Tack Christian för att du har öppnat våra ögon för ett nytt forskningsområde och för att du har visat intresse för vår studie

(1)

Beslut om adoption av ekonomistyrningsinnovationer

– Hur utvärderas det balanserade styrkortets egenskaper?

Kandidatuppsats

Företagsekonomiska institutionen Ekonomistyrning

Vårterminen 2011

Handledare: Christian Ax Författare: Malin Höeg

Daniel Träff

(2)

I

Förord

Vi vill till att börja med rikta stort tack till samtliga respondenter som har ställt upp på intervju och på sätt gjort det möjligt att genomföra denna studie. Vi vill även tacka Johan Åkesson för hjälpen med att komma i kontakt med studerade organisationer.

Mest tacksamma är vi för det ovärderliga stödet som vi fått av vår eminenta handledare Christian Ax. Tack Christian för att du har öppnat våra ögon för ett nytt forskningsområde och för att du har visat intresse för vår studie. Tack även för det tålamod du hade för vår inledande okunskap.

(Vi vill även rikta ett tack till de studenter som rekommenderade oss att önska Christian som handledare).

Göteborg, Maj 2011

Malin Höeg Daniel Träff

Att inse att man är okunnig är ett bra steg mot kunskap.

- BenjaminDisraeli

(3)

II

Sammanfattning

Kandidatuppsats i Ekonomistyrning, VT 2011, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet Författare: Malin Höeg och Daniel Träff

Handledare: Christian Ax

Titel: Beslut om adoption av ekonomistyrningsinnovationer – Hur utvärderas det balanserade styrkortets egenskaper?

Bakgrund och problemdiskussion: I samband med att nya administrativa innovationer introducerats har intressetför hur innovationerna sprids och vad det är som motiverar organisationer till att adoptera innovationerna ökat. Fokus har dock endast varit att besvara vad det är som påverkar organisationers adoptionsbenägenhet, men inte hur och med vilka beslutsunderlag organisationer avgör vilka egenskaper hos innovationen som är avgörande för beslut om adoption.

Med ovanstående redogörelse som bakgrund ämnar denna uppsats att svara på följande problemformulering;

- Hurutvärderas ekonomistyrningsinnovationers egenskaper vid beslut om adoption?

Syfte: Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om vad som driver förändring i organisationers ekonomistyrning. Med fokus på ekonomistyrningsmodellers egenskaper ämnar författarna att öka förståelsen för förändringars drivkrafter i fallet med ekonomistyrningsmodeller. Författarna har valt att i uppsatsen fokusera på balanserat styrkort som ekonomistyrningsinnovation.

Metod: Författarna har valt att med hjälp av fyra fallstudier undersöka värderingsprocessen och som grund för det empiriska materialet ligger personliga intervjuer med respondenter från respektive organisation. De organisationer som författarna valt att studera är Vårgårda Bostäder AB, Göteborgs Stad, Västra Götaland Regionen och AB Annas Pepparkakor.

Resultat och slutsats:Resultatet visar att mycket liten vikt läggs på att värdera innovationens egenskaper. Samtliga studerade organisationer hade ett grundläggande behov av intern förändring, varför innovationens egenskaper fick en underordnad roll vid adoptionsbeslutet. Att innovationen inte uppfattades som komplex var den egenskap som den adopterande organisationen ansåg vara viktigast, dock visar resultatet att det undersöktes lite huruvida styrkortet skulle uppfattas vara komplext eller inte. Författarna till uppsatsen identifierade möjligheten att modifiera innovationen som en viktig egenskap vid adoptionsbeslutet och föreslår avslutningsvis att låta modifierbarheten utgöra en egen egenskap.

(4)

III Innehållsförteckning

1. INLEDNING 1

1.1BAKGRUND 1

1.2PROBLEMFORMULERING 2

1.3SYFTE 2

1.4AVGRÄNSNINGAR 3

2. METOD 4

2.1URVAL 4

2.2DATAINSAMLINGSMETODER 4

2.2.1PRIMÄRDATA 5

2.2.1.1 Intervjuteknik 5

2.2.2SEKUNDÄRDATA 6

3. TEORETISK REFERENSRAM 7

3.1TEORETISKT DISPOSITION 7

3.2 INNOVATION 7

3.2.1ADMINISTRATIV INNOVATION 8

3.2.1.1 Balanserat styrkort 8

3.3SPRIDNING AV INNOVATION 9

3.4INNOVATIONERS EGENSKAPER 9

3.4.1RELATIVA FÖRDELAR 10

3.4.2KOMPATIBILITET 10

3.4.2.1 Kompatibilitet med adoptörens värderingar 10

3.4.2.2 Kompatibilitet med redan implementerade system 10

3.4.2.3 Kompatibilitet med adoptörens behov 11

3.4.3KOMPLEXITET 11

3.4.4TESTBARHET 11

3.4.5OBSERVERBARHET 11

3.4.6KOSTNAD FÖR INNOVATION 12

4. EMPIRI 13

4.1VÅRGÅRDA BOSTÄDER AB 13

4.1.1UTVÄRDERINGEN AV DET BALANSERADE STYRKORTET 13

4.1.2STYRKORTETS EGENSKAPER 13

4.2GÖTEBORGS STAD 16

(5)

IV

4.3VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN 19

4.4ABANNAS PEPPARKAKOR 23

5. ANALYS 26

5.1ANALYS AV RESULTAT MELLAN FALLSTUDIER 26

5.1.1ANVÄNDNING AV DET BALANSERADE STYRKORTET 26

5.1.2DET BALANSERADE STYRKORTETS EGENSKAPER 26

5.1.3SAMMANSTÄLLNING AV GRADERING AV EGENSKAPER 29

5.2ANALYS AV RESULTAT MOT TIDIGARE FORSKNING 29

5.2.1ANVÄNDNING AV BALANSERAT STYRKORT 29

5.2.2DET BALANSERADE STYRKORTETS EGENSKAPER 30

6. SLUTSATS OCH DISKUSSION 32

6.1SLUTSATS 32

6.3RESULTATDISKUSSION 34

6.4BEGRÄNSNINGAR I STUDIEN 35

6.5FÖRFATTARNAS FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING 35

7. KÄLLOR 37

8. BILAGA 40

BILAGA 1–SAMMANSTÄLLNING AV KONTAKTADE ORGANISATIONER 40 BILAGA 2–GENOMFÖRDA INTERVJUER MED TILLHÖRANDE INTERVJUOBJEKT 41

