Utbildningsgruppen Göteborg 27 november 2009 Helene Odenjung (fp), Göteborg, ordförande
Marie Lindén (v), Göteborg, vice ordförande Ann Lundgren (s), Göteborg
Kristina Tharing (m), Göteborg Peter Ohlsson (s), Ale
Jan Österdahl (m), Kungsbacka Pär Göran Björkman (s), Alingsås
Camilla Waltersson Grönvall (m), Lilla Edet Ing-Marie Samuelsson (s), Härryda
Staffan Gustavsson (mp), Lerum Anne-Lie Sundling (kd), Öckerö Carola Granell (s), Stenungsund Anders Holmensköld (m), Kungälv Torsten Gustafsson (s), Tjörn Kent Vahlén (fp), Partille Claes Olsson (m), Mölndal
Kallelse till sammanträde i Utbildningsgruppen
Tid: Torsdag 3 december 2009, kl 09.00-12.00Plats: GR-Huset, Gårdavägen 2, Rum 255 och 253 Samling kl 08.30-09.00 med morgonkaffe.
Med anledning av förhållanden som GR Utbildning ej råder över har ett första föredragningspass måst förläggas redan till kl 09.00-09.20. Därefter återgås till den ordinarie ordningen.
Sammanträdet äger rum enligt följande arbetsordning 09.00-09.20 Föredragning
09.20-09.50 Överläggning i partigrupper 09.50-10.30 Föredragningar
Föredragningar
09.00-09.20 Gemensam prislista för ISGRs internationella del (Margrethe Kristensson)
09.50-10.10 Regional garanti (Margaretha Allen)
10.10-10.30 Arbetet med den regionala vuxenutbildningen (Anders Löfgren) Förslag till ärendelista:
Beslutsärenden
1. Val av protokolljusterare
2. Gemensam prislista 2010 för ISGRs internationella del (Material bifogas)
3. GRs styrgruppers roller och mandat - Överläggningar mellan Förbundsstyrelsens presidium och presidierna i GRs styrgrupper (Material bifogas)
4. Inriktning för Utbildningsgruppen 2011 (Material bifogas) 5. Förfrågan avseende uppdragsutbildning (Material bifogas)
6. Sammanträdet i Utbildningsgruppen 12 maj tidigareläggs ev till 11 maj Informationsärenden
7. Regional garanti
8. Tidplan för gymnasiesamverkansavtalet 9. Arbetet med den regionala vuxenutbildningen 10. VGRs stimulansmedel
11. Tidschema för frikvotsmöten 2010 (Material bifogas)
12. Sommarsyv på GR – information om Utbildningschefsgruppens beslut (Material bifogas)
Övriga ärenden
Kallelser, protokoll och övrigt material från Utbildningsgruppens sammanträden återfinns på GR Utbildnings hemsida www.GRkom.se/Utbildning
Vid frånvaro var vänlig meddela Cecilia Salmi cecilia.salmi@GRkom.se Med vänlig hälsning
Börje Rådesjö
KOMMUNALFÖRBUNDET GR
Utbildningsgruppen 2009-12-03
ÄRENDE 2
Till Utbildningsgruppen
Gemensam prislista 2010 för ISGRs
internationella del
Den 1 juli 2009 genomfördes en förändring i skollagen genom införandet av ”Bidrag på lika villkor”, som anger att storleken på kommunernas bidrag till enskilda förskolor, fritidshem och förskoleklasser samt fristående skolor ska beräknas på ett öppet och förutsägbart sätt. Förändringen innebär att det blir möjligt för en förvaltningsdomstol, att, efter överklagande genom s.k. förvaltningsbesvär, pröva nivån på kommunens bidrag till verksamheten. I såväl betänkande som proposition och lagrådsremiss har fristående och enskild verksamhet varit inberäknad och något undantag har inte angivits. Eftersom bidrag på lika villkor gäller enskilda förskolor, fritidshem, förskoleklasser samt fristående skolor har koncentrationen legat på dessa skolformer och alla
inblandade har tagit för givet att all fristående verksamhet är inbegripen i beslutet, dvs även internationella skolor, vilket alltså inte är fallet.
Vid kontakt med Skolverket klargjordes att internationella skolor inte omfattas av det förändrade regelverket beträffande ersättning till fristående skolor. Samma reglering som tidigare, dvs Skollagen kap 9 §§ 7a och 7b, gäller alltså för internationella skolor. Detta är ny kunskap för de involverade, dvs
kommuner som varit remissinstanser och GRs medlemskommuners
KOMMUNALFÖRBUNDET GR
föreslås för Utbildningsgruppen. Detsamma kommer att ligga till grund för den information som sedan måste ges till betalande kommuner.
Detta innebär att den internationella delen av ISGR, precis som tidigare år, omfattas av ett gemensamt pris för kommunerna i GR. Ärendet har behandlats i Skolekonomgruppen, vilken föreslår att samma index som gäller för
grundskolan 2010, ska gälla även för ISGRs internationella del. Utbildningsgruppen föreslås besluta
att föreslå Förbundsstyrelsen rekommendera medlemskommunerna, att för kalenderåret 2010, med avstämningstidpunkterna 15 mars och 15 oktober, fastställa en prislista för ISGRs internationella sektion enligt följande: - Internationella sektionen åk 0-5 beloppet 34 333 kr/elev och termin, - Internationella sektionen åk 6-9 beloppet 40 695 kr/elev och termin.
Göteborg 27 november 2009 Börje Rådesjö
KOMMUNALFÖRBUNDET GR Utbildningsgruppen 2009-12-03 ÄRENDE 3 Till Utbildningsgruppen
GRs styrgruppers roller och mandat
Förslag till svar på frågor med anledning av Förbundsstyrelsens presidiums överläggning med styrgruppernas presidier på Ullevi konferensanläggning 2009-06-09
Som en del i diskussionen om GRs framtida uppdrag och roll inbjöd
förbundsstyrelsens presidium 2009-06-09 till överläggningar med presidierna i GRs styrgrupper (minnesanteckningar från överläggningarna samt utdrag ur protokoll bifogas denna handling). Syftet med mötet var att stämma av hur det gemensamma arbetet kan utvecklas och förbättras samt hur förankring och återkoppling kan ske med kommunerna.
Vid Förbundsstyrelsens sammanträde den 11 september 2009 fattades beslut om att resultatet av den förda diskussionen samt de frågeställningar som presenterades översänds till respektive styrgrupp för fortsatt diskussion, samt att styrgruppernas diskussion skall återkopplas till förbundsstyrelsen.
Utbildningsgruppen föreslås besluta
att till förbundsstyrelsen avge föreliggande förslag till yttrande, daterat 2009-12-03.
Göteborg 25 november 2009 Börje Rådesjö
GRs styrgruppers roller och mandat
Förslag till svar på frågor med anledning av Förbundsstyrelsens presidiums överläggning med styrgruppernas presidier på Ullevi konferensanläggning 2009-06-09
Frågeställningar att diskutera
1. Vilken är innebörden av att ha ett mandat i styrgrupp och företräda ett regionalt perspektiv?
I GRs samrådsunderlag för 2010, fastställt av Förbundsfullmäktige 2009-06-09, beskrivs Utbildningsgruppens mandat och roll;
”Utbildningsgruppen är GRs politiska styrgrupp för regiongemensamma satsningar på det livslånga lärandets område. Utbildningsgruppen utses av Förbundsfullmäktige… …verksamheten legitimeras i första hand av det myndighetsuppdrag som medlems-kommunerna delegerat liksom i avtal, överenskommelser och avsiktsförklaringar
huvudsakligen GR och GRs medlemskommuner emellan. Den förstärks ytterligare genom omfattande samarbete mellan GR och andra viktiga samhällsaktörer såsom universitet och högskola, arbetsmarknadens organisationer och statliga myndigheter med bäring mot utbildningsområdet.”
Enskild ledamot i Utbildningsgruppen, såväl som i övriga styrgrupper, företräder ett regionalt perspektiv snarare än ett kommunalt. Alla politiska uppdrag i GR syftar till att stärka
regionens långsiktigt uthålliga tillväxt och därmed säkra välfärdens fortsatta utveckling. 2. Hur sker kontakter och avstämningar samt vilket informationsbehov finns mellan presidierna i förbundsstyrelse och styrgrupp?
