MmFEDDErRANDE
Nr 288 - 1982 Statens väg- och trafikinstitut (VT!) : 58101 Linköping ISSN 0347-6049 National Road & Traffic Research Institute - $-58101 Linköping : Sweden
Trafikproblem i tätorter
Kommunernas olycksstatistik 1972-1980
r 288 ° 1982
Statens väg- och trafikinstitut (VTI) - 581 01 Linköping
SN 0347-6049 National Road & Traffic Research institute . 5-581 01 Linköping - Sweden
Trafikproblem i tätorter
2 88
Kommunernas olycksstatistik 1972-1980
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 8.1 8.2 8.2.1 8.2.2 8.3 REFERAT ABSTRACT SAMMANFATTNING SUMMARY
TIDIGARE VTI-PUBLIKATIONER SOM BERÖRT KOMMUNERNAS TRAFIKOLYCKSSTATISTIK
SYFTE
VÃGHÅLLNINGSANSVAR
KOMMUNERNAS OLYCKSSTATISTIK
FAKTORER SOM PAVERKAR ANTALET OLYCKOR I EN TATORT
OLYCKSRAPPORTERING
.METOD
RESULTAT
Årsvisa jämförelser
Jämförelser med andra statistikkällor Antalet polisrapporterade olyckor
Antalet polisrapporterade personskadeolyckor
De enskilda kommunernas olycksutveckllng
BILAGA VTI MEDDELANDE 288 II III VI lO lO 13
Trafikproblem i tätorter. Kommunernas olycksstatistik 1972-1980.
av Hans-Åke Cedersund
Statens väg- och trafikinstitut (VTI)
581 01 LINKÖPING
REFERAT
Statens väg- och trailkinstitut, VTI, bedriver forskning med inriktning mot
trafiksäkerhetsproblem i tätorter.
Som en del av denna forskning samlade VTI 1977 in trafikolycksstatistik från kommuner med eget väghållningsomrâde. Resultatet redovisades i
VTI-meddelande 64 (i).
Avsikten med denna rapport har varit att följa upp 1977 års insamling av
kommunernas trafikolycksstatistik. VTI har därför under 1981 ånyo samlat
in trafikolycksstatistik från samtliga kommuner med eget väghållningsom-råde.
I meddelandet görs en enkel analys av olycksutvecklingen 1972-1980 samt
en jämförelse med andra statistikkällor.
(l) VTI-Meddelande 61+, "Trafikproblem i tätorter, pågående FoU projekt
vid VTI 1977-1978".
II
Traffic Problems in Urban Areas. Accidents statistics for Municipalities
1972-1980.
by Hans-Åke Cedersund
National Swedish Road and Traffic Research Institute (VTI)
5-581 01 LINKÖPING Sweden
ABSTRACT
The National Road and Traffic Research Institute, (VTI), conducts
re-search, which focuses on traffic safety problems in urban areas.
As a part of this research VTI in 1977 collected traffic accident statistics from municipalities and cities with responsibility for a road district
of-their own. The results has been reported in VTI-Bulletin 64 (1).
In this project the purpose has been to do a follow-up of the l977
collection. Therefore, during l98l, VTI has once again collected traffic
accident statistics from all municipalities and cities with a road district
of their own.
In the bulletin a simple analysis is made of changes in the number of
accidents from 1972 to 1980, and a comparison with other statistical
SOUFCGS.
(l) VTI-bulletin 64, Trafikproblem i tätorter, pågående FoU-projekt, VTI
1977-78".
III
Trafikproblem i tätorter. Kommunernas olycksstatistik 1972-80. av Hans-Ake Cedersund
Statens väg- och trafikinstitut (VTI)
581 Gl LINKÖPING
SAMMANFATTNING
Statens väg- och trafikinstitut, VTI, bedriver forskning med inriktning mot trafiksäkerhetsproblem i tätorter.
Trafiksäkerhetsarbetet varierar, av naturliga skäl, från kommun till kommun. De minsta kommunerna kan med relativt enkla medel
över-blicka sina tätortsområden och avgöra var en åtgärd kan och bör sättas in.
I de större kommunerna däremot krävs ofta ett omfattande analysarbete för att kunna besluta om det framtida trafiksäkerhetsarbetet. Dessa
skillnader återspeglas i kommunernas redovisningar av
trafikolycksstati-stik.
Avsikten med detta projekt har varit att följa upp den insamling av
kommunernas trafikolycksstatistik som VTI gjorde 1977 och som
redovisa-des i VTI-Meddelande 64 (1). VTI har därför under 1981 ånyo samlat in
trafikolycksstatistik från samtliga kommuner med eget väghållningsområ-de i syfte att följa olycksutvecklingen inom kommunernas väghållningsom-råden.
Som framgår av tabell 1 minskar antalet polisrapporterade olyckor
mellan olika år utom vid jämförelser mellan 1974-1975 och 1975-1976.
Det är osäkert om den uppgången enbart berott på enverklig ökning av
antalet olyckor eller om den orsakats av att en större andel olyckor
rapporterats av polisen till den officiella statistiken. Som lämpligt basår
för jämförelser med äldre års olycksutfall rekommenderas därför 1976
eller senare år.
(1) VTI-Meddelande 64, "Trafikproblem i tätorter, Pågående FoU-projekt
vid VTI 1977-78"
IV
Tabell 1. Antalet polisrapporterade trafikolyckor i kommuner med eget väghållningsområde. Procentuella förändringar.
1972-1973 41,596 1973-1974 41,5% 1974-1975 +7,5% 1975-1976 +4,096 1976-1977 ung 41,0% . 0 -8,0% 1977-1978 ung 41,08 1978-1979 +0,096 1979-1980 -2,5%
Om en olycka inträffar inom en kommuns väghållningsomräde skickas polisrapporten inte bara till väghållaren, kommunen, utan också till vägverket, (VV). VV räknar rapporterna och publicerar statistiken i "Trafikolyckor på det statliga vägnätet 19.." (1). Om en olycka medför
personskada skickas dessutom en kopia till statistiska centralbyrån (SCB).
SCB redovisar olyckorna efter "tättbebyggt" respektive ej "tättbebyggt"
H
område. Statistiken publiceras i "Vägtrafikolyckor med personskada 19.. .
(2).
Av tabellen nedan framgår att olycksutvecklingen mellan 1972 och 1980 varit annorlunda på landsbygd än vad den varit i tätort. Totalt sett' har
U) (2)
"TRAFIKOLYCKOR PA DET STATLIGA VÄGNÄTET 19.." STATENS VÅGVERK, DATASEKTIONEN.
