Kunskapsstyrning –
begreppsbildning och praktik
2011-11-17
Ulf-Johan Olson
Utvecklingspartner i Stockholm AB
Rapporter
Mot en effektivare kunskapsstyrning (2009, Socialstyrelsen och SKL)
Kartläggning och analys av nationellt och regionalt stöd för en evidensbaserad praktik i hälso- och sjukvården
På väg mot en evidensbaserad praktik inom
På väg mot en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten (2011, Socialstyrelsen och SKL)
Det räcker inte med kunskap om epilepsi… (2009, Svenska Epilepsiförbundet)
Epilepsivården för vuxna sett ur ett kunskapsstyrnings- och patientperspektiv
Långsam kunskapsutveckling
från Hippokrates/Galenos till EBM
Kunskap är det vi tror är kunskap
Antikens och medeltidens läkare trodde att sjukdom orsakades av obalans mellan de fyra kroppsvätskorna
Nutidens läkare tror att de orsakas av gener och deras
Nutidens läkare tror att de orsakas av gener och deras samspel med den inre och yttre miljön; av
mikroorganismer mm
Vägen från dogmatisk filosofi till naturvetenskap och beprövad erfarenheter bestod av många enskilda upptäckter och innovationer samt
Friare samhällsskick och akademier (renässansen),
boktryckarkonsten, sekularisering, krig, nyfikenhet, obduktioner, slumpvisa iakttagelser, större öppenhet och transparens,
experimentell laboratorieforskning, klinisk forskning, systematiska
Nya katedraler och källor till trygghet
Tryggheten kommer inte längre från förtröstan, utan ifrån kontroll över naturen, inklusive människan själv
samtidigt är kontroll en bräcklig strategi för att skapa mening och trygghet i den sköra tillvaro som kallas livet
Olika domäner, olika styrlogiker
Politisk styrning
Admini- strativ styrning
Kunskaps- styrning
Varje styrlogik har särskilda kännetecken och upprätthåller
delvis olika normer för vad som är acceptabla procedurer
Styrmiljö kunskapsstyrning
Kunskapsstyrning är en uppgradering av det traditionella begreppet professionsstyrning
Väsentligt större krav på systematik, evidens, kostnadseffektivitet och oväld när nya medicinska teknologier ska utvärderas
och oväld när nya medicinska teknologier ska utvärderas
Kunskapsstyrningens kopplingarna till linjeorganisation och budgetstyrning har varit svaga, men utvecklats nu snabbt
Krav på ordnat införande
Kunskapsstyrningen ställer större krav än tidigare på
analyskapacitet och processledning inom huvudmännens centrala staber
EBM/EBP är inte kunskapsstyrning
EBM och EBP – är strategier för transparent beslutsfattande på mikronivå där den
professionelle väger samman
Bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap
Bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap
Patientens/klientens önskemål
Professionell kunskap (beprövad erfarenhet)
i syfte att nå målen med konsultationen eller
interventionen.
Patientens erfarenheter och
önskemål
Profes- sionell
kompetens och
expertis
Bästa veten- skapliga
evidens
EBM
Bilden av EBM kan förtydligas (Hayes mf)
Patientens tillstånd och omständigheter
Den ursprungliga bilden av EBM tydliggör inte
• att patientens tillstånd och omständigheter är
Forsknings- evidens Patientens
preferenser och erfarenheter
Professionell kompetens och expertis
och omständigheter är en central utgångspunkt för hälso- och
sjukvårdens arbete
• de professionellas centrala roll
Kunskapsstyrningens syfte
Syftet med kunskapsstyrning är att i ökad
utsträckning åstadkomma en evidensbaserad
praktik så att kvalitetssäkrad kunskap sprids
praktik så att kvalitetssäkrad kunskap sprids
och används inom verksamheten
Kunskapsstyrning - definition
Kunskapsstyrning inom hälso- och sjuk- vården består av alla styr- och lednings- processer som bidrar till att etablera och utveckla en evidensbaserad praktik, d v s utveckla en evidensbaserad praktik, d v s som
implementerar bästa tillgängliga kunskap
skapar och upprätthåller en ändamålsenlig infrastruktur för kunskapsbildning och
kunskapsutveckling
En infrastruktur för kunskapsstyrning in- kluderar strukturer och ledningssystem för
Transparenta modeller med hög legitimitet för framtagande och implementering av
Riktlinjer, vägledning och andra kunskapsunderlag
Skarpa beslut grundade på bästa tillgängliga kunskap
Systematisk uppföljning och utvärdering med stöd av
Systematisk uppföljning och utvärdering med stöd av
gemensam informationsstruktur och terminologi,
hälsodataregister, läkemedelsregister, kvalitetsregister mm.