Utöver de formella dokument som årligen tas fram, samrådsunderlag och årsredovisning, så tillskapas en naturlig avstämningsyta mellan Utbildningsgruppen och Förbundsstyrelse genom att samarbetet på utbildningsområdet medlemskommunerna emellan beskrivs i samverkans-avtal och överenskommelser, vilka reglerar allt från kvalitetsutveckling över gemensamma rutiner och spelregler till regelrätta prisöverenskommelser. Dessa avtalsförslag underställs Förbundsstyrelsen för godkännande. I nästa led rekommenderar Förbundsstyrelsen medlems-kommunerna att ställa sig bakom förslagen till avtal.
Denna beslutskedja skapar naturliga och behovsstyrda kontaktytor mellan Utbildningsgrupp, Förbundsstyrelse och medlemskommun. Konkreta avtalsförslag tas fram i tät dialog med medlemskommunernas företrädare, tjänstemän såväl som politiker. Dessa diskuteras och beslutas om i Utbildningsgruppen, tas vidare till Förbundsstyrelsen för att slutligen tas ställning till i medlemskommunerna, en hantering som borgar för nödvändig förankring och upprätthåller kontaktytor i konkreta resultatskapande processer.
3. Förankring, återkoppling och information till kommunerna om arbetet i styrgrupp - vad förväntas, vad görs och hur?
Rubricerad frågeställning är helt central i arbetet med att skapa framgångsrik samverkan 13 medlemskommuner emellan och detta perspektiv är det absolut viktigaste i Utbildnings-gruppens strategi för måluppfyllelse. I GRs samrådsunderlag för 2010, fastställt av Förbundsfullmäktige 2009-06-09, återfinns följande avsnitt;
”Strategier
För att nå de av Utbildningsgruppen fastställda målen krävs stora insatser lokalt, kommunalt och regionalt. Den samverkan som GR etablerat på skol-/utbildningsområdet grundas på att den ger kommunerna och regionen uppenbara mervärden och därmed tjänar de regional-politiska målens syften.
Skalfördelar – en arena för sambruk
Regionen som helhet utgör ett större underlag än varje enskild kommun för att ge bredd, djup och kvalitet i olika former av service till regionens utbildningsanordnare. Här intar
satsningar till stöd för skolutveckling och pedagogisk utveckling en särställning. Detta mot bakgrund av den vikt som måste läggas vid en ny syn på lärande för att angivna visioner och mål skall kunna infrias.
Katalysator – ett forum för kunskaps-, idé- och erfarenhetsutbyte
Spjutspetskunnande och goda exempel i enskilda kommuner kan i det regionala samarbetet göras tillgängliga för övriga kommuner i regionen. Av central betydelse på detta område är dialogen i GRs nätverk kring skolans kvalitetsutveckling, ett av flera verkningsfulla redskap i arbetet för att utveckla regionens skolor.
Regional styrka – en plattform för gemensamt agerande
Då kommunerna har gemensamma intressen att bevaka i utbildningsfrågor, ger regionens samlade tyngd större genomslag mot omvärlden än vad kommunen skulle kunna åstadkomma genom enskilt agerande.
Samverkan med andra organisationer
När det gäller både samverkan med andra organisationer och nätverksarbetet kan rationalitetsvinster noteras. Samverkanspartners och nätverk besitter kunskaper och kompetenser, har idéer och erfarenheter som är av stort värde i Utbildningsgruppens arbete, vars insats i många sammanhang blir att svara för processer, nätverksorganisering, kontaktverksamhet etc.
Förankring av Utbildningsgruppens arbete
Samverkanspartners och nätverk bidrar med den specialistkompetens som erfordras för att nå uppsatta mål och gör samtidigt Utbildningsgruppens arbete väl förankrat i såväl medlems-kommuner som i det omgivande samhället. Det bidrar vidare till den flexibilitet som är nödvändig för att säkerställa en beredskap avseende de uppdrag och aktiviteter som tillkommer i uppkomna situationer och med kort varsel.
I syfte att få god utväxling och effektivitet när det gäller regionala insatser på utbildnings-området har följande arbetsformer utarbetats och fastställts:
– Utvecklingsarbete och interkommunalt sambruk bedrivs helt integrerat. Detta innebär att det finns dels ett utvecklingsuppdrag, dels ett löpande, efterfrågestyrt serviceuppdrag, båda till kontinuerligt stöd för skolornas vardagsverksamhet.
– Vid sidan av den fortlöpande kompetensutveckling som detta skapar såväl bland de tjänstemän som är kopplade till Utbildningsgruppens verksamhet som bland de tusentals kommunmedarbetare som deltar i det regionala samarbetet, så ger modellen en klok finansieringslösning, där de största intäkterna utgörs av ersättning för ett gemensamt utbud som ställs till medlemskommunernas
förfogande. Härav följer att den generella delen av medlemsavgiften uppgår till knappt 10 % av den totala omsättningen.
– En strategi för hur medlemskommunernas politiker och tjänstemän skall samagera har utvecklats, där roll- och ansvarsfördelning mellan politiker och tjänstemän är tydlig, såväl på GR som mellan medlemskommunernas tjänstemän och dess politiker.
– Utbildningsgruppens arbete sker ofta i interorganisatorisk samverkan med andra huvudmän och samarbetspartners. Vid sidan av detta samarbete är de nätverk och arbetsgrupper som etablerats av central betydelse för genom-förandet av de regionalpolitiska utbildningsmålen och i arbetet med att realisera den inriktning som fastställs årligen.”
4. Hur sker kopplingen mellan uppdrag i styrgrupp och uppdrag i förbundsstyrelse? Se svar på fråga tre ovan.
5. Finns eventuella likheter/skillnader i mandat, arbetssätt, resursstöd, återkoppling till kommunerna m.m. för de olika styrgrupperna?
Mandat, arbetssätt, resursstöd, återkopplingsstrategier skiljer sig helt naturligt åt.
Styrgrupperna arbetar med så vitt skilda verksamhetsfält som miljö- och samhällsbyggnad, arbetsmarknadssatsningar, stöd till medlemskommunerna på socialtjänstens område och regiongemensamma satsningar på barns, ungas och unga vuxnas lärande. GR speglar sina medlemskommuners breda välfärdsuppdrag och styrgrupperna är tydliga exponenter för detta. Målgrupperna för kommunernas åtaganden varierar stort från föräldrar vars barn åtnjuter barnomsorg, över elever i samtliga skolformer som kommunen har ett ansvar för, till ungdomar i kultur- och fritidsaktivitet, människor i behov av samhällets stöd samt till dem som får omsorg på äldre dar. Vidare har kommunerna omfattande åtaganden på miljö- och samhällsbyggnadsområdet. Av detta följer att mandat, arbetssätt, resursstöd och åter-kopplingsstrategier för de olika styrgrupperna ser olika ut. Utöver verksamhetsbredden beskriven ovan uppvisar medlemskommunernas ekonomiska åtaganden på de olika verksamhetsfälten avsevärd bredd. Kommunernas ekonomiska satsningar på lärande-sektorerna, vilka Utbildningsgruppens arbete speglar, utgör mellan 50 och 60% av kommunernas samlade kostnader, Göteborg exkluderat, där utbildningssatsningarnas andel är lägre.
Av detta följer att omfattningen på Utbildningsgruppens arbete är långt större än de andra styrgruppernas, vilket är en konsekvens av kommunernas ekonomiska prioriteringar, där skolan, i ekonomiska termer, intar en särställning.
tt överväga inför nästa mandatperiod
g eller arbetsordning om uppgifter, en kommer till uttryck i
08
erkan kring det livslånga lärandet är unikt för svenska förhållanden.
t
Här ska nämnas att det finns goda exempel på hur kommuner samarbetar kring gymnasie-t ur
egional samverkan av den omfattning som Utbildningsgruppen tar det politiska ansvaret för
araktär
ig
ler alla på en gång? Denna fråga är väl ka
aktor utgörs av bredden och djupet på det politiska nde
sikten
tts
v detta följer att konstruktionen med en stor styrelse kompletterad med hälften så stora
A
• Behövs eventuella förtydliganden i förbundsordnin arbetsfördelning, beredningsförfarande, beslutsfattande? Utbildningsgruppens tydliga mandat och formella roll såsom d
förbundsordning och i samrådsunderlag / inriktningsdokument har tjänat medlems-kommunerna och dessas elever / studerande väl. Rader ur verksamhetsberättelse 20 illustrerar detta faktum;
”GR-kommunernas samv
Ingen annanstans i Sverige finns ett så brett och djupt samarbete omfattande så många barn, unga och vuxna i lärande. Ca 210 000 studerande i alla åldrar, uppemot 20 000 lärare och drygt 1 000 skolledare inbegrips, en samverkan som uppmärksammats genom åren, nu senas i den av regeringen tillsatta enmansutredning om framtidens gymnasieskola;
”
skolan för att kunna erbjuda goda alternativ i samarbete med arbetslivet på orten. De 13 kommuner som länge samarbetat i Göteborgsområdet är ett gott exempel på detta.” (saxa den statliga gymnasieutredningen ”Framtidsvägen”)”
R
förutsätter en tydlig förbundsordning, vilken revideras allteftersom uppgifter tillkommer och eller utgår, en arbetsordning såsom den kommer till uttryck i de årliga samrådsunderlag som förbundsfullmäktige tar beslut om och där uppgifter och arbetsfördelning klarläggs.