BILAGA 3–INTERVJUGUIDE 42

BILAGA 4–FRÅGEFORMULÄR FÖR ENKÄTUNDERSÖKNING 47

BILAGA 5–SAMMANSTÄLLNING ENKÄTUNDERSÖKNING 50

DIAGRAM

DIAGRAM 1– SAMMANSTÄLLNING AV GRADERING AV STYRKORTETS EGENSKAPER 29 TABELLER

TABELL 1–INTERVJUOBJEKT 4

(6)

Inledning

1

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Under de senaste decennierna har ett flertal av samhällets sektorer genomgått avregleringar och som en konsekvens av den ökande privatiseringen har konkurrensen på den globala marknaden ökat. Förutom dessa institutionella förändringar som i sig har öppnat för ett ökat antal aktörer på marknaden, har även kortare produktlivscykler, en mer diversifierad efterfrågan samt lättillgänglig information påverkat företagens konkurrensförmåga (Baines & Langfield-Smith, 2003; Hiromoto, 1991; Innes & Mitchell, 1990; Shields, 1997). För de utsatta företagen i fråga har ett verktyg för att fortsatt vara konkurrenskraftiga varit att implementera olika ekonomistyrningsmodeller, varför det under slutet av 1980-talet introducerades ett flertal av dessa. Bland de mest kända modellerna återfinns bland annat ABC-kalkylering, LeanAccounting, målkostnadskalkylering samt balanserat styrkort (BSC) (Major, 2007).

Forskning inom innovationsspridning visar på att det som över åren har förändrats vad gäller ekonomistyrningsmodeller är modellerna i sig snarare än antalet modeller, något som väckt intresse för hur och varför innovationer sprids samt varför vissa innovationer sprids med en högre hastighet än andra. Det dominerande perspektivet inom forskningen har tidigare varit att innovationer adopteras för att organisationerna efterfrågar dessa. På senare tid har dock forskning om innovationers spridning presenterat att innovationer även adopteras genom påverkan från utbudssida (Ax & Bjornenak, 2007).

Teorierna kring innovationsspridning ur ett utbudsperspektiv grundar sig på att innovationerna inte sprids på grund av organisationers efterfrågan, utan för att externa parter förespråkar innovationen (Ax & Bjornenak, 2007). Abrahamson introducerar management fashion som ett utbudsperspektiv, där konsultbolag, handelshögskolor och andra förespråkare sprider innovationer för att själva uppnå ekonomisk lönsamhet, legitimitet eller social status (Abrahamson, 1991).

Som en grundpelare inom forskningen om innovationsspridning ur ett efterfrågeperspektiv återfinns Everett Rogers publikationer. I Rogers teorier identifieras spridningen som en process bestående av fem steg, där organisationens kännedom om innovationen utgör det första steget och bekräftelse för beslutet om implementering utgör det sista. Beslutet om adoption, som utgör det tredje steget i processen, består av antingen adoption eller avslag, där det förstnämnda ämnar leda till implementering och det sista till förkastning. Innan beslut om adoption fattas, identifierar Rogers ett andra steg som benämns som övertygelse. Att kännedom om innovationen efterföljs av övertygelse faller sig naturligt då individen eller organisationenskapar sig en negativ eller positiv attityd gentemot innovationen. I steget mot övertygelse spelar innovationens observerade egenskaper en viktig roll, då individen formar sin attityd utifrån det som denne känner till om innovationen (Rogers, 1995).

Enligt Rogers bidrar de egenskaper hos innovationen som uppfattas av individer till forskningen om hur innovationer sprids och varför innovationer sprids med olika hastighet. Rogers argumenterar vidare för att de innovationer som upplevs ge fler relativa fördelar, vara mer

(7)

Inledning

2

kompatibla, testbara, observerbara samt mindre komplexa, når större spridning än de innovationer som inte innehar dessa egenskaper.

1.2 Problemformulering

Som nämns inledningsvis introducerar Rogers (1995) det som har kommit att lägga grunden till hur innovationers egenskaper klassificeras och vidare hur dessa påverkar innovationsspridningen (Rogers, 1995). Egenskaperna har efter deras introduktion blivit ett ämne för andra forskare, där bland annat Tornatzky och Klein (1982) senare utvecklat och vidare kompletterat Rogers fem egenskaper med ytterligare fem variabler¹ som också kan klassificeras som innovationers egenskaper. Till följd av den fortsatta utvecklingen inom forskningsområdet kan numera ett stort antal olika egenskaper samt medföljande argumentationer för dessa återfinnas i den befintliga litteraturen (Askarany, 2003; Tornatzky & Klein, 1982). Rogers argumentationer om att det finns ett samband mellan innovationers benägenhet att spridas och deras egenskaper (1995) har dock blivit ett ämne för kritik (Askarany, 2003; Tornatzky & Klein, 1982), något som har öppnat möjligheten för vidare studier inom ämnet.

Vidare kan en viss avsaknad utläsas ur den befintliga litteraturen gällande hur företagen praktiskt går tillväga vid värderingen av innovationernas egenskaper samt vilka beslutsunderlag som används vid värderingen. Att detta gap har lämnats beror delvis på att den forskning som gjorts syftat till att identifiera vad det är som påverkar företagens adoptionsbenägenhet men inte hur företagen beslutar om att adoptera eller inte adoptera. Då en stor del av tidigare forskning fokuserat på spridningen av tekniska innovationer (Rogers, 1995) kan även ett utrymme för studier av administrativa innovationers spridning identifieras. Tidigare studier har dessutom syftat till att kategorisera olika faktorer som påverkar spridning och värdering av innovationer (Askarany, 2003), varför författarna identifierat ett tomrum vad gäller studier om adoptörens beslutsprocess och värdering av egenskaperna vid beslut om en eventuell adoption av administrativa innovationer.

Utifrån de problemområden som ovan beskrivits har följande problemformulering tagits fram:

- Hurutvärderas ekonomistyrningsinnovationers egenskaper vid beslut om adoption?

Med hur avses i studien hur organisationer operativt går tillväga för att värdera ekonomistyrningsmodellers egenskaper, det vill säga, hur och med vilka beslutsunderlag avgör organisationerna hur viktiga de olika egenskaperna är för beslut om adoption.

1.3 Syfte

Det övergripande syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om vad som driver förändring i organisationers ekonomistyrning. Författarna söker att med fokus på innovationers egenskaper öka förståelsen för förändringars drivkrafter i fallet med ekonomistyrningsmodeller.