"VÃGTRAFIKOLYCKOR MED PERSONSKADA 19.." SVERGIES OFFICIELLA STATISTIK. STATISTISKA
CENTRALBYRÅN.
VTI MEDDELANDE 288
Tabell 2. Antalet personskadeolyckor åren 1972-1980 och forandring mellan år utifrån olika redOVisningar av statistik baserad på polisrapporterade trafikolyckor med personskada.
kommunernas samtliga.kom- stat1iga a11- tättbebvq t samt1iga person-egen statistik muner med eget männa vägnätet område (2? skade01yckor (2)
i väghá11nings- exkl. v11t01. (1) område (1) 1972 +0 12 8124 -1 42 5955 +8 BZ 9454 +2 oz 15013 +5,5: 1973 -2,72 8010 -2,92 7554 9543 15902 -9,72 -1,9Z -5,IZ 1974 7776 6830 9464 16043 -3.01 1 4 -0.12 +2,4z -1 22 +0,0: 1975 7759 5995 9355 15047 +7,32 +7,5: +7,SZ +5,02 +6,22 1976 8353 7517 9824 17043 -O,62 -6,4Z -4,6Z -4,7Z 1977 -A,SZ 8307 7033 9376 16229 -5,7z +9,3z _ -2,4z -1,2z 1978 -2,42 7835 7267 , 4 1459153-? I 16028 -0,92 -9,72 -0,7z - , 1979 7762 6562 9085 15424 3 82 +3,7Z +2,52 -1,82 -1,0Z -1 32 1980 7957 5445 8998 15231 '
personskadeolyckoma gått ner mer på landsbygd än i tätort vilket möjligen speglar en omfördelning av trafikmängden.
VI
Traffic Problem in Urban Areas. Accidents statistics for Municipalities.
by Hans-Åke Cedersund
National Swedish Road and Traffic Research Institute (VTI) 5-581 01 LINKÖPING Sweden
SUMMARY
The National Road and Traffic Research Institute, VTI, conducts research, which focuses on the traffic safety problems in urban areas.
Quite naturally the traffic safety work varies for different municipalities. It is comparatively easy for the smallest municipalities to picture their urbanised areas and to decide where countermeasures can and should be used. On the other hand, in larger municipalities an extensive analysis is often necessary before decisions can be made about future traffic safety work. These differences are mirrored in the reports on traffic accident statistics from different municipalities.
In this project the aim has been to do a follow-up of the collection of traffic accident statistics for different municipalities, which previously was done by VTI in 1977 and which has been reported in VTI-Bulletin
64(l). Therefore, during 1981 VTI has once again collected traffic
accident statistics from all municipalities with a road district of their own, in order to follow changes in the traffic safety situation.
The table shows that the number of accidents reported to the police decreases with exception of the two comparisons l974-l975 and 1975-1976. It is uncertain whether this temporary rise solely was caused by a true increase in the number of accidents of if it partially was caused by a larger proportion of accidents being reported by the police to the official statistics. Therefore, it is recommended that 1976 or a later year should be used as a base-year for comparisons with accident numbers for previous years.
(l) VTI-Meddelande 64, "Trafikproblem i tätorter, Pågående FoU-projekt
vid VTI 1977-78".
VII
Table l. Number of traffic accidents reported to the police in municipalities with roadmaintenance responsibility. Percen-tual changes
1972-1973
41,5%
1973-1974
41,5%
1974-1975
+7,5%
1975-1976
41,0%
1976-1977 appr-4,0%
1977-1978 appr 41,0% '3,0%
1973-1979
+0,0%
1979-1980
-2,5%
If an accident occurs within the road district of a municipalitiy the police
report is sent not only to the road responsible autority, the municipality,
but also to the National Road Administration. The National Road Administration counts the reports and publishes the statistics in
"Trafik-olyckor på det statliga vägnätet 19..." (1). If the accident causes injuries
on persons reports are also sent to the National Central Bureau of Statistics, SCB. SCB publishes statistics for "urban" and "rural" areas in
"Vägtrafikolyckor med personskada 19.." (2).
In the table on next side can be seen that the number of accidents has
developed differently in rural areas compared to urban area.
Seen as a whole the number of personal injury accidents has decreased
more in rural than in urban areas, which possible reflects a redistribution
of the traffic.
(l) Trafikolyckor på det statliga vägnätet 19...". VV
(2) Vägtrafikolyckor med personskada l9..." Sveriges officiella
stati-stik, SCB.
VIII
Table 2. The number of road accidents with injured persons for
1972-1980 and the yeariy changes (96) based upon different statistical sources with police reported accidents with
per-sonal injury.
statistics from all municipalities the national road urbanised all accidents with the municipalities with road maintain- network (excl. acci- areas (2) personal injury (2)
ance responsibility (1) dents with animals) (1) .
1972 8124 6955 9454 16013 +0,1% -1,4% +8,8% +2,0% +5,6% 1973 ' 8010 I 7564 9643 16902 -2,7% .22,9% , -9,7% -1,9% -5,1% 1974 7776 7 6830 " 9464 16043 -3,0% -0,12 +2,4% -l,2% +0,0% 1975 7769 6995 9355 16047 +7,3% +7,5% * +7,5% +5,0% +6,2% 1976 8353 7517 9824 17043 -0,6% -6,4% -4,6% -4,7% 1977 -4,5% 8307 7033 9376 16229 ' - 25,7%* +3,3% -2,4% -1,2% 1978 7835 7267 _ *_H ?9153 16028 -2,4% -0,9% -9,7% -0,7% -3.8% 1979 7762 6562 9085' 15424 +3,7% +2,5% -1,8% -1,0% -1,3% 1980 . 7957 6446 8998 15231 VTI MEDDELANDE 288
TIDIGARE VTI-PUBLIKATIONER SOM BERÖRT KOMMUNERNAS TRA-FIKOLYCKSSTATISTIK.
De flesta kommuner med eget väghållningsområde upprättar någon form av statistik över de trafikolyckor som inträffar inom eget
väghållningsom-råde.
Under 1977 samlade statens väg- och trafikinstitut, VTI, in rapporter, PM
och sammanställningar över trafik och trafikolyckor som kommunerna
upprättat. I ett senare brev begärdes kompletteringar av vissa olycksdata
från åren 1972 till 1976. Olycksstatistiken presenterades i
VTI-Meddelan-de 64(l) tillsammans med en presentation av VTI och övriga tätortspro-jekt inom VTI.
