Företagsnedläggning och sjukskrivning En studie av två företagsnedläggningar och deras påverkan på sjukskrivningarna i respektive kommun

NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universitet

Uppsats fortsättningskurs D Författare: Linnéa Åberg Handledare: Patrik Hesselius HT 2005

Företagsnedläggning och sjukskrivning

En studie av två företagsnedläggningar och deras påverkan på

sjukskrivningarna i respektive kommun

Sammanfattning

I denna studie undersöks om nedläggningen av Uddevallavarvet och bilsätesfabriken i Bengtsfors påverkade andelen sjukskrivningar i respektive kommun. För att estimera effekten av företagsnedläggningarnas påverkan på sjukskrivningarna i de två olika kommunerna har jag valt att använda mig av difference-in-difference-metoden. Andelen sjukskrivningar utvalda veckor under året då företagsnedläggningarna inträffade i de två olika kommunerna kommer att jämföras med tidsperioder före och efter nedläggningen. Andelen sjukskrivningar utvalda veckor i Uddevalla och Bengtsfors kommun kommer även att jämföras med andelen sjukskrivningar motsvarande veckor i en annan jämförbar kommun, nämligen Köpings kommun. Genom tillämpning av difference-in-difference-metoden erhålls två signifikanta och positiva resultat som tyder på att andelen sjukskrivningar ökat i samband med nedläggningen av Uddevallavarvet.

Nyckelord: Företagsnedläggning, sjukskrivning, Uddevallavarvet, bilsätesfabriken i Bengtsfors, difference-in-difference-metoden.

Innehållsförteckning

1 INLEDNING ... 4

2 BAKGRUND ... 6

2.1 NEDLÄGGNINGEN AV UDDEVALLAVARVET... 6

2.2 NEDLÄGGNINGEN AV BILSÄTESFABRIKEN I BENGTSFORS... 7

3 TIDIGARE STUDIER... 9

4 DATA OCH DESKRIPTIV STATISTIK... 12

4.1 DATA... 12

4.2 DESKRIPTIV STATISTIK... 12

4.2.1 Uddevalla...12

4.2.2 Bengtsfors ...16

5 METOD ... 19

5.1 DIFFERENCE-IN-DIFFERENCE-METODEN... 19

5.1.1 Valet av kontrollgrupp ...22 5.1.2 Valet av undersökningsperiod...22 5.2 METODPROBLEM... 24 6 RESULTAT ... 25 6.1 UDDEVALLAVARVET... 25 6.2 BILSÄTESFABRIKEN I BENGTSFORS... 26 7 DISKUSSION... 27 7.1 UDDEVALLA... 27 7.2 BENGTSFORS... 28 8 SLUTORD ... 30 REFERENSER... 31 BILAGA 1 DATA BILAGA 2 BERÄKNINGAR

1 Inledning

”860 får gå när Lear stänger i Bengtsfors” (Öberg, 1999)

”Dråpslaget mot Dalsland” (Genborg, 1999)

Detta är några av de rubriker som gick att läsa i dagstidningarna den 18 mars 1999 då nedläggningen av bilsätesfabriken i Bengtsfors var ett faktum. På sikt kan en struktur-förändring vara nödvändig för ett företags överlevnad. Samtidigt kan detta innebära dramatiska förändringar för samhället och de anställda.

Gonäs (1991, s 18ff) konstaterar att det var i slutet av 1950-talet som de första studierna av företagsnedläggningar inom textilindustrin genomfördes. Studierna handlade om företagsnedläggningars konsekvenser för de enskilda individerna. Syftet var i första hand att se vad som hände med de anställda, om de kom tillbaka i ett nytt arbete eller om de försvann från arbetsmarknaden. Sedan dess har forskningen om företagsnedläggningar inriktats på fler nivåer, bland annat på individuella, lokala och regionala konsekvenser av en nedläggning. I den här uppsatsen kommer jag att behandla en del av den tidigare forskningen kring de individuella konsekvenserna vid en företagsnedläggning. Här kan bland annat nämnas Hallsten (1998:3, s 104) som i sin rapport om hälsoförändringar i samband med Skolöverstyrelsens och länskolsnämndernas avveckling finner att det psykiska välbefinnandet minskade under avvecklingsperioden och Edin (1986, s 26) som i sin studie finner att förväntningar om framtida arbetslöshet har en negativ effekt på mental hälsa.

Då tidigare studier har visat att en företagsnedläggning kan ha en negativ effekt på människors hälsa och välbefinnande, finner jag det intressant att undersöka företags-nedläggningars påverkan på sjukskrivningar.

Jag har valt att studera effekterna på sjukskrivningarna av två företagsnedläggningar, nämligen nedläggningen av Uddevallavarvet år 1986 och nedläggningen av bilsätes-fabriken i Bengtsfors år 1999. Den frågeställning som jag ämnar att besvara är:

• Hur påverkas sjukskrivningarna i en kommun av en företagsnedläggning?

Jag avgränsar mig till att studera de ovan nämnda företagsnedläggningarna. Vad gäller studien av bilsätesfabriken i Bengtsfors kommer jag endast att studera sjukskrivningar längre än 14 dagar på grund av tillgängligheten av data. I studien av Uddevallavarvet kommer jag att studera både långa sjukskrivningar, det vill säga att individen är frånvarande längre än 29 dagar, och kort sjukfrånvaro.

Syftet med denna uppsats blir därmed att undersöka om nedläggningen av Uddevalla-varvet och bilsätesfabriken i Bengtsfors påverkade sjukskrivningarna i respektive kommun. Detta undersöks genom att testa om andelen sjukskrivningar ökade vid de två företagsnedläggningarna i förhållande till tidsperioder före och efter nedläggningen i respektive kommun och även i förhållande till en annan jämförbar kommun, nämligen Köpings kommun.

Uppsatsen är disponerad enligt följande: andra kapitlet är en beskrivning av de två företagsnedläggningarna i Uddevalla och Bengtsfors. I kapitel tre presenterar jag tidigare forskning på området. I det fjärde kapitlet går jag igenom datamaterialet och statistik. Kapitel fem behandlar den statistiska metoden som jag kommer att använda mig av för att besvara min frågeställning. En sammanställning av resultatet från uppsatsen görs i kapitel sex. Vidare framställs en diskussion om resultatet i kapitel sju. I detta kapitel kommer jag även att jämföra likheter och olikheter med tidigare erhållna resultat på området. Uppsatsen avslutas i kapitel åtta med mina slutsatser och där jag även ger förslag till framtida studier på området.

2 Bakgrund

I det här kapitlet beskrivs de två företagsnedläggningarna i Uddevalla och Bengtsfors.

2.1 Nedläggningen av Uddevallavarvet

Enligt Ohlsson och Storrie (2005, s 6f) var uppgången och nedgången av varvsindustrin en av de mest dramatiska strukturförändringarna under efterkrigstiden på den svenska arbetsmarknaden. Ohlsson och Storrie (Ibid) påpekar att Sverige i början på 1970-talet var den största skeppsvarvsproducenten i Europa vad gäller sjösatta bruttoton och den näst största i världen efter Japan. Varvsindustrin i Sverige var till stor del placerad på västkusten kring Göteborg.

Uddevalla är en kommun med cirka 50 000 invånare. År 1946 grundades Uddevalla-varvet i denna stad och enligt Ohlsson och Storrie (2005, s 7) var Uddevalla-varvet år 1959 det tredje största i världen räknat i sjösatta bruttoton. I slutet av 1950-talet avtog emellertid lönsamheten och då varvet började gå med förlust blev staten gemensam ägare år 1963. Över 1 000 personer blev uppsagda innan slutet av decenniet. Under 1970-talet ökade sysselsättningen igen och år 1978 sjösatte varvet det största fartyget som någonsin byggts i Sverige, men då varvet specialiserat sig mot stora oljetankers, ledde kollapsen av oljemarknaden i slutet av decenniet till väldiga förluster.