Genom att kartlägga hur företagen på ett operationellt plan värderar en administrativ innovations egenskaper ämnar författarna finna vilka beslutsunderlag samt hur företagen avgör vilka faktorer som väger tyngst vid beslutsfattandet om att adoptera en ny innovation.

1kostnad, kommunicerbarhet, delbarhet, lönsamhet och socialt godkännande.

(8)

Inledning

3 1.4 Avgränsningar

Uppsatsen avgränsas till att fokusera på hur fyra företag utvärderaren administrativ innovations egenskaper. Vad gäller de administrativa innovationerna har författarna av uppsatsen valt att studera en av de mest frekvent återkomna innovationerna i litteraturen: balanserat styrkort (BSC)². En förutsättning för att undersöka utvärderingen har varit att söka företag som på senare tid har utvärderat balanserat styrkort inför beslut om eventuell adoption. Vidare har det varit grundläggande att de utvalda intervjuobjekten själva varit delaktiga i utvärderingsprocessen och att intervjuobjekten ingående kunnat redogöra för hur utvärderingsprocessen gick tillväga.

2 BSC omnämns i uppsatsen även som styrkort och styrmedel.

(9)

Metod

4

2. Metod

Syftet med metodavsnittet är att ge läsaren en förståelse för hur det empiriska materialet har samlats in och för hur författarna har gått tillväga för att besvara uppsatsens problemformulering. Inledningsvis redogörs det för en beskrivning på hur urvalet gjorts som senare följs av en djupare beskrivning av de data som använts i uppsatsen.

2.1 Urval

Det kriteriet som använts vid val av organisationer har varit att organisationen ska ha utvärderat ett balanserat styrkort. För uppsatsens syfte har det inte varit väsentligt huruvida den sökta utvärderingsprocessen har lett till adoption av det balanserade styrkortet eller inte, utan grundläggande har genomgående varit att beskriva utvärderingen som sådan. Förutom kravet på att företaget ska ha utvärderat ett balanserat styrkort, ställde författarna ett ytterligare krav på att organisationens utvärdering skulle ha ägt rum inom en senare tid. Grundläggande för definitionen av senare tid har varit att intervjuobjektet klart och tydligt ska ha kunnat redogöra för hur processen gått till utan att, för uppsatsens syfte, grundläggande detaljer och information förlorats på grund av att för lång tid har gått sedan utvärderingsprocessen ägde rum.

Vid sökandet efter organisationer som utvärderat en ekonomistyrningsinnovation har hemsidor³ som publicerat användare av balanserade styrkort varit till stor hjälp för författarna. Utifrån de organisationer som finns omnämnda på dessa hemsidor har författarna sedan personligen kontaktat organisationerna ifråga (se bilaga 1 för en sammanställning över samtliga organisationer som kontaktats).

Vad gäller val av intervjuobjektet har ett grundläggande krav varit att intervjuobjekten arbetar på den utvalda organisationen. Vidare har författarna i första hand sökt personer som varit delaktiga under utvärderingsprocessen. Författarna även efterfrågat den dokumentation som använts som beslutsunderlag vid utvärderingen. De tillfällen där intervjuobjektet inte varit delaktig under utvärderingsprocessen har författarna satt höga krav på att intervjuobjektet ändå har goda kunskaper om hur utvärderingen gick till.

Organisationer Intervjuobjekt Befattning

Vårgårda Bostäder AB Thomas Aebeloe Verkställande direktör

Göteborgs stad Nicklas Halleröd Kommunikationsstrateg

Västra Götaland Regionen Kari Aartojärvi Controller

AB Annas Pepparkakor Joakim Inaeus Extern verkställande direktör

Tabell 1 - Intervjuobjekt

2.2 Datainsamlingsmetoder

Enligt Tornatzky och Klein (1982) finns inom forskningen om innovationers egenskaper en avsaknad av en enhetlig metodik, något som tidigare försvårat jämförelsen av olika resultat.

3Bland annat Balanced Scorecard Collaborative.

(10)

Metod

5

Tornatzky och Klein (1982) rekommenderar vidare att studier inom ämnet ska inkludera flera egenskaper hos innovationer. Slutligen torde fokuseringen även riktas mot innovationer som implementeras av företag och inte sådana som implementeras av individer som arbetar på egen hand.

För att uppnå en enhetlig metodik samt för att kunna bidra till framtida forskning har uppsatsens metodik utformats utifrån ovanstående riktlinjer. Uppsatsen fokuserar följaktligen på hur organisationer utvärderar innovationer utifrån flera av de egenskaper som omnämns i litteraturen.

2.2.1 Primärdata

Insamlingsprocessen har bestått av personliga möten med kontakter på de utvalda organisationerna. Fördelen med personliga möten istället för skriftliga enkäter är att uppnå god kontroll över vem som svarar, det finns ingen begränsning i frågetekniken och risken för bortfall är liten. Genom personliga möten finns möjligheten att beskriva samt förklara de frågor som ställs, något som kan bidra till ökad förståelse hos intervjuobjektet. Personliga intervjuer försvårar dock möjligheten för intervjuobjektet att vara anonym. För att kringgå anonymitetsproblemet gav författarna intervjuobjekten tillsammans med organisationer möjligheten att vara anonyma i uppsatsen. Vid användning av personliga intervjuer som metod för datainsamling kan även problem med att komma i kontakt med rätt person försvåra arbetet.

För att avgöra vilken datainsamlingsmetod som lämpar sig bäst för varje uppsats är det fördelaktigt att väga fördelar med den valda metoden med dess nackdelar (Lekvall & Wahlbin, 1993). Vid en sådan avvägning kom författarna fram till att, trots de nackdelar som finns, är den utvalda metoden med personliga intervjuer bäst lämpad för att besvara uppsatsens problemformulering.

2.2.1.1 Intervjuteknik

Samtliga intervjuer som genomfördes var personliga, där antingen en eller båda författare var närvarande. Intervjuerna genomfördes på respektive intervjuobjekts arbetsplats och det avsattes mellan 60 och 85 minuter till varje intervju (se bilaga 2 för sammanställning av genomförda intervjuer med tillhörande intervjuobjekt).

Innan intervjuerna genomfördes, utformade författarna en intervjumall där de frågor vars svar författarna specifikt sökte definierades (se bilaga 3 för intervjuguide). Vid utformningen av intervjumallen lades stort fokus på att formulera frågorna så att intervjuobjektet kunde ge en bild av hur utvärderingen operationaliserats inom respektive organisation. Enligt tidigare riktlinjer (Tornatzky & Klein, 1982) utformades således frågorna så att intervjuobjektet inte enbart kunde svara ja eller nej, utan leddes mot att tydligare redogöra för hur utvärderingen gått till.