VTI-Meddelande 155(2) innehöll sedan en genomgång av här; kommunerna presenterar sin olycksstatistik. Meddelandet innehåller en genomgång av problemet med det splittrade väghållningsansvaret i en kommun, olycks-rapporteringens tillförlitlighet och metoder att undersöka bortfallet samt andra statistikkällor som behandlar trafikolyckor inom tättbebyggt
områ-de.
(l) VTI-Meddelande 64 "Trafikproblem i tätorter". Pågående FoU-projekt
vid VTI 1977-78".
(2) VTI-Meddelande 155, "Trafikproblem i tätorter. Sammanställning av
kommunernas trafikolycksstatistik" av Åke Svensson VTI MEDDELANDE 288
SYFTE
Avsikten med detta projekt har varit att följa upp tidigare års insamlande
av rapporter, PM och dylikt som publicerats av kommunerna och som berört trafik och trafikolyckor. Avsikten har varit att försöka dels spåra någon eventuell allmän trend i olycksutvecklingen i tätort mellan åren
1972 och 1980, dels att göra en jämförelse med andra statistikkällor. VTI skickade därför ut ett brev till samtliga kommuner med eget väghåll-ningsområde och bad om trafikolycksstatistik från 1978 och 1979 och, när den var klar, även för 1980. I början av 1981 hade ungefär hälften av alla
kommuner svarat. Under våren 1981 har kommunerna kontaktats per
telefon. Tonvikten har legat på att få in uppgifter om antalet trafikolyc-kor inom det egna väghållningsområdet.
VÄGHÅLLNINGSANSVAR
Väghållningsskyldigheten för de allmänna vägarna delas mellan staten och
ett drygt hundratal kommuner. Staten ansvarar genom vägverket för
huvuddelen av de allmänna vägarna. Uppdelningen genomfördes i samband med att vägväsendet förstatligades år 1944. I princip blev de dåvarande städerna egna väghållare inom de egna geografiska gränserna. Kommuner
med väghållningsområde ansvarar för i princip alla trafikleder. Kommuner
utan egetväghållningsområde ansvarar för det kommunala väg-och gatu-nätet medan vägverket har ansvaret för de delar av riksvägar och
länsvägar som går genom kommunernas tätorter.
Efterhand har ytterligare några kommuner blivit väghållare och i några kommuner har staten övertagit den allmänna väghållningen. Sedan 1970 har följande kommuner blivit egna väghållare: Oxelösund (1970), Dande-ryd (1971), Nora (1971), Säffle (1976), Hallsberg (1978), Kungsbacka (1979)
och Vadstena (1980). I Klippan, Tomelilla, Kungälv och Laxå har staten
övertagit den allmänna väghållningen. ,Av landets 279 kommuner var 108 väghållare den'l januari 1980.
Det är huvudsakligen de större kommunerna som är väghållare. Men utav de 72 kommuner som har över 30 000 invånare saknar 10 eget väghåll-ningsområde. Utav dessa ligger 9 i Stockholms län. Den 10:e är Marks
kommun i Älvsborgs län.
Det finns ingen samlad bild av trafiksäkerhetsläget i kommuner utan eget väghållningsområde.
Väghållningsproblemet behandlas utförligare i bland annat VTI-meddel-ande 155 "Trafikproblem i tätorter, Sammanställning av kommunernas trafikolyckssatistik" av Åke Svensson och i "Bidragsvägar-System och statsbidrag för kommunal väghållning. Slutbetänkande avgivet av
väghåll-ningsutredningen" ,DSK 1981:4, Kommunikationsdepartementet.
KOMMUNERNAS OLYCKSSTATISTIK
Trafiksäkerhetsarbetet varierar, av naturliga skäl, från kommun till kom-mun. De minsta kommunerna kan med relativt enkla medel överblicka hela tätorten och avgöra var en åtgärd bör sättas in. I de större
kommunerna däremot krävs ofta ett omfattande analysarbete för att
besluta om framtida trafiksäkerhetshöjande åtgärder. Behovet av att ta fram mer eller mindre omfattande beslutsunderlag återspeglas på det sätt som kommunerna väljer att presentera sin trafikolycksstatistik.
Gemensamt för nästan samtliga kommuner, oavsett storlek, är att man upprättar en karta med trafikolyckorna inprickade. Ofta markerar man
dessutom om olyckan medfört personskada och om oskyddade trafikanter varit* inblandade. Med hjälp av en sådan karta kan man få en fullt
tillräcklig överblick över olyckssituationen i en, i varje fall mindre,
tätort.
De mindre kommunerna för sällan någon översiktlig trafikolycksstatistik. För många kommuner är det tillräckligt att notera trafikolyckans läge,
svåraste skadeföljd och om olyckan berott på den "mänskliga faktorn"
eller på brister i trafikmiljön.
Bland de medelstora kommunerna, mer än 10-20 000 invånare i tätorten,
är det vanligt att man upprättar sammanställningar över olycksstatistiken inom eget väghållningsområde. Dessa innehåller oftast en uppdelning av olyckorna på svåraste skadeföljd och på olyckstyp. Som regel används Vägverkets olyckstypsdefinition men ett otal "egna" varianter förekom-mer. Se VTI-Meddelande 155. Jämförelser görs ofta med tidigare års olycksstatistik. Många kommuner väljer ut de mest olycksdrabbade korsningarna och följer upp dessa efter införandet av exempelvis en signalanläggning. Olyckorna uppdelas också på tidsintervall, månad, veckodag och klockslag.
Kommuner med över 60 000 invånare i tätorten, gör en mer omfattande studie av olycksmaterialet på mellan 300 och 1000 olyckor per år. Uppdelningarna görs ofta på flera variabler samtidigt, exempelvis på skadeföljd och månad. De större kommunerna jämför med tidigare års
olycksutfall i långt större grad än de mindre kommunerna. Flera stora kommuner har, förutom den obligatoriska olyckskartan, skisser över enskilda särskilt olycksdrabbade och/eller trafikintensiva korsningar där olyckorna inritats med angivande av körriktning, trafikantslag och
svåras-te skadeföijd.
Sammanfattningsvis kan man säga bortsett från olyckskartan, att det är svårt att hitta en minsta gemensamma nämnare vad avser kommunernas
trafikolycksstatistik.
Några enstaka kommuner låter polisrapporterna stanna hos polismyndighe-ten utan 'vidare åtgärd från kommunens sida. Polisen gör i sin tur olycksstatistik över olika polisdistrikt men de sammanfaller inte alltid med kommunernas väghållningsområde.