Tisdagen den 11 december 1984 beslutade styrelsen i Svenska Varv att förhandlingar om nedläggning av varvet skulle inledas. Bristen på fartygsbeställningar, hård konkurrens från andra länder och det stora produktionsstödet som varvet tidigare fått bidrog till att staten inte längre trodde att varvet hade någon framtid (Uddevalla kommun). Uddevalla-varvet var vid beslutet för nedläggningen helägt av staten. Varvet hade då 2 163 anställda (Ohlsson och Storrie, 2005, s 10) som gick en osäker framtid till mötes.

Storrie (1993, s 115) beskriver att det troligtvis var först den 4 februari 1986 (Årsboken Anno 86, s 9), när den stora bockkranen demolerades som beslutet om nedläggning blev

till verklighet för hela arbetskraften. I juni 1986 lades varvet slutgiltigt ned (Uddevalla kommun).

Ohlsson och Storrie (2005, s 7) konstaterar att statens svar på nedläggningen, liksom vid alla andra stora varvsnedläggningar, ledde till extraordinära politiska åtgärder. Uddevallapaketet var dock troligtvis det mest ambitiösa åtgärdspaketet till en företags-nedläggning som någonsin tagits fram i Sverige. Ohlsson och Storrie (Ibid) påpekar att paketet bortsett från de mer traditionella arbetsmarknads- och industripolitiska åtgärderna inkluderade uppförandet av en motorväg som länkade samman staden med Göteborg. Dessutom inkluderade Uddevallapaketet byggandet av ett turistcenter samt industriella bidrag för att övertala Volvo att placera en bilfabrik på varvets gamla plats. Enligt Storrie (1993, s 21f) uppgick den totala kostnaden för Uddevallapaketet till 1 482 miljoner kronor. Av dessa pengar gick 127 miljoner kronor till aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder, som var exklusivt riktade till varvets anställda. De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna bestod bland annat av omskolning och bidrag till anställda som önskade att starta egna företag. De mesta av pengarna i Uddevallapaketet spenderades dock på motorvägen, närmare bestämt 815 miljoner kronor.

2.2 Nedläggningen av bilsätesfabriken i Bengtsfors

Bengtsfors är en kommun i Dalsland med cirka 11 000 invånare. Edström och Wass beskriver (2002:6, s 1) att två stora företag har dominerat som privata arbetsgivare i Bengtsfors under 90-talet, däribland Lear Corporations bilsätesfabrik med cirka 900 anställda och Duni med omkring 600 anställda. Edström och Wass (Ibid) påpekar vidare att Bengtsfors är ett typiskt brukssamhälle där många människor har gått direkt från grundutbildning till en anställning hos någon av ortens stora arbetsgivare.

År 1964 öppnade Volvo bilsätesfabriken i Bengtsfors och 1992 såldes fabriken till amerikanska Lear Corporation, som är en multinationell underleverantör inom fordons-industrin. Relativt omgående efter Volvos försäljning av bilsätesfabriken till Lear Corporation kom de nya ägarna och fackförbunden i konflikt, en konflikt som bland annat handlade om produktionssättet (Edström och Wass, 2002:6, s 2).

Edström och Wass (2002:6, s 13) konstaterar att multinationella företag som Lear Corporation är under ständig press från sina kunder och att de därför hela tiden är tvugna att se över och pressa sina kostnader. Författarna menar därför att Lear Corporation kontinuerligt tog fram förslag och kalkyler för att försäkra sig om att produktionen skedde på rätt fabrik och att företaget hade rätt antal fabriker. Inom Lear Corporation förelåg därmed en latent konkurrens mellan de olika fabrikerna om produktionen. I Edström och Wass rapport (2002:6, s 9) påpekas vidare att 1997 var ett besvärligt år för bilindustrin. Nedgången på Asiens börser påverkade bilförsäljningen negativt. Dessutom hade Volvo ett mellanår med modellbyte och lägre produktionsvolym. För fabriken i Bengtsfors skapade detta en mängd frågetecken kring den kommande produktionen.

Enligt Trägårdh (2002:1, s 1) meddelade Lear Corporation den 17 mars 1999 att de tänkte lägga ner tillverkningen av bilsäten i Bengtsfors och samtliga drygt 860 anställda varslades om uppsägning. Trots att beskedet kom hastigt var det inte helt oväntat. Ända sedan Lear Corporation tog över fabriken år 1992 hade tillvaron varit osäker för de anställda, då det inte var första gången som Lear Corporation försökt flytta verksamheten. Enligt Trägårdh (2002:1, s 17) flyttades verksamheten till Lear Corporations fabrik i Torslanda.

I 35 år tillverkades bilsäten i Bengtsfors. När fabriken lades ned var det därför ett hårt slag för kommunen. Trägårdh (2002:1, s 68) konstaterar i sin rapport att statens insatser främst bestod av två delar. Den omedelbara insatsen bestod av lockande erbjudanden till externa industriföretag och en rejäl insats på arbetsförmedling och yrkesutbildning. Detta brukar benämnas som ”klassisk arbetsmarknadspolitik”. Den andra insatsen var löften om långsiktiga och strategiska satsningar på Dalslands infrastruktur, såsom vägförbättringar. Vid tiden för Trägårdhs rapport, det vill säga cirka två och ett halvt år efter nedläggningen, tyder allt på att staten främst engagerade sig för att lösa de akuta problemen, medan handlingar för att skapa långsiktig överlevnad aldrig kom till stånd i någon större omfattning. Vägförbättringar skedde inte i någon större skala utan endast några mindre vägsträckor rätades ut och förbättrades.

3 Tidigare studier

I det här kapitlet kommer jag att behandla några av de tidigare studierna om de individuella konsekvenserna vid en företagsnedläggning.

En av flertalet sociologer som forskat kring konsekvenserna för individerna av en företagsnedläggning är Angelöw (1986). Angelöw (1986, s 8) beskriver i sin bok hur anställdas välbefinnande och hälsa påverkades i samband med nedläggningen av Öresundsvarvet i Landskrona.

Angelöw (1986, s 160) finner bland annat ett samband mellan kontroll och stress, vilket bekräftar hans framförda hypotes om att när människor har möjlighet att kontrollera och påverka sin egen situation leder det till att problem kan mildras och till större förutsättningar att välbefinnandet ökar. Resultaten från Angelöws analys av varvs-anställdas kontroll på arbetsmarknaden visade att anställda med lågt handlingsutrymme på arbetsmarknaden hade högre grad av stress jämfört med de som hade högre handlingsutrymme. Med lågt handlingsutrymme menar Angelöw (Ibid) olika faktorer som försvagar människors ställning på arbetsmarknaden som exempelvis låg respektive hög ålder, kvinnligt kön, låg utbildning, utländsk nationalitet samt nedsatt arbetsförmåga. I Angelöws (Ibid) undersökning framgick även att anställda som i mindre utsträckning fick sina önskemål uppfyllda i samband med nedläggningen hade fler problem än de som i högre utsträckning fick sina önskemål uppfyllda.

Angelöw (1986, s 161) fann vidare att de allmänna socialpsykologiska stressreaktionerna var högst under den period som anställda fortfarande var kvar på sin arbetsplats. Därefter sjönk stressen. Enligt Angelöw (Ibid) tyder detta på att stressen är högst under den period då anställda lever med ovissa framtidsperspektiv och inte vet om deras önskemål kommer att uppfyllas eller ej.

Angelöw (1986, s 162) konstaterar att avgörande för anställdas grad av stressreaktioner var hur deras sysselsättningssituation såg ut efter nedläggningen. Grupper som tillfälligt var utan nytt lönearbete, såsom arbetslösa, studerande och långtidssjukskrivna, samt de som erhållit nytt men sämre lönearbete uppgav större kontrollförluster och uppvisade högre stress jämfört med de som fått likvärdigt eller bättre arbete samt de som permanent var utan nytt lönearbete, det vill säga pensionerade och arbetslösa med särskild överenskommelse1_.

