

Barn har rätt att behålla sin plats i den kommun varifrån familjen flyttar till dess att folkbokfö-ringskommun anordnat en barnomsorgsplats. Folkbokföfolkbokfö-ringskommunen betalar interkommunal ersättning till avflyttningskommunen och tar in föräldraavgiften.

Önskar vårdnadshavare behålla platsen permanent i avflyttningskommunen beslutar denna kom-mun om plats finns att erbjuda (punkt 3 i avtalet).

7. Uppföljning

Avtalet är tvåårigt och ska följas upp bl.a. genom att kommunen rapporterar antalet barn från annan kommun än den egna till GR. Detta görs årligen den 15 okt resp. 15 mars.

För Alingsås kommun Datum Namn Namnförtydligande För Göteborgs kommun Datum Namn Namnförtydligande För Härryda kommun Datum Namn Namnförtydligande För Kungsbacka kommun Datum Namn Namnförtydligande 3

(20)

Göteborgsregionens kommunalförbund Samverkansavtal för förskoleverksamhet i 2009-06-15 Göteborgsregionen 2010-01-01--2011-12-31 För Kungälvs kommun Datum Namn Namnförtydligande För Lerums kommun Datum Namn Namnförtydligande

För Lilla Edets kommun

Datum Namn Namnförtydligande För Mölndals kommun Datum Namn Namnförtydligande För Partille kommun Datum Namn Namnförtydligande Datum Namn Namnförtydligande 4

(21)

Göteborgsregionens kommunalförbund Samverkansavtal för förskoleverksamhet i 2009-06-15 Göteborgsregionen 2010-01-01--2011-12-31 5 För Tjörns kommun Datum Namn Namnförtydligande För Öckerö kommun Datum Namn Namnförtydligande

(22)

GR Utbildning ÄRENDE 10 2009-05-13

Statens Skolinspektion uttalar sig om kommunernas gymnasieintagning:

Intagning till gymnasieskolan: ”Viktigt att kommunerna ser till att

reglerna följs”

Just nu pågår intagningarna till gymnasieskolor runt om i landet. Det finns tydliga regler för hur intagningarna får gå till. Trots det har Skolinspektionen stött på olika brister i sin tillsyn de senaste åren.

– Det är oroande att kommunerna inte ser till att intagningarna alltid sker på ett korrekt sätt. Elever och föräldrar är många gånger okunniga om att kommunerna faktiskt kan göra fel. Vi vet inte i hur många kommuner det finns problem. Men vi har stött på dem på flera håll de senaste åren, säger Ingegärd Hilborn, chefsjurist på Skolinspektionen.

Beslut om intagning innebär myndighetsutövning, men är ett beslut som inte kan överklagas. Rutiner och beslut om intagning till gymnasieskolan är därför av avgörande betydelse och kan få långtgående konsekvenser för den enskilde.

– Att bestämmelserna om hur intagningen ska gå till följs är därför en viktigt

rättssäkerhetsfråga för den enskilda eleven. Det är viktigt att kommunerna nu säkerställer att intagningen sker enligt gällande författningar så att inga elever drabbas, säger Ingegärd Hilborn.

Hon vet inte varför kommuner inte följer de bestämmelser som finns.

– Det är möjligt att kommunerna tycker att reglerna är svåra att tolka. Kanske handlar det om ren okunskap.

Fakta: Problem som Skolinspektionen uppmärksammat i sin tillsyn Färdighetsprov som otillåten urvalsmetod

Det finns skolor som väljer ut elever med hjälp av färdighetsprov som komplement till betygen. Det är tillåtet för utbildningar inom det estetiska området samt av regeringen godkända riksidrottsutbildningar, men Skolinspektionen har i sin tillsyn stött på detta även bland skolor med yrkesförberedande program och bland skolor som satsar på språk, matematik och olika idrotter

Färdighetsprov som väger för tungt

De skolor som får använda färdighetsprov som komplement till betygen får inte låta testerna ha avgörande betydelse för intagningen. Ändå finns det skolor som låter dessa färdighetsprov väga för tungt vid urvalet.

Otillåten höjning av meritvärdet

Det finns en bestämmelse som gör det möjligt för en elev att höja sitt meritvärde med högst 10 poäng vid upprepad förstahandsansökan eller om man har särskilda kunskaper eller erfarenheter av speciell betydelse för den sökta utbildningen. Ibland används denna bestämmelse på ett felaktigt sätt, exempelvis för att ge alla äldre sökande extra poäng. Felaktigheter vid intagning från skolor som inte utfärdar betyg

Vissa grundskolor utfärdar inga betyg. När eleverna från sådana skolor ska välja till

gymnasieskolan måste intagningen ske via så kallade fri kvot och inte i konkurrens med andra sökande som har betyg som grund. Detta görs inte alltid på ett korrekt sätt.