För att kunna jämföra intervjuobjektets svar med dennes faktiska uppfattning av styrkortets olika egenskaper avslutades varje intervju med att intervjuobjektet fick fylla i en enkätundersökning (se bilaga 4 för frågeformulär för enkätundersökning). Enkätundersökningen syftade även till att underlätta sammanställandet av den information som insamlats under intervjun samt tydliggöra hur viktiga egenskaperna var vid värderingen och inte bara att de var viktiga. Enkäten bestod av sju frågor, som var och en hade direkt koppling till innovationernas egenskaper. Eftersom egenskapen kompatibilitet kan härledas till ett flertal faktorer inom organisationen, delades egenskapen upp på kompatibilitet med organisationens värderingar och kompatibilitet med tidigare implementerade system. Intervjuobjektet ombads att gradera hur stor betydelse de

(11)

Metod

6

samtliga egenskaperna hade vid utvärderingsprocessen på en sjusiffrig stigande skala, där 1 motsvarade mycket liten betydelse och 7 motsvarade mycket stor betydelse.

Intervjutekniken tog sig formen av en delvis strukturerad sådan då samtliga intervjuer styrdes av en tydlig frågeställning och tidigare definierade frågor (Merriam, 1994). Som ett komplement till de grundläggande frågorna hade även författarna förberett potentiella följdfrågor. På så sätt kunde författarna senare skapa sig en helhetlig bild av intervjuobjektets förklaring på hur de administrativa innovationernas egenskaper värderats.

För att minska risken att gå miste om viktig information och väsentliga delar av intervjuobjektets bild spelades samtliga intervjuer in. Parallellt med inspelningen fördes dessutom anteckningar, som till stor del användes för att bygga vidare intervjun utifrån intervjuobjektets svar.

Inspelningarna gav dessutom stöd för författarna efter de intervjuer där det endast varit en författare närvarande, där inspelningen tillät även den frånvarande författaren att tolka intervjuobjektets svar. Efter intervjuerna transkriberades samtliga data.

Inför intervjuerna tillhandahölls intervjuobjekten uppsatsens bakgrund och syfte samt intervjuguiden som författarna tidigare hade tagit fram.

2.2.2 Sekundärdata

De sekundärdata som har inhämtats och använts för att skapa en relevant referensram har gjorts med hjälp av ett antal stora ämnesområden avseende spridning och implementering av innovationer inom ekonomistyrningsområdet. De sekundärdata som använts har bestått av vetenskapliga artiklar, avhandlingar och relevanta böcker inom ekonomistyrning. Då en del av det valda ämnesområdet har sina rötter i andra områden än ekonomistyrning, har granskande av publikationer inom områden som psykologi och sociologi även gjorts. Vid sökandet efter litteratur och avhandlingar har GUNDA och Libris använts. Sökandet efter vetenskapliga artiklar har gjorts genom Google Scholar, Business Source Premier, J-store samt ScienceDirect.

Vid insamling av sekundärdata till uppsatsen har följande sökord använts mest frekvent, både som självständiga ord och i kombination med varandra: Innovation, Diffusion, Implementation, Adoption, Characteristics, Adopters, Attributes.

(12)

Teoretisk referensram

7

3. Teoretisk referensram

I följande kapitel presenteras tidigare forskning inom det utvalda ämnesområdet som följaktligen utgör uppsatsens teoretiska referensram. Kapitlet inleds av en redogörelse för hur den teoretiska referensramen byggts upp och därefter följer avsnitt om hur innovationer sprids. Kapitlet avslutas med en redogörelse för Rogers fem egenskaper samt kostnad som egenskap.

3.1 Teoretiskt disposition

Den teoretiska referensramen bygger på Everett Rogers forskning inom det valda området som publicerats i boken Diffusion of Innovations (1995). Den teoretiska referensramen har arbetats fram med utgång i de fem egenskaper⁴ som Rogers forskat fram.

Inledningsvis i teoriavsnittet redogörs det för hur en innovation och en administrativ innovation definieras. BSC, som är den administrativa innovationen uppsatsen ämnar studera, kan enligt Speckbacher, Bischof och Pfeiffer (2003) kategoriseras in i tre olika typer. För att skapa en helhetlig förståelse för vad BSC är och vad det kan komma att innebära för det adopterande företaget, följer en kort redogörelse för kategoriseringen av styrmedlet.

För att ge läsaren en grundläggande förståelse för innovationsspridning följer därefter Rogers definition på spridning och en vidare redogörelse för Rogers teorier inom ämnet. Då andra forskare har ifrågasatt huruvida Rogers fem egenskaper utgör ett komplett ramverk har författarnavalt att komplettera Rogers fem egenskaper med en sjätte; kostnaden för innovation (eng. Innovation cost) (Tornatzky & Klein, 1982). Dessa sex egenskaper som har tilldelats innovationer beskrivs och kategoriseras i följande avsnitt.

3.2 Innovation

Begreppet innovation används i olika sammanhang och har således ett flertal definitioner. För att förtydliga vilken typ av innovation som uppsatsen ämnar undersöka följer nedan en definition av vad en innovation är.

[An innovation may be defined as]

an idea, practice, or object that is perceived as new by an individual or other unit of adoption.

(Rogers, 1995 s. 12)

Rogers (1995) redogör för att den avgörande faktorn för hur en innovation definieras är den subjektiva uppfattningen av idén och väsentligt är varken om idén faktiskt är ny eller inte, eller huruvida idén medför ny kunskap eller inte. Avgörande för när idén, beteendet, praxisen eller objektet klassas som ny är när mottagaren av idén skapar sig en uppfattning om den och vidare

4 Relativ fördel (eng. Relative advantage), kompatibilitet (eng. Compatibility), komplexitet (eng. Complexity), testbarhet (eng. Trialability) och observerbarhet (eng. Observability).

(13)

8

tar ett avgörande om denne ska införa eller förkasta den (Damanpour & Gopalakrishnan, 1998;

Rogers, 1995).