Systematiskt förbättrings- och utvecklingsarbete
En god kunskapsbas
Ändamålsenlig grund- och tillämpad forskning
Ändamålsenlig grund- och specialistutbildning samt
Organisation för kunskapsstyrning och kunskapsbildning
Bör inkludera strukturer och ledningssystem för
Implementering Implementering av evidensbaserade metoder av evidensbaserade metoder och instrument
Systematisk uppföljning och utvärdering av
vårdprocesser och använda teknologiers effekter
Systematiskt förbättringsarbete
FoU
Grund- och vidareutbildning
Mottagare för kunskapsunderlag/- styrning finns i hela styrkedjan
De olika yrkesgrupperna
Beslutsfattare
Verksamhetsansvariga chefer
Administrativ ledning Politisk ledning
Politisk ledning
Vård på lika villkor och likvärdig vård är politiska dimensioner, liksom en kostnadseffektiv vård
Dessutom har patienten/medborgaren rätt till
självbestämmande och behöver utifrån tillgänglig
kunskap kunna värdera olika alternativ för behandling
och/eller effekter av sin livsstil
Huvudmännens ambitioner
Skapa tydligare funktionella, organisatoriska och ledningsmässiga strukturer för kunskapsstyrningen
Skapa ett ordnat införande av nya medicinska
teknologier med tydliga kopplingar till budgetprocessen Sammanföra existerande sakkunnigorganisationer för
Sammanföra existerande sakkunnigorganisationer för läkemedel respektive de grupperingar som bildats utifrån organspecialisering/särskilda sjukdomstillstånd
Förenkla form, innehåll och implementering av prioriterat
kunskapsstöd
Exempel på några myndigheters kunskapsstyrning
Socialstyrelsen
Nationella riktlinjer, hälsodataregister, nationellt fackspråk, kunskapsguiden.se, etc
SBU
Systematiska kunskapsöversikter, Alert-rapporter, SBU
Systematiska kunskapsöversikter, Alert-rapporter, SBU kommenterar och rådgivningstjänsten
TLV
Subventionsbeslut av kring nya läkemedel, omprövningar av tidigare beslut och beslut om vilka tandvårdsåtgärder som ska subventioneras genom det statiga tandvårdsstödet
LV
Beslut om tillstånd att marknadsföra nya läkemedel, monografier,
Socialstyrelsens nationella riktlinjer
Evidensgraderade medicinska och hälsoekonomiska faktadokument (som följer hela vårdkedjan)
Följer principen tillstånd/åtgärd
Rangordningslista
Tillstånds-/åtgärdspar bedöms på en skala 1-10
Lista på åtgärder som inte bör utföras eftersom de är dokumenterat ineffektiva, eller som inte bör utföras rutinmässigt därför att de
saknar tillräckligt vetenskapligt underlag
Relevanta och mätbara kvalitetsindikatorer som underlag för praxisstudier och uppföljning av riktlinjerna
Stöd för ändamålsenlig vård- och
omsorgsdokumentation
Aktuellt
Utredningar
Myndighetsöversynen. Organisationen för kunskapsstyrning en viktig fråga
Regeringsuppdrag
Uppdaterad modell för god vård/kunskapsstyrning som integrerar
Uppdaterad modell för god vård/kunskapsstyrning som integrerar flera typer av kunskapsunderlag samt
att särkilt undersöka hur vägledning inom områden med mer begränsat vetenskapligt stöd ska hanteras
Målnivåer för indikatorer inom cancervården
Stor satsning på kvalitetsregister