Avseende beredningsförfarande och beslutsfattande avgör inte sällan frågans art och k hur den kommer att hanteras. Dock kan i detta sammanhang inte nog betonas det faktum att all beredning och allt beslutsfattande på regional nivå förutsätter djup kommunal förankring för måluppfyllelse. Här kan kulturer och strukturer styrgrupper emellan skilja sig åt.
I Utbildningsgruppens fall har avtal, överenskommelser och avsiktsförklaringar visat s framgångsrikt och det av skäl som redovisas som svar på fråga två ovan.
• Byte av ledamot i styrgrupp, successivt el
främst kopplad till ny mandatperiod dvs. för valberedningens arbete med att försö säkerställa så att t.ex. minst fem av 15 ledamöter från tidigare mandatperiod kvarstår. När ”poster” ska fördelas i samband med ny mandatperiod – att ordf. och vice ordf. i styrgruppen också finns i FS.
GRs absolut främsta framgångsf
engagemanget för den regionala saken. Skall 13 kommuner åstadkomma resultatgiva samarbete förutsätts många ledande och kommunalt förankrade politikers delaktighet. Utan ett sådant förhållningssätt fallerar den så viktiga lokala förankringen. Vidare blir in bland de förtroendevalda i medlemskommunerna om att regionens samlade tyngd ger större resultatgenomslag än vad medlemskommunerna skulle kunna åstadkomma genom enskilt agerande alltför svag. För att ledande kommunpolitiker skall engagera sig regionalt förutsä att dessa ges rejäla beslutsmandat och en tydlig roll.
styrgrupper skapar både många politikers engagemang samt därtill den kunskapsbredd som förutsätts för att etablera och utveckla ett fruktbart regionalt samarbete. Detta givet så är naturligtvis kontinuitetsfrågan också viktig och kan valberedningen säkerställa kontinuite utan att ovan redovisade perspektiv går förlorade torde detta vara gynnsamt för region-samarbetet.
t
upper för att möta långsiktiga GR-behov?
Visionen för Utbildningsgruppens arbete är att den studerandes behov och önskemål skall n
isionen skall ses mot bakgrund av att satsningar på utbildning och kompetensutveckling, .
r att
n stor utmaning för framtiden är att etablera utbildningssystem som väl möter vardags- och
tbildningsinvesteringar är kvalificerade och kostnadskrävande satsningar, där regional
emensamma satsningar på livslångt lärande är en garant för medborgarkraft, bärkraft, -
v detta följer att regional samverkan på det livslånga lärandets område kommer att vara
övrigt speglar GRs styrgrupper i allt väsentligt kommunernas uppdrag och kompetens-• Nuvarande antal och omfattning av styrgr
I GRs samrådsunderlag för 2010, fastställt av Förbundsfullmäktige 2009-06-09 slås nedanstående fast;
”
sättas i främsta rummet, att den som studerar skall ha stor frihet att, i progressiva och spännande lärmiljöer av mycket god standard, utveckla sina kunskaper och insikter, uta hänsyn till begränsningar av t.ex. geografisk, administrativ, social och kulturell art. V
på det livslånga lärandet, är den enskilt viktigaste framgångsfaktorn för en region / ett land Det s.k. humankapitalet och dess gynnsamma utveckling är centralt i skapandet av hållbart välstånd. Regioner som har en välutbildad befolkning är attraktiva, drar till sig investeringa och växer och utvecklas därmed snabbt. Regioner av detta slag har också större förutsätt-ningar att möta krav på omställning, flexibilitet, interorganisatorisk samverkan såväl som hantera utmaningar som segregation, mångfaldens möjligheter och demokratins utveckling. E
arbetslivets krav och som fångar upp alla växande och vuxna, intresserar dem för livslångt lärande och på så sätt bidrar till att göra människor rustade för livet.
U
samverkan inom utbildningssystemen bidrar till att skapa högre kvalitet till lägre kostnad. Vid sidan av ett tillväxtfrämjande perspektiv bidrar investeringar i livslångt lärande också till människors möjligheter att leva ett rikt liv i en levande demokrati. De utgör en grund-förutsättning för aktivt deltagande i samhällsutvecklingen. I ett föränderligt samhälls- och arbetsliv är det livslånga lärandet en avgörande jämlikhetsfråga.
G
konkurrenskraft, för fortsatt utveckling av ett demokratiskt samhälle. (Utbildningsgruppen Inriktning 2009).”
A
en central uppgift för GR under överskådlig tid och att styra den satsningen via en politisk styrgrupp, Utbildningsgruppen, har visat sig vara framgångsrikt och torde så vara också framgent.
I
en
öteborg 091203
ör Utbildningsgruppen
elene Odenjung Marie Lindén
områden förhållandevis väl. Noteras kan att GR saknar politisk styrgrupp för kultur- och fritidsverksamhet, vilket är ett viktigt verksamhetsfält i medlemskommunerna. Vidare kan konstateras att Arbetsmarknadsgruppens verkar på ett område där den kommunala koppling är relativt svag.
G
F
H
KOMMUNALFÖRBUNDET GR
1
Anteckningar 9 juni 2009 Gunnel Rydberg
Minnesanteckningar från överläggningar mellan
förbundsstyrelsens presidium och presidierna i GRs
styrgrupper 9 juni 2009
Närvarande
Jan Hallberg Förbundsstyrelsens presidium Ing-Marie Samuelsson Förbundsstyrelsens presidium Stefan Svensson Förbundsstyrelsens presidium
Owe Nilsson Förbundsstyrelsens presidium, styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad
Marie Lindén Utbildningsgruppen
Mats Arnsmar Styrgruppen för arbetsmarknad Bo Pettersson Sociala styrgruppen
Carina Liljesand Sociala styrgruppen
Hans Bergfelt Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Nils-Gunnar Ernstson GR Anette J Arnell GR Bo Aronsson GR Elisabeth Hajtowitz GR Gustav Höjer GR Börje Rådesjö GR Gunnel Rydberg GR Bakgrund
Jan Hallberg och Nils-Gunnar Ernstson informerar om bakgrunden till dagens möte. Under arbetet med förslag till verksamhetsinriktning och budget för GR år 2009 (förbundsstyrelsen 2008-05-23, § 135) uppdrogs åt förbundsdirektören att under 2009 initiera seminarier enligt rubricerad lydelse, mot bakgrund av Göteborgs stads och Partille kommuns yttranden i samband med
samrådsunderlaget. Göteborgs stad hemställde bl.a. om att GR under
kommande verksamhetsår skulle initiera en diskussion om hur rollfördelning ska se ut mellan olika beslutsnivåer – kommun, kommunalförbund, region och stat. Partille kommun yttrade sig om att det inför nästa val 2010 är dags att diskutera nästa utvecklingssteg för GR samt att GR fram till dess bör förtydliga sin organisation med undergrupper, mandat, roller m.m. Under våren 2009 har fem seminarier genomförts med ett 30-tal deltagare vid varje tillfälle från medlemskommunernas styrelser.
KOMMUNALFÖRBUNDET GR
Dagens möte kan ses som ytterligare en del i diskussionen om GRs framtida uppdrag och roll. GRs styrgrupper har en viktig roll i att omsätta
förbundsstyrelsens antagna mål och strategier till olika kommungemensamma aktiviteter. Styrgrupperna bereder i vissa fall ärenden till förbundsstyrelsen men tar också egna politiska initiativ.