FAKTORER SOM PÅVERKAR ANTALET OLYCKOR I EN TÄTORT
För att kunna genomföra en relevant jämförelse mellan olycksutfallet i en tätort under två skilda år måste en mängd faktorer kontrolleras.
En tätort förändras från ett år till ett annat. Gatunätet kan bitvis genomgå ganska radikala förändringar. Av trafiksäkerhetsskäl avstängs gator i tätortskärnan, vilket minskar antalet konflikter mellan bilar och
oskyddade trafikanter. Nya leder byggs ut, vilket flyttar trafik från en
del av gatunätet till ett annat. Men också enskilda vägavsnitt och korsningar förändras. Bussfiler och signalanläggningar i och mellan kors-ningar tillkommer, mm mm.
Men olyckorna påverkas också av trafikens förändringar. Ökar trafiken
ökar också som regel antalet olyckor. Man kan anta att trafikvolymen påverkas av åtminstone följande faktorer som påverkar all trafik; priset på bensin, bilar, bilskatt, försäkringspremier m m; attitydförändrinar mot ökat energisparande, ökat cykel-och kollektivtrafikåkande 0 s v. Men en
tätorts trafikvolym påverkas dessutom av förändringar av väg- och gatunätet, avstängningar, enkelriktningar, möjligheter till alternativ genom förändringar av bussnätet, "70-kort" och nya cykelleder,
parke-ringsmöjligheter och avgifter i köpcentra och lokaliseringen av nya bostads- och arbetsplatsområden.
Förändras befolkningen påverkas också olyckorna. Ökar exempelvis
antalet 15-17-åringar ökar antalet skadade mopedister (l).
Olyckorna påverkas dessutom av allmänna trafiksäkerhetsåtgärder såsom bilbältes- och varselljuslagen.
l) VTI-rapport 193 "Trafikproblem i tätorter, Trafiksäkerhetsläget i tätorter" av Göran Nilsson.
OLYCKSRAPPORTERING
Den officiella trafikolycksstatistiken bygger pårapporter om olyckor som utretts av polis. Rapporten skickas till väghållaren och om olyckan
medfört personskada också till Statistiska Centralbyrån. Vägverket får också tillgång till rapporter från olyckor som inträffat inom kommunernas väghållningsområde. Före oktober 1975 var det olika separata blanketter
för personskadeolyckor och enbart egendomsskadeolyckor. Efter oktober
1975 är rapporteringsförfarandet detsamma genom att "baksidan" på trafikmålsanteckningen som utgör statistikuppgiften fotokOpieras. Om
den reformen påverkat antalet olyckor som kommit till väghållarens
kännedom är inte utrett.
Ett odiskutabelt faktum är att långtifrån alla trafikolyckor kommer till
polisens kännedom. Bortfallet är svårskattat men enligt flera oberoende undersökningar kan bortfallet för egendomsskador vara 50-90 % och för personskadeolyckor 30-70 o/c . Många kommuner påminner i sina
publika-tioner om det stora bortfallet, men antar att det är ungefär lika stort år från år.
Bortfall i olycksrapportering har behandlats utförligare i bland annat
AVOG "Angelägenhetsbedömning av väg- och gatubyggnadsobjekt" del 3,
effektkatalog statens vägverk 1981-04 P009 och VTI-meddelande l55.
METOD
Resultatet från de insamlade kommunala redovisningarna av
olycksstatis-tiken återfinns i tabellerna 5-18.
Trots att tabellerna inte är fullständiga går det att spåra eventuella
trender i siffermaterialet.
Jämförelser har gjors mellan varje årspar 1972-1973, 1973-1974, 1974-1975, 1975-1976, 1976-19781, 1978-1979 och 1979-1980. Vid jämförelsen är kommunerna indelade i 7 grupper efter storlek. De tre största tätorterna Stockholm, Göteborg och Malmö bildar grupp 1, 4-15 grupp 2, 16-30 grupp 3, 31-60 grupp 4, 61-105 grupp 5. Vid jämförelserna mellan två år medräknas endast de kommuner som har statistik från båda åren. Gävle, exempelvis, medräknas bara vid jämförelser mellan 1972-1973, 1973-1974, 1974-1975, 1975-1976 och 1976-1978, men ej vid jämförelser mellan 1978-1979 och 1979-1980.
l) Statistiken från 1977 kommer från Vägverkets inventering som
redo-visats i "Trafikolyckor på det kommunala vägnätet 1977" TU 141,
Resultatet avviker delvis från kommunernas officiella redovisningar.
8.1
8.2
Tabell 1.
RESULTAT
Årsvisa jämförelser
Resultatet av de årsvisa jämförelserna återfinns i tabell 1 nedan
Med undantag för 1974-1975 och 1975-1976 uppvisar antalet polisrappor-terade trafikolyckor en tendens att minska. Reformen med gemensam rapporteringsrutin för person- och egendomskadeolycka genomfördes i oktober 1975. Det är inte uteslutet att den reformen medförde att fler egendomskadeolyckor kom med i den officiella statistiken. Det skulle kunna förklara den kraftiga ökningen i antalet polisrapporterade trafik-olyckor mellan 1974 och 1976.
Antalet polisrapporterade trafikolyckor i kommuner med eget väghållningsområde, procentuell förändring.
1972-1973
41,5%
1973-1974
41,5%
1974-1975
+7,596
1975-1976
.41,0%
1976-1977
41,0% 43,0%
1977-1978
4,0%
1978-1979
+0,0%
1979-1980
-2,5%
Jämförelser med andra statistikkällorVarje polisrapport över trafikolyckor skickas, som tidigare nämnts, till
väghållaren . Inträffar olyckan inom en kommuns väghållningsområde skickas en kopia av rapporten också till vägverket. Har olyckan medfört
personskada skickas dessutom en kopia till statistiska centralbyrån
oav-sett vem som är väghållare på olycksplatsen. VV och SCB upprättar i sin tur statistik över det material som inkommer. De publiceras årligen i "Trafikolyckor på det statliga vägnätet 19.." reSpektive "Vägtrafikolyckor med personskada l9..".
8.2.l
8.2.2
10
I tabell 2 och 3 görs en jämförelse mellan det material som framräknats i denna rapport och VVs och 5035 statistik.
Antalet polisrapporterade olyckor
I tabell 2 nedan första kolumnen återkommer jämförelserna från tabell 1.