Edin (1986, s 25f) har i sin arbetsrapport behandlat arbetslöshet i samband med en företagsnedläggning. Han har bland annat studerat sambandet mellan arbetslöshet och mental hälsa. Resultatet i rapporten tyder bland annat på att förväntningar om framtida arbetslöshet har en negativ effekt på mental hälsa.

Hallsten (1998:3, s 104) finner i sin arbetslivsrapport om hälsoförändringar i samband med Skolöverstyrelsens och länskolsnämndernas avveckling att det psykiska välbefinnandet minskar under avvecklingsperioden, men att de hade återgått till samma nivåer tre år efter avvecklingen som före avvecklingen, oberoende av om personerna hade erhållit nytt fast arbete eller ej.

Eliason och Storrie (2005a, s 16) jämför i sin studie dödligheten mellan de personer som förlorat sina jobb och en kontrollgrupp. De finner en högre dödlighet hos män som har förlorat sina jobb, men inte hos kvinnor. I en annan studie av Eliason (2005, s 15), konstateras att för personer som har förlorat sina jobb ökar risken att ett äktenskap slutar i skilsmässa. Under samma år som förlusten av arbetet inträffat, ökar risken för skilsmässa med 18 procent, oavsett om det är maken som förlorar sitt jobb eller om det är hustrun.

1 _{Anställda över 58,3 år som blev arbetslösa och som fick arbetslöshetskassa och andra bidrag från}

Ohlsson och Storrie (2005, s 18f) undersöker i sin studie de långsiktiga konsekvenserna av nedskärning och företagsnedläggning. De fokuserar på hur individerna påverkades vid nedskärningarna vid LKAB år 1983 och vid nedläggningen av Uddevallavarvet år 1985. För dem som förlorade sina jobb vid LKAB och Uddevallavarvet introducerades extraordinär arbetsmarknadspolitik. De jämför dem som förlorade sina jobb vid LKAB och Uddevallavarvet med utvecklingen för alla andra arbetare i Sverige som förlorade sina jobb på grund av en företagsnedläggning under åren 1987−88. De senare fick ta del av den normala arbetsmarknadspolitiken. Jämförelsen gör de för att separera politikeffekten från effekten att förlora sitt jobb. Ohlsson och Storrie (2005, s 17f) konstaterar bland annat att arbetarna vid LKAB och Uddevallavarvet har haft en bättre inkomst- och sysselsättningsutveckling än jämförelsegruppen. Författarnas huvudsakliga slutsats (2005, s 19) blir därför att den extraordinära arbetsmarknadspolitiken som infördes i samband med nedskärningen vid LKAB och vid nedläggningen av Uddevallavarvet har haft en positiv långsiktig effekt för dem som fortfarande är i arbetsför ålder.

4 Data och deskriptiv statistik

I det här kapitlet följer en beskrivning av det datamaterial som jag kommer att använda i min undersökning.

4.1 Data

Data på individnivå kommer från Försäkringskassorna och innehåller uppgifter om samtliga personer som har registrerats som sjukskrivna vid Försäkringskassan i respektive kommun varje vecka. Användandet av individdata innebär vidare att jag i denna uppsats följer den enskilde individen under en viss tidsperiod. I datamaterialet för Uddevalla kommun ingår både långa sjukskrivningar, det vill säga att individen är frånvarande längre än 29 dagar, och kort sjukfrånvaro medan datan för Bengtsfors enbart innehåller sjukskrivningar längre än 14 dagar.

Statistik över totala antalet invånare i respektive kommun har hämtats från Statistiska centralbyrån (SCB).

4.2 Deskriptiv statistik

Nedan kommer deskriptiv statistik över antalet sjukskrivningar och sjukskrivningsdagar att presenteras för Uddevalla kommun år 1986 och Bengtsfors kommun år 1999. Antalet sjukskrivningar och sjukskrivningsdagar året då företagsnedläggningarna inträffade i respektive kommun jämförs med tidsperioder före och efter nedläggningarna, medan enbart andelen sjukskrivningar jämförs med Köpings kommun. Motivering till valet av Köping som jämförbar kommun till Uddevalla och Bengtsfors återfinns i avsnitt 5.1.1.

4.2.1 Uddevalla

Diagram 1. Antalet sjukskrivningar i Uddevalla åren 1986 och 1987

Källa: Egen bearbetning av data från Försäkringskassan

Av diagram 1 framgår bland annat att fler är sjukskrivna under höst- och vintermånaderna och att sjukskrivningarna är lägst under semestermånaderna. Det är med andra ord ett säsongsmönster som även går att se i de kommande diagrammen. De två tidsperioderna följer varandra ganska väl under sommar- och höstmånaderna, men under de första sex månaderna utskiljer sig några toppar. I exempelvis februari år 1986 är sjukskrivningarna högre jämfört med samma period år 1987. I diagram 2 framgår det tydligt att det är en skillnad på mer än 300 sjukskrivningsfall. Positiva värden i diagram 2 innebär att antalet sjukskrivningar var fler år 1986 än under år 1987, medan negativa värden visar att sjukskrivningarna var högre år 1987 än 1986.

Antalet sjukskrivningar i Uddevalla

0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 janu ar i februar i mars apr il ma j juni juli au gust i sept emb e r ok to be r no vember dec emb e r Månad An ta l Uddevalla 1986 Uddevalla 1987

Diagram 2. Skillnad i antalet sjukskrivningar mellan åren 1986 och 1987

Källa: Egen bearbetning av data från Försäkringskassan

Av diagram 2 framgår det tydligt att något händer under våren 1986. Det finns fyra toppar som indikerar att det är ungefär 300–600 fler sjukskrivningar under våren år 1986 jämfört med år 1987.

I diagram 3 presenteras skillnaden i antalet sjukskrivningsdagar.

Diagram 3. Skillnad i antalet sjukskrivningsdagar mellan åren 1986 och 1987

Källa: Egen bearbetning av data från Försäkringskassan

Skillnad i antalet sjukskrivningar

-400 -200 0 200 400 600 jan uar i fe br uar i mar s apr il ma j juni juli au gust i sept emb e r ok to be r no vember dec ember Månad Ski lln ad

Skillnad i antalet sjukskrivningar i Uddevalla mellan åren 1986 och 1987

Skillnad i antalet sjukskrivningsdagar

-4000 -2000 0 2000 4000 6000 8000 jan uar i fe br uar i mar s apr il ma j juni juli au gust i sept emb e r ok to be r no vember dec ember Månad S k il ln a d

Av diagram 3 framgår att antalet sjukskrivningsdagar är fler under år 1987 jämfört med 1986, bortsett från de fyra topparna i januari, februari och april. Anmärkningsvärt vid en jämförelse mellan diagram 2 och 3 är att trots att det i slutet av maj 1986 är cirka 300 fler sjukskrivningsfall än år 1987 är antalet sjukskrivningsdagar färre 1986 än 1987. Det är med andra ord fler sjukskrivna i slutet av maj år 1986 än i maj 1987 fast då under kortare period.

För att kunna jämföra antalet sjukskrivningar i Uddevalla med antalet sjukskrivningar i en annan jämförbar kommun, i det här fallet Köping, beräknas andelen sjukskrivna av totala antalet invånare i respektive kommun år 1986. Diagram 4 tyder på att andelen sjukskrivna i Uddevalla och Köping är relativt lika. I slutet på februari och i april framgår däremot två toppar för Uddevalla men inte för Köping. Det betyder att andelen sjukskrivna under de två tidsperioderna är högre för Uddevalla än för Köping.

Diagram 4. Andelen sjukskrivningar i Uddevalla och Köping år 1986

Andelen sjukskrivningar 0 0,005 0,01 0,015 0,02 0,025 0,03 0,035 januar i febr uar i ma rs apr il ma j juni juli augus ti s ept em ber ok tober nov em ber dec em ber Månad An d e l

Andelen sjukskrivningar i Uddevalla 1986 Andelen sjukskrivningar i Köping 1986

4.2.2 Bengtsfors

Diagram 5 visar antalet sjukskrivningar, längre än 14 dagar, i Bengtsfors under åren 1998, 1999 och 2000.