En översyn av strukturerna för styrgrupperna behandlades i förbundsstyrelsen i december 2002 med inriktning på mandatperioden 2003-2006. I maj 2006 beslutade förbundsstyrelsens presidium att avsluta uppdraget för styrgruppen för framtidens ledare. För mandatperioden 2007-2010 finns följande
styrgrupper inom GR; för arbetsmarknad, miljö- och samhällsbyggnad, sociala området och utbildning. I de tre förstnämnda finns 15 ledamöter medan
Utbildningsgruppen har 16 ledamöter (ytterligare en från Göteborg).
Ambitionen har varit att samtliga medlemskommuner ska vara representerade samt att ledamöterna i första hand väljs bland förbundsstyrelsens ledamöter och ersättare. Vidare är ambitionen att styrgruppen tar ansvar för en nära kontakt med medlemskommunerna inom respektive verksamhetsområde. Syftet med dagens överläggning är att stämma av hur detta arbete kan utvecklas, hur förankring och återkoppling sker med kommunerna samt hur samarbetet ytterligare kan förbättras.
Diskussionen i sammanfattning
Återkoppling till hemkommunen
Förankringen och återkopplingen i hemkommunen framställs som mycket viktigt. Idag återfinns förbundsstyrelsens ledamöter till övervägande del i kommunernas styrelser. Framförs att detta även bör gälla styrgruppsledamöter, åtminstone presidierna. Ett annat sätt att få en bättre koppling kan vara att adjungera ordföranden och vice ordföranden i styrgrupperna till styrelsen. Enligt beslut i förbundsstyrelsen 2002 ska styrgruppernas ledamöter i första hand hämtas ur förbundsstyrelsen. Det är partierna i varje kommun som har ansvaret för att nominera kandidater till förbundsstyrelsen och styrgrupperna, i dialog med GRs valberedning. Ambitionen är att försöka rekrytera från
kommunstyrelsekretsen. Men vissa partier i kommunen ingår inte i KS eller har få förtroendevalda representanter. För representanter i GRs styrgrupper som inte sitter i KS är det svårare att få en koppling tillbaka till
hemkommunen.
En idé är att förlägga styrgruppernas möten till olika kommuner för att få en bättre koppling till hemkommunen.
KOMMUNALFÖRBUNDET GR
3
Frågan är vad som är viktigast - kommunal förankring eller den politiska kartan i regionen? Framförs att det finns en målkonflikt som vi måste fundera på hur vi hanterar. För att få med alla partier har GR valt en bred rekrytering. Det framställs som viktigt att förtydliga styrgruppernas uppdrag. Jobbar styrgrupperna för förbundsstyrelsen eller för sina hemkommuner? Har
styrgrupperna uppdraget att ha kontakt med kommunerna? Det är uppenbart att det finns behov av att även diskutera kopplingen mellan styrelse och
styrgrupper. Framförs behovet av bredare diskussioner som ger ett
helikopterperspektiv och skapar en koppling mellan olika arbetsområden, som arbetsmarknad, socialt och miljö. En tanke som tidigare diskuterats är att införa en gemensam dag för styrgruppernas möten inom GR, för att ge möjlighet att träffas över styrgruppsgränser.
Ett regionalt perspektiv
GRs styrgrupper ska i första hand företräda ett regionalt perspektiv. De är utsedda att bevaka ett visst område regionalt. Det är värt att diskutera hur vi ska få mer ”regionala” politiker, regionalt tänk och engagemang? Framförs att heltidspolitiker har lättare att ha ett regionalt perspektiv. Är man
deltidspolitiker kan det bli en konflikt med arbetet och svårt att komma ifrån. Samtidigt har styrgrupperna ett ansvar för att ha en nära kontakt med
medlemskommunerna, vilket poängterades i beslut i förbundsstyrelsen 2002. En idé är att gå ut med en enkät till de förtroendevalda om vem man upplever att man representerar, för att få ett underlag inför 2011.
Framförs som viktigt att titta på vilket arbetssätt och vilka frågor styrgrupperna har. Har vi rätt arbetsgrupper och rätt storlek på dessa? Styrgruppernas
uppdrag är att bereda ärenden inom styrgrupperna samt i vissa fall fånga upp ärenden och föra dessa till förbundsstyrelsen.
Framhålls att GR bör ta ställning till hur man hanterar gemensamma gränsytor gentemot VGR, så att GR-kommunerna bibehåller position och styrka. Nya frågeställningar uppstår som berör flera kommuner gemensamt. Regeringen vänder sig allt oftare till kommunerna via regionen. Länsstyrelsen önskar att GR ska företräda kommunerna i t.ex. integrationsfrågor. Vissa frågor kräver en snabb hantering, där samarbete kan underlätta. VGRs olika arbetsområden täcks in till en del i GRs arbete men inte helt. GR arbetar t.ex. inte fullt ut med områdena hälsa och kultur, även om hälsofrågorna berörs inom den sociala styrgruppen och kulturfrågorna inom utbildning och ibland även övergripande, strategiskt. Det finns även gemensamma gränsytor vad gäller IT-satsning och teknik.
KOMMUNALFÖRBUNDET GR
Samtidigt påpekas att GR inte bör forma sin organisation utifrån VGRs frågeställningar utan i första hand utifrån kommunernas uppdrag till GR.
GR som samarbetsorgan
GRs roll som samarbetsorgan har särskilt diskuterats vid seminarieserien för politiker under våren 2009 och kommer att diskuteras vidare i
förbundsstyrelsen under hösten 2009. Framförs att samarbetsområdena inom GR har olika status. Det finns ett mer formellt samarbete inom utbildnings- och infrastrukturområdena. GRs roll som kommunförbund och
intresseorganisation för kommunerna ger även utrymme för ett mer
nätverksinriktat samarbete och diskussion kring olika frågor, där kommunerna fortfarande dock har beslutsrätten.
Påpekas att GRs mindre kommuner har ett större behov att samverka kring olika frågeställningar än den större kommunen där resurser och kompetenser är fler. Det är en fördel att GR utgör en samlad organisation för att formulera gemensamma remissvar t.ex. GR kan samtidigt både vara en formell organisation och en mer löslig samverkansorganisation.
Framförs samtidigt att det bör råda försiktighet när det gäller att arbeta med områden där GR inte uttalat har kommunernas mandat. Det är viktigt att ansvar och befogenheter följs åt så att den kommunala självstyrelsen inte hotas. För att förändra GRs uppdrag och mandat krävs en djup diskussion i varje kommun.
Inför framtiden kan behöva diskuteras om det finns behov av en mer konkret arbetsordning för styrgrupperna.
Beslut
• Resultatet av dagens diskussion samt de frågeställningar som utgjorde underlaget förs till varje styrgrupp för fortsatt diskussion under hösten 2009. Önskvärt är att varje styrgrupp kommer överens inbördes. Därefter kan frågan behandlas på förbundsstyrelsenivå.
• Eventuellt genomförs en enkät till förtroendevalda i GRs olika grupper om vem man upplever att man representerar, för att få ett underlag inför arbetet till nästa mandatperiod.
KOMMUNALFÖRBUNDET GR
5
BILAGA
Dnr: 09-101.010 2009-06-03
Frågor inför överläggning med styrgruppernas
presidier på Ullevi 2009-06-09
Inledning
Enligt FS beslut 2002-12-06 angående Översyn av strukturerna för
ledningsgrupperna (en äldre benämning på styrgrupperna) inom GR, föreslogs att ledamöter i ledningsgrupp(styrgrupp) skall fördelas efter mandatfördelning i fullmäktige/förbundsstyrelse, att uppdraget bör involvera så många
kommuner som möjligt samt att ledamöter i första hand utses bland förbundsstyrelsens ledamöter och ersättare. Vidare för att engagera fler politiker och öka engagemanget i regionala frågor är det angeläget att styrgruppen tar ansvar för en nära kontakt med medlemskommunerna inom respektive verksamhetsområde
Frågeställningar att diskutera
1. Vilken är innebörden av att ha ett mandat i styrgrupp och företräda ett regionalt perspektiv?
2. Hur sker kontakter och avstämningar samt vilket informationsbehov finns mellan presidierna i förbundsstyrelse och styrgrupp?
3. Förankring, återkoppling och information till kommunerna om arbetet i styrgrupp - vad förväntas, vad görs och hur?
4. Hur sker kopplingen mellan uppdrag i styrgrupp och uppdrag i förbundsstyrelse?
5. Finns eventuella likheter/skillnader i mandat, arbetssätt, resursstöd, återkoppling till kommunerna m.m. för de olika styrgrupperna? Att överväga inför nästa mandatperiod
• Behövs eventuella förtydliganden i förbundsordning eller arbetsordning om uppgifter, arbetsfördelning, beredningsförfarande, beslutsfattande?