3.2.1 Administrativ innovation

För att avgränsa definitionen av innovation krävs en markering mellan tekniska respektive administrativa innovationer. Avgränsningen mellan administrativa och tekniska innovationer har tidigare gjorts i litteraturen och spelar enligt Swanson (1994) en avgörande roll vid ett studerande av de båda. Med stöd av den samme skiljer sig bland annat adoptionsprocessen åt vid implementering av de olika typerna av innovationer, vidare menar Zmud (1984) att olika organisatoriska faktorer har varierande påverkan beroende på vilken typ av innovation som det gäller. Daft (1978) redogör för var i organisationen dessa olika innovationer återfinns, där tekniska innovationer initieras i den operativa kärnan i företaget och följer sedan en bottom-up process vad gäller den interna spridningen. Administrativa innovationer implementeras däremot på chefsnivå och sprids därefter nedåt mot den operativa delen i organisationen. Till skillnad från tekniska innovationer, står administrativa innovationer indirekt i relation till det operativa arbetet (exempelvis belöningssystem och organisationsstruktur) då de är direkt hänförliga till styrningen inom företaget (Damanpour & Evan, 1984).

3.2.1.1 Balanserat styrkort

En administrativ innovation som under de senaste decennierna haft stor genomslagskraft är balanserat styrkort (BSC). BSC introducerades först av Kaplan och Norton 1992 (Askarany, 2006) och styrmedlet har sedan dess attraherat organisationer och företag från hela världen till dess användning. Grundtanken till styrmedlet är att ge struktur och balans mellan ett företags olika prestationsmått samt att förverkliga företagets strategier genom att koppla strategi till tydligt mätbara mål (Norreklit & Mitchell, 2007).

Trots att en stor variation av forskning om BSC har gjorts, finns det fortfarande delade åsikter om vad styrmedlet egentligen består av samt hur företag verkligen använder det (Malmi, 2001;

Speckbacher, Bischof & Pfeiffer, 2003). Som ett bidrag till definitionen av och förståelsen för BSC klassificerar Speckbacher, Bischof och Pfeiffer (2003) styrkortet och dess egenskaper in i tre kategorier (BSC I, BSC II och BSC III) som sträcker sig från ett minimum-standard styrkort till ett fullständigt utvecklat styrkort. Nedan följer en kort redogörelse för respektive kategori.

BSC I: Den enklaste typen av BSC är vad Speckbacher, Bischof och Pfeiffer (2003) har valt att definiera som ett prestationsmätningssystem, som inkluderar såväl finansiella som icke- finansiella mått.

BSC II: Den andra typen av BSC som Speckbacher, Bischof och Pfeiffer (2003) redogör för har den grundläggande prestationsmätningen som omnämns ovan men används även som ett verktyg att förklara ett företags strategi via ett orsak-verkan förhållande.

BSC III: Enligt Kaplan och Norton (2001) ska ett BSC-koncept utvecklas från att vara ett informationssystem till att utgöra ett styrningssystem. Ett fullt utvecklat BSC, som Speckbacher, Bischof och Pfeiffer (2003) definierar som den tredje typen, ska vara ett verktyg för både prestationsmätning och för att förklara ett företags strategi, samt användas för att implementera ett företags strategi i organisationen. Styrkortet ska följaktligen användas för att utveckla exempelvis en handlingsplan eller ett belöningssystem i företaget och vidare användas för att

(14)

9

minska gapet mellan strategin för de aktiviteter som planeras och strategin för de aktiviteter som faktiskt utförs.

3.3 Spridning av innovation

Inom litteraturen återfinns ett flertal definitioner för begreppet spridning (eng. Diffusion). Rogers (1995) återger en bred definition av begreppet som är oberoende huruvida det är en administrativ eller teknologisk innovation som sprids:

Diffusion is the process by which an innovation is communicated through certain channels over time among the members of a social system.

Rogers (1995, s. 5)

Rogers (1995) definition består av fyra grundläggande element som återfinns i samtliga moment av innovationsspridning; (1) innovationen, (2) kommunikationen av en ny idé, (3) tid samt (4) ett samhällssystem där olika parter gemensamt försöker lösa problem för att nå uppsatta mål. Nedan följer en kortare beskrivning av de fyra elementen som återfinns i Rogers (1995) definition.

Enligt Rogers (1995) finns tre huvudfrågor bland forskare som har bidragit till förståelsen om hur innovationer sprids. Vid sidan av innovationens egenskaper utgörs forskningsfälten av vad som skiljer tidigare och sena adoptörer åt samt varför en innovations adoptionskurva är S- formad.

Teorier kring spridning av innovationer innefattar en speciell form av kommunikation då den kan vara såväl tvåvägs- som envägs kommunicerad⁵. Då syftet är att kommunicera ut en ny idé som inte än är känd, kan dessutom spridningen innehålla ett visst mått av osäkerhet där kommunikationen kan användas som verktyg för att reducera osäkerheten Rogers (1995).

Tid är enligt Rogers (1995) ett viktigt element i forskning kring innovationers spridning då tid bland annat används för att kategorisera adoptörer i förhållande till när innovationen adopteras.

Vidare anger tid med vilken hastighet innovationer adopteras samt hjälper till att förklara den beslutsprocess potentiella adoptörer går igenom innan beslut om adoption fattas.

Medlemmarna av det sociala systemet inom vilket en innovation kommuniceras kan utgöras utav enskilda individer, informella grupper eller organisationer. Det sociala systemet knyts samman då de olika parternas samarbetar för att gemensamt lösa ett problem. Social samhörighet eller struktur spelar enligt Rogers (1995) även en betydande roll i att minska organisationers och individers osäkerhet när det kommer till eventuell adoption av en innovation.

3.4 Innovationers egenskaper

För att förklara organisationers adoptionsbeslut, återfinns i Rogers (1995) teorier en process bestående av fem efterföljande steg: kännedom, övertygelse, beslut, implementering och bekräftelse. I det andra steget, övertygelse, formas en individs eller organisations attityd till innovationen där innovationens observerade egenskaper spelar en avgörande roll. Rogers (1995)

5 När idéerna kring en ny innovation sprids av exempelvis konsultbyråer, benämns kommunikationen som envägskommunikation.

(15)

10

redogör för ett flertal variabler⁶ som bidrar till att förklara varför och med vilken hastighet innovationer sprids. Enligt Rogers utgör innovationers egenskaper en särskilt viktig faktor vid studier om hur innovationer sprids, då dessa egenskaper till stor del har visats förklara varför vissa innovationer adopteras och andra inte.