Diagram 5. Antalet sjukskrivningar i Bengtsfors åren 1998, 1999 och 2000

Källa: Egen bearbetning av data från försäkringskassan

Källa: Egen bearbetning av data från Försäkringskassan

Av diagram 5 framgår några toppar i början av år 1999. Det innebär att antalet sjukskrivningar vissa veckor under januari, februari och mars år 1999 är högre jämfört med året innan och året efter. Det var den 17 mars 1999 som beslutet om nedläggning av bilsätesfabriken kom. Intressant att lägga märke till är den stora nedgången i antalet sjukskrivningar efter mitten av mars 1999.

Antalet sjukskrivningar 0 5 10 15 20 25 januar i febr uar i ma rs ap ri l ma j juni jul i augus ti s ept e m ber ok to b e r nov em b e r de c e m ber Månad An ta l

Att göra jämförelser mellan de tre åren kan vara svårt då arbetsgivarperioden2 under de tre första månaderna 1998 var 28 dagar och därefter 14 dagar. Detta medför att det blir en skillnad i antalet fall av sjukskrivningar under 1998 jämfört med senare år.

I diagram 6 presenteras antalet sjukskrivningsdagar i Bengtsfors under åren 1998, 1999 och 2000.

Diagram 6. Antalet sjukskrivningsdagar i Bengtsfors åren 1998, 1999 och 2000

Antalet sjukskrivningsdagar 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800 ja n uar i febr uar i ma rs apr il ma j juni ju li a ugus ti s e pt em ber o k tober nov em ber dec em ber Månad An ta l

Bengtsfors 1998 Bengtsfors 1999 Bengtsfors 2000

Källa: Egen bearbetning av data från Försäkringskassan

Diagram 6 visar att antalet sjukskrivningsdagar i Bengtsfors är högre år 1999 och 2000 jämfört med 1998.

För att kunna jämföra antalet sjukskrivningar i Bengtsfors med Köping beräknas andelen sjukskrivna av totalbefolkningen i respektive kommun. Resultatet presenteras i diagram 7 och tyder på att andelen sjukskrivna i Bengtsfors periodvis är avsevärt högre än i Köping. Jämförelsen visar även att andelen sjukskrivna i Bengtsfors följer en mer ojämn bana med höga toppar och mer markanta nedgångar i jämförelse med andelen sjukskrivna i Köping.

Diagram 7. Andelen sjukskrivningar i Bengtsfors och Köping år 1999

Andelen sjukskrivningar 0 0,0005 0,001 0,0015 0,002 0,0025 januar i febr uar i ma rs apr il ma j juni juli augus ti s ept em ber ok tober nov em ber d e c em be r Månad An d e l

Andelen sjukskrivningar i Bengtsfors 1999 Andelen sjukskrivningar i Köping 1999

5 Metod

I det här kapitlet följer en beskrivning av den modell jag har använt mig av för att besvara min frågeställning. Kapitlet avslutas med en diskussion kring metodproblem.

5.1 Difference-in-difference-metoden

I Kennedy (2003, s 414) konstateras att det finns flera olika metoder för att utvärdera en förändrings påverkan. För att estimera effekten av nedläggningen av Uddevallavarvet och bilsätesfabriken i Bengtsfors påverkan på sjukskrivningarna i respektive kommun har jag valt att använda mig av en metod som brukar benämnas difference-in-difference-metoden, även kallad dubbeldifferensen. Det är ett så kallat ”naturligt experiment”, vilket innebär att en grupp har upplevt en förändring, i det här fallet en omfattande företags-nedläggning, medan en annan jämförbar grupp inte har det. Hädanefter kommer jag att kalla dem för försöksgruppen respektive kontrollgruppen. I den här uppsatsen består försöksgrupperna av Uddevalla respektive Bengtsfors kommun medan kontrollgruppen består av en annan jämförbar kommun, nämligen Köpings kommun. Utfallen i försökskommunerna (F) kommer att jämföras med utfallet i kontrollkommunen (K) samt mot tidigare och senare perioder i respektive kommun. I tabell 1 följer en utförlig bild av hur dubbeldifferensen beräknas, där jag som exempel jämför en period före ned-läggningen med en period efter och sedan med motsvarande perioder i kontrollgruppen.

Tabell 1. Difference-in-difference-beräkning FÖRE NEDLÄGGNINGEN EFTER NEDLÄGGNINGEN EFTER-FÖRE FÖRSÖKSGRUPP (F) 0 F Υ Υ₁F 1 F Υ −Υ₀F KONTROLLGRUPP (K) 0 K Υ Υ ₁K 1 K Υ − Υ₀K F-K 0 F Υ −Υ ₀K 1 F Υ − Υ ₁K 1 F Υ − Υ − (₀F 1 K Υ −Υ ) = ˆ₀K DD δ

Av tabellen framgår att ekvationen för dubbeldifferensen ser ut enligt följande

1 0 1 0

ˆ F F ₍ K K₎

DD

δ = Υ − Υ − Υ − Υ (DD)

där Y är utfallsvariabeln, det vill säga andelen sjukskrivna utvalda veckor. F och K står för försöksgrupp och kontrollgrupp och 0 respektive 1 är tidsperioden före och efter nedläggningen i fråga. ˆδ_DD i ekvation (DD) är difference-in-difference-estimatet, vilket visar skillnaden mellan utfallet under nedläggningen och det utfall som annars borde föreligga (Albouy, s 1ff). Difference-in-difference-estimatet i den här uppsatsen kommer att visa om de nämnda företagsnedläggningarna har påverkat sjukskrivningarna i de två kommunerna. Detta testas i likhet med Newbold, Carlson och Thorne (2003, s 347) enligt

H0: DDij = 0

H1: DDij ≠ 0

där i = F, K och j = 1, 2, 3, 4.

Nollhypotesen antar att andelen sjukskrivna av totala antalet invånare i försöks- och kontrollgruppen är lika, det vill säga att det inte finns någon skillnad. Mothypotesen säger att det finns en skillnad mellan andelen sjukskrivna i försöks- och kontrollgruppen.

Testfunktion: Zobs

(

)

(

)

(

)

(

)

där den gemensamma proportionen under H0 estimeras med:

1 1 2 2 3 3 4 4 0 1 2 3 4 n p n p n p n p p n n n n + + + = + + +

Under nollhypotesen följer detta en normalfördelning. P1-P4 står för andelen

sjuk-skrivningar utvalda veckor. Data och beräkningar finns redovisade i bilaga 1 och 2.

Förutsättningarna för detta test är enligt Newbold et al (2003, s 346f) att stickproven skall vara slumpmässigt utvalda och utvalda oberoende av varandra samt att stickproven ska vara tillräckligt stora. Dessa förutsättningar är till viss del uppfyllda då stickproven är utvalda genom stratifierat slumpmässigt och systematiskt urval ur populationerna, vilket bör vara representativt i den här undersökningen. Stratifierat slumpmässigt urval innebär att populationen N kan delas in i olika grupper (strata) och att det från varje strata görs slumpmässiga prov. Vidare innebär ett systematiskt urval att data samlas in på jämna förutbestämda avstånd i tid. Stickproven är för övrigt tillräckligt stora. I den här undersökningen är stickproven inte utvalda oberoende av varandra och det betyder att det finns en förutsättning som inte är uppfylld. Hur jag har hanterat detta finns beskrivet i avsnitt 5.2.