• Byte av ledamot i styrgrupp, successivt eller alla på en gång? Denna fråga är väl främst kopplad till ny mandatperiod dvs. för valberedningens arbete
KOMMUNALFÖRBUNDET GR
med att försöka säkerställa så att t.ex. minst fem av 15 ledamöter från tidigare mandatperiod kvarstår. När ”poster” ska fördelas i samband med ny mandatperiod – att ordf. och vice ordf. i styrgruppen också finns i FS. • Nuvarande antal och omfattning av styrgrupper för att möta långsiktiga
Bilaga Ärende 3
Överläggningar mellan förbundsstyrelsens
presidium och presidierna i GRs styrgrupper
2009-06-09
Under arbetet med förslag till verksamhetsinriktning och budget för GR år 2009 uppdrogs åt förbundsdirektören att initiera seminarier mellan olika lokala och regionala aktörer för att diskutera samarbetsområden, rollfördelning, ansvar och befogenheter mellan olika
beslutsnivåer inom Göteborgsregionen.
Som en del i diskussionen om GRs framtida uppdrag och roll inbjöd förbundsstyrelsens presidium 2009-06-09 till överläggningar med presidierna i GRs styrgrupper. Syftet med mötet var att stämma av hur det gemensamma arbetet kan utvecklas och förbättras samt hur förankring och återkoppling kan ske med kommunerna.
Minnesanteckningar samt frågeställningarna inför mötet bifogas. Förbundsstyrelsen föreslås besluta
att resultatet av den förda diskussionen samt de frågeställningar som presenterades översänds till respektive styrgrupp för fortsatt diskussion, samt
KOMMUNALFÖRBUNDET GR Utbildningsgruppen 2009-12-03 ÄRENDE 4 Till Utbildningsgruppen Förslag till
Inriktning för Utbildningsgruppen 2011
Utbildningsgruppen har vid sammanträdet 091105 erhållit en föredragning om vad ett inriktningsdokument för 2011 skulle kunna innehålla och uppdrog år utbildningschefen att ta fram ett förslag till Inriktning för Utbildningsgruppen 2011.
Ett förslag till Inriktning för Utbildningsgruppen 2011 daterat 091126 har framtagits.
Utbildningsgruppens föreslås besluta
att för sin del godkänna föreliggande förslag till Inriktning för Utbildningsgruppen 2011, daterat 2009-11-26.
Göteborg 26 november 2009 Börje Rådesjö
1
Utbildningsgruppen inför
2011
Förslag till
Inriktning för Utbildningsgruppen 2011
Styrgruppens rollUtbildningsgruppen är GRs politiska styrgrupp för regiongemensamma satsningar på det livslånga lärandets område. Utbildningsgruppen utses av Förbundsfullmäktige.
Utbildningsgruppens verksamhet legitimeras i första hand av det myndighetsuppdrag som medlemskommunerna delegerat liksom i avtal, överenskommelser och avsiktsförklaringar, huvudsakligen GR och GRs medlemskommuner emellan. Den förstärks ytterligare genom omfattande samarbete mellan GR och andra viktiga samhällsaktörer såsom universitet och högskola, arbetsmarknadens organisationer och statliga myndigheter med bäring mot utbildningsområdet.
Vision – inriktning
Visionen för Utbildningsgruppens arbete är att den studerandes behov och önskemål skall sättas i främsta rummet. Den som studerar skall ha stor frihet att, i progressiva och spännande lärmiljöer av mycket god standard, utveckla sina kunskaper och insikter, utan hänsyn till begränsningar av t.ex. geografisk, administrativ, social och kulturell art.
Visionen inrymmer två utmaningar, dels gemensamma satsningar i syfte att utveckla
lärmiljöer och pedagogisk kompetens hos de utbildningsverksamma i medlemskommunerna, dels arbetet med att skapa ett så öppet utbildningslandskap som möjligt.
Den pedagogiska utmaningen återfinns i förbundsordningen, men också i avtal som reglerar samverkan kring läromedelssamordning, ledares och medarbetares kompetensutveckling, skola/arbetslivskontakter samt avseende kostnads- och kvalitetsjämförelser.
Även arbetet med att skapa det öppna utbildningslandskapet är accentuerat i förbunds-ordningen. Regionala samverkansavtal och överenskommelser kring interkommunala ersättningar finns för samtliga de skolformer som kommunerna har ett ansvar för.
I Utbildningsgruppens arbete antas att satsningar på utbildning och kompetensutveckling, på det livslånga lärandet är centrala inslag i ett välfärdssamhälle och att sådana insatser borgar för utvecklingen av ett hållbart välstånd. De ger människor bättre förutsättningar att möta vardags- och arbetslivets krav och skapar förutsättningar att hantera satsningar på integration, mångfaldens möjligheter och demokratins utveckling.
Det är mot denna fond som Utbildningsgruppens vision skall förstås.
Med ökad global konkurrens måste utbildningsinsatserna med nödvändighet bli alltmer kvalificerade. Konkurrensen om bl.a. arbetstillfällen, kompetenta medarbetare och företags-etableringar hårdnar väsentligt. Ett stort antal nationer gör idag kraftfulla satsningar på
utbildningsområdet. Utvecklingen innebär att, inte bara jobb med låga förädlingsvärden flyttar utomlands, utan också mer kvalificerade uppgifter såväl som forsknings- och utvecklings-verksamhet.
3 Ska Sverige som ett litet, exportberoende land förhållandevis långt från de stora marknaderna klara konkurrensen i framtiden är satsningar på det livslånga lärandet den mest verkningsfulla åtgärden. Detta har blivit extra tydligt i den djupa konjunktursvackan, inte minst i Väst-sverige. För att klara denna utmaning både kostnads- och kvalitetsmässigt är samverkan utbildningsaktörer och skolhuvudmän emellan en grundförutsättning.
Kraven på förnyelse, ökad effektivitet och kvalitetsförbättringar i utbildningssystemen är höga. Det är mot denna bakgrund regional samverkan och interkommunalt samarbete på utbildningsområdet skall ses. Det bidrar sammantaget till både högre kvalitet och bättre kostnadseffektivitet.
Vid sidan av det tillväxtfrämjande perspektivet bidrar investeringar i livslångt lärande också till människors möjligheter att leva ett rikt liv i en levande demokrati. De utgör en grund-förutsättning för aktivt deltagande i samhällsutvecklingen. I ett föränderligt samhälls- och arbetsliv är det livslånga lärandet en avgörande jämlikhetsfråga. Gemensamma satsningar på livslångt lärande blir en garant för medborgarkraft, bärkraft, konkurrenskraft, för fortsatt utveckling av ett demokratiskt samhälle.
Med detta som utgångspunkt har GR etablerat en för landet unik samverkan på utbildnings-området, vilken idag inbegriper alla skolformer - från förskola till vuxenutbildning. En
verksamhet som i flertalet medlemskommuner utgör över 50 % av den samlade omsättningen. Ca 210 000 studerande i alla åldrar, uppemot 20 000 lärare och drygt 1 000 skolledare
omfattas av samarbetet.
Det regiongemensamma arbetet skall biträda kommunerna på ett sådant sätt att högsta kvalitet och bästa kostnadseffektivitet åstadkommes.
Vid en jämförelse med de andra två storstadsregionerna kan sammanfattningsvis följande konstateras;
• GR har högst andel elever i åk 9 som är behöriga till gymnasieskolan. • GR har lägst kostnad per elev i förskoleklass och grundskola.
• GR har lägst kostnad per elev i gymnasieskolan.
• Det är små skillnader mellan de olika storstadsregionerna ifråga om genomsnittligt betygsvärde i grund- och gymnasieskolan. Betr. grund- och gymnasieskolan så placerar sig GR på andra plats efter Storstockholm.
• GR har lägst andel folkbokförda elever på IV-program.
• GR har högst andel 20-åringar med grundläggande behörighet till universitet och högskola.
• GR har högst andel gymnasieelever som fullföljt utbildningen inom fyra år.