Den bygger alltså på årsvisa jämförelser där enbart de kommuner som har
statistik över båda jämförelseråren medräknas. I den andra kolumnen återfinns totala antalet polisrapporterade trafikolyckor inom samtliga
kommunala väghållningsområden det aktuella året. Antalet väghållande kommuner varierar något, liksom enskilda vägar/gator byter väghållare. Men dessa förändringar är förmodligen marginella och både kolumn ett och två kan anses spegla olycksutvecklingen inom de kommunala väghåll-ningsområdena.
Antalet polisrapporterade trafikolyckor på det statliga allmänna vägnätet
har ökat kraftigt mellan l972 till l980.
tillskrivas olyckstypen viltdjursolyckor som ökat med i genomsnitt 19%
per år eller från 2773 år 1972 till ll l26 år 1980. Eftersom tätorterna är
förskonade från viltdjursolyckor har dessa frånräknats från totala antalet
Men hela den ökningen kan
olyckor på det statliga allmänna vägnätet. Tabellvärdena har utritats i figur 1.
Olycksutvecklingen skiljer sig något om man jämför det statliga vägnätet och kommunernas vägnät. Kurvorna för de olika sätten att beräkna olycksutvecklingen inom kommunernas väghållningsområden ligger som sig
bör helt nära varandra.
Antalet polisrapporterade personskadeolyckor
Statistiska centralbyrån för statistik över alla trafikolyckor som medför personskada. SCB uppdelar personskadeolyckorna på bl a län, kommun
(här menas hela kommunen och inte bara kommunens väghållningsområde), skadeföljd, olyckstyp, månad, vägtyp, vägbeläggning, ljusförhållande och
kommuneras egen statistik -4,3% -4,3% +7,6% +4 , 3% -4,0% -4,0% +0,0% -2,4% 11 samt1iga kom-muner med eget
väghå11nings-område enligt vv (1) 32156 30561 28711 31363 33071 31273 29768 30381 30328 -5,0% -6,0% +9,2% +5,5% -5,4% -4,8% +2,0% -C),2% "Trafik01yckor på det stat1iga vägnätet 19...".
Tabell 2. 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 (1) 1% 1% 1%-1%. 1% %< . 1_/ 96 < ./ / M< % %-mm Figur 1. 75 VTI MEDDELANDE 288 78 79 80
Antalet polisrapporterade trafikolyckor åren 1972-1980 och förändring mellan år utifrån olika redovisningar av statistik baserade på polisrappørterade trafikolyckor.
stat1iga a11-männa vägnätet exk1. v11t01yckor (1) 17719 19095 16987 19041 19965 19404 19318 18435 17597 VV. +7,8% .-11,0% +12,1% +4,9% -2,8% -0,4% -4,6% -2,0% Kommunernas egna statistik --..- Vägar/gator där kommunerna är väghåliare ...Statens vägar ekausive viit
Polisrapporterade trafikolyckor. Olycksutvecklingen 1972-100 : medelvärde 1972-1980.
12
på tättbebyggt/ej tättebyggt område. Med tättbebyggt område menas alla tättbebyggda områden oavsett om det är en kommun, staten eller en enskild som är väghållare.
l tabellen nedan jämförs olycksutvecklingen på kommunernas väghåll-ningsområde dels med det statliga vägnätet exklusive viltolyckor och dels med olycksutvecklingen inom tättbebyggt område och det totala antalet personskadeolyckor oavsett väghållare och eventuell bebyggelse.
Som framgår av tabellen och figuren på nästa sida har olycksutvecklingen mellan 1972 och 1980 varit annorlunda på landsbygd än vad den varit i tätort. Totalt sett har personskadeolyckorna gått ner mer på landsbygd än i tätort vilket möjligen speglar en omfördelning av trafiken.
Tabell 3. Antalet pohsrapporterade personskadeolyckor åren 1972-1980 och forandrlngar mellan år utifrån ollka redov1sn1ngar av StatlStlk baserade på pollsrapporterade tratlkolyckor med
personskada.
kommunernas samt1iga kom- stat11ga 611- tättbebvg t samtliga
person-egen statistik muner med eget männa vägnätet område (2? skadeo1yckor (2) vaghá11n1ngs- exkl. v11t01. (1) område (1) 1972 8124 6955 9454 A 16013 +0 12 -1 AZ +8 82 +2 OZ +5,62 1973 8010 7564 9643 16902 -2,7z -2,9z -9,7z -1,92 -5,12 1974 7776 6830 9464 16043 -3,0Z -U,lZ +2,4Z -l,22 +0,0Z 1975 7769 6995 9355 16047 +7,32 v";.7 +7,52,r MM_. ñrk +7,52 +5,0Z +6,2Z 1976 '«8358 7517 * 9824 17043 -0,62 -6,42 -4,62 -4,72 1977 -4,52 8307 7033 9376 16229 -5,7z +3,3z : -2,4z -1,2z 1978 7835 7267 9153 16026 -2,4z -0,9z -9,7z -0,7z -3,sz 1979 7762 6562 9085 15424 +3,7Z +2,SZ -l,8Z -l,OZ ' -1,3Z 1960 7957 6446 8998 15231
TRAFIKOLYCKOR PÅ DET STATLIGA VÄGNÄTET 19.." STATENS VÃGVERK, DATASEKTIONEN.
"VÃGTRAFIKOLYCKOR MED PERSONSKADA 19.." SVERGIES OFFICIELLA STATISTIK. STATISTISKA CENTRALBYRÅN.
8.3
13
-_A-_ Kommunernas väghållningsomrâde (VV) _.--- Statliga vägnätet (W) 108 < . exklusive viltolyckor -o--o- SCB tättbebyggt 106 . _..._ _. -. SCB totalt' Kommunernas egna 104 1 t-atis-tik 102 " 100 W 98 -4 96 < 94 « 92 4 W 1972 73 74 75 76 77 78 79 80
Figur 2. Polisrapporterade trafikolyckor med personskada. Olycks-utvecklingen 1972-1980. 100 = medelvärde 1972-1980.
De enskilda kommunernas olycksutveckling
Med avseende på totala antalet polisrapporterade trafikolyckor, såväl personskadeolyckor som enbart egendomsskadeolyckor finns en avtagande
tendens för Göteborg, Borås, Landskrona, Skellefteå, Katrineholm,
Härnö-sand, Ludvika, Fagersta och Söderhamn under perioden 1977-1980.