Enligt Albouy (s 2f) är ett alternativ till att använda difference-in-difference-estimatorn att ignorera kontrollgruppen och enbart jämföra situationen före förändringen med situationen efter förändringen i försöksgruppen, Υ − Υ . Problemet med denna metod ₁F ₀F är att man inte vet om förändringen beror på nedläggningen eller om den är ett resultat av någon annan faktor som är orelaterad till nedläggningen, en så kallad tidsspecifik effekt. Ytterligare ett alternativ är att jämföra skillnaderna mellan försöks- och kontrollgruppen i tidsperiod 1, det vill säga efter nedläggningen, Υ − Υ . Ett problem med detta är att det ₁F ₁K kan finnas grundläggande omätbara skillnader mellan försöks- och kontrollgrupperna som inte har någonting med nedläggningen att göra, en så kallad gruppspecifik effekt. Difference-in-difference-metoden tar däremot hänsyn till både tidsspecifika och gruppspecifika effekter, men en förutsättning för att detta ska fungera är dock att kontrollkommunerna och försökskommunen är lika varandra, vilket jag i den här uppsatsen har antagit.

5.1.1 Valet av kontrollgrupp

Lundin och Skedingers (2001, s 55f) motivering till användandet av en kontrollgrupp är att utfallen i försökskommunerna även påverkas av andra faktorer än nedläggningen. De menar vidare att kriteriet för en lämplig kontrollgrupp är att den liknar försöksgruppen men att den inte har påverkats av nedläggningen. Jag har valt Köping som kontrollkommun. Valet av Köping grundar sig på att det är en traditionell industristad och att sammansättningen av män och kvinnor i denna stad är lik sammansättningen i både Uddevalla och Bengtsfors. Enligt SCB:s befolkningsstatistik är andelen kvinnor och män i de tre kommunerna cirka 50 procent vardera.

5.1.2 Valet av undersökningsperiod

Enligt Eliason och Storrie (2005b, s 4) är en företagsnedläggning en process över tiden och medan vi kan identifiera en nedläggning och när processen slutar, kan vi inte bestämma när den började. Detta komplicerar valet av undersökningsperiod. Vad gäller Uddevallavarvet är det till exempel många som har valt att avsluta sin anställning tidigt i nedläggningsprocessen. Eliason och Storrie (Ibid) påpekar att man kan spekulera i att de som väljer att lämna tidigt i nedläggningsprocessen är de med bättre arbetsmarknads-prospekt än de som väljer att stanna till det bittra slutet.

Vid valet av undersökningsperioder för de två företagsnedläggningarna utgår jag från den deskriptiva statistiken i avsnitt 4.2. Andelen sjukskrivningar utvalda veckor under året då företagsnedläggningarna inträffade i de olika kommunerna kommer att jämföras med tidsperioder före och efter nedläggningen. Andelen sjukskrivningar de utvalda veckorna i försökskommunerna kommer även att jämföras med kontrollkommunen Köping.

Då den deskriptiva statistiken i avsnitt 4.2 visar att sjukskrivningar följer ett tydligt säsongsmönster har jag exempelvis kontrollerat februari år 1986 mot februari år 1987. Jag har även valt att jämföra skillnaderna mellan två månader i följd under ett år för att ta hänsyn till att arbetsmarknaden och sammansättningen av de sysselsatta kan ha förändrats över tiden, vilket i sin tur kan ha påverkat sjukskrivningarna. I och med att jag jämför skillnaderna mellan två månader i följd under ett år kan jag kontrollera för dessa

förändringar eftersom de olika variablerna som kan påverka inte borde förändras från en månad till nästa.

Vad gäller Uddevallavarvet undersöks inledningsvis skillnaden i andelen sjukskrivningar mellan år 1986 och 1987. Några utvalda veckor år 1986 jämförs då med motsvarande veckor år 1987. Sedan kommer utvalda veckor i Uddevalla år 1986 att jämföras med motsvarande veckor i Köping år 1986. Bland annat kommer skillnaden i andelen sjukskrivningar en utvald vecka i juni år 1986, då nedläggningsprocessen var slut, respektive en vecka i maj 1986 att jämföras med motsvarande veckor i Köping år 1986. Det antas då att veckan i maj motsvarar perioden ”före” nedläggningen och veckan i juni representerar perioden ”efter” nedläggningen.

Liknande beräkningar som för Uddevallavarvet utförs för att undersöka nedläggningen av bilsätesfabriken i Bengtsfors. En skillnad är att jag nu även har data för året innan nedläggningen. Först jämförs skillnaden i andelen sjukskrivningar utvalda veckor år 1999 med 1998 och 2000. Sedan kommer utvalda veckor i Bengtsfors år 1999 att jämföras med motsvarande veckor i Köping år 1999. Ett exempel är att skillnaden i andelen sjukskrivna utvald vecka i februari och mars år 1999 kommer att jämföras med samma period år 1999 i Köpings kommun. Den utvalda veckan i mars är veckan efter att beslutet om nedläggningen i Bengtsfors offentliggjordes.

På grund av det stora antalet anställda som drabbades av nedläggningen kan en viss effekt på sjukskrivningarna förväntas.

5.2 Metodproblem

I detta kapitel kommer jag att diskutera två olika metodproblem och hur jag har hanterat dem. Det första handlar om att stickproven inte är utvalda oberoende av varandra. Att stickproven inte är utvalda oberoende av varandra betyder att personer som ingår i stickproven från exempelvis år 1986 även kan ingå i stickprovet i år 1987. Detta gör i sin tur att standardfelet för skillnaden mellan år 1986 och 1987 blir mindre än under antagandet att de är helt oberoende. Då standardfelen blir överskattade och inte underskattade kan jag ändå gå vidare i min undersökning utan att det skulle påverka testets tillförlitlighet.

Ett annat metodproblem handlar om valet av kontrollgrupp. Då det kan finnas skillnader mellan försöks- och kontrollgrupp, det vill säga mellan kommunerna, vore det optimala att skatta en utökad modell för att fånga upp dessa skillnader. En variabel som eventuellt skulle kunna läggas till i en sådan utökad modell skulle till exempel kunna vara ålder. I den här uppsatsen har jag valt att anta att försökskommunerna och kontrollkommunen är lika då sammansättningen av kvinnor och män i de olika kommunerna överensstämmer bra med varandra.

6 Resultat

I det här kapitlet presenterar jag de resultat som jag har fått fram genom tillämpning av difference-in-difference-metoden. Först redovisas resultatet från Uddevallavarvets difference-in-difference-beräkningar. Detta följs av resultatet från nedläggningen av bilsätesfabriken i Bengtsfors. Data och beräkningar finns redovisade i bilaga 1 och 2.

6.1 Uddevallavarvet

Tabell 2. Resultat för Uddevallavarvets difference-in-difference-beräkningar

DD för andelen sjukskrivningar perioden: P-värde DD 0,0196 Februari-januari, Uddevalla 1986-1987 Standardfel 0,00307 0,0000 DD 0,0227 Februari-mars, Uddevalla 1986-1987 Standardfel 0,00288 0,0000 DD -0,0161 Maj-april, Uddevalla 1986-1987 Standardfel 0,00244 0,0000 DD 0 Juni-maj, Uddevalla 1986-Köping 1986

Standardfel 0,00152 1 DD 0,0052 Mars-februari, Uddevalla 1986-Köping

1986 _{Standardfel 0,00335} 0,1263

Enligt tabell 2 framgår, då jag jämfört andelen sjukskrivningar för utvalda veckor i Uddevalla år 1986 med motsvarande veckor 1987, att resultatet är signifikant skiljt från noll på enprocentsnivå i alla tre fallen. Det är två estimat som är positiva och som anger en ökning i andelen sjukskrivningar av totala antalet invånare i februari år 1986. Då februari månad jämförs med januari respektive mars och i förhållande till motsvarande period år 1987 erhålls resultat som tyder på att andelen sjukskrivningar ökade med 1,96 respektive 2,27 procent under februari år 1986.

Jämförelsen av andelen sjukskrivningar utvalda veckor år 1986 i Uddevalla kommun med motsvarande veckor år 1986 i Köpings kommun leder till icke signifikanta resultat och ger därmed ej belägg för att andelen sjukskrivningar skulle skilja sig mellan de två kommunerna.