En jämförelse med Stockholmsregionen som har den högsta kostnaden, ger vid handen att GRs medlemskommuner på årsbasis har 340 mkr lägre kostnader för sin
grundskole-verksamhet. Motsvarande siffra för gymnasiet är drygt 120 mkr. Där är det Malmöregionen som har den högsta kostnaden. Detta trots att det regionala samarbetet möjliggjort att GR kunnat behålla yrkesförberedande program i större utsträckning än Stockholmsregionen. Sammantaget är således kostnaderna för ungdomsskolan i GR-kommunerna uppemot en halv miljard lägre årligen jämfört med Stockholmsregionen som har de näst lägsta kostnaderna.
Mål
Utbildningsgruppens vision inrymmer dels ett pedagogiskt perspektiv, dels ett som skall verka för ett öppet utbildningslandskap.
Mål för den pedagogiska verksamheten inom Utbildningsgruppens ram;
• Inom de verksamhetsfält av sambrukskaraktär som Utbildningsgruppen ansvarar för, idag läromedelsförsörjning, skola-arbetslivskontakter, nätverkande samt
yrkes-verksammas kompetensutveckling, ska Utbildningsgruppen vara den ledande aktören i GRs medlemskommuner.
• 100 % av brukarna av detta utbud skall instämma i de två av sammantaget fyra mest positiva bedömningarna av verksamheten, vilken fortlöpande följs upp i bl.a. brukar-enkäter.
• Verksamheterna skall omfatta samtliga skolformer, från förskola till vuxnas lärande, såväl kommunala som enskilda respektive fristående aktörer.
• Verksamheten skall medverka i minst ett större internationellt forskningsprojekt inom det utbildningsvetenskapliga forskningsfältet.
• Inom den delen av det pedagogiska sambruksutbudet som erbjuds direkt till eleverna skall behovsfokuseringen och, som en följd av detta, den direkta elevanvändningen av GRs utbud öka.
• Hela det pedagogiska utbudet skall kännetecknas;
- av rationalitet exv. genom nyttjande av digital teknik i alla relevanta led, - av brukarfokus genom att vara helt behovsstyrt
samt
- av framsynthet och utvecklingskraft till stöd för elevernas och skolornas utveckling. Mål för Utbildningsgruppens arbete med det öppna utbildningslandskapet;
• Långsiktiga samverkansavtal avseende förskola samt vuxnas lärande skall slutas. • Samverkansavtalen på gymnasie- och gymnasiesärskoleområdet skall förnyas. Generella mål för Utbildningsgruppens arbete;
• Utbildningsgruppen skall vara ledande i landet avseende samverkan på utbildnings-området både avseende bredd och djup innebärande de mest långtgående samverkans-avtalen och omfattande störst antal elever/studerande.
• Arbetet skall biträda kommunerna på ett sådant sätt att högsta kvalitet och bästa kostnadseffektivitet åstadkommes i jämförelse med de andra två storstadsregionerna.
5 Som en följd av detta skall medlemskommunerna ha
- högst genomsnittligt meritvärde efter utgången grundskola. - högst andel behöriga elever till gymnasieskolan.
- högst andel elever som är behöriga till universitet och högskola. - lägst kostnad för ungdomsskoleverksamheten och för vuxnas lärande.
• Den bärande idén är att nyttja hela regionens kapacitet av utbildningsresurser och att därigenom optimera de kommunala utbildningssatsningarna ur både ett ekonomiskt och ur ett kvalitetsutvecklingsperspektiv. Metoder för kvalitetsmätning och kvalitets-jämförelser skall utvecklas ytterligare.
Strategier
För att nå de av Utbildningsgruppen fastställda målen krävs stora insatser lokalt, kommunalt och regionalt. Den samverkan som GR etablerat på skol-/utbildningsområdet grundas på att den ger kommunerna och regionen uppenbara mervärden och därmed tjänar de regional-politiska målens syften.
– Samverkansavtal, överenskommelser och avsiktsförklaringar
Utbildningsgruppens verksamhet regleras i allt väsentligt av samverkansavtal, överens-kommelser och avsiktsförklaringar, vilka reglerar allt från kvalitetsutveckling över
gemensamma rutiner och spelregler till regelrätta prisöverenskommelser. Härmed uppstår naturliga avstämningsytor mellan Utbildningsgruppen / Förbundsstyrelse och medlems-kommunerna. Den beslutskedja som krävs för detta samarbete skapar behovsstyrda kontaktytor mellan Utbildningsgrupp, Förbundsstyrelse och medlemskommun. Konkreta avtalsförslag tas fram i tät dialog med medlemskommunernas företrädare, tjänstemän såväl som politiker. Dessa diskuteras och beslutas om i Utbildningsgruppen, tas vidare till
Förbundsstyrelsen för att slutligen tas ställning till i medlemskommunerna, en hantering som borgar för nödvändig förankring och upprätthåller kontaktytor i konkreta resultatskapande processer.
– Utvecklingsarbete och interkommunalt sambruk integrerat
Utvecklingsarbete och interkommunalt sambruk bedrivs helt integrerat. Detta innebär att det finns dels ett utvecklingsuppdrag, dels ett löpande, efterfrågestyrt serviceuppdrag, båda till kontinuerligt stöd för skolornas vardagsverksamhet. Vid sidan av den fortlöpande kompetens-utveckling som detta skapar såväl bland de tjänstemän som är kopplade till Utbildnings-gruppens verksamhet som bland de tusentals kommunmedarbetare som deltar i det regionala samarbetet, så ger modellen en klok finansieringslösning, där de största intäkterna utgörs av ersättning för ett gemensamt utbud som ställs till medlemskommunernas förfogande. – Interorganisatorisk samverkan
Utbildningsgruppens arbete sker ofta i interorganisatorisk samverkan med andra huvudmän och samarbetspartners. Vid sidan av detta samarbete är de nätverk och arbetsgrupper som etablerats av central betydelse för genomförandet av de regionalpolitiska utbildningsmålen och i arbetet med att realisera den inriktning som fastställs årligen.
När det gäller både samverkan med andra organisationer och nätverksarbetet kan rationalitets-vinster, mer flexibelt arbetssätt och förankring noteras. Samverkanspartners och nätverk besitter kunskaper och kompetenser, har idéer och erfarenheter som är av stort värde i Utbildningsgruppens arbete, vars insats i många sammanhang blir att svara för processer, nätverksorganisering, kontaktverksamhet etc.
Samverkanspartners och nätverk bidrar med den specialistkompetens som erfordras för att nå uppsatta mål och gör samtidigt Utbildningsgruppens arbete väl förankrat i såväl medlems-kommuner som i det omgivande samhället. Det bidrar vidare till den flexibilitet som är nödvändig för att säkerställa en beredskap avseende de uppdrag och aktiviteter som till-kommer i uppkomna situationer och med kort varsel.
– Skalfördelar – en arena för sambruk
Regionen som helhet utgör ett större underlag än varje enskild kommun för att ge bredd, djup och kvalitet i olika former av service till regionens utbildningsanordnare. Här intar satsningar till stöd för pedagogisk utveckling en särställning. Detta mot bakgrund av den vikt som måste läggas vid en ny syn på lärande för att angivna visioner och mål skall kunna infrias.
– Katalysator – ett forum för kunskaps-, idé- och erfarenhetsutbyte
Spjutspetskunnande och goda exempel i enskilda kommuner kan i det regionala samarbetet göras tillgängliga för övriga kommuner i regionen. Av central betydelse på detta område är dialogen i GRs nätverk kring skolans kvalitetsutveckling, ett av flera verkningsfulla redskap i arbetet för att utveckla regionens skolor.
– Regional styrka – en plattform för gemensamt agerande
Då kommunerna har gemensamma intressen att bevaka i utbildningsfrågor, ger regionens samlade tyngd större genomslag mot omvärlden än vad kommunen skulle kunna åstadkomma genom enskilt agerande. Här intar Utbildningsgruppens roll som remissinstans en särställning. Gruppens engagemang i lärarutbildningsfrågan är ett annat exempel.
– Behovsstyrda aktiviteter dominerar
Utbildningsgruppens satsningar domineras av behovsstyrda aktiviteter tydligt accentuerade av medlemskommunerna. Detta har lett fram till kontinuerlig utveckling på samverkansarenan, där medlemsavgiftens relativa betydelse successivt minskar. Över tid kan en organisk tillväxt i det regionala samarbetet noteras innebärande att de s.k. övriga intäkterna idag dominerar stort. Fördelarna med ett sådant förhållningssätt överväger. Dock måste den ökade sårbarhet som detta medför beaktas.