Bland de tätorter där olyckstalen ökar är Stockholm, Norrköping, Helsing-borg, Jönköping, Eskilstuna, Södertälje,Solna, Enköping och Falkenberg. En direkt värdering av ovanstående är inte möjlig att göra utan vi tvingas konstatera att det inte finns någon enhetlig tendens när det gäller totala antalet polisrapporterade trafikolyckor i tätorter.
När det gäller polisrapporterade personskadeolyckor är det enbart i
Stockholm och Malmö där en ökning skett under 1970-talet.
Övriga
tätorter uppvisar oförändrade eller avtagande antal personskadeolyckor.
14
Personskadeolyckor är i sig ett relativt stabilt mått på
trafiksäkerhets-läget men eftersom den slumpmässiga variationen är betydande kan det
vara förenat med stora svårigheter att enbart utifrån antalet
person-skadeolyckor försäkra sig om trafiksäkerhetsläget förbättrats eller ej. För att åskådliggöra detta skall vi se på två tätorter - Oskarshamn och Enköping - och antalet personskadeolyckor i dessa tätorter från 1972 till 1980.
1972 73 74 75 76 77 78 79 80
Oskarshamn 43 33 25 34 35 33 23 39 24
Enköping 39 45 38 35 31 35 39 39 44
Det genomsnittliga antalet personskadeolyckor per år är i Oskarshamn 32
och i Enköping 38. Om vi antar att antalet olyckor är poissonfördelade
bör 9 av 10 årsobservationer falla inom intervallet 23 till 41 för Oskarshamn respektive 28 till 48 för Enköping. (Intervallet beräknas
genom _OlycksMedel t 1,65 x OM.)
Vi finner för Oskarshamn att 1 år faller utanför intervallet medan
samtliga 9 år ligger inom det angivna intervallet för Enköping.
Att Oskarshamn har i genomsnitt lägre antal personskadeolyckor än Enköping kan också visas. Anta att det genomsnittliga antalet
person-skadeolyckor i Oskarshamn skulle vara 38 stycken per år -d v 5 som i Enköping - så finner vi att olyckstalen för 3 av de 9 åren är lägre än den
lägre intervallgränsen för Enköping. Motsatt finner vi att Enköping för två år av åtta har högre värden än den övre intervallgränsen för
Oskarshamn.
Bilaga 1
Sid l (11)
Tabell 5. Antal polisrapporterade trafikolyckor.
_ 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 Stockholm 3838 3542 3847 3861 4187 4797 4579 4252* 4327* Göteborg 5443 5113 4677 5350 5410 4732 4344 4148 3900
Malmö
3537
2904
elialap 2816
3013
(âlggl
3082
3139
3089
Uppsala 759 641 584 527 537 (232) 716 650 661Västerås
745
822
722
738
720
*(222)
631
636
717
örebro 711 577 443 583 814 (23:) 577 691 578 Norrköping 436 426 571 504 483 (528) 605 667 640 Helsingborg 695 705 680 720 740 (768) 750 800 794 Linköping 494 494 505 512 600 (233) 430 510 479 Jönköping 335 330 471 546 555 (507) 464 558 477 Borås 1081 1058 937 725 746 låg:) 547 522 493 Gävle 412 363 343 377 381 (403) 371 Eskilstuna 467 547 582 588 575 (232) 656 716 733 Södertälje 258 222 212 184 180 (203) 329 320 299 Lund 446 421 428 456 442 (489)(från "Trafikolyckor på det * preliminära siffror kommunala vägnätet 1977 VV TU 141)
Tabell 6. Antal pollsrapporterade trafikolyckor.
1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 Solna 106 146 195 227 209 (13:) 322* 326* 323* Sundsvall 459 387 492 441 419 (322) 294 317 389 Karlstad 334 277 260 302 266 (254) 272 181
Umeå
260
329
321
354
.150
(3331)
323
300
302
Halmstad 272 335 382 446 509 (385) 357 353 Mölndal (483) Trollhättan 258 325 (258) 206 193 Luleå 571 498 622 604 630 (415) 489 517 457 Växjö 280 318 195 2 333 (278) 280 312 260 Borlänge 259 345 307 245 217 (213) 219 211 241 östersund 218 222 226 246 240 (12?) 163 231 219 Karlskoga 224 237 262 309 256 (288) 250 268 218 karlskrona 274 297 213 216 273 (206) 252 248 216 Uddevalla 199 354 (295) 233 237 257 Kalmar 324 363 271 302 338 (3:2) 309 344 296(från "Trafikolyckor på det * preliminära siffror kommunala vägnätet 1977 VV TU 141)
VTI MEDDELANDE 288
Bilaga 1 Sid 2 (11)
M. Antal polisrapporterade trafikolyckor.
1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 Kristanstad' 251 230 279 289 311 (302) 283 295 315 Nyköping 178 _1952, 203 225 214 (2051 198 143 192
Lidingö
112
118
85
110
95
(gå)
69
119 -
120
Falun
237
271
261
314
290
(290)
290
245
245
Skövde 225 213 194 220 268 (231) 223 236 263 Örnsködsvik 86 151 138 140 145 (128) 162 159 140 Landskrona 347 331 339 346 301 (267) 286 264 242 Motala 193 135 103 123 171 (2341 176 184 143 Skellefteå 166 195 178 181 142 (175) 146 143 130 Sandviken 160 139 168 128 107 (84) 114 125 93 -Sundbyberg 47 63 86 97 73 (69) 69 81 Kiruna (168) Danderyd 81 87 57 76 70 (62) 64 72 72Katrineholm
174
177
155
194
183
(Ägg)
139
115
143
Trelleborg 180 177 161 171 203 (178) 196 200 184 (från "Trafikolyckor på det kommunala vägnätet 1977 VV TU 141)Tabell 8. Antal polisrapporterade trafikolyckor.