6.2 Bilsätesfabriken i Bengtsfors

Tabell 3. Resultat för bilsätesfabrikens difference-in-difference-beräkningar

DD för andelen sjukskrivningar perioden: P-värde DD 0,0009 Februari-januari, Bengtsfors 1999-1998 Standardfel 0,00119 0,4474 DD 0,001 Februari-januari, Bengtsfors 1999-2000 Standardfel 0,00134 0,4595 DD -0,0017 Mars-februari, Bengtsfors 1999-1998 Standardfel 0,00119 0,1502 DD -0,0011 Mars-Februari, Bengtsfors 1999-2000 Standardfel 0,00132 0,4067 DD 0,0003 Mars-februari, Bengtsfors 1999-Köping

1999 _{Standardfel 0,00064} 0,5756

DD 0,0004 Februari-januari, Bengtsfors 1999-Köping

1999 _{Standardfel 0,00113} 0,7115

DD -0,0008 Mars-februari, Bengtsfors 1999-Köping

1999 _{Standardfel 0,00111} 0,4474

DD -0,0005 Juli-juni, Bengtsfors 1999-Köping 1999

Standardfel 0,00087 0,5420 Då jag jämfört andelen sjukskrivningar för utvalda veckor i Bengtsfors kommun år 1999 med motsvarande veckor året före och året efter, kan jag inte säkerställa något resultat som tyder på att andelen sjukskrivningar skulle vara högre år 1999 (se tabell 3).

Jämförelsen av andelen sjukskrivningar utvalda veckor år 1999 i Bengtsfors kommun med motsvarande veckor år 1999 i Köpings kommun leder till icke signifikanta resultat i de fyra fallen och ger därmed ej belägg för att andelen sjukskrivningar skulle skilja sig mellan de två kommunerna.

7 Diskussion

I detta kapitel kommer en diskussion att föras kring den deskriptiva statistiken och kring resultatet från difference-in-difference-metoden i syfte att besvara min frågeställning om sjukskrivningarna i en kommun påverkas av en företagsnedläggning. Vidare kommer jag även att jämföra likheter och olikheter med tidigare erhållna resultat på området.

7.1 Uddevalla

Resultatet från difference-in-difference-beräkningarna av nedläggningen av Uddevalla-varvet tyder på att andelen sjukskrivningar i Uddevalla kommun ökade under februari år 1986 i förhållande till andelen sjukskrivningar året efter nedläggningen. Då februari månad jämförs med januari respektive mars och i förhållande till motsvarande perioder år 1987 erhålls resultat som tyder på att andelen sjukskrivningar ökade med 1,96 respektive 2,27 procent under februari år 1986. Denna ökning är signifikant på enprocentsnivå i båda fallen och tyder på att det var något som hände i februari år 1986 som ökade andelen sjukskrivningar i Uddevalla under den månaden.

Som jag tidigare har nämnt är en företagsnedläggning en process som sker över tiden och som Storrie (1993, s 115) påpekade var det först i februari år 1986 i samband med fällningen av den stora bockkranen som de anställda insåg att Uddevallavarvet skulle läggas ned. En möjlig förklaring till topparna i diagram 1 våren 1986 och till de ovan nämnda signifikanta resultaten skulle därför kunna vara att det är först då som de anställda inser att varvet kommer att läggas ned och att många av dem kommer att bli utan jobb. Nedgångarna strax efter topparna år 1986 som syns tydligt i diagram 2 kan tänkas bero på att folk väljer att gå tillbaka till jobbet innan en nedläggning för att tacka och ta avsked från sina arbetskamrater.

Jag kan i denna uppsats inte säkerställa något resultat med hjälp av difference-in-difference-metoden som tyder på att andelen sjukskrivningar i Uddevalla skulle vara högre än andelen sjukskrivningar i Köping utvalda veckor år 1986. Jag konstaterade dock

tidigare, utifrån diagram 4, att andelen sjukskrivna i Uddevalla och Köping är relativt lika, varför resultatet i sig inte är helt oväntat.

7.2 Bengtsfors

Vad gäller bilsätesfabriken i Bengtsfors kan jag inte säkerställa något resultat från difference-in-difference-beräkningarna som tyder på att andelen sjukskrivningar skulle vara högre år 1999 i förhållande till året före och efter nedläggningen. Resultatet från beräkningarna av nedläggningen av bilsätesfabriken i Bengtsfors tyder heller inte på att andelen sjukskrivningar i Bengtsfors kommnun skulle vara högre under utvalda veckor år 1999 jämfört med andelen sjukskrivningar motsvarande veckor i Köpings kommun.

I diagram 5 och 7 syns en markant nedgång i antalet sjukskrivningar i Bengtsfors efter mitten av mars 1999, det vill säga efter det att beslutet om nedläggning offentliggjordes. Nedgången kan nog till viss del förklaras av det som Angelöw (1986, s 161) fann i sin studie. Han konstaterade i sin studie att stressen var högst under den period som de anställda fortfarande var kvar på sin arbetsplats, därefter sjönk stressen. Det vill säga att de anställda var mer stressade då de lever med osäkerhet om vad som ska hända efter nedläggningen. De många konflikterna mellan fackförbunden och Lear Corporation samt det faktum att det fanns planer på att flytta fabriken tidigare skapade nog en hel del osäkerhet bland de anställda. Efter den 17 mars fick de i alla fall klart för sig att en nedläggning skulle ske.

Att diagram 6 visar att antalet sjukskrivningsdagar i Bengtsfors är högre år 1999 och 2000 jämfört med 1998, är intressant eftersom bilsätesfabriken lades ner år 1999. Men som jag tidigare nämnt är det svårt att göra jämförelser mellan de tre åren på grund av att arbetsgivarperioden under de tre första månaderna 1998 var 28 dagar och därefter 14 dagar. Detta medför att det blir en skillnad i antalet fall av sjukskrivningar under 1998 jämfört med senare år och diagrammet blir därför inte helt tillförlitligt.

Innan den slutliga nedläggningen av Uddevallavarvet och innan beslutet om nedläggning av bilsätesfabriken går det att se fyra respektive tre toppar för de två kommunerna. En förklaring till detta skulle kunna vara det som Edin (1986, s 25f) konstaterar i sin rapport, det vill säga, att förväntningar om framtida arbetslöshet har en negativ effekt på mental hälsa.

Slutligen kan nämnas att jag förväntade mig mer positiva signifikanta resultat, särskilt för undersökningen av nedläggningen av bilsätesfabriken. Utifrån diagram fyra konstateras att andelen sjukskrivna i Uddevalla och Köping är relativt lika. En jämförelse mellan andelen sjukskrivna i Bengtsfors och Köping (se diagram 7) visar däremot att andelen sjukskrivna i Bengtsfors periodvis är avsevärt högre och följer en mer ojämn bana än andelen sjukskrivna i Köping, varför positiva och signifikanta resultat förväntades. I datamaterialet för Bengtsfors kommun ingår endast långa sjukskrivningar, det vill säga kort sjukfrånvaro finns inte med, vilket är en trolig orsak till att inte några positiva och signifikanta resultat erhålls.

Jag förväntade mig även en mindre effekt på sjukskrivningarna vid nedläggningen av Uddevallavarvet jämfört med vid nedläggningen av bilsätesfabriken i Bengtsfors. Detta med tanke på resultatet i Ohlsson och Storries (2005, s 18f) studie. Det vill säga att det vid nedläggningen av Uddevallavarvet introducerades extraordinär arbetsmarknadspolitik som har haft en positiv effekt för dem i arbetsför ålder, medan det vid nedläggningen av bilsätesfabriken i Bengtsfors enbart introducerades så kallad klassisk arbetsmarknads-politik.