– Tydlig målgruppsfokusering
Över 200 000 elever/studerande, drygt 20 000 pedagoger och ca 1 500 skolledare utgör Utbildningsgruppens målgrupper. Arbetet är koncentrerat till pedagogisk utveckling och det öppna utbildningslandskapet. Över tid skapas en regionkänsla bland dem som verkar på det livslånga lärandets område i GRs medlemskommuner. Utbildningsgruppen syns genom att verka och arbetar för djup, bred och framförallt långsiktigt hållbar förankring såväl bland politiker som tjänstemän i de 13 medlemskommunerna. Insikten att konkreta resultat i både utvecklings- och sambruksperspektivet är den säkraste vägen att nå den legitimitet som förutsätts för att politiskt styra en interkommunal samverkan 13 kommuner emellan är ett centralt inslag i Utbildningsgruppens arbete.
7 – Sektorsövergripande arbete
Utbildningsgruppens arbete omfattar samtliga de skolformer som kommunerna har ett ansvar för. Idéer och erfarenheter inom en skolform sprids med GR som arena till andra.
Utvecklingsarbete och sambruk erbjuds alla skolformer och görs tillgängligt för offentliga såväl som fristående verksamheter. Det öppna utbildningslandskapet inbegriper alla elever/ studerande från förskola till vuxenstuderande.
– Samspelet mellan Förbundsstyrelse och Utbildningsgrupp
GRs absolut främsta framgångsfaktor utgörs av bredden och djupet på det politiska engagemanget för den regionala saken. Skall 13 kommuner åstadkomma resultatgivande samarbete förutsätts många ledande och kommunalt förankrade politikers delaktighet.
Utan ett sådant förhållningssätt fallerar den så viktiga lokala förankringen. Vidare blir insikten bland de förtroendevalda i medlemskommunerna om att regionens samlade tyngd ger större resultatgenomslag än vad medlemskommunerna skulle kunna åstadkomma genom enskilt agerande alltför svag. För att ledande kommunpolitiker skall engagera sig regionalt förutsätts att dessa ges rejäla beslutsmandat och en tydlig roll. Av detta följer att konstruktionen med en stor styrelse kompletterad med hälften så stora styrgrupper skapar både många politikers engagemang samt därtill den kunskapsbredd som förutsätts för att etablera och utveckla ett fruktbart regionalt samarbete.
Aktiviteter och löpande verksamhet
Utbildningsgruppens aktiviteter och löpande verksamhet finns mer utförligt redovisade i olika underlag på www.grkom.se/utbildning2011.
Inom ramen för detta löpande arbete pekar Utbildningsgruppen ut nedanstående satsnings-områden som särskilt viktiga 2011. Aktiviteterna skall bidra till en gynnsam pedagogisk utveckling för de elever/studerande som bor i GRs 13 medlemskommuner. De skall också stimulera aktiviteter i syfte att skapa ett så öppet utbildningslandskap som möjligt och på så vis sammantaget stödja arbetet med att verka i riktning mot Utbildningsgruppens vision. Läromedelssamverkan
• Utveckling av s.k. strömmande digitala medier
• Utökad elevtillgänglighet avseende åtkomst av digitala medier
• Stödjande av en utveckling mot digital medieanvändning med beaktande av bl.a. tekniska, innehållsliga och juridiska perspektiv
Faktaruta--- Mer än 700 förskolor och 575 grund- och gymnasieskolor får sin läromedelsförsörjning tillgodosedd av GR. Inköp av Läromedel till ett ordervärde av ca 41 (43) miljoner kronor samordnas. Satsningen på GRs ”GRöna Läromedel” genom gemensam distribution reducerar trafikarbetet med 80 %.
Genom samverkan genereras tydliga rationaliseringsvinster bl.a. med samlade rabatter, minimering av fakturahantering/administrativt arbete och rationell distribution. GRs mediebibliotek bestående av 22 000 (20 000) artiklar till ett värde av drygt 20 miljoner, är upphovsrättligt friköpta för skolornas verksamhet. Drygt 1 000 etermediatitlar distribueras dagligen från GR till skolor i GRs medlemskommuner.
Skola-arbetslivssamarbete
• Fördjupad och utökad samverkan inom alla skolformer, vilken kan komma att regleras i kommande samverkansavtal
• Utveckling av samspelet inom SAK-rådet, där Svenskt näringsliv, Västsvenska Industri- och handelskammaren, Företagarna, BRG, SACO, TCO, LO och Arbetsförmedlingen ingår
• Fortlöpande kvalitetsutveckling med Avsiktsförklaringen, undertecknad av samverkansparterna omnämnda ovan, som utgångspunkt
Faktaruta--- Webbplatsen har ca 70 000 besök. Ca 4 500 (4 000) företag/arbetsplatser samarbetar med Praktikplatsen.se genom att erbjuda praktikplatser, studiebesök, informatörer mm..
Ungefärligen 17 000 elever vid drygt 100 kommunala och fristående grundskolor samt ca 3 000 gymnasieelever vid 16 gymnasieskolor och vuxenutbildningsenheter kan årligen söka praktikplats genom www.praktikplatsen.se.
Drygt 250 (125) handledare på arbetsplatserna utbildas årligen.
--- Kompetensutveckling för pedagoger och skolledare
• Satsning på utpekade specifika områden såsom matematik, läsa-skriva, förskolans pedagogiska lek, specialpedagogik, lärares ledarroll, källgranskningsteknik, elevhälsa, elevdemokrati och entreprenöriellt lärande
• Utveckling av nya program inom ramen för Framtidens Ledare
• Utveckling av nya former för kompetensutveckling med IT, media och upplevelse-baserat lärande som centrala perspektiv
• Biträda vid införandet av statliga reformer
Faktaruta--- Pedagogiskt Centrum har årligen 28 000 (27 000) deltagare på seminarier, vid längre och kortare utbildningar, på konferenser och vid andra arrangemang såsom mässor och liknande. Den enskilt största kompetensutvecklingsinsatsen är de s.k. Inspirationsdagarna under vecka 44 som attraherar närmare 2500 (3 000) deltagare.
GR utvecklar, utbildar och genomför verksamhet med den upplevelsebaserade pedagogiken som verktyg och förhållningssätt och utgör en kontaktyta mellan regionens utbildnings-landskap och engagerade aktörer inom området, såsom universitet, forskningsinstitut, näringsliv, myndigheter och andra organisationer. GRs spjutspetskompetens inom området efterfrågas såväl nationellt som internationellt och de kontakter som uppstår på denna arena bidrar till skolans utveckling i regionen. Inom upplevelsebaserat lärande genomförs årligen över 250 (100) insatser med totalt ca 25 000 (20 000) deltagande lärare och elever.
Webbplatsen www.grul.se har ca 2 500 (2 000) medlemmar och över 35 000 (33 000)
besökare. Dessa besökare laddar ned ca 5 000 pedagogiska spel och övningar. Givet att varje nedladdad övning används vid ett tillfälle så används materialet av ca 125 000 elever.
Multimediastudion producerar 5-10 pedagogiska DVD – produktioner/streaming per läsår för Internet beroende på produktionernas omfattning. Mellan 6 och 10 nya produktioner läggs ut varje läsår på GRs hemsida.
9 Traineeprogrammet inom Framtidens Ledare omfattar en programtid om 14 månader med ca 40 gemensamma utbildningsdagar. Rekryteringsprocessen till ett program inbegriper ca 1 000 (800) sökande. Programmet har därmed haft närmare 10 000 sökande sedan starten 1998.
Blivande Ledare har sedan start 1998 haft totalt 300 (275) deltagare med ambitionen att utveckla sitt personliga ledarskap.
Bland övriga utbildningsinsatser inom ramen för Framtidens Ledare kan nämnas program för mentorer, utbildningar i arbetsrätt samt utvecklings- och lönesamtal, vilka sammantaget har engagerat flera hundra chefer och närmare 3 000 medarbetare.
--- Det öppna utbildningslandskapet
• Förnyade samverkansavtal på förskole- och vuxenutbildningsområdet • Framtagande och implementering av nytt intagningssystem
• Fördjupat ungdomsuppföljningsarbete • Utvecklad dialog med fristående skolor • Regionsamverkan kring yrkesutbildningar
• Samarbete kring de fem särskilda programmen, vilka ersätter IV
Faktaruta--- I de 20 nätverk som finns inom GR Utbildning och som genomför omkring 6-8 möten årligen är samtliga kommuner representerade. Arbetet i dessa innebär för deltagarna ett ömsesidigt lärande till nytta för medlemskommunerna och GR.