3.4.1 Relativa fördelar

Att en innovation har en relativ fördel innebär att innovationen ifråga uppfattas vara bättre än alternativa innovationer. Rogers (1995) tar bland annat uppfinansiell lönsamhetsom en relativ fördel. Relativa fördelar behöver dock inte uttryckas i finansiella termer, utan kan också likställas exempelvis tidseffektivitet, ökad tillgänglighet och att innovationen är mer användarvänlig. Enligt Rogers (1995) kan dessutom en eftersträvan efter social prestige, som att till exempel skapa tillförlitlighet hos kunder och popularitet i samhället, ge incitament att implementera en viss innovation. Den sociala prestigen som Rogers (1995) tar upp som en motivator när det kommer till att implementera nya innovationer kan enligt den samme uttrycka sig i form av en eftersträvan att uppnå en högre social status.

På grund av att en relativ fördel till stor del beror på adoptörens subjektiva åsikt har egenskapen som sådan inte utforskats tillräckligt (Rogers, 1995). Sökandet om hur mycket social status betyder vid adoption begränsas något då det finns en generell motvilja att uttrycka en högre social status som ett mål. Vidare tenderar studier om relativa fördelar resultera i svar som kan vara något undervärderade då det finns en svårighet att värdera motivatorn som sådan. Faktorer som ändock kan mätas, trots att de kategoriseras som relativa fördelar, är bland annat att personalen kan utföra arbetet mer effektivt, att företaget kan förbättra servicen och att företaget kan uppnå en högre kontroll över arbetsprocesser (Askarany, Smith & Yazdifar, 2007; Moore &

Benbasat, 1991; Rogers, 1995).

3.4.2 Kompatibilitet

En innovations kompatibilitet är beroende av huruvida innovationen står i samband med adoptörens nuvarande värderingar och behov. En innovation som uppfattas vara mindre riskfylld anses vara mer kompatibel och följaktligen mer förenlig med den potentiella adoptörens situation (Rogers 1995). En innovation kan vara kompatibel (eller inkompatibel) med (1) adoptörens värderingar, (2) redan implementerade system och (3) adoptörens behov av innovationen (Rogers, 1995).

3.4.2.1 Kompatibilitet med adoptörens värderingar

Om en innovation är inkompatibel med adoptörens värderingar försvåras en möjlig implementering (Rogers, 1995).

3.4.2.2 Kompatibilitet med redan implementerade system

Huruvida en innovation är kompatibel med redan implementerade system kan vara avgörande för adoptionsbeslut av en innovation, då de implementerade systemen kan användas som verktyg vid implementering av nya innovationer. De redan implementerade systemen kan bidra till att sätta en viss standard för tillvägagångssättet och följaktligen bidra till en lägre nivå av osäkerhet.

Dock kan utnyttjandet av systemens egenskaper vid implementering även ha negativ effekt på

6 Innovationers egenskaper (eng. Attributes of innovation), Innovationsbeslutet (eng. Type of innovation-decision), kommunikationskanaler (eng. Communication channels), det sociala systemets karaktär (eng. Nature of the socialsystem) och förändringsagenters ansträngning att påverka (eng. Extent of Change Agents’ Promotion Efforts)

(16)

11

den nya implementeringen. För många referenser till det redan implementerade systemets egenskaper kan leda till ett felaktigt användande av den nye,eller att företagen implementerar innovationer som de egentligen inte har något behov av (Rogers, 1995).

3.4.2.3 Kompatibilitet med adoptörens behov

En grundläggande faktor till hur kompatibel en innovation är med adoptörens behov är medvetenheten kring adoptörens behov. I många situationer är företagen ovetande om att de faktiskt har ett behov och i dessa situationer spelar så kallade change agents, det vill säga externa parter som förespråkar en förändring, en väsentlig roll. Dessa externa parter, exempelvis konsultbyråer eller högskolor (Sturdy, 2004), söker att fastställa företagens behov och senare rekommendera innovationer som kan komma att tillfredsställa behoven. I de situationer där företagen inte har ett uttalat behov att fylla kan dessa förändringsagenter se en möjlighet att skapa ett visst behov, för att sedan kunna främja en specifik innovation. Kimberly och Pouvoirville (1993) föreslår att en innovation har ökad chans till att såväl spridas som implementerasom den kan modifieras till ett specifikt behov, något som externa parter som förespråkar en viss förändring tenderar att utnyttja. Företagen kan exempelvis vara medvetna om en specifik innovations existens men sakna kunskap om vad innovationen egentligen kan tillföra företagen i fråga. Genom att sprida information om innovationen ökar sannolikheten att antalet adoptörer ökar. Brown (1981) argumenterar för att en ökad fokusering på marknadsföring och informationsspridning av innovationen kan bidra till att innovationen sprids och implementeras fortare. Ytterligare egenskaper som kan sammankopplas med hur kompatibel en innovation är med adoptörens behov är huruvida innovationen kan tyckas vara flexibel, där en ökad flexibilitet främjar innovationsspridningen (Kimberly & Pouvoirville, 1993).

3.4.3 Komplexitet

Att en innovation är komplex hänger samman med huruvida innovationen uppfattas vara svår att lära sig och att använda. På samma sätt som att vissa innovationer kan uppfattas vara komplexa för adoptören, kan andra innovationer uppfattas vara enkla. Således kan alla innovationer klassificeras på en skala från komplex till enkel (Askarany, Smith & Yazdifar, 2007; Moore &

Benbasat, 1991; Rogers, 1995). Trots den forskning som gjorts inom området har inget avgörande resultat tagits fram, varför Rogers (1995) föreslår en generell uppfattning om att en innovations komplexitet korrelerar negativt med innovationens spridning.

3.4.4 Testbarhet

Att en innovation är möjlig att testa innebär att adoptören av innovationen kan laborera med innovationen under en begränsad tid. Rogers (1995) tar i sin forskning fram att om en innovation är möjlig att installeras och sedan prövas under en viss tid påverkas innovationens spridning positivt. Anledningen till varför korrelationen ser ut som den gör, är att adoptören av innovationen uppfattar det som positivt om denne kan ta reda på vad innovationen är och hur den fungerar, innan en riktig implementering sker (Rogers, 1995).

3.4.5 Observerbarhet

En innovation är observerbar när andra än adoptören har möjlighet att se vilket utfall innovationen ger. Enligt Rogers (1995) finns en positiv korrelation mellan hur synlig en innovations utfall är och innovationens spridning. Mätbara faktorer som kan kategoriseras under egenskapen för observerbarhet är bland annat om innovationens utfall med enkelhet kan

(17)

12

kommuniceras och om implementeringen av innovationen förstärker företagets profil och rykte (Askarany, Smith & Yazdifar, 2007; Moore & Benbasat, 1991; Rogers, 1995).