8 Slutord

I denna uppsats har jag undersökt om nedläggningen av Uddevallavarvet och bilsätesfabriken i Bengtsfors påverkade andelen sjukskrivningar i respektive kommun. Genom att testa om andelen sjukskrivningar ökade vid de två företagsnedläggningarna i förhållande till tidsperioder före och efter nedläggningen finner jag vad gäller Uddevallavarvets nedläggning att andelen sjukskrivningar i Uddevalla kommun ökade under februari år 1986. Då februari månad jämförs med januari respektive mars och i förhållande till motsvarande perioder år 1987 erhålls resultat som tyder på att andelen sjukskrivningar ökade med 1,96 respektive 2,27 procent under februari år 1986. Jag finner däremot inte något resultat för nedläggningen av bilsätesfabriken som tyder på att andelen sjukskrivningar skulle vara högre år 1999 i förhållande till året före och efter nedläggningen.

Då andelen sjukskrivningar i försökskommunerna jämförs med kontrollkommunen finner jag inte något som tyder på att andelen sjukskrivningar i Uddevalla och Bengtsfors skulle vara högre än andelen sjukskrivningar i Köping.

Sammanfattningsvis har jag funnit två signifikanta och positiva resultat från tillämpningen av difference-in-difference-metoden som tyder på att andelen sjuk-skrivningar ökat i samband med nedläggningen av Uddevallavarvet.

I den här uppsatsen har jag antagit att försökskommunerna och kontrollkommunen är lika varandra. Då kommunerna kan skilja sig åt på olika sätt som jag inte har tagit hänsyn till, är ett förslag till en framtida studie att lägga till variabler för att fånga upp dessa skillnader, det vill säga skatta en utökad modell. En sådan variabel skulle till exempel kunna vara ålder.

Referenser

Angelöw, B. (1986). Företagsnedläggningar, arbetslöshet och socialpsykologiska

stressreaktioner. Sociologiska institutionen, Lunds universitet.

Edin, P-A. (1986). Arbetslöshet, inkomst och mental hälsa: en preliminär

resultatsammanställning. Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet.

Edström, A och Wass, J. (2002:6). I kulturens grepp: nedläggningen av Lear

Corporations fabrik i Bengtsfors. Ett industriellt drama i tre akter. Göteborg, Gothenburg

Research Institute.

Eliason, M. (2005). Lost jobs, broken marriages. I Individual and Family Consequences

of Involuntary Job Loss, kapitel III. Ekonomiska studier 144. Nationalekonomiska

institutionen, Göteborgs universitet.

Eliason, M. och Storrie, D. (2005a). Does job loss shorten life? I Individual and Family

Consequences of Involuntary Job Loss, kapitel I. Ekonomiska studier 144.

Nationalekonomiska institutionen, Göteborgs universitet.

Eliason, M och Storrie, D. (2005b). The Echo of Job Displacement. I Individual and

Family Consequences of Involuntary Job Loss, kapitel II. Ekonomiska studier 144,

Nationalekonomiska institutionen, Göteborgs universitet.

Genborg, K. (1999). Dråpslaget mot Dalsland. Göteborgs-Posten, 1999−03−18. Gonäs, L. (1991). Industriomvandling i välfärdsstaten. Stockholm: Arbetslivscentrum. Hallsten, L. (1998:3). Psykiskt välbefinnande och arbete tre år efter en avveckling.

Hälsoförändringar i samband med Skolöverstyrelsens och länsskolnämndernas avveckling. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.

Kennedy, P. (2003) A guide to Econometrics, fifth edition. Oxford: Blackwell Publishing. Lundin, M och Skedinger, P. (2001). Decentraliserad arbetsmarknadspolitik: effekter av ett ökat kommunalt inflytande i arbetsförmedlingsnämnderna. Arbetsmarknad &

Arbetsliv, årg 7, nr 1, s 47−63.

Newbold, P., Carlson, W.L., och Thorne, B. (2003). Statistics for Business and

Economics, fifth edition. New Jersey: Prentice Hall.

Ohlsson, H. och Storrie, D. (2005). Long term consequences of job loss in Sweden -

shipyard workers in the West and miners in the North. Nationalekonomiska institutionen,

Storrie, D. (1993). The Anatomy of a Large Swedish Plant Closure. Ekonomiska studier 38. Nationalekonomiska institutionen, Göteborgs universitet.

Trägårdh, B. (2002:1). Fri eller ställd. Om friställda industriarbetare i periferin –

exemplet Lear i Bengtsfors. Göteborg, Gothenburg Research Institute.

Årsboken Anno 86. (1987). Corona: Malmö.

Öberg, T. (1999). 860 får gå när Lear stänger i Bengtsfors. Svenska Dagbladet, 1999−03−18.

Internetkällor

Albouy, D. “Program Evaluation and the Difference in Difference Estimator”, http://emlab.berkeley.edu/users/webfac/saez/e131_s04/diff.pdf (2006−01−09). Statistiska centralbyrån. ”Befolkningen efter kommun, civilstånd och kön. År 1968−2004”, www.scb.se (2006−01−09).

Uddevalla kommun.

http://www.uddevalla.se/uddevalla/kommunen/ekonomifaktastatisik/uddevallashistoria.4. fd981a1028261be5f80001585.html (2006−01−09).

Bilaga 1 Data

Tabell B1:1. Data för Uddevallavarvet åren 1986–1987

År 1986 År 1987

Totala antalet invånare (n) 45983 46257

Januari, v 1− 5 5079 (0,1105) Januari, v 1− 5 4846 (0,1048) Februari, v 6− 10 7081 (0,1540) Februari, v 6− 10 5953 (0,1287) Februari, v 6− 9 5692 (0,1238) Februari,v 6− 9 4755 (0,1028) Mars, v 10− 13 4602 (0,1001) Mars, v 10− 13 4707 (0,1018) April, v 15− 18 3866 (0,0841) April, v 15− 18 3392 (0,0733) Totala antalet sjukskrivna

utvalda veckor (x) Maj, v 19− 22 3127 (0,0680) Maj, v 19− 22 3391 (0,0733) Maj, v 20 817 (0,0178) Totala antalet sjukskrivna

utvald vecka (x) _{Juni, v 24} 850 (0,0185)

Värden inom parentes anger andelen sjukskrivningar (x/n) som används vid beräkningarna i bilaga 2. Källa: Egen bearbetning av data från Försäkringskassan och Statistiska centralbyrån.

Tabell B1:2. Data för Bengtsfors åren 1998–2000 År 1998 År 1999 År 2000 Totala antalet invånare (n) 11204 11032 10896 Januari, v 1−4 33 (0,0029) Januari, v 1−4 57 (0,0052) Januari, v 1−4 55 (0,0050) Februari, v 5−8 25 (0,0022) Februari, v 5−8 60 (0,0054) Februari, v 5−8 46 (0,0042) Mars, v 9−12 37 (0,0033) Mars, v 9−12 53 (0,0048) Mars, v 9−12 51 (0,0047) Juni,v 23−26 43 (0,0039) Totala antalet sjukskrivna utvalda veckor (x) Juli, v 27−30 29 (0,0026) Februari, v 8 13 (0,0012) Totala antalet sjukskrivna

utvald vecka (x) Mars, v 12 20

(0,0018)

Värden inom parentes anger andelen sjukskrivningar (x/n) som används vid beräkningarna i bilaga 2. Källa: Egen bearbetning av data från Försäkringskassan och Statistiska centralbyrån.

Tabell B1:3. Data för Köping åren 1986

År 1986

Totala antalet invånare (n) 26296

Februari, v 6–9 3034

(0,1154) Totala antalet sjukskrivna

utvalda veckor (x)

Mars, v 10–13 2274

(0,0865)

Maj, v 20 539

(0,0205) Totala antalet sjukskrivna

utvald vecka (x)

Juni, v 24 557

(0,0212)

Värden inom parentes anger andelen sjukskrivningar (x/n) som används vid beräkningarna i bilaga 2. Källa: Egen bearbetning av data från Försäkringskassan och Statistiska centralbyrån.