- GRs gymnasieintagning hanterade 2009 drygt 15 000 (15 200) ansökningar till 443 (409) utbildningar vid 73 (67) skolor, kommunala såväl som fristående. 80 % (79,2 %) av eleverna får sitt förstahandsval tillgodosett. Ser man enbart till sökt utbildning, och inte beaktar vilken skola eleverna sökt till, är värdet 84 % (84 %).
- GRs medlemskommuner som grupp har högst andel gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom fyra år. 50 % (51 %) av 30-åringarna inom GR har eftergymnasial utbildning. Motsvarande andel för riket är 45 % (44 %).
- GRs samtliga webbplatser för livslångt lärande har drygt 800 000 (600 000) besök årligen. Webbplatserna presenterar och tillhandahåller bl.a. gymnasieintagningen,
kompetensutvecklingsutbudet, praktikplatser, läromedel och jämförande statistik på utbildningsområdet.
---
Göteborg 2009-12-03
Helene Odenjung Marie Lindén
Goda GRannar
13 medlemskommuner 910 000 invånare
Styrelsen består av representanter från respektive kommuns styrelse
GR finansieras dels genom årliga avgifter från kommunerna
KOMMUNALFÖRBUNDET GR
Utbildningsgruppen 2009-12-03
ÄRENDE 5
Till Utbildningsgruppen
Förfrågan avseende uppdragsutbildning
Skolverket har av regeringen fått i uppdrag (U2009/6158/SV) att uppdra åt kommuner inom Göteborgsregionens kommunalförbund, som erbjuder sig, att, enligt lagen om uppdragsutbildning i vissa fall och förordningen om uppdrags-utbildning inom det offentliga skolväsendet under 2009 och 2010, anordna utbildning som till sitt innehåll motsvarar yrkesvux.
För uppdraget disponerar Skolverket 90 miljoner kr, vilka emanerar från den Europeiska globaliseringsfonden (EFG). Antal deltagare som ska omfattas av projektet ska uppgå till minst 1 000 personer. Uppdragsavtalet avses gälla från och med datum för undertecknande av uppdrag till och med 31 december 2010. Skolverket emotser i en skrivelse till Göteborgsregionens kommunalförbund, daterad 2009-11-25, besked om vilken/vilka kommuner som erbjuder sig att genomföra uppdragsutbildning enligt ovan. Skolverket ser inga hinder i att en kommun åtar sig huvuduppdraget och genomför det i samverkan med andra kommuner inom GR. Skolverket har uppfattningen att det inte är möjligt för någon annan kommun än Göteborg att ta på sig huvuduppdraget, inte minst mot bakgrund av hur uppdraget, är formulerat och man ser gärna att genomförandet sker i samverkan med övriga kommuner i Göteborgsregionen.
Utbildningsgruppen föreslås besluta
att i protokollet anteckna den i skrivelsen från Skolverket, daterad 2009-11-25, lämnade information samt
att rekommendera att Göteborgs Stad åtar sig aktuellt uppdrag, gärna i samverkan med övriga kommuner i Göteborgsregionen.
Göteborg 27 november 2009 Börje Rådesjö
Förfrågan
2009-11-25 1 (2) Dnr 37-2009:974
Postadress Skolverket, 106 20 Stockholm Sverige Besöksadress Alströmergatan 12
Göteborgsregionens kommunalförbund Utbildningsgruppen
Box 5073
402 22 GÖTEBORG
Förfrågan avseende uppdragsutbildning
Skolverket har av regeringen fått i uppdrag (U2009/6158/SV) att uppdra åt kom-muner inom Göteborgsregionens kommunalförbund, som erbjuder sig, att enligt lagen om uppdragsutbildning i vissa fall och förordningen om uppdragsutbildning inom det offentliga skolväsendet under 2009 och 2010 anordna utbildning som till sitt innehåll motsvarar yrkesvux.
Skolverket ska vid genomförandet av uppdraget beakta att uppdragsutbildningen utformas så att de som deltar i utbildningen ska få ges betyg enligt bestämmelserna för komvux.
Den kommun som erbjuder sig att delta ska ha möjlighet att genomföra utbild-ningsinsatser inom samtliga nationella yrkesämnen som kan förekomma inom gymnasial vuxenutbildning inom ramen för yrkesvux. I viss mån kan även teoretis-ka ämnen komma ifråga. Kommunen steoretis-ka även ha beredsteoretis-kap att kunna starta insat-ser av olika slag, exempelvis viss vägledning och validering inom de närmaste 2-3 veckorna från det att en deltagare anvisats utbildningsinsats genom arbetsförmed-lingen. Kommunen ska även erbjuda utbildningsinsatser för medborgare i andra kommuner som tillhör målgruppen för uppdraget genom att tillhandahålla en lämp-lig lösning som kan accepteras av individen, Arbetsförmedlingen och Skolverket. För uppdraget disponerar Skolverket 90 miljoner kr och får enligt regeringens be-slut disponera högst 500 000 kr av medlen för Skolverkets förvaltningskostnader. Skolverket ska enligt uppdraget återkräva ersättning för uppdragsutbildning som inte kommer till stånd. Antal deltagare som ska omfattas av projektet ska uppgå till minst 1000 personer. Ersättning för genomförande utgår enligt samma proportio-nerliga fördelning gällande verksamhetspoäng som gäller för yrkesvux.
Tidsperiod
Uppdragsavtalet avses gälla från och med datum för undertecknande av uppdrag till och med 31 december 2010.
2 (2)
Skolverket emotser ett svar från Göteborgsregionens kommunalförbund gällande vilken/vilka kommuner som erbjuder sig att genomföra uppdragsutbildning enligt ovan. Skolverket ser inga hinder i att en kommun åtar sig huvuduppdraget och genomför det i samverkan med andra kommuner inom GR. Skolverket emotser ett skriftligt svar på vilken/vilka kommuner som erbjuder sig att delta i uppdraget se-nast den 9 december 2009.
Stockholm dag som ovan För Skolverket
Eva Nordlund Undervisningsråd
2009-11-02 Ärende
11
Gymnasieintagningen Box 5073, 402 22 Göteborg Besöksadress: Gårdavägen 4 Ingrid Sigström
Tidsschema för sammanträden angående intagning i fri
kvot för gymnasieutbildningar med start hösten 2010
Sista dag för frikvotansökan är den 7 februari. För äldreelever och för
ärenden som uppkommer under vårterminen är sista dag den 1 juni
Datum Tid Lokal
Möte nr 1 4/2 tor 09:00-16:00 Långrummet
Möte nr 2 22/2 mån 09:00-16:00 Långrummet
Möte nr 3 5/3 fre 09:00-16:00 Långrummet
Möte nr 4 11/3 tor 09:00-16:00 Långrummet
Möte nr 5 4/6 fre 09:00-16:00 Långrummet
Möte nr 6 7/6 mån 09:00-16:00 Långrummet
Ärende 12
2009-11-16 Gymnasieintagningen
Utbildningschefsgruppens beslut om vilka kommuner som bistår GR med studievägledare somrarna 2010, 2011 och 2012
2010 2011 2012
Göteborg Göteborg Göteborg
4 v inför definitivintagningen 4 v inför definitivintagningen 4 v inför definitivintagningen (v 23-26)
Lerum Ale Öckerö
2 v inför definitivintagningen 2 v inför definitivintagningen 2 v inför definitivintagningen (v 24-25)
Kungälv Alingsås Lilla Edet
3 v vid reservintagningen 3 v vid reservintagningen 3 v vid reservintagningen (v 32-34)
Utifrån de två senaste årens definitivintagning räknas med att det behövs en studievägledare 4 veckor och en 2 veckor inför/runt definitivintagningen. Exakt vilka veckor det blir 2011 och 2012 är inte bestämt. Syv från övriga kommuner har varit på Gymnasieintagningen:
2006: Mölndal (Maria Forsenius) och Partille (Sören Hörlyck) 2007: Göteborg (Fereshteh Erfan) och Tjörn (Majken Lundqvist)
2008: Göteborg (Seida Turanovic) , Härryda (Liselott Olofsson) och Kungsbacka (Camilla Forsmark) 2009: Göteborg (Lena Tavér) och Stenungsund (Martina Lundqvist och Annabell Olsson)