1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 Västervik 154 134 138 139 129; '(146) 153 134 109 Kristinehamn 101 98 i 100 134 116 (101) 100 97 101 Lidköping 138 147 132 (135) 124 139 124
Vänersborg
106
126
86
128
115
(13%)
144
157
133
Köping 114 118 100 126 125 (112) 86 110 114 Visby (160) 153 190 Nacka 227 187 160 208 177 (123) 229 174 197 Boden 169 199 149 173 237 (220) 142 168 95 Varberg (272) Avesta 76 76 76 75 124 (91) 81 59 73 Oskarshamn 74 103 75 111 119 (107) 91 103 98 Härnösand 105 101 129 117 117 (129) 123 77 82 Alingsås 125 159 133 158 177 (177) 162 152 159 Nässjö 113 107 124 125 142 (118) 100 112 122 Enköping 113 103 105 101 120 (109) 124 124 117 VTI MEDDELANDE 288(från "Trafikolyckor på det kommunala vägnätet 1977 VV TU 141)
Bilaga 1
Sid 3 (11)
Tabell 9._ Antal polisrapporterade trafikolyckor.
i . 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 Ludvika 126 104 97 114 92 (71) 48 Karlshamn 89 80 _ 7 in 98 (1 Hässleholm 168 Mariestad Piteå Ängelholm Värnamo Falköping Hudiksvall Tranås 80 Fagersta 97 Söderhamn 110 Ystad 29 38 Falkenberg 93 97
Arvika 4
64
69
70
67
(från "Trafikolyckor på det kommunala vägnätet 177 VV TU 141)Tabell 10. Antal polisrapporterade trafikolyckor.
1972 ' 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 Oxelösund 38 38 20 52 68 46 37 Eslöv 84' 88 0 Nybro 79 110 Ljungby 96 Norrtälje 46 Mjölby 94 Vetlanda 64 Ronneby Arboga Kumla Sala Nynäshamn Höganäs Stängnäs Säffle (från "Trafikolyckor på det kommunala vägnätet 1977 VV TU 141) VTI MEDDELANDE 288
Bilaga 1 Sid 4 (11)
Tabell ll. Antal polisrapporterade trafikolyckor.
1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 Skara 4. _41. 63 i 58 (50) '35 52 Eksjö '3:24 ä gg 1117 _ _ ' (§15$3'4,494 * 7 81 Degerfors Åmål Lindesberg Tidaholm Filipstad Ulricehamn Lysekil Vimmerby Sölvesborg Hedemora Simrishamn Nora Strömstad Hultsfred (från "Trafikolyckor på det > kommunala vägnätet 1977 VV TU 141)
Tabell l2. Antal pollsrapporterade trafikolyckor med personskada.
1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 Stockholm 1050 1049 1019 957 1114 71188 1166 1175 1176 Göteborg 1107 1094 1056 994'* 1034 949 922 897 899 Malmö 630 548 417 446 577 658 574 584 693 Uppsala 256 226 216 169 154 178 184 180 200 Västerås 191 185 219 218 224 200 211 179 243 Örebro Norrköping 178 178 183 174 168 195 166 151 166 Helsingborg 7 230 227 226 202 215 176 161 185 150
Linköping
146
1 162
155
158
129
16;
140
143
147
Jönköping 134 138 155 158 129 163 117 125 110 Borås 131 136 126 137 163 114 129 121 113 Gävle 120 140 119 131 108 '124 Eskilstuna 151 158 184 164 183 (128) 166 161 158 Södertälje 57 62 66 52 60 80 105 Lund 116 110 112 95 93 86VTI MEDDELANDE 288
Bilaga 1 Sid 5 (l 1)
Tabell 13, Antal polisrapporterade personskadeolyckor.
1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980
Solna 1 v 51 :.57 om..43 rika660.9..'.r .A
Sundsvall
M A.
1809 -"*'-' 4106'
96
'
80
Karlstad ' . 96 . 103 98 Umeå 87 86 Halmstad 119 Trollhättan Luleå Växjö Borlänge Östersund Karlskoga Karlskrona Uddevalla KalmarTabell 14. Antal polisrapporterade personskadeolyckor.
1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980
Kristianstad 63 62 62 57 89
Nyköping 79 73 81 58 59
Lidingö 36a 60a 45a 42a 46a
Falun 46 58 69 54 Skövde 46 52 66 53 Örnsköldsvik 40 56 56 39 Landskrona 85 66 81 77 Motala U 49 45 42 Skellefteå ;74- 64 54 60 Sandviken 40 50 53 Syndbyberg 24 29 21 Kiruna Danderyd 21 1 Katrineholm 44 44 Trelleborg 21 25
= antal skadade personer
a
b = inklusive E 3 olyckor
Bilaga 1 Sid 6 (l 1)
Tabell 15, Antal pollsrapporterade personskadeolyckor.
1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 Västervik - 26 28 24 29 39 --36 53 Kristinehamn 27 .41»- ' 43 "L - *i 51 46 37 Lidköping V 32 :» * '42 31 35 Vänersborg 32 30 32 26 Köping 19 33 36 28 Visby i 48 Nacka 47 Boden 70 Varberg 81 Avesta 28 Oskarshamn 33 Härnösand 4 38 Alingsås 49 »3 Nässjö \ 39 Enköping 35
Tabell 16. Antal polisrapporterade personskadeolyckor.
1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 Ludvika ^ 24 30 28 19 19 Karlshamn 22 25 31 35 24 Hässleholm 29 34 44 36 42 Mariestad 24 19 27 25 Piteå 40 43 Ängelholm 37 56 Värnamo 33 36 Falköping ' 29 29 Hudiksvall 24 30 Tranås 27 17 Fagersta 14 22 Söderhamn ' 41 36 Ystad 25 Falkenberg 36 Arvika 24 VTI MEDDELANDE 288
Bilaga 1 Sid 7 (l 1)
Tabell 17. Antal polisrapporterade trafikolyckor med personskada.
1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 Oxelösund '25 10 23 25 10 7 11w 11 16 Eslöv .. ' 18 39 38' '27 24 25 29 29 Nybro 7 17 g 26 28 20 ,13, 25," 23 25 Ljungby 21 23 16 17 21 17 Norrtälje 28 11 11 8 16 19 Mjölby 11 30 10 Vetlanda 22 16 15 Ronneby 47 40 Arboga 7 9 Kumla 12 12 Sala Nynäshamn Höganäs Strängnäsv Säffle
Tabell 18. Antal polisrapporterade trafikolyckor med personskada.