3.4.6 Kostnad för innovation

Northcott och France (2005) refererar till Rogers (1995) fem kännetecken som standardkännetecken och anser att de är nödvändiga men inte tillräckliga för att förklara varför komplexa innovationer adopteras av organisationer. I flertalet studier kring innovationers kännetecken har författare antingen identifierat, föreslagit eller använt sig av ytterligare kännetecken som ett komplement till de Rogers (1995) redogör för (Askarany, 2003; Greenhalgh, Robert, Macfarlane, Bate & Kyriakidou, 2004; Innes & Mitchell, 1995;Moore & Benbasat, 1991;

Northcott & France, 2005; Tornatzky & Klein, 1982). Tornatzky och Klein (1982) tog utifrån en analys baserat på 75 vetenskapliga artiklar fram de egenskaper som i litteraturen citerats mest.

De tio egenskaper som ådragit sig mest uppmärksamhet av forskare var enligt deras analys:

kompatibilitet, relativ fördel, komplexitet, kostnad, kommunicerbarhet, delbarhet, lönsamhet, socialt godkännande, testbarhet och observerbarhet. Egenskaperna är listade efter den ordning som de blivit citerade, där den förstnämnde citerats flest gånger.

Tornatzky och Kleins forskning tyder följaktligen på att det finns ett flertal egenskaper utöver Rogers fem att beakta vid studier om innovationers spridning. Trots att Tornatzky och Klein (1982) presenterar fem egenskaper utöver Rogers egenskaper, visar Moore och Benbasat (1991) på att en del av de senare presenterade egenskaperna har en stark korrelation till de tidigare.

Kommunicerbarhet står exempelvis i stark relation till observerbarhet och på samma sätt kan även ett samband mellan delbarhet och testbarhet identifieras. Den egenskap som Tornatzky och Klein (1982) presenterar som står utan samband till någon utav Rogers egenskaper är kostnaden för innovationen, en egenskap som dessutom enligt Damanpour och Schneider (2008) är väsentlig vid ett studerande av organisationers benägenhet att adoptera en innovation. Med ovanstående argument som bas har därför författarna av uppsatsen valt att komplettera Rogers fem egenskaper med kostnad för innovation som en sjätte egenskap.

Kostnaden för innovation kan vara såväl den initiala kostnaden som den kostnad som uppstår vid fortsatt användning av innovationen i fråga. Administrativa innovationers kostnader kan bestå av exempelvis kostnader i form av tid och resurser för att utveckla den kompetens som krävs för att använda systemet. Kostnaden kan även utgöras av kostnaden för uppföljning alternativt avveckling av systemet (Zaltman, Duncan & Holbek, 1973). Enligt Denis, Hébert, Langley, Lozeau och Trottier (2002) definieras ett företags kostnad för en innovation först när kostnaden sätts i relation till de relativa fördelar som innovationen medbringar.

Enligt Tornatzky och Klein (1982) kan den upplevda kostnaden ha varierad påverkan på företagens adoptionsbenägenhet. Majoriteten av de studier som de analyserade visade dock på att kostnaden korrelerar negativt med adoption av innovationer, där en lägre kostnad för innovationen ökar sannolikheten för att innovationen adopteras.

(18)

Empiri

13

4. Empiri

I empiriavsnittet redogörs det för resultatet av de fallstudier som gjorts. Empirin är indelad i respektive fallstudies resultat. För att få en ökad förståelse inleds varje fallstudie med en kort presentation av den undersökta organisationen. Därefter följer en redogörelseför vad styrkortet innebär för organisationen samt hur organisationen värderat styrkortets olika egenskaper vid utvärderingen. Efter varje fallstudies redogörelse för respektive egenskap följer en

sammanställning av intervjuobjektets gradering av de samma.

4.1 Vårgårda Bostäder AB

Vårgårda Bostäder AB är ett bostadsbolag som är verksamt i Vårgårda kommun. Bolaget bildades 1995 och är ett kommunalägt bolag med idag nio anställda. Den utvalde respondenten tillträdde sin position i företaget år 2005.

4.1.1 Utvärderingen av det balanserade styrkortet

Utvärderingen av ett balanserat styrkort påbörjades några år efter att respondenten tillträtt sin position och resulterade i en fullständig implementering 2008-2009. Innan styrkortet infördes använde inte företaget något liknande system, varför implementeringen syftade till och resulterade i stora förändringar. Det primära målet var att med det balanserade styrkortet pressa ner målen på individnivå, något som för företaget var en helt ny ambition. Samtidigt som det arbetades med att individualisera målen arbetades det även fram en gemensam vision för företaget. Det balanserade styrkortet har dessutom efter implementeringen kommit att utgöra ett underlag för löneförhandlingar.

Respondenten betonar att företaget behövde en genomgående förändring som sådan och att de lika gärna hade kunnat implementera ett annat styrsystem än just ett balanserat styrkort.

4.1.2 Styrkortets egenskaper

Relativ fördel: Vad gäller värderingen av de relativa fördelarna var respondenten tydlig med att dessa var avgörande för adoptionen av det balanserade styrkortet, men hade samtidigt svårt för att exakt definiera vad de innebar. På grund av att det primära syftet med det balanserade styrkortet var att konkretisera arbetsuppgifter samt mäta prestationer, förväntade sig företaget viss respons från kundkretsen. Ett utav företagets mål var att förbättra den individuella prestationen och genom att implementera balanserat styrkort väntade sig företaget att kunderna skulle registrera en viss förbättring. Exakt hur företaget vägde kundernas förväntan vid utvärderingen av det balanserade styrkortet framgick dock inte.

(19)

Empiri

14

Betydelsen av egenskapen relativa fördelar vid utvärderingen:

Mycket liten betydelse

Mycket stor betydelse

1 2 3 4 5 6 7

Kompatibilitet: Vad gäller den kulturella aspekten vid utvärderingen av det balanserade styrkort, var denne enligt respondenten direkt avgörande. Enligt den samme skulle en adoption av en administrativ innovation inte vara möjlig om den inte står i samklang med företagskulturen. Då företaget är av mindre storlek krävdes det inte stora resurser för att avgöra huruvida det balanserade styrkortet var kompatibelt med företagskulturen eller inte. Vid värderingen av tog utvärderarna av innovationen dock ingen hänsyn till de anställdas åsikter om att införa ett balanserat styrkort. En av de bakomliggande orsakerna var enligt respondenten att de anställdas arbetsuppgifter inte väntades förändras nämnvärt. Då adoptionen var ett uppdrag från högre beslutsfattare och dessutom av stor nödvändighet för företaget fanns det inget behov av att undersöka de anställdas åsikter⁷.

Företaget hade innan adoptionen av det balanserade styrkortet ett ledningssystem som det hade arbetats genomgående med. Vid frågan på hur viktigt det var att det balanserade styrkortet skulle vara kompatibelt med det befintliga ledningssystemet, svarade respondenten att det varit av ringa betydelse vid utvärderingen. Företaget var medvetet om att dess ledningssystem var ett välfungerande sådant, varför osäkerheten över att införa ett nytt minskade.

Betydelsen av egenskapen kompatibilitet med organisationens värderingar vid utvärderingen:

1 2 3 4 5 6 7

Betydelsen av egenskapen kompatibilitet med implementerade system vid utvärderingen:

1 2 3 4 5 6 7

Komplexitet: Huruvida det balanserade styrkortet var komplext eller inte var enligt respondenten en viktig faktor för beslutet om adoption. Då styrkortets egenskaper uppfattades vara mindre komplexa gjordes inga analyser på hur det skulle påverka företaget om styrkortet varit mer komplext. Företaget gjorde inga undersökningar på huruvida de anställda uppfattade systemet som komplext eller inte, utan respondenten menar att problemet med komplexitet

7 Respondenten betonar dock att de anställda var en stor del av själva implementeringen då de var med och arbetade fram såväl individuella som generella mål för organisationen.

(20)

Empiri

15

kringgicks genom att de anställda själva var med och utvecklade systemet. Respondenten betonade även att om systemet varit för komplext skulle en adoption av styrkortet aldrig ägt rum.

Betydelsen av egenskapen komplexitet vid utvärderingen:

1 2 3 4 5 6 7

Testbarhet: Innan beslutet att adoptera det balanserade styrkortet valde företaget att inte testköra det ut i organisationen. Respondenten menar att det till stor del berodde på att det är ett litet företag det är frågan om och att det skulle märkas snabbt om systemet inte skulle fungera. De nio anställda på företaget har en öppen kommunikation och mycket fokus lades på att kommunicera ut styrkortets fundamentala grunder, varför en testkörning enligt respondenten inte var nödvändig.

Betydelsen av egenskapen komplexitet vid utvärderingen:

1 2 3 4 5 6 7

Observerbarhet: Företaget beslutade om att adoptera det balanserade styrkortet då verksamhetens behov av struktur var en väsentlig faktor. Att visa organisationens styrelse att organisationen ifråga ansträngde sig för att förbättra verksamheten var en av de grundläggande orsakerna till varför värderingsprocessen ledde till ett beslut om adoption. Respondenten menar därför att det var viktigt för företaget att styrkortet skulle vara observerbart och att de med enkelhet skulle kunna följa upp den planerade implementeringen.

Enligt respondenten var det inte av direkt värde huruvida organisationens intressenter observerade implementeringen eller inte. Respondenten förtydligar att företaget räknade med positiva reaktioner från hyres- respektive fastighetsföreningen och att företaget eventuellt skulle genom att implementera styrkortet vinna fördelar i form av förhandlingsstyrka. De positiva reaktionerna skulle härledas från att arbetet med det balanserade styrkort förväntade ge företaget fler och mer nöjda kunder. Respondenten menar dock att intressenterna inte hade egna krav på att företaget skulle adoptera styrkortet och att deras samarbete hade sett likadant ut även om organisationen valt att inte adoptera styrkortet.

Betydelsen av egenskapen observerbarhet vid utvärderingen:

1 2 3 4 5 6 7

(21)

Empiri

16

Kostnad: Respondenten i fråga var själv ansvarig för att beakta kostnaderna för en eventuell adoption av det balanserade styrkortet. Trots att respondenten betonar att kostnaden är en viktig fråga vid beslut om adoption, gjordes inga beräkningar på hur mycket styrkortet eventuellt skulle komma att kosta företaget. Då företaget var i en krissituation vad gäller omorganisering och målformulering gavs det mer bredd åt kostnadsfrågan och respondenten tillägger även att en adoption hade ägt rum även om kostnaden skulle ha varit högre än vad den i slutändan blev. För företaget i fråga var således inte kostnaden en avgörande faktor vid beslutet om adoption, men respondenten betonar att företaget befann sig i en speciell situation. Vad gäller kostnaden för att utbilda de anställda i systemet fördes den in i den löpande förvaltningen.

Betydelsen av egenskapen kostnad vid utvärderingen:

1 2 3 4 5 6 7

4.2 Göteborgs Stad

Göteborg Stad som koncern har runt 48 000 anställda och en omsättning på 34 miljarder kronor.

Göteborg stad som organisationen består av 10 stadsdelsförvaltningar, 20 fackförvaltningar och 25 hel- eller halvägda bolag.⁸

4.2.1 Utvärderingen av det balanserade styrkortet

Efter den ekonomiska nedgången i början på 90-talet ställdes det högre krav på Göteborg Stad.

Organisationen skulle på politikernas vilja effektivisera verksamheten, varför stort fokus lades på att främja kvalitetsarbete. Idén om att använda sig av balanserat styrkort kom utifrån, bland annat med influenser från Svenska kvalitetsinstitutet (SIKU). Utvärderingen av styrkortet påbörjades 1997 och en fullständig implementering ägde rum något år senare. I samband med såväl utvärdering som implementering använde sig organisationen av extern hjälp från en konsultbyrå.

Det primära syftet med att införa balanserat styrkort var att konkretisera verksamhetens prestation. Grundläggande för att uppnå en högre kontroll var att lägga extra fokus på prestationsmätning. Senare utvecklades styrkortet till ett verktyg för att skapa en långsiktig vision och har därefter använts för att nå den satta visionen.

4.2.2 Styrkortets egenskaper

Relativ fördel: Att uppnå en relativ fördel var enligt respondenten viktigt då organisationen bland annat ville visa kommunens invånare att den kommunala skolan kan konkurrera mot den privata. Genom att adoptera balanserat styrkort förväntade sig även organisationen att på ett effektivt sätt kunna följa upp hur skolväsendet i staden presterar. Hur organisationen gick tillväga för att uppskatta vilka relativa fördelar som skulle uppnås vid en eventuell adoption framgick inte ur intervjun.

8 De presenterade siffrorna för stadsdelsförvaltningar, fackförvaltningar och bolag är angivna ungefärligt antal.