Tabell B1:4. Data för Köping åren 1999

År 1999

Totala antalet invånare (n) 24915

Januari, v 1–4 101 (0,0041) Februari, v 5–8 98 (0,0039) Mars, v 9–12 103 (0,0041) Juni,v 23–26 67 (0,0027) Totala antalet sjukskrivna

utvalda veckor (x)

Juli, v 27–30 47

(0,0019)

Februari, v 8 20

(0,0008) Totala antalet sjukskrivna

utvald vecka (x)

Mars, v 12 27

(0,0011)

Värden inom parentes anger andelen sjukskrivningar (x/n) som används vid beräkningarna i bilaga 2. Källa: Egen bearbetning av data från Försäkringskassan och Statistiska centralbyrån.

Bilaga 2 Beräkningar

Tabell B2:1. Difference-in-difference-beräkningar för Uddevallavarvet

Andelen sjukskrivningar (utvalda veckor) Januari (v 1–5) Februari (v 6–10) Februari–Januari Uddevalla 1986 0,1105 0,1540 0,0435*** Standardfel 0,00146 0,00168 0,00223 Uddevalla 1987 0,1048 0,1287 0,0239*** Standardfel 0,00142 0,00156 0,00211 Uddevalla 1986–Uddevalla 1987 0,0057*** 0,0253*** 0,0196*** Standardfel 0,00204 0,00229 0,00307 Andelen sjukskrivningar (utvalda veckor) Mars (v 10–13) Februari (v 6–9) Februari–Mars Uddevalla 1986 0,1001 0,1238 0,0237*** Standardfel 0,00140 0,00154 0,00208 Uddevalla 1987 0,1018 0,1028 0,001 Standardfel 0,00141 0,00141 0,00199 Uddevalla 1986–Uddevalla 1987 -0,0017 0,021*** 0,0227*** Standardfel 0,00198 0,00209 0,00288 Andelen sjukskrivningar (utvalda veckor) April (v 15–18) Maj (v 19–22) Maj–April Uddevalla 1986 0,0841 0,0680 -0,0161*** Standardfel 0,00129 0,00117 0,00174 Uddevalla 1987 0,0733 0,0733 0 Standardfel 0,00121 0,00121 0,00171 Uddevalla 1986–Uddevalla 1987 0,0108*** -0,0053*** -0,0161*** Standardfel 0,00177 0,00168 0,00244

Tabell B2:2. Difference-in-difference-beräkningar för Uddevallavarvet Andelen sjukskrivningar (utvald vecka) Maj (v 20) Juni (v 24) Juni–Maj Uddevalla 1986 0,0178 0,0185 0,0007 Standardfel 0,00062 0,00063 0,00088 Köping 1986 0,0205 0,0212 0,0007 Standardfel 0,00087 0,00089 0,00124 Uddevalla 1986–Köping 1986 -0,0027** -0,0027** 0 Standardfel 0,00107 0,00109 0,00152 Andelen sjukskrivningar (utvalda veckor) Februari (v 6–9) Mars (v 10–13) Mars–Februari Uddevalla 1986 0,1238 0,1001 -0,0237*** Standardfel 0,00154 0,00140 0,00208 Köping 1986 0,1154 0,0865 -0,0289*** Standardfel 0,00197 0,00173 0,00262 Uddevalla 1986–Köping 1986 0,0084*** 0,0136*** 0,0052 Standardfel 0,00250 0,00223 0,00335

*** signifikant på 1 %-nivå, ** signifikant på 5 %-nivå, * signifikant på 10 %-nivå

Tabell B2:3. Difference-in-difference-beräkningar för bilsätesfabriken

Andelen sjukskrivningar (utvalda veckor) Januari (v 1–4) Februari (v 5–8) Februari–Januari Bengtsfors 1999 0,0052 0,0054 0,0002 Standardfel 0,00068 0,00070 0,00098 Bengtsfors 1998 0,0029 0,0022 -0,0007 Standardfel 0,00051 0,00044 0,00067 Bengtsfors 1999–Bengtsfors 1998 0,0023** 0,0032*** 0,0009 Standardfel 0,00085 0,00083 0,00119

Andelen sjukskrivningar (utvalda veckor) Januari (v 1–4) Februari (v 5–8) Februari–Januari Bengtsfors 1999 0,0052 0,0054 0,0002 Standardfel 0,00068 0,00070 0,00098 Bengtsfors 2000 0,0050 0,0042 -0,0008 Standardfel 0,00068 0,00062 0,00092 Bengtsfors 1999–Bengtsfors 2000 0,0002 0,0012 0,001 Standardfel 0,00096 0,00094 0,00134

*** signifikant på 1 %-nivå, ** signifikant på 5 %-nivå, * signifikant på 10 %-nivå

Tabell B2:4. Difference-in-difference-beräkningar för bilsätesfabriken

Andelen sjukskrivningar (utvalda veckor) Februari (v 5–8) Mars (v 9–12) Mars–Februari Bengtsfors 1999 0,0054 0,0048 -0,0006 Standardfel 0,00070 0,00066 0,00096 Bengtsfors 1998 0,0022 0,0033 0,0011* Standardfel 0,00044 0,00054 0,00070 Bengtsfors 1999–Bengtsfors 1998 0,0032*** 0,0015 -0,0017 Standardfel 0,00083 0,00085 0,00119 Andelen sjukskrivningar (utvalda veckor) Februari (v 5–8) Mars (v 9–12) Mars–Februari Bengtsfors 1999 0,0054 0,0048 -0,0006 Standardfel 0,00070 0,00066 0,00096 Bengtsfors 2000 0,0042 0,0047 0,0005 Standardfel 0,00062 0,00066 0,00091 Bengtsfors 1999–Bengtsfors 2000 0,0012 0,0001 -0,0011 Standardfel 0,00094 0,00093 0,00132

Tabell B2:5. Difference-in-difference-beräkningar för bilsätesfabriken Andelen sjukskrivningar (utvald vecka) Februari (v 8) Mars (v 12) Mars–Februari Bengtsfors 1999 0,0012 0,0018 0,0006 Standardfel 0,00033 0,00040 0,00052 Köping 1999 0,0008 0,0011 0,0003 Standardfel 0,00018 0,00032 0,00037 Bengtsfors 1999–Köping 1999 0,0004 0,0007 0,0003 Standardfel 0,00038 0,00051 0,00064 Andelen sjukskrivningar (utvalda veckor) Januari (v 1–4) Februari (v 5–8) Februari–Januari Bengtsfors 1999 0,0052 0,0054 0,0002 Standardfel 0,00068 0,00070 0,00098 Köping 1999 0,0041 0,0039 -0,0002 Standardfel 0,00040 0,00039 0,00056 Bengtsfors 1999–Köping 1999 0,0011 0,0015* 0,0004 Standardfel 0,00080 0,00080 0,00113 Andelen sjukskrivningar (utvalda veckor) Februari (v 5–8) Mars (v 9–12) Mars–Februari Bengtsfors 1999 0,0054 0,0048 -0,0006 Standardfel 0,00070 0,00066 0,00096 Köping 1999 0,0039 0,0041 0,0002 Standardfel 0,00039 0,00040 0,00056 Bengtsfors 1999–Köping 1999 0,0015* 0,0007 -0,0008 Standardfel 0,00080 0,00077 0,00111 Andelen sjukskrivningar (utvalda veckor) Juni (v 23–26) Juli (v 27–30) Juli–Juni

Bengtsfors 1999 0,0039 0,0026 -0,0013 Standardfel 0,00059 0,00048 0,00076 Köping 1999 0,0027 0,0019 -0,0008 Standardfel 0,00033 0,00028 0,00043 Bengtsfors 1999–Köping 1999 0,0012 0,0007 -0,0005 Standardfel 0,00068 0,00056 0,00087

*** signifikant på 1 %-nivå, ** signifikant på 5 %-nivå, * signifikant på 10 %-nivå

i x p n = Estimatens (p ) standardfel_i

(

)

Standardfel för estimaten som visar skillnaden mellan två

variabler 2 2

Standardfel Standardfel