1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 Skara - 18 Eksjö 26 Åmål Degerfors Lindesberg Tidaholm Filipstad Ulricehamn Lysekil Vimmerby Sölvesborg Hedemora Simrishamn Nora Strömstad VTI MEDDELANDE 288
V T I M E D D E L A N D E 2 8 8 1972/1973 1973/1974 1974/1975 1975/1976 1976/1978 1978/1979 1979/1980 12818-11559
1'3
-9,3z
11559-1C691- 17,5% 10691-12027 + 12,5% 12027-12610 + 4,85% 12610-12005 _ 18% 12005-11539 11539-11316 ' ;188% 119% 6839-6606 q - 15 _ 315% 6478-6460 _ '313% 6460-6773 + 4,8% 6331-6076 ' 19% ej Lund 5705-6070 6070-5871 + 6,4% - 3,3%ej Lund, Gävle ej Lund, Gävle
3581-3754
16 - 30 + 4,8%
utom Hâlndal ej Trollhättan
Uddevalla 3754-3746 - 012% ej Trollhättan Uddevalla 3551-3692 + 4,0% ej Trollhättan, Växjö, Uddeval-la 4149-4392 + 5,9% ej Växjö 4725-3829 -19102 3945-4044 3317-3178 + 215% ' 412% ej Karlstad, Halmstad 3914-3993 31 - 60 + 2,0%
utom Kiruna ej Lidköping,
Varberg ' Visby 3993-3782 ' 513% ej Lidköping, Visby 3920-4356 +11,1% ej Visby 4356-4403 _ 111% ej Visby 4403-4034 ° 814% ej Visby 4187-4117 3846-3806 + 117% _ 110% ej Visby ej Sundbyberg, ' Visby 2238-2219 61 - 105 - 0,8%
utom Piteå, ej Mariestad,
Ronneby, saft-Ljungby, Sala,
le, Håganäs, Tidaholm, Vim-Degerfors, nerby,
Ström-Åmål, lyse- stad
kil :en Nora
2308-2304 " ej Mariestad, Ljungby, Tida-holm, Vimmerby, Strömstad 2387-2549 + 6,8% ej Ljungby, Ti-daholm, Vimmer-by, Strömstad 2687-2770 + 5,0% ej Ystad, Vim-merby, Ström-stad 2647-2311 -12;7% 'ej Värnamo, Ystad, Lindes-berg 2311-2405 2201-2166 + 11% 116% ej Värnamo, ej Mariestad,
Ystai, Lindes- Värnamo, Tranås,
berg Ystad, Filip-stad, Lindes-berg
29390-28131 ' 128% 28220-27301 - 4,322 27027-29084 + 7,61% 29681-30948 + 4,277 30716-28255 ' 81012 28153-28175 26973-26337 + 0,01% - 2,38% Bi la ga 1 id 8 (11 )
Bilaga 1 Sid 9(11) 2 OLYCKOR "\ 112 a V ' .i /'-/ '\ ,110 - , ., ---- 1-3
/ 1
w_ 4-15
108 -1 -.._..16-30 _._31-60 105 - -A-61-105 --- 1-105 104 9 1021 100 98 1 96 « 94 1 i \. /'\..92-
1./
\..
\. 90 - 1972 73 74 75 76 77 713 79 \80 VTI MEDDELANDE 288V T I M E D D E L A N D E Z S S 1972-1973 1973-1974 ANTAL PERSONSKADEOLYCKOR 1974-1975 1975-1976 1976-1978 1978-1979 1979-1980 l - 3 2787-2691_ 2691-7492"' 714% 2492-2397_ SJ870 2397-2725+13,8% 2725-2662" 21370 2662-2656" 012% 2656-2768+ 4,2% 4 - 15 ej Örebro 1710-1722 + 0,7% 1722-1761 + 2,3% 1761-1649 " 61,4% 1649-1680 + 1,9% 1587-1498 °° Sjö?) ej Lund 1274-1245 - 2,3% ej Gävle, Sö-dertälje, Lund 1245-1287 + 3,4% ej Gävle, Sö-dertälje, Lund 16 - 30 ej Växjö 893-883 + 5,2% Uddevalla ej Trollhättan, 883-913 + 3,4% ej Trollhättan, Uddevalla 913-920 + 0,8% ej Trollhättan, Uddevalla 1051-1101 + 4,8% 1023-932 _ 819% ej Trollhättan 872-831 "' 1770 ej Solna, Trollhättan 660-698 + 5,8% ej Solna, Karl-stad, HalmKarl-stad, Trollhättan 31 - 60 ej Kiruna, Visby, Var-berg + 6,1% 1107-1175 ej Lidköping 1175-1111 _ ej Lidköping 1143-1124 " 1124-1207 + 7,4% 908-880 311% ej Skövde, Sand-viken, Katrine-holm, Kristan-stad, Boden 790-710 101 ej Skövde, Mo-tala,Sandviken, Danderyd, Kat-rineholm, Kris-tinanstad, Lid-köping, Boden 687-691 + 0,6% ej Skövde, Örn-sköldsvik, Mo-tala, SandViken, Syndbyberg, Dan-deryd, Väster-vik, Lidköping, Boden 61 - 105 ej Ronneby, Piteå, Scllef teå, Lysekil, Nora, Strö:-stad 601-581 - 3,3% mora ej Mariestad,
Höganäs,Åmál.Tranås, LjungbydTranás, Ljungby,
-Sala, Tidaholm, Vimmerby, Hede-602-607 + 0,8% ej Mariestad, Tidaholm, Vim-merby, Hedemora
652-661 + 1,4% ej Ljungby, Ti-daholm, Vimmer-by, Hedemora 704-719 + 2,1% ej Ystad, Vim-merby, Hedemora 412-385 - 6,5% ej Ystad, Arvika Hudiksvall, Tra-nás, Söderhamn, Ludvika, Karls-hamn, Ängelholm, Värnamo, Mjölby, Strängnäs, Lin-desberg, Hede-mora, Simrishamn 360-372 + 3,3% ej Ludvika, Karlshamn, Ma-. riestad, Ängel-holm, Värnamo, Hudiksvall, Tranås, Söder-hamn, Ystad, Arvika, Mjölby, Strängnäs, Lin-desberg, Tida-holm, Simris-hamn 209-320 + 3,6% ej Ludvika, Karlshamn, Ystad, Marie-stad, Ängelholm, Värnamo, Hudiks-vall, Tranås, Söderhamn, Ar-vika, Mjölby, Strängnäs, Skara, Lindesberg, Tida-holm, Filipstad, Vimmerby, Sölves-borg, Simrishamn 7044-7052 + 0,11% 7073-6884 - 2,67% 6961-6751 ' 31022 6925-7432 + 7,32% 6655-6357 4148$ 5958-5814 ' 2792? 5557-5764 + 3,73% Büa ga 1 Si d 10 (11 )
Bilaga 1 Sid 11 (11) PERSONSKADEOLYCKOR 110. - , n--- 1-3 108-- .- --- 4-15 . 1 ---- 16-30 106« -0--31-60 -A--61-105 104- ---- 1-105 102-100 98- 96- 94-921 90' 1972 73 74 75 76 77 78 79 80 VTI MEDDELANDE